Delårsrapport augusti

(1)

Delårsrapport augusti

Barn- och utbildningsnämnden 2019

2019-09-05

Beslutad av barn- och utbildningsnämnden 2019- 09-13, § 82

(2)

Innehållsförteckning

1 Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgar-/brukarperspektiv.. 3

2 Verksamhet ... 4

2.1 Uppföljning av grunduppdrag ... 4

2.2 Följetal ... 15

3 Måluppföljning ... 21

3.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential .. 21

4 Uppföljning av internkontroll... 23

4.1 Årets internkontrollarbete ... 23

5 Personal ... 24

5.1 Statistik inom arbetsgivarområdet ... 24

5.2 Analys av chefsomsättningen ... 24

6 Ekonomi ... 25

6.1 Driftredovisning ... 25

6.2 Investeringsredovisning ... 30

(3)

1 Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgar-/brukarperspektiv

Inledning

De stora dragen i förvaltningens och verksamhetens utveckling genomsyras av den organisationsförändring som vi befinner oss i. Under våren 2019 analyserades och diskuterades organisationens form och behov av förändring utifrån styrning, ledning och stöd.

Genom resultatdialoger som genomförs under augusti och september 2019 kart- läggs enheternas resultat och arbete med respektive enhets utmaningar. Resultat av dialogerna kommer närmare beskrivas i årsrapporten. Arbetet är en del i ett utvecklat stöd till rektorer. Huvudmannastödet till rektorer och verksamhet behö- ver utvecklas.

Mycket dialog har förts kring hur en likvärdig skolgång i kommunen ska säkerstäl- las, utifrån resurstilldelning, organisation och andra förutsättningar.

Signaler kring skolstarten höstterminen 2019 har varit positiva både från elever och personal. Mötes- och samarbetsforum har utvecklats för att ge en ökad dialog och samarbete kring utvecklingsarbetet som möjliggör den utveckling som plane- ras. Inom förskolan pågår ett gott arbete med den nya läroplanen. I den nya or- ganisationen utvecklas samarbetet för bättre övergångar för eleverna inom elevens hela skolgång från förskola till gymnasieskola.

Under hösten 2019 arbetas vidare med omorganisation för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Förändringen ska vara klar till januari 2020. Samarbete med andra förvaltningar och verksamheter pågår för att planera förutsättningarna för den nya arbetsmarknadsenheten.

Organisationsförändring

En organisationsförändring på förvaltnings- och enhetsnivå har genomförts. Syftet med omorganisationen är att öka förvaltningens stöd till verksamheten i kvalitet- och utvecklingsfrågor, samt ge respektive skolform en verksamhetschef som har möjlighet att stödja, följa upp och arbeta närmare verksamheten. Rektorsorgani- sationen förändras genom att varje skola kommer att ledas av en eller två rektorer beroende på vilka verksamheter skolan har. Därmed omvandlas många tjäns- ter från biträdande rektorer till tjänster som rektorer.

Stort rekryteringsbehov

Det är fortsatt stort behov att rekrytera personal med lämplig behörighet i vissa ämnen och skolformer.

Ny lagstiftning

Från den 1 juli 2019 ska förskolechefer benämnas rektorer. Huvudregeln är att alla rektorer som anställs i förskolan ska gå den obligatoriska befattningsutbild- ningen för rektorer.

Satsningar

Med hjälp av statsbidraget "Likvärdig skola" har satsningar på digitala läromedel, tvålärarsystem och riktade insatser på enskilda enheter för att öka likvärdighet kunnat göras.

Lokaler

Habyskolan avvecklas i och med höstterminens start. De flesta eleverna som gick där kommer att börja på Parkskolan och Tingvallaskolan. Strömskolan, nordens första Svanenmärkta skola, stod klar i slutet av vårterminen. Lyckeskolans bygg- nation är i full gång. 2021 beräknas en skola för 600 elever vara klar.

(4)

2 Verksamhet

2.1 Uppföljning av grunduppdrag

Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög

grad Delvis I låg grad Inte alls

Förskola X

Grundskola, grundsärskola och fritidshem X

Gymnasieskola/gymnasiesärskola X

Vuxenutbildning X

Förvaltningen kommer, genom ett förbättrat systematiskt kvalitetsarbete verka för att ge verksamheterna stöd från en tydligare och mer närvarande förvaltning.

Samtidigt är det förvaltningens övertygelse att vi når en högre kvalitet och måluppfyllelse i våra verksamheter om alla medarbetare är aktiva i ett lärande och i en verksamhetsutveckling utifrån den egna rollen i skolans styrkedja. Av den anledningen kommer förvaltningens arbete fokuseras på att stärka det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer.

Det finns skillnader i måluppfyllelse inom verksamheterna och mellan verksamheterna. För att förstå dessa resultat behöver förvaltningen förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete och utveckla nya verktyg för att kunna följa upp verksamheterna och kunna sätta in träffsäkra förbättringsåtgärder. Ett steg i det är att under hösten 2019 skriva fram en lägesbedömning där den officiella statistiken från SCB redovisas tillsammans med en analys av värdegrund- och kunskapsresultaten. Uti- från lägesbedömningen kommer sedan områden för förbättring identifieras och åt- gärder på huvudmannanivå tas fram. Det är av vikt att ta fram en övergripande plan för förbättringsarbete som utgörs av ett antal långsiktiga utvecklingsområden med tillhörande åtgärder mot vilka förvaltningen riktar särskild uppmärksamhet och stöttar verksamheterna. Men det är också av vikt att varje verksamhet får stöd av förvaltningen utifrån sina egna behov och förutsättningar. Ett annat steg är att förstärka dialogen mellan olika nivåer i styrkedjan genom till exempel resultatdialoger med verksamheterna.

Ny bedömning presenteras i årsrapporten.

Förskola

Förskolornas arbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Barn- och utbildningsförvaltningens vision är: ”En lärmiljö för alla – en modern skola på vetenskaplig grund”. Det lever förskolorna upp till genom att bjuda in föreläsare, läsa aktuell litteratur samt ta del av varandras kunskap och erfarenhet genom kollegialt lärande. Flera pedagoger har under läsåret lyssnat till Mats Andersson som föreläst om estetiska lärprocesser utifrån Reggio Emilias perspektiv och Martina Lundström som pratat om lärmiljöer. Katarina Larsson har berättat om hur försko- lorna bör dokumentera och Ingrid Engdahl om implementering av den reviderade läroplanen. Litteratur som pedagogerna tagit del av under året är Bo Hejlskovs böcker om lågaffektivt bemötande. Via mötesforum har pedagoger och förskole- rektorer haft möjlighet att dela kunskaper och erfarenheter.

All personal som arbetar inom förskolan arbetar för att främja ett arbete som grundar sig i öppenhet, respekt och ansvarstagande för varandra. Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, visa empati, samt vilja att hjälpa andra är en självklarhet för förskolans personal. Ute på förskolorna visar sig detta på olika sätt. På en förskola har barnen fått träna på att hjälpa varandra i olika situationer. Resultatet pedagogerna kan se av detta är att barnen ger varandra tips och idéer när de bygger med klossar. Barnen hjälper varandra att komma vidare för att utveckla sitt torn, hus eller hagen till hästen. Att hjälpa en kompis leder i många situationer även till ett eget lärande.

Att träna på att visa respekt och förståelse för alla människors lika värde, de

(5)

mänskliga rättigheterna och sin närmiljö ska vara en del av barnens vardag i för- skolan. På två förskolor arbetar personalen systematiskt med värdegrundsfrågor med utgångspunkt i förskolornas likabehandlingsplan. Detta läsåret har personalen konkretiserat begreppen respekt och lågaffektivt bemötande. På en annan för- skola har man också fokuserat på värdegrundsarbete. Personalen har varit nog- granna med gruppindelning och hur barnen är fördelade vid borden i matsituat- ioner, fokus har varit att alla barnen ska känna sig trygga. Barnen har fått arbeta med kompisböcker där de ritar snälla saker. Pedagogerna på två andra förskolor har tillsammans med barnen fokuserat på frågeställningar om hur vi är mot varandra. Hur man ska behandla naturen och djuren som lever där. De har arbetat med begreppen respekt och hänsyn. De vuxna har genom att vara respektfulla mot varandra visat barnen vad orden betyder i praktiken. Barnen har fått arbeta tillsammans i små kompisgrupper med olika uppgifter som knyter an till begreppen. Arbetet har resulterat i att barnen i större utsträckning respekterar varandra och bjuder in till lek.

Barnen behöver få kunskap om värdet i att vi värnar om vår miljö. För att introducera detta tankesätt hos barnen har man på en förskola börjat arbeta med Grön flagg. I konceptet för Grön flagg får barnen arbeta med sin självkänsla, de får kunskap om återvinning samt lära känna naturen. I detta arbete får barnen träna på att ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor som dyker upp i deras vardag. En annan förskola har också fokuserat på hållbar utveckling. Mycket arbete har kretsat kring återvinning och återbruk. Man har arbetat med begreppsbild- ning, där barnen fått lära känna ord som kompost och återvinning. Barnen har fått lära sig att ta hand om miljön både inne och ute på förskolan. De har varit delakt- iga och intresserade av arbetet.

Det ska vara roligt, tryggt och lärorikt att gå till förskolan. Omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet. Positiv framtidstro, ekologiskt och varsamt förhåll- ningssätt är viktigt. I förskolan ska inga barn bli utsatta för diskriminering eller kränkande behandling. Förskolan ska vara trygg samt utmana till vilja och lust till ett livslångt lärande. I förskolan ska barnen ges möjlighet att utvecklas till att bli självständiga samt känna trygghet till sin egen förmåga. Barnen på en förskola har pedagogernas fulla förtroende och tillit till att de klarar av att hantera var- dagssituationerna för egen förmåga samt genom att hjälpa varandra. Det får de visa vid matsituationen, när de arbetar i ateljén och när de skapar i snicken. Att pedagoger och barn bemöter varandra med respekt och har förtroende för varandra har ökat barnens självkänsla samt tillit till sin egen förmåga.

Alla barn ska få den stimulans och det stöd de behöver, likvärdighet utifrån behov är viktigt. Miljön ska erbjuda varierade aktiviteter i olika sammanhang. Barnen ska ges möjlighet att leka både enskilt och i grupp. Lek ledd av pedagog eller på initiativ av barnen själva ska ha en central plats i utbildningen. I leken ska barnen få träna på att lyssna på varandra, ta ansvar för gemensamma regler samt lösa konflikter. I leken får fantasin ta stort utrymme, nyfikenhet och kreativitet ska uppmuntras. Pedagogerna på alla förskolor arbetar med att utveckla lärmiljöerna utifrån barnens behov. Gemensamt för förskolornas arbete är att lärmiljön ska stimulera till lärande och skapas utifrån barnens intressen. Lärmiljön ska erbjuda ett stort utbud av material och möjligheter till samspel som inspirerar barnen till att prova och upptäcka nya saker. På en förskola skriver förskolerektor fram att pedagogerna arbetar med lärmiljön enligt följande: ”De yngsta barnen har i sin takt fått testa på olika fysiska lärmiljöer, inomhusmiljön, gården och skogen. De lite äldre barnen har arbetat med den pedagogiska lärmiljön genom att få träna på de ord och begrepp som skogen har att erbjuda”. Pedagogerna på en annan förskola beskriver sin lärmiljö på följande vis: ”Förskolan har som prioriterat mål att utveckla goda lärmiljöer både ute och inne. Exempelvis har pedagoger tillsammans med barnen utvecklat en skogsmiljö som barnen gärna väljer att gå till. Vi har arbetat med den fysiska lärmiljön inomhus för att skapa fler mötesplatser för barnen att samspela på. Det har visat på gott resultat, bland annat färre konflikter bland barnen. Den sociala lärmiljön har vi arbetat med genom att fortbilda oss inom och praktisera lågaffektivt bemötande”.

(6)

Undervisningen i förskolan ska vara saklig allsidig och ickekonfessionell. Den ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant utifrån barnen. Ut- bildningen ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och det barnen visar intresse för.

Barnens språkutveckling och förmåga till kommunikation ska vara en central del av utbildningen. Lyssna till texter och samtala om litteratur är viktiga delar i barnens utveckling. Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och skilda syften är viktiga förmågor att bemästra.

Språket lägger grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig kunskaper inom flera områden. Flera av förskolorna har deltagit i ”läslyftet i förskolan” som är en kom- petenshöjande insats från skolverket. Via ett systematiserat modulsystem disku- terar pedagogerna språk-, läs och skrivutveckling. Fokus ligger på att ta tillvara barns intresse för texter, bilder och skriftspråk på ett lekfullt sätt. På en förskola har pedagogerna och barnen arbetat med boksamtal. Barnen har fått ta med en bok hemifrån som pedagogerna på förskolan läst för alla barnen. Barnen har där- efter fått berätta om sin bok, att få berätta om sin bok får barnen att växa och känna sig stolta. En förskolerektor skriver fram att bokbussen besöker förskolan, vid de tillfällena får barnen gå ut och låna böcker. Från bokbussen tar de med sig sin lånade bok för att sätta sig i en läshörna. Läshörnor har pedagogerna skapat när de arbetat med den fysiska lärmiljön. De sagor barnen lånar när de besöker bokbussen kan barnen och pedagogerna ibland dramatisera för att skapa ännu mer liv i berättelsen. Tillsammans tränar pedagogerna och barnen på att uttrycka sig på olika sätt, exempelvis genom sång, dans, rörelser eller med hjälp av lera, poesi. Arbete med rim, ramsor och bokstäver gör att barnen känner igen sitt namn, kompisarnas namn och även andra ord. En förskolerektor beskriver att det tycker barnen på förskolan om att arbeta med. När de arbetar med rim och ramsor tränar de både bokstäver ord samt att samspela och respektera varandra. För att i ett sammanhang få höra hur bokstäverna låter när de bildar ord har pedagogerna även knutit an litteratur till barnens intresse för bokstäver. De yngre barnen arbetar med Babblarna och de äldre barnen arbetar med Alfons Åberg. Arbetet har lett till att barnen självmant härmar ljud och tecken.

Barnen ska också få möjlighet att utveckla sin matematiska förmåga samt utveckla digital kompetens för att kunna beskriva sin omvärld och lösa vardagliga problem. Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande förståelse för mängder, mönster och antal ska barnen ges möjlighet att utveckla. Pedagogerna och barnen på en förskola har arbetat med dokumentationen av barnens vardag på Ipad och i bilder och teckningar som de satt upp på väggarna. Detta doku- mentationsarbete har väckt intresse hos barnen för matematiska former. De ser föremål både i dokumentationen och i sin vardag som liknar till exempel fyrkan- ter, cirklar, trianglar. Att aktivt arbeta med problemlösning samt barnens egna hypoteser och tankar tycker pedagogerna på en förskola är en bra didaktisk metod för att utveckla och utmana barnens kreativitet. De använder sig av ett material som kallas för kunskapslådan. Materialet består av ledtrådar, fakta, kuri- osa, kopplingar och återberättande texter. En annan didaktisk metod de använder sig utav är ”fråga tre”. Metoden innebär att barnet ska fråga tre kompisar innan han/hon frågar en vuxen. Detta är ett sätt att introducera tal samtidigt som man arbetar för att stärka barnens självförtroende.

Naturvetenskap, teknik, bygg och konstruktion, skapande och fysisk aktivitet erbjuds också i förskolans vardag. Pedagogerna på två förskolor arbetar ämnesöver- gripande med naturvetenskap och språket. Barnen på den ena förskolan har arbetet med årstiderna och skogens förändringar från höst, vinter, vår och sommar.

Barnen har fått uppleva vattenpölar, istappar och fallande löv. De har funderat kring begreppen flyta och sjunka och har testat att släppa olika material i vatten och på isen för att se vad som händer. För att knyta an språket till arbetet har pedagogerna kopplat en skönlitterär bok som handlar om skogen. I det fortsatta arbetet kommer man plocka med sig material från skogen in i förskolan.

Barnen på den andra förskola har arbetat med kretslopp. De yngre barnen har fått uppleva hur de frön de planterar utvecklas ”från jord till bord”. Från att de sätter

(7)

ett frö i en liten kruka med jord kan de följa utvecklingsstadierna och se hur det lilla fröet utvecklas till en planta. Plantan får blommor, som vissnar och blir till to- mater. I arbetet har pedagogerna knutit an till språket genom att prata om färger på blommor och frukter. Barnen har på detta sätt fått träna på nya begrepp genom arbete med blommors och frukters olika färger. Böcker om blommornas fär- ger och om hur djuren i naturen sprider blommornas frön har använts i arbetet.

De äldre barnen på förskolan har haft funderingar kring djurens kretslopp från liv till död. Vad händer när djuren dör? I arbetet med djurens kretslopp började barnen att fundera på vad som händer med skräpet i naturen, har skräpet också ett kretslopp? Under kommande promenader blev ”skräp” ett stort diskussionsun- derlag. Skräpet relaterades till sopbilen och även andra fordon. Funderingarna och samtalen leddes till broar som fordonen färdas på. Under broarna finns vatten och funderingarna och kunskapsinhämtandet genom samtal knöt ihop säcken med arbete som slutade med att pedagogerna och barnen tog reda på hur vattnets kretslopp fungerar.

Barnen har rätt till delaktighet och inflytande och ska ges utrymme till att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin vardagliga situation. All personal som arbetar inom förskola ska arbeta för att främja en demokratisk grund. Pedago- gerna i Mark har en stark tilltro till att det är viktigt att barnen får ha inflytande över sitt lärande och sin dag på förskolan. Pedagogerna använder ett reflekte- rande arbetssätt och är lyhörda för barnens tankar och idéer. Pedagogerna arbetar genom att vara följsamma och lyssna in vad barnen funderar över. De strävar efter att skapa situationer där barnen kan ta kontakt och samarbeta med

varandra. En dag när barnen på en förskola var ute på promenad hittade barnen några stockar i skogen som de ville balansera på. Efter lite gemensamma insatser av pedagogerna och barnen blev slutresultatet en rolig hinderbana. Här fick barnen möjlighet att känna både att de kan påverka val av aktivitet samt hur hinder- banan ska se ut. På en annan förskola har man lyssnat på barnen och tar inspirat- ion från barnprogrammet Labyrint som barnen visat stort intresse för. Arbetet med språk, natur, lek och socialt samspel knyts an till tv-programmet. Även barnen på Näktergalens förskola har funnit intresse för barnprogrammet Labyrint samt mobilspelet Pokemon Go. Intresset har i förlängningen lett till att barnen utvecklat ett intresse för kartor. Skräpsamlarmonstret har också introducerats och gjort barnen nyfikna på återvinning.

Ett välfungerande samarbete med hemmen är av stor vikt och något vi strävar efter. Vårdnadshavarna bjuds in till föräldramöte, vissa förskolor bjuder även in till samverkansgruppsmöte. Pedagogerna informerar alltid vårdnadshavarna muntligt om situationer uppstår, som de behöver ha kännedom om. På Pluttra kan vård- nadshavarna ta del av vardagen på de olika förskolorna. Önskar de, bjuds de in att delta på förskolan en dag. När barnen börjar i förskolan ges vårdnadshavarna en gedigen introduktion till förskolans värld och genom utvecklingssamtal får de en bra inblick i barnets utveckling. Samverkan mellan förskola och hem ser olika ut på de olika förskolorna. Någon förskola beskriver ett mycket gott samarbete där barnen fått möjlighet att besöka föräldrarnas olika arbetsplatser. En annan förskola beskriver hur barnen visat stort intresse för förskolans arbete och projekt och berättat om det hemma.

Enligt läroplanen ska förskolan på ett förtroendefullt sätt samverka med förskole- klassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklas- sen, skolan och fritidshemmet.

(8)

Förskolan ska systematiskt kvalitetssäkras genom dokumentation, uppföljning, ut- värdering och analys, dvs det systematiska kvalitetsarbetet. Denna process ska leda till att förskolan utvecklas i linje med de mål och riktlinjer som anges i läro- planen för förskolan. Syftet är att få kunskap om förskolans kvalité så att alla barn får bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. För att pedagogerna i förskolan ska kunna stödja barnen i deras lärande för de olika målområdena, måste de ha kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och intressen. Bar- nens nyfikenhet och frågor måste pedagogerna ha kunskap kring, hur de på bästa sätt fångar, för att tillsammans med barnen bygga en verksamhet och en lärmiljö som är intressant, rolig och meningsfull för dem.

Förskolerektor ska leda sin personal, där förskolläraren har ett särskilt ansvar, i arbetet som ska utveckla förskolan till en verksamhet som arbetar i enlighet med uppsatta mål, både nationella och lokala. Det systematiska kvalitetsarbetet ska vara en hjälp för att undersöka vilka åtgärder och arbetsprocesser som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barnen att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt. Utifrån analysen som görs ansvarar förskolerektor tillsammans med sin personal att identifiera aktuella utvecklingsområden för verksamheten att arbeta vidare med.

Årets fördjupade uppföljningsområde är systematiskt kvalitetsarbete. Den genomsnittliga självskattning förskolerektor gör av årets genomförda arbete hamnar på 6,18 på en 10-gradig skala.

Förskolerektorernas gemensamma reflektion av resultatet är att det systematiska kvalitetsarbetet behöver fortsätta att prioriteras som ett utvecklingsområde.

Många förskolerektorer upplever att deras egen kunskap om systematiskt kvalitetsarbete är god men att det är svårt att hitta tid för att arbeta med personalen på ett utvecklande och framåtdrivande sätt. Personalen behöver ökad förståelse för det systematiska kvalitetsarbetet, det behöver tydliggöras hur frågorna vart är vi? vart ska vi? hur gör vi? och hur blir det? kan knyta an till det praktiska arbetet som görs i vardagen. Genom att ännu tydligare knyta ihop teori och praktik tror förskolerektorerna att arbetet kan utvecklas. Utvecklingsområden att arbeta vidare med är även upprättande av årshjul, större fokus på de prioriterade målen samt få elever och vårdnadshavare mer engagerade i det systematiska kvalitetsarbetet. Målet är att skapa en organisation där dokumentation, reflektion och analys ska utveckla utbildningen framåt och bli en naturlig del av arbetet.

Förskolerektor skriver fram att de önskar hjälp från förvaltningen att skapa rimliga och likvärdiga uppdrag för förskolerektorerna, vilket de tror frigör tid så alla får samma förutsättningar att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet ute på sina förskolor. Förskolerektorer önskar också att förvaltningen utformar tydliga riktlinjer för vad som förväntas av dem vad gäller det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet och tillvägagångssättet med arbetet behöver tydliggöras. Workshops där förskolerektorer kan utbyta tankar och idéer med varandra efterfrågas.

Grundskola, grundsärskola och fritidshem

All personal som arbetar inom grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet ska arbeta för att främja ett arbete som grundar sig i öppenhet, respekt och ansvarstagande för varandra. Förmåga att ta hänsyn till, och leva sig in i andra männi- skors situation, visa empati, samt vilja att hjälpa andra är en självklarhet för personalen i verksamheterna.

Att visa respekt och förståelse för alla människors lika värde, de mänskliga rättig- heterna och sin närmiljö ska vara en del av elevernas vardag i verksamheterna.

Personalen ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. På en grundskola har ett internation- ellt projektarbete genomförts. Det är en klass i åk 9 som har genomfört en studie- resa till Polen för att bland annat besöka Auschwitz. Inför besöket arbetade klassen ämnesövergripande med orsakerna och följderna av förintelsen. När eleverna väl var på plats i Polen så blev historien mycket levande och påtaglig. Några

(9)

elever i klassen har i olika sammanhang berättat om sina nya kunskaper och upp- levelser bland annat i lokalradion, andra klasser, för politiker och för konfirman- der.

Det ska vara roligt, tryggt och lärorikt att gå till grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet. Utveckling och lärande ska bilda en helhet som ger eleverna en tro på sig själva och en positiv framtidstro. Det är nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling och även om majoriteten av eleverna känner sig trygga och trivs på sin skola så finns det elever som inte gör det vilket gör verksamheternas arbete med värdegrundsuppdraget prioriterat. Grundskolorna, grundsärskolan och fritidshemmet arbetar systematiskt med att följa upp förbättringsåtgärder och analysera underlag för värdegrundsuppdraget. Arbetet mynnar ut i justeringar av genomförda förbättringar alternativt tas nya förbättringsåtgärder fram. Värde- grundsarbetet är ett prioriterat område på skolorna vilket flera rektorer skriver fram i resultatrapporterna. Resultatrapporterna visar på identifierade förbättrings- områden och pågående förbättringsåtgärder ute i verksamheterna men även arbete som verkar främjande och förebyggande. På exempelvis en grundskola ge- nomfördes en omorganisation under läsåret 17/18 och under läsåret 18/19 har både elever och pedagoger arbetat med att förbättra arbetsro och trygghet på lektioner och på raster. Med strukturerade raster där aktiviteterna är styrda av vuxna och ökad vuxennärvaro på skolgården har ett positivt klimat på grundskolan skapats. På en annan skola har de identifierat ett förbättringsområde som in- nebär att man kommer att ändra strukturerna på rasterna för att öka tryggheten under läsåret 19/20. Flera grundskolor arbetar främjande och förebyggande med PALS, som är en evidensbaserad modell för att utveckla och bygga en god lärmiljö för alla elever, personal och föräldrar genom positiva handlingar och delaktighet.

Ett annat främjande arbete är en av grundskolornas arbete med att skapa en mobilfri skola under läsåret och de kan konstatera att det har bidragit till en lugnare miljö där nätrelaterade problem minskat betydligt. Det har också bidragit till att den sociala interaktionen mellan eleverna har ökat och spontan idrott/lek har också ökat.

En grund för grundskolans och grundsärskolans verksamhet ska utgöras av utfors- kande, nyfikenhet och lust att lära. Vidare ansvarar grundskolan och grundsärsko- lan för att eleverna inhämtar och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem vilket också ger en grund för fortsatt utbildning.

Undervisningen ska vara strukturerad, saklig allsidig och ickekonfessionell, under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt och sträva efter att balansera och in- tegrera kunskaper i sina olika former. I resultatrapporterna skriver flera rektorer fram hur grundskolorna på olika sätt arbetar för en god lärmiljö som ska främja lärande och utveckling och där det finns varierande sätt att undervisa så att man kan möta alla elever. Grundskolorna och grundsärskolan har kommit olika långt i detta arbete och beskriver en variation av förbättringsåtgärder. Ett exempel på en av skolorna är det tvålärarsystem som nu är väl inarbetat i ämnena matematik, svenska och engelska. Det har bidragit till ökad måluppfyllelse, framförallt i matematik. Förbättringsåtgärden att ställa om från många elevassistenter till fler pedagoger i klassrummet har fått önskad effekt.

När det gäller undervisningen i fritidshemmet ska den stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Den ska erbjuda en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar både omsorg och lärande. Vidare ska den ta sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. För fritidshemmen behöver förvaltningen ta fram underlag för att kunna göra en mer kvalificerad bedömning av kvalitén och synliggöra förbättringsområden. Den behöver framöver även synliggöras i resultatrapporterna med hur skolorna arbetar på fritidshemmen, då det idag är få som berör den verksamheten.

En utmaning för förvaltningen som flera rektorer skriver fram är kompetensför- sörjningen, en utmaning som även finns på nationell nivå. Med anledning av det

(10)

finns ett behov av att göra en kartläggning som visar förvaltningens kompetens- försörjningsbehov och utmaningar på området. På en grundskola har elever i de lägre åldrarna haft många lärarbyten där det också varit obehörig personal. Rek- torn beskriver att det har påverkat undervisning som saknat kontinuitet och skapat problem med struktur och studiero med lägre måluppfyllelsen som följd.

Liknande bekymmer beskriver även en annan skola där måluppfyllelsen totalt sett har sjunkit och en av orsakerna kan vara att klasserna har bytt lärare vid uppre- pade tillfällen under skoltiden, vilket skapat otrygga elever. Även inom grund- särskolan har man stora problem med rekrytering av legitimerade lärare.

Alla elever ska få den stimulans och det stöd de behöver, tidigt och anpassat efter sina behov. Grundskolorna och grundsärskolan arbetar för att tidigt fånga upp ele- vers stödbehov och att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Här har t ex en högstadieskola identifierat att man behöver arbeta mer på att stötta på eleverna på gruppnivå än vad som hittills gjorts för att nyttja sina resurser på ett mer ef- fektivt sätt. Man har även anställt en speciallärare som ska ansvara för att arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram kontinuerligt följs upp och utvärderas. Specialläraren ska även göra klassrumsbesök för att stötta i arbetet med ett inkluderande förhållningssätt.

Enligt skollagen ska en elev i grundgrundskolan och grundsärskolan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. För den enskilde eleven kan en omfattande frånvaro leda till stora svårigheter. Rektorerna skriver fram hur de på olika sätt arbetar med att främja elevernas närvaro genom att regelbundet följa upp och vidta åtgärder, där det inte finns tydliga förklaringar till frånvaro. Ett exempel på en sådan åtgärd är skolplaneringssamtal. I arbetet med frånvaro beskrivs även vikten av samarbete med andra förvaltningar och professioner utanför grundskolan för att lyckas.

Eleverna omfattas av de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig och ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Det finns olika exempel på hur verksamheterna, efter elevernas ål- der, arbetar med delaktighet och inflytande. På en högstadieskola får eleverna vara med och analysera enkätunderlag och ge förslag på förbättringsområden. Ett elevråd på en högstadieskola har genomfört en utvärdering av att vara en mobilfri skola. I de lägre åldrarna, till exempel i förskoleklass på en grundskola, beskrivs hur man delar upp eleverna i små grupper så att alla individer har fått ta plats.

Pedagogerna har lyssnat in elevernas förslag och utifrån dessa röstat fram olika saker. Det har även förts samtal kring att det är majoritetens val som går igenom.

På samma skola på mellanstadiet har elevernas idéer hörsammats och de har fått göra val, ibland friare och ibland utifrån olika valmöjligheter som presenterats för dem. Pedagogerna har också arbetat med begreppet delaktighet, vad det är och vad det kan betyda och innebära.

Ett välfungerande samarbete med hemmen är av stor vikt och alla som arbetar i grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet.

Det gemensamma ansvaret för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Något som är gemensamt för alla grundskolor och grundsärskolan är att vårdnadshavare får en bra inblick i elevens utveckling och skolgång genom de utvecklingssamtal som ge- nomförs varje termin. I övrigt så ser samarbetet olika ut på de olika grundskolorna och grundsärskolan och rektorerna skriver även fram att det finns ett utrymme för förbättringar.

Det ska finnas ett förtroendefullt samarbete mellan förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet. Det ska även finnas en samverkan med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet och

(11)

samverkan ska utgå från nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för aktuell verksamhet där fokus är att stödja elevens utveckling och lärande i ett lång- siktigt perspektiv. Samarbete och bra rutiner för övergångar mellan och inom olika skolformer borgar för att elever ges en trygg och bra övergång. Det lyfts av flera rektorer och är ett område som kan ytterligare förbättras både inom och mellan kommunens olika skolformer.

Grundskolan och grundsärskolan ska ge eleverna en utbildning av hög kvalitet där de även ska få underlag för att välja fortsatt utbildning. Det finns en projektan- ställd som är ansvarig för att arbeta fram en plan för praoverksamhet i åk 7-9 i grundskolan. Bakgrunden till projektanställningen är att förvaltningen behöver skapa en långsiktig, hållbar organisation för grundskolans prao där eleverna ga- ranteras kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Arbetet med att skapa planen ska ske i nära samarbete med rektorerna för åk 7-9, studie- och yrkesvägledare, gymnasiegrundskolan och ansvarig för lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande, APL. Samverkan ska också ske med näringsliv och kommunens övriga förvaltningar för att skapa praoplatser.

Elevernas betyg visar i vilken grad den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Preliminära resultat för läsåret 2018/2019, i ämnena matematik, svenska och engelska för åk 6, visar att vi i år har den lägsta andelen elever med betyg A- E, sett över en femårsperiod.

För åk 9 visar preliminära resultat att fler elever når kunskapskraven i alla ämnen läsåret 2018/2019 och behörigheten till gymnasieskolan ser enligt de preliminära siffrorna ut att markant ha ökat från 77,1% till 84,2%.

På grundsärskolan, bland de elever som läser ämnen och får betyg i åk 6-9 ser man att resultaten är goda. Samtliga elever har fått betyg i alla ämnen. De elever som läser ämnesområden på grundskolan betygsätts inte och deras utveckling följs upp kontinuerligt i IUP och utvecklingssamtal samt på EHT.

Rektor har, som pedagogisk ledare och chef över personalen i grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet, det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Verksamheten ska systematiskt kvalitetssäkras genom dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys, det vill säga det systematiska kvalitetsarbetet. Denna process ska leda till att verksamheten utvecklas i linje med de mål och riktlinjer som anges i läroplanen.

Syftet är att få kunskap om grundskolans kvalité så att alla elever får bästa möj- liga förutsättningar för utveckling och lärande.

Årets fördjupade uppföljningsområde från nämnden är systematiskt kvalitetsarbete och visar att det arbetet behöver fortsätta att prioriteras som ett utvecklings- område. Den genomsnittliga självskattning rektorerna gör av årets genomförda arbete hamnar på 5,6 på en 10-gradig skala och flera rektorer skriver fram att de önskar en gemensam struktur och organisation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Särskolan har under verksamhetsåret haft en stor omstrukturering vilket har medfört att systematiken satts ur spel och att dokumentationsrutiner behöver för- bättras. Man har gått från tre till fyra olika rektorer, som ansvarat även för grund- och gymnasiesärskolan, till en gemensam organisation, där en rektor ansvarar för elever i åk 1-6 och en rektor ansvarar för elever i åk 7-9 samt eleverna i gymnasi- esärskolan. En förändring som förvaltningen bedömer kommer ge positiva effekter på arbetet i särskolan och verksamheten.

Gymnasieskola och gymnasiesärskola

All personal som arbetar inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska arbeta för att främja ett arbete som grundar sig i öppenhet, respekt och ansvarstagande för varandra. Förmåga att ta hänsyn till, och leva sig in i andra människors situation, visa empati, samt vilja att hjälpa andra är en självklarhet för personalen. På gymnasiesärskolan ser man en viss utveckling, då eleverna inte sitter ensamma i rum med en assistent utan de under viss del av dagen samverkar med andra

(12)

elever i undervisningen. Eleverna utmanas av pedagogerna att äta tillsammans, bada tillsammans samt arbeta i de praktiskt estetiska ämnena i grupp. Pedago- gerna planerar lektioner där eleverna samläser i så stor grad som möjligt. Detta vill gymnasiesärskolan fortsätta utveckla, samt att hjälpa eleven att hitta strate- gier för en så fungerande vardag som möjligt. I en analys av genomförda enkäter har gymnasiesärskolan identifierat att en majoritet av eleverna tycker att det är lugnt på lektionerna och att de både trivs och känner sig trygga i klassen men däremot upplever 67% av eleverna stress på lektionerna. orsakerna till detta kommer man att titta närmare på under läsåret.

Att visa respekt och förståelse för alla människors lika värde, de mänskliga rättig- heterna och sin närmiljö ska vara en del av elevernas vardag. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. Gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan arbetar systematiskt med att följa upp förbättringsåtgärder och analysera underlag för värdegrundsuppdraget. Arbetet mynnar ut i justeringar av genomförda förbättringar alternativt tas nya förbättringsåtgärder fram. Rektor för gymnasieskolan skriver fram att de varje år genomför en demokrativecka där de bjuder in politiker på EU-nivå, riksnivå och lokalnivå. De genomför debatter och skolval varje läsår oavsett om det är valår eller inte. De har även ett FN-Rollspel varje vår för att belysa internationella relationer och åker varje läsår med elever till Bryssel och besöker EU parlamentet. Mänskliga rättigheter uppmärksammas genom att gymnasieskolan är en certifierad Amnesty-skola. Lärarna förväntas väva in normer och värden i sin undervisning och man uppmärksammar olika dagar som Internationella kvinnodagen etcetera. På gymnasiesärskolan har de i år genomfört en resa till Krakow och Auschwitz. Det har även funnits en praktikant från Tyskland två dagar i veckan under vårterminen i undervisningen. Gymnasie- särskolan är också juniorambassadörer och deltar i juniorambassadörutbildningen i Bryssel.

Det ska vara roligt, tryggt och lärorikt att gå till gymnasieskolan och gymnasie- särskolan. Utveckling och lärande ska bilda en helhet som ger eleverna en tro på sig själva och en positiv framtidstro. En nolltolerans mot diskriminering och krän- kande behandling gäller vilket gör arbete med värdegrundsuppdraget prioriterat.

Gymnasieskolan har en trygghetsgrupp med representanter för lärare och elev- hälsa som utreder och följer upp de kränkningsärenden som kommer in och varje läsår genomför en trygghetsenkät men följer även upp via andra enkäter. Ett för- bättringsområde som man identifierat är att analyser och åtgärder ofta sker på skolnivå men även behöver göras på programnivå. Gymnasieskolan och gymnasi- esärskolan har en plan mot kränkande behandling. Rektor för gymnasieskolan skriver fram att de behöver förbättra uppföljningen av de mål som man satt och arbeta mer förebyggande. Värdegrundsarbetet är ett av gymnasieskolans prioriterade områden för läsåret 19/20 då olika underlag kring trygghet och studiero visat att det finns ett behov.

Huvuduppgiften för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. På gymnasieskolan utgår man från att motivationen hos eleven har stor betydelse för resultatet. Av den anledningen är det ett gymnasieskolans prioriterade mål för läsåret 19/20. Målet är att hitta vägar för att öka elevernas moti- vation till lärande och utbildning. En plan för att minska skolfrånvaron har också tagits fram och kommer implementeras under hösten 2019.

Gällande årets kunskapsresultat för gymnasieskolan visar de preliminära siffrorna att andel elever som fullföljt utbildning med examen inom tre år har ökat från 66,1% föregående läsår till 77,9% 2018/2019.

Gymnasiesärskolans elever har under året arbetat med IM-YRK elever vilket gjort att man under året sett en större utveckling hos eleverna i särskolan både kun- skapsmässigt och socialt. Individuella programmet på gymnasiet har de elever med svårast funktionsvariation. Eleverna betygsätts inte och deras utveckling följs

(13)

upp kontinuerligt i IUP och utvecklingssamtal samt på EHT. Ett förbättringsområde på gymnasiesärskolan är att lärarna har fått skriva sina betyg för hand då syste- met inte klarat av att hantera särskolans betyg vilket behöver förändras. Det finns heller inga digitala system för analys av resultat i särskolan. Allt behöver ske för hand och historik går då lätt förlorad.

Eleverna på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ges inflytande över sin utbildning och stimuleras att ta aktiv ta del i arbetet med att förbättra utbildningen. På gymnasieskolan finns utrymme för förbättring då eleverna, i olika en- käter svarar lågt på frågor kring inflytande och möjlighet att påverka undervisningen. Under läsåret har klasserna haft mentorstid varje vecka där eleverna hålls informerade i frågor som berör dem och de har möjlighet att ta upp egna frågor.

Gymnasieskolan har även Skolkonferens med representanter för alla klasser som genomförs en gång per termin.

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska samverka med hemmen när det gäl- ler elevernas lärande och utveckling och under elevernas gymnasietid bjuds det in till två föräldramöten innan eleverna blir myndiga. Det genomförs också utvecklingssamtal varje termin som vårdnadshavarna bjuds in till. Elever och vårdnads- havare har även fortlöpande möjlighet att följa studieresultat i gymnasieskolans skoladministrativa system.

Samarbetet med de obligatoriska skolformerna ska enligt läroplanen utvecklas och när en elev i övergår från grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska den skolenhet som eleven lämnar, till den mottagande skolenheten överlämna sådana uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången för eleven. Detsamma gäller om eleven byter skolenhet inom skolfor- men. Det finns rutiner för överlämning men de behöver ses över då information ofta kommer in för sent vilket får påverkan på den enskilda elevens studier. Det är också ett bekymmer med elever som kommer från andra kommuner eftersom information ofta måste efterfrågas vid fler tillfällen.

För att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet är det viktigt att gymnasieskolan arbetar nära arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Gymnasieskolan har bland annat en lång tradition av internat- ionellt arbete och utbyten. De har flera utbytesskolor som de arbetat med i flera år bland annat i Norge och Danmark och Uganda.

Årets fördjupade uppföljningsområde från nämnden är systematiskt kvalitetsarbete och visar att det arbetet behöver fortsätta att prioriteras som ett utvecklings- område. Den självskattning rektor för gymnasieskolan respektive gymnasie- särskolan av årets genomförda arbete hamnar på 5 på en 10-gradig skala och rektorerna skriver till exempel fram att de önskar en gemensam struktur och organisation av det systematiska kvalitetsarbetet samt ett kollegialt lärande.

Särskolan har under verksamhetsåret haft en stor omstrukturering vilket har medfört att systematiken satts ur spel och att dokumentationsrutiner behöver för- bättras. Man har gått från tre till fyra olika rektorer, som ansvarat även för grund- och gymnasiesärskolan, till en gemensam organisation, där en rektor ansvarar för elever i åk 1–6 och en rektor ansvarar för elever i åk 7-9 samt eleverna i gymna- siesärskolan. En förändring som förvaltningen bedömer kommer ge positiva effekter på arbetet i särskolan och verksamheten.

Vid skolinspektionen 2016 fick gymnasieskolan kritik för det systematiska kvalitetsarbetet. Läsåret 2017/2018 fick de möjlighet att arbeta tillsammans med skolverket inom ramen för Samverkan för bästa skola vilket har gjort att de har på- börjat ett arbete med att få struktur på det systematiska kvalitetsarbetet. De har utvecklat sin förmåga att ta fram underlag och analysera dessa men behöver fortsatt arbeta med systematiken.

(14)

Vuxenutbildning

All personal som arbetar inom vuxenutbildningen ska arbeta för att främja ett arbete som grundar sig i öppenhet, respekt och ansvarstagande för varandra. För- måga att ta hänsyn till, och leva sig in i andra människors situation, visa empati, samt vilja att hjälpa andra är en självklarhet för personalen.

Att visa respekt och förståelse för alla människors lika värde, de mänskliga rättig- heterna och sin närmiljö ska vara en del av elevernas vardag. Vuxenutbildningen ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt sam- hälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. Vuxenutbildningen arbetar systematiskt med att följa upp förbättringsåtgärder och analysera underlag för värdegrundsuppdra- get. Arbetet mynnar ut i justeringar av genomförda förbättringar alternativt tas nya förbättringsåtgärder fram. Vid varje kursstart tar lärarna upp utbildningens likabehandlingsplan med undervisningsgruppen och medvetandegör eleverna om arbetet mot att förebygga kränkande behandling. Eleverna får kunskap om att de kan vända sig till lärare eller rektor om de upplever en kränkning och om hur skolan följer upp ett kränkningsärende. Utbildningen följer upp hur eleverna upplever sin skolgång genom enskilda samtal, klassutvärderingar och genom en elevenkät som genomförs varje termin vid vuxenutbildningen. Resultatet av dessa leder till att riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier förbättras.

Vuxenutbildningen ansvarar för att varje elev får stöd och undervisning utifrån sina individuella utbildningsmål, behov och förutsättningar. De erbjuder flexibelt upplagda studier i form av närdistans för de som är yrkesverksamma parallellt med sina studier vilket gör det möjligt att kombinera studier med arbete. Lärarna samarbetar i arbetslag vilket ökar tillgängligheten för eleven. Samarbete sker med skolbiblioteket för att erbjuda eleverna litteratur kopplat till deras utbildning och ge kunskaper i faktasökning och källkritik.

Öppna studieverkstäder erbjuds inom vård- och omsorg samt matematik och för de med annat modersmål än svenska vid vård- och omsorgsprogrammet ges även stöd i yrkessvenska. Tillgången till digitala verktyg är begränsad och erbjuds i form av klassuppsättning vid viss undervisning.

Under våren 2019 har två lärare deltagit i kurs för språkombudsutbildare för att under hösten erbjuda handledning för ansvariga för det arbetsplatsförlagda läran- det, APL ute i verksamheterna så att de kan ge riktat stöd till eleverna under deras APL.

Det definitiva resultatet för kalenderår 2018 visar att andel som slutför kurs/kurser på grundläggande vuxenutbildning har minskat med 2 procentenheter från 85,3% 2017 till 83,3% 2018 mot föregående år men i jämförelse med rikssnitt på 71,9% uppnår vuxenutbildningen ett högre resultat.

Andel som slutför kurs/kurser på gymnasial vuxenutbildning fortsätter att öka med 2,3 procentenheter från 75,6% 2017 till 77,9% 2018 mot föregående år och i jämförelse med rikssnitt på 70,1% uppnår vuxenutbildningen ett högre resultat.

För att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet samt underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet krävs en nära samverkan med arbetslivet, yrkeshögskolan, folkhögskola och universitet och högskola samt samhället i övrigt. Studie- och yrkesvägledning har en viktig roll att guida eleverna då arbetslivet ständigt förändras vad gäller behov av kompetens och rekrytering. Vuxenutbildningens utbud anpassas till den efterfrågan som finns från invånarna i Mark samt efter den arbetskraftsefterfrågan som förekommer regionalt och lokalt.

Vid vuxenutbildningen samarbetar lärarna med vuxenutbildningens studie- och yr- kesvägledare. Det sker genom att vägledarna håller information riktad till aktuell undervisningsgrupp, samarbetar med undervisningsinslag för att öka övergången till arbetsmarknaden samt medverkar till studiebesök kopplade till undervisningen.

Eleverna har också tillgång till Vägledningscentrum för enskilda vägledningssamtal

(15)

samt samverkan med arbetsförmedling och försörjningsstöd. Besök anordnas varje termin på lokal yrkesmässa samt riktade informationsträffar om övriga yrkes som efterfrågas.

SFI har haft ett utvecklingsområde i kollegialt lärande för att utveckla undervisningen i svenska mer verklighetsnära och utifrån individens förutsättningar. Arbe- tet har genererat ökat samarbete med arbetslivet genom studiebesök, föreläs- ningar, praktiska projekt samt ett strukturerat samarbete med arbetsförmedlingen där de har varit i verksamheten regelbundet under året.

Alla elever vid vuxenutbildningen har en aktuell individuell studieplan. Eleverna ges information om sin utbildning och har genom en lärplattform kursrum där det finns tillgång till aktuella kursplaner, mål och bedömning.

Årets fördjupade uppföljningsområde från nämnden är systematiskt kvalitetsarbete och visar att det arbetet behöver fortsätta att prioriteras som ett utvecklings- område. Den självskattning rektor för vuxenutbildningen gör av årets genomförda arbete hamnar på 5 på en 10-gradig skala och rektor skriver fram att det behövs en dialog om vuxenutbildningens uppdrag samt vilka resultat som ska följas upp över tid.

2.2 Följetal

Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. När det gäller prognos 2019 har förvaltningen angett de preliminära resultat som finns och valt att lämna övrigt tomt. Det går inte att prognosticera med någon kvalitet, det troliga är att det blir ungefär som föregående år.

Förskola och pedagogisk omsorg

Följetal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Barnomsorg 0-5 år, antal barn to-

tal 1 652 1 641 1 716

Anställda. andel (%) årsarbetare

med förskollärarexamen 50 53 48

Förskola - antal barn i egen regi 1 466 1 455 1 528

Förskola - antal barn i annans regi 186 168 177

Pedagogisk omsorg - antal barn i

egen regi 10 10 5

Pedagogisk omsorg - antal barn i

annans regi 17 8 6

Sålda platser - förskola och peda-

gogisk omsorg 11 15 20

Förskola och pedagogisk omsorg, antal veckotimmar totalt i egen

regi 51 009 51 378 54 214

Förskola - Personaltäthet, antal

barn per årsarbetare 5 5 4,8

Förskola - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förs-

kollärarexamen 9,3 9,5 9,8

Förskola - Barngrupp, antal barn

per avdelning, egen regi 14,7 14,8 14,5

Andel (%) förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till

60 % 39 46

(16)

Anställda. andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen

Andel förskollärare med förskollärarexamen har minskat från föregående år med 4 procentenheter, dock ligger andelen med examen fortfarande över rikssnitt med 5 procent. Andel anställda utan utbildning var 33 procent år 2018, detta är 5 procent högre än genomsnittet för riket och kan förstås påverka verksamheten nega- tivt. Det beror på att det är svårt att rekrytera personal med utbildning.

Förskola - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare

Antal barn/årsarbetare i Marks kommun ökar något från föregående år.

Förskola - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarlegitimation, är i Marks kommun 9,8 (kommunal regi).

Förskola - Barngrupp, antal barn per avdelning, egen regi

Barngrupp, antal barn per avdelning, kommunal regi är 14,5 vilket är en minsk- ning från föregående år med 0,3 barn.

Fritidshem

Följetal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Fritidshem - antal barn i egen regi 1 786 1 789 1 741

Fritidshem - antal barn i annans

regi 78 87 98

Fritidshem - Sålda platser 19 21 15

Fritidshem - Anställda, andel (%)

årsarbetare med högskoleexamen 40 34 30

Fritidshem - Barngrupp, antal

barn per avdelning 49,6 45,5 44,6

Fritidshem - antal veckortimmar

totalt i egen regi 31 861 32 609 31 285

Fritidshem - Personaltäthet, antal

barn per årsarbetare 18,9 17,8 18,9

Andel (%) fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk hög- skoleexamen uppgår till minst 70 %

36 30 30

Fritidshem - Anställda, andel (%) årsarbetare med högskoleexamen

Andelen med pedagogisk högskoleexamen har minskat över tid. Det är svårig- heter att rekrytera fritidspedagoger. Rikets snitt är 37%. Officiell statistik från SI- RIS mättillfälle 15 oktober ht 18.

Fritidshem - Barngrupp, antal barn per avdelning

Andel barn/avdelning har minskat något från föregående år, 0,9 barn.Officiell statistik från SIRIS mättillfälle 15 oktober ht 18.

Fritidshem - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare

Andelen barn/årsarbetare har ökat något med 1,1 barn från föregående år. Offici- ell statistik från SIRIS mättillfälle 15 oktober ht 18. Rikssnitt 2018: 20,5

(17)

Grund- och grundsärskola

Följetal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Grundsärskola - antal elever i

egen regi 20 21 22 30

Grundskolan, antal elever i egen

regi 3 996 4 056 4 036

Sålda platser - grund- och grund-

särskola 47 40 41

Grund- och särskola, antal elever

i annans regi 249 248 278

Betyg årskurs 9, andel (%) behö- riga till ekonomi, humanistisk och

samhällsprogrammen 83,8 73,6 74,9 81

Betyg årskurs 9, andel (%) behö-

riga till estetiska program 87,3 76 74,9 83

riga till natur och teknikprogram 83,6 73,2 74,7 81

riga till yrkesprogram 88,1 88 82,7 84

Betyg årskurs 9, andel (%) som

nått kunskapskraven i alla ämnen 79,3 78,8 75,7 76

Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde (max 340 från 2015

tidigare 320), ej nyanlända 225,7 223,6 223,1 230

Betyg årskurs , genomsnittligt meritvärde - flickor, ej nyand-

lända 243,5 233,6 239,5 246

Betyg årskurs 9, genomsnittligt

meritvärde - pojkar, ej nyanlända 211,5 215,7 202,4 216

Simning, 200 meter inklusive 50 meter på rygg mäts i årskurs 5,

andel som klarat simprovet 94 97 95

Lärartäthet, antal elever per lä- rare (åa), exkl. modersmål och

SVA 12,6 12,3 12,3

Andel (%) elever som läser mo-

derna språk 73,6 73,4

Andel (%) lärare (åa) med lärar- legitimation och behörighet i

minst ett ämne 75,1 69,5 66,3

Trygghet – åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst

10,0 8,5 8,5 8,2

10,0 7,9 7,6 8,3

Tillit – åk 5, resultat från Skolen-

käten, medelvärde högst 10,0 8,8 8,4 8,5

Jag är nöjd med min skola som helhet – åk 5, resultat från Skol-

enkäten, medelvärde högst 10,0 8,2 7,6 7,2

enkäten, medelvärde högst 10,0 6,4 5,6 5,8

(18)

Grundsärskola - antal elever i egen regi

Officiell statistik från SIRIS, mättillfälle 15 oktober ht 18.

Grundskolan, antal elever i egen regi

Antal elever förskoleklass 365 st. Antal elever grundskola 3671 st

Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi, humanistisk och samhällspro- grammen

Preliminär siffra för 2019 är 81%. Officiell siffra från SCB redovisas i årsrapporten 2019.

Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till natur och teknikprogram

Preliminär siffra för 2019 är 81%. Officiell siffra från SCB redovisas i årsrapporten 2019.

Betyg årskurs 9, andel (%) som nått kunskapskraven i alla ämnen

Preliminär siffra för 2019 är 76,4%. Officiell siffra från SCB redovisas i årsrappor- ten 2019.

Betyg årskurs , genomsnittligt meritvärde - flickor, ej nyanlända

Preliminär siffra 246,1. Officiell siffra från SCB redovisas i årsrapporten 2019.

Lärartäthet, antal elever per lärare (åa), exkl. modersmål och SVA

Genomsnittet i våra kommunala skolor är 12,3 elever/lärare. Snittet för riket samtliga skolor är 12,1 elever/lärare.

Andel (%) lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Officiell statistik från SIRIS mättillfälle 15 oktober ht 18, avser "heltidstjänster därav med lärarlegitimation och behörighet i ett ämne".

Trygghet – åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0

I jämförelse med föregående Skolinspektionsenkät som genomfördes vt 2017 har index inte förändrats under vt 2019. För samtliga medverkande skolenheter ligger index på 8,3 vilket innebär att Marks grundskolor ligger i nivå med rikssnitt.

I jämförelse med föregående Skolinspektionsenkät som genomfördes vt 2017 har index ökat något från 8,0 till 8,3 vt 2019. För samtliga medverkande skolenheter ligger index på 7,8 vilket innebär att Marks grundskola ligger över rikssnitt.

Tillit – åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0

I jämförelse med föregående Skolinspektionsenkät som genomfördes vt 2017 har index ökat något från 8,4 till 8,5 vt 2019. För samtliga medverkande skolenheter ligger index på 8,4 vilket innebär att Marks grundskolor ligger något över rikssnitt.

I jämförelse med föregående Skolinspektionsenkät som genomfördes vt 2017 har index ökat något från 7,5 till 7,7 vt 2019. För samtliga medverkande skolenheter ligger index på 7,4 vilket innebär att Marks grundskola ligger över rikssnitt.

Jag är nöjd med min skola som helhet – åk 5, resultat från Skolenkäten, medel- värde högst 10,0

I jämförelse med föregående Skolinspektionsenkät som genomfördes vt 2017 har index minskat något från 7,6 till 7,2 vt 2019. För samtliga medverkande skolenheter ligger index på 7,4 vilket innebär att Marks grundskola något under rikssnitt.

(19)

I jämförelse med föregående Skolinspektionsenkät som genomfördes vt 2017 har index ökat något från 5,6 till 5,8 vt 2019. För samtliga medverkande skolenheter ligger index på 6,3 vilket innebär att Marks grundskola ligger under rikssnitt.

Gymnasie- och gymnasiesärskola

Följetal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Ungdomsgymnasium: - antal ele-

ver i annans regi 466 498 506

Ungdomsgymnasium: - antal ele-

ver i egen regi 949 919 883

Sålda platser 108 110 103

Elever. andel (%) folkbokförda som avslutat grundskolan på vå- ren och ej går i gymnasieskolan följande höst

2,3 3

Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörja- relever hos offentlig huvudman i skolkommunen

70 68 66

Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörja- relever hos offentlig huvudman i skolkommunen, exkl. IM

82 78 78

Genomsnittlig betygspoäng, för samtliga avgångselever, skolkom-

mun 13,8 14 14

Lärartäthet, antal elever per lä-

rare (åa) 10,5 9,3 9,8

10,0 8 8 7,7

enkäten, medelvärde högst 10,0 6,4 6,4 7

Andel lärare (åa) med lärarlegiti- mation och behörighet i minst ett

ämne 67,8 77,3 78,4

Ungdomsgymnasium: - antal elever i egen regi

Officiell statistik från SIRIS, mättillfälle 15 oktober ht 18.

Totalt antal elever 883 st. varav 15 elever går på gymnasiesärskolan.

Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos of- fentlig huvudman i skolkommunen

Preliminär siffra 77,9.

I jämförelse med föregående Skolinspektionsenkät som genomfördes vt 2017 har index sänkts något från 8,0 till 7,7 vt 2019. För samtliga medverkande skolenheter ligger index på 8,2 vilket innebär att Marks gymnasieskola ligger något under rikssnitt.

(20)

I jämförelse med föregående Skolinspektionsenkät som genomfördes vt 2017 har index ökat något från 7,5 till 7,6 vt 2019. För samtliga medverkande skolenheter ligger index på 7,6 vilket innebär att Marks gymnasieskola följer rikssnitt.

I jämförelse med föregående Skolinspektionsenkät som genomfördes vt 2017 har index ökat något från 6,4 till 7,0 vt 2019. För samtliga medverkande skolenheter ligger index på 7,4 vilket innebär att Marks gymnasieskola ligger något under rikssnitt.

Vuxenutbildning

Följetal Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Prognos 2019 Vuxenutbildning - antal stu-

derande i genomsnitt, samtliga

skolformer, egen regi 426 456 503

Elever antal heltidsstuderande 216 212 212

Mark - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i grund- läggande vuxenutbildning som slutfört kurs

72,5 85,3 83,3

Alla kommuner - kursdeltagare, andel (%) i grundläggande vux-

enutbildning som slutfört kurs 62,1 70,4 71,9

Mark - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/påbygg- nadsutbildning som slutför kurs

71 75,6 77,9

Alla kommuner - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/på- byggnadsutbildning som slutför kurs

71,3 71,1 70,1

Mark - invånare 20-64 år, andel

(%) som deltar i komvux 2,8 2,9 3,1

Alla kommuner - invånare 20-64

år andel som deltar 3,8 4

Mark - invånare, andel (%) kort-

tidsutbildade som deltar i komvux 3,5 3,8 4,1

Alla kommuner - invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i

komvux 5,3 5,5

Mark - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenut- bildning som slutfört kurs

83,8% gäller för 2018 och kan jämföras mot rikksnitt på 71,9%. Andelen sjönk något från 2017 men resultatet är fortsatt över rikssnitt.

Mark - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbild- ning/påbyggnadsutbildning som slutför kurs

77,9% gäller för kalenderår 2018 och kan jämföras mot rikssnitt 70,1%.

Mark - invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux

4,1% gäller för 2018 och det saknas uppgift för rikssnitt i Skolverkets databas.