AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Trygghet och anknytning i förskolan
En enkätstudie om förskolans trygghetsarbete
Sara Boström 2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen) 15 hp Pedagogik
Förskollärarprogrammet Examinator: Daniel Pettersson
Handledare: Cresantus Biamba
Sammanfattning
Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolans trygghetsarbete påverkas av förutsättningarna i förskolan. Intresset i att undersöka om tryggheten på förskolan väcktes utifrån tidigare erfarenheter om bristen på fysisk tröst på förskolor. I undersökningen har enkätundersökning använts som har besvarats av nio förskollärare använts som empiri. I resultatdelen framkommer det 3 olika teman, som är förutsättningar, trygghetsarbete och utveckling och lärande. Resultatet visar att det finns olika förutsättningar inom arbetet med trygghet i förskolan. Resultatet visar på att utifrån olika förutsättningar arbetar förskollärare olika kring att skapa relationer och att trygghetsarbetet formas av arbetslaget, miljön, barngruppen och ramar runt verksamheten som till exempel ekonomi. I resultatet framkommer det att förskollärarna benämner både anknytningen och trösten som betydelsefulla.
Det visar även att förskollärarna anser att tryggheten är en förutsättning för barns lärande.
Nyckelord: Anknytning, förskola, omsorg, trygghet
Förord
Jag vill som inledning tacka de som har gjort denna studie möjlig. Tack för att ni tagit er tid att svara på min undersökning. Vill tacka Johan Liljestrand för hjälpen med min uppsats. Även ett stort tack till min familj som har stöttat mig under arbetet.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
2 Syfte och frågeställningar ... 7
2.1 Frågeställning ... 7
3 Tidigare forskning ... 7
3.1 Barns behov av omvårdnad ... 8
3.2 Trygg och otrygg anknytning ... 9
3.3 Förskoleverksamhetens och pedagogens roll ... 10
3.4 Faktorer för en trygg anknytning på förskolan ... 10
3.5 Förskolans förutsättningar ... 11
3.6 Sammanfattning ... 13
4 Teoretiskt ramverk ... 13
5 Metod ... 15
5.1Metodval ... 15
5.2 Urval ... 15
5.3 Genomförande ... 16
5.5 Etiska övervägande ... 16
5.6 Validitet och reliabilitet ... 17
6 Resultat ... 18
6.1 Förutsättningar ... 18
6.2 Förutsättningar för barns trygghet ... 18
6.3 Hur förskollärarna skapar trygghet ... 18
6.4 Utveckling och lärande ... 19
7 Analys ... 21
8 Diskussion ... 22
8.1 Metoddiskussion ... 22
8.2 Resultat diskussion ... 23
8.3 Vidare forskning ... 25
Referenslista ... 26
Bilaga 1 ... 28 Bilaga 2 ... 29
1 Inledning
I denna studie undersöks hur förskollärare ser på trygghet för barnen på
förskolan, hur de arbetar med detta och om de ser några hinder för arbetet med trygghet. Att skapa en god trygghet för barn i förskolan är det viktigaste uppdrag förskollärare har. Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning (SFS 2010:800. Kapitel 8 § 2)
Arbetets syfte uppkom utifrån att tidigare empiri visat att barnen söker trygghet i nappen, gosedjuret eller snuttefilten och upplevelsen är att det är effektivare att ge barnet tröst genom en napp än att ge barnet fysisk tröst. Utifrån detta blev studiens syfte att undersöka hur förskolans trygghetsarbete påverkas av förutsättningarna i förskolan. Förutsättningar betyder i denna studie de ramverk som finns runt förskolan, till exempel ekonomi, juridik och politik samt
förskolans inre organisation som schema, arbetslag samt ideologi.
Forskningen pekar på att trygghet är det viktigaste för små barn. När det lilla barnet föds söker det direkt trygghet och skydd. Att söka anknytning är en medfödd förmåga att söka sig till en eller flera vuxna. Anknytning handlar om överlevnad och fysisk trygghet (Brandtzæg, Torsteinson &Øiestad, 2016).
Barn som har en trygg anknytning till pedagogerna vågar utforska och lära (Broberg, Hagström & Broberg, 2012).
Enligt läroplanen i förskolan tydliggörs det att förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. Utbildningen ska präglas av omsorg för barnets välbefinnande och trygghet. Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje som kommer av att göra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en tillgång i gruppen (Lpfö18).
Denna studie om trygga barn i förskolan är samhällsrelevant på så sätt att det är viktigt att arbeta för att få trygga barn i förskolan. Att arbeta för att barnen ska bli trygga gör det lättare för dem att lära samt ger dessa barn bättre
förutsättningar att bli trygga medborgare. Även den sociala aspekten av trygghet är viktigt som innebär att om man är trygg i sig själv klarar man av
otrygga utmaningar som kan uppstå i livet. Skolan och förskolan kan vara en relativt otrygg plats för många barn och elever. Vi som arbetar i förskola och skola behöver därför vara medvetna om vikten av trygghetsarbetet då
forskningen visar på att är barnen trygga klarar de lättare av dessa, för vissa, otrygga platser i livet mycket enklare.
I en flygande granskning av Skolinspektionen (2016) granskades 196 förskolor i Sverige kring förskolans arbete sett till trygghet och tillsyn. I rapporten framkom det att en viktig förutsättning för barns trygghet bland annat beror på organisering av arbetet på förskolan, men även pedagogers förhållningssätt och kompetens. I de förskolor som bedömts ha hög kvalitet av tillsyn, var
personalen aktivt närvarande, lyhörda, de visade empati, uppmuntran,
engagemang och intresse för barnens viljor och lek. Pedagogers aktiva närvaro fungerande även förebyggande för eventuella konfliktsituationer, vilket stärkte tillsynen och tryggheten i verksamheten (Skolinspektionen, 2016).
Skolverket menar att förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande.
Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Barnen ska få möjlighet att lära och utvecklas genom att leka, skapa och utforska på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. Att ge barnen omsorg och trygghet är en viktig uppgift för förskolan (Skolverket 2018).
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolans trygghetsarbete
påverkas av förutsättningarna i förskolan. I studien undersöks hur förskollärare ser på trygghet för barnen på förskolan, hur de arbetar med detta och om de ser några hinder för arbetet med trygghet.
2.1 Frågeställning
• Hur påverkas trygghetsarbetet för förskollärarna av förskolans förutsättningar?
• Vilka samband ser förskollärare mellan barns trygghet och barns utveckling och lärande i förskolan?
• Hur arbetar förskollärna i undersökningen med trygghet i förskolan?
3 Tidigare forskning
I detta avsnitt redogörs tidigare forskning och annan litteratur som är relevant för denna studie, avsnittet avslutas med en sammanfattning av relevant litteratur kring anknytning och förskola.
I undersökningen av tidigare forskning till arbetet har fokus varit på att hitta material kring anknytning i förskolan och arbetet med anknytning. De sökord som använts är bland annat: anknytning i förskola, arbete med anknytning, trygghet i förskola samt anknytningsperson. I sökningsresultaten fanns det många tidigare studier, uppsatser eller artiklar bland annat om anknytning och dess betydelse samt hur pedagoger uppfattar begreppet anknytning. Det fanns även en hel del kring anknytningsteori, vilket kommer att beskrivas ytterligare i teorikapitlet. I sökningsresultatet saknades evidens och forskning som konkret tar fasta på hur pedagoger arbetar med att skapa anknytning.
Ämnena som kommer att tas upp i detta avsnitt är: barns behov av omvårdnad, trygg och otrygg anknytning, förskoleverksamhetens och pedagogers roll samt faktorer för trygg anknytning i förskolan.
Anknytning innebär inte om att tycka om någon i största allmänhet, eller om hur sällskaplig man är, eller vem man helst vill leka med. Anknytning handlar specifikt om hur människor, både barn och vuxna, utvecklar och bevarar förmågan att använda sig av vissa utvalda andra människor som källor till trygghet och skydd i stunder då faktisk eller upplevd fara hotar (Mothander &
Broberg, 2015).
Enligt författarna knyter sig spädbarnet an till en person som förser den med omvårdnad regelbundet under de första levnadsåren. Detta sker även om omvårdnaden kan bedömas som otillräckligt eller otillfredsställande, vilket innebär att anknytning inte enbart är kopplat till att de kroppsliga/praktiska behoven tillfredsställs, men att det existerar ett känslomässigt band och relation till anknytningspersonen (Mothander & Broberg, 2015).
3.1 Barns behov av omvårdnad
Enligt Mothander och Broberg (2015) är spädbarn programmerade att ta emot omvårdnad eftersom detta är en förutsättning för deras överlevnad då spädbarn inte kan klara sig på egen hand. Därför är små barn även programmerade att knyta sig an till en eller flera personer i sin omgivning som förser dem med omvårdnad. Redan när barn är 8 - 9 månader har de lärt sig att protestera när de separeras från den person som gett dem omvårdnad som en form av att utrycka förlust av trygghet. En anknytningsperson behöver dock inte vara barnets biologiska förälder eller en specifik person, utan kan vara någon som barnet är bekant med i sin omgivning och som gett barnet regelbunden omvårdnad (Mothander & Broberg, 2015). Författarna betonar dock att barn kan knyta sig an till andra personer, om och när den primära anknytningspersonen inte är tillgänglig. Denna person blir då ett alternativ, men det existerar en hierarki av anknytningspersoner, påpekar Mothander och Broberg, där ett barn föredrar vissa anknytningspersoner framför andra.
Malin Broberg, Birthe Hagström och Anders Broberg (2012) beskriver i boken Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande att små barn har olika utvecklingsuppgifter under de första levnadsåren i takt med att de växer.
De första två åren handlar om anknytning till en vuxen för omvårdnad där en trygg anknytning förser barnet med tilliten att tröst och beskydd finns. Detta är avgörande för att ett barn ska kunna klara av nästa utvecklingsuppgift, enligt författarna.
3.2 Trygg och otrygg anknytning
Mary Ainsworths (1913 - 1999) belyser Bowlby anknytningsteori och hon är den som skapade begreppet trygg bas. Anknytningen kallas trygg när barnet känner trygghet och beskyddad när hen söker vuxnas närhet. Anknytningen kallas otrygg om barnet söker den vuxne utan att känna trygghet och beskydd.
Att ett barn använder sig av anknytningsbeteenden mot en vuxen behöver inte innebära att barnet har en anknytningsrelation till den personen. Om barn upplever en hotfull situation är den första vuxna barnet ser ofta den barnet tyr sig till. Barn kan visa anknytningsbeteenden till andra pedagoger utan att ha en anknytningsrelation till dem (Broberg, 2012).
Birthe Hagström (2010) skriver in sin avhandling Kompletterande
anknytningsperson på förskola att barn med en trygg anknytning har vetskapen om att de kan få tröst och beskydd när de behöver, vilket gör att dessa barn vågar utforska sin omvärld. Hagströms avhandling handlar om pedagogers utveckling som kompletterande anknytningsperson i förskolan till barn som drabbats av omsorgsvikt. Många av dessa barn har föräldrar som lider av psykisk ohälsa. Barn med en otrygg anknytning tenderar att förneka sina känslor och behov samt kan komma att sakna förtroende för sig själv och sin förmåga (Hagström 2010).
Beroende på omvårdnadens kvalitet, bland annat hur mycket av omvårdnaden har svarat på barnets behov av närhet, tröst och trygghet, kan ett barn efter två års ålder gå över till nästa ”anknytningsinstinkt” som Broberg et al. (2012) benämner som ”upplevd trygghet”. Denna upplevda trygghet beskrivs som ett resultat av barnets erfarenheter av omvårdnaden och är avgörande för bland annat hur barnet kommer att samspela med andra eller känna sig trygg med och vilja utforska sin omgivning. Utforskandet och behovet av trygghet, menar författarna, är en balansgång. Det finns därmed ett anknytningssystem som är kopplat till ett trygghetssökande hos barnet. Broberg et al. (2012) menar att när anknytningssystemet är aktivt kan barnet inte utforska eftersom det då söker efter trygghet och tyr sig till sin anknytningsperson. När anknytningssystemet däremot är i ”viloläge” kan barnet leka och utforska, vilket är viktigt för att barnet ska få stimulans och kunna lära (Broberg et al, 2012). Utifrån detta menar författarna att förskolan ska så långt som möjligt skapa en vardag där barnens anknytningssystem får vara i viloläge. Dock poängterar författarna att anknytning inte är den enda viktiga komponenten för barns utveckling, men att om den är god och trygg kan anknytningen fungera som en skyddsfaktor som ger barnet bra förutsättningar och grund. Trygghetens betydelse för barns vilja
till att utforska betonas även i Hagströms studie (2010) där pedagogerna menar att barn känner behov av att utforska och leka med andra barn först när de känner sig trygga. När de barn känner sig trygga vågar de delta i aktiviteter på förskolan och att samspela med andra barn, vilket ökar deras självkänsla.
3.3 Förskoleverksamhetens och pedagogens roll
Barns erfarenheter i förskolan kan påverka deras utvecklingsmöjligheter långt senare i livet, enligt Broberg et al. (2012). Detta eftersom barns hjärna
utvecklas under deras tidiga levnadsår i enlighet med omgivningen och i samspelet med andra, vilket innebär att pedagoger har en betydelsefull roll i denna utveckling. När barn känner sig trygga i förskolan minskas deras behov av att ha sina föräldrar som de enda personer vilka kan ge tröst och beskydd.
Barn behöver känna att de kan vända sig till en eller flera pedagoger när de behöver tröst och närhet. God omvårdnad, trygghet, tillit till vuxna på förskolan leder till lärande och goda utvecklingsmöjligheter (Broberg et al., 2012).
Från intervjuer med pedagogerna i Hagströms (2010) studie framkom det att pedagogerna såg deras roll och arbete som kompletterande anknytningsperson som givande och betydelsefull. Men många av pedagogerna utryckte också att arbetet att utvecklas till anknytningsperson (främst genom fortbildning)
inneburit mycket enskilt arbete, att studera på egen hand och reflektera över sin yrkesroll.
3.4 Faktorer för en trygg anknytning på förskolan
Enligt tidigare forskning och litteraturen finns det några viktiga faktorer som kan främja trygg anknytning för barn i förskolan. I Hagströms (2010) studie nämner de intervjuade pedagogerna bland annat kontinuitet och struktur i vardagen som väldigt viktiga faktorer för att skapa trygghet. Det handlar om att erbjuda barnen återkommande rutiner i vardagen, vilket ger struktur.
Pedagogers förhållningssätt och attityd gentemot barnen är också avgörande för en trygg anknytning, såsom taktfullhet, att ta hänsyn till barnens behov, ha förståelse för barnens känslor samt att trösta och bekräfta. Pedagogerna i Hagströms studie (2010) betonade att barnens tillit växer fram successivt till att utveckla en trygghetskänsla gentemot pedagogen som anknytningsperson och att denna utveckling kan se olika ut. Det kan uppnås bland annat genom
kontinuitet, men också att man visar och försäkrar barnet om sin tillgänglighet.
En annan aspekt som lyfts fram är ett gott samspel med barnens föräldrar där kontakten mellan barnet och anknytningspedagogen kunde stärkas genom att man till exempel pratar om pedagogen hemma, vilket kan ses som att föräldrar ger sitt godkännande av pedagogen (Hagström, 2010). Även Skolinspektionens rapport (2015) lyfter fram pedagogers förhållningssätt för barns
trygghetskänsla. Empati, uppmuntran, bekräftelse, lyhördhet, att låta barn delta och ta plats stärker barnens trygghet på förskolan, enligt rapporten.
En femtedel av förskolorna i Skolinspektionens granskning nådde inte upp till adekvat uppmärksamhet och tillsyn. De förskolor som bedömdes
otillfredsställande hade brist på personaltillgänglighet, vilket även ledde till sämre uppsikt över barnen både inomhus och utomhus och därmed bedömdes som en risk för barnens trygghet. Det saknades ständig och regelbunden uppsikt över eventuella konflikter och farliga områden. Rapporten visade att personal på dessa förskolor var mindre engagerade, visade mindre intresse för barns tankar och aktiviteter samt intog en passiv roll. I dessa verksamheter bedömdes barnen inte få den tröst de behövde vid till exempel överlämning eller hjälp med att komma igång med aktiviteter. Enligt Skolinspektionen (2015) är det särskilt yngre barn på förskolan som riskerar att inte få den uppmärksamhet som de behöver, i synnerhet i verksamheter med liten personaltäthet och för stor barngruppsstorlek, vilket kan påverka barnens utveckling till trygga individer.
3.5 Förskolans förutsättningar
Förskolan pedagogiska verksamhet och trygghetsarbete påverkas av olika faktorer och ramar som förskolläraren inte bestämmer över. Faktorerna delas in i inre samt yttre, där de yttre faktorerna utgörs av ekonomiska, ideologiska och juridiska ramar. Exempelvis läroplaner och skollag, medan de inre faktorerna utgörs och påverkas av kommunens beslut, vidare till varje enskild förskola, arbetslaget och slutligen pedagogen själv. Ramarna består av fysiska, organisatoriska och personliga ramar. Fysiska ramar inkluderar till exempel lokaler och tillgång till material medan organisatoriska ramar är gruppstorlek, grundbemanning, personaltäthet, utbildning och slutligen personella ramar som innebär personalsammansättning, rekrytering, utbildningsnivå samt
barngruppernas sammansättning (Lundgren, 1986).
Förskollärarna behöver behandla en rad ramfaktorer som ligger utanför
förskollärarens kontroll. Förskolläraren har också ansvar för att färdigställa och organisera verksamheten inom de ramar som ges utifrån ett eget
handlingsutrymme. I sin profession ska förskollärarna också ansvara för det
organisatoriska arbetet med planering och utvärdering av verksamheten, det vill säga grovplanering, arbetslagsplanering och individuell planering.
Förskollärare ska utöver detta också delta i fortbildning samt förmedla kunskap till sina kollegor, och i övrigt också medverka i olika möten med
vårdnadshavare, nätverksgrupper, elevhälsoteam etc. Dessa möten kräver ofta dokumentationsunderlag, som förskolläraren får ansvara för, tillsammans med uppföljningen av gemensamma planer eller dokument. Förskolepersonal bör därför kunna hantera många bollar i luften, eftersom arbetet förändras från det ena momentet till det andra och ramarna i hur man arbetar och organiserar sig praktisk inverkar på resultatet av förskollärarens arbete (Freij, 2012).
Wallskog (2013) menar på att ansvaret ligger på förskollärare att bygga trygga anknytningar i barngruppen, det som förutsättning för att det ska bli en trivsam och utvecklande miljö i förskolan. Förskollärares förhållningssätt ska innehålla glädje, lust till lärande och upptäckande, både struktur och tydlighet.
Förskollärare och arbetslag som har en strukturerad vardag där
rutinsituationerna används som lärande tillfällen, har goda möjligheter att också använda situationerna för att förstärka relationen mellan barn och vuxna.
Författaren menar på att barnet skapar tillit till pedagogen, som gör
anknytningen möjlig och främjar mottagligheten för vägledning och lärande, under dessa rutinmässiga situationer. Wallskog (2013) och Freij (2012) betonar betydelsen av ett öppet klimat, respekt och hänsyn samt reflektion med
kollegor inom arbetslaget, då hon i sin studie kunde se att förskollärare med hög arbetsbelastning inte lyckades med att förändra strukturen i organisationen om de saknade stöd från kollegor eller ledning. I sin studie kunde hon se att det som prioriterades högt var att öka barnens självförtroende, trygghet samt positivt tänkande och vårdnadshavares inflytande prioriterades lågt.
Broberg m.fl. (2012) konstaterar att en av förskollärarnas viktigaste uppgift i förskolan är att hålla barns anknytningssystem i vila och menar att förändring av vetenskapliga teoretiska kunskaper om anknytning i vardagen kommer att spela stor roll i arbetet med de yngre barnen i förskolan, där pedagogen blir en vikarierande anknytningsperson. Med den bakgrunden argumenterar författarna för att en tillräcklig tillförlitlig och förutsägbar vardag i förskolan blir
avgörande för om barn ska lära och utvecklas liksom leka, bli nyfikna och utforskande. Författarna menar också att förskolans fysiska miljö har betydelse för barns trygghet, som bör vara lämpade efter deras behov. Det är viktigt att förskollärare får tid för att utarbeta goda relationer med barnen i förskolan (Broberg, m.fl., 2012) samt genom diskussion kunna tänka över barns
delaktighet i verksamheten, att det är grunden för barns utveckling och lärande.
Men ramfaktorerna ger ibland hinder och hänger därmed nära samman med hur trygghetsarbetet utformar sig.
3.6 Sammanfattning
I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av tidigare forskning samt relevant litteratur kring förutsättningar för förskolans trygghetsarbete och sambandet mellan barns trygghet och utveckling och lärande.
Mycket av den tidigare forskningen visar att anknytning handlar om
trygghetssökande och det är först när trygghetskänslan etablerats hos barnet som det kan utforska sin omvärld. Faktorer som bidrar till en trygg anknytning på förskolan är bland annat aktivt närvarande personal som är uppmärksam på barnens behov och interaktioner, samt god och regelbunden uppsikt över barnen. En trygg anknytning skapar förutsättningar för lärande och goda utvecklingsmöjligheter för barnet. Broberg m.fl. (2012) menar att den ökade storleken på barngrupperna inverkan på barns upplevelse av trygghet och anger fördelarna med att dela upp barngrupperna i mindre grupper för att motverka händelsen av otrygghet och risken för att göra anknytningssystemet aktivt.
4 Teoretiskt ramverk
I avsnittet nedan kommer den teoretiska utgångspunkten för studien att presenteras.
Omsorg definieras av Mie Josefson som något som kännetecknas av
ömsesidighet, att man har förmågan att känna in den andre. I förskolan handlar det om att tillgodose barnens sociala, fysiska, psykologiska och emotionella behov. Omsorg innefattar hur vi förhåller oss till varandra, hur vi visar
omtanke för varandra samt i vårt vardagliga liv. Josefson (2018) synliggör i sin avhandling begreppet omsorg för att skapa förståelse för hur förskollärare ser och tar ansvar för barnen i förskolan. Bland annat skriver Mie om vad omsorg innebär utifrån ett yrkesetiskt perspektiv. Det handlar om förmågan att se och känna in barnens behov. Ett lärande fungerar inte om det inte bottnar i omsorg.
Josefson (2018) menar vidare i sin avhandling att man kan se på omsorg utifrån två olika perspektiv. Det ena sättet handlar om rutiner och vård av kroppen, det behovet är större ju yngre ett barn är. Att vårda kroppen definieras i detta fall med hygien, mat, vila och hjälp med påklädning. Det andra perspektivet är att se omsorg som en kvalitet i sociala relationer. Genom denna uppfattningen presenteras begreppet närhetsetiken där tyngdpunkten ligger på en känsla som uppstår när barn möter pedagog (Josefson,2018). Det är i detta mötet som pedagogens ansvar för barnen börjar. Ett ansvar som den vuxne inte kan välja bort (Nortvedt & Nordhaug, 2008).
Förutom alla rutiner som förskolan har handlar omsorg om ett etiskt
förhållningssätt som bidrar till att anpassa sig utifrån möten med andra. Som förskollärare är mötet med små barn en stor del av yrket. Det ansvarsfulla mötet med barnen kan anses som ett möte med omsorg. Omsorg är ett
relationellt begrepp. Att klarlägga omsorgens innebörder i förskolan innebär att klarlägga förskolan som en empatisk verksamhet, som visar på förskole
pedagogernas erfarenheter om ansvar och omsorg.
Jag kommer att använda begreppen omsorg och närhetsetik i min tolkning av uppsatsens resultat.
5 Metod
Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur förskollärare arbetar för att skapa trygghet för barnen i förskolan. I detta kapitel beskrivs den metod som använts i denna studie. Vidare beskrivs urval, genomförande, etiska överväganden och slutligen en analys.
Det ursprungliga valet av metod var att utföra intervjuer med förskollärare kring valda frågeställningar. En förfrågan gick ut till biträdande rektorn på aktuell förskola men med försenat svar på grund av rådande omständigheter med en pandemi så ändrades metoden och istället genomfördes en
enkätundersökning på två förskolor.
5.1Metodval
I denna studie har kvalitativ metod använts genom en enkätundersökning.
Enkätundersökningen skapades i Forms som är en applikation i Office 365.
Enkäten innehåll tretton frågor och förskollärarna fick svar med öppna svarsalternativ. Kvalitativ metod enligt Bryman (2008) är mer inriktad på ord än siffror. En kvalitativ datainsamling ger deltagarna en större tillåtelse att uttrycka sin egen förståelse. Denna metod gör det möjligt för forskaren att få en djupare förståelse utifrån det valda området (Bjørndal,2005). Bjørndal menar att öppna svarsalternativ ger deltagarna tillfälle att svara med egen formulering samt att svaren kan bli något helt annat än vad forskaren tänkt sig. Det i sig kan leda till att mer information tillkommer. Det är viktigt att frågorna är
formulerade på ett tydligt sätt då respondenterna inte kan fråga om funderingar uppstår (Bryman, 2018). Fördelar med att använda sig av enkäter är att det är mindre tidskrävande samt mer ekonomiskt fördelaktigt.
5.2 Urval
Arbetet bygger på enkätintervjuer med förskollärare på två förskolor som jag saknas tidigare erfarenhet ifrån. Enkäten gick ut till alla förskollärare utan urval. Vid slutdatumet hade nio förskollärare av elva svarat.
Förskolorna där enkäten genomfördes på har olika förutsättningar.
Förskola ett är en fyraavdelningsförskola med sju förskollärare fördelat på två hus. Förskola två är en tvåavdelningsförskola med fyra förskollärare i en och samma byggnad.
Förskolorna präglas alltså av olika pedagogiska inriktningar och kulturer.
Kultur är i detta samanhang det som Berg (2018) menar i grunden handlar om en kombination av normer, värderingar, attityder, handlingsmönster, vanor, traditioner och interpersonella relationer som präglar varje enskild skola och förskola. Skolkulturer är sällan statiska utan varierar mellan olika skolor och inom en och samma skola. Skolkulturen är närvarande i allt som händer i en enskild förskolas vardagsarbete, men de är samtidigt abstrakta och undflyende fenomen som är svåra att upptäcka och beskriva.
5.3 Genomförande
Undersökningen är gjord med en enkät. Enkäten bestod av tretton frågor om anknytning i förskolan med öppna, anonyma svar. Svaren i enkätintervjun är avsedda att ge en övergripande bild av hur förskollärarna uppfattar att de arbetar för att skapa trygghet för barnen i förskolan och vilka hinder de upplever att de möter. Enkätundersökningen skickades ut till en rektor som i sin tur skickade enkäten vidare till elva stycken förskollärare.
I bilaga ett finns det missivbrev som skickades ut till de svarande med enkäten.
Missivbrev är den skrivelse som man skickar ut innan en officiell skrivelse. I missivbrevet beskriver jag mitt syfte med arbetet, innehåll, databehandling samt information om att det är en frivillig att delta och att förskollärarna när som kan avsluta sin medverkan. Frågorna till enkäten finns bifogade i bilaga 2.
5.5 Etiska övervägande
Studien har genomförts i enlighet med vetenskap rådets 4 etiska principer (Vetenskapsrådet, 2017).
Dessa är informationskravet, konfidentiellkravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagarna i studien har fått information om studiens syfte, detta genom att deltagarna fick ett missivbrev samtidigt som enkäten skickades ut. Konfidentiellkravet innebär att deltagarna i studien är anonyma och går inte att identifiera. Personliga uppgifter kring deltagarna som kan kopplas till särskilda personer eller förskolor behandlas inte i studien. Samtyckeskravet innebär att deltagarna i denna studie har fått information att deras medverkan är frivillig samt att man får när som helst avluta sin medverkan. Deltagandet i enkäten har varit frivilligt och anonymt.
Materialet har avidentifierats och förskolornas namn är fingerade.
Nyttjandekravet innebär att uppgifter som framkommer om personer får bara användas i arbetet. Deltagarna fick genom missivbrevet information kring att
de uppgifter som kom fram endast användas i examensarbetet. Uppgifterna kommer att bli behandlade enligt sekretess och inte finnas tillgängliga för obehöriga. Inga namn på deltagare kommer att redovisas i examensarbetet (Vetenskapsrådet, 2017).
5.6 Validitet och reliabilitet
Enligt Kvale och Brinkman (2014) handlar en studies reliabilitet om
tillförlitligheten i forskningsresultatet. I denna studie redogörs det val av metod och hur genomförandet har gått till det för att stärkare reliabiliteten. Författarna menar att validitet handlar om giltighet och sanningsenlighet samt om studien undersöker vad den framhåller sig undersöka. Validitet stärks i denna studie då kvalitativa enkätundersökning används som metod. I genomförandet av
undersökningen fick informanterna öppna svarsalternativ för att få så djupgående svar som möjligt.
5.7 Bearbetning och analys av insamlat data
Det första steget i analysprocessen var att få en helhetsbild samt en förståelse av det insamlade materialet. Varje svar lästes igenom efter varje inkommande enkät. Nästa steg var att läsa igenom intervjuerna för att se vad i svaren som var relevant till mina forskningsfrågor, svaren lästes igenom flera gånger.
Därav delades svaren in efter frågeställningarna i undersökningens syfte samt att förskollärarna anonymiseras med exempelvis med F1. Teman växte fram utifrån svaren i enkäterna som transkriberades och placerades i en tankekarta.
Utifrån insamlat data fylldes kartan med korta meningar och placerades i adekvata teman.
I min studie uppkom det likartade teman under resultatarbetet, vilket gjorde det lättare att sålla bort sådant som inte var relevant till mina forskningsfrågor.
Enligt Bryman (2011) rekommendationer sökte jag efter teman, samt likheter och skillnader hos respondenternas svar.
Under arbetet blev det tydligt att det fanns en stor variation i hur förskollärarna arbetar med trygghet beroende på omständigheterna och att trygghetsarbetet formas av förskoleläraren med hjälp av arbetslag, miljö, barngruppen och ramarna runt verksamheten som tex. ekonomi. Mina forskningsfrågor utvecklades därför i tre relevanta teman, förutsättningar för barns trygghet, trygghetsarbete och utveckling och lärande vilka bildades efter att
genomförandet och bearbetning av det insamlade materialet har skett.
6 Resultat
Resultatdelen innehåller resultatet från enkätfrågorna och intervjufrågan som ställts till de nio förskollärarna. Svaren är sammanställda och redovisas i 3 områden. I kursiv text återgivs citat från förskollärarna i enkäten. Valda
områden är, förutsättningar, trygghetsarbete och utveckling och lärande. I slutet av resultatet summeras forskningsfrågorna kopplat till arbetets valda syfte.
6.1 Förutsättningar
Deltagarna i enkätens förutsättningar:
Förskollärarna som har svarat på enkäten har arbetat inom förskolan mellan 3 och 37 år och deras åldersspann sträcker sig mellan 28 och 61 år så
erfarenhetsbasen hos de svarande ser olika ut. Av de sex svarande arbetar tre förskollärare med åldersspannet på barnen mellan 1–3 år, två med 3–6 år och en förskollärare med åldrarna 1–6 år. Alla förskollärarna i enkäten har erfarenheter av olika förskolor och verksamheter
6.2 Förutsättningar för barns trygghet
Resultatet för undersökningsfrågan om hur trygghetsarbetet påverkas för förskollärare förskolans förutsättningar svarade de allra flesta att det finns fyra aspekter som påverkar och avgör omsorgsarbetet på förskolan. De
övergripande svaren är att omsorgs och trygghetsarbetet till största delen handlar om ett fungerande arbetslag, förskolans miljö, barngruppen samt ekonomin.
Flertal förskollärare svarar att stora barngrupper och personalbrist skapar sämre förutsättningar för att skapa ett gott omsorgsarbetet i verksamheten. Flertal förskollärare nämner att det blir särskilt svårt när kollegor blir sjuka och för verksamheten okända vikarier sätts in.
”Det är stora barngrupper, svårt att hinna med att se varje barn, omsättning i personal och kompetensbrist” (F4)
6.3 Hur förskollärarna skapar trygghet
Resultatet för undersökningsfrågan hur arbetar förskollärare med trygghet i förskolan svarar förskollärare 4 och 5 att de arbetar med en så tydlig och enkel
organisation som möjligt. Samt att arbeta för att ha så hög personaltäthet som möjligt. De nämner också att det är viktigt med god kontinuitet i rutiner och aktiviteter. En förskollärare i undersökningen förklarar att när barn vet vad som förväntas av dom både i en rutinsituation eller i en aktivitet skapas en trygghet för barnen.
”Genom en tydlig och enkel organisation som lämnar minsta möjliga utrymme för
”kaos” dagligen, där många vuxna måste prata och strukturera om vardagen pga.
minskad personalstyrka exempelvis” (F4)
Att skapa trygghet för barnen på förskolan menar förskollärarna sker när man ser ett barns behov av tröst. Förskollärare 1, 6 och 8 lyfter möjligheten att vara närvarande med barnen och nära deras lek som en viktig förutsättning för trygghet och omsorg. Förskollärare 8 lyfter även vikten av att känna trygghet förskollärarna.
”Vi skapar trygghet genom att på största möjliga mån ge min tid till barnen. Att vara närvarande i barnens dag. Leka, samtal och skapa tillsammans. (F6)
Förskollärare 1,7 och 9 svarar att samspelet med vårdnadshavarna är viktig.
Känner sig vårdnadshavarna trygga med oss förskollärare så för dom oftast över den känslan till barnen.
”Vi samtalar med barnen och vårdnadshavare. Bekräftar känslan barnet har och erbjuder min famn för att föräldern ska kunna lämna över sitt barn. Ge barn och vårdnadshavare tid. Erbjuder saker vi kan göra tillsammans.” (F8)
6.4 Utveckling och lärande
Resultatet för undersökningsfrågan vilka samband förskollärare ser mellan barns trygghet och lärande svarade samtliga förskollärare att trygghet är en förutsättning för barns lärande.
Förskollärare 5 upplevde att trygghet är när barn söker upp den vuxna men vågar samtidigt ensam utforska miljön. Förskollärare 9 anser att är barnen glada och lugna och tar kontakt med vuxna och andra barn finns en trygghet hos barnen som leder till ett lärande. En stor del av respondenterna anser att en god omsorg ger barnen trygghet på förskolan.
”Jag anser att det viktigaste i mitt arbete är att skapa en god utbildning för barnen i förskolan, en väl avvägd dag med undervisning och omsorg” (F4)
Flertal förskollärare nämner i sina svar att trygghetsarbetet är viktigt och att det hör ihop med lärandet. Är barnen trygga med oss som pedagoger så tar dom till sig lärandet på ett mycket enklare sätt.
”För mig är trygghetsarbetet en viktigt grund för att kunna ta till sig kunskap. Min tanke är att vi inte skapar en god anknytning till barnen kan vi inte skapa goda
lärande situationer För mig är det viktigaste att vi skapar en verksamhet som är trygg, rolig och lärorik” (F3)
7 Analys
Jag har i analysen av resultatet utgått Josefsons (2018) omsorgsteori som är studiens teoretiska utgångspunkt. I följande avsnitt kommer jag att presentera analysen av resultatet utifrån begreppet närhetsetik.
Genomgående i svaren på enkäten på vad som är det viktigaste i deras yrke uttrycker förskollärarna att trygghet är en viktigt del. Att tiden finns för att se barnen, samt att skapa goda relationer förskollärare och barn emellan samt med vårdnadshavarna och kollegor. Närhetsetiken lägger tonvikten på att etiska val och handlingar hämtar sin näring ur mänskliga relationer och möten och att dessa relationer fungerar som underlag för förståelse av den andre, i detta fall barnet. Det är alltså detta nära jag-du- förhållandet och involverandet i andras liv och livssituation, som utgör det grundläggande etiska förhållandet. Att vara involverad ska här förstås som att vi befinner oss nära människor i vår tillvaro, exempelvis människor som vi arbetar med och denna närhet ställer vissa krav ur ett professionellt hänseende. Dels måste vi känna våra egna, personliga förutsättningar, dels kunna använda dessa. Dels måste vi upprätthålla en balans mellan distans och närhet. Det innebär bland annat att vi utvecklar vår
empatiska förmåga, att kunna se med den andres ögon och att kunna använda och lära av den andres erfarenheter. Det överensstämmer med det Josefson (2018) belyser i sin avhandling att omsorg innefattar hur vi förhåller oss till varandra, hur vi visar omtanke för varandra.
Förutsättningar för att göra ett bra trygghetsarbete enligt svaren från undersökningen är att ha hög personaltäthet, mindre barngrupper, tydlig
organisation samt ekonomi. Omsorg för barnen skapas enligt förskollärarna när det finns tydliga regler och rutiner på förskolan. Barnen blir trygga när
förskolan har en hög personaltäthet. Förskollärarna i enkäten lyfter också vikten av tröst. Båda Josefsons begrepp fodrar i praktiken ramar.
Utifrån svaren i undersökning finns en tydlighet att det är svårt med
omsorgsarbetet och det beror på personalbrist samt för stora barngrupper. Stora barngrupper förhindrar pedagogerna att ge den tid till barnen som det krävs för att utöva ett bra omsorgsarbete på förskolan. Personalbristen står i relation till stora barngrupper. Ett bra omsorgsarbete som fungerade utifrån svaren i min undersökning var bland annat blöjbyte och påklädning. Vilket berodde på att förskollärarna prioriterar det som en viktig del i omsorgsarbetet. Här kan man utläsa att det är relationerna i omsorgsarbetet som blir drabbade om det inte finns rätt förutsättningar på förskolan vilket knyter an till närhetsetiken. För de svarande i enkäten så är trygghetsarbetet en prioritet men visionen krockar med förutsättningarna.
Utifrån förskollärarnas svar i enkätstudien framkommer vikten av att det behövs trygga barn för att ett lärande ska ske. I relationen som uppstår i omsorgen på förskolan skapas trygghet för barnen och det tillsammans med undervisning resulterar i ett lärande för barnen på förskolan. Omsorg och lärande är således inga motsatser till varandra utan i ett beroende av varandra, omsorg kan anses vara överordnat lärande, vilket betyder att utan omsorg så sker inget lärande. Närhetsetik kan komplettera ett lärandeperspektiv.
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
En fördel med att använda enkätfrågor är att man får en bred svarsfrekvens med ett exakt resultat utifrån att alla deltagare fått samma frågor och samma möjligheter till att svara. Holme (1997) menar att undersökningen blev på så vis kvantitativ. Att undersökningen har haft öppna svar, där varje person kunnat svara utifrån eget tycke och smak gör att resultatet också är kvantitativ.
Denna enkät har det funnits möjlighet att gå tillbaka och ändra sitt svar under tiden enkäten var öppen. Resultatet från enkäten var lättöverskådligt i verktyget och det var lätt och ekonomiskt att distribuera ut till alla deltagare. Alla
deltagare hade dessutom använt det tidigare. Med enkäten nåddes många deltagare på kort tid. Holme (1997) menar att möjligheten att svara anonymt och utan sin chefs deltagande ökar chansen för att man vågat svarat ärligt och utan påverkan som hur intervjuaren betonar en fråga eller vilket kroppsspråk denne har. Enkäten hade relativt hög svarsfrekvens så det gör resultatet tillförlitligt i en högre utsträckning.
Ett etiskt dilemma är att alla deltagare inte har svarat, antingen på grund av val eller frånvaro vilket gör att bitar saknas i den hela bilden. Det kan också vara så att deltagarna svarat påverkad av känslan för dagen och valt bort möjligheten att gå tillbaka och ändra. Med enkät som metod så har finns inte möjlighet att ställa följdfrågor för att få fördjupade svar. Med enkät som verktyg ser man inte heller deltagarnas reaktioner och kroppsspråk som kan ge en ytterligare dimension på deras svar.
8.2 Resultat diskussion
Trygghetsarbetet på förskolan formas i relationer och i förskolans miljöer och mitt syfte med denna studie var att undersöka hur förskolans trygghetsarbete påverkas av förutsättningarna i förskolan.
För att ett barn skall kunna ta till sig kunskaper och utveckla sina färdigheter är förutsättningarna ett bra arbetsklimat och en trygg förskola. Om man lägger till en tydlig fokusering på kunskaper, så är det samma förutsättningar som skapar framgång i trygghetsarbetet och som ger skolor framgång i undervisning och studier. Det finns ingen kontrast mellan skolans uppdrag på fostrans och kunskap, dessa är även sammankopplade med varandra. Detta synsätt blir tydligt av skolans olika styrdokument.
Torro menar att för att barn ska känna sig trygga behöver de tas på allvar varje gång de söker stöd och hjälp, det är avgörande för tilliten till pedagogerna (Torro, 2007). Detta stämmer väl överens med mina tankar om trygghetsarbete.
I min tidigare empiri saknade jag detta och upplevde att snutten och nappen fick bli en ersättning för tid och engagemang i barnen och jag upplever att detta främst beror på förutsättningarna, ramarna som finns i förskolans verksamhet. I studiens enkät kan utläsas att engagemanget finns för att skapa trygghet men att förutsättningarna inte alltid finns med tid utifrån stora barngrupper och
personalbrist. Även Skolverket visar på detta i sin rapport (2015) där de har syntesen att förskolor med en hög personaltillgänglighet och aktivt närvarande personal stärker tryggheten för barnen, storlek på barngruppen och
personaltätheten har också stor betydelse. Det är viktigt att pedagogen får möjlighet att vistas med barnen under deras dag på förskolan, att de kan vara närvarande och stöttande i barnets utforskande av förskolan. Detta stämmer inte alltid överens med hur trygghetsarbetet ser ut på en förskola. Förskolans förutsättningar har stor påverkan på hur trygghetsarbetet utformas. Att under en dag för barnet bli fråntagen sin anknytningspedagog för att exempelvis gå på planering, samtal eller inbokade möten kan för barnet kännas otryggt.
Erixon menar att när barn inte är trygga i sin miljö blir det svårt att leva upp till läroplanens kapitel om utveckling och lärande. De menar även att barns
trygghet i relation till miljön är en grundförutsättning till barns utforskande av sin närmiljö. På så sätt blir de mer självständiga och vågar röra sig fritt och undersöka (Erixon, 2007). Samtidigt så är planering, uppföljning, möten och raster viktiga för att förskolans verksamhet ska fungera. Min egen reflektion till detta är att man som pedagog lär finnas på många olika platser samt hjälpas åt avdelningar emellan. Strukturen på förskolan blir väldigt viktigt för
möjligheten att vara en närvarande pedagog som stöttar barnen i deras anknytning och skapar trygghet.
Utifrån mina egna erfarenheter som pedagog i förskolan har jag varit delaktig och observerat situationer som fått mig att analysera vikten av tryggheten i förskolan för barnen. Har den någon betydelse för barnens utveckling och lärande? I resultatdelen kan det utläsas att de svarande värderar tryggheten högt i förskolans verksamhet och som en förutsättning för barns lärande. Min
slutsats av forskningen är att en grundtrygghet i tidig ålder skapar goda förutsättningar senare i livet. Har man en grundtrygghet redan från när man är liten är det lättare att skapa kontakt med andra, lära sig nya saker och man har lättare för att bygga nya relationer. Min slutsats av denna studie är att
trygghetsarbetet är viktigt, avgörande för barns utveckling och lärande.
Trygghetsarbetet är värdefullt och prioriterat av förskollärarna samtidigt som att upplevelsen finns att det saknas goda förutsättningar för att genomföra detta viktiga arbete fullt ut i förskolan.
I den forskning jag läst har jag inte uppfattat någon lösning på dilemmat att ansatsen för trygghetsarbetet och förutsättningarna för förskolan inte alltid är samstämmiga. För att hitta en lösning till detta dilemma skulle vi behöva se över organisationen. För att kunna utveckla trygghetsarbetet är det
betydelsefullt med ett ordnat kvalitetsarbete. Varje rektor och biträdande rektor har ett ansvar att planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta skall vara en grund för arbetet så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Av skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet är att det utövas tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. Utvärdering av förskolans arbete med värdegrundsfrågorna är en given del av kvalitetsarbetet. Så alla förskolor och skolor har olika förutsättningar och har hunnit olika långt i trygghetsarbetet så är ett sätt att strukturera upp arbetet att göra en lägesbedömning. Utifrån lägesbedömningen, prioriterade mål, beslutade åtgärder och tillgängliga resurser, måste lämpliga insatser skrivas ner och
planeras. Ett exempel är att utifrån barnens behov lägga planeringen för förskollärare på de tider det passar bra i och för verksamheten. Att under en vecka lägga ut planeringstider på olika dagar behöver inte vara det optimala.
Då vår primära arbetsuppgift som förskollärare är att finnas där som trygghet för barnet samt planera och ansvara för undervisningen. I den kommun jag tillhör har man startat projekt med att ta in andra arbetsgrupper i förskolans verksamhet. De arbetsgrupperna kan vara ett förskole stöd, språkpraktiker, ung i arbetet, killar i förskolan. Gemensamt för dessa är att de primärt har praktiska uppgifter och med stöd av ordinarie personal kan delta i verksamheten med barnen. Genom detta finns då extra personalresurser som frigör barnskötarna och förskollärarna till att vara närvarande i barngruppen istället för att göra praktiska uppgifter och det kan möjliggöra alternativa sätt att planera verksamheten runt till exempel planering, dokumentation och möten.
8.3 Vidare forskning
Efter min genomförda studie fann jag ett område jag skulle vilja utforska mer.
Det som framkommit i min studie är hur pedagogerna arbetar med trygghet i förskolan samt vilka hinder som kan uppkomma. Det som skulle vara intressant att forska vidare på är hur förskollärare arbetar med anknytning i förskolan.
Referenslista
Berg, G. (2018). Skoledarskap och skolans frirum. Lund: Studentlitteratur.
Brandtzæg, I., Torsteinson, S. & Øiestad, G. (2016).Se barnet inifrån: att arbeta med anknytning i förskolan.Stockholm: Natur & Kultur.
Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan:
vikten av trygghet för lek och lärande. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber, 2011. Antal sidor: 690.
Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber, 2018. Antal sidor: 690.
Erixon. (2007). i A. L. Erixon, Barns väg till trygghet; steg för steg genom förskolan. Sveriges utbildningsradio AB.
Freij, H. (2012). Struktur och organisation i förskolan : möjligheter och hinder för förskolans dagliga verksamhet. Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping.
Hagström, B. (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola.
(Doktorsavhandling, Malmö universitet) Malmö: Holmbergs.
Tillgänglig: http://muep.mau.se/handle/2043/9891
Idar Magne Holme, B. K. (1997). Forskningsmetodik - Om kvalitativa och kvantitativa metoder . Lund: studentlitteratur.
Josefson, M. (2018). Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lundgren P, U (1986). Att organisera skolan Om grundskolans organisation och ledning. Stockholm: LiberU. sidor:160 sidor.
Mothander, P. & Broberg, A. (2015). Små barns behov av en långsiktig trygg bas: en barnpsykologisk kunskapsöversikt. Psykologiska institutionen,
Stockholms universitet. Tillgänglig:
https://www.psychology.su.se/polopoly_fs/1.243815.1439466411!/menu/stand ard/file/Risholm%20Mothander%20och%20Broberg.pdf
Nortvedt, Per & Nordhaug, Marita (2008). The principle and problem of proximity in ethics. Journal of Medical Ethics, 34 (3), ss. 156–161.
Skolinspektionens rapport (2016). Trygghet och lärande för barn under 3 år:
en ögonblicksbild av förskolans vardag. Stockholm.
Tillgänglig: https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/tkg/2016/trygghet-och-larande-i-forskolan/trygghet- och-larande-i-forskolan-forskolans-gruppstorlek.pdf
Skollag. (u.d.). SFS 2010:800. Kapitel 8 § 2.
Skolverket. (2018). Läroplan för Förskolan.
Torro, T. (2007). Barns väg till trygghet : steg för steg genom förskolan. i A. L.
Erixon, Barns väg till trygghet : steg för steg genom förskolan. Sveriges Utbildningsradio AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer inom humaniska- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wallskog, C. (2013). Återerövra yrkesrollen förskollärares särskilda ansvar.
Johanneshov: MTM.
Bilaga 1
16/9-20
Berörda områdeschef/er inom förskoleområdet
Medgivande inför studie
Under höstterminen 2020 kommer, Sara Boström att genomföra en studie som är del i mitt examensarbete i pedagogik inom förskollärarprogrammet vid Högskolan i Gävle. I min studie vill jag undersöka hur förskollärare arbetar för att skapa trygga barn i förskolan och om det finns hinder för att skapa trygga barn i förskolan.
Syftet med studien är att få kunskap om hur förskollärare arbetar för att skapa trygghet för barnen på förskolan. mer förslag på text nedan för dig/er att redigera efter eget upplägg för studien som du/ni genomför.
Det krävs ingen handledning från arbetsplatsens sida men respektive
arbetsplats ska informeras om studiens syfte. Jag kommer att samla data genom intervjuer. Genomförandet av intervjuerna beräknas ta 30 - 40 minuter. Under intervjun kommer ljudupptagning att förekomma för att på bästa sätt kunna analysera intervjun. Under intervjun kommer även anteckningar att göras. De data som samlas in kommer endast att användas i examensarbetet. Uppgifterna kommer att bli behandlade konfidentiellt och inte finnas tillgängliga för
obehöriga. Inga namn på deltagare, förskolor eller kommuner kommer att redovisas i examensarbetet. Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagare kan avstå från att svara på frågor eller avbryta sitt deltagande utan särskild motivering. Vi följer uppsatta regelverk enligt GDPR (fd.PUL) och etikprövning avseende examensarbeten.
Senast den 2/10-2020 behöver jag få besked om du kan tänka dig att delta i min studie.
Min handledare för arbetet är universitetslektor Cresantus Biamba cresantus.biamba@hig.se
För mer information kring studien kontakta undertecknad:
Sara Boström
sara.1.bostrom@gavle.se Med bästa hälsningar Sara Boström
Bilaga 2
Bakgrund
1. Hur länge har du arbetat som förskollärare?
2. Ålder?
3. Vilken förskola arbetar du på?
4. Har du arbetat på andra förskolor?
5. Ålder på barngruppen du arbetar med?
Intervjufrågor
1. Vad anser du är viktigast i arbetet som förskollärare?
2. Vad betyder anknytning för dig i ditt arbete som förskollärare?
3. Hur hanterar du/ni ledsna barn på förskolan, till exempel vid lämning?
4. Hur arbetar du för att skapa en bra anknytning med barnen?
5. Hur arbetar du/ni i arbetslaget för att skapa trygghet på din avdelning/förskola?
6. Hur ser du att barnen är trygga?
7. Finns det något hinder/svårighet i verksamheten som gör att det är svårt att skapa trygghet för barnen?
8. Om du ser till läroplanen (omvårdad/undervisning), vart skulle du placera trygghetsarbetet med barnen? Varför?
