Riskfaktorer och prevention vid fotsår hos diabetiker
En litteraturstudie
Risk factors and prevention of diabetic foot ulcers A Literature study
Jessica Johansson Ingela Setterlind
Fakultet för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/ Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå/ 15 hp
Handledare: Karin Engdahl och Kristina Rendahl Laage Examinerande lärare: Ann-Kristin Sandin-Bojö
2016-11-04
Sammanfattning
Titel: Riskfaktorer och prevention vid fotsår hos diabetiker – en litteraturstudie Risk factors and prevention of diabetic foot ulcers – a literature study Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15hp, grundnivå.
Författare: Jessica Johansson och Ingela Setterlind Handledare: Karin Engdahl och Kristina Rendahl Laage Sidor: 20
Nyckelord: Diabetes mellitus, fotsår, prevention, riskfaktorer
Introduktion: Diabetes mellitus ökar över hela världen, vilket medför att det även sker en ökning av komplikationer som följer med sjukdomen. Uppkomst av fotsår kan förhindras via prevention och kunskap om riskfaktorer hos såväl sjuksköterskor som patienter.
Syfte: Att belysa riskfaktorer och prevention av fotsår hos diabetiker.
Metod: Litteraturstudie med 11 artiklar som tagits fram enligt Polit & Beck (2012) niostegsmodell med urvalsprocess och kvalitetsgranskning. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning.
Resultat: Resultatet som framkom presenterades i två huvudteman med underteman; Upphov till fotsår med underteman Neuropati, Perifer kärlsjukdom och Fotdeformiteter, förhårdnader, tryck och fotsvamp och Förebyggande åtgärder, med underteman Utbildning och information, Egenvård och Tryckavlastning.
Slutsats: I resultatet framkom att det är likartade riskfaktorer och orsaker till fotsår över hela världen, och likartade brister i egenvården och förebyggande arbetet mot fotsår.
Innehåll:
1. Introduktion ... 4
1.1 Diabetes mellitus ... 4
1.1.1 Diabetes mellitus typ 1 ... 4
1.1.2 Diabetes mellitus typ 2 ... 4
1.2 Komplikationer vid diabetes mellitus ... 5
1.3 Fotsår ... 5
1.4 Prevention ... 5
1.5 Sjuksköterskans yrkesroll i mötet med en patient med diabetes mellitus ... 5
1.6 Problemformulering ... 6
1.7 Syfte ... 6
2. Metod ... 7
2.1 Litteratursökning ... 7
2.2 Urval 1 ... 8
2.3 Urval 2 ... 9
2.4 Urval 3 ... 9
2.5 Databearbetning ... 9
2.6 Forskningsetiska överväganden ... 9
3. Resultat ... 10
3.1 Upphov till fotsår ... 10
3.1.1 Neuropati ... 10
3.1.2 Perifer kärlsjukdom ... 11
3.1.3 Fotdeformiteter, förhårdnader, tryck och fotsvamp ... 11
3.2 Förebyggande åtgärder ... 11
3.2.1 Utbildning och information ... 11
3.2.2 Egenvård ... 12
3.2.3 Tryckavlastning ... 12
4. Diskussion ... 14
4.1 Resultatdiskussion ... 14
4.2 Metoddiskussion ... 15
4.3 Klinisk betydelse ... 16
4.4 Förslag till fortsatt forskning ... 16
4.5 Slutsats ... 16
5. Referenslista ... 17 Bilaga 1. Artikelmatris
4
1. Introduktion
Globalt sett levde 422 miljoner människor i världen med diabetes 2014, vilket är en ökning från 1980 då 108 miljoner människor hade diabetes. Diabetes mellitus orsakade 1.5 miljoner dödsfall 2012, på grund av de sekundärsjukdomar som uppstår (World Health Organization [WHO] 2016). Diabetes är en av de vanligaste metabola sjukdomarna, den ökar globalt och kommer att fortsätta öka på grund av den ökade livslängden (Guariguata et al. 2014). Ökningen bidrar till ökade kostnader, inte bara för patienten utan även för hälsovårdssystemet och nationell ekonomi. Många länder har hälsovårdsplaner för patienter med diabetes, men detta är något som inte ses hos medel- och låginkomstländer (WHO 2016). Människor som lever i dessa länder löper en ökad risk att utveckla diabetes på grund av livsstilsförändringar som snabbmat och stress som följer med utveckling och urbanisering samtidigt som utvecklingen av förebyggande hälso- och sjukvård inte sker i samma takt (Guariguata et al. 2014).
1.1 Diabetes mellitus
Diabetes är en endokrin sjukdom som uppstår när bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin eller när kroppen inte effektivt kan ta hand om insulinet. När produktionen inte fungerar tillfredsställande blir glukosnivån i blodet för hög och patienten drabbas av hyperglykemi. Om glukosnivån inte kontrolleras och hålls stabil kan det påverka nerver och blodkärl. Diabetesutvecklingen påverkas av människors levnadsvanor, stillasittande arbete och fetma, det kan också finnas en viss risk att sjukdomen är ärftlig (Ericson & Ericson 2012). Det finns två olika typer av diabetes, typ 1 och typ 2 och mest förekommande är diabetes typ 2 (WHO 2016).
1.1.1 Diabetes mellitus typ 1
Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln (Alvarsson et al. 2013). För typ 1 diabetes är det karaktäristiskt med insulinbrist och det krävs därför daglig tillförsel av insulin för att reglera glukosnivåerna i blodet. Orsakerna till uppkomsten av diabetes är inte helt kända och det går heller inte att förhindra uppkomsten, vilket tyder på att typ 1 diabetes är resultatet av en komplex interaktion mellan gener och omgivningsfaktorer. Majoriteten av de patienter som drabbas av diabetes typ 1 är barn och tonåringar, och vanliga symtom är polyuri, törst, viktnedgång, konstant hunger, synförändringar och fatigue (WHO 2016).
1.1.2 Diabetes mellitus typ 2
Diabetes typ 2 karaktäriseras av ineffektiv användning av insulin i kroppen. Uppkomsten av typ 2 diabetes är ett samspel mellan gener och metaboliska faktorer. Etnicitet, ärftlighet och graviditetsdiabetes i kombination med hög ålder, övervikt och fetma, mindre hälsosam diet, inaktivitet och rökning ökar risken att drabbas av typ 2 diabetes. Symtomen kan vara likartade som vid typ 1 diabetes men är ofta mer diffusa och ibland helt frånvarande, något som ofta resulterar i att patienter går odiagnostiserade och sjukdomen upptäcks inte förrän komplikationer har tillstött (WHO 2016).
5 1.2 Komplikationer vid diabetes mellitus
Patienter med diabetes löper en ökad risk att drabbas av komplikationer som hjärtinfarkt, stroke, neuropati, fotsår, amputation, retinopati och njursvikt (WHO 2016). Angiopati är en komplikation till diabetes som uppstår vid långvarig hyperglykemi och som innebär skador på blodkärlen. Mikroangiopati skadar kapillärerna och är grunden till retinopati, nefropati och neuropati. Makroangiopati innebär ateroskleros som skadar artärerna och ger ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och perifer kärlsjukdom, som ofta drabbar underbenens artärer och ger försämrad blodcirkulation i underben och fötter (Ericson & Ericson 2012). Nerver i fötter och underben skadas av höga blodsockernivåer vilket ger upphov till sensorisk neuropati som ger försämrad känsel, autonomisk neuropati som gör att huden blir torr och motorisk neuropati som bidrar till fotdeformiteter. Neuropati medför en stor risk att drabbas av fotsår, vilket i sin tur kan leda till amputation (Moakes 2012). Vanliga fotdeformiteter är nedsjunka fotvalv och klotår (Smide 2012).
1.3 Fotsår
Fotsår innebär ett sår på de nedre extremiteterna nedom malleolerna som ofta orsakas av neuropati kombinerat med angiopati. Diabetes hämmar sårläkningen genom att skada nerver och blodkärl så cirkulationen till perifer vävnad störs. Fotsår är något som drabbar 15 % av alla vuxna diabetiker, och djupa sårinfektioner är en av anledningarna till amputation (Lindholm 2012).
Smide (2012) skriver att klassificeringssystem kan användas för att klassificera graden av fotsår eller risk för fotsår, och ett av de vanligaste är Wagners klassifikation av fotsår:
Grad 0: Inga sår, riskfot Grad 1: Ytliga sår Grad 2: Djupt sår
Grad 3: Sår med synlig sena eller ben och/eller abscess Grad 4: Gangrän av tå och/eller del av fot
Grad 5: Gangrän av hela foten (Smide 2012).
1.4 Prevention
Prevention innebär förebyggande arbete och kan delas in i tre stadier; primär-, sekundär- och tertiär prevention (Pellmer & Wramner 2012). Primär prevention syftar till att förhindra sjukdomen innan den har inträffat, vilket för typ 2 diabetes kan innebära att uppmärksamma personer med risk att utveckla sjukdomen och uppmuntra till livsstilsförändringar gällande kost och motion (Hofling 2012). Sekundär prevention innebär att upptäcka sjukdomen tidigt och kunna sätta in behandling för att förhindra att redan uppkommen sjukdom förvärras. Tertiär prevention syftar till rehabilitering och åtgärder för att minska funktionsnedsättning i samband med sjukdom (Pellmer & Wramner 2012).
1.5 Sjuksköterskans yrkesroll i mötet med en patient med diabetes mellitus
En patient som drabbas av diabetes skall erbjudas både teoretisk och praktisk information om sjukdomen av ett diabetesteam (Ericson & Ericson 2012). Socialstyrelsen (2015) rekommenderar att diabetespatienter som har stor risk att utveckla fotsår eller redan har fotproblem som svårläkta sår eller sårinfektioner ska få förebyggande fotvård utförd av
6 multidisciplinära team. Förutom diabetessköterska och diabetesansvarig läkare kan teamen också bestå av dietist, fotvårdsterapeut, arbetsterapeut och sjukgymnast (Socialstyrelsen 2015).
Diabetessköterskan ansvarar för informationen till patienten. Informationen ska vara individuellt anpassad efter patientens behov. Målet med information och undervisning är att patienten skall känna sig delaktig i sin sjukdom och känna mer kontroll över sitt liv, samt känna sig tryggare i sin sjukdom och slippa oron över komplikationer som kan uppstå (Ericson &
Ericson 2012). Siersma et al. (2014) har undersökt patienters upplevelse av hälsa relaterat till diabetes och fotsår och resultatet visade att deltagare som uppgett en låg nivå av livskvalitet hade högre risk för amputation och mortalitet. Författarna ansåg därför att det var viktigt att som sjuksköterska se till hela patienten och dess livssituation i bemötandet och behandlingen av fotsår hos diabetiker (Siersma et al. 2014).
Egenvård är åtgärder patienten själv utför för att ha kontroll över sin sjukdom och för att försöka undvika komplikationer. Vidare för att motivera patienterna till att utföra en bra egenvård behövs stöd från diabetesteamet (Wikblad 2012). Patientutbildning spelar en viktig roll i egenvård vid diabetes (Iversen et al. 2008) och enligt Patientlagen (2014) skall patienten vara delaktig för att stärka självbestämmandet och integriteten. Informationen som en patient erhåller ska vara på en nivå som denne kan hantera, och det är också informatörens uppgift att försäkra sig om att patienten har uppfattat informationen korrekt. Vården ska om möjligt utformas i samråd med patient och närstående. Diabetesteamets roll överensstämmer med två av de sex kärnkompetenserna beskrivs av Svensk sjuksköterskeförening (2015), personcentrerad vård och samverkan i team.
1.6 Problemformulering
Diabetes är ett globalt problem. I Sverige räknas sjukdomen som en av de största folkhälsosjukdomarna. Diabetes kan leda till många komplikationer, varav fotsår är vanligt förekommande. Fotsår är en komplikation som kan leda till infektioner och amputation, men går att undvika med hjälp av prevention och kunskap om riskfaktorer som kan leda till fotsår.
Förebyggande åtgärder och patientutbildning om egenvård är en stor del i omvårdnaden av diabetespatienter. Enligt Socialstyrelsen (2015) ska vårdpersonal ha kunskap om riskfaktorer, som är en väsentlig del av preventionen. Patientutbildning om egenvård är en central roll i omvårdnaden av diabetespatienter, och som sjuksköterska är det viktigt att se till varje patients individuella förutsättningar till en bra egenvård.
1.7 Syfte
Syftet med studien var att belysa riskfaktorer och prevention av fotsår hos diabetiker
7
2. Metod
En litteraturstudie är en sammanställning av befintlig forskning inom ett område, där vetenskapliga artiklar granskats och analyserats (Polit & Beck 2012). Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Beck (2012) niostegsmodell, se Figur 1.
Figur 1. Beskrivning av Polit och Beck (2012) niostegsmodell, fritt översatt.
2.1 Litteratursökning
Innan litteraturstudien inleddes formulerades ett syfte enligt steg 1 i Polit och Beck (2012) niostegsmodell. I steg 2 valdes databaserna PubMed och Cinahl eftersom de innehåller relevant forskning för området omvårdnad. Inklusionskriterier var artiklar skrivna på engelska, peer- reviewed och publicerade mellan 2006-01-01 – 2016-09-13. Peer-reviewed innebar att artiklarna var vetenskapligt granskade och de senaste 10 åren valdes för att få fram aktuell forskning. Exklusionskriteriet innebar uteslutande av litteraturstudier. Sökorden som valdes var Diabetic foot, Prevention, Risk factors, Foot care och Nurs*. Sökordet Nurs* med trunkering valdes i PubMed för att begränsa sökning till området omvårdnad.
Tabell 1.
Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Artiklar skrivna mellan åren 2006-01- 01 – 2016-09-13
Peer-reviewed
Skrivna på engelska
Litteraturstudier
I steg 3 (Polit & Beck 2012) genomfördes databassökningarna med valda sökord. I Cinahl skrevs Diabetic foot och Foot care som Major Headings [MH] och Prevention i fritext, sökorden
Steg 1. Formulera och arbeta fram ett syfte och eventuellt
frågeställningar
Steg 2. Utforma och inför en plan för insamling av information. Välj databas,
kriterier och sökord.
Steg 3. Sök efter användbara artiklar och dokumentera
dessa i en tabell.
Steg 4. Gå igenom artiklar från sökningarna och ta ut de
som är relevanta för syftet.
Förklara varför de andra väljs bort.
Steg 5. Läs artiklarna i sin helhet. Kontrollera referenser i valda artiklar för
att eventuellt gå tillbaka till steg 4 för att hitta mer
information.
Steg 6. Granska materialet och jämför med syftet.
Steg 7. Kritiskt granska artiklarna med hjälp av en
granskningsmall.
Steg 8. Analysera och bearbeta framtagen data,
med hjälp av teman/kategorier/rubriker.
Steg 9. Sammanställning av resultatet.
8 kombinerades sedan och resultatet blev 92 träffar i den första sökningen. I den andra sökningen kombinerades Diabetic foot och Risk Factors som båda är Major Headings, resultatet blev 68 artiklar. I PubMed skrevs Diabetic foot som Medical Subject Headings [MeSH] och Prevention och Nurs* i fritext, sökorden kombinerades och resultatet blev 85 träffar i den första sökningen.
I den andra sökningen kombinerades Diabetic foot och Risk factors som båda är MeSH-termer, resultatet blev 41 artiklar. Foot care fanns inte som en MeSH-term i PubMed, inte heller som ett begrepp i fritext och valdes därför bort i denna sökning.
Tabell 2. Sökning i Cinahl.
Sökning Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Diabetic foot
[MH]
2666
S2 Foot Care
[MH]
548
S3 Prevention
[Fritext]
176471
S4 Risk factors
[MH] 44883
S5 S1 AND S2
AND S3
92 16 3 3
S6 S1 AND S4 68 10 2 2
Manuell 3 3
Tabell 3. Sökning i PubMed.
Sökning Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 Diabetic foot
[MeSH]
3017
S2 Prevention
[All Fields]
580185
S3 Nurs* [All
Fields]
107731
S4 Risk Factors
[MeSH]
311539
S5 S1 AND S2
AND S3 85 12 4** 2 2
S6 S1 AND S4
AND S3 41 4 1*** 1 1
* Trunkering
** Externa dubbletter
*** Interna dubbletter
2.2 Urval 1
I steg 4 i Polit och Beck (2012) niostegsmodell primärgranskades 286 artiklar utifrån titel och abstract. Av dessa motsvarade 42 artiklar syftet. De artiklar som valdes bort under urval 1 var artiklar som inte var relevanta för syftet, och 4 externa dubbletter i PubMed och en intern.
9 2.3 Urval 2
I steg 5 och 6 (Polit & Beck 2012) lästes 42 artiklar utifrån syfte, metod och resultat och jämfördes med syftet, något som resulterade i 8 artiklar. Dessutom gjordes manuella sökningar i studiers referenslistor samt på förslag från databasen PubMed. Den manuella sökningen resulterade i ytterligare tre artiklar. Totalt 11 artiklar gick vidare till urval 2. Artiklarna som valdes bort under detta urval var studier som inte svarade mot syftet.
2.4 Urval 3
De 11 artiklarna granskades kritiskt med hjälp av två granskningsmallar i steg 7. Mallarna som användes var Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report (Polit & Beck 2012). Samtliga 11 artiklar bedömdes ha kvalitet för att ingå i resultatredovisning.
2.5 Databearbetning
I det åttonde steget av Polit och Beck niostegsmodell (2012) lästes artiklarna av författarna för att kunna se skillnader och likheter och för att komma fram till olika teman där fokus lades på artiklarnas resultat. Artiklarna numrerades och lästes flera gånger var för sig. Utifrån syftet skrevs relevanta meningar ned på post-it lappar med samma nummer som artiklarna. Två huvudteman sammanställdes med tre underteman till varje.
2.6 Forskningsetiska överväganden
Enligt Forsberg och Wengström (2015) bör de artiklar som ingår i en litteraturstudie blivit granskade av etisk kommitté eller blivit noggrant etiskt övervägda och alla artiklars resultat skall redovisas, material får inte exkluderas (Forsberg & Wengström 2015).
Författarna till denna litteraturstudie har bearbetat artiklarna och tolkat texterna objektivt för ett sanningsenligt resultat, refererat och citerat enligt Harvard KAU. Citat i texten har valts att skrivas på originalspråk för att undvika feltolkningar, och valda artiklar är originalartiklar.
Samtliga artiklar till studien är granskade av etisk kommitté eller noggrant etiskt övervägda.
Det har också tagits i beaktande att artiklarna är skrivna på engelska. Eftersom författarna inte har engelska som modersmål har lexikon använts för att säkerställa en så korrekt tolkning som möjligt.
10
3. Resultat
I resultatet redovisas 11 artiklar, 9 kvantitativa och 2 kvalitativa, utifrån syftet att belysa riskfaktorer och prevention av fotsår hos diabetiker. Dessa artiklar redovisas i en artikelmatris, se Bilaga 1. Resultatet delades upp i två olika teman med tre underteman till varje, se Figur 2:
Figur 2. Översikt av teman och underkategorier.
3.1 Upphov till fotsår
Under detta tema redovisas risker och orsaker som påverkar uppkomsten av fotsår.
3.1.1 Neuropati
Flertalet studier visade att neuropati var en av de största bakomliggande orsakerna till att patienterna drabbades av fotsår genom att det ledde till att patienterna fick nedsatt känsel som gjorde att de inte kände skav och tryck (Ogrin et al. 2015; Al-Mahroos et al. 2008; Lavery et al. 2008; Fujiwara et al. 2011; Yen-Fan et al. 2014; Smanioto et al. 2014). Al-Mahroos et al.
(2007) beskrev att risken att drabbas av neuropati till följd av diabetes ökade med stigande ålder samt att dålig blodsockerkontroll hade en negativ inverkan på neuropati.
Förekomst av neuropati var en signifikant riskfaktor för uppkomst av fotsår, och påverkades i hög grad av rökning. I studien med 1477 deltagare var det 57 % av de som rökte som hade neuropati i jämförelse med 16 % av de som inte hade rökt (Al-Mahroos et al. 2007). Även Ren et al. (2014) påtalade att det var större andel rökare bland patienter med tidigare historia av fotsår jämfört med andelen rökare bland de som inte haft tidigare fotsår, samt att förekomsten av neuropati var signifikant högre hos diabetespatienter med tidigare fotsår än bland de patienter som inte haft fotsår innan.
Upphov till fotsår
Neuropati
Perifer kärlsjukdom
Fotdeformiteter, förhårdnader, tryck och fotsvamp
Förebyggande åtgärder
Information och utbildning
Egenvård
Tryckavlastning
11 3.1.2 Perifer kärlsjukdom
Perifer kärlsjukdom beskrevs som en riskfaktor för att utveckla fotsår (Al-Mahroos et al. 2007;
Yen-Fan et al. 2014; Lavery et al. 2008), och enligt Lavery et al. (2008) framkom att perifer kärlsjukdom var en av fyra dominanta vägar till att fotsår uppstod. Yen-Fan et al. (2014) menade även att perifer kärlsjukdom var orsaken till återkommande fotsår. Ogrin et al. (2015), Fujiwara et al. (2011) och Bortoletto et al. (2013) påvisade att hjärt- och kärlsjukdom och stroke var vanligt förekommande bland patienter som hade hög risk för fotsår eller hade utvecklat fotsår vilket visar på sambandet mellan diabetes och kärlskador.
3.1.3 Fotdeformiteter, förhårdnader, tryck och fotsvamp
Flera studier visade att fotdeformiteter var en betydande orsak till fotsår genom att det ledde till tryck över benutskott (Smanioto et al. 2014; Fujiwara et al. 2011; Lavery et al 2007; Ogrin et al. 2015). Olämpliga skor som gav tryck på utsatta ställen på foten beskrevs i flera studier som en riskfaktor och orsak till fotsår (Lavery et al. 2008; Ogrin et al. 2015; Smanioto et al. 2014).
Annersten Gershater et al. (2012) beskrev i sin studie hur sjuksköterskor i hemsjukvården ansåg att det var stor risk för utsatta patienter att utveckla fotsår vid sjukhusvistelser på grund av att de blev sängliggande länge, och detta var även något som Ogrin et al. (2015) och Yen-Fan et al. (2014) beskrev som en riskfaktor i sina studier. Förhårdnader ökade risken för fotsår då det ledde till ökat tryck på underliggande hud (Lavery et al. 2008; Fujiwara et al. 2011; Bortoletto et al. 2013). Sambandet mellan förekomst av fot- och nagelsvamp och fotsår beskrevs av Smanioto et al. (2014) och Bortoletto et al. (2013) och även Fujiwara et al. (2011) menade att fotsvamp ökade risken att utveckla fotsår.
3.2 Förebyggande åtgärder
Under detta tema redovisas prevention och egenvård av fotsår.
3.2.1 Utbildning och information
Sjuksköterskeledd utbildning om diabetes och dess fotkomplikationer samt instruktioner i egenvård ledde till att patienterna utförde bättre egenvård och att antalet fotsår och amputationer minskade efter utbildningen enligt en studie av Ren et al. (2014). Fujiwara et al. (2011) genomförde en studie där deltagarna fick sjuksköterskeledd utbildning i olika omfattning beroende på individuell risk för fotsår. Utbildningen innebar instruktioner i egenvård och gavs vid olika många tillfällen per riskgrupp, något som resulterade i att deltagarna i riskgrupp 3 som fick flest utbildningstillfällen utförde bättre egenvård än övriga grupper och därigenom minskade risken för sår efter utbildningen (Fujiwara et al. 2011). Likartade effekter noterades av Schmidt et al. (2008), som genomförde en studie där deltagarna delades upp i fyra grupper utifrån risk för fotsår och hur många utbildningstillfällen de närvarat vid. Där framkom att de som hade närvarat vid fler än tre utbildningstillfällen utförde bättre egenvård än de som närvarat vid ett tillfälle eller helt saknade utbildning, och det framkom även att de som endast hade närvarat vid ett eller inget utbildningstillfälle var äldre och hade haft sjukdomen en kortare tid (Schmidt et al. 2008).
12 I en studie från Sverige där Annersten Gershater et al. (2012) undersökt sjuksköterskors preventiva arbete för fotvård i hemsjukvården, framkom att patientutbildning många gånger var en utmaning då patienterna ofta hade demenssjukdomar eller psykiska sjukdomar.
Sjuksköterskorna lade mycket tid på att utbilda patienter, anhöriga och övrig personal med hjälp av olika pedagogiska tillvägagångssätt. I studien beskrevs också att vårdpersonalen i hemtjänsten var de som utförde de dagliga inspektionerna och bedömningarna av patienternas fötter och meddelade sjuksköterskorna vid förändringar i fotstatusen. Sjuksköterskorna spenderade mycket tid på att informera och utbilda personal om diabetesfötter och vad de behövde assistera patienter med som inte kunde utföra fotvården själva (Annersten Gershater et al. 2012).
3.2.2 Egenvård
Flera studier fann att patienterna inte utförde regelbunden egenvård (Smanioto et al. 2014;
Bortoletto et al. 2013; Schmidt et al. 2008). Smanioto et al. (2014) beskrev att av 1515 deltagare i studien var det bara 16.9 % som inspekterade fötterna varje dag och endast 9 % tvättade fötterna dagligen. Schmidt et al. (2008) studerade personers egenvårdsbeteenden inom tre områden. Områdena var professionell assistans vid fotvård, egenkontroll av fötter samt egenkontroll av skor och strumpor. Bristen visade sig vara störst inom områdena egenkontroll av fötter och egenkontroll av skor och strumpor, dock var det ingen skillnad på dessa områden beroende på hur fysiskt rörliga patienterna var. Kvinnor visade sig vara mer benägna än män att söka professionell fotvård (Schmidt et al. 2008).
I en interventionsstudie av Fujiwara et al. (2011) smörjde patienterna sina fötter hemma med mjukgörande lotion och medel mot svamp under tiden mellan besöken hos sjuksköterskan. Efter två år hade antalet patienter som blev fria från fotsvamp ökat och det skedde även en förbättring av förhårdnader hos deltagarna med historia av tidigare fotsår, vilket minskade risken att utveckla fotsår. (Fujiwara et al. 2011). Yen – Fan et al. (2014) beskrev i sin studie hur torr hud kan leda till sprickor som utvecklas till fotsår och påvisade ett samband mellan hur lite patienterna smörjde sina fötter med lotion och utvecklandet av sår. Vidare framkom att en del av patienterna smörjde med kortisonsalvor och antiinflammatoriska salvor i stället för mjukgörande lotion, något som ansågs vara en förklaring till att patienter i studien fått sår trots att de smörjt sina fötter (Yen-Fan et al. 2014).
3.2.3 Tryckavlastning
Lavery et al. (2008) påtalade vikten av tryckavlastning och att patienterna använde passande skor, då nästan en femtedel av fotsåren i studien hade orsakats av olämpliga skor. Såren uppkom speciellt på fotrygg och tår och över benutskotten, då de områdena utsattes för konstant tryck eller friktion av dåligt passande skor (Lavery et al. 2008). I en studie i Kanada där alla deltagare fick fri tillgång till ortopediska skor eller specialgjorda tryckavlastande sulor, beskrevs de tryckavlastande åtgärderna vara en bidragande orsak till att så många fotsår läkte (Ogrin et al.
2015).
Johnson et al. (2006) och Annersten Gershater et al. (2012) var eniga om att det behövdes lämpliga skor för tryckavlastning i förhindrandet av sår och Johnson et al. (2006) påtalade också vikten av en kontinuerlig användning av skorna.
13 Johnson et al. (2006) hade i sin studie undersökt varför patienter inte använde specialskor och jämförde synsätten mellan personal och patienter. Orsaken till att sår uppstod på grund av olämpliga skor var till stor del på grund av bristande överensstämmelse mellan personalen och patienterna. I studien framkom att personalens råd och rekommendationer som baserades på att förebygga hälsa och begränsa sjuklighet ofta var svåra att acceptera och anpassa till det dagliga livet beroende på personliga och sociala värderingar. Patienterna upplevde att skorna var smaklösa och skyltade med sjukdomen och ville därför inte använda skorna i samma utsträckning (Johnson et al. 2006). Enligt en av deltagarna i studien: ”there were ever so many in church that didn´t know I was a diabetic until I started wearing this big shoe; you don´t want to broadcast it!” (Johnson et al. 2006, s. 170).
14
4. Diskussion
Syftet med studien var att belysa riskfaktorer och prevention av fotsår hos diabetiker. Ur resultatet framkom två teman; Upphov till fotsår och Förebyggande åtgärder, med tillhörande underteman.
Studien visar på vikten av personal – och patientutbildning i preventionen för fotsår. Resultaten säger att de med mer utbildning utför en bättre egenvård som patient men också att personal utför bättre inspektion av fötterna. Studierna har undersökt patienternas dagliga fotrutiner i utförandet av egenvård och kommit fram till att det finns brister i kunskap och hur patienterna utför egenvården. Litteraturstudien kommer även fram till att tryckavlastning har stor påverkan i förhindrandet av fotsår och att det är viktigt att ta reda på patienternas sociala sammanhang för att öka följsamheten i utförandet av preventiva åtgärder. Många artiklar påpekar vikten av att känna till de riskfaktorer patienten har för att kunna förhindra uppkomst av fotsår, genom att sätta in rätt förebyggande åtgärder.
4.1 Resultatdiskussion
Litteraturstudien belyser vikten av att undersöka varje patients förutsättningar till att utföra egenvård vilket visar på betydelsen av att arbeta med personcentrerad vård, som är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. McCance & McCormack (2013) beskriver att personcentrerad vård innebär att arbeta närvarande och engagerat för att ta del av patientens värderingar och tankar om sjukdomen och skapa en delaktighet i beslut kring behandling och fortsatt omvårdnad.
I litteraturstudien framkommer att utbildning till patienter och personal är av stor vikt i det förebyggande arbetet mot fotsår. Litteraturstudien visar att utbildning förbättrar patienternas förmåga att utföra fotvård vilket minskar risken att utveckla fotsår. Utbildningen om diabetesrelaterad vård påverkade både patientens egenvård och vårdpersonalens regelbundna inspektioner av diabetespatienternas fötter positivt (Ren et al. 2014; Fujiwara et al. 2011;
Schmidt et al. 2008; Annersten Gershater et al. 2012). Patientutbildningens positiva inverkan är något som stöds av Iversen et al. (2008), som menade att utbildning påverkade egenvården, regelbundna undersökningar och professionell fotvård.
Rickheim et al. (2002) påvisade att utbildningen förbättrade inlärningsförmågan, beteenden relaterat till sjukdomen och kliniska resultat. Deltagarna i studien uppgav att de upplevde utbildningen tillfredsställande och att den uppfyllde deras behov av information (Rickheim et al. 2002). Socialstyrelsen (2012) skriver att patienter skall erbjudas grupputbildning som leds av personal med kunskap om diabetes och pedagogisk kompetens. För att minska risken att drabbas av diabeteskomplikationer rekommenderas även att patienterna ska göra täta besök hos en diabetessköterska då det kan ge patienterna en bättre kontroll på blodsockret (Socialstyrelsen 2012).
Tryckavlastning som en preventiv åtgärd i förhindrandet av fotsår är något som många artiklar i denna studie lägger stor vikt vid då de kommer fram till att det minskar uppkomsten av fotsår (Lavery et al. 2008; Ogrin et al. 2015; Johnson et al. 2006; Annersten Gershater et al. 2012).
Det var även viktigt att känna till patientens sociala sammanhang för att öka användningen av specialgjorda skor. Patienterna upplevde att skorna var fula och skyltade med att de hade fått sjukdomen, och därmed minskade användningen av skorna. Det fanns en bristande överensstämmelse mellan patient och personal, vilket resulterade i att personalens råd och
15 rekommendationer förbisågs (Johnson et al. 2006). I en studie av Rizzo et al. (2012) beskrivs att användandet av ordinerade specialgjorda skor minskar uppkomsten av sår. Deltagarna i studien hade neuropati och fotdeformiteter som medförde en risk för fotsår, och där framkom att specialgjorda skor var det mest effektiva sättet för att undvika sår (Rizzo et al. 2012).
Föreliggande litteraturstudie fann att det är viktigt att kartlägga varje individs risknivå i förhållande till att utveckla fotsår, vilket påvisar vikten av att känna till riskfaktorer och orsaker för att kunna sätta in rätt preventiva åtgärder. Chellan et al. (2012) beskrev att låg kunskap om risker och orsaker var kopplat till hur patienter utförde sina vardagliga fotvårdsrutiner. I studien framkom att kunskapsnivån var lägre hos diabetespatienter med fotsår jämfört med dem utan, vilket påvisade vikten av att ha kunskap om riskfaktorer för fotsår (Chellan et al. 2012).
Flera av artiklarna i litteraturstudien beskrev att neuropati och perifer kärlsjukdom var betydande riskfaktorer för utvecklandet av fotsår, och Hu et al. (2014) visade i sin undersökning att patienter med neuropati och perifer kärlsjukdom hade nästan tio gånger så hög risk att utveckla fotsår jämfört med patienter utan dessa komplikationer. Rökning och fotdeformiteter visade sig vara andra riskfaktorer för fotsår, något som styrks av Chellan et al. (2012) och Rerkasem et al. (2008).
Förekomsten av fotsvamp var något som flera artiklar nämnde som riskfaktor för utvecklandet av fotsår, vilket styrks av Akkus et al. (2016) som i sin studie visade att svampinfektioner mellan tårna, under fotsulorna och på tånaglarna var vanligare hos diabetiker med fotsår än hos de utan sår.
4.2 Metoddiskussion
Studien genomfördes enligt Polit och Beck (2012) niostegsmodell eftersom detta är en strukturerad modell för att genomföra litteraturstudier och det gav en tydlig mall att arbeta efter.
Databaserna som användes var Cinahl och PubMed på grund av att de innehåller artiklar relevanta för syftet och området omvårdnad. Eftersom det enbart användes två databaser kan det finnas en risk att relevanta artiklar för ämnet missats. Sökorden som användes i databassökningen i Cinahl var Diabetic foot, Foot care och Risk factors som Major Headings och Prevention i fritext. Prevention skrevs i fritext då det inte fanns som Major Headings i Cinahl. I PubMed användes sökorden Diabetic foot och Risk factors som MeSH-termer och Prevention och Nurs* som all fields, på grund av att de inte fanns som MeSH-termer i PubMed.
Nurs* användes för att få fram artiklar som motsvarar vårt område omvårdnad. Sökordet Foot care användes enbart i Cinahl då det inte fanns som MeSH-term i PubMed och inte heller som ett begrepp i fritext, utan blev som en sökning på varje ord för sig vilket gav en för bred sökning och sökordet valdes därför bort i den databasen. Sökorden som användes ansågs vara relevanta för syftet, fler sökningar gjordes på andra sökord i de två databaserna men det resulterade i artiklar som inte svarade mot syftet.
Artiklarna vilka ingår i resultatet var publicerade de senaste 10 åren för att säkerställa att de innehöll den senaste forskningen, tidsbegränsningen kan dock ha inneburit att relevanta artiklar fallit bort. I urvalsprocessens första steg lästes artiklarnas titel och abstrakt och jämfördes mot syftet, något som kan ha lett till att relevanta artiklar förbisetts. En nackdel i denna studie var att det framkom att det inte fanns så mycket aktuell forskning om åtgärder för förebyggande av
16 fotsår eller randomiserade kontrollerade studier med kontrollgrupper så att åtgärder kunde utvärderas och jämföras.
En styrka som gör studien mer tillförlitlig är att artiklarna kommer från olika länder i olika världsdelar. Ytterligare en faktor som styrker resultatet i studien är att artiklarnas studier är utförda både inom sjukhusvård, hemsjukvård och primärvård och ändå visar på liknande resultat.
4.3 Klinisk betydelse
Fotsår ses både på sjukhus och i hemmet. Både patienter och sjuksköterskor behöver ha mer kunskap om riskfaktorer och prevention av fotsår. Genom patientutbildning utför patienterna en bättre egenvård. Ökad kunskap om vad som bidrar till uppkomsten av fotsår samt att kunna bedöma vilken grad av risk patienten har för att kunna utföra relevanta förebyggande åtgärder är viktigt då sjuksköterskan träffar dessa patienter överallt i vården. Ökad kunskap kan flytta fokus från enbart sårläkning till att det är lika viktigt att förhindra att fotsår uppstår. Egenvården utförs ibland inte för att patienterna har svårt att klara av det, dels på grund av bristande kunskap och dels för kroppsliga hinder. Sjukvården kan bli bättre på att uppmärksamma vad patienter behöver hjälp med för att förbättra egenvården. Det är viktigt att sjuksköterskan främjar omvårdnaden och hälsan hos patienterna och finns som ett stöd, både i primär-, sekundär- och tertiärprevention. Det är även viktigt att efterhöra patienternas erfarenheter och sociala sammanhang för att öka följsamheten mellan sjuksköterskorna och patienterna i förhindrandet av fotsår.
4.4 Förslag till fortsatt forskning
Det saknades studier om preventiva egenvårdsåtgärder som patienterna kunde utföra och vad sjuksköterskan utförde för prevention i sitt arbete med diabetespatienter i riskzon för sår eller med redan utvecklade sår, och vad det fick för effekt. Något som skulle vara intressant att undersöka i vidare forskning är vad som hindrar patienter att utföra egenvård och vad vårdpersonal har för kunskaper om prevention och riskfaktorer i samband med diabetesfotsår.
4.5 Slutsats
Litteraturstudien visar att patientutbildning är bra för att främja egenvård, och mer utbildning ökar utförandet av egenvårdsåtgärder mot fotsår. Vidare framkommer att egenvården inte utförs i tillräcklig omfattning för att förhindra fotsår. Tryckavlastning framstår som en betydande komponent för att förebygga fotsår, samt att det är viktigt att ta hänsyn till patientens sociala sammanhang för att öka användningen av de föreskrivna skorna. Ett resultat studien kommit fram till är vikten av att känna till riskfaktorer och bedöma graden av risk att utveckla fotsår för att kunna sätta in rätt förebyggande åtgärder och i vilken omfattning och tidsintervall åtgärder ska göras. Det framstår som mycket viktigt för sjuksköterskan i mötet med diabetespatienter att ta stor hänsyn till varje individs förutsättningar och riskfaktorer för att främja egenvård och öka kunskapen hos både patienter och personal. Med litteraturstudien finns förhoppningen att vårdpersonal får en ökad kompetens kring kunskapen om riskfaktorer och prevention. Ökad kunskap kan hjälpa sjuksköterskor i deras arbete med patientutbildning för att uppnå en ökad följsamhet med patienten för att på sikt kunna minska antalet fotsår.
17
5. Referenslista
Artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat markeras med *.
1. Akkus, G., Evran, M., Gungor, D., Karakas, M., Sert, M. & Tetiker, T. (2016). Tinea pedis and onychomycosis frequency in diabetes mellitus patients and diabetic foot ulcers. A cross sectional – observational study. Pakistan Journal of Medical Science, 32(4), 891-895.
2. * Al – Mahroos, F. & Al – Roomi, K. (2007). Diabetic neuropathy, foot ulceration, peripheral vascular disease and potential risk factors among patients with diabetes in Bahrain: a nationwide primary care diabetes clinic – based study. Annal of Saudi Medicine, 27(1), 25-31.
3. Alvarsson, M., Brismar, K., Viklund, G., Wolk, A., Örtqvist, E. & Östenson, C – G. (2013).
Diabetes. 3. uppl. Stockholm: Karolinska institutet.
4. * Annersten Gershater, M., Pilhammar, E. & Alm Roijer, C. (2012). Prevention of foot ulcers in patients with diabetes in home nursing: a qualitative interveiw study. European Diabetes Nursing, 10(2), 52-57.
5. Berlin, J. (2013). Teamarbete – ett livsviktigt samspel. I Leksell, J. & Lepp, M. (red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber. ss. 159-177.
6. * Bortoletto, M. S., de Andrade, S. M., Matsuo, T., do Carmo Lourenco Haddad, M., González, A. D. & Silva, A. M. (2013). Risk factors for foot ulcers – A cross sectional survey from a primary care setting in Brazil. Primary Care Diabetes Europe, 8(1), 71-76.
doi: 10.1016/j.pcd.2013.04.003.
7. Chellan, G., Srikumar, S., Kumar Varma, A., Mangalanandan, T. S., Sundaram, K. R., Jayakumar, R. V., Bal, A. & Kumar, H. (2012). Foot care practice – The key to prevent diabetic foot ulcers in India. The Foot, 22(4), 298-302.
8. Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. 4:1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
9. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. 4. uppl.
Stockholm: Natur & Kultur.
10. * Fujiwara, Y., Kishida, K., Terao, M., Takahara, M., Matsuhisa, M., Funahashi, T., Shimomura, I. & Shimizu, Y. (2011). Beneficial effects of foot care nursing for people with diabetes mellitus: an uncontrolled before and after intervention study. Journal of Advanced Nursing, 67(9), 1952-1962.
11. Guariguata, L., Whiting, D., Hambleton, I., Beagley, J., Linnenkamp, U. & Shaw, J. (2014).
Global estimates of diabetes prevalence for 2013 and projections for 2035. Diabetes Research & Clinical Practice, 103(2), 137-149. doi: 10.1016/j.diabres.2013.11.002
12. Hofling, K. (2012). Prediabetes. I Wikblad, K. (red.) Omvårdnad vid diabetes. 2:1. uppl.
Lund: Studentlitteratur. ss. 249-263.
18 13. Hu, Y., Bakhotmah, B., Alzahrani, O., Wang, D., Hu, F. & Alzahrani, H. (2014). Predictors of diabetes foot complications among patients with diabetes in Saudi Arabia. Diabetes Research & Clinical Practice, 106(2), 286-294.
14. Iversen, M., Ostbye, T., Clipp, E., Midthjell, K., Uhlving, S., Graue, M. & Hanestad, B.
(2008). Regularity of preventive foot care in persons with diabetes: results from the Nord- Trøndelag Health Study. Research in Nursing & Health, 31(3), 226-237.
15. * Johnson, M., Newton, P. & Goyder, E. (2006). Patient and professional perspectives on prescribed therapeutic footwear for people with diabetes: A vignette study. Patient Education and Counseling, 64(1 – 3), 167-172.
16. * Lavery, A. L., Peters, JG. E. & Armstrong, G. D. (2008). What are the most effective interventions in preventing diabetic foot ulcers? International Wound Journal, 5(3), 425- 433.
17. Lindholm, C. (2012). Sår. 3:4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
18. McCance, T. & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I Leksell, J. & Lepp, M. (red.) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB. ss. 81-110.
19. Moakes, H. (2012). An overwiev of foot ulceration in older peolpe with diabetes. Nursing Older Peolpe, 24(7), 14-19.
20. * Ogrin, R., Houghton, P. E. & Thompson, G. W. (2015). Effective management of patients with diabetes foot ulcers: outcomes of an Interprofessional Diabetes Foot Ulcer Team.
International Wound Journal, 12(4), 377-386. doi: 10.1111/iwj.12119
21. Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. 3.
uppl. Stockholm: Liber AB.
22. Polit, D. & Beck, C. (2012). Nursing research: Appraising Evidence for Nursing Practice.
9. uppl. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
23. Rerkasem, K., Kosachunhanun, N., Tongprasert, S., Khwanngern, K., Matanasarawoot, A., Thongchai, C., Chimplee, K., Buranapin, S., Chaisrisawadisuk, S. & Mangklabruks, A.
(2008). Reducing lower extremity amputations due to diabetes: the application of diabetic- foot protocol in Chiang Mai University Hospital. International Journal of Lower Extremity Wounds, 7(2), 88-92.
24. * Ren, M., Yang, C., Lin, D., Xiao, H., Mai, L., Guo, Y. & Yan, L. (2014). Effect of Intensive Nursing Education on the Prevention of Diabetic Foot Ulceration Among Patients with High – risk Diabetic Foot: A Follow – Up Analysis. Diabetes Technology and Therapeutics, 16(9), 576-581. doi: 10.1089/dia.2014.0004
25. Rickheim, P. L., Weaver, T. W., Flader, J. L. & Kendall, D. M. (2002). Assessment of group versus individual diabetes education. Diabetes Care, 25(2), 269-274.
26. Rizzo, L., Tedeschi, A., Fallani, E., Coppelli, A., Vallini, V., Iacopi, E. & Piaggesi, A.
(2012). Custom-Made Orthesis and Shoes in a Structured Follow-Up Program Reduces the
19 Incidence of Neuropathic Ulcers in High-Risk Diabetic Foot Patients. International Journal of Lower Extremity Wounds, 11(1), 59-64.
27. * Schmidt, S., Mayer, H. & Panfil, E – M. (2008). Diabetes foot self – care practices in the German population. Journal of Clinical Nursing, 17(21), 2920-2926. doi: 10.1111/j.1365- 2702.2008.02352.x.
28. SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
29. Siersma, V., Thorsen, H., Holstein, P., Kars, M., Apelqvist, J., Jude, E., Piaggesi, A., Bakker, K., Edmonds, M., Jirkovská, A., Mauricio, D., Ragnarson Tennvall, G., Reike, H., Spraul, M., Uccioli, L., Urbancic, V., Van Acker, K., Van Baal, J. & Schaper, N.
(2014). Health-related quality of life predicts major amputation and death, but not healing, in people with diabetes presenting with foot ulcers: the eurodiale study. Diabetes Care, 37(3), 694-700. doi: 10.2337/dc13-1212
30. * Smanioto, N. F., do Carmo Fernandez Lourenço Haddad, M. & Rossaneis, M. (2014).
Self-care into the risk factors in diabetic foot ulceration: cross - sectional study. Online Brazilian Journal of Nursing, 13(3), 343-352.
31. Smide, B. (2012). Fotkomplikationer. I Wikblad, K. (red.) Omvårdnad vid diabetes. 2:1.
uppl. Lund: Studentlitteratur. ss. 361-373.
32. Socialstyrelsen (2015). Diabetes och högriskfötter.
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvard/sokiriktlinjerna/diabeteso chhogriskfotter [2016-05-18]
33. Socialstyrelsen (2015). Nationella riktlinjer för diabetesvård – stöd för styrning och ledning.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19689/2015-2-3.pdf [2016-11-01]
34. Socialstyrelsen (2012). Diabetesvård – rekommendationer, bedömningar och sammanfattning.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18521/2012-1-1.pdf [2016-10-07]
35. Socialstyrelsen (2015). Diabetes med svåra fotproblem som exempelvis svårläkta fotsår eller infektioner.
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvard/sokiriktlinjerna/diabetes medsvarafotproblemsome [2016-05-17]
36. Svensk sjuksköterskeförening. (2015). Kärnkompetenser.
http://www.swenurse.se/Utanfor-strukturen/karnkompetenser/ [2016-05-18]
37. World Health Organization. (2016). Diabetes.
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/ [2016-05-16]
38. Wikblad, K. (2012). Egenvårdsutbildning. I Wikblad, K. (red.) Omvårdnad vid diabetes.
2:1. uppl. Lund: Studentlitteratur. ss. 129-139.
20 39. * Yen – Fan, C., Yersey, L., Woan – Shyuan, W., Brend Ray – Sea, H. & Tzu – Ting, H.
(2014). The role of foot self – care behavior on developing foot ulcers in diabetic patients with peripheral neuropathy: A prospective study. International Journal of Nursing Studies, 15(12), 1568-1574. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2014.05.001.
Bilaga 1. Artikelmatris
Författare Titel Årtal Syfte Metod Huvudresultat
Al – Mahroos, F.
& Al – Roomi, K.
Bahrain
Diabetic
neuropathy, foot ulceration,
peripheral vascular disease and
potential risk factors among patients with diabetes in Bahrain: a nonwide primary care diabetes clinic – based study.
2007 Syftet med studien var att undersöka förekomsten av neuropati, fotsår och perifer
kärlsjukdom, samt riskfaktorer för neuropati bland diabetespatienter i primärvården.
Metod: Kvantitativ Design: Tvärsnittsstudie Urval: 1477 patienter från diabeteskliniker på sex olika sjukhus.
Bortfall: Bortfall saknas
Datainsamling: Klinisk utvärdering i form av diabeteshistoria, fysisk undersökning och frågeformulär samt blodprover.
I studien framkom att risken att drabbas av fotsår var högre hos de patienter där
riskfaktorer som neurologiskt bortfall r.t diabetes, perifer kärlsjukdom och tidigare historia av fotsår fanns. De fann också att okontrollerat blodsocker ledde till ökad risk för neuropati samt att rökning var en riskfaktor för
utvecklandet av neuropati.
Annersten Gershater, M., Pilhammar, E. &
Alm Roijer, C.
Sverige
Prevention of foot ulcers in patients with diabetes in home nursing: a qualitative interview study
2012 Syftet med studien var att utforska
sjuksköterskors professionella arbete av prevention vid fotsår hos diabetiker, i hemsjukvården.
Metod: Kvalitativ
Design: Intervjuer med öppna frågor.
Urval: Intresseförfrågan skickades ut till alla sjuksköterskor med minst två års erfarenhet från hemsjukvård i fyra olika hemvårdsdistrikt. 168 sjuksköterskor tillfrågades men enbart 15 sjuksköterskor valde att delta.
Bortfall: 153 personer valde att inte delta i studien.
Datainsamling: Intervjuer
Studien visade att sjuksköterskornas arbete kunde delas in i fyra huvudområden; ledarskap, praktiska åtgärder, utbildning och forskning/utveckling. De fann också att det
förebyggande arbetet i hemsjukvården kunde struktureras upp bättre.
Bortoletto, M, S., de Andrade, S, M., Matsuo, T., do Carmo Lourenco Haddad, M., González, A, D.
& Silva, A, M.
Brasilien
Risk factors for foot ulcers – A cross sectional survey from a primary care setting in Brazil.
2013 Syftet med studien var att undersöka förekomsten av diabetespatienter som har hög risk att utveckla fotsår och relaterade faktorer.
Metod: Kvantitativ Design: Tvärsnittsstudie
Urval: 367 deltagare valdes ut med konsekutivt urval från två olika vårdcentraler.
Bortfall: 30 deltagare valde att inte medverka i studien.
Datainsamling: Fysisk undersökning, journaler och frågeformulär.
Studien visade att 27,9 % av deltagarna hade hög risk att utveckla fotsår. Fotsvamp, nagelsvamp, förhårdnader, diagnosen diabetes mellitus i mer än 10 år och
kärlkomplikationer var beroende variabler för att utveckla fotsår.
Fujiwara, Y., Kishida, K., Terao, M., Takahara, M., Matsuhisa, M., Funahashi., Shimomura, I. &
Shimizu, Y.
Japan
Beneficial effects of foot care nursing for people with diabetes mellitus: an uncontrolled before and after intervention study
2011 Syftet med studien var att bedöma effekten av ett nursing program för preventiv fotvård till
diabetespatienter
Metod: Kvantitativ
Design: Interventionsstudie som pågick under två år.
Urval: 324 deltagare valdes ut utifrån fotstatus.
Bortfall: På grund av
exklusionskriterierna föll många deltagare bort och studien utfördes därför på 88 deltagare.
Datainsamling: Deltagarna fick genomgå undersökning av foten och delades därefter in i olika
riskgrupper. De olika grupperna fick sedan olika utbildning och
behandling och följdes upp under två år.
Studien visade att programmet ledde till en minskning av fotsvamp, mindre uppkomst av förhårdnader och färre
infektioner. De kom även fram till att största orsakerna till fotsår var skavsår, nedsatt känsel och mindre trauman.
Johnson, M., Newton, P. &
Goyder, E.
Storbritannien
Patient and professional perspectives on prescribed therapeutic footwear for people with diabetes: A vignette study.
2006 Syftet med studien var att identifiera och undersöka patienters och personals synpunkter på användandet av specialgjorda skor för personer med diabetesrelaterade fotkomplikationer.
Metod: Kvalitativ
Design: Semistrukturerade intervjuer, vignette teknik.
Urval: Strategiskt urval med 15 patienter och 15 personal.
Bortfall: Bortfall saknas Datainsamling: Intervjuer
I studien framkom att
användandet av specialgjorda skor var en viktig del i att inte utveckla fotsår. Dock fanns det bristande
överensstämmelse mellan patienters och personals uppfattningar om användandet av dessa skor.
Lavery, A, L., Peters, JG, E. &
Armstrong, G, D.
USA
What are the most effective
intervention in preventing diabetic foot ulcers?
2008 Syftet med studien var att identifiera de ledande orsakerna associerade till diabetesfotsår och i vilken
omfattning de förekommer, samt identifiera viktiga händelser i uppkomsten av sår.
Metod: Kvantitativ
Design: Prospektiv fallstudie Urval: 87 deltagare, konsekutivt urval.
Bortfall: Bortfall saknas Datainsamling: Fysisk
undersökning och frågeformulär.
Resultatet visade fyra vanliga orsaker till utvecklandet av fotsår; 1. Neuropati,
deformiteteter, förhårdnader och förhöjt tryck under fotsulorna. 2. Perifer vaskulär kärlsjukdom. 3. Trauma som orsakar sår. 4. Dåliga skor.
Ogrin, R., Houghton, E, P.
& Thompson, W.
Kanada
Effective management of patients with diabetes foot ulcers: outcomes of an
Interprofessional Diabetes Foot Ulcer Team
2015 Syftet med studien var att utvärdera effektiviteten av ett
interprofessionellt diabetesteam för fotsår genom att prospektivt samla in olika data och sedan jämföra med
internationella siffror.
Metod: Kvantitativ Design: Longitudinell observationsstudie
Urval: Bekvämlighetsurval av 83 deltagare med fotsår från en vårdcentral.
Bortfall: 6 deltagare dog och 3 drog sig ur studien, trots detta sparades deras data.
Datainsamling: Fysisk
undersökning. Demografiska data samt medicinsk historia samlades in.
Studien visade att patienter med fotsår som behandlades av ett interprofessionellt team hade relativt kort läkningstid, korta sjukhusvistelser samt få amputationer jämfört med andra områden både i Canada och övriga världen.
Ren, M., Yang, C., Lin, D., Xiao H., Mai, L., Guo, Y. & Yan, L.
Effect of intensive nursing education on the prevention of diabetic foot ulceration among patients with high- risk diabetic foot:
A follow-up analysis
2014 Syftet var att diskutera effekten av en intensiv sjuksköterskeledd utbildning om prevention av fotsår till
diabetespatienter med hög risk att utveckla fotsår.
Metod: Kvantitativ
Design: Deltagarna genomgick undersökning och svarade på frågor vid studiens start, fick interventionen intensiv utbildning och följdes upp under två år.
Urval: 185 deltagare som valdes ut bland patienter på en diabetesklinik på ett sjukhus. De som valdes ut att delta i studien var de som
definierades ha hög risk att utveckla fotsår.
Bortfall: Exklusionskriterier redovisas men inte hur stort bortfallet blev.
Resultatet visade att intensiv utbildning ledd av en
sjuksköterska minskade riskerna att drabbas av fotsår och i sin tur amputation, på grund av att många
riskfaktorer kunde uteslutas i ett tidigt skede. Fler sår läkte, fler nya sår undveks och färre kirurgiska ingrepp var
nödvändiga. De kom även fram till att det var tre riskfaktorer som var särskilt viktiga i utvecklingen av fotsår.
Kina
Datainsamling: Deltagarna fick svara på frågor samt genomgå undersökningar och provtagningar var 3:e månad.
Smanioto, N, F., do Carmo Fernandez Lourenco Haddad, M. &
Rossaneis, M.
Brasilien
Self-care into the risk factors in diabetic foot ulceration: cross – sectional study
2014 Syftet med studien var att analysera egenvårdens inverkan på riskfaktorer för utvecklandet av fotsår hos patienter med diabetes mellitus r.t till hud-, ortopediska-, neurologiska- och vaskulära
förändringar
Metod: Kvantitativ Design: Tvärsnittsstudie
Urval: 1,515 deltagare valdes ut genom randomiserat stratifierat urval. Urvalet gjordes från ett register över diabetespatienter.
Bortfall: Bortfall saknas
Datainsamling: Telefonsamtal eller hembesök för att delta. Efter
medgivande till att delta i studien fick de fylla i en enkät och genomgå klinisk undersökning.
Studien påvisade tre olika huvudfaktorer som hade störst påverkan i utvecklandet av fotsår; neuropati,
fotdeformiteter och tryck på benutskott. De belyste också sjuksköterskans roll i
preventionen mot fotsår.
Schmidt, S., Mayer, H. &
Panfil, E, M.
Tyskland
Diabetes foot self – care practices in the German population
2008 Syftet med studien var att undersöka vilka egenvårdsåtgärder patienter utför för att förhindra diabetesfotsår och undersöka
skillnader mellan olika patient grupper.
Metod: Kvantitativ Design: Tvärsnittsstudie
Urval: Bekvämlighetsurval av 269 diabetespatienter. Deltagare söktes på tre olika diabetskliniker samt bland de som haft kontakt med patientgrupper för diabetes eller mottagningar och genom annonsering i media.
Bortfall: Bortfall saknas
Datainsamling: Frågeformulär med slutna frågor.
I studien framkom tre huvudområden inom egenvård; professionell assistans vid vård av fötterna, inspektion av fötterna och inspektion av skor och strumpor. Studien visade att patienter som fått tre eller fler utbildningstillfällen om
diabetes mellitus utförde bättre egenvård än övriga patienter.
Yen – Fan, C., Yersey, L., Woan – Shyuan, W., Brend Ray – Sea, H. & Tzu – Ting, H.
Taiwan
The role of foot self-care behavior on developing foot ulcers in diabetic patients with peripheral neuropathy: A prospective study
2014 Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan egenvård och utvecklingen av fotsår.
Metod: Kvantitativ Design: Longitudinell
Urval: 295 deltagare valdes ut genom bekvämlighetsurval bland diabetespatienter från två sjukhus i Taiwan.
Bortfall: 5 deltagare avstod från att delta i studien.
Datainsamling: Journaler,
undersökningar och frågeformulär om egenvårdsbeteenden.
Studien visade att tre av sju olika egenvårdsåtgärder hade signifikant påverkan för att utveckla fotsår. För patienter med neuropati räckte det inte med egenvård för att
förebygga sår. De kom även fram till att smörja fötterna med lotion var en bra förebyggande åtgärd.
