Grundnivå Pedagogiskt arbete
Jonsson Sandra Sjöstrand Natalie 2020-FÖRSK-G91
Sandra Jonsson Natalie Sjöstrand 2020-FÖRSK-G91
Den fysiska miljöns påverkan på
barns lek ur pedagogens
perspektiv
Program: Förskollärarutbildning för pedagogiskt verksamma, 210 HP (LGFÖB17H) Svensk titel: Den fysiska miljöns påverkan på barns lek ur pedagogens perspektiv
Engelsk titel: The impact of the physical environment on children's play from the educator's perspective
Utgivningsår: 2020
Författare: Natalie Sjöstrand, Sandra Jonsson Handledare: Susanne Klaar
Examinator: Märtha Pastorek Gripson
Nyckelord: (Lek, Fysisk Miljö, Förskola, Rum, Färgsättning, Pedagoger, Affordance, Handlingserbjudande)
Sammanfattning
Denna studie undersöker hur förskollärare som är verksamma i nybyggda arkitektritade förskolor anser att den fysiska miljön påverkar barnens lek. Syfte är att skapa större kunskap om hur den fysiska miljön i förskolan fungerar som en plats för lek.
Det som har undersökts är vilka handlingserbjudanden som pedagogerna uppfattar att rummets utformning, materialets tillgänglighet samt rummets färg, form och ljus ger det lekande barnet?
Denna kvalitativa studie har genomförts med webbaserade enkäter som gjorts via Sunet Survey med öppna frågor baserade på frågeställningarna.
Studien vilar på en teoretisk grund som utgörs av handlingserbjudande och miljöpsykologisk teori.
Resultatet visar att förskollärare anser utformandet av lokaler, materials tillgänglighet, ljus och färg påverkar barnen i deras lek. Vidare visar resultatet att materialet inte bara ska vara tillgängligt, utan att möjlighet till förflyttning av material skapar mer erbjudanden och möjligheter till att utforska i leken. Ljus och färg anses samverka i att påverka barnens lek där bra ljusinsläpp är en förutsättning för att verkligen kunna uppleva färgerna. Vidare skapar rätt utformade ljusinsläpp med utsikt mot natur goda förutsättningar för kreativitet, nya idéer tankar och reflektion med naturen som en del i leken. Förskollärarna anser det viktigt att tillgodose barns intressen när man utformar lokaler för att främja barns lek och utforskande.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
2. Syfte 2
2.1 Frågeställningar 2
3. Bakgrund 3
3.1 Den fysiska miljön och leken 3
3.2 Barns inflytande på sin miljö 4
3.3 Material 4
4. Teoretiska utgångspunkter 6
4.1 Miljöpsykologisk teori och Affordance/ Erbjudande 6
5. Metod 7
5.1 Kvalitativ studie 7
5.2 Urval 7
5.3 Genomförande 8
5.4 Etiska ställningstaganden och avvägningar 9
5.5 Reliabilitet och validitet 9
5.6 Analys 9
6. Resultat 11
6.1 Vilka erbjudanden ger utformningen av rummet/lokaler för lek? 11 6.2 Vilka erbjudanden ger materialets tillgänglighet i rummet till lek? 11 6.3 Vad har färg, form och ljus för betydelse för vilka erbjudanden rummet ger det lekande
barnet? 12
7. Resultatdiskussion 14
8. Slutsatser och didaktiska konsekvenser 16
9. Referenser 17
Bilagor
Bilaga 1 Bilaga 2 Enkätfrågor Bilaga 3 Tackbrev
1
1. Inledning
Den fysiska miljön har inte fått så stor uppmärksamhet i pedagogiska sammanhang. Det talas om pedagogiska rum och lärmiljöer, men då avses inte enbart, ibland inte alls, det fysiska rummet (De Jong 2010, s. 255). Även Björklid (2005) visar i sin forskningsöversikt att det har gjorts för lite forskning om möjligheter till lek i den fysiska miljön inomhus.
Björklid (2005, ss. 169-170) tillägger att den forskning som gjorts hittills visar att den fysiska miljön kan skapa såväl förutsättningar som hinder för lek och lärande.
De flesta barn i Sverige går på förskola, där de varje dag möter andra barn och pedagoger.
De leker, deltar i aktiviteter och lär sig nya saker. Allt det gör i en bestämd och avgränsad fysisk miljö. Likväl som att barnet påverkas av hur andra barn och vuxna som det möter beter sig, påverkas barnet rimligtvis även av den fysiska miljön, som barnet vistas i. Men hur påverkas de och hur påverkas deras lek? Frågor som vi ställt oss under våra verksamma år i förskolan handlar om hur den fysiska miljön påverkar barnens lek. Eftersom vi tror att den fysiska miljön påverkar hur och med vad barn leker, anser vi att den fysiska miljön är viktig och intressant att studera. Vi valde att utföra studien utifrån ett professionsperspektiv med endast förskollärare som respondenter. En bidragande orsak till beslutet var att kunna utföra studien skriftligt då förskolorna var utspridda över tre storstäder. Att förskolorna som studerats är utspridda geografiskt beror på urvalet som är nya arkitektritade förskolor.
Denna studie har delvis gjorts som ett samarbete med en annan studie som studerar samma typ av fråga ur ett annat perspektiv. Båda studierna använde sig av samma enkät i datainsamlingen men har fokuserat på olika frågor i den. Efter att vi bestämt oss för att göra en studie om den fysiska miljön konstaterades att det inte fanns så mycket forskning kring detta ämne, som vi hade hoppats på. Björklid (2005) skriver att det saknas forskning om den fysiska miljöns förmåga att ge förutsättningar för lek. Vi tycker detta är intressant och vill med denna studie lyfta detta ämne och bidra till mer kunskap och förståelse för den fysiska miljöns påverkan på barns lek ur pedagogens perspektiv. Studien fokuserar på den fysiska miljön i arkitektritade förskolor genom vilka handlingserbjudande deras lokaler ger barnen i leken. Valet att fokusera på påverkan på barnens lek grundar sig läroplanens formuleringar om att leken är en del av barns utveckling. Enligt Lpfö 18 (s. 8) ska leken ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande.
2
2. Syfte
Syftet med denna studie är att skapa större kunskap om den fysiska miljön i förskolan som en plats för lek.
2.1 Frågeställningar
Syftet besvaras genom att undersöka förskollärares resonemang kring följande frågor:
Vilka erbjudanden ger utformningen av rummet/lokaler för lek?
Vilka erbjudanden ger materials tillgänglighet i rummet till lek?
Vad har färg, form och ljus för betydelse för vilka erbjudanden rummet ger det lekande barnet?
3
3. Bakgrund
I det här avsnittet presenteras tillgänglig forskning kring förskolans fysiska miljö och leken, barns inflytande på sin miljö samt material i den fysiska miljön.
3.1 Den fysiska miljön och leken
I en tidigare kunskapsöversikt, genomförd av Björklid (2005), där den fysiska miljö och dess betydelse för lärandet och leken står i fokus, fastslås att alla människor och barn i synnerhet, medvetet eller omedvetet, påverkas av den fysiska omgivande miljön som de vistas i. Vidare menar Björklid (2005, ss. 169-170) att den fysiska miljön även kan skapa hinder för barns lek. Om barnen känner sig otrygga eller understimulerande väljer de att inte leka i den miljön. För att minska problematiken, i varje fall med att barnen blir understimulerade, kan den fysiska miljön med fördel vara föränderlig och varierande. Eriksson Bergströms avhandling (2013, ss. 162-163) visar på hur den fysiska miljöns erbjudande i samspel med pedagoger och barn, kan skapa möjligheter eller begränsningar för lek, förhandlingar och kreativitet. Hur olika saker är placerade påverkar hur barn leker och vilka aktiviteter de väljer. I en av fallstudierna visades att de rum som barnen blev mest kreativa och fria i sin lek var hallen som egentligen planerats att vara ett rum för genomfart eller transport. Ateljén som uppmanande till kreativitet, blev det rum där barnens aktiviteter var som mest styrda om gav minst utrymme till egna kreativa lekar och lösningar. Studien visar även att den fysiska miljön och dess ramar påverkar vad som sker i respektive rum och material påverkar barns handlingsutrymme i valet av sina aktiviteter. Eriksson Bergström (2013, ss. 174-178) menar att det är viktigt med miljöer som inte är statiskt och förutbestämt, barn förhandlar om handlingserbjudande i högre grad i sådan miljö samt att barn verbalt förhandlar med varandra för att komma överens om vad objekten ska uppfattas som.
Enligt Pramling Samuelsson & Sheridan (2016, s. 91) använder sig barnet av leken för att skapa sig en förståelse för sin omvärld. Vilket gör att barnet utvecklas kognitivt, socialt och känslomässigt. I leken utforskar barnet omvärlden, de upptäcker nya förmågor och intressen samtidigt som de bearbetar sina intryck och erfarenheter (Björklid 2005, s. 29). Björklid, Fischbein (2012, s. 97 beskriver leken som en målinriktad handling. I leken blir barnet medvetet om sin omgivning samt att de i leken visar att de själva kan skapa föreställningar om omgivningen. Enligt Pramling Samuelsson & Sheridan (2016, s. 92) utvecklas barns tankar och hypoteser i leken som de undersöker själva eller ihop med andra. Kunskapen och de begrepp barnen har lärt sig, använder de sig sedan av i leken och genom att konstruera olika miljöer utvecklas en förståelse för ett antal grundläggande funktioner. Barnet bygger sedan vidare på dessa kunskaper i livet.
Nilsson (1998) visar på vikten av att vuxna tar barnens lek och fantasi på allvar. Hon menar att den fysiska miljöns utformning är viktig. Det är den eftersom det är miljön som ger barnen förutsättning till lek. Lek som är grunden för hur barnet utvecklas. Ur det perspektivet är utformningen av den fysiska miljön viktig för att bidra till barnens utveckling av sig själva. En utveckling som sker såväl individuellt som i samspel med andra. Nilsson (1998) skriver vidare att om miljön inte upplevs vara lockande och väcka nyfikenhet kommer små barn att varken bli inspirerade till, eller lockade till, lek.
Det är dock inte bara leken som utvecklas. När det gäller barns intresse och upptäckande presenterar Björklid (2005, s. 39) hur utformningen av miljön inte får vara statisk utan att den ska utifrån barns intressen ständigt förändras för att barnen ska bli inspirerade och utforska sitt
4
upptäckande. Nordin-Hultman (2004, s. 13) redogör också för hur barns personligheter/identiteter kan utvecklas. Hon har i sin avhandling studerat hur de pedagogiska rummen är organiserade och iscensatta men också hur det skapar sina egna identiteter samt förstår sig själva som subjekt. Hon menar att miljön såsom de material, tid och rum kan påverka hur barn får en förståelse för sig själva men även hur de uppfattas av andra. Iscensättningen i den pedagogiska miljön kan påverka barns lärande och utveckling genom att den kan begränsa eller öppnar upp för vad man kan göra i den (Nordin-Hultman 2004, s. 72). Vidare beskriver Kirkeby (2017, ss. 83-84) att den fysiska miljön kan skapa olika stämningar i leken beroende på vilka färger och ljus som finns i rummet.
3.2 Barns inflytande på sin miljö
Pramling Samuelsson och Sheridan (2016, ss. 100-101) anser att barnen ska vara delaktiga i utformningen av den fysiska miljön. Det är viktigt att barnens inflytande och intressen tas tillvara och de ska uppmuntras till att ta egna initiativ. Miljön ska vara föränderlig och varierande och möjliggöra självständiga val, lek, samtal och social samvaro. Barnen ska även kunna få möjlighet att skärma av utrymmen och flytta runt inredning beroende på aktivitet i verksamheten. Vuxna och barn ska tillsammans hjälpas åt att skapa utrymmen så att barn kan få vara ifred. För att arbete med förskolans strävansmål ska fungera behöver förskolan en väl anpassad och fungerande miljö. Med miljö avses såväl den psykiska som den fysiska. Vad gäller den fysiska miljön ska den enligt Skolverkets allmänna råd för förskolan vara lockande såväl som öppen och även inspirerande för barns utveckling. För att uppnå detta ska förskolan och dess pedagoger arbeta aktivt med den fysiska miljön och dess utformning. Arbetet ska ske utifrån barnens behov och deras förutsättningar. Barnen ska ges medbestämmande och utgöra en aktiv del i arbetet (Björklid 2005, s. 38).
Pedagogernas syn på leken och vikten därav belyses på ett bra sätt av Folkman och Svedin (2003).
De poängterar vikten av detta då det ofta visar sig att när pedagogerna själva tycker något de gör är roligt så smittar det ofta av sig och speglas i barnens lek. Folkman och Svedin (2003, ss. 79-81) menar även att vuxna kan påverka barns attityder till lekandet genom att göra förändringar i miljön barnen leker i. Genom att skapa olika platser för lek med olika innehåll skapas en större möjlighet för barnen att utforma sina lekar. De framhåller också att ett rum där pedagogerna skapar många olika saker att göra ger barnen en större och roligare utmaning vilket gör att de utvecklas.
3.3 Material
Björklid (2005, s. 11) menar att tillgång till löst material såsom kuddar, stolar, småbord och madrasser är värdefullt för samspelet mellan barns lek och den fysiska miljön, materialet skapar förutsättningar i leken och de får möjlighet att ändra i miljön så att det passar barnens lektema.
Nordin-Hultman (2004, ss. 52, 62) har i sin avhandling observerat svenska och engelska förskolor och deras fysiska miljö. Hon har undersökt hur placering av material i förskolor kan påverka hur barn förstår sig själva, lärande och utveckling. Studien visade skillnader i de olika förskolorna, där de engelska förskolorna erbjöd barnen tillgängligt material och öppna rum som gav möjlighet till mer variation för utforskande aktiviteter (Nordin-Hultman, 2004, s. 76). De svenska förskolorna var mer sparsamma med sitt material samt otillgängligt för barnen, vilket inbjuder till färre variation och utmaningar i deras aktiviteter än i de engelska (Nordin-Hultman, 2004, ss. 84, 86).
Eriksson Bergström (2013) menar att barn utforskar mer i sin miljö genom att ha neutrala material, vilket skapar större handlingserbjudande för barnet. De rum som är mer flexibla och innehåller
5
neutralt material stimulerar till kreativitet och barn förhandlar verbalt med varandra för att komma överens om vad objektet ska uppfattas som (Eriksson Bergström, 2013, ss, 175, 178).
6
4. Teoretiska utgångspunkter
Miljöpsykologisk teori innebär att se miljön som olika handlingserbjudanden, där affordance är relationen mellan miljön och individ. Miljöns utformning ger olika möjligheter och begränsningar.
De erbjudanden som finns i en miljö möjliggör olika erbjudande. Vi kan använda oss av dessa teorier för att se hur pedagoger utformar rummen, så att de påverkar barn till olika handlingar, lekar och aktiviteter (Eriksson Bergström 2013, ss. 37-38). Begreppet Affordance används flitigt i diskussioner om föremål och miljöer samt hur de samspelar med människors agerande (Harvard &
Jensen 2009, s. 26).
4.1 Miljöpsykologisk teori och Affordance/Handlingserbjudande
Då studiens inriktning är barnet och miljön finns skäl att använda miljöpsykologisk teori. I studien avses att undersöka vilka aspekter förskollärare uppfattar som viktiga i utformningen av den pedagogiska inomhusmiljön, samt hur de att främja barns lek utformar miljön. Utifrån begreppet affordance, som kan översättas till erbjudanden, studeras detta. Miljöpsykologi beskrivs som ett tvärvetenskapligt område inom forskningen. Fokus läggs på hur individen utifrån kulturella och sociala förutsättningar för utvecklingsprocesser samspelar med sin miljö (Björklid & Fischbein, 2012, s. 107). Björklid och Fischbein (2012, s. 108) menar att innan man ser och tänker på den kan den fysiska miljön verka självklar. Miljön har en tendens att glömmas bort när den pedagogiska verksamheten ska utvärderas trots att den ofta har stor betydelse för individen.
Begreppet erbjudande, härstammar från det engelskspråkiga begreppet Affordance. Vilket är ett begrepp inom den ekologiska teorin. Affordance myntades av perceptions-psykologen James Gibson. Gibson influerades av ett liknande begrepp inom den tyska gestaltpsykologin (2009, ss.
25–26). Olika författare väljer att översätta begreppet affordance på olika sätt. Exempelvis så översätter Osnes, Skaug och Kaarby (2012, s. 151) affordance med ordet inbjudningar. Den svenska termen affordans är en försvenskad version av engelskans affordance. Harvard och Jensen (2009, s. 25-26) visar att det engelska ordets betydelse ska förstås som ”att erbjuda”. Denna studie använder begreppet affordance som handlingserbjudanden. Med en utgångspunkt i en miljöpsykologisk teori är begreppet affordance tillämpbart, då begreppet ofta används i just diskussioner om miljöer och människors samspel med densamma (Harvard & Jensen 2009, s. 26).
Vidare menar Harvard och Jensen (2009, s. 26) att affordans har stor betydelse för hur individen både uppfattar och agerar i en given situation. Men också vilka ytterligare möjligheter till att agera som finns. Eftersom barn erfar och utforskar miljön med alla sinnen blir utformningen av miljön viktig. Beroende på hur miljön utformas kan den skapa såväl möjligheter som hinder och upplevas välkomnande eller inte välkomnande (Björklid & Fischbein, 2012, s. 109). Beroende på person upplevs den fysiska miljön på olika sätt. Detta sker för att varje enskild individ bildar sin egen uppfattning om omvärlden. Lärandet är resultatet av mötet mellan omgivningen och individen vilket ger den fysiska och sociala omgivningen mening (Björklid & Fischbein, 2012, s. 110;
Björklid, 2005, s. 27).
7
5. Metod
I detta kapitel redogörs för de metoder som används i studien. Vilket urval som gjorts och varför.
Vilka etiska ställningstagande som gjorts samt vilka konsekvenser en studie kan få för respondenterna. Hur studien genomförs samt vilka analysmetoder som används.
5.1 Kvalitativ studie
Eftersom studiens syfte och frågeställning är av en sådan art att vi vill skapa en djupare förståelse för en tolkning av sambandet mellan det fysiska rummet och barnens lek, något som är svårt att både mäta och ibland även tydligt definiera, ansåg vi att en kvalitativ metod passade studien bäst och under rådande omständigheter valdes en enkät med öppna frågor.
Backman (2016, ss. 55-57) förklarar att det kvalitativa synsättet innebär att varje individ ser världen ur sin subjektiva synvinkel, till skillnad från det mer traditionella eller kvantitativa synsättet som ser världen som en objektiv verklighet. Detta innebär att en större tonvikt läggs på den individuella tolkningen av världen. Med ett kvalitativt synsätt så blir process, kontext och innebörd centrala begrepp som formar arbetet. Där processer är det som sker i mötet mellan subjekt och subjekt i kontrast till det traditionella perspektivet som mer studerar mötet mellan subjekt och objekt.
Kontexten är ett bärande element i den kvalitativa metodiken då man företrädesvis studerar människor i reella situationer snarare än konstruerade laboratoriemiljöer. Inom den kvalitativa forskningstraditionen anser man alltså att kontexten har betydelse för och inverkan på processen vilket leder fram till det tredje begreppet, innebörd. Eftersom de studerade är subjekt så har de en egen tolkning och en egen uppfattning av företeelser, en egen innebörd. Det är just denna subjektiva innebörd eller mening som är nyckeln i att förstå det kvalitativa synsättet. Denna kunskap och förståelse induceras fram snarare än att deduceras vilket är fallet i den traditionella forskningstraditionen. (Backman 2016)
Bjørndahl (2005, s. 137) poängterar att den kvalitativa metoden kan ge djupare kunskap om och förståelse för det som studeras än vad som skulle vara fallet med en kvantitativ metod. Detta eftersom man med en kvantitativ metod oftast är ute efter mer precisa och verifierbara resultat.
5.2 Urval
Världen är i ständig förändring och de flesta aspekter av världen, så också förskolan, befinner sig i en ständig progression mot något bättre. För att då fånga upp de senaste förändringarna och de nyaste tankesätten lades fokus på nybyggda förskolor (byggda 2010 och senare) och särskilt de vars uttalade profil är en genomtänkt arkitektur och att de är arkitektritade. Det är i sak sant om alla offentliga byggnader att de utformats av en arkitekt men begreppet arkitektritad symboliserar något mer än så. Begreppet ”Arkitektritad” förknippas med en särskilt hög kvalitet vad gäller utformning av såväl funktionalitet som ändamålsenlighet och välordning men även rent estetiskt tilltalande och vackra byggnadsverk.
Urvalet består av förskollärare som är verksamma vid de 17 förskolor som uppfyllde ovanstående kriterier. Samtliga förskolor är belägna i storstäder och har en liknande profil där de beskrivs av sig själva som moderna arkitektritade förskolor. Vi valde att endast intervjua förskollärare, som arbetar i arkitektritade förskolor, eftersom det är förskolläraren som har det pedagogiska ansvaret i förskolan och vi ville skaffa oss kunskap om deras syn på den fysiska miljön som en plats för lek.
8
De svarandes personliga egenskaper tillmäts ingen betydelse. Eftersom inga direkta jämförelser mellan olika svarande görs samlas inga personliga data heller in.
5.3 Genomförande
Denna studie är en del i ett samarbete med annan student vars arbete har en liknande frågeställning ur ett annat perspektiv. Insamling av data har skett i samarbete där vi gemensamt utformat enkätens frågor. Den här studien behandlar fråga 1 till 6 i enkäten. Den andra studien behandlar den fysiska miljön men mer dess påverkan på barnet istället för på leken. I den studien är arkitekter respondenter och de har besvarat samma enkät med samma frågor som i denna studie (Giss, 2020).
Vi valde enkäter för att vi ville nå ut till så många arkitektritade förskolor som möjligt. Anledning till att vi valde att använda oss av enkäter med öppna frågor var för att vi ville skapa större kunskap om den fysiska miljön genom att fråga förskollärare som arbetar i arkitektritade förskolor efter 2010. De förskolor vi hittade var utspridda runt om i landet så därav fick det bli intervju via enkäter.
En svårighet blev dock att vi ej kunde intervjua förskollärare fysiskt och heller inga följdfrågor kunde genomföras utefter deras svar, för att kunna fördjupa oss i våra frågor, vilket Kihlström (2008, s. 48-49) redogör för.
I ett första steg undersöktes möjligheten att kunna göra en enkät, utan att brista i kraven på god forskningsetik. Efter kontakt med kursansvarig vid Högskolan i Borås, som ledde till kontakt med jurister på skolan, valdes det program som skolan rekommenderade för enkäter; Sunet survey, där det inte går att spåra IP-adresser och där deltagandet är helt anonymt.
I nästa steg söktes nybyggda förskolor upp för att kunna tillgodose urvalet av respondenter. I syfte att få fram vilka förskolor som uppfyller kriterierna kontaktades ett antal arkitektkontor.
Arkitektkontoren tillfrågades om vilka förskolor som de varit delaktiga i att utforma och som byggts det senaste årtiondet. De förskolor som uppfyllde kriterierna och därför valdes ut att tillfrågas om deltagande i studien är alla placerade i Göteborg , Stockholm eller Malmö. Parallellt utformades enkäten vilken utgör grunden för datainsamlingen. Valet att använda enkät istället för personliga intervjuer nödvändiggjordes dels av den geografiska spridningen på förskolorna dels av omvärldsfaktorer som begränsade möjligheten att resa samt slutligen av den kommunikativa begränsningen vad gäller respondenternas möjlighet att besvara frågor under arbetstid. En enkät kunde besvaras av respondenten oberoende av vår tillgänglighet. Fördelen med en webbaserad enkät, var att alla svar transkriberades automatiskt samt att vi nådde ut till fler förskolor i Sveriges tre storstäder, istället för att begränsas till enbart förskolor i närområdet.
Till hjälp med att utforma frågorna användes en mindre pilotstudie. Enligt Kihlström (2008, s.231- 232) kan det vara bra att testa sina intervjufrågor en så kallas pilotstudie på en grupp som liknar ens egna grupp som ska undersökas för att se om frågorna är relevanta för den undersökning som ska genomföras. Användandet av en pilotstudie fungerade mycket bra och gav värdefulla insikter.
Feedback från pilotstudien ledde till att upplägget för frågor reviderades. I huvudsak ansågs det ursprungliga upplägget för omfattande då varje fråga innehöll flera delfrågor. Den reviderade enkäten skickades sedan till de utvalda förskolors rektorer. Som i sin tur vidarebefordrade det till sina förskollärare. Valet att förlita sig på att rektorerna faktiskt gjorde detta togs som ett led i att säkerställa anonymitet för respondenterna. (se bif enkät samt utskick)
9
Svarstiden sattes till två veckor. Under denna period mejlades ett tackmejl ut till alla, vid två tillfällen, ett efter halva svarstiden gått och ett strax före slutdatumet , som tack till de som svarat och en påminnelse om att svara för de som har möjlighet innan svarstiden gick ut (se bif mejl) När svarstiden efter två veckor var slut, avslutades möjligheten att svara automatiskt och materialet sammanställdes i en databas. När insamlandet av materialet var klart, påbörjades analysarbetet.
5.4 Etiska ställningstaganden och avvägningar
Det är varje forskare och studentens ansvar att tänka igenom vilka konsekvenser den planerade forskningsstudien kan få för den enskilde individen som den berör. När en forskningsstudie ska inledas så behövs därför de som berörs av den informeras om forskningsstudien. Vad den innebär och vilken påverkan det skulle kunna innebära för dem. Därefter kan ett medgivande om deltagande i studien inhämtas från varje deltagande person. Detta kallas för ett informerat samtycke (Löfdahl, 2014, s. 36). Författaren beskriver även fyra huvudkrav för god forskningssed och de är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Kraven finns för att skydda de enskilda deltagarna och dessa krav måste varje forskningsstudie ta hänsyn till (Löfdahl, 2014, ss. 32-38). I denna studien har samtliga fyra krav uppfyllts. Kraven har hanterats på följande sätt i denna studie. Informationskravet uppfylldes genom att ett missivbrev skickades till alla deltagare i vilket informationen framgick. Som första punkt i enkäten besvarades frågan om man tagit del av informationen och var införstådd med den samt lämnade sitt samtycke till att delta i studien. Därmed uppfylldes det andra kravet då respondenterna lämnat ett informerat samtycke. Detta kunde när som helst avbrytas av respondenten genom att följa länken till enkäten igen och ändra sitt svar varpå resten av enkäten raderades. Respondenterna var anonyma och inga personuppgifter samlades in vilket innebar att konfidentialitetskravet uppfylldes. Slutligen uppfylldes nyttjandekravet genom att den sista punkten i informationsbrevet behandlade frågan om hur datan skulle användas (Löfdahl, 2014, ss. 32-38). I det här fallet enbart för denna studie. Studien kommer att presenteras som ett examensarbete som publiceras och därefter är tillgängligt för alla Högskolor.
5.5 Reliabilitet och validitet
Begreppen reliabilitet och validitet används generellt i diskussioner om en studiens kvalité.
Reliabilitet är ett sätt att beskriva studiens noggrannhet (Roos 2014, s. 51). Det vill säga hur detaljerad studiens data, beskrivning och process är. Begreppet behandlar även hur själva processen gått till, hur datainsamlingen gått till och hur bearbetningen av det insamlade materialet gått till (Christoffersen & Johannessen 2015, s. 21). Validitet är ett begrepp som används för att diskutera huruvida studien mäter det som avsågs. Kort kan man beskriva det som att validitet är om man har ställt rätt fråga och reliabilitet är om man har fått ett tillförlitligt svar på frågan. För att säkerställa tillräckligt hög validitet i denna studie har vi omsorgsfullt formulerat enkät/intervjufrågor som ur olika vinklar behandlar samma övergripande tema.
5.6 Analys
Eftersom vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i denna studie har även en analysmetod som ofta används i kvalitativa arbeten tillämpats, vilket är en tematisk analys med ett hermeneutiskt förhållningssätt.
10
Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt vad gäller tolkning och analys av de svar vi fått från pedagogerna. Hundeide (2006 s. 171) beskriver hur forskaren utifrån en tolkande ansats försöker sätta sig in i respondentens värld för att förstå hur vederbörande har uppfattat frågan. ”Ett svar är inte taget ur luften det är alltid sprunget ur en tolkningspunkt eller position, och det är denna utgångspunkt man försöker få tag i vid en tolkande ansats.” På så sätt har vi i analysen av våra svar försökt att sätta oss in i respondenternas perspektiv och därmed försökt förstå deras svar utifrån den kontext där de är skrivna. Även om respondenterna som personer är okända så är kontexten i vilken de är verksamma i stora delar känd. Samtliga respondenter är verksamma i förskolor byggda vid ungefär samma tid. Vilket sannolikt innebär att de alla är byggda enligt samma normer och krav vad gäller utformning. Således borde de i stora drag vara likvärdigt utformade i förhållande till de regler och normer som var tillämpbara vid tidpunkten för uppförandet. Det är därför inte sannolikt att någon av respondenternas förskolor inte uppfyller kraven som myndigheter ställer rörande ljusinsläpp, luftmiljö, tillgänglighet och så vidare. Att förskolorna är likvärdiga vad gäller deras förhållande till regler och normer innebär inte nödvändigtvis att de ur ett estetiskt perspektiv är likartade. De kan i själva verket skilja sig åt rejält vad gäller utseende och arkitektoniska drag.
Dock kommer de alla att uppfylla de krav som ställs på nybyggda förskolor. Därför kan svaren sättas in i den kontexten. Att den fysiska miljö som diskuteras av respondenterna är den hittills mest ändamålsenliga som byggts. Vidare är samtliga respondenter förskollärare vilket innebär att de alla har en förståelse för de frågor som ställs utifrån sin profession.
Den tematiska analysen användes för att söka efter koder i det insamlade materialet för att sedan skapa väsentliga teman. Enligt Löfgren (2014, ss.151-152) kan tematiska analyser användas som en bra grund för att jämföra de skriftliga intervjuerna. I analysarbetet skrevs alla respondenternas svar ut. Därefter analyserades de för att identifiera ett mönster i respondenternas svar. Färgkodning användes med hjälp av överstrykningspennor för att lättare kunna kategorisera respondenternas svar efter vilken av våra frågeställningar som de berörde. Därefter sorterades svaren under respektive frågeställning och analyserades igen för att urskilja gemensamma nämnare i svaren.
Svaren sorterades därefter i underkategorier efter de konstaterade gemensamma nämnarna.
Kategorierna baserades på frågeställningarna och är följande:
● Svaret berör vilka erbjudanden ger utformningen av rummet/lokaler för lek?
● Svaret berör vilka erbjudanden materials tillgänglighet i rummet till lek?
● Svaret berör betydelsen av färg, form och ljus för vilka erbjudanden rummet ger det lekande barnet?
11
6. Resultat
I detta avsnitt kommer vi att presentera det resultat som vi har fått fram när vi har analyserat våra enkäter.
6.1 Vilka erbjudanden ger utformningen av rummet/lokaler för lek?
Respondenternas svar visar på vikten av att rummen utformas utifrån barnens intressen, så att rummet kan erbjuda olika lekar beroende på vad barnen intresserar sig för. Respondenterna säger även att de bygger mötesplatser i rummen som kan locka till sig flera barn samtidigt och utmana dem vidare i sin fantasi. När de utformar miljöer är det viktigt att ha tydliga lekhörnor som kan erbjuda olika typer av lekar, men även miljöer som inbjuder till lugn där barnen kan få vara ifred om de väljer det. Vidare anser respondenterna att större rum inbjuder till mer spring. Rum som fungerar som passager eller genomfarter innebär att leken påverkas genom att den blir kortare då barnen oftare distraheras. Det ställer krav på pedagogen att välja aktiviteter som lämpar sig för kortare stunder eller som är mer flexibla. Vilket beskrivs av respondenten Anna på förskolan Aspen:
Ett stort rum med mycket fri golvyta inbjuder till större rörelser och mer fartfylld lek men om samma rum är inrett med rum i rummet och material som bjuder in till tex skapande, bygg och konstruktion osv tror jag rummet signalerar andra saker till barnen och detta inverkar på leken. -Anna på förskolan Aspen
Respondenterna är eniga om att miljöns utformning har betydelse för leken, samt att de behöver tänka igenom vilka behov barnet har och vilka intressen som kan stimuleras på olika sätt genom vilka handlingar som erbjuds i rummet. Miljön behöver utformas i första hand för barnen så att inte barnen allt för mycket ska behöva anpassa sig till miljön. Respondenterna anser även att barnen ska vara delaktiga i att utforma den fysiska miljön, så att deras intressen i större utsträckning kan tas tillvara på. Beda på Förskolan Boken beskriver hur barnen tar sig an omvärlden med alla sinnen och utforskar med hela kroppen:
Man behöver också tänka igenom vilka behov och intressen som kan stimuleras på olika sätt. T. ex. utforskar ju särskilt yngre barn sin omvärld med sina kroppar och med många olika sinnen. De undersöker och utformas sig själva i förhållande till rummet, både ute och inne. De kryper gärna in, klättrar upp, åker ner, flyttar runt saker, känner, lyssnar, smakar, tittar osv och gärna i samspel med andra. -Beda på förskolan Boken
De svar vi fått på våra frågor visar att respondenterna är eniga kring att rummet i sig påverkar barnen vad gäller val av lek samt huruvida de engagerar sig i leken under en längre tid eller snabbt blir avbrutna. Här ses i vissa svar en koppling mellan rummets storlek och typen av lek dock saknas samsyn då det även finns indikationer på att de iakttagna effekterna kan bero på andra faktorer såsom samspelet och relationerna mellan barnen. Påverkan ses, dels vad gäller aktivitetsnivån i leken, dels vilka handlingserbjudande som finns. Kopplingen mellan leken och rummets storlek beskrivs genomgående som svagare än kopplingen mellan leken och rummets övriga utformning och inredning.
6.2 Vilka erbjudanden ger materialets tillgänglighet i rummet till lek?
Materialets tillgänglighet har, enligt förskollärarna, betydelse för barns lek på flera olika sätt. Att materialet kan erbjuda barnen olika lekar beror på om materialet är tillgängligt för barnen så att de
12
själva kan utforska och leka med det när de vill. Vikten av tillgänglighet beskrivs av Cecilia på förskolan Cypressen på följande sätt:
Det är viktigt med tillgängligt material i rummet och i barnens nivå för att ge barnen möjlighet att välja material mer självständigt. -Cecilia på förskolan Cypressen
Förskollärarna anser att de material som förvaras högre upp eller i skåp i rummet kan göras tillgängligt för barnen genom bilder och text som visar vad som finns. Barnen kan då visa vad de vill leka med och förskollärarna hjälper barnen och plockar fram materialet.
Att ha material som barnen får lov att använda på olika sätt i leken, kan stödja lärandet i leken och utmana barnen i deras utforskande enligt förskollärarna. Genom användandet av material som har olika erbjudanden i olika kontexter vill förskollärarna stimulera barnens fantasi. Istället för att ha fast material som endast erbjuder det som det är planerat för och inget annat. Material kan även behöva läggas till eller tas bort för att barnen ska bli intresserade på nytt och på så sätt menar förskollärare att det kan uppmuntra till nytt utforskande och erbjudande hos barnen. David på förskolan Draken beskriver hur de arbetar med att tillgängligt material:
I rum där leksaker eller material exponeras blir barn inspirerade att leka olika saker. Ordning och öppna hyllor, backar mm kan fungera bra men utbudet kan behöva begränsas och ändras.- David på förskolan Draken
Resultatet visar att förflyttning av olika material skapar mer erbjudande, istället för att ha fast material som redan innan är bestämt vad som ska lekas. Material som inbjuder till olika erbjudande skapar möjligheter till att utforska i sin lek.
Inspirerande miljöer med rum för förändring, att material får vandra från ett ställe till ett annat.- Anna på förskolan Aspen
Material som kan flyttas omkring låter barnen skapa sin egen miljö efter sina behov och önskemål.
De blir delaktiga och kan upptäcka nya handlingserbjudanden. Delaktigheten i att påverka miljön återfinns som del av förskolans styrdokument. Rummet, leken, och förskolan blir mer tillgängligt för barnet och deras egen fantasi får påverka vad just de upplever.
6.3 Vad har färg, form och ljus för betydelse för vilka erbjudanden rummet ger det lekande barnet?
Ljusinsläpp samt placering av dörrar och fönster nämns av flera respondenter som faktorer som påverkar barnen. Även vad som finns utanför fönstren har en inverkan. Om fönster vetter mot natur bjuder det in till nyfikna samtal kring djur och natur. Rummet ger därmed ett handlingserbjudande att ta till sig och studera naturen. Ljusinsläppet kan även användas för aktiviteter med ljuset i sig.
Hur det reflekteras och hur det spelar över rummet och ytor i rummet beroende på årstid, väder och tid på dagen. Hur ljuset påverkar verksamheten beskrivs av Erika på förskolan Eken så här:
Fönster med mycket ljusinsläpp, med placering mot tex natur och där fåglar kanske uppehåller sig kan vara gynnsamma vid skapande aktiviteter med ljus, färg, form då man kan hämta inspiration från utsidan, då ljuset kan reflekteras och spela på olika sätt beroende på årstid, tid på dagen, väder mm. -Erika på förskolan Eken
13
En respondent skriver att den ser möjligheter för färg och form som ett verktyg till fantasin och lärandet. Att väva in färg och form i barnens vardag och låta barnen leka och träna på färger och former vid samlingar och skapande aktiviteter bidrar till ett kontinuerligt lärande genom leken. För att upplevelsen av färger och former ska bli riktigt verkningsfullt är det enligt respondenterna viktigt med ljusinsläpp och detta är särskilt påtagligt när rummet givits en tydlig funktion såsom en ateljé eller studio där färg och form kan sägas spela en central roll i rummets utformning och inredning. Vilket respondenterna beskriver på följande sätt:
Dörrar och fönster väcker barnets nyfikenhet att vilja få veta, se, höra och få kunskap om det som pågår utanför rummet. -Beda på förskolan Boken
Det kan bli fina möten kring fönster och material kan komma fram på ett annat sätt beroende på placering.
-David på förskolan Draken
Vilken färg som rummet har kan påverka både hur rummet används och hur barnens lekar i rummet utformas. Kallare färgnyanser som blå, kan ha en lugnare effekt på rummet och då kanske rummet användes som ett lugnare rum, till exempel för sagoläsning eller som vilorum. Är däremot rummet målat i röd färg, så upplevs det som mer fartfyllt och stökigare lekar uppstår. Något som både respondenterna Erika och Fillippa tog fasta på:
[…] bra att välja lugna neutrala färger om man vill skapa lugna miljöer. - Erika på förskolan Eken
Jag tror att barn påverkas på samma sätt som vuxna av färger i miljöerna. Vissa färger signaler lugn, andra aktivitet. -Fillippa på Förskolan Fiolen
På så vis kan man påverka sinnesstämningen både hos barn och pedagoger och det är viktigt med ett genomtänkt val av färger. För att dra nytta av färgernas påverkan kan man använda en neutral färg som bas vilket kan anpassas med exempelvis tyger som gardiner och vändbara skärmar i färger som signalerar mer aktivitet eller mer lugn. Genom att använda skärmväggar och vända fram den lugna färgen signaleras att det är vilostund men om man vänder den aktiva färgen utåt så kan man leka hela havet stormar.
14
7. Resultatdiskussion
Det framträder i vårt resultat att utformningen av rum och lokaler i förskolan skapas av förskollärarna tillsammans med barnen. Det är viktigt att pedagogerna är lyhörda för vad som intresserar barnen och hur miljön kan skapa förutsättningar för olika sorters lekar. Det är även viktigt att barnen får vara med och utforma den fysiska miljön. Pramling, Samuelsson och Sheridan (2016, s. 101) menar att den fysiska miljön ska utformas så att den är föränderlig och dynamisk.
Miljön ska kunna vara flexibel så att den kan anpassas till barnens tillfälliga intressen. Resultatet visar att större rum inbjuder till mer spring och det kan innebära att leken påverkas så att den blir rörigare. Det har vi också upplevt som verksamma pedagoger. Vilket även bekräftas av Osnes, Skaug och Kaarby (2012, ss. 150, 165) som beskriver att om utformningen av den fysiska miljön präglas av ett stort handlingsutrymme, ju mer barnen kan röra sig fritt i rummet och leka, desto fler handlingserbjudande kommer barnet att få. Fler handlingserbjudanden kan dock resultera i mer spring och en rörigare, stökigare, lek. Något som kan upplevas som besvärande för pedagoger men inte nödvändigtvis för barnet. Undantaget möjligtvis de barn som har särskilda behov och därför inte klarar av en stökig miljö med mycket spring. Utifrån vårt resultat kan vi se kopplingar till teorin om affordance/handlingserbjudande i att barnen tolkar erbjudanden i den fysiska miljön olika beroende på deras intressen, personliga egenskaper, och tidigare erfarenheter (Harvard & Jensen, 2009, s. 26). Det förefaller också vara så att de nybyggda förskolorna är utformade med större rum och lokaler, vilket kan bero på att de är avsedda för större barngrupper. Större barngrupper medför dock att pedagogerna kanske inte alltid kan tillgodose alla barns behov. Särskilt gäller det för de barn som är i behov av extra stöd. Det finns en inneboende målkonflikt i att både ha stora rum som möjliggör mer lek men samtidigt se till att barn med särskilda behov inte får för många intryck samtidigt så att de inte klara av att hantera situationen. Här visar respondenterna exempel på hur det går att dela av stora rum i mindre enheter antingen med möblemang eller genom att använda skärmar eller gardiner som kan dras fram och skapa ett rum i rummet där det blir möjligt att avskärma sig från resten av gruppen och den i förekommande fall stökigare leken.
Pedagogerna beskriver förskolans fysiska miljö som viktig. Så som utformningen av lokalerna och huruvida material är tillgängligt för barnen. Det framkommer även att pedagogerna arbetar aktivt för att tillvarata barns intressen vad gäller miljöns utformning. Pedagogerna anser att det är viktigt att utforma rummen så att det inte är barnen som ska anpassas till miljön utan miljön till barnen. I resultatet framgår det att det är viktigt att ha tillgängligt material för barnen för att de ska kunna välja mer självständigt. Det kan verka självklart att mer tillgängligt material innebär fler handlingserbjudanden. Men det tål ändå att påpekas att så oftast är fallet. Det kan dock bli för mycket av det goda då det istället för att möjliggöra fler lekar och aktiviteter bara blir stökigt och därför begränsar handlingserbjudanden istället för att erbjuda mer. Material i förskolan var förr i tiden sparsamt, litet och dessutom otillgängligt för barnen. (Nordin-Hultman 2004, s. 86). Idag förefaller det finnas en betydligt större medvetenhet bland pedagogerna om vikten av att tillgängliggöra material för barnen. Det syns i resultatet i vilket detta beskrivs som viktigt och i viss mån självklart. Förändringen i synsätt kan kopplas till teorin om handlingserbjudande.
Eftersom pedagogerna idag i större utsträckning ser den fysiska miljön som en uppsättning erbjudanden för barnen. Denna förståelse och agerande därefter skapar en större handlingsfrihet för barnen (Eriksson Bergström 2013, s. 139). Det finns också en risk att om materialet är placerat på ett sådant sätt att det är svårtillgängligt för barnen att de kommer att ta risker för att försöka nå
15
det. De kan exempelvis klättra upp på hyllor och då finns det en risk att de dels kan ramla ner och skada sig men även att möbler som inte är korrekt förankrade kan välta vilket är mycket riskabelt och kan resultera i allvarliga olyckstillbud. Här ligger det i förskolans intresse att tydligt riskminimera genom att placera material så att barnen kan nå det utan att behöva klättra. Det finns dock material som inte är lämpade för lek utan en pedagog närvarande. Exempelvis vissa typer av färger som kan vara svåra att få bort även om de kanske inte är direkt farliga. Dessa typer av material kan tyckas trots ovanstående lämpligt att förvara utom räckhåll för barnen. Det samma gäller material som är ömtåligt eller helt enkelt för dyrt så som vissa digitala hjälpmedel. För de material som har sådana egenskaper så kan de tillgängliggöras genom att bilder eller andra representamen för materialet placeras så att barnen med lätthet kan nå dem och sedan visa pedagogen vilket material de vill leka med.
Resultatet visar att förflyttning av material skapar mer erbjudande. Tidigare forskning i form av Pramling, Samuelsson och Sheridan (2016, s. 101) lyfter vikten av att barn själva ska få möjlighet att möblera om och använda lokalen beroende på vilken lek eller aktivitet de befinner sig i. Björklid (2005, s. 11) beskriver löst material som positivt för barns lek. Precis som vårt resultat visar att material som får lov att användas på olika sätt i leken, kan stödja lärandet och utmana barnen i deras utforskande och skapar fler handlingserbjudanden. Vidare anser förskollärarna att förskolans lokaler behöver utformas och inredas på ett sådant sätt att materialet tillåts vara föränderligt. Att hyllor kan ändra innehåll och att saker kan byta plats. Kanske är det lämpligt att låta inredningen som helhet vara modulär så att den kan anpassas och förändras efter behov. Som att möjliggöra att hyllor och skåp placeras på olika höjd beroende på vilken ålder barnen har i den terminens barngrupp. Ett annat alternativ kan vara att använda modulsoffor som kan byggas om och förändras efter behov och där barnen själva kan flytta runt dem i leken. Här måste naturligtvis hänsyn tas till vissa säkerhetsaspekter. Det får inte vara så att barnen kan få loss eller välta hyllor och riskera att skadas av dem. Genom att följa barns lekar och se hur de förändrar i den fysiska miljön så att fler handlingserbjudanden blir möjligt, kan ett barns perspektiv bli synligt. ( Eriksson Bergström 2013, s. 18).
Betydelsen av ljusinsläpp och ljussättning är påtaglig i resultatet. Det verkar som om det kan ha stor inverkan på hur barnen upplever rummet och därmed hur de leker i det. Här ses en tydlig koppling mellan fönster och kreativitet. Där koppling till naturen och utsidan blir tydlig blir barnen mer kreativa och nyfikna. Det är därför viktigt att ha gott om ljusinsläpp och att de placeras så att barnen även kan ta del av vad som finns utanför. Konkret innebär det att fönster ska placeras på en sådan höjd att barnen kan se ut genom dem och då inte bara se himmel. Placering av inredning i förhållande till fönster blir viktig då det både kan finnas anledning till att ha bord så att barnen kan sitta och måla och pyssla med inspiration från utsidan. Men det får inte enbart bli en ateljé eftersom vårt resultat visar att de styrda miljöerna minskar kreativiteten och likriktar leken. Fönster kan också utnyttjas som en plats för reflektion och tanke där naturen utanför kan inspirera till fantasier och sedermera till nya lekar. Kirkeby (2017, s. 83-87) skriver att färg och ljus påverkar barnet i leken och vilken stämning som uppstår i rummet kring barnen. Detta märkas i att ljusa rum i större utsträckning erbjuder aktiva lekar och rum med mer nedtonat ljus erbjuder ett större lugn.
Rätt använt så ger bra ljusinsläpp och ljussättning barnen fler möjligheter att uttrycka sig genom lek och att växa både som individer och grupp.
Resultatet av studien visar likväl att en dynamisk och föränderlig inredning och utformning av lokaler i förskolan är att föredra. Det kan i vissa fall vara problematiskt för barn med speciella behov om miljön drastiskt förändras. Det ska dock påpekas att en dynamisk miljö inte
16
nödvändigtvis betyder att miljön förändras på ett drastiskt sätt. Detta har dock inte berörts av studiens respondenter. Tillsammans med en genomtänkt planering av ljusinsläpp och utsikt som ger inspiration och väcker nyfikenhet samt en färgsättning som möjliggör både att stimulera aktivitet men även ge utrymme för lugn och ro. Att kunna avgränsa och förändra efter behov.
8. Slutsatser och didaktiska konsekvenser
Vi har kommit fram till följande slutsatser genom vår studie. Att enligt pedagoger som är verksamma i förskolan så spelar den fysiska miljön en stor roll för leken och för barnens utveckling.
Det finns en mängd faktorer och aspekter att ta hänsyn till när man utformar en förskola. Dels bör hänsyn tas till hur barnens lek påverkas vid planerade av rummens placering i förhållande till varandra. Dels hur man har planerat ljusinsläpp, eftersom även placeringen av fönster har stor betydelse för leken och barnens aktiviteter. Likaså har placering av lampor, speglar och val av färgsättning stor betydelse för upplevelsen av rummet som helhet. När rummet sedan inreds så är det viktigt att ta tillvara på barnens intressen. Placeringen av lek-materialet är avgörande för leken och bör enligt vårt resultat vara placerat så att det är tillgängligt för barnen. Till skillnad från om det är inlåst i ett skåp eller placerat på en hög hylla utom räckhåll för barnen.
Vi hoppas att studien kan leda till mer reflekterande kring den fysiska miljöns betydelse för för barnen i rummet och leken och även att pedagogerna blir mer medvetna om hur de ska arbeta med den fysiska miljön. Vår förhoppning är att fler studenter i framtiden ska lyfta detta ämne och bli inspirerade av vår studie och vilja forska om den fysiska miljön. Det skulle vara intressant att göra en uppföljningsstudie och jämföra äldre och nybyggda arkitektritade förskolor. Ett förslag för fortsatt forskning i en uppföljningsstudie är att, genom att studera flera barngrupper som får leka i olika fysiska miljöer, kunna besvara hur det verkligen är.
Under tiden vi skrivit studien har många tankar dykt upp. Bland annat tankar kring andra riktningar som vi kunnat studera. Om vi skulle göra om studien, så skulle vi ha gjort fysiska intervjuer samt även använda oss av observationer för att studera hur förskollärarna arbetar med den fysiska miljön för att främja barns lek.
Att först studera pedagogernas uppfattning är avgörande för att förstå varför de, pedagogerna, gör som de gör. Det beror på att det är pedagogernas uppfattning av omständigheterna som styr vad som i praktiken händer på förskolan. Eftersom det är pedagogerna som är satta att, i verksamheten, utföra det som politiker och chefer har bestämt och skrivit ner i policys och andra styrdokument.
Avslutningsvis är vår förhoppning att denna studie kan inspirera och visa andra förskollärare och yrkesverksamma i förskolan att den fysiska miljön har betydelse och hur viktigt det är att involvera barnen i utformningen av den fysiska miljön samt hur pedagogerna tar tillvara på den fysiska miljön som en plats för lek.
17
9. Referenser
Backman. J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Björklid, Pia. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Forskning i Fokus nr 25. Myndigheten för skolutveckling.
http://www.skolhusgruppen.se/Homepage/Download-
File/f/1002820/h/282b0c096834a1b67b3a2c65bfe6bdaf/L%C3%A4rande%2Boch%2Bfysisk%2 Bmilj%C3%B6 [2020-01-27]
Björklid, Pia & Fischbein, Siv. (2011). Det pedagogiska samspelet. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur Bjørndal, C. P. (2005). Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.). (B. Nilsson, övers.). Stockholm: Liber AB.
(Originalarbetet publicerat 2002)
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1.
uppl., Lund: Studentlitteratur
De Jong, M. (2010). Förskolans fysiska miljö. I Riddersporre, B., & Persson, S. (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur
Eriksson Bergström, Sofia. (2013). Rum, barn och pedagoger: om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2013
Folkman, M-L & Svedin, E. (2003). Barn som inte leker - från ensamhet till social lek. Stockholm:
Runa Förlag
Giss, Lena, (2020). Arkitekter resonerar om barnet och förskolans fysiska miljö.
Hundeide, Karsten. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: Barns livsvärldar.
Lund: Studentlitteratur
Jensen, Mikael & Harvard, Åsa. (2012). Inledning. I Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.). (2009).
Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2009). Kreativa lek- och lärandemiljöer i pedagogisk verksamhet. I Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.) (2009). Leka för att lära:
utveckling, kognition och kultur.
Kihlström, S. (2008). Intervju som redskap. I Dimenäs, J. (red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB
Kihlström, S. (2008). Uppsatsen- examensarbetet. I Dimenäs, J. (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB Kirkeby, Inge-Mette. (2017). Skolens rum - begreber og fysisk materialitet: Om samspillet mellem pædagogik og arkitektur. I S. de Laval (red.) Skolans nya rum: En antologi om samspelet mellan pedagogik och arkitektur. Klippan: Arkus Förlag.
18 Läroplan För Förskolan. Lpfö 18. Skolverket.
Löfdahl, Annica. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori.
1. uppl., Stockholm: Liber
Löfgren, Håkan. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria &
Franzén, Karin (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl., Stockholm: Liber Nilsson, E. (1998). Barndomens platser – miljöns betydelse för identitetsutvecklingen. Stockholm:
Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm:
Liber
Osnes, Heid, Skaug, Hilde Nancy & Kaarby, Karen Marie Eid. (2012). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja. (2016). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur
Roos, Carin. (2014). Att berätta om små barns - att göra en minietnografisk studie. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori.
1. uppl., Stockholm: Liber
1
Bilagor
Bilaga 1
Missivbrev till yrkesverksamma pedagoger:
Till rektorer och lärare i förskolan
Vi är tre studenter på Högskolan i Borås, som går förskollärarprogrammet, för yrkesverksamma pedagoger. Vi skriver två uppsatser om den fysiska miljön och rummets påverkan på barnet, med fokus på den fysiska miljön i förskolan och är därför mycket intresserade av att få veta dina tankar om detta, som lärare för yngre barn.
Vi vill undersöka vad och hur du som pedagog, anser om och resonerar kring den fysiska miljön och rummets påverkan på barnet. Just er förskola har valts ut då, den är nybyggd/arkitektritad.
Frågorna är ställda till dig som rektor/pedagog, men det går givetvis bra om fler pedagoger vill svara.
Vi har utformat en webbenkät, med två huvudfrågeställningar om den fysiska miljöns påverkan på barn, som vi önskar höra dina (eller någon annan pedagogs) tankar och åsikter kring. Länken till webbenkäten kommer att skickas separat i ett nytt mejl under måndagen den 2 mars och ni har två veckor på er att svara på enkäten. Sista svarsdag är måndagen den 16 mars.
Den ena frågeställningen handlar om hur du tror att den fysiska miljön påverkar barns aktiviteter, lekar och handlingsutrymme och den andra frågan handlar om på vilka sätt du tror att miljön påverkar barns känslor, inre drivkraft och inre bilder om sig själv och världen.
Ditt deltagande är givetvis frivilligt, men vi skulle vara oerhört tacksamma om du har möjlighet att ta dig tid att svara på våra frågor. Enkäten består av så kallade öppna frågor och du
bestämmer själv vilka frågor du vill besvara och hur mycket du vill skriva i svaren.
Det färdiga materialet kommer att behandlas konfidentiellt och det du skriver kommer vara helt anonymt. Då vi gör detta i ett webbprogram SUNET Survey som skolan tillhandahåller, så kommer vi inte veta vem som har svarat och det kan inte heller spåras till någons IP adress.
Därför kommer det inte att framgå vem som besvarat frågorna. Dina svar kommer endast användas i våra uppsatser och inte till något annat.
Vi skulle vara oerhört tacksamma om du vill ta en stund av din tid för att besvara dessa frågor.
För oss är ditt svar mycket viktigt och betydelsefullt i vår undersökning. Länken till enkäten kommer att skickas till denna mejladress på måndag, den 2 mars. Vill ni att vi skickar till annan eller fler mejladresser, går det givetvis bra.
Har du några frågor så hör av dig till oss.
Med vänliga hälsningar
Natalie Bruun Sjöstrand Sandra Jonsson, Lena Giss,
Bilaga 2 Enkätfrågor
Vi skriver två uppsatser om den fysiska miljön och rummets påverkan på barnet, med fokus på den fysiska miljön i förskolan och är därför mycket intresserade av att få veta dina tankar om detta.
I denna enkät vill vi undersöka vad du, som pedagog och lärare för barn i åldern 1-7 år, anser om och resonerar kring den fysiska miljöns påverkan på barnet.
Enkäten består av 12 frågor, där vi önskar höra dina tankar och åsikter. Frågorna är så kallade öppna frågor. Du väljer själv vilka frågor du vill besvara och hur mycket du vill skriva som svar.
Fråga 1
På vilka sätt tror du att barnens lek i ett litet rum blir annorlunda än i ett stort rum?
Fråga 2
Hur kan rummets form och placeringen av dörrar och fönster i ett rum, påverka vilka aktiviteter som passar?
Fråga 3
Hur kan den fysiska miljön på en förskola utformas så att olika slags aktiviteter och lekar uppstår?
Fråga 4
På vilka sätt tror du rummets utformning och inredning påverkar barns möjlighet att själv välja lekar och handlingsutrymme.
Fråga 5
Hur tror du att den fysiska miljön och rummets utformning kan hindra barns fria lekar?
Fråga 6
Ge gärna fler exempel på hur du anser att den fysiska miljön kan påverka barns aktiviteter, lekar och
Fråga 7
På vilka sätt tror du barns välbefinnande påverkas av den fysiska miljön i förskolan?
Fråga 8
Hur tror du miljön i sin utformning kan skapa olika stämningar hos barnet (t ex lugn, kreativitet och leklust)?
Fråga 9
Vilken påverkan tror du färger, i den fysiska miljön, har på barn känslomässigt?
Fråga 10
Hur kan den fysiska miljön utformas så att barn känner sig välkomna och inkluderade?
h
Fråga 11
På vilka sätt tror du barns självbild och barns föreställningar och normer om världen, kan påverkas av miljön på förskolan?
Fråga 12
Ge gärna fler exempel på hur du anser att den fysiska miljön i förskolan, kan påverka barn känslomässigt och psykologiskt
TACK
för att du tog dig tid att svara ! Dina svar är oerhört värdefulla för oss.
Bilaga 3 Tackbrev
Hej!
Ett stort tack till er som tagit er tid att svara på vår webbenkät!
Det betyder oerhört mycket för oss att få era svar och era tankar och åsikter kring den fysiska miljöns påverkan på barnet. Tack!
Då era svar är helt anonyma vet vi inte vilka av er som svarat. Till er som ännu inte har svarat, om ni har möjlighet att delta i vår undersökning, så är vi oerhört tacksamma.
Undersökningen är en webbenkät, där du får svara på så kallade öppna frågor om hur du anser att den fysiska miljön påverkar barn. De första frågorna i enkäten handlar om hur du tror att den fysiska miljön påverkar barns aktiviteter, lekar och handlingsutrymme och den andra delen av enkäten handlar om på vilka sätt du tror att miljön påverkar barn känslomässigt och psykologiskt.
Du bestämmer själv vilka frågor du vill besvara och hur mycket du vill skriva i svaren.
Länken till webbenkäten följer här :
https://sunet.artologik.net/hb/Survey/1014?fbclid=IwAR3u69igtsMo0lJbKHN6vVKJfHIHFUeD7WnZSh oBDqfNEIXLqAUwNAzuwvo
Har du några frågor så hör av dig till oss.
Med vänliga hälsningar
Natalie Bruun Sjöstrand Sandra Jonsson
Lena Giss
Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se
