• No results found

Förskolan Kaprifolen. Kvalitetsredovisning för kalenderåret Rektor: Annelie Eriksson

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Förskolan Kaprifolen. Kvalitetsredovisning för kalenderåret Rektor: Annelie Eriksson"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Förskolan Kaprifolen

Kvalitetsredovisning

för kalenderåret 2010

Rektor: Annelie Eriksson

(2)

1 Inledning

Syftet med kvalitetsredovisningen är följande:

• Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god information om förskolan.

Detta leder till en ökad insyn och – utifrån sina olika roller – ökat inflytande.

• Redovisningarna utgör ett viktigt underlag för politiska beslut.

Kvalitetsredovisningen är strukturerad utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö 98) med förbättringsåtgärder som utgår från utbildningsnämndens nämndspecifika mål för 2010.

Som grund för kvalitetsredovisningen har de olika förskolornas utvärderingar under 2010 används.

I en lugn och naturskön miljö i Hjärtums by ligger Kaprifolens Förskola med två avdelningar. De är 1 – 5 års avdelningarna Grodan och Nyckelpigan. Vi har ett tillagningskök där maten lagas. Personalgruppen är mån om att bidra till en trevlig atmosfär.

Vi vill ge barnen:

• Trygghet

• God språkutveckling

• Social kompetens

• Lekglädje

• Mycket utevistelse

Från och med höstterminen 2009 omorganiserades skola och förskola i Hjärtum.

Skola och förskola fick då gemensam pedagogisk ledning. Från och med ht 2010 har kaprifolen ny pedagogisk ledning.

Hjärtumsskolan flyttades, efter ombyggnad till lokaler på Kaprifolen.

I dag samarbetar vi med fritids vid öppningar och stängningar. Förskolans personal finns på plats mellan 6.00 - 17.00 och fritidshemspersonalen mellan 7.00 - 18.00.

Alla öppningar och stängningar sker på avdelning Grodan.

1.1 Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen

Under hösten genomfördes en föräldraenkät. Svarsfrekvensen blev 81 %. Resultatet från föräldraenkäten presenteras längre ned.

Kvalitetsredovisningen utgår från Lpfö 98. Som grund för kvalitetsredovisningen ligger;

• MRP (Mål och resursplan)

• Förskolans årshjul

• Förskolans årsplaneringar

• Förskolans utvärderingar

• Föräldraenkät

(3)

1.2 Övergripande vidtagna åtgärder med anledning av förra årets kvalitetsredovisning

Kompetensutveckling gällande förnyad läroplan för förskolan

Gemensam heldag kring de fyra penseldragen - attraktiv skola med höjd måluppfyllelse- gällande Goda relationer – Hög måluppfyllelse

Kommunövergripande arbetet med utvecklingsombuden gällande likabehandlingsplanen Under 2010 har kommunens förskolor haft Skolverkets kompetensutvecklingspengar samt projektpengar från Stiftelsen .se.

Årets gemensamma kompetensutveckling har fokuserats kring små barns lärande och

kring It som ett dokumentationsverktyg. Två satsningar har gjorts. Den ena delen av kompetensutvecklingen har varit att lära att hantera teknisk digital utrustning.

Den andra, större satsningen, har varit att utveckla och driftssätta en lärplattform för Förskolan. Lärplattformen har skapats av några av pedagogerna i förskolan, rektorer och förvaltningens utvecklingsledare tillsammans med tekniker från GR:s GRUL - Upplevelsebaserat Lärande.

Lärplattformen Fleks (Förskolorna i Lilla Edets Kommunikations System)

Kompetensutvecklingen för 2010 har planerats och genomförts på såväl individnivå som gruppnivå

1.3 Uppföljning av arbetet med likabehandlingsplanen

Mycket av tankarna och arbetet i barngrupper på förskolan handlar om lägga grunden för hänsyn och respekt till andra och samtidigt lära sig att på ett demokratiskt vis hävda sin rätt och sina behov. I den konflikt som kan uppstå mellan dessa ligger det förebyggande och medvetna pedagogiska arbetet kring likabehandling. Som metod för detta arbete finns en uppsättning dockor samt pedagogik- och metodiklitteratur. Varje avdelning på Kaprifolen har nu litteratur och uppsättningen dockor delas av områdets förskolor. Då man bara arbetar med en docka i taget är detta möjligt.

Varje förskola har tillsammans med sin rektor, på olika sätt, pratat om vad rutiner, innehåll och struktur har för betydelse när det gäller att främja likabehandling och förebygga kränkningar. I värdegrundsarbetet är det utgångspunkten.

Hösten 2009 genomfördes en kompetensutvecklingsdag för all personal i kommunens förskolor. Förmiddagen innehöll föreläsning om förebyggande arbete och eftermiddagen eget arbete på förskolan med definitionerna kränkning och diskriminering. Planerna reviderades.

Under hösten 2010 har utvecklingsombuden tillsammans med några rektorer och specialpedagogen jobbat med de nya diskrimineringsgrunderna, främst ålder. Dialoger har sedan först i vissa arbetslag med hjälp av utvecklingsombuden. Rektor har ansvarat för att så sker.Dialog kring samtal, bemötande, fas 05 tillsammans med förskolan skogsviolen.

(4)

2 Beskrivning av organisationen/verksamheten

Förskolan Kaprifolen ligger i Hjärtums by i kommunens nordvästra del.

Vår inriktning är hälsa, natur och kultur. Vi arbetar aktivt med språkmedvetenhet och bemötande. Här finns en aktiv föräldraförening som förskolan har ett bra samarbete med.

Tack vare föräldraföreningen besöker musikskolan Kaprifolen en gång/månad. Detta är mycket uppskattat av både barn och pedagoger. Vi har traditionella jul-, påsk-, och midsommarfiranden. Vårterminens föräldramöte brukar traditionsenligt vara en vårfest med olika teman. Årets tema var Hjärtumsfestivalen

Från och med ht.2010 har Kaprifolen ny skolledning.

2.1 Generella nyckeltal

Mätdatum 15 oktober

2010 2009 2008 2007

Antal inskrivna barn 36 36 40 33

Barnens snittid (närvarotid per vecka) iu iu 24 h 24 h

Antal årsanställda 5,05 5,55 5,8

Antal barn per årsanställd 7,1 6,5 6,9

Andel personal med ped. utb. * 80 % 82 % 66 %

Andel barn med annat modersmål än svenska

2 % 0 % 0 %

*Lärarutbildning med inriktning mot förskolan.

2.2 Nöjd-Kund-Index (NKI)

Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av en analysmodell som kallas Nöjd-kund-index, NKI. Modellen bygger på tre stycken frågor (skala 1-10) som ligger till grund för ett helhetsbetyg på verksamheten. Modellen används inom flera områden inom offentlig sektor.

Vårdnadshavarnas nöjdhet med förskolan som helhet (skala 1-10)

Vårdnadshavarnas syn på förskolan i förhållande till förväntningar (skala 1-10)

Vårdnadshavarnas syn på förskolan i förhållande till en perfekt förskola (skala 1-10)

Beräknat NKI-index 2010 2009

8,8 8,1

2010 2009 8,7 8,1

2010 2009 8,3 7,5

2010 2009 84 77

(5)

3 Normer och värden

3.1 Övergripande mål

Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området normer och värden.

• Alla barn och vårdnadshavare skall känna sig trygga på förskolan

3.2 Kaprifolens egna mål för verksamheten

Kaprifolens förskola ska planera, dokumentera och medvetet arbeta för att stimulera barnens förmåga till samspel och respekt för varandra.

”Alla som arbetar i förskolan skall stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra” (Lpfö98)

Varje barn och varje förälder ska varje dag bemötas positivt och vänligt.

Vi ska regelbundet och kontinuerligt dela barnen i mindre grupper för olika aktiviteter och lekar samt för att öka möjligheterna till samspel.

Öka möjligheten till insyn i vår verksamhet genom bildspel minst två gånger/veckan samt hembrev 1 gång/månad.

3.3 Åtgärder för att nå målen

Vi bemöter alla på ett positivt sätt, antingen i hallen eller inne på avdelningen.

Vi möter medvetet alla barnen på morgonen med deras namn ex. Hej Lotta hur är det idag?

På eftermiddagen vid hemgång försöker vi göra det samma.

Vi delar medvetet på barnen i olika grupper. Det kan vara olika grupper på avdelningarna och även grupper över avdelningarna. T.ex. går de stora barnen (4-5 år) på båda avdelningarna tillsammans till skogen en gång /vecka. Vi har även gjort rum på avdelningarna som är åldersanpassade, för att barnen även där ska delas upp i olika grupper.

Vi tycker detta fungerar bra och tänker vidareutveckla det efter barnens/gruppens behov.

Det har delvis inte funnits utrymme för så mycket bildspel och hembrev som vi hade som mål. Droppin - kaffe med samtal mellan personal och föräldrar samt föräldrar emellan.

Pedagogerna har gett barnen mer tid för sammanhängande lek.

Pedagogerna har genomfört planerade aktiviteterna med mätning och matematiska begrepp.

Pedagogerna använder böcker som stimulerar värdegrunden.

3.4 Relevanta indikatorer

3.4.1 Andel vårdnadshavare som känner mig lugna och trygga när deras barn är i förskolan

100 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät.

3.4.2 Andel vårdnadshavare som anser att det förekommer ett vårdat språkbruk på förskolan

95 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät.

3.4.3 Andel vårdnadshavare som anser att deras barn har goda relationer till de andra barnen på förskolan.

100 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät

3.4.4 Andel vårdnadshavare som uppfattar att pojkar och flickor behandlas på lika villkor på förskolan.

95 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät.

(6)

3.5 Analys

Vi arbetar aktivt utifrån våra arbetsplaner i mål och resursplanarbete

Avdelningarnas gemensamma arbetssätt mot målet har varit att varje barn skall känna sitt eget och andras värde, vi är alla olika. Det är viktigt att barnen kan sätta gränser, både för sig själv och för andra. Barnen lär hela tiden genom leken och kan där bearbeta det som de är med om.

De kan också prova sina tankar och idéer i det sociala samspelet med andra barn och vuxna.

Vi upplever att målet är nått i den mån att barnens förmåga till samspel och respekt för varandra har förbättrats.

Genom olika observationer och dokumentation ser vi att barnen är goda kamrater. Detta visar också den positiva svarsfrekvensen på ovanstående relevanta indikatorer från föräldraenkäten 2010. Däremot har tiden för planering och dokumentation inte funnits i full utsträckning, bland annat på grund av den stora omorganisationen. Positivt var dock att barnens inflytande kunde öka i och med att den ena avdelningen bytte lokaler. Pedagogerna kunde ta hänsyn till önskemål och också i viss mån förändra sådant som tidigare utgjort hinder för barns samspel.

Mycket flexibelt arbetssätt har används och därmed känner vi en tillfredsställelse med det arbete som vi utfört. Vi har varit nära barnen och på så sätt kunnat fånga deras intresse

pedagogerna erbjuder barnen olika grupperingar till lek och aktivitet för att stimulera samspel på olika sätt.

3.6 Förbättringsåtgärder 2011

• Kompetensutveckling kring förnyad läroplan förskolan

• Vidareutveckla arbetet med ökad trygghet och måluppfyllelse för barnen

• Att nå målen enligt mål och resursplanarbetet

• Vidareutveckla arbetet med likabehandlingsplanen i Plan, medvetandegöra vårdnadshavarna

• Utveckla kvalitetsarbetet genom Qualis

4 Utveckling och lärande

4.1 Övergripande mål

Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området utveckling och lärande.

• Personalens IT-kompetens skall höjas

• Alla barn ska ha påbörjat arbetet med en digital portfolio

4.2 Kaprifolens egna mål för verksamheten

• Pedagogerna kommer aktivt att ta del av kompetensutbildningen inom IT, både den generell och den individuell. De ska ta ansvar för sitt eget lärande.

• De skall observera och dokumentera sin verksamhet med digitalkamera.

• Alla barn ska regelbundet och med täta intervaller ges möjlighet att uppdatera sin FLEKS.

(7)

4.3 Åtgärder för att nå målen

• All personal har tagit del av kompetens utvecklingen i IT och FLEKS.

• Vi arbetar aktivt utifrån våra arbetsplaner i Mål och Resursarbetet

4.4 Relevanta indikatorer

4.4.1 Andel vårdnadshavare som känner till innehållet i förskolans verksamhet.

95 % - Betyg något bättre jämfört med tidigare enkät.

4.4.2 Andel vårdnadshavare som anser att förskolan stöttar sitt barns förmåga att uttrycka sig muntligt.

95 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät.

4.4.3 Andel vårdnadshavare som anser att miljön på förskolan är bra för sitt barns utveckling.

95 % - Betyg något bättre jämfört med tidigare enkät.

4.4.4 Andel vårdnadshavare som anser att deras barn får tillräckligt med tid utomhus under sin vistelse på förskolan.

95 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät.

4.4.5 Andel vårdnadshavare som har intrycket att sitt barn erbjuds bra mat på förskolan.

100 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät.

4.5 Analys

Portfolion ligger lite i sin linda på grund av organisationsförändringen och dilemmat med ett fungerande nätverk. Först i slutet på november 2010 har vi fått igång ett fungerande nätverk så att vi kan jobba med FLEKS. Vi är olika långt framme i IT-kunskapen bland personalen, vilket gör att det tar olika lång tid att komma igång, Vi ser varandra som en resurs i arbetet, vi lär oss av varandra. Vårt mål är att varje barn ska få in nytt i FLEKS minst en gång/månad.

I samband med Hjärtumsskolans flytt till Kaprifolens lokaler blev gården avgränsad. Flera pedagoger upplever detta som positivt då man har större överblick över hela gården och alla barn. Vi fick också några nya lekställningar. Genom observationer har pedagogerna uppmärksammat att leken ute har förändrats till det positiva. Fler barn leker i större grupper och det förekommer mer rollekar.

Båda avdelningarna anser att trygghet är grunden för allt lärande. Därför har pedagogerna lagt stor vikt vid av att barnen har fått en hand att hålla i, ett knä att sitta i, en famn att vara i.

Pedagogerna har funnits nära barnen för att lekmiljön ska kännas trygg och för att förebygga och lägga till rätta. De planerade aktiviteterna har kunnat genomföras tack vare målmedvetna och flexibla pedagogiska lösningar. Pedagogerna erbjuder nya utmaningar som för utvecklingen framåt, både för gruppen och för individen.

Vi kan genom enkäten se att föräldrarna är nöjda med förskolans verksamhet.

4.6 Förbättringsåtgärder 2011

• Kompetensutveckling kring förnyad läroplan förskolan

• Vidareutveckla arbetet med ökad trygghet och måluppfyllelse för barnen

• Att nå målen enligt Mål och Resursplanarbetet

(8)

• Vidareutveckla arbetet med att All personal aktivt skall ta del av och använda kompetensutbildningen inom IT, både den generella Fleks - utbildningen och den individuella It – utbildningen. Vårt mål är att varje barn ska få in nytt i FLEKS minst en gång/månad.

• Vidareutveckla kvalitetsarbetet genom Qualis

5 Barns inflytande

5.1 Övergripande mål

Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området barns inflytande.

• Fler aktiviteter skall utgå från barnens behov och önskemål

5.2 Kaprifolens egna mål för verksamheten

• Skapa fler möjligheter för barnen att påverka.

• Sedan skapa fler tillfällen där barnen kan välja.

• Vi pedagoger skall planera aktiviteterna och fördela oss utifrån barnens behov och önskemål

5.3 Åtgärder för att nå målen

Genom att skapa ett ”storabarns” rum så har vi gjort sakerna mer lättillgängligt för dem, detta gör att de kan påverka sina val på ett annat sätt, utan hjälp av en vuxen. De kan även leka ifred utan att bli störda i sin lek t.ex. från de mindre barnen. Barnen har också fått vara med och påverka innehållet/lekmaterialet.

Vi har medvetet fördelat olika aktiviteter efter barnen behov och önskemål ex. röris, samling och utflykter.

5.4 Relevanta indikatorer

5.4.1 Andel vårdnadshavare som upplever arbetslaget på avdelningen som positivt.

100 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät.

5.4.2 Andel vårdnadshavare som anser att personalen tar hänsyn till barnens åsikter när de planerar verksamheten.

90 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät.

5.4.3 Andel vårdnadshavare som anser att personalen tar tillvara sitt barns nyfikenhet och lust att lära.

95 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät.

5.5 Analys

Det har funnits utrymme för fler val för barnen. Vi pedagoger har förändrat vårt arbete och blivit bättre på att dela upp barnen i olika grupper. Det mesta inflytandet sker i leken och på så vis tränas och lärs socialt samspel på ett tryggt sätt.

(9)

Vi arbetar utifrån våra planer i mål och resursplanarbetet och kommer att fortsätta att vidareutveckla vårt arbetssätt.

Vi ser att föräldrarna är nöjda med vår verksamhet

5.6 Förbättringsåtgärder 2011

• Kompetensutveckling kring förnyad läroplan förskolan

• Att nå målen enligt Mål och Resursplanarbetet

• Vidareutveckla kvalitetsarbetet genom Qualis

6 Förskola och hem

6.1 Övergripande mål

Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området utveckling och lärande.

• Barnens lärande och utveckling skall vara tillgängligt för vårdnadshavarna

• Fler vårdnadshavare skall uppleva att de har inflytande över förskolans verksamhet

6.2 Kaprifolens egna mål för verksamheten

• Personalen skall omsätta IT- utbildning till kunskaper för att starta upp arbetet med digital portfolio för att synliggöra barnens lärande och utveckling

• Utveckling och lärande ska få en egen rubrik i det förberedande arbetet med utvecklingssamtalen

• Vid utvecklingssamtal och föräldramöten ge föräldrar information om att/hur de kan vara med och påverka verksamheten

6.3 Åtgärder för att nå målen

• Vi har påbörjat FLEKS för alla barn, vårt mål är att i början av 2011 introducera barnen i detta.

• Rubriken ”utveckling och lärande” är med vid utvecklingssamtalen och har så länge varit.

• Arbetar aktivt utifrån våra arbetsplaner i Mål och Resursplanen

6.4 Relevanta indikatorer

6.4.1 Andel vårdnadshavare som känner att de kan ha inflytande över förskolans verksamhet.

81 % - Betyg bättre jämfört med tidigare enkät.

6.4.2 Andel vårdnadshavare som anser sig på utvecklingssamtalen får den information de behöver för att kunna hjälpa, stödja och uppmuntra sitt barn

100 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät.

6.4.3 Andel vårdnadshavare som känner förtroende för att det de berättar för personalen stannar där

95 % - Betyg bättre jämfört med tidigare enkät.

(10)

6.4.4 Andel vårdnadshavare som tycker att dialog och information mellan förskolan och hemmet fungerar bra.

95 % - Betyg bättre jämfört med tidigare enkät.

6.4.5 Antal genomförda föräldraråd En gång i månaden

6.5 Analys

Vi upplever att målet är uppfyllt i stort. Vi har blivit bättre på att sätta upp information till föräldrarna, både på barnens fack, vid ytterdörren och på anslagstavlan. Hembrev med relevant information om den dagliga verksamheten och andra viktiga händelser lämnas till varje familj. Under höstens föräldramöte presenterades verksamheten och det upplevdes positivt. Den dagliga kommunikationen mellan oss pedagoger och föräldrar fungerar bra. Vi upplever att vi har ett gott samarbete.

6.6 Förbättringsåtgärder 2011

• Personalen skall omsätta IT- utbildning till kunskaper för att starta upp arbetet med digital portfolio för att synliggöra barnens lärande och utveckling

• Kompetensutveckling kring förnyad läroplan förskolan

• Att nå ålen enligt Mål och Resursplanarbetet

• Vidareutveckla kvalitetsarbetet genom Qualis

References

Related documents

Man såg inte så mycket till barnets omgivning, utan antog att utvecklingen följer vissa regler, oavsett vilken världsdel, epok eller kultur barnet växer upp i.. Många av

Styrtal nr: 1 Styrtal i klartext: Personalen använder miljö och material samt barnens lek i styfte att stimulera utveckling och lärande.. Personalen använder lek som

En utgångspunkt för Strängs (UNESCO, 2008) syn på barns lärande om Hållbar utveckling är att små barn ofta uppmärksammar olika fenomen i vår miljö. Det handlar om

3.4.3 Andel vårdnadshavare som anser att deras barn har goda relationer till de andra barnen på förskolan... 3.4.4 Andel vårdnadshavare som uppfattar att pojkar och flickor

6.4.2 Andel vårdnadshavare som anser sig på utvecklingssamtalen får den information de behöver för att kunna hjälpa, stödja och uppmuntra sitt barn. 85 % - Betyg i

 Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musikdans och musik.

Resultatet visar att förskollärarna beskriver att miljön och leken ger barnen möjlighet till ett lustfyllt samspel, och att de i samspelt med kamrater, materialet och

De senaste åren har frågor av ekologisk, social och ekonomisk karaktär kopplat till en hållbar framtid fått politiskt gehör internationellt. Anledningar till detta är