Anti-religiöst näthat på Twitter
En kvantitativ och kvalitativ undersökning kring hat på Twitter
Anti-religious hate on Twitter
A quantitative and qualitative study regarding hatred spread on Twitter
Stefan Rupar
Karlstad Universitet
Lärarprogrammet, Religionsvetenskap 15 HP
Handledare: Anders Ackfeldt Examinator: Katarina Plank 2021-01-14
Abstract
The present study uses a qualitative and quantitative content analysis method in order to analyse the anti- Semitic and Islamophobic hate that spreads across Twitter. Specifically, how common hate speech of this sort is directed towards religious representatives of Judaism and Islam and whether the hatred differs in any way. In addition to this, the theory of globalization is examined in order to gain a deeper understanding of the theories impact on the amount of hatred that resides on the internet. To investigate this, two religious representatives were chosen, one Jewish rabbi and one Muslim imam. Specifically, the responses and tweets that were sent to their Twitter accounts were examined to gauge the feedback they get from the public on a daily basis. The analysed tweets were placed in predetermined categories. The results that the present study offers matches most of the previous studies made about the subject. In other words, there is religious hatred spread across the internet, but the hatred aimed towards Judaism and Islam does not look the same. They stem from different points of reference which manifests hatred in different forms. It becomes apparent that the theory of globalization and digitalization plays a role in the widespread online hate. Though, quantifying the impact of these theories in more specific numbers shows to be an incredible difficult task.
Keywords: Hatred, Twitter, Judaism, Islam, Shmuel Boteach, Omar Suleiman, Theory of globalization
Innehåll
1. Inledningskapitel... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och frågeställning ... 2
1.3 Tidigare forskning ... 2
1.3.1 Hat över nätet ... 3
1.3.2 Religion och internet ... 4
1.3.3 Globaliseringsteorin ... 4
1.3.4 Aktuellt forskningsläge ... 5
1.4 Teori och begrepp ... 6
1.5 Metod och material ... 8
1.5.1 Avgränsningar ... 10
1.5.2 Problematik ... 10
1.5.3 Kategorisering av Tweets... 11
1.5.4 Etiska överväganden ... 12
2. Resultat ... 13
2.1 Shmuel Boteach ... 13
2.2 Omar Suleiman ... 15
2.3 Sammansättning av Omar Suleiman och Shmuel Boteachs resultat ... 17
3. Analys... 19
3.1 De tre forskningsfrågornas besvarande ... 19
3.1.1 Hur ser responsen ut som rabbinen och imamen tar emot på Twitter? ... 19
3.1.2 På vilket vis skiljer sig responsen mellan de två religiösa företrädarna? ... 24
3.1.3 Stämmer globaliseringsteorin att människor använder sin anonymitet för att hata på nätet eller är responsen på Twitter mestadels positiv? ... 26
4. Diskussion ... 27
4.1 Vidare forskning ... 27
Litteraturförteckning ... 30
1. Inledningskapitel
Att människor är oense om olika ämnen är inget nytt fenomen. När detta inträffar kan det lätt ske att olika parter i diskussionen tar till sig hat som retorikmedel. Då religion är ett sådant ämne som människor ofta har delade tankar om, finns det en stor möjlighet att hat kan riktas åt religiösa människors håll, bland annat via internet. Den digitala världen tillåter människor från hela världen att ta kontakt med varandra, nästan helt oberoende av social status och geografiska begränsningar. Problem kan uppstå då människan i grunden är bristfällig. Kombinera denna mänskliga bristfällighet tillsammans med faktumet att internet erbjuder en slags anonymitet till användare som gör att gemene man inte kan spåra vem som helst över nätet, så kan resultatet vara någorlunda farligt. Därför ska människor vara försiktiga angående vem man kommunicerar med över nätet och vem som kan ta del av ens egna inlägg. Ett exempel på detta är faktumet att barn varnas från unga åldrar att inte prata med okända, vare sig i verkligheten eller över nätet då det okända kan vara skadligt. Ett annat exempel är att individer kan använda nätet och dess anonymitet för att vädra sina åsikter som dem inte vågar yttra sig om utan användningen av pseudonymer. Ett uppmärksammat fall som skakade delar av det politiska samhället i Sverige är fallet om Hamid Zafar.
Hamid, även kallad ’Rektor Hamid’, hade uppdrag som utbildningschef och skoldebattör som även agerade som oberoende expert i Moderaternas integrationskomission. Under 2020 upptäcktes det att Hamid har spridit näthat under olika pseudonymer på Twitter och andra hemsidor som har kopplingar till högerextremism. Detta hat hade manifesterat sig i form av anti-semitiska och homofobiska meddelanden och inlägg (Barragan & Palmqvist, 2020; Mossige-Norheim, Högström & Bergh, 2020). Utifrån fallet med Rektor Hamid blir det uppenbart att skenet kan bedra. Trots att han styrde viktiga uppdrag där han ansågs vara en kunnig och pålitlig person där många människor vände sig till honom angående frågor om utbildning och integration, visade det sig att han besatt värderingar och tankar kring människor som inte matchar med de värderingar som det svenska samhället och den svenska skolan vill upplyfta kring allas lika värde. Om Hamid som en person i en maktposition vågar uttrycka sig på detta vis på nätet, trots att en stor del av hans karriär kunde rasera om hans online-pseudonym avslöjades, ställs frågan om andra människor runtomkring också tar del av liknande beteenden.
1.1 Bakgrund
Hat och rasism har existerat i många decennier, över hela jorden. Men, med den pågående moderniseringen som pågår har allt fler människor tillgång till internet, som i sin tur tillåter enskilda individer att direkt kontakta främmande människor på ett säkert och anonymt vis (Schroeder, 2018, s. 1).
Detta fenomen påverkar även religionens värld, som i sin tur tar upp en stor plats i många samhällen runtom världen. I ett försök att hänga med i den digitala utvecklingen anpassar sig religionerna och dess följare på olika vis, och religionerna digitaliseras. I samband med detta skapas nya religiösa kanaler såsom
’online-kyrkor’. Människor runt om i världen kan då söka sig fram till kyrkor via nätet och ta del av olika tjänster, exempelvis online-möten med präster där personer människor kan be tillsammans, be prästen om
råd eller ta del av texter till psalmer och böner (Lundby, 2012, s. 28-29). Men, den religiösa digitaliseringen har inte bara fört med sig fördelar till troende människor. Denna lättillgänglighet som troende har till sina religioner via nätet är inte begränsat till de religiösa, utan även de människor som hyser agg mot religioner. Peddinti, Ross, & Cappos (2014, s. 87-88) menar att mer än hälften av människorna som uttrycker sig islamofobiskt på Twitter gör detta från anonyma konton. Det vill säga att deras konton inte har någon privat information som kan spåras till användaren. Förutom dessa anonyma attacker mot religioner och dess anhängare, har det även skapats automatiserade attacker, så kallade
’bottar’. Bottar är en form av artificiell intelligens, som interagerar med olika innehåll på nätet beroende på vad dess skapare har programmerat dem till. En undersökning visar att bottar stod för 11% av hatfulla meddelanden som via Twitter riktades mot araber och islam (Albadi, Kurdi, & Mishra, 2019, s. 22).
1.2 Syfte och frågeställning
Crenshaw & Robison (2006, s. 192-193) erbjuder teorin att den hastiga teknologiska utvecklingen drastiskt påskyndar globaliseringen där människor i allt högre grad kan hålla en kontakt med varandra, både i kommunikativa och ekonomiska syften. En annan viktig aspekt är att kunskapsnivån runt om i världen stiger, vilket gör att människor i allt högre grad förstår samma språk och kan forma egna tankar kring diverse ämnen. Frågan blir då hur dessa människor som i allt högre grad beblandar sig med internet, reagerar och interagerar med den sakrala delen av internet. Syftet med den aktuella undersökningen är att jämföra responsen religiösa företrädare från två olika religioner får på Twitter, mer specifikt en rabbin och en imam. Undersökningen kommer förhoppningsvis belysa ämnet kring hur människor behandlar religiösa frontfigurer med den anonymitet och enkelhet som internet erbjuder.
Syftet kommer aktualiseras genom följande frågeställning:
1. Hur ser responsen ut som en judisk religiös företrädare, och en muslimsk religiös företrädare tar emot på Twitter?
2. Hur skiljer sig responsen som de olika individerna får på sina Twitter-konton?
3. Är responsen mestadels positiv eller stämmer globaliseringsteorin om att människor utnyttjar internets anonymitet för att näthata?
1.3 Tidigare forskning
Nedan kartläggs en del av den forskning som har skapats angående hat över internet, samt en mer överblickande bild om religionens sammankoppling med den digitala världen. Den koppling kommer länkas till den pågående globaliseringen där digitaliseringens effekter uppvisas. Slutligen presenteras den nuvarande studiens forskningsläge med motiveringar till studiens nödvändighet.
1.3.1 Hat över nätet
Forskningsfältet som undersöker samband mellan religion och internet är relativt utforskat, särskilt hur hat och kritik gentemot religioner och dess anhängare har ökat med internets utveckling. Hatet som människor får på grund av religiösa skäl följer olika trender beroende på vilken religion det är.
Weaver (2013, s. 496) presenterar i sin vetenskapliga artikel att hat gentemot islam och islamofobiska skämt oftast grundar sig i stereotyper om muslimer och nutida händelser där muslimer är inblandade. Att det terroristiska dådet mot World Trade Center i New York år 2001 skapade en slags nidbild av muslimer överlag, där muslimer anses vara en våldsam utomstående grupp. Det hat som riktas mot muslimer och islam ökar när nutida händelser sker, som i vissa människors ögon förstärker den nidbilden av muslimer som ett våldsamt folk. Kopplas denna korrelation av nutida händer och ökning i hat med internets och sociala mediers enkla navigering där människor på ett simpelt vis kan ventilera sina åsikter, resulterar det i en ökning av hat överlag. Miller, Smith & Dale (2016, s. 1) skriver i sin vetenskapliga artikel att hatiska meddelanden riktade mot muslimer över Twitter inte är ett nytt fenomen. Redan i juli 2016 fanns det i sitt 6943 engelskspråkade tweets som uttryckte sig på ett islamofobiskt vis. En trend som upptäcktes i deras undersökning var att fem dagar innehöll en mängd islamofobiska tweets som var långt över det ovannämnda snittet, och det dessa fem dagar hade gemensamt var att det hade skett terrordåd utförda av gärningsmän som identifierar sig som muslimer runtom i USA och Europa. Kopplingen som skapas är att många av dessa islamofobiska tweets är någon slags reaktion till dessa händelser och att dessa Twitter- medlemmar enkelt kan ventilera sina frustrationer över nätet. Siffran på 6943 dagliga islamofobiska tweets må låta väldigt hög, men i själva verket är den förmodligen ännu högre. Då de nämnda terrordåden skedde i olika länder, såsom Frankrike och Turkiet, finns det förmodligen många islamofobiska tweets på andra språk än engelska. Awan (2014, s. 133-134) utförde en undersökning i sin vetenskapliga artikel som granskade det hat som muslimer får utstå på sociala medier. Han pekar till händelsen när den brittiska soldaten Lee Rigsby blev mördad år 2013 av två radikaliserade muslimska män. Denna händelse skapade stora rubriker i över hela världen, och delar av den brittiska befolkningen reagerade med våld, mer specifikt attackerades oskyldiga muslimer i landet, moskéer blev vandaliserade och diverse muslimska föreningar fick utstå attacker. Förutom dessa fysiska angrepp sågs det en markant ökning av hot och hat online som riktades mot muslimer. Twitter användes flitigt av människor för att sprida hatbudskap och utföra dödshot.
Weaver (2013, s. 496-497) påpekar att anti-semitism på nätet inte följer samma mönster. De nidbilder som finns om judar är inte kopplat till nutida händelser, istället drar människor stereotyper som har formats under historians gång. Många av dessa judiska stereotyper som grundar sig i historiska kontexter har sin härkomst i extremhögerns ideologi. Men, trots att hatet mot judendomen inte har någon koppling till aktuella nutidshändelser, sker det en kraftig ökning av anti-semitism på sociala medier. Ozalp, Williams, Burnap, Liu, & Mostafa skriver i sin vetenskapliga artikel om effekten som diverse kollektiv och grupper har i kampen för att motverka rasismen över internet. I deras undersökning upptäckte de att under det
första halvåret av 2019 tog gruppen ’Community Security Trust’ på sig ansvaret att anteckna alla incidenter av näthat som riktades mot judar i England via Twitter. På sex månaders tid hittades 323 fall av online-antisemitism, vilket är en ökning av 46% från de första sex månaderna av 2018 (Ozalp, Williams, Burnap, Liu, & Mostafa, 2020, s. 1). Något noterbart är att Twitter i hög grad verkar radera anti- semitiska kommentarer från deras plattform, vilket kan ge någorlunda skeva resultat eftersom alla med meddelanden kanske inte är tillgängliga. Samtidigt påpekas det att det finns en trend att de anti-semitiska kommentarerna drunknar i motargument och anklagelser av anti-semitism, vilket tyder på att människor i högre grad använder Twitters lättillgänglighet för att visa stöd för judendomen, istället för kritik (Ozalp, m.flr., 2020, s. 15). Anti-semitismen utmärker sig även lite i retoriken som används jämförelsevis med den retorik som används i islamofobiska sammanhang. Zannettou, Finkelstein, Bradley, & Blackburn (2018, s. 10) kartlägger den anti-semitiska retoriken i sin vetenskapliga artikel, och drar slutsatsen att de anti-semitiska kommentarerna oftast gömmer sig i förtäckta former av rasism, såsom skämt och memes. I vanliga fall kan memes förklaras som ett skämt överfört till ett bildformat. Memesen som används i judiska sammanhang målar ofta upp judar på väldigt negativa vis med överdrivna fysiska drag med konnotationer till negativa egenskaper som judar ska inneha.
1.3.2 Religion och internet
För att kunna läsa sig in i ämnet kring religiöst hat på internet, kan det först vara nyttigt att förstå koppling som finns mellan religion och internet. Antologin ’Digital Religion’ innehåller ett kapitel skrivet av Gregory Price Grieve där han väldigt kort och koncist förklarar digitaliseringsfenomenet. Han skriver att konceptet ’religion’ har existerat lika länge som människan har. Men, termen ’religion’ har inte återfunnits i något tidigare skede i historien än runt 1700-talet. Detta är ett tecken på att människor som levde under upplysningstiden började kategorisera den andlighet och gudomlighet i olika fack, som sedan kunde få namnet ’religion’ (Grieve, 2013, s. 105-106). På samma vis har religionen anpassat sig till de moderna tiderna. Exempelvis kan en muslim bli påmind om vilken tid hen ska utföra sin bön och vilket håll hen ska vända sig använda sig av applikationen ”iPray 1.1”. Lösningar av denna sort bör anses vara naturliga, då dagens samhälle kan anses vara väldigt flytande och i konstant förändring. För att hålla takten med dessa förändringar bör även religionen vara anpassningsbar. En annan aspekt som hjälper religionen utvecklas är att människor i ett kapitalistiskt samhälle oftast blir motiverade att hitta snabba lösningar då även de själva får vinning utav det (Grieve, 2013, s. 108-109).
1.3.3 Globaliseringsteorin
Ralph Schroeder presenterar i sin bok Social Theory after the Internet en rad olika synsätt och infallspunkter på internets påverkan på den moderna världen, och hur denna globalisering påverkar olika delar av människors liv. Sammanfattningsvis har världen blivit mindre som resultat av globaliseringen, och detta påverkar huvudsakligen tre stora delar av den mänskliga tillvaron. Den första delen är politikens värld, den andra är den ekonomiska handeln och slutligen kulturen. I den sistnämnda kategorin faller samlingsbegreppet ’religion’ in. Det kulturella utbytet förenklas, och människor kan ta del av andra
kulturer på ett mycket enklare vis. Med hjälp av den digitala utvecklingen förändras religionsutövandet.
Folk runt om världen som inte har möjligheten att fysiskt närvara i sin religions plats av dyrkan av olika anledningar, kan istället närvara på ett digital vis (Schroeder, 2018, s. 6-7). Schroeder snuddar även på ämnet kring religiöst hat över internet. De tre ovannämnda kategorierna är inte exklusiva från varandra, istället beblandas de på många olika vis. Schroeder menar att högerpopulistiska tankar får allt större fäste runt om i världen, och att mycket av dessa ideologier kretsar kring utrikesfrågor såsom etnicitet, immigration och religion. I detta fall berörs kategorierna som omfattar politik och kultur. Specifikt nämns Donald Trumps republikanska styre i USA, och sverigedemokraterna i Sverige. I teorin bör dessa partier använda sig av internet och sociala medier för att förstärka sina följares farhågor att yttre makter försöker förstöra deras land. Ledarna av dessa partier har själva ingen konkret makt utan folkets stöd, därför är det i deras intresse att följarna skapar diverse grupperingar i online-samhällen där deras högerpopulistiska tankar och funderingar kan frodas (Schroeder, 2018, s. 62-63).
Crenshaw & Robison presenterar en vetenskaplig artikel vars syfte är att undersöka globaliseringens spridning i världen och hur den påverkar människor. Artikeln är från 2006, vilket betyder att vissa referenser till olika teknologiska utvecklingar och sociala nätverk är utdaterade. Trots detta är artikeln ytterst relevant då den även beskriver teknologins spridning i generella drag. Exempelvis att globaliseringen både har sina förespråkare och kritiker, men att det är svårt att undvika faktumet att en global sammansvetsning är positiv på de flesta vis. Länder kan bli isolerade från den globala sammansvetsningen, och detta kan få negativa effekter på landets utveckling, i form av sämre utbildning och sämre ekonomisk status. Denna isolering kan ske ifall landet inte har något att erbjuda på en global skala. Istället blir dessa länder passiva deltagare där de endast blir konsumenter av varor och media (Crenshaw & Robison, 2006, s. 204-205).
1.3.4 Aktuellt forskningsläge
Utifrån den forskning som presenterar ovan, skapas det en relativt klar bild över forskningsläget. I teorin växer människans möjligheter att sammankopplas med hjälp av digitala hjälpmedel, och människan blir motiverad utifrån olika faktorer att delta i diverse samtal som pågår på internet. Samtidigt framkommer det även att samhällets religiösa sfärer har anpassat sig för att kunna passa in i den nya digitala världen, genom att skräddarsy sina tjänster utifrån sina följares behov. Religion försöker då ta en bit av cyberrymden till sig själv och sina följare genom att göra religionens budskap mer synligt och lättillgängligt. Tyvärr blir inte detta lättillgänglighet exklusiv för religionens följare, då meningsmotståndare får samma möjligheter att ansluta sig till diskussionen. Enligt forskningen är denna diskussion inte alltid på ett civiliserat sätt, då rasismen och religionskritiken är på en uppgående projektion.
Det verkar även vara så att olika religioners kritik är utformat på annorlunda vis, vilket tyder på att människor har olika uppfattningar om olika religioner.
Istället för att mäta mängden islamofobi och anti-semitism på sociala medier från en rent kvantitativ ståndpunkt, kommer den nuvarande uppsatsen göra ett försök att specifikt undersöka hatet som en enskild muslimsk individ får utstå, gentemot en enskild judisk individ. På detta vis skapas det en mer konkret bild av hur hatet ser ut, och ifall det skiljer sig åt som tidigare forskning verkar tyda på. Samtidigt behandlar denna uppsats en mer direkt form av hat, då hatet riktas mot enskilda personer, och inte stora grupper som
’judar’ och ’muslimer’.
1.4 Teori och begrepp
Teknologins framväxt har givet människan en mängd olika möjligheter att som inte fanns för ett fåtal år sedan. I takt med att utvecklingar som högre utbildningar på en global nivå, lägre priser för telefon- och internettjänster, och högre och stabilare inkomster har det skapats en världsomfattande sammanvävnad som manifesterar sig i former som storstäder, internationell handel, globala investeringsmöjligheter, internationella organisationer och möjligheten där befolkningar från olika länder kan beblandas och samtala på ett lättillgängligt och simpelt vis (Crenshaw & Robison, 2006, s. 190). Länder motiveras att införskaffa sig en stabil digital infrastruktur och hänga med i globaliseringens vilda utveckling, eftersom landets nivå av uppkoppling har en stark koppling till landets ekonomiska välmående. Kort sagt är digitaliseringen ett krav för att ett land ska kunna frodas på den globala ekonomin och hålla sig konkurrenskraftigt med andra länders ekonomiska maskineri (Crenshaw & Robison, 2006, s. 191-192).
Att ett land får ekonomiska fördelar av medverkan i världens globalisering och modernisering kan ses som en stor anledning till att länder följer denna trend, men denna utveckling för inte bara med sig ekonomiska fördelar. En annan biverkan som skapas är den ökade möjligheten till kommunikation mellan länder och folk. Genom diverse former som sociala medier och mer traditionella former av massmedia skapas ett överflöd av information om kulturer och människor runt om i världen. Istället för det traditionella nyhetsformatet där människor samlas kring tv-apparater för att titta på nationella nyheter, skapas det mer direkta informationskanaler där avsändare direkt når sin målgrupp av mottagare (Schroeder, 2018, s. 1-2).
Detta fenomen påverkar religionens värld på ett flertal olika vis. En positiv aspekt är att människor runtom världen enkelt får tillgång till de forum och informationsmaterial som intresserar de angående deras valda religion. Å andra sidan får människor med motsatta tankar angående religion och etnicitet samma möjlighet att samtala i forum och ta del av informationsmaterial. Detta har lett till en ökning av online- grupper vars mål är att starta ’vit-makt’ gemenskaper där medlemmar kan vädra sina tankar om människor från andra religiösa tillhörigheter och etnicitet än deras egna. Ökningen av sidor och forum av detta slag är så pass explosivartad att det är omöjlig att kartlägga deras tillväxt. Å andra sidan krävs det inte en vit- makt grupp för att sprida hat över nätet, då lättillgänglighet i form av billiga datorer och åtkomster via bibliotek och internetkaféer tillåter enskilda individer att attackera människor över internet på ett anonymt vis (Perry & Olsson, 2009, s. 187-189).
Men, det som kvarstår är att undersöka vart detta hat som har skapats av globaliseringens framkom manifesterar sig. Utifrån en undersökning som granskade näthatet på det populära svenska forumet
’Flashback’, framkom det att personer som är aktivt sprider hat på internet oftast befinner sig i trådar och konversationer som behandlar immigration och invandring. Deras aktivitet i dessa forum är sex gånger större än den genomsnittliga användaren (Fernquist, Kaati, Akrami & Lindholm, 2019, s. 11). För att få en djupare förståelse i hur antireligiöst hat manifesterar sig på nätet är det av stor nytta att definiera särskilda begrepp som ofta kan förekomma i sammanhanget.
Anti-semitism är en term som förekommer i sammanhang när rasism särskilt riktas mot judendomen och judar. Utifrån organisationen ’Anti-Defamation League’ som specialiserar sig att stoppa anti-semitismens ökande trend i världen har gruppen utsett en rad olika ämnesexperter som har framställt ett par olika kriterier för vad som kan definieras som anti-semitiskt beteende. Definitionerna nedan är skapade av ämnesexperter med erfarenhet inom ämnet och därför kommer samma definitioner gälla för kategoriseringen i den nuvarande undersökningen. Dessa definitioner kan sammanfattas till:
1. Historiska antijudiska stereotyper (såsom snålhet och ett dolt herravälde av regeringar och banker)
2. Positiva hänvisningar till antijudiska mediakällor.
3. Hänvisningar till antijudiska konspirationer.
4. Förnekelse av förintelsen.
5. Nedsättande ord och förolämpningar gentemot judar.
6. Kodade ord och symboler som har en antijudisk kontext.
(Anti-Defamation League [ADL], 2018, s. 4)
Trots att dessa definitioner av anti-semitism kommer från en kunnig och välkänd organisation, har dessa definitioner sina svagheter. Problemet blir att de blir någorlunda vaga och i allmänhet generella, mestadels punkt fem och sex. Att avgöra vad som är nedsättande ord och förolämpningar kan ha sina svårigheter, men förutom det finns det även olika grader av förolämpningar. På så vis klumpas grova förolämpningar riktade mot judendomen tillsammans med relativt ’harmlösa’ skämt riktade mot judendomen. Trots att skämt med anti-semitiska teman kan påvisa underliggande anti-semitism och vara skadliga för synen folk har gentemot judendomen, bör detta kanske ses på någon slags gradvis skala. Men, även fast denna problematik är befintlig är definitionerna hållbara nog för att på ett rättvist vis representera anti- semitismen som möjligtvis kan finnas i tweet-insamlingen.
En annan term som förekommer i detta sammanhang är islamofobi. Den etymologiska ursprungen till ordet är ’fobi’ är ’rädsla’ och ’skräck’. Vilket i sin tur bör betyda att islamofobi är när individer är rädda för islam. Detta är någorlunda sant, men ordets egentliga betydelse har breddats ut med tiden för att passa i olika kontext (Bleich, 2012, s. 180-181). Bleich (2012, s. 181) menar att det kan vara svårt att precisera
vad ordets exakta innebörd är, då islamofobi inte ser likadant ut runt om i världen och manifesterar sig i olika skepnader. En metod att bemöta detta är att använda islamofobi som ett paraplybegrepp med en omfattande innebörd. I stora drag kan det sammanfattas med tankesättet att muslimer tillhör ’de andra’.
Mer specifikt att muslimer är en utomstående grupp som resonerar och agerar på ett våldsamt och ologiskt sätt, som i sin tur blir olikt kulturen i Europa och Nordamerika. Med detta som bakgrund har följande kriterier skapats för termen ’islamofobi’ och dessa kriterier kommer användas för den nuvarande undersökningen:
1. Tankar om muslimer som en främmande och exkluderande grupp.
2. Generaliserande utsägelser om muslimer där alla muslimer dras över samma kam.
3. Stereotyper om muslimer som våldsamma och lågutvecklade.
Likasom problematiken kring definitionerna som avser de anti-semitiska kriterierna är inte de islamofobiska definitionerna problemlösa. Sammanfattningsvis lider de av samma problematik som de anti-semitiska gör, nämligen generaliseringar och grova förenklingar av komplicerade problem. Mer specifikt punkt två, där generaliseringar av muslimer ska anses vara islamofobiskt. Weaver (2013, s. 491- 492) uppvisar skillnaden mellan två olika skämt på islams bekostnad där den förolämpande aspekten inte är lika stor i båda skämten. Båda skämten anspelar starkt på stereotyper som kan finnas om muslimer, men trots detta bör inte båda ses vara problematiska. Ena skämtets slutkläm är att alla muslimer är självmordsbombare, vilket har en starkt negativ konnotation och målar alla muslimer som en våldsam grupp i ett skämtsamt format, vilket i sin tur kan oerhört skadligt då det kan avtrubba lyssnare för sådana stereotyper. Det andra skämtet är en ordlek på liknelsen mellan namnet ’Ali’ och det engelska ordet för gränd, ’Alley’. Skämtet antyder att många muslimer heter Ali, vilket i sig är en stereotyp, men en stereotyp som är mycket mildare i sin natur än den ovan som menar att alla muslimer är självmordsbombare. Weaver (2013, s. 492) menar att det andra skämtet är ett inkluderande skämt, som inte involverar aspekter av våld eller mord gentemot muslimer, medan det första skämtet är exkluderande och innehåller delar av detta.
Men, utifrån dem definitioner av islamofobi som nämns ovan klassas båda skämten som islamofobiska.
Därför kan det i vissa fall vara viktigt att förstå den överliggande kontexten och eventuellt personernas bakgrund för att kunna göra ett exakt utlåtande om något verkligen är islamofobiskt. Trots denna problematik bör dessa definitioner av islamofobi skapa en relativt rättvis bild av tweetsen innehåll, då det finns en stor chans att avsändare som skickar sådana skämt till en imam har islamofobiska intentioner.
1.5 Metod och material
Metodiken som används i denna undersökning består både av en kvantitativ- och kvalitativ metod. Kapitlet nedan kommer redogöra hur dessa delar tar plats i den nuvarande undersökningen.
Den kvantitativa portionen av undersökningen består av en insamling av tweets från det sociala nätverket Twitter. För att strukturera arbetet på ett ordnat vis som kan frambringa ett rättvist resultat, används en typ av kvantitativ innehållsanalys för insamlingen av data. Boréus & Kohl (2018, s. 50) menar att denna typ av forskningsmetod är ett tillvägagångssätt att mäta och kvantifiera det som inte står skrivet i en text, istället deducera fram en slutsats som står utanför texten. Självklart spelar källmaterialets texter roll, men att texterna endast i större volymer börjar spela en roll i det stora hela. De tweets som har samlats in, är de tweetsen som skickas som ett ’svar’ till kontona som beskrivs nedan (se kapitel 1.5.1). Denna funktion finns tillgänglig på Twitter under fliken ’avancerad sökning’. Denna metod tillåter undersökningen att bara fokusera på relevanta tweets som är ämnade till de två religiösa företrädarna. Fliken ’avancerad sökning’ kommer återigen till användning, då den erbjuder en möjlighet att avgränsa tweets utifrån tiden de skapades. För att hålla ett strukturerat flöde av tweets, utgår denna studie endast från tweets som har skickats mellan datumen 2020-01-10 och 2020-03-10. De insamlade tweetsen har blivit fotograferade i form av skärmdumpar med hjälp av ett skärmklippverktyg. Dessa bilder av tweets har använts till den analytiska portionen av undersökningen.
För den kvalitativa delen av undersökningen har en innehållsanalys använts. Detta innebär att tweetsen har att genomgått en systematisk och replikerbar analys, där resultaten har placerat i kategorier som har utformats i förväg (Bryman, 2011, s. 281). Kategorierna som återfinns nedan (se kapitel 1.5.2) hjälper med att öka undersökningens reliabilitet. Mer specifikt betyder detta att kategorierna är utformade på ett sådant vis att andra forskare bör kunna komma fram till likadana resultat som denna studie om en liknande undersökning utförs, vilket betyder att undersökningen blir mindre subjektiv (Bryman, 2011, s. 160). En annan aspekt som får särskild fokus under den analytiska processen är det kontextuella sammanhanget.
Majoriteten av tweetsen är svar på något som kontoägarna har skrivit eller kommenterat på sitt eget Twitter-konto. I många fall kan det bli svårt att komma fram till tweetets riktiga budskap, om sammanhanget inte är förstått i sin helhet. Därför är det av stor vikt att förstå kontextens betydelse och hur detta påverkar människor beteenden och sätt att tänka (Bryman, 2011, s. 363-364). Den analytiska portionen av uppsatsen där tweetsen genomgår en innehållsanalys för att sedan placeras i de rätta kategorierna, utförs på ett manuellt vis. Undersökningar av detta slag kan antingen utföras genom manuella- eller datoriserade analyser. Båda metoderna har sina för- och nackdelar. Den datoriserade metoden är mer användbar när det kommer till större mängder av källmaterial som skulle vara svårt att analysera för hand. Metoden möjliggör materialet att analyseras, men analysen behåller en lägre nivå än vad andra metoder kan erbjuda. Det manuella viset erbjuder motsatsen, det vill säga att metoden endast passar mindre mängder av källmaterial för att tillåta sig analyseras på ett rimligt och rättvist vis, men analysen utförs på ett mer avancerat sätt då det görs för hand (Boréus & Kohl, 2018, s. 58). Då den nuvarande undersökningen använder sig av ett relativt litet källmaterial, blir det ett ypperligt tillfälle att
använda den manuella metoden för att få en grundligare och mer komplex analys. Detta val bör garantera ett mer verklighetstroget resultat än vad som skulle framkomma ur en datoriserad analys.
1.5.1 Avgränsningar
Undersökningen är en relativt direkt studie som ämnar att upptäcka och kvantifiera hatet som två människor får utstå via Twitter. För att undersökningen ska ha någon validitet är det av stor vikt att de två Twitter-kontona är jämförelsebara. Detta kan uppnås genom att hitta två Twitter-konton vars ägare ungefärligen har liknande förbindelser till gemeneman och sin egen religion. Det kan vara en näst intill omöjlig uppgift att hitta religiösa företrädare från två olika religioner med en identisk följeskara, men exemplet nedan är en rimlig kompromiss till problemet. De två kontona som har undersökts tillhör en judisk rabbin och en muslimsk imam. Båda individerna är bosatta i USA och är relativt kända i sina egna kretsar, vilket märks på interaktionen som finns på deras Twitter-konton. Ingen av personerna har någon direkt koppling till någon inflammerad situation i världen som kan påverka hatet som de tar emot via nätet.
Det första Twitter-kontot tillhör Dr. Omar Suleiman, som är en imam med kontakter i många olika organisationer i USA. Han har en följarskara på 416 300 följare. Han kan hittas på Twitter genom att söka på @omarsuleiman504. Det andra Twitter-kontot tillhör Shmuel Boteach, som är en ortodox judisk rabbin. Även han är iblandad i flera olika organisationer och som han själv kallar sig själv, ” the most famous Rabbi in America”. Han har en följarskara på 223 600 följare, och kan hittas med sökordet
@rabbishmuley. Dessa faktum gör att dessa två personer blir jämförelsebara i en undersökning såsom denna.
1.5.2 Problematik
Undersökningar av denna art kan bära med sig viss problematik som kan bringa oönskade resultat. I detta fall består källmaterialet av tweets som har publicerats på offentliga Twitter-konton, vilket i sin tur betyder att människorna som står bakom dessa tweets är oberäkneliga variabler eftersom det inte finns mycket information om dessa individer. Det skulle kunna argumenteras för att majoriteten av tweetsen kommer från individer som är följare av Twitter-kontot som står på tur för insamling och analys, som kan resultera i en högre grad positiva och stödjande tweets. Å andra sidan är Twitter så pass flytande på det vis att konton enkelt integrerar med varandra, att det ovannämnda problemet inte nödvändigtvis behöver vara en stor negativ faktor i den kommande analysen. Både Omar och Shmuel är offentliga figurer som är aktiva i samhället genom delaktighet i diverse organisationer, samt skribenter för olika tidningar och artiklar.
Detta faktum gör att andra människor enkelt kan ta del av deras tankar genom slumpmässiga vägar, och på så vis komma i kontakt med deras Twitter-konto. Med det sagt, påverkan av detta problem är svårt att kvantifiera, och chansen finns att resultatet får en orättvis utkomst. Samtidigt kan problemet vara så litet att det inte är en faktor för slutresultatet.
1.5.3 Kategorisering av Tweets
För att enkelt definiera innebörden av ett tweet, har ett flertal kategoriseringar skapats för att förenkla läsarens förståelse kring varje tweets innebörd. Att utforma kategorier på detta vis i förväg är ett hjälpmedel och försäkring att varje enskilt tweet genomgår en systematisk och replikerbar analys. Detta tillvägagångsvis är en del av förberedelsefasen i en innehållsanalys (Bryman, 2011, s. 281). Kategorierna kommer att presenteras nedan tillsammans med en kort översikt om vad varje kategori innebär:
- Negativ kommentar (religionskontext): Denna kategori omfattar alla tweets vars innebörd syftar på något negativt angående personens status som en religiöst lärd man, religionen överlag eller individens kulturella bakgrund. Både islamofobiska och anti-semitiska kommentarer kommer hamna i denna kategori. Det betyder att alla tweets som innehar en kommentar med en negativ konnation vars innehåll syftar till Twitter-kontons ägares religion hamnar i denna kategori.
- Negativ kommentar (personlig kontext): Denna kategori omfattar alla tweets vars innebörd är negativt men där innehållets negativa del inte nämner eller öppet syftar på kontoägarens religionstillhörighet.
- Neutral kommentar: Denna kategori innehåller tweets vars innehåll varken är positivt eller negativt. Innehållet i tweetet ska vara neutralt och inte lägga värderingar åt något håll. Exempel på detta kan vara observationer och frågor.
- Positiv kommentar (religionskontext): Denna kategori omfattar alla tweets vars innebörd syftar på något positivt om kontoägarens religionstillhörighet. Mer specifikt, alla kommentarer som på något vis bekräftar eller nämner personens religion i ett positivt ljus hamnar i denna kategori.
- Positiv kommentar (personlig kontext): Denna kategori omfattar alla tweets var innebörd är positiv och medhållande, men inte syftar på personens religion. Mer specifikt, alla kommentarer som i grunden är positiva och erbjuder medhållande ton, men inte nämner eller syftar till personens religionstillhörighet.
- Icke-bedömningsbar kommentar: Denna kategori omfattar alla tweets som anses vara icke- bedömningsbara. Ett tweet anses vara icke-bedömningsbart om det inte finns tillräckligt mycket kontextuella ledtrådar för att fullständigt fatta tweetets innehåll och budskap. Detta kan ske när majoriteten av tweetet är på ett annat språk än engelska eller om tweetet syftar till personer och händelser som har en intern mening för vissa människor.
1.5.4 Etiska överväganden
Ett etiskt förhållningssätt som gynnar alla personer inblandade är att privatpersoner inte deltar i undersökningar emot sin vilja eller utan vetskap om undersökningen. Med detta som bakgrund kommer varje redovisad tweet att dölja Twitter-användarens användarnamn och profilbild. På så vis förblir deras konto anonymt och deras personliga integritet behålls. Samma princip gäller inte för Omar Suleiman och Shmuel Boteach då båda individerna är relativt kända inom sina kretsar och anses vara offentliga personer.
Deras status som offentliga individer är en indikator att deras profiler på sociala medier bör behandlas som offentlig information, utan behov av sekretess.
2. Resultat
Totalt har det samlats in 1035 tweets, 607 från imamen Omar Suleimans Twitter-konto och 428 från rabbinen Shumley Boteachs konto under tidsperioden som sträcker sig från 2020-01-10 till 2020-03-10.
Detta kapitel kommer redovisa dessa tweets och deras fördelning i de olika tidigare satta kategorierna (se kapitel 1.5.2). Först kommer rabbinen Shmuel Boteachs respons att redovisas, både månadsvis och en sammansättning av de två månaderna. Samma procedur kommer sedan att ske för imamen Omar Suleiman. Slutligen kommer bådas resultat sammanfogas för att skapa en överblick över resultaten. Syftet med månadsredovisningen som sedan följs av en samfattning är att läsaren enkelt kan följa med progressionen som sker under månadernas gång.
2.1 Shmuel Boteach
Det samlades in 191 tweets från Boteachs Twitter-konto som är daterade mellan datumen 2020-01-10 och 2020-02-10. Det samlades även in 237 tweets från samma konto mellan 2020-02-10 och 2020-03-10.
Totalt samlades det in 428 tweets från detta konto. Dessa resultat kommer presenteras månadsvis, och sedan en sammansättning. Nedan presenteras resultaten från 10 januari till 10 februari (se figur 1.).
(Figur 1.)
Från de tweetsen som rabbinen tog emot under 10 januari till 10 februari hamnade 54 tweets under kategorin ’neutral’, vilket omfattar 28% av de totala tweetsen.. Denna kategori visade sig vara den som användes mest under denna tidsperiod. De två näststörsta kategorierna är de två som fokuserar på Shmuel Boteach som individ, både i positiva och negativa kontext. Båda dessa kategorier omfattar 20% var.
Shmuley 10 jan- 10 feb
Negativ (religion) 20 tweets - 11% Negativ (personlig kontext) 39 tweets - 20 % Positiv (religion) 26 tweets - 14 % Positiv (personlig kontext) 38 tweets - 20%
Neutral 54 tweets - 28% Icke-bedömningsbar 14 tweets - 7 %
Därnäst kommer tweetsen vars innehåll hänvisar till Shmuel Boteachs religiösa tillhörighet. 14% av tweetsen benämnde judendomen på ett positivt och stödjande vis, medan 11% hatiskt och anti-semitiskt vis. Den sista kategorin benämner de tweets som inte hade tillräckligt mycket kontext för att kunna bli bedömda, och de tweetsen omfattar 7 % av den totala mängden. Nedan presenteras resultaten från 10 februari till 10 mars (se figur 2.)
(Figur 2.)
Från de 237 tweetsen som rabbinen tog emot under 10 februari till 10 mars blev kategorin ’neutral’
återigen den största, med 70 tweets som omfattar 30% av det totala beloppet. De två näststörsta kategorierna är båda av positiv bemärkelse, nämligen 23% som syftar positivt till judendomen och 21%
som positivt syftar till Shmuel Boteach men inte angående hans religiösa tillhörighet. De två nästkommande kategorierna är de som omfattar negativa tweets, både i generella kontext och religiösa.
Kategorin som täcker tweets som negativt benämner judendomen tar upp 14%, medan de som negativt benämner Shumey Boteach täcker 10%. Den sista kategorin behandlar icke-bedömingsbara tweets och omfattar 2% av de totala tweetsen.
Nedan presenteras en sammansättning av tweetsen som Shmuel Boteach tog emot under tidsperiod 10 januari till 10 mars (se figur 3.)
Shmuley 10 feb till 10 mars
Negativ (religion) 33 tweets - 14% Negativ (personlig kontext) 24 tweets - 10%
Positiv (religion) 55 tweets - 23% Positiv (personlig kontext) 49 tweets - 21 % Neutral 70 tweets - 30% Icke-bedömningsbar 6 tweets - 2%
(Figur 3.)
Från de 428 tweetsen som rabbinen tog emot under 10 januari till 10 mars blev kategorin ’neutral’ den största med 29%. De två näststörsta kategorierna är båda av positiv bemärkelse, nämligen 20% som syftar på tweets som är positivt ställda mot Shmuel Boteach i ett generellt sammanhang och 19% som positivt syftar till judendomen. Därefter kommer kategorierna är de som omfattar negativa tweets, både i generella kontext och religiösa. Kategorin som täcker tweets som negativt benämner Shmuel Boteach i ett generellt sammanhang tar upp 15% av de totala tweetsen, medan de som negativt benämner judendomen täcker 19% av totalen. Slutligen kommer de icke-bedömningsbara tweetsen som täcker 5% av de totala tweetsen.
2.2 Omar Suleiman
Det samlades in 230 tweets från Suleimans Twitter-konto som är daterade mellan datumen 2020-01-10 och 2020-02-10. Det samlades även in 377 tweets från samma konto mellan 2020-02-10 och 2020-03-10.
Totalt samlades det in 607 tweets från detta konto. Dessa resultat kommer presenteras månadsvis, och sedan en sammansättning. Nedan presenteras resultaten från 10 januari till 10 februari (se figur 4.).
Shmuley 10 jan - 10 mars
Negativ (religion) 53 tweets - 12% Negativ (personlig kontext) 63 tweets - 15 % Positiv (religion) 81 tweets - 19% Positiv (personlig kontext) 87 tweets -20 % Neutral 124 tweets - 29% Icke-bedömningsbar 20 tweets - 5%
(Figur 4.)
Från de 230 tweetsen som imamen tog emot under 10 januari till 10 februari blev kategorin ’positiv (religion)’ den största med 30%. Strax därbakom kommer de tweetsen som hamna i kategorin ’neutral’
med 29% de totala tweetsen. Därefter kommer kategorin ’positiv (personlig kontext)’ och de tar upp 16%
och ’negativ (religion)’ som tar upp 12%. De två kategorier som användes minst var ’negativ (religion)’
och ’icke-bedömningsbara’ som tog upp 4% var av de samlade tweetsen för denna tidsperiod.
Nedan presenteras resultaten från 10 februari till 10 mars (se figur 5.).
(Figur 5.)
Omar 10 jan - 10 feb
Negativ (religion) 28 tweets - 12% Negativ (personlig kontext) 9 tweets - 4%
Positiv (religion) 80 tweets - 30% Positiv (personlig kontext) 36 tweets - 16%
Neutral 67 tweets - 29 % Icke-bedömningsbar 10 tweets - 4%
Omar 10 feb - 10 mars
Negativ (religion) 35 tweets - 9% Negativ (personlig kontext) 28 tweets - 7%
Positiv (religion) 134 tweets - 36% Positiv (personlig kontext) 83 tweets - 22%
Neutral 91 tweets - 24% Icke-bedömningsbara 6 tweets - 2%
Från de 377 tweetsen som imamen tog emot under 10 februari till 10 mars blev kategorin ’positiv (religion)’ den största med 36%. Därefter kommer kategorierna ’neutral’ som täcker 24% och sedan kategorin ’positivt (personlig kontext)’ som benämner Omar Suleiman i ett positivt ljus på ett generellt vis, och denna kategori tog upp 22%. De tre kategorier som användes minst var ’negativ (religion), negativ (personlig kontext), och ’icke-bedömningsbara’ som respektive täcker 9%, 7% och 2% av de totala tweetsen för den aktuella tidsperioden.
Nedan presenteras en sammansättning av tweetsen som Omar Suleiman tog emot under tidsperiod 10 januari till 10 mars (se figur 6.)
(Figur 6.)
Från de 607 tweets som Omar Suleiman tog emot på sitt Twitter-konto mellan 10 januari och 10 mars placerades 214 tweets i kategorin som hamnade i relativ majoritet, vilket var ’positiv (religion) och den täckte 35% av de totala tweetsen. Strax därpå kommer tweetsen som placerades i den ’neutrala’ kategorin, som fick 26% av svaren. Därefter kommer kategorin ’positiv (personlig kontext) med 20%. De tre återstående kategorierna följer samma trend som de gjorde under tidsperioden 10 februari till 10 mars (se figur 5.), mer specifikt att turordningen är ’negativ (religion), ’negativ (personlig kontext)’, och ’icke- bedömningsbar’. Deras respektive procentsats av de totala tweetsen är 10%, 6% och slutligen 3%.
2.3 Sammansättning av Omar Suleiman och Shmuel Boteachs resultat
I detta avsnitt kommer resultaten som samlades under tidsperioden 2020-01-10 till 2020-03-10 från både imamen Omar Suleiman och rabbinen Shmuel Boteach att redovisas. Detta skapar en överblick över vilket sorts kommunikation sker över Twitter. Nedan finns en visuell representation och en skriven förklaring (se figur 7.).
Omar 10 jan - 10 mars
Negativ (religion) 63 tweets - 10 % Negativ (personlig kontext) 37 tweets - 6%
Positiv (religion) 214 tweets - 35% Positiv (personlig kontext) 119 tweets - 20%
Neutral 158 tweets - 26% Icke-bedömningar 16 tweets - 3%
(Figur 7.)
Från de totalt 1035 tweetsen som samlades in under tidsperioden 10 januari till 10 mars från både Omar Suleimans konto och Shmuel Boteachs konto, tillhörde en relativ majoritet av tweetsen till kategorin
’positiv (religion’) med 29% av de totala tweetsen. Nära därefter kommer kategorin ’neutral’ med 27%.
På tredje plats kommer kategorin ’positiv (personlig kontext) med 20% av de totala tweetsen. Kategorierna som behandlar tweets vars innehåll har negativa innehåll, både mot Twitter-kontots ägare eller dess religiösa inriktning hade väldigt likartade resultat, med ’negativ (religion)’ på 11% och ’negativ (personlig kontext)’ på 10%. Slutligen kommer den kategori med minst tweets som var ’icke-bedömningar’ med endast 3% av de totala tweetsen.
Omar & Shmuley 10 jan - 10 mars
Negativ (religion) 116 tweets - 11% Negativ (personlig kontext) 100 tweets - 10%
Positiv (religion) 295 tweets - 29% Positiv (personlig kontext) 206 tweets - 20%
Neutral 282 tweets - 27% Icke-bedömningar 36 tweets - 3%
3. Analys
Detta kapitel kommer fokusera på att analysera resultatet (se kapitel 2.0) och besvara de aktuella forskningsfrågorna. Först kommer fokuset att läggas på frågorna, och sedan en mer allmän diskussion kring ämnet och teorin. Slutligen förslag på ytterligare forskning i det relevanta ämnet.
3.1 De tre forskningsfrågornas besvarande
Detta avsnitt kommer dela upp de tre forskningsfrågorna i separata underkapitel för att skapa en enkel överblick över deras besvarande. De följer samma turordning såsom de listas i syftesformuleringen (se kapitel 1.2).
3.1.1 Hur ser responsen ut som rabbinen och imamen tar emot på Twitter?
Den första frågan i frågeställningen avser att undersöka hur responsen som imamen Omar Suleiman och rabbinen Shmuel Boteach tar emot på Twitter ser ut. Något som snabbt blir någorlunda uppenbart utifrån de presenterade resultaten är att bådas kategorifördelningar följer liknande mönster. Kategorierna ’positiv (religion), ’positiv (personlig kontext)’ och ’neutral’ är de tre mest använda kategorierna hos både imamen och rabbinen (se figur 3.) (se figur 6.). Vilket i sin tur betyder att responsen som de tar emot och den generella konversationen som pågår på deras Twitter-konton i mestadels är i god ton eller att den hålls på en neutral nivå. Nedan kommer tweets redovisas för att illustrera hur de ovannämnda kategorierna normalt vis uppvisar sig på Twitter. Först och främst kommer ’positiv (religion)’ uppvisas (se figur 8. & figur 9.)
(Figur 8.)
Tweetet ovan skickades till Shmuel Boteach i respons på en bild som han laddade upp där han står med en mängd andra människor som har kopplingar till organisationer som stödjer Israel. Med texten ovan bilden och texten som finns infogad i bilden blir det klart och tydligt att avsändaren har sina sympatier
med Israel och det judiska folket, vilket i sin tur på ett rimligt vis kan tolkas som en positiv markör till Shmuel Boteachs religiösa tillhörighet.
(Figur 9.)
Tweetet ovan skickades till Omar Suleiman i respons till en artikel som Omar skrev angående Uighur muslimernas behandling i Kina. Avsändaren påpekar på ett klart vis att hen håller med om muslimernas dåliga behandling, och sedan avslutar med hälsning att Allah kommer belöna Omar för sin välskrivna artikel. En rimlig tolkning av detta tweet är att avsändaren stödjer islam och benämner religionen på ett positivt vis. Dessa två exempel (se figur 8. & 9.) är typexempel på tweets som faller i kategorin ’positiv (religion). Nedan kommer tweets illustreras för att belysa hur tweets som faller under ’positiv (personlig kontext)’ ser ut på Twitter (se figur 10. & 11.).
(Figur 10.)
Tweetet ovan är i respons till ett klipp som Shmuel Boteach laddade upp på sin son som spelar gitarr.
Tweetets innehåll är positivt i den mening att det är en komplimang till Shmuel att hans son är talangfull, men det saknas någon anspelning till judendomen eller religion överlag. Därför bedöms detta tweet vara passande för kategorin ’positiv (personlig kontext)’.
(Figur 11.)
Tweetet ovan syftar till att avsändaren har fått en komplimang av Omar Suleiman angående sin poesi.
Detta menar hen är en otrolig lycka vilket ger individen mycket glädje, vilket i sin tur betyder att avsändaren hyser stor respekt för Omar. Med detta i åtanke, samt faktumet att islam eller religion inte nämns, placeras detta tweet i ’positiv (personlig kontext)’ kategorin. Nedan kommer ett tweet att redovisas för att illustrera hur tweets som placerades i den ’neutrala’ kategorin ser ut på Twitter (se figur 12.).
(Figur 12.)
I tweetet ovan har Shmuel Boteach laddat upp en bild på mat. En kommentator har utpekat faktumet att det finns en massa grönsaker på bordet, utan att lägga vare sig negativa eller positiva värderingar gentemot rabbinen eller judendomen. Därför kategoriserar detta tweet som ’neutralt’.
De tre kategorier som har förtydligats ovan, är de tre kategorier vars tweets flitigast används på rabbinen och imamens Twitter. Av de totala 1035 tweetsen som samlades in under tidsperioden 10 januari till 10 mars, tar dessa tre kategorier upp 76% procent av de totala tweetsen (se figur 7.). Utifrån detta faktum kan ett påstående göras att majoriteten av tonen och attityden som genomsyrar tweetsen på dessa individers Twitter-konton, är av en positiv och vänskaplig karaktär.
Men, all respons som dessa individer tar emot är inte av den positiva arten. Sammanlagt tar kategorierna
’negativ (religion)’ och ’negativ (personlig kontext)’ upp 21% av de totala 1035 tweetsen (se figur 7.) Tweetsen i dessa kategorier kommer att illustreras nedan för att skapa en bättre bild över hur dessa tweets kan se ut i praktiken (se figur 13. & 14.).
(Figur 13.)
Tweetet ovan visar ett exempel på ett tweet som faller i kategorin ’negativ (religion)’. Avsändaren kommenterar på en artikel om ett evenemang vars syfte är att prata om förintelsen. Avsändaren skriver på ett nedlåtande vis att inblandade personer sprider lögner på offentliga forum, för att sedan be om förlåtelse på toaletten. Detta beteende anser avsändaren vara typiskt för människor som har en judisk religionstillhörighet. Denna kommentar anses vara anti-semitisk utifrån de tidigare satta kriterierna (se kapitel 1.4). På grund av denna anledning faller detta tweet i kategorin som heter ’negativ (religion)’.
(Figur 14.)
Tweetet ovan är i respons till ett påstående av Omar Suleiman att Israels och USAs ledare är kriminella och att Palestina kommer fortsätta att kämpa för deras frihet. Avsändaren svarar med frågan om palestinierna kommer fortsätta att utföra självmordssprängningar i förskolor. Detta påstående gör antagningen att palestinier och muslimer är naturligt våldsamma, samt att alla muslimer dras över samma kam. Enligt de tidigare satta kriterierna anses detta vara islamofobiskt (se kapitel 1.4). Nedan kommer tweets vars innehåll syftar till kontots mottagare på ett negativt vis utifrån en personlig kontext (se figur 15.)
(Figur 15.)
Tweetet ovan är i respons till ett debattforum som Shmuel Boteach närvarade på. Avsändaren menar att Shmuel är en svindlare med låg intelligens. Detta påstående är uppenbart negativt gentemot Shmuel utan att blanda in hans religiösa tillhörighet. Av denna anledning klassas detta tweet som ’negativ (personlig kontext).
Den sista kategorin är den som användes minst, mer specifikt i endast 3% av de totala tweetsen. Dessa tweets för till synes inte något till den generella konversationen som sker på dessa Twitter-konton.
Tweetsen faller i kategorin som heter ’icke-bedömningsbar’ och innehåller tweets som inte tillåter sig att tolkas på ett rimligt och rättvist vis. Detta kan ske på grund av språkliga barriärer, brist av kontext eller helt enkelt att individer skriver osammanhängande saker såsom slumpmässiga bokstäver som kan ha skett av misstag. Nedan kommer ett sådant tweet att redovisas (se figur 16.)
(Figut 16.)
Tweetet ovan är i respons till ett uttalande rabbinen Shmuel gjorde om det amerikanska presidentvalet.
Responsen han fick är skrivet på hebreiska och olika översättningsverktyg såsom twitters egna gav inte tillräckligt bra översättningar för att kunna genomgå en innehållsanalys. Av den anledningen placeras tweets såsom detta i en egen kategori för att inte ge en skev bild över helhetsresultatet.
3.1.2 På vilket vis skiljer sig responsen mellan de två religiösa företrädarna?
Den andra frågan i frågeställningen avser att undersöka skillnaden av respons som kan finnas på de två olika Twitter-kontona. För att en enkel överblick av detta illustreras nedan en figur som påvisar båda kontonas interaktion under de två månaderna som undersökningen fokuserar på (se figur 17.)
(Figur 17.)
Det resultat som må vara av mest intresse i denna undersökning är graden av religiöst baserade tweets.
Imamens totala respons som involverar islam, är 45%, där 35% är positiv och 10% är negativ. Det betyder att nästan hälften av all respons som sker på Omars Twitter handlar om Islam och att en dryg femtedel av den responsen är negativ. När det kommer till tweets som behandlar Omar på en mer personlig nivå, tar dessa tweets upp 26% av de totala tweetsen, med 20% positiva och 6% negativa. 29% av de totala tweetsen ockuperas av tweets vars innehåll antingen är neutralt eller icke-bedömningsbart. Sammanfattningsvis kan det konstanternas att 55% av alla tweets som Omar tar emot är av en positiv och stödjande art, medan 16%
är negativa gentemot Omar och hans religion.
Rabbinen Shmuel följer inte riktigt samma mönster som Omar, då kommentarer av mer personlig natur är mer prevalenta än de med religiös. Endast 31% av tweetsen handlar om judendomen, med 19% positiva och 12% negativa. Istället handlar många kommentarer om Shmuel på en mer personlig nivå, där 35 % av de totala tweetsen omfattar någon slags personlig kontext, med 20% av det positiva slaget och 15% av det negativa. Även här tar de neutrala och icke-bedömningsbara tweetsen upp en hel del av de totala tweetsen, 34% för att vara mer specifik. Sammanfattningsvis kan det konstanternas att 39% av alla tweets som Shmuel tog emot är av en positiv och stödjande art, medan 35% är negativa gentemot Shmuel och hans religion.
Ifall dessa två analyser ställs emot varandra, blir det uppenbart att det finns en diskrepans i hur religion behandlas på deras Twitter-konton. Det första som sticker ut är frekvensen, nämligen att Omars tweets till 45% handlar om religion på något vis, medan Shmuels tweets endast handlar om religion i 31% av fallen.
Samtidigt är tonen angående religion mycket bättre när det handlar om islam, med en skillnad på 23% mer positiva tweets om islam än negativa. I relation till Shmuels Twitter blir det en markant skillnad där tonen är märkbart mer negativ, med en skillnad på 5% mer positiva tweets angående judendomen än negativa.
Bilden som skapas då är att judendomen inte är ett lika populärt ämne på Twitter och bland Shmuels följare, men att de människorna som väljer att ta upp det i högre grad har negativa och anti-semitiska åsikter än de människor som interagerar med Omar. Ett annat fynd är de generella attityderna mot dessa två personer. De tweets vars innehåll fokuserar på Omar i en mer personlig kontext, finns det 14% mer positiva tweets än negativa, medan Shmuel endast har 5% mer positiva än negativa. Denna skillnad är mindre än den som finns angående de religiösa tweetsen, men trots det är skillnaden märkbar. Båda religiösa företrädarna har liknande resultat när det gäller tweets som klassas som ’neutrala’ eller ’icke- bedömningar’.
3.1.3 Stämmer globaliseringsteorin att människor använder sin anonymitet för att hata på nätet eller är responsen på Twitter mestadels positiv?
Den tredje forskningsfrågan avser att undersöka sanningen bakom globaliseringsteorin och att den ökande anonymiteten bidrar till en större mängd hat på nätet, eller om det är mestadels positivt. Att komma fram till ett definitivt svar på denna fråga kan vara oerhört svårt, då resultatet kan variera beroende på vilka personer, sociala nätverk och plattformar som undersöks. Denna undersökning utfördes på en relativt direkt grund, där alla meddelanden var direkt riktade till särskilda människor, istället för att grunda undersökningen utifrån särskilda sökord i bredare och generella sammanhang. Kategorin som heter
’negativ (personlig kontext)’ klassas inte som hat, då tweetsen i denna kategori menar att avsändaren inte stödjer kontoägaren eller hens tankar. Den kategori som behandlar hatiska tweets är ’negativ (religion)’, då tweetsen i denna kategori har anti-semitiska och islamofobiska tankegångar och påståenden. Såsom resultatet visar ovan (se figur 7.), är 11% av de totala 1035 tweetsen baserade på hat. Det betyder att 116 tweets skickades till Shmuel och Omar, med den enda avsikten att skriva något hatiskt angående deras religiösa tillhörighet, vare sig det är islam eller judendomen. För att besvara frågan, blir svaret nog delvis.
11% är inte en enorm andel av den totala responsen, i synnerhet när 29% av de totala tweetsen är positiva meddelanden om de två religionerna. Men, att 11% faller under kategorin ’negativ (religion)’ betyder att ungefär var tionde person som kommenterade på Omar och Shmuels Twitter-konton hade anti-semitiska eller islamofobiska tankar som de vågade vädra, möjligen på grund av den anonymitet som Twitter erbjuder.
4. Diskussion
Utifrån den tidigare forskningen som finns kring religiöst hat på internet särskiljs det på de olika sorterna av hat som riktas mot judendomen och islam. Weaver (2013, s. 496-497) menar att det islamofobiska hatet på nätet oftast baserar sig på kopplingar till nutida händelser som målar muslimer som en våldsam och ointelligent grupp, medan anti-semitiska kommentarer grundar sig på historiska nidbilder av att judar har en dold makt och kontrollerar samhället genom diverse vis. Detta visade sig vara sant, även i denna undersökning. De exempel som uppvisades ovan (se kapitel 3.1.1) är typexempel på den vanligaste sorters av tweets som hamnade i de olika kategorierna. Det hatiska tweetet som handlar om islam (se figur 14.) benämner palestinier som en homogen grupp vars syfte är att självmordsbomba förskolor. Sedan uppvisas tweetet som handlar om judendomen (se figur 13.) där avsändaren styrker negativa stereotyper där judar är lögnaktiga och agerar bakom stängda dörrar. Då denna trend fortsätter med tweetsen i samma kategori styrks Weavers påstående om att hatet manifesterar sig på olika vis.
När det kommer till globaliseringsteorin och dess effekter på den digitala världen kan resultat bli svårt att kvantifiera. Schroeder (2018, s. 6-7) påpekar att dagens lättillgänglighet till digitala resurser rimligtvis bör öka interaktioner mellan människor från olika geografiska platser och kulturer, vilket verkar stämma i hög grad. De flesta tweets gav intrycket att de inte kände varandra på ett personligt plan och att de i själva verket var främlingar. Men, för att sätta avgöra om globaliseringens effekt verkligen ökar hatet kan visa sig vara svårt. Ozalp, m.flr (2020, s. 1) visade i sin undersökning att graden av anti-semitiska kommentarer ökar i stora mängder. Även i denna undersökning visade sig en relativt stor mängd tweets vara anti- semitiska och islamofobiska, mer specifikt 11% av total tweetsen (se figur 7.). Många av dessa tweets skickades från konton som var anonymiserade i form av slumpmässigt genererade namn och avsaknad av profilbilder. Dock ska det poängteras att många av dessa hatiska tweetsen även skickades från konton som hade riktiga namn med bilder och stora följarbaser. Med detta i åtanke blir det tydligt att den ökade digitaliseringen ger människor möjligheten att sprida detta hat, men att den anonyma aspekten inte är en central punkt och drivkraft. En annan aspekt som bör hållas i åtanke är automatiserade meddelanden. Som tidigare nämnt, finns det en relativt stor del av meddelanden på nätet som skapas av automatiserade bottar.
Mer specifikt, 11% av islamofobiska meddelanden kan vara producerade av datorprogram vars syfte är att sprida meddelanden av denna sort (Albadi, Kurdi, & Mishra, 2019, s. 22). Att hitta personen som står bakom dessa bottar kan vara en omöjlig uppgift, vilket stödjer globaliseringsteorin. Faktumet att det existerar verktyg som möjliggör personer att sprida hat på en mycket större skala än vad de själva kan göra på egen hand, tyder på att globaliseringen för oss i en ny era av hatspridande. Med teknologins pågående utveckling kan bara fantasin avgöra vad nästa form av hatspridande kommer vara.
4.1 Vidare forskning
Mycket av den forskning som finns kring ämnet om hat över internet är gjort i väldigt allmänna och grova former, mer specifikt stora datainsamlingar utifrån särskilda sökord. Något som skulle kunna vara av intresse är mer specificerade undersökningar såsom det nuvarande arbetet. Det hade hjälpt med att skapa
en mer konkret bild över det hat som vissa personer får ta emot på en direkt och personlig nivå. Den möjlighet som presenterar sig med denna metod är de olika varianterna som blir möjliga när det kommer till personer som ska undersökas. Exempelvis ta ett flertal religiösa företrädare från en mängd olika religioner för att skapa en översiktsbild hur dessa människor vanligtvis behandlas av allmänheten. Det skulle även kunna inkorporeras olika tidselement där nutida tweets eller andra former av kommunikation jämförs med tweets eller andra avenyer från en tidigare tidpunkt. På så vis skulle det inte bara skapas en bild över bemötandet som dessa människor får, utan även hur detta bemötande har utvecklats genom tiden vilket skulle tala utveckla forskningsläget kring digitalt hat och utreda globaliseringens effekt digital religion på en djupare nivå. Eventuellt skulle forskningsläget kunna utvidgas för att inkludera ett genusperspektiv, där kvinnliga religiösa representanter undersöks och möjligtvis jämföra hur deras respons står emot männens på en större skala. På så vis undersöks inte bara fenomenet kring hat på internet, utan också om den bild som människor har om genus och religion.
Annan forskning som kan ta en lite annorlunda inriktning är om globaliseringen och nätanonymiteten hamnar i fokus. Om det skulle samlas in tweets eller andra former av direktkommunikation, för att sedan jämföra de hatiska och negativa kommentarernas ursprung hade givit en bild om hur säkra människor känner sig på internet. Med noggrant utvalda parametrar skulle det kunna göras ett försök att avgöra om människor som näthatar på internet verkligen anonymiserar sina konton eller om dem känner sig tillräckligt trygga med att näthata från konton som uppvisar verkliga fakta som slutligen skulle kunna spåras. Denna typ av forskning skulle erbjuda en djupare insikt i vad som verkligen föregår på nätet och om hatet verkligen kommer från enskilda personer eller om siffror kring näthat förstoras av enskilda personer med mängder av konton på diverse sidor på internet. I samma anda skulle forskning som fokuserar på geografiska lägen vara intressant. Mer specifikt att fastlägga länder och regioner som producerar mer näthat än vanligt genom geo-tagging funktioner som många hemsidor erbjuder för att lokalisera användares geografiska punkter i världen. Med dessa typer av undersökningar skulle det kunna göras kartläggningar som visar hur mycket näthat har sitt ursprung i varje land, för att sedan försöka hitta en orsak till detta. Forskning i denna form existerar till viss del, men skulle kunna utformas på en större skala. Miller, Smith & Dale (2016) utformade en sådan undersökning, där engelskspråkade islamofobiska tweets geo-taggades. Då deras undersökning bara redovisade europeiska och engelsktalande resultat, blir det ingen större chock att det högst representerade landet med en stor marginal blev Storbritannien. Det är rimligt att anta att deras resultat blev någorlunda skevt och att en mer rättvist utformad undersökning skulle ge en mer utspridd bild. Självklart finns det vissa komplikationer med att omfatta ’alla’ språk i en sådan undersökning, men med rätt verktyg och översättningsprogram lär det vara görbart.
Sammanfattningsvis går det att poängtera att trots ämnets välgrundade forskningsgrund, finns det fortfarande många olika aspekter som kan och bör undersökas vidare. Då globaliseringen och
digitaliseringen inte verkar stanna av inom en snar framtid kan det vara nyttigt att tydligt kartlägga alla positiva och negativa aspekter som kan följa med i utvecklingens fotspår.
