STRÄNGNÄS KOMMUN

(1)

PROTOKOLL FÖRT VID SAMVERKANSGRUPP

Utbildningskontoret Sammanträdesdatum

2021-10-15 (5)

Plats och tid: Utbildningskontoret kl. 08.00-09.00 Ärenden: Dagordning

1. Föregående protokoll 2. Anmälan av övriga frågor

3. Information inför barn- och utbildningsnämnden 2021-10-26 3.1 Verksamhetsplan 2022–2024 för barn- och utbildningsnämnden 3.2 Beslut gällande Bildningscentrum Eldsund

4. Organisationsfrågor

4.1 Information om särskolans organisation, utredning 4.2 Benämningen Förstelärare samt undervisningstid 4.3 Utlysning av tjänster som Förstelärare

4.4 Strängnäs kommuns rekvirering av statsbidrag för karriärtjänster 5. Verksamhetsfrågor

5.1 Information om reviderad rutin mot hög frånvaro 5.2 Kalendariet vt 2022

5.3 Läsårstider 2022/2023 6. Ekonomifrågor

6.1 -

7. Personalfrågor

7.1 Vilka sidotjänster finns för att underlätta för lärare 8. Arbetsmiljöfrågor

8.1 Covid-19

8.2 KIA – brist på åtgärder

8.3 Rehabplaner som inte upprättas alternativ upprättas för sent 8.4 Utbildning för arbetsmiljöombud (chef)

9. Övriga frågor

9.1 Antalet elevdagar

9.2 Statistik gällande lärarlönelyftet 9.3 Covid-19, snabbtest

10. Samverkan avslutas

Närvarande: Tony Lööw Utbildningschef

Jessica Sundqvist Sekreterare

Tommy Olsson Verksamhetschef för grundskola

Anna Liljehag Administrativ enhetschef

Ulrika Orrblad HR

Liselotte Flemmingsdotter HR

Johan Dunér Lärarnas Riksförbund

Sanna Hillerdal Lärarnas Riksförbund Christian Eriksson Lärarnas Riksförbund

Ibrahim Katica Kommunal

Emil Nordberg Lärarförbundet

Anneli Björklund Lärarförbundet

Carina Tinker Skolledarförbundet

Justeringens tid

och plats: Utbildningskontoret 2021-10-15

Sekreterare: ...

Jessica Sundqvist

Justerande: ...

Tony Lööw Utbildningschef

(2)

STRÄNGNÄS KOMMUN SAMVERKANSPROTOKOLL

Utbildningskontoret ^Datum ^Sid

2021-10-15 2 (5)

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

... ...

för Lärarnas Riksförbund för Lärarförbundets skolledare

...

för Lärarförbundet

...

för Kommunal

(3)

2021-10-15 3 (5)

§ 1 Föregående protokoll

Föregående protokoll läggs till handlingarna.

§ 2 Anmälan av övriga frågor

Lärarnas Riksförbund anmäler övriga frågor gällande Benämning Förstelärare samt

undervisningstid, utlysning av tjänster som Förstelärare, Strängnäs kommuns rekvirering av statsbidrag för karriärtjänster, KIA – brist på åtgärder, Rehabplaner som inte

upprättas alternativt upprättas för sent, utbildning för arbetsmiljöarbete (chef), antalet elevdagar samt statistik gällande lärarlönelyftet.

Skolledarförbundet anmäler övriga frågor gällande Covid-19 snabbtest.

§ 3 Information inför barn- och utbildningsnämnden 2021-10-26

Handlingar inför barn- och utbildningsnämndens sammanträde har skickats ut till berörda personalorganisationer. Handlingarna gås igenom.

3.1 Verksamhetsplan 2022–2024 för barn- och utbildningsnämnden Arbetstagarparten lämnar inga synpunkter.

3.2 Beslut gällande Bildningscentrum Eldsund Arbetstagarparten lämnar inga synpunkter.

§ 4 Organisationsfrågor

4.1 Information om särskolans organisation, utredning

Arbetsgivare informerar om det utredning som konsult genomfört gällande hur särskolans organisation. Rapporten om utredningen biläggs protokollet.

4.2 Benämning Förstelärare samt undervisningstid

Lärarnas Riksförbund ställer frågan det finns förstelärare som inte bedriver undervisning samt om statsbidrag för karriärtjänster i så fall sökts för dessa personer.

Arbetsgivare informerar att uppdraget som förstelärare upplevs som spretigt och att det finns förslag om att göra ett omtag gällande förstelärare. Dels att alla får söka om sina tjänster, dels att dessa görs tidsbegränsade.

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund föreslår en särskild sittning gällande förstelärartjänster. Arbetsgivaren ställer sig positiva till detta.

4.3 Utlysning av tjänster som Förstelärare

Lärarnas Riksförbund ställer frågan om alla tjänster som förstelärare utlysts då de menar att efter sommaren fanns fyra nya rekryteringar men bara två tjänster utlysts.

Lärarnas Riksförbund föreslår att utlysning av tjänster görs både internt och externt i 14 dagar samt att ett mejl skickas till berörd personal.

Arbetsgivare informerar att man ställer sig bakom förslaget att utlysa tjänsten internt och externs i 14 dagar men inte att mejl skickas ut.

4.4 Strängnäs kommuns rekvirering av statsbidrag för karriärtjänster

Lärarnas Riksförbund ställer frågan det finns förstelärartjänster som inte är tillsatta?

(4)

2021-10-15 4 (5)

Arbetsgivaren svara att alla tjänster inte är tillsatta och att det kan vara så att det inte finns lämpliga kandidater för just det som efterfrågas.

§ 5 Verksamhetsfrågor

5.1 Information om reviderad rutin mot hög frånvaro

Arbetsgivare informerar att rutinen mot hög frånvaro har reviderats och gäller från och med den 2021-09-23.

Lärarnas Riksförbund lämnar synpunkter på rutinen då de upplever att den inte är tillräckligt tydlig. De återkommer med sina synpunkter skriftligt.

5.2 Kalendariet vt 2022

Arbetsgivare informerar att kalendariet för vårterminen 2022 är fastställt.

5.3 Läsårstider 2022/2023

Denna punkt flyttas till nästa samverkansmöte.

§ 6 Ekonomifrågor Inga frågor bereddes.

§ 7 Personalfrågor

7.1 Vilka sidotjänster finns för att underlätta för lärare

Lärarnas Riksförbund har tidigare ställt frågan om vilka sidotjänster som finns för att underlätta för lärare. Arbetsgivare informerar om detta och en lista över alla tjänster som finns biläggs protokollet. Även att det görs en översyn över vilka befattningar som kvarstår som är felaktiga.

§ 8 Arbetsmiljöfrågor 8.1 Covid-19

Ingen information delgavs.

8.2 KIA – brist på åtgärder

Lärarnas Riksförbund menar att det saknas åtgärder i fler inrapporterade incidenter och ställer frågan vad arbetsgivaren gör åt detta. Lärarnas Riksförbund undrar även hur det ser ut för utbildningskontorets övriga verksamheter.

Arbetsgivare svara att alla inrapporterade incidenter ska vara hanterade inom en månad, vissa har registrerats på fel ställe, en genomgång har nu gjort och anmälningarna ligger under rätt verksamhet/rektor. Det är även klargjort hur det ska hanteras och arbetsgivaren kommer att ha sittningar med de rektorerna som behöver extra stöd.

Åtgärderna är oftast gjorda men inte dokumenterade och detta behöver nu göras och återkopplas.

Det är viktigt att komma ihåg att detta inte är ett ensamarbete utan ett gemensamt arbete med ledning, medarbetare samt arbetsgivarestöd i form av exempelvis HR.

Det finns även en introduktionsfilm på Intranätet för anmälan i KIA.

Lärarnas Riksförbund ställer sig positiva till detta.

8.3 Rehabiliteringsplanersom inte upprättas alternativt upprättas för sent

Lärarnas Riksförbund ställer frågan gällande hur fortbildning för rektorer ser ut gällande rehabiliteringsplaner samt om arbetsgivaren delar arbetstagarpartens bild av att rektorer inte alltid mäktar med?

(5)

2021-10-15 5 (5)

Arbetsgivare informerar rektorer om att starta rehabiliteringsplaner oavsett om denne har all information eller inte och sedan i så fall revidera planen. Rehabiliteringsplaner var en punkt i interkontrollen från revisionen och via stickprov visar det sig att det finns i 9 av 10 fall.

Arbetsgivare informerar att det kommer en utbildning för chefer i systematiskt rehab.arbete den 15 december 2021.

8.4 Utbildning för arbetsmiljöombud (chef)

Lärarnas Riksförbund ställer frågan om det finns en förteckning över vilka enheter som skyddsombud som genomgått utbildning? Samt när nästa utbildning kommer att genomföras?

§ 9 Övriga frågor 9.1 Antal elevdagar

Lärarnas Riksförbund har som förslag att betygssättning alltid sker terminens sista dag, både för höstterminen och för vårterminen samt att betygen publiceras digitalt när det är klara. Undantag är årskurs nio där betygen sätts en vecka före läsårets sista dag.

9.2 Statistik gällande lärarlönelyftet

Lärarnas Riksförbund önskar tillägg med hur stor procentuell andel elever som respektive skola har gällande lärarlönelyftet samt frågar hur arbetsgivaren avser att bidraget ska användas framöver. Powerpointpresentationen från föregående samverkan reviderats med tillägg gällande den procentuella andel elever och biläggs protokollet.

9.3 Covid-19, snabbtest

Skolledarförbundet ställer fråga om det skulle vara möjligt att köpa in snabbtester för Covid- 19?

Arbetsgivare informerar att från den 1 november tas covid-19 testerna bort för de som är fullvaccinerade (2 doser).

§ 10 Samverkan avslutas

Samverkan är genomförd och avslutad i enighet.

(6)

UTREDNING AV GRUNDSÄRSKOLAN OCH GYMNAISESÄRSKOLANS OR- GANISATION

STRÄNGNÄS KOMMUN

(7)

INNEHÅLL

1. INLEDNING ... 3

Uppdraget ... 3

Metod ... 3

Särskolorna i Strängnäs kommun ... 4

2. STYRDOKUMENT SOM GRUND ... 6

Nationell funktionshinderpolitik ... 6

Resultat i statliga utredning... 6

krav enligt skollagen ... 7

Skolinspektionens granskning av Strängnäs kommuns grundsärskola och gymnasiesärskola ... 7

Specialpedagogiska skolmyndighetens rekommendationer ... 8

Riktmärken för ytor inomhus- och utomhus ... 8

Arbetsmiljö som grund för lokalers utformning ... 9

3. RESULTAT FRÅN INTERVJUER OCH WORKSHOP ... 10

Uppfattningar från eleverna ... 10

Synpunkter från föräldrar till elever i särskolan ... 11

Medarbetares reflektioner om särskolans organiation ... 14

Professionellt ansvarigas synpunkter om särskolan ... 15

4. ANALYS ... 17

Nuvarande struktur med två skolor ... 17

Mer integrerad struktur ... 18

Särskolornas kapacitet ... 19

Andra medskick till Barn- och utbildningsnämnden ... 19

(8)

1. INLEDNING

Strängnäs kommun konstaterar att antalet elever i kommunens särskolor ökar. Detta i kombination med att det i februari 2021 kommit en ny statlig utredning, Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11), har gett grund för att Strängnäs kommun har upp- handlat en fördjupad utredning av hur kommunens grundsärskola och gymnasiesärskola och tillhörande träningsskolor kan utvecklas.

UPPDRAGET

Uppdraget från Strängnäs kommun har handlat om att utreda hur barn- och utbildningsnämn- den kan organisera sig för att på bästa sätt svara upp mot särskoleelevernas behov utifrån särskolans mål. Den statliga utredningen Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd – och elevhälsoarbetet samt stärkt utbildning för elever med funktionsnedsättning (SOU 2021:11) har varit ett särskilt relevant underlag till utredningen. I uppdraget har ingått att genomföra intervjuer med ett antal relevanta personer i kommunen.

Som grund för uppdraget har två alternativa scenarier presenterats vilka Barn- och utbildnings- nämnden önskat synpunkter om:

1. Att fortsätta med nuvarande struktur med en rektor som ansvarar för verksamhet på två platser.

2. Att ha en särskoleverksamhet som är mer integrerad i grundskola och gymnasium under ledning av rektor för den ordinarie verksamheten.

I uppdraget har ingått att belysa de två alternativen utifrån följande aspekter:

• Fördelar

• Nackdelar

• Barnkonsekvenser

• Pedagogiska konsekvenser

• Organisatoriska konsekvenser

Utredningen ska fungera som beslutsunderlag till barn- och utbildningsnämndens sammanträde i oktober eller november 2021.

METOD

Uppdraget har huvudsakligen omfattat dokumentstudier, besök i lokalerna och intervjuer med verksamhetsansvariga, Barnombudsmannen; föräldrar och elever. Dessutom har en gemensam workshop hållit med medarbetare från kommunens grundsärskola respektive gymnasiesärskola.

DOKUMENTSTUDIER

Som ett inledande moment i uppdraget gick Sweco igenom ett antal styrdokument på nationell och på lokal nivå som har relevans för särskolornas verksamhet.

Utöver Skollagen har Sweco tagit det av den statliga utredningen SOU 2021:11 Bättre möjlig- heter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. På lokal nivå har Skolinspektionen genomfört granskningar av Strängnäs kommuns verksamhet inom särskolan. Även dessa dokument har gåtts igenom då de till del haft relevans för särskolans organisation i Strängnäs. Kommunens lokala styrdokument med koppling till utbildningsförvaltningens ansvarsområde liksom resultat från enkätundersökningar som genomförts har också gåtts igenom som underlag för att få kunskap om verksamheten. Utöver detta har ett antal dokument som Myndigheten för delaktighet och Specialpedagogiska skolmyndigheten tagit fram studerats.

(9)

INTERVJUER OCH WORKSHOP

Uppdraget har omfattat intervjuer med olika målgrupper. Dessutom har en workshop genom- förts riktad till medarbetare från Tosterö och Campus. Totalt har uppgifter inhämtats från 43 personer.

Intervjuer har genomförts med nuvarande och tidigare rektorer för särskolorna i kommunen.

Även rektor för kommunens gymnasieskola och vuxenutbildning har intervjuats i syfte att se på eventuella samband mellan verksamheterna. För att säkerställa att utredningen tar hänsyn till ett barnperspektiv har även Barnombudsmannen i Strängnäs intervjuats. Totalt intervjuades sex personer i denna målgrupp. Andra målgrupper för intervjuer har varit föräldrar till elever i kommunens särskola på Tosterö och Campus. För att möjliggöra intervjuer på plats gavs föräldrar möjlighet att boka in sådana intervjuer på kvällstid, vilket fyra föräldrar valde. En av intervjuerna som genomfördes med tolk. Även denna gjordes på plats i Strängnäs vid ett senare tillfälle. Öv- riga intervjuer med föräldrar har genomförts på telefon. Totalt har 17 föräldrar deltagit i intervjuer. Då Sweco varit mån om att även inhämta uppgifter från elever har intervjuer gjorts på plats på respektive skola där lärare på skolorna i samråd med elevernas vårdnadshavare valt ut ett antal elever för intervjuer. Totalt har åtta elever intervjuats, fem elever på Tosterö och tre elever på Campus. En av de fem elever som intervjuats på Tosterö gick i träningsklass. Samt- liga elever som intervjuades på Campus gick på gymnasiesärskolan.

Intervjuerna ställde frågor om:

• Styrkor och svagheter i befintlig verksamhet

• Inne- och utemiljö på respektive särskola/särskolefritids

• Stadieindelning och samordning med annan utbildning

• Integrering mellan grundsärskola/gymnasiesärskola samt med grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning

• Geografisk placering

• Kursutbud i gymnasiesärskolan

• Ledarskap och styrning

För att inhämta uppgifter från medarbetarna anordnades en workshop. Totalt deltog tolv medarbetare. Två av dessa deltog som fackliga företrädare, en representerade Lärarförbundet och en Kommunal. Workshopen genomfördes under två timmar och utifrån två scenarier, De två scena- rierna var att antingen fortsätta med särskolan som idag uppdelad mellan Tosterö och Campus eller att erbjuda en mer integrerad särskoleverksamhet. Deltagarna fick till uppgift att identifiera styrkor respektive svagheter med de två alternativen samt diskutera möjliga barnkonsekvenser, pedagogiska konsekvenser och organisatoriska konsekvenser.

SÄRSKOLORNA I STRÄNGNÄS KOMMUN

Inom Strängnäs kommun bedrivs särskola huvudsakligen inom två skolenheter. Grundsärsko- lans elever i årskurs 1 till 6 inklusive fritids får sin utbildning på Tosterö skola. De äldre eleverna i grundsärskolan, årskurs 7 till 9, erbjuds utbildning i gemensamma lokaler med kommunens gymnasiesärskola på Campus. På Campus finns också fritidshem (LSS) för elever på såväl högstadium som gymnasium. I anslutande byggnader inom Campusområdet finns även lärvux, kommunens särskoleverksamhet inom vuxenutbildningen, samt kommunens gymnasieskola.

Träningsskola finns på både Tosterö och Campus. Skolorna har i nuläget en gemensam rektor som ansvarar för båda skolorna.

LOKALELER – INNE OCH UTEMILJÖ

Grundsärskolan i Tosterö, årskurs 1 till 6, bedrivs i lokaler som tidigare använts för grundskola.

Lokalerna är inrymda i en röd tegelbyggnad i två plan som geografiskt ligger i yttre delen av Tosterö med närhet till natur. Inom skolbyggnaden är även en förskola och kommunens

(10)

resursskola lokaliserad. I lokalerna finns specialsalar såsom salar för syslöjd, träslöjd, musik och hemkunskap. En mindre idrottshall finns i anslutning till huvudbyggnaden.

Grundsärskolan, årskurs 7 till 9, och gymnasiesärskolan bedrivs i lokaler inom Campusområ- det. Lokalerna är uppdelade i tre plan där gymnasiesärskolan samt administration finns på plan 2, grundsärskolans årskurs 7 till 9 på plan 1 och särskolans fritidsverksamhet på bottenplanet.

Eleverna i årskurs 7 till 9 får sin undervisning i slöjd på Tosterö då lokaler för detta saknas på Campus.

Utemiljöerna kring de båda särskolorna är av olika karaktär. På Tosterö erbjuds en inhägnad traditionellt utformad skolgård i anslutning till ett skogsområde. Anpassningar till målgruppen har inte gjorts i någon större omfattning. På skolgården finns såväl asfalterade ytor som gräsy- tor. Utrustning som erbjuds är framförallt gungställning, klätterställning och sandlåda. Eleverna har även tillgång till cyklar inom området. På Campus har man en mindre inhägnad skolgård i anslutning till huvudingången där en gunga finns installerad. Utöver detta finns en parkeringsyta framföra skolan. Detta medför att skolgården är liten och inte ger möjlighet för eleverna till mer ytkrävande aktiviteter.

ELEVANTAL OCH LOKALYTOR

Antalet elever i grundsärskolans årskurs 1 till 6 uppgår läsåret 2021/22 till 33 elever. Motsva- rande antal elever i grundskolans årskurs 7 till 9 uppgår till 13 elever. Kommunens gymnasie- särskola omfattar totalt 17 elever. Uppgifter som inhämtats om lokalytor visar att lokalytan för grundsärskolan på Tosterö uppgår till 1492 kvm. Lokalytan på Campus uppgår till 1366 kvm.

Beräknat per elev innebär detta att antalet kvm lokalyta per elev på Tosterö uppgår till 45,5 kvm och för Campus till 45,2 kvm. Båda dessa ytor är högre än den schablon om ca 40 kvm som Sweco normalt använder för sina beräkningar av lokalbehov för särskoleverksamhet.

(11)

2. STYRDOKUMENT SOM GRUND

NATIONELL FUNKTIONSHINDERPOLITIK

En central grund för funktionshinderspolitiken är att hela samhället ska utformas på ett sätt som möjliggör att alla människor kan delta på jämlika villkor. Många aktörer är involverade i arbetet.

Riksdag och regering beslutar om funktionshinderspolitiken på nationell nivå. Kommuner och regioner ansvarar för stora delar av välfärd, demokrati och samhällets utveckling vilket gör dessa till avgörande aktörer i arbetet att stärka såväl tillgänglighet som delaktighet.

Utgångspunkten i funktionshinderspolitiken är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I november 2017 beslutade riksdagen att konventionen ska utgöra grund för den nationella funktionshinderspolitiken i Sverige. Ett nytt nationellt mål formulerades för funktionshinderspolitiken som handlar om att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Må- let ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. Inriktningen i arbetet utifrån målet omfattar:

• Principen om universell utformning

• Åtgärda befintliga brister i tillgängligheten

• Individuella stöd och lösningar för individens självständighet

• Förebygga och motverka diskriminering

Inriktningen är, i enlighet med konventionen, att det behövs individuella stöd och lösningar för att alla ska ha möjlighet att ta del av sina rättigheter oavsett tillgängligheten i samhället.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) tydliggör i ett positionspapper vilken inriktning inom funktionshinderområdet som landets kommuner och regioner ska ha för sitt arbete. I detta för- tydligas hur kommuner och regioner kan bidra till att utjämna skillnader och undanröja hinder så att personer med funktionsnedsättning kan bli delaktiga i samhället på lika villkor. Utgångspunk- ten är ett hållbart samhälle som bygger på universell utformning som därmed är tillgängligt och användbart för alla.

RESULTAT I STATLIGA UTREDNING

I den statliga utredningen SOU 2021:11 Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd – och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsned- sättning betonas vikten av att förbättra folkhälsoarbetet inom särskolan, men även att stärka särskolan i sin roll att varje elev ska få den kunskap den har rätt till utifrån sitt individuella behov och sin funktionsförmåga. Utredningen betonar specifikt fyra områden som behöver fortsatt utveckling för att säkerställa en god och kvalitetsmässig utbildning. I samband med detta så före- slår utredningen också ett namnbyte från grundsärskola och gymnasiesärskola till anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola:

• Ta fram stöd och kunskapssammanställningar inom elevhälsa som grund för val av rätt insatser och stöd till eleverna.

• Krav på speciallärare eller specialpedagog ska införas för kartläggning av behov utformning av insatser och för utformning av inkluderande lärmiljöer.

• En garanti för tidiga insatser för elever som läser svenska, svenska som andra språk och matematik.

• Öka flexibilitet i att erbjuda eleverna att läsa utifrån olika timplaner.

Utredningen är i nuläget på remiss. De flesta förändringar som avser grund- och gymnasie- särskolan väntas träda ikraft den 1 juli 2022.

(12)

KRAV ENLIGT SKOLLAGEN

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livs- lång lust att lära. I Skollagen (2010:800) betonas att elevers upplevelse av trygghet, men också rätt till studiero ska stärkas i syfte att ge möjlighet för alla elever att utvecklas utifrån sina förut- sättningar. Enligt lagen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. De ska få stöd och sti- mulans så att de utvecklas så långt som möjligt. För att säkerställa en hög måluppfyllelse ställer Skollagen krav på att verksamheten ständigt prövas, att organisationen anpassas, att resultaten följs upp och att nya metoder utvecklas.

I linje med de krav som ställs i Skollagen om likvärdighet ska studie- och yrkesvägledare samt bibliotek finnas på skolorna. Eleverna i förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska ha till- gång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

Specifikt för grundsärskolan anger Skollagen att eleverna ska erbjudas en anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och som utvecklar deras förmåga att tillägna sig dessa. Utbild- ningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling. Den ska förbereda eleverna för aktiva livsval och ligga till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska för grundsärskolans elever främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. På samma sätt som för övrig grundskola ska har Regeringen från 1 juli 2018 beslutat att det ska vara en stadieindelad timplan inom grundsärskolan. Detta medför att benämningen låg- mellan och högstadium återinförts med en åldersindelning med årskurs 1-3, årskurs 4-6 och årskurs 7-9.

Enligt skollagen ska elever med utvecklingsstörning inom gymnasiesärskolan erbjudas en för dem anpassad utbildning, Utbildningen inom gymnasiesärskolan ska ge eleverna en god grund för fortsatta studier, yrkesverksamhet och personlig utveckling som ger dem möjligheter till ett aktivt deltagande i samhället. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen ska också utformas så att den främjar social gemenskap.

SKOLINSPEKTIONENS GRANSKNING AV STRÄNGNÄS KOMMUNS GRUND- SÄRSKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA

Skolinspektionen har i sin tillsyn av grund- och gymnasiesärskolan i Strängnäs identifierat brister i tillgång till kompetens inom skolhälsovården samt i det systematiska kvalitetsarbetet. Som en följd av inspektionen har Strängnäs kommun dels behövt vidta åtgärder för bedömning av elevernas skolresultat, dels att se över den resursfördelning som kommunen hanterar.

Som en effekt av utredningen har huvudmannen och särskolan gemensamt arbetat med läro- plansuppföljning. Utbildningsinsatser har genomförts gällande det systematiska kvalitetsarbetet inom dessa utbildningar. Inom skolhälsovården har huvudmannen anställt ytterligare en skolpsykolog i den centrala elevhälsan. Huvudmannen redovisar att det nu finns tillgång till elev- hälsans samtliga kompetenser i det förebyggande och främjande arbetet i grundsärskolan. Ge- nomförda åtgärder har godkänts av Skolinspektionen.

(13)

SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETENS REKOMMENDATIONER

Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) har tagit fram ett värderingsverktyg för lärmiljöer för pedagogisk verksamhet från förskola till gymnasieskola, inklusive grundsärskola och gymna- siesärskola.¹ SPSM ”Tillgänglighetsmodell” tar ett helhetsgrepp på lärandet i de pedagogiska verksamheter som omfattas av skollagen. Materialet utgår från indikatorer på en lärmiljö som främjar alla och har särskild betydelse för elever i behov av stöd. Indikatorerna i värderingsverk- tyget kan ge en uppfattning om vilka anpassningar och åtgärder som behöver göras för att utbildningen ska bli utformad efter alla elevers behov. Modellen består av fyra områden som sam- spelar med varandra och som ligger till grund för en god och likvärdig lärmiljö vilket illustreras i figur 1 tillsammans med de indikatorer som SPSM ser som viktiga för en god lärmiljö inom respektive område.

Figur 1. Specialpedagogiska värderingsverktyg för en god lärmiljö, inklusive indikatorer.

Att eftersträva anpassade miljöer utifrån alla elevers behov är något som gynnar alla oavsett individuella förutsättningar enligt SPSM. SPSM betonar att anpassningar av den fysiska lärmiljöns utformning behöver göras utifrån elevers olikheter för att uppnå kraven på likvärdighet. En god initial planering motverkar även behov av fördyrande ombyggnationer och andra särlösningar vid eventuella anpassningar av lokaler efter individuella behov som kan uppstå senare.

RIKTMÄRKEN FÖR YTOR INOMHUS- OCH UTOMHUS

Det finns olika riktmärken när det gäller ytor i grundskola och förskola. Riktmärket för ytor som Sweco utgått från i andra utredningar för grundskola är 10 kvadratmeter per barn där det är fråga om nybyggnation. Ytan kan dock variera mellan 10 och 14 kvadratmeter per elev i beroende på lokalernas utformning och kvalitet. För särskolan utgår Sweco från ett riktmärke om 40 kvm per elev, men även detta är beroende på lokalernas utformning.

Utomhusmiljön är också viktig. Folkhälsoinstitutet redovisar att barn mår bättre och är friskare vid utomhusvistelse jämfört med att vara inomhus. En bra utemiljö ger extra möjligheter för social-, emotionell- och kognitiv utveckling vilket enligt Folkhälsoinstitutet minskar risken för psy- kiska problem hos barnen. Fram till 1991 fanns statliga riktlinjer som föreslog 45 kvadratmeter tillgänglig yta för lek, idrott eller annan pedagogisk verksamhet per barn i förskoleklass upp till årskurs 5. Denna riktlinje har senare tagits bort. Sweco brukar i sina beräkningar utgå från ett riktmärke om minst 30 kvadratmeter per barn i grundskolan vilket Boverket ser som en rimlig yta och som ofta används som riktmärke i kommuner för utemiljöer. Särskolan bör rimligen minst ha en motsvarande yta anpassad efter denna målgrupps behov.

1 https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/handledning-till-varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning.pdf/

(14)

ARBETSMILJÖ SOM GRUND FÖR LOKALERS UTFORMNING

Sweco tar i sina analyser hänsyn till funktionalitet utifrån ett arbetsmiljöperspektiv som säker- ställer att alla ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö. Det är i Strängnäs kommun som är en förvaltning kommunstyrelsen som ytterst har arbetsgivaransvaret. Detta gäller både för de kom- munala skolorna och förskolorna.

Arbetsmiljöverket pekar på att det finns en risk att en ohälsosam arbetsbelastning uppstår när arbetets krav inte överensstämmer med de resurser som finns för arbetstagandes förfogande.

Denna formulering är bred och omfattande. Det kan handla om tid, bemanning samt tekniskt-, pedagogiskt- och administrativt stöd. Det kan även handla om lokalernas utformning. Exempel- vis är bullerproblematik vanligt i skolorna. Särskilt skolmatsalar, idrott-, slöjd- och musiksalar brukar vara utsatta miljöer. Även luftkvalitet och ventilation ställer ibland till bekymmer vilket på- verkar arbetsmiljön. En aspekt som är viktig att beakta handlar om lokalernas tillgänglighet när det gäller specifika funktioner såsom kapprummens utformning, hygienutrymmen samt tillgång till personalutrymmen och personalarbetsplatser. När det gäller den fysiska tillgängligheten finns några aspekter som Sweco ser som särskilt relevanta att belysa i utredningen såsom hissar och utrymningsvägar. Även nivåskillnader inom byggnader har betydelse för att elever med funkt- ionsnedsättning ska ha en god arbetsmiljö. Ytterligare en aspekt av tillgänglighet är transporter till och från byggnaderna. Här är möjligheter till leveranser av betydelse. Även transporter som rör hämtning och lämning av elever, samt tillgång till parkering behöver beaktas.

(15)

3. RESULTAT FRÅN INTERVJUER OCH WORKSHOP

I detta avsnitt redovisas resultat från de intervjuer som genomförts med elever föräldrar professionellt ansvariga för särskolan inklusive kommunens barnombudsman samt medarbetare som verkar kring särskolans elever.

UPPFATTNINGAR FRÅN ELEVERNA

ELEVER PÅ GRUNDSÄRSKOLAN PÅ TOSTERÖ

Intervjuer har genomförts med fem elever på grundsärskolan i Tosterö, varav en i träningssko- lan. Eleverna gick i olika årskurser mellan årskurs 2 och årskurs 5. Fyra av de fem elever som intervjuats har gått i grundskola innan de kom till grundsärskolan.

På Tosterö upplever eleverna att det är lagom stora klasser och att de har bra lärare som stöd- jer dem. En gemensam uppfattning är att eleverna har lärt sig mycket sedan de började på skolan. En av eleverna som går träningsklass uttrycker att denne vill gå i en skola där man lär sig mycket. ”Jag vill gå i en vetenskapsskola”.

Gemensamt för samtliga elever som går grundsärskola i Tosterö är att de uppger att de trivs bra på skolan. Att det är en lugn och trygg miljö framförs som positivt av eleverna och är en förut- sättning för dem att lära sig saker. Flera nämner att de har varit utsatta för mobbning på sin tidigare skola. Elever på den tidigare skolan var elaka vilket ibland även medförde att det blev brå- kigt och stökigt kring eleven.

På frågor som ställts om skolans inre och yttre miljö uppger eleverna att de är nöjda som det är.

Det är inget eleverna direkt saknar vare sig i klassrummen eller på fritids. Utomhus framför en av eleverna att det vore kul om det fanns en klättervägg.

På frågor om social samvaro och om eleverna har kompisar på skolan framför samtliga elever att de har bra kompisar på skolan. Det är dock ovanligt att de umgås även utanför skolan. Det varierar hur eleverna har andra kompisar på fritiden. Ett par av eleverna önskar att det vore fler elever på skolan så att de exempelvis kan spela fotboll på rasterna. En elev uppger att det av detta skäl, men också för att slippa byta skola, vore bra om alla i grundsärskolan gick på samma skola. De något äldre eleverna som intervjuats uppger sig se fram emot att byta skola till Campus. ”Jag går hellre med äldre än yngre elever”. En elev reflekterar om framtiden och uppger sig vilja gå en praktisk naturutbildning.

ELEVER PÅ GYMNASIESÄRSKOLAN PÅ CAMPUS

På Campus intervjuades tre elever varav samtliga gick på gymnasiesärskolan, en i årskurs 1, en i årskurs 2 och en i årskurs 4. Samtliga elever har tidigare gått i grundskola. Den elev som går årskurs 1 och som nyligen börjat i skolan uttrycker att denne hellre hade fortsatt sin utbildning på vanliga gymnasieskolan med sina kompisar. Eleven är besviken över att gå på särsko- lan och uppger att det känns jobbigt att möta sina tidigare klasskamrater i matsalen och utomhus. Övriga två elever uppger att de trivs bra på skolan.

Liksom eleverna i Tosterö upplever eleverna på Camus att gymnasiesärskolan erbjuder en lugn miljö som underlättar lärandet. Lärarna uppges vara stödjande vilket framförs som en viktig för- utsättning för att det ska gå bra för dem i skolan. En elev uppger att det saknas en skolskö- terska på skolan vilket hade varit önskvärt.

På frågor som ställts om skolans inne- och utemiljö framförs olika synpunkter. En elev tycker att det är bra att det är flera våningsplan då det blir en lugnare miljö med färre elever. Övriga hade föredragit att skolans lokaler var i ett plan och att det var fler elever på skolan så att det fanns fler kompisar att umgås med. Utemiljön och skolgården upplevs som liten, Framförallt

(16)

efterfrågas möjligheter till att kunna spela fotboll på rasterna vilket inte är möjligt där skolan har sin placering idag.

När en fråga ställs om skolans geografiska läge uppger samtliga som intervjuats att läget är bra.

”Det är lagom långt från centrum.” Eleverna framför också att det är bra att skolan ligger i an- slutning till gymnasieskolan. En elev är tydlig med att gymnasiesärskolan inte bör integreras med gymnasieskolan då det blir en alldeles för stor och stökig miljö, medan övriga två intervjuade kan tänka sig det. De intervjuade eleverna är eniga om att de inte vill gå tillsammans med yngre elever utan helst med elever i deras egen ålder eller äldre.

På en fråga om de två gymnasieprogram som erbjuds idag inom gymnasiesärskolan är tillräck- ligt uppger två av eleverna att det är tillräckligt då de ändå hade velat gå en samhällsvetenskap- lig utbildning medan den tredje eleven gärna hade velat ha fler program att välja mellan. ”Hade fordonsprogrammet funnits hade jag antagligen gått på det programmet”.

SYNPUNKTER FRÅN FÖRÄLDRAR TILL ELEVER I SÄRSKOLAN

Totalt har intervjuer genomförts med 17 föräldrar. Oavsett vilken av särskolorna som eleverna går på finns en gemensam uppfattning hos föräldrarna att skolorna erbjuder en lugn och trygg miljö som är bra för deras barns utveckling. Att barnen har sina olika förutsättningar och funkt- ionsnedsättningar gör dem särskilt utsatta. Flera föräldrar som tidigare haft sina barn på grundskolan framför att de upplevt problem med mobbning och olika sorts kränkningar av andra elever. Föräldrar till barn som bytt från en grundskola till grundsärskola uppger att övergången till särskolan upplevts mycket positiv. En svaghet som förs fram vad gäller tidigare erfarenhet från grundskolan är att det ofta varit en kompetensbrist hos personalen om målgruppens behov.

Klasserna har varit för stora och eleverna har inte fått det stöd de hade behövt.

Föräldrarna är generellt av uppfattningen att särskolorna har såväl kompetent som engagerad personal. Att särskolorna erbjuder kontinuitet i personalen framhålls som viktig. Det bidrar till en tryggare känsla både hos barn och föräldrar särskilt i de fall där det finns en svårare funktions- nedsättning. ”Det känns tryggt att det finns en större beredskap hos personalen om barnen får epilepsianfall och kramper”.

Skolornas geografiska läge upplever föräldrarna som bra oavsett skola. Många föräldrar som har sin barn i Tosterö framhåller läget med närheten till naturen som särskilt viktig för eleverna, Föräldrar som har sina barn på Campus uppger att skolan ligger i lagom närhet till centrum och även till gymnasieskolan. Föräldrar till elever på Campus har i övrigt ingen uppfattning om ute- miljön vad gäller skolgården. På frågor om skolornas innemiljö framförs av föräldrar att de på det stora hela är bra även om det alltid kan bli bättre. Det påpekas i sammanhanget att lokalerna på Tosterö inte är anpassade fullt ut för elever som sitter i rullstol. Där finns en förbätt- ringspotential. Att Campus har sina lokaler i flera våningsplan är inte heller optimalt för elever som har problem med motorik och balans, framförs av några föräldrar.

På en fråga som ställts om övergången från Tosterö till Campus när eleverna börjar årskurs 7 är en vanlig uppfattning hos föräldrarna att det antagligen är bra för eleverna att byta skola. ”Det är bra för eleverna att få en mognadsförflyttning”. Några föräldrar skulle önska att eleverna fick gå tillsammans under hela grundsärskolan och att bytet till Campus skulle ske inför gymnasieskolan. Om det erbjöds en gemensam lokal för hela grundsärskolan i Strängnäs skulle det dock vara bra med stadieindelning för att bevara lugnet uppger en förälder. Föräldrarna har inget problem med att det är ett geografiskt avstånd mellan de båda skolorna.

Upplevelsen är att skolorna oavsett om det handlar om Tosterö eller Campus erbjuder en anpassad utbildning i lagom stora klasser. Att det är en lugn skolmiljö med små klasser precis som idag är något som alla föräldrar som intervjuats framför som grundläggande för att det ska fungera för deras barn. Några föräldrar har synpunkter som rör indelningen av elever i grupper och klasser och menar att det är viktigare att man vid gruppindelningen ser till elevernas mognad än deras ålder.

(17)

På en fråga som ställts till föräldrar om de saknar några resurser på skolan eller om något kan förbättras ur ett pedagogiskt perspektiv framförs i flertalet fall, i den mån föräldrarna har kunskap om det, att de inte saknar något specifikt. ”Det finns tillräckligt med personalresurser och läromedel.” Några föräldrar framför dock att kompetensutveckling för personal om digitalt stöd och nya arbetssätt skulle kunna höja kvaliteten i utbildningen.

Uppfattning om behovet av närhet till en grundskola och/eller gymnasieskola varierar. En del föräldrar ser möjligheten till integrering i ämnen som viktig, andra menar att det ändå inte är aktuellt för det egna barnet och att det lugn som kan erbjudas inom en separat särskola är avgö- rande för barnets kunskapsutveckling och trygghet. Om det ska vara relevant med en integrering framförs av föräldrar att det endast är aktuellt när barnen är små upp till årskurs 3 eller när de är i gymnasieålder. Det passar dock inte alla elever vilket begränsar deras önskemål om integrering.

En del föräldrar med barn i grundsärskolan framför att det bästa vore om särskolan fanns i när- het till en grundskola där verksamheterna eventuellt skulle kunna dela matsal och delar av skol- gården, men att detta i så fall kräver en helt ny skola för grundsärskolan. Att säkerställa ett na- turnära läge har hos flertalet föräldrar en högre prioritet än närhet till en grundskola. Föräldrar som har sina barn inom gymnasiesärskolan framför att det vore önskvärt att det finns flera gymnasieprogram att söka, framförallt efterfrågas fler praktiskt inriktade program, t.ex. naturbruk och lärlingsprogram.

På en fråga till föräldrar om hur de ser på ledningen av särskolan framför nästintill samtliga intervjuade att en rektor för hela särskolan är att föredra oavsett elevernas placering, exempelvis på två skolor eller integrerat i grundskola och gymnasieskola. Det behövs framförallt kunskap om målgruppens behov och detta menar många knappast kan rymmas inom en rektors ansvar på en grundskola eller gymnasieskola. ”De har tillräckligt med ansvarsområden och problematik att förhålla sig till i övrig verksamhet”.

I intervjuerna fick föräldrarna att explicit framhålla delar av verksamheten som de ser som styrkor. Föräldrarnas svar framgår av figur 1. Av resultaten framkommer att föräldrarna framförallt framhåller att skolorna oavsett om det är i Tosterö eller på Campus erbjuder en trygg miljö.

Medarbetarna upplevs som kunniga och engagerade och de försöker anpassa utbildningen efter elevernas behov. Några föräldrar påtalar även samverkan med andra aktörer som en styrka Habiliteringen och skolpsykolog nämns i sammanhanget. Ytterligare något som framhålls som styrkor är den omgivande miljön kring skolorna som för de yngre framförallt handlar om en na- turnära miljö och för de äldre om centrumnära och närhet till gymnasieskola och vuxenutbildning.

(18)

Figur 1. Styrkor i verksamheten enligt föräldrarna.

Som svagheter påtalar ett flertal föräldrar att det saknas en tydlig ledning. Detta är negativt inte minst ur personalens perspektiv och kan leda till att det upplevs som mindre attraktivt att arbeta inom kommunens särskoleverksamhet. En del föräldrar upplever att det är låg personaltäthet.

Det påtalas även som en svaghet för en del att eleverna inte kan gå kvar på Tosterö hela grundskolan. Detta menar dock andra föräldrar är något positivt. I figur 2 redovisas föräldrarnas explicita svar om svagheter i kommunens särskoleverksamhet.

Figur 2. Svagheter i verksamheten enligt föräldrarna.

(19)

På en avslutande fråga om något är särskilt viktig att framföra i utredningen framförs vikten av en lugn miljö, kontinuitet i personalen och att få kontinuitet i ledarskapet som särskilt viktigt.

”Hattigheten att inga beslut fattas är jättejobbigt”.

MEDARBETARES REFLEKTIONER OM SÄRSKOLANS ORGANIATION

Vid den workshop som anordnats med medarbetare i kommunens grundsärskola respektive gymnasiesärskola fick dessa i uppgift att identifiera styrkor respektive svagheter i två skilda sce- narier som utredningen har till uppgift att belysa: att kommunen fortsätter att erbjuda lokaler på Tosterö och Campusområdet på samma sätt som idag eller att erbjuda en organisation där särskolan är en mer integrerad del i grundskolan respektive gymnasieskolan.

Styrkor med nuvarande organisation som uppgavs var framförallt att särskolan kan erbjuda en lugn och trygg miljö för eleverna där klasserna är små och där det finns personal med stor kompetens om elevernas behov. Även de geografiska lägena för särskolorna framhölls som positivt.

För elever på Campus framfördes närheten till gymnasieskolan som något positivt. Annat som framfördes som positivt var att man har en rektor som ansvarar enbart för särskolan. Att rektor dessutom har kunskap i den problematik som målgruppen eleverna omfattas av var annat som framhölls som positivt.

Svagheter i nuvarande organisation som framfördes av medarbetarna var att eleverna ges be- gränsade möjligheter att få kompisar då de inte träffar andra elever från grundskolan och gymnasieskolan. Det försvårar även pedagogernas möjligheter att integrera undervisning i olika äm- nen för de elever där detta är relevant. Att det är geografiskt långa avstånd mellan särskolorna gör det även svårt för rektor att finnas tillgänglig på skolorna vilket upplevs som en brist. Här framför flera att det vore önskvärt med en biträdande rektor för att avlasta.

Styrkor som framhålls vid en mer integrerad organisation av särskolan är att detta skulle ge eleverna mer möjligheter till social interaktion och fler kompisar. Det skulle också ge bättre möjlig- heter för elever med sådant behov att erbjudas integrerad utbildning i olika ämnen. Framförallt uppges från medarbetarna att en mer integrerad organisation för särskolan ger möjligheter för de äldre eleverna gymnasiesärskolan att få en närmare anknytning till det omgivande samhället.

Det framförs också att det skulle underlätta samarbete mellan pedagoger vilket kan vara positivt i vissa fall.

Som negativt med en mer integrerad särskola framförs en risk för ökad otrygghet och även en risk om mobbning av särskolans elever genom att de skulle hamna i en tuffare miljö. Det fram- fördes även vara en risk att särskolans elevers behov kan komma att prioriteras ned. Många som arbetar inom grundskola och gymnasieskolan upplevs inte ha tillräcklig kunskap om dessa elevers behov vilket skulle missgynna eleverna i deras kunskapsutveckling. Ytterligare något som tas upp är att det kan vara svårt för rektor att ha ett helhetsansvar om ansvaret utvidgas till att utöver grundskola eller gymnasieskola även omfatta grundsärskolan eller gymnasiesärsko- lan och LSS.

För att få ytterligare kunskap om hur medarbetarna uppfattar konsekvenser särskolans organi- sering ställdes frågor om hur medarbetarna uppfattar eventuella konsekvenser för barnen, pedagogiska konsekvenser och organisatoriska konsekvenser av att antingen behålla skolorna som nuläget eller att organisera för en mer integrerad verksamhet. På dessa frågeställningar framkom följande:

Om man väljer att behålla nuvarande organisation med två skolor så är uppfattningen att det sannolikt blir en lugnare och tryggare miljö för eleverna. Risken för utsatthet minskar. Genom att det är en liten personalgrupp med god pedagogisk kompetens och ett gott samarbete finns goda möjligheter till kompetensöverföring. Det framförs samtidigt vara en risk att kraven som ställs på eleverna blir för låga genom personalens ”hemmablindhet” vilket inte gynnar elevernas kunskapsutveckling. Ur ett ledarperspektiv framhålls att en rektor som omfattar enbart särskolan ger goda möjligheter att säkerställa kompetens om särskolans behov på ledningsnivå. En all- män uppfattning är att det behövs en rektor som är väl insatt i verksamhetens och elevernas behov för att tillgodose målgruppen.

(20)

Vid en mer integrerad verksamhet framhålls att det finns en risk att utanförskapet för särskolans elever kan öka. Eleverna kan bli stressade av att behöva möta andra elever. Samtidigt kan det ge möjligheter till gemenskap som skulle främja ett socialt utbyte. Pedagogiskt skulle det bli en utmaning att tillgodose särskoleelevernas behov vid en integrering av särskoleeleverna med grundskolan. Möjligheter och tid för att stödja eleverna skulle sannolikt minska. Samtidigt skulle en integrering ge fler möjligheter till ett kollegialt lärande som skulle kunna förbättra undervisningen.

På en fråga till medarbetarna om hur deras vision ser ut om en väl organiserad grundsärskola respektive gymnasiesärskola i Strängnäs kommun framhålls det som viktigt att kommunen erbjuder en organisatorisk och socialt god arbetsmiljö där även lokalerna är anpassade efter verksamheternas behov. Det kan handla om att de erbjuder en specifik standard enligt ett fastställt funktionsprogram. Pedagogisk behörighet och kompetens om målgruppens behov är viktigt hos alla som arbetar inom särskolan. Detta gäller även den som har en roll som rektor för verksamheten. Det är inte tillräckligt att ”bara” vara rektor. Att verksamheten har god samverkan med föräldrar är ytterligare något som har stor betydelse. Det måste finnas en ”röd tråd” i verksamheten som helhet från årskurs ett i grundskolan upp till och med gymnasiet . På ett övergri- pande plan finns en önskan om att verksamheten inom särskolan blir mer synlig i samhället och utgör en naturlig del av den utbildning som kommunen erbjuder. Att särskolan uppfattas som något positivt. Särskolan ska ge förutsättningar för alla elever att nå sin fulla potential.

PROFESSIONELLT ANSVARIGAS SYNPUNKTER OM SÄRSKOLAN

För att få kunskap om hur nuvarande och tidigare rektorer uppfattar särskolans organisation har intervjuer genomförts med tre av dessa. Utöver detta har rektor för gymnasieskolan och rektor för vuxenutbildning intervjuats. Syftet med att även intervjua de senare var i första hand att få inspel kopplat till frågor om samverkan och eventuell integrering. För att säkerställa att utredningen även tar hänsyn till ett barnperspektiv har även kommunens Barnombudsman intervjuats.

Rektorer som ansvarar eller tidigare ansvarat för särskolan är alla av uppfattningen att det är till gagn för eleverna att deras möjligheter till integrering med elever i grundskola och gymnasieskola ökar jämfört med nuläget. Uppfattningen som framförs är att eleverna behöver få möjlig- heter att utvecklas i ett bredare socialt sammanhang. För elever som klarar det är det även önskvärt att integrera undervisning i olika ämnen för att öka deras kunskapsutveckling. Även om trygghet är viktigt som grund för eleverna får det inte vara huvudfokus för verksamheten i särskolan. I sammanhanget nämns att man hittills inte haft några svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens.

På frågor om särskolans lokaler är enigheten mellan nuvarande och tidigare rektorer stor om att lokalerna inte är fullt ut ändamålsenliga. Framförallt finns brister på Tosterö. Lokalerna i Cam- pus är mer anpassade. Det råder generellt en brist på mindre rum vilket en del elever behöver.

På campus finns ingen inhägnad skolgård vilket är en brist då skolan har en rymningsbenägen elev. Eleverna på Campus behöver åka till Tosterö för undervisning i slöjd vilket inte är en bra lösning. På en fråga om hur en optimal organisation skulle se ut framförs att grundsärskolan borde ha egna lokaler i en trivsam omgivning men där det är närhet till en grundskola. Det skulle möjliggöra samarbeten kring måltidsverksamhet och skolskjuts utöver integrering i olika ämnen för elever där detta är önskvärt.

Barnombudsmannen är av likande uppfattning. Det handlar om att utgå från barnets bästa. I det ingår både kunskapsutveckling och deras utveckling i ett socialt sammanhang. En tveksamhet framförs från Barnombudsmannen vad gäller träningsskolan. Kanske skulle det vara bäst för dessa elever att finnas kvar i anpassade lokaler på Tosterö. För dessa elever kan det annars eventuellt vara möjligt med en ålderintegrering upp till årskurs 3. Barnombudsmannen avslutar med att särskolan är en lagstadgad verksamhet. Inte minst av detta skäl är det bra för eleverna om de har en särskild rektor.

(21)

Rektor för gymnasieskolan framför att det borde vara mer samverkan mellan gymnasiesärsko- lan och gymnasieskolan. Framförallt på gymnasieskolans praktiska utbildningar såsom Elpro- grammet skulle det vara möjligt att integrera elever från särskolan. Rent generellt framförs att ungdomar bör gå tillsammans med andra ungdomar i deras egen ålder. Att grundskolan och gymnasieskolan inte uppfattas som trygga är en uppfattning som känns förlegad. Upplevelsen är att elever ökat acceptansen alltmer för människors olikhet och det är också något som ökat i samhället i stort. Om man integrerade mer skulle exempelvis möjligheter för personalen till kompetensutveckling öka. Antagligen skulle det behövas en särskild resurs eller biträdande rektor med ansvar för särskolans elever om man valde att integrera verksamheten. En tanke som framförs är att man skulle kunna samla hela gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i ett gemensamt bildningscentrum. Rektor för gymnasiet framför det som viktigt att ändra språkbruket i linje med den utredning som genomförts. Att använda begreppet anpassad skolgång istället för särskola är en viktig signal som grund för integrering.

Rektor för vuxenutbildningen framför att det i nuläget är en svag koppling mellan lärvux och gymnasiesärskolans verksamhet. Trots att de har sin verksamhet i angränsande byggnader finns det ingen samverkan. Genom att gymnasieskolan är en egen skolform är det svårt att få till en naturlig samverkan. En utmaning finns också i att motivera de högpresterande eleverna i gymnasiesärskolan att söka fortsatt utbildning inom lärvux eller övrig vuxenutbildning. Rektor för vuxenutbildningen framför om den organisation som finns idag, där grundsärskolans årskurs 7 till 9 är samlokaliserad med gymnasiesärskolan, som inte helt optimal. Det finns en risk att man missar att göra ordentliga utredningar när eleverna är på samma skola vid övergången mellan skolformerna. På motsvarande sätt som rektor för gymnasiet framför rektor för vuxenutbildningen att närhet till en skola med elever i samma ålder är viktig ur elevernas mognadsper- spektiv. På frågan om ledarskapet av särskolan framförs att det antagligen finns en vinst med att ha en särskild rektor med ansvar för särskoleverksamheten i kommunens grundsärskola respektive gymnasiesärskola.

(22)

4. ANALYS

I detta avslutande kapitel redovisas utredningens resultat relaterat de två scenarier som varit grund för utredningen samt utifrån angränsande relevanta frågeställningar.

NUVARANDE STRUKTUR MED TVÅ SKOLOR

Scenario 1: Att fortsätta med nuvarande struktur med en rektor som ansvarar för verk- samhet på två platser.

Utifrån uppgifter som inhämtats i utredningen finns det både fördelar och nackdelar med att fort- sätta med en organisation som idag, en verksamhet där särskolan är delad på Tosterö och Campus. En fördel är att de små enheterna som dessutom har sin verksamhet i egna lokaler medför en lugn och trygg miljö som såväl föräldrar, elever som medarbetare framhåller som viktig utifrån elevernas behov. Det naturnära läget för de yngre eleverna och det mer centrumnära läget med närhet till gymnasieskolan på Campus bedöms också som positivt. Detta ligger även i linje med Skollagens betoning på trygghet.

Den uppdelning som är idag medför nackdelar av olika karaktär. Lokalerna är till del anpassade efter elevernas behov, men tillgång till mindre rum saknas för elever som behöver avskildhet.

Detta har exempelvis medfört att man Tosterö behövt nyttja det upplevelserum man hade tidigare som klassrum för en elev med särskilda behov vilket varit negativt för övrig verksamhet.

Högstadieeleverna på Campus behöver ta sig till Tosterö för undervisning i slöjd då lokaler för detta saknas på Campus. De totala ytorna på båda skolorna är något större än den schablon som Sweco ofta använt i olika lokalutredningar gällande särskola, 40 kvm per elev. Dock är framförallt lokalerna på Tosterö inte fullt ut anpassade efter grundsärskolans och träningssko- lans behov varför det ändå till del upplevs som fullt på skolan. Nivåskillnader med flera vånings- plan på Campus upplevs av en del både elever och föräldrar som negativt. Dels för att det minskar möjligheter till samarbete, dels att trapporna inte gör byggnaden fullt ut tillgänglig för alla elever utifrån deras funktionsnedsättning.

Att skolorna är relativt små ger olika konsekvenser utifrån ett barnperspektiv. Det medför samtidigt som det blir en trygg miljö att det är begränsade möjligheter till sociala kontakter. På såväl Tosterö som Campus efterfrågas av elever möjligheter till att spela fotboll och andra aktiviteter som kräver fler elever att interagera med. Att skolorna dessutom är segregerade från andra i unga i samma ålder medför att de ungas sociala nätverk begränsas. På frågor som ställts om möjligheter till kompisar framkommer uppgifter i elevintervjuerna att man gärna skulle ha fler kompisar på skolan. Framförallt Tosterös läge där skolan förvisso ligger i en naturnära miljö inte har någon naturlig koppling till annan verksamhet eller det omgivande samhället har eleverna begränsade möjligheter till en social interaktion. Detta gör att elever på skolan segregeras vilket i ett längre utvecklingsperspektiv kan medföra negativa konsekvenser.

Att skolorna är små med få elever medför en lugn inlärningsmiljö oavsett vilken av skolorna eleverna går på. Såväl elever, föräldrar som pedagoger uppger att barnen lärt sig mycket sedan de började på särskolorna. Det finns en god pedagogisk kompetens på skolorna och flertalet personal har adekvat utbildning och behörighet. Genom att det är en liten organisation på respektive skola känner alla varandra väl och det underlättar att medarbetarna kan samarbeta på ett enkelt sätt som stöd för eleverna. Årskursindelningen som råder i dag där eleverna går från års- kurs 7 till och med gymnasiet på Campus medför en risk att lärarna vid övergången mellan de två skolformerna inte utreder elevernas förmågor fullt ut. Här pekar pedagogerna själva på att det finns en risk att de blir ”hemmablinda” vid denna typ av bedömning. Det framkommer också att elever som utvecklingsmässigt ligger nära att kunna klara av kursmoment inom grundskolan och gymnasieskolan inte ges möjlighet att exempelvis läsa hela kurser eller moment av kurser i andra skolformer. Detta medför att det finns en risk att varje elev inte ges möjlighet att nå sin fulla potential. Sett ur pedagogernas perspektiv ger det begränsade antal medarbetare som finns att tillgå på skolorna mindre möjligheter till ett kollegialt utbyte än om de hade fler kollegor

(23)

på nära håll. Detta kan ge negativa effekter på den pedagogiska kompetens som potentiellt finns att tillgå.

De organisatoriska konsekvenserna av att ha verksamhet inom särskolan på två platser försvå- rar möjligheter till ett närvarande ledarskap då rektor för verksamheten har två arbetsplatser.

Detta påverkar föräldrarna på så sätt att de inte alltid kan få tag i rektor. I intervjuer med föräld- rar har de många rektorsbyten som varit gett en bild av att särskolan inte prioriteras av Sträng- näs kommun. Ur ett ledningsperspektiv kan det frånvarande ledarskapet enligt föräldrars synpunkter dessutom ge en negativ bild av särskolans verksamhet som kan minska attraktiviteten att arbeta i dessa skolor vilket skulle kunna påverka kvaliteten i vilka som söker tjänster på särskolorna. Dock framkommer samtidigt att man i nuläget har en hög andel behöriga lärare och hittills inte har haft problem med att rekrytera kompetent personal. Att man i nuläget har en rektor som är ansvarig enbart för särskolan är dock något som många ser som positivt. Värdet av att ha en rektor som ansvarar för all särskoleverksamhet framförs som viktig för att eleverna inom särskolan ska få den uppmärksamhet som krävs. Att man har en rektor med erfarenhet av särskolans målgrupper och med kompetens om särskolans behov uppfattas generellt sett som mycket positivt. Det ger möjlighet till en stabil styrning under förutsättning att det blir en tydlig kontinuitet i ledarskapet.

MER INTEGRERAD STRUKTUR

Scenario 2: Att ha en särskoleverksamhet som är mer integrerad i grundskola och gym- nasium under ledning av rektor för den ordinarie verksamheten.

När frågor ställts om en mer integrerad skola framförs framförallt att en sådan lösning skulle kunna medföra en ökad inkludering av särskolans elever med övriga samhället. Framförallt rektorerna anser att detta är viktigt för elevernas utveckling. Av uppgifter som lämnats i intervjuer är det positivt om man kan hitta former där såväl särskolans som grund- och gymnasieskolan får kunskap om varandra. Om man kan säkerställa trygghet och en lugn skolmiljö, något SPSM för övrigt framför som viktigt för alla elever oavsett om eleverna har en funktionsnedsättning eller inte, så är detta positivt som ett led i utveckling av en universell utformning. Samtidigt som särskolans elever får inblick i ett större sammanhang kan på motsvarande sätt elever och personal i grundskolan och gymnasieskolan öka sina kunskaper om särskolan och de elever som finns där. Av intervjuer framkommer att i de fall föräldrar och pedagoger identifierar positiva möj- ligheter att integrera särskolan med övrig skola så finns en uppfattning att det möjligen är en bra lösning för de allra yngsta eleverna och för elever på gymnasieskolan. En ökad inkludering sva- rar också upp mot utredningen vad gäller fokus på kunskap och inkludering i samhället. Annat som bedöms positivt är att man skulle kunna samordna gemensamma resurser såsom skolhäl- sovård.

Som negativt med en mer integrerad särskola är det mycket vanligt att de intervjuade oavsett om det är elever, föräldrar eller medarbetare ser en risk i att eleverna ska bli mer utsatta vid en integrering med grundskolan och att det skulle skapa otrygghet för såväl elever som föräldrar.

Det är inte säkert att eleverna i särskolan klarar att hantera ett större sammanhang även om det kan finnas en variation exempelvis utifrån elevers ålder och mognad. Många elever i särskolan har tidigare gått i grundskola och har negativa erfarenheter därifrån i form av kränkningar och mobbning. Det framförs också en farhåga att eleverna skulle få mindre stöd vid en integrering genom större grupper och personal som inte har kompetens att ge rätt stöd till eleverna. Från medarbetare framförs utöver detta en farhåga om att kommunen inte ska se till elevernas specifika behov av exempelvis lokaler och utrustning utan att se integrering som en möjlighet att spara pengar.

Vid en analys av en mer integrerad särskola framhålls olika konsekvenser för eleverna. Det vanligaste är risken för utsatthet, att miljön ska bli alltför stressig. Eleverna framför i intervjuerna önskemål om fler kompisar att umgås med vilket skulle kunna vara en möjlighet men de ser samtidigt en risk att bli mobbade och kränkta av andra elever då flera av de intervjuade har såd- ana erfarenheter från tidigare. Av de elever som intervjuats är det ovanligt att de uppger att de umgås med andra elever från skolan på fritiden. Det är dessutom ovanligt att eleverna bor nära

(24)

skolorna vilket påverkar. En ökad integrering med grundskola och gymnasieskola skulle kunna medföra att eleverna kan ägna sig åt gemensamma aktiviteter på rasterna. Flera elever har exempelvis efterfrågat att kunna spela fotboll.

De pedagogiska konsekvenserna av att ha en mer integrerad skola är framförallt att elever som klarar det skulle kunna få större möjlighet att läsa kurser som särskolan annars inte kan erbjuda. För elever på gymnasieskolan skulle även möjligheter att delta i kurser på gymnasieprogram som i nuläget inte erbjuds på gymnasiesärskolan. För pedagogerna skulle det också med- föra möjlighet till ett utöka kollegialt lärande som skulle kunna vara ett steg i att ytterligare höja kvaliteten i undervisningen och i tillämpning av digitala hjälpmedel och andra nya pedagogiska metoder. Flera föräldrar lyfter i intervjuerna att eleverna borde få läsa och lära sig mer än vad de gör även om de på det stora hela är nöjda med utbildningen.

På frågor om organisatoriska konsekvenser är det framförallt en oro för att särskolan skulle prioriteras ned om rektorsansvaret ligger på en grundskolerektor eller gymnasierektors ansvar. Skä- let för detta är framförallt att rektorerna redan nu har ett brett ansvar och att de kanske inte skulle mäkta med ytterligare ansvar. Att rektorer i allmänhet inte har så mycket kompetens om särskolans specifika behov och de elevgrupper som ryms inom verksamheten är ytterligare en farhåga. En vanlig uppfattning är att det ska finnas en rektor i kommunen som ansvarar för verksamheten i särskolan oavsett om särskoleelever är integrerade i en grundskola eller gymnasieskola eller inte.

SÄRSKOLORNAS KAPACITET

En grund för utredningen är att antalet elever i kommunens grundsärskola och gymnasie- särskola förväntas öka samtidigt som särskolorna på Tosterö och Campus redan i nuläget bör- jar bli trångbodda. Utifrån Swecos schablonberäkningar av skolornas kapacitet har en maxkapacitet beräknats som enbart bygger på yta. Frågor om rumsindelning, kapacitet vad gäller ventilation och lokalernas karaktär ur ett pedagogiskt perspektiv har inte studerats närmare. Oav- sett det har lokalerna på respektives skola en ytmässig maxkapacitet om 34 elever på Campus och 37 elever på Tosterö beräknat utifrån Swecos schablon för särskolan om 40 kvm lokalyta per elev. Detta mått tar inte hänsyn till att lokalerna är anpassade till den verksamhet som an- ordnas. Rimligen borde lokalerna på respektive skola kunna inrymma ytterligare tre till fyra elever. Detta kan utöver lokalernas utformning dock variera utifrån elevernas funktionsnedsättning.

ANDRA MEDSKICK TILL BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

I följande punkter anges ytterligare ett antal aspekter som bedöms viktiga att ha med sig inför den kommande beslutsprocessen:

• En återkommande synpunkt i utredningen handlar om de många rektorsbyten som varit fallet de senaste åren. I resultat som framkommit är ledarskapet för kommunens särskolor viktigt att utveckla. Det handlar om att erbjuda en mer långsiktigt hållbar lös- ning som säkrar såväl kompetens som kontinuitet i ledarskapet. Såväl föräldrar som medarbetare och ledning har en näst intill enig uppfattning om att det bör vara en gemensam rektor för särskolan oavsett om eleverna finns mer integrerade med en grund- respektive gymnasieskola eller om de har sin verksamhet på två skolor som idag.

• Lokalerna på skolorna är inte fullt ut ändamålsenliga utifrån verksamheternas behov.

Båda skolorna har nivåskillnader som inte är optimalt för verksamheten. Lokalerna på framförallt Tosterö är inrymda i tidigare klassrum för grundskola och är inte fullt ut anpassade för elever som behöver exempelvis avskildhet. Man har som exempel behövt använda det upplevelserum som fanns tidigare för en specifik elev vilket påverkar möj- ligheter negativt för andra elever. Dock framförs av ett antal intervjuade, särskilt avse- ende elever på träningsskola att lokalen läge är väl anpassat utifrån dessa elevers behov.

(25)

• Att hålla ihop hela särskolan är ett önskemål som återkommer, även om det finns de som också ser ett skolbyte i årskurs 7 som positivt för eleverna. Högstadiets elever inom särskolan behöver flexibilitet för att säkerställa att de elever som klarar kurser integrerat med grundskolans högstadium bör få möjlighet att göra det. Att ha en större när- het till grundskola är önskvärt, men inte en integrerad verksamhet i någon av de befintliga grundskolorna. Här krävs att man i så fall tänker in grundsärskolan som en del vid exempelvis planering av en nya grundskola.

• Elever på gymnasiesärskolan har sina lokaler i närhet till kommunens gymnasieskola och vuxenutbildning inklusive lärvux. Denna verksamhet har en bra placering rent geografiskt. Lokalerna är dock inte fullt ut ändamålsenliga då verksamheten bedrivs i tre plan. En ökad integrering av gymnasiesärskolans elever skulle kunna ge positiva effekter när det gäller möjligheter till ämnesintegrering och eller integrering av utbildning inom olika gymnasieprogram. Gymnasiesärskolan erbjuder i nuläget endast två program vilket såväl elever, föräldrar, medarbetare och övriga som intervjuats upplever som alltför begränsat. Genom att eleverna på gymnasienivå har nått större mognad finns även en mindre farhåga att det ska medföra situationer med mobbning och annan kränkande behandling än bland yngre elever på exempelvis högstadienivå. Detta skulle även kunna vara en möjlighet till ökad integrering i samhället som helhet och öka möj- ligheter till fler kompisar för eleverna. Utöver större möjlighet att tillgodosebehovet av elevhälsans resurser och andra övergripande insatser som kan erbjudas eleverna.

• Ett tydligt formspråk och tydlig arkitektur underlättar orientering i utbildningsmiljöer. En god ljudmiljö, visuell miljö, luftmiljö, innemiljö och utemiljö har betydelse för lärandet.

Även tillgång till varierande rumsfunktioner som fysiskt är utformade på olika sätt och som kan anpassas efter olika lärsituationer är av stor betydelse. En god lärmiljö handlar om mer än fysiskt väl anpassade lokaler. Integrationen av teknik i kombination med olika utrymmen för att studera, träffas och samarbeta utanför klassrummet kan bidra till att skolan eller ett campus kan ha en stärkande inverkan på lärandet oavsett elevernas individuella förutsättningar.

• I övrigt är det i enlighet med den statliga utredningen viktigt att arbetssätt som ger grund för val av rätt insatser och stöd till eleverna dokumenteras. Behov som säkerställer utformning av inkluderande lärmiljöer behöver kartlägga och säkerställas. Här kan SPSM riktlinjer vara ett bra stöd. För elevernas utveckling behöver det också säkerställas att kommunen kan erbjuda en garanti för tidiga insatser för elever som läser svenska, svenska som andra språk och matematik samt att flexibiliteten ökar så att eleverna kan erbjudas att läsa utifrån olika timplaner.