Grön Omsorg

(1)

Grön Omsorg

Meningsfull sysselsättning på

gårdar i lantlig miljö för männsikor

med behov av särskilt stöd

(2)

5 Grön omsorg på gårdar

Vad är Grön omsorg?

Mervärden av att vistas på en gård Varför ska jag satsa på Grön omsorg?

8 Hur har andra gjort?

Exempel:

• Lustgården i Lövshult

• Söderåsens Forsgård

• Katarinagården

• Lillavalla gård, Rimforsa

17 Förutsättningar på gården

Vad kan gården erbjuda?

Anpassningar i miljön Säkerhet

24 Motivation och kunskap

Motivation Vad krävs av mig?

Bemötande, värdegrund och etik

23 Målgrupper

Funktionshindrade Missbruk och kriminalitet Barn och ungdomar Äldre

27 Aktiviteter

29 Avtal & ekonomi

Kunder och koncept Budget och ersättningar Verksamhetsformer Att sälja in Grön omsorg

34 Om du vill läsa mer

Intresseorganisationer

Kooperativa och eknomiska föreningar Forskning

Lagstiftning

Begrepp inom vård och omsorg Upphandling och förhandling

För att söka tillstånd från Socialstyrelsen Säkerhet, arbetsmiljö och brandskydd Företagande

Innehåll Inledning

Alltfl er vill ha närproducerad mat, rekreation i en levande landsbygd och ett öppet landsskap.

Det skapar möjligheter för både landsbygdsföretagare och för människor som kan utvecklas med hjälp av djur och natur. I Sverige börjar begreppet Grön omsorg synas alltmer och fl era kommuner lägger ut daglig verksamhet för bland andra funktionshindrade på entreprenad hos gårdar i lantlig miljö. Konceptet skapades i Norge och har framgångsrikt utvecklats där under lång tid. Lantgårdens resurser och anpassade sysslor inom omsorgsverksamhet har blivit en lyckad kombination. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) vill bidra till att vidareutveckla Grön omsorg.

Med den här broschyren vill LRF ge en bild av vad Grön omsorg skulle kunna innebära för dig som entreprenör. Här kan du läsa om och inspireras av hur andra har gjort. Du får också viktiga fakta om vad som krävs för att kunna driva Grön omsorg.

Ta gärna kontakt med de företagare inom Grön omsorg som presenteras i denna broschyr.

Se fi lmen om Grön omsorg som visar brukarnas liv på landet och innehåller intervjuer med bland andra lantbrukare och kommun.

På Facebook fi nns även en diskussiongrupp för Grön omsorg.

Sökord: Grön omsorg. Filmen kan liksom broschyren vara ett stöd i diskussionen kring konceptet.

(3)

Grön Omsorg på gårdar

LRF har valt att defi niera Grön omsorg som meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd.

Då menas i första hand de människor som på olika sätt berörs av Socialtjänstlagen. Landets kommuner har det yttersta ansvaret att ordna stöd och service till brukarna och är vanligtvis köpare av Grön omsorg.

Rehabilitering där vårdtagarna är sjukskrivna via försäkringskassan och förväntas gå tillbaka till arbetslivet, ingår inte i Grön omsorg.

Det fi nns lika många sätt att bedriva omsorgsverksamhet som det fi nns gårdar. Varje gård är unik med sin gårdsmiljö, produktion, djur,

aktiviteter, ambition och drivkraft hos lantbrukaren. En del tar emot mångfaldigt fysiskt eller pyskiskt funktionsnedsatta där vistelsen i sig, atmosfären och omgivningen gör dem gott.

På andra gårdar utför omsorgstagarna enklare arbeten utan krav på arbetstempo eller kvalitet.

Det fi nns också gårdar där brukarna har kapacitet att gå över till vanligt arbete men där färdigheterna behöver tränas. En gemensam för- utsättning är dock att Grön omsorg drivs på ett jord- eller skogsbruk där lantbrukaren kombinerar omsorgen i form av anpassade sysslor på gården utifrån varje brukares individuella behov.

Begreppet Grön omsorg myntades i Norge i slutet av 90-talet där man startade en konceptutveckling av omsorgsverksamhet i kombination med gårdens resurser. I Sverige har begreppet fått fäste efter fl era samarbetsprojekt med Norge, där bland andra LRF har deltagit.

FAKTA Målgrupper

De grupper som berörs är:

• Barn och ungdomar

• Människor med missbruksproblem

• Äldre

• Människor med funktionshinder

• Anhörigvårdare Vård – och omsorg

Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst,

stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar.

Habilitering

Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förut- sättningar utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett

självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Rehabilitering

Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktions- nedsättning , utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktions- förmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Vad är grön omsorg

(4)

Mervärden av att vistas på en gård

Den tydliga dag- och säsongsrytmen, utrymmet på gården och den fysiska aktiviteten med gårdens sysslor ger omsorgstagaren känslan av sammanhang. När man gör något meningsfullt inger det lugn och förmågan till inlärning ökar. Det visar erfarenheter och utvärderingar från Norge, Holland och Sverige. En del av omsorgstagarna upplever sig själva som bönder och kan exempelvis relatera till djuren som om de vore deras egna.

Andra ser det som en tillfällig plats där han eller hon kan få stöd att komma tillbaka till samhället.

Därför kan uppgifterna också se väldigt olika ut.

Alltifrån att ha ett eget ansvarsområde till att delta i varierade aktiviteter, njuta av naturen och bara öva upp sin fysiska förmåga. Det absolut viktigaste är att alla har möjligheter att välja och känner sig värdefulla. En egen arbetsidentitet bidrar till den känslan.

Vilka förutsättningar bör fi nnas på gården?

Vilken motivation och kunskap krävs hos den som driver Grön omsorg?

Vilka målgrupper kan passa in?

Hur kan man bygga sitt koncept?

Hur ska verksamheten för omsorgstagarna se ut?

Vilka mervärden medför Grön omsorg?

Vilka ekonomiska möjligheter fi nns för både gården och kunden?

Vad är det för lagar som gäller?

Det är några av frågorna vi försöker besvara i den här broschyren.

Det är naturligtvis en fråga som både du som lantbrukare, brukarna som ska vistas på gården och den som betalar för Grön omsorg ställer sig.

VAD SÄGER FORSKNINGEN?

Naturen och att vistas ute har positiva effekter på hälsan. Det pekar fl era forskningsrapporter på.

De förbättrade hälsoeffekterna är bland annat att skelettet stärks och benskörhet motverkas, Muskulatur och rörlighet bibehålls, övervikt minskar, sömnkvaliteten förbättras, depression och ångest motverkas samt att socialt liv främjas. Till exempel har promenader visat sig vara lika viktig för äldre och funktionshindrade som för människor i allmänhet. (Bengtsson, A. 2003.

Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade. StatensFolk-

hälsoinstitut 2003:60), I en undersökning av äldre dementa som fått omsorg på gårdar i Norge väckte gårdsmiljöer med gamla byggtraditionerna minnen och skapade en utgångs- punkt för samtal. Detta ger en känsla av trygghet och ett igenkännande. (Strandli E.H Aa [2007], Den beste dagen på mange år – Dagtilbud for personer med demens i Grønn omsorg, Nasjonalt kompetansesenter for aldersde- mens, Tønsberg, Fylkesmannen i Vestfold). En annan studie från Norge visar att kontakter med djur minskar depressioner och att autistiska barns sociala respons

ökar när de har tillgång till en hund.

Ridning kan också ge bättre själv- känsla och livskvalitet. Tyska studier visar att arbete med djur på gård ger större social trygghet och leder till personlig utveckling. (Berget, B., Braastad, B., Ekeberg, Ö. [2003]

Grønn omsorg med husdyr for mennisker med psykikse lidelser, Rapport fra pilotprosjekt. Institutt for husdyrsfag, NLH, Institutt for medisinske atferdsfag, Universitetet i Oslo.)

Internationellt nätverk, www.farmingforhealth.org Norge, www.innpaatunet.no Holland, www.landbouwzorg.nl

Varför ska jag satsa på Grön omsorg?

Vad är det då som gör vistelsen på gården så värdefull att en kommun lägger ut en del av sin omsorgsverksamhet där?

Fördelar med vistelse på en gård är:

Utevistelsens positiva inverkan på hälsan

Utrymmet och den mycket informella karaktären Mångfalden i arbete och aktiviteter

Integration genom kontakter med lantbrukaren och andra människor

Arbete med växter och djur som ger både menings- fullhet och stimulerar till naturliga relationer där man själv vårdar istället för att bli vårdad

Synliga resultat Ökad rörlighet

(5)

Förutsättningar på gården

Lustgården i Lövshult ligger i Småland, 3 mil från Kalmar omgiven av öppna åkrar, blandskog och med närhet till badplats i både damm och å. På gården fi nns förutom stall också snickarbod, hund- trim, paddock, hus för inomhussysslor och pool.

Till verksamheten har byns gamla missionshus köpts in där man kan spela till exempel inne- bandy och skjuta luftgevär. All mat är hemlagad och man använder ekologiskt odlade råvaror. Här fi nns fl era hästar, kaniner, höns, marsvin, grisar och till med fi skar.

På Lustgården fi nns ingen konstruerad verksamhet. Alla delar ingår i vad som behöver göras på en liten gård och man lever med årstiderna.

Verksamhet

Till verksamheten kommer brukare från Kalmar och Ljungbyholm. Målet är ett sunt leverne i en lugn miljö. Alla har ansvar för varsitt djur medan man delar på övriga uppgifter på gården. Att rida, köra häst, sköta djuren och att utveckla gården tillsammans är grunden i arbetet. Det fi nns tillfällen till utfl ykter och bad både på gården och i omgivningarna. Lena Karlsson föder sedan fl era år upp storpudlar och hundarna ingår också i konceptet.

De kan kammas och tas på dagliga promenader.

Deltagarna hämtas upp med minbuss från en uppsamlingsplats i Ljungbyholm och körs tillbaks efter sina dagliga aktiviteter. Allas uppgifter är anpassade efter var och ens behov och möjligheter.

Daglig verksamhet för begåvningsmässiga funktionsnedsättningar

Lustgården i Lövshult

Lustgården i Lövshult Thomas och Lena Karlsson Lövshult 157

388 93 Ljungbyholm Telefon: 0480-520 87

E-post: lovhultgarden@telia.com www.lustgardenilovshult.com

Hur har andra gjort?

Här nedan kommer exempel från fyra gårdar som bedriver Grön omsorg i olika delar av Sverige. De har olika målgrupper, driftsformer, kunskapsbakgrund och har varit igång olika länge. Tag gärna kontakt med företagarna om du vill veta mer.

Lustgården i Lövshult

Daglig verksamhet för personer med begåvningsmässiga funktionsnedsättningar

Söderåsens Forsgård

Daglig verksamhet, lägerverksamhet och anpassad fritidsridning för personer med funktionsnedsättningar

Katarinagården

Rehabilitering för långtidssjukskrivna, behandlingshem för ungdomar och kurs- verksamhet för anhöriga till funktionshindrade

Lillavalla gård, Rimforsa

Daglig verksamhet för personer med behov av särskilt stöd

FOTO: MIKAEL NYANDER

(6)

Söderåsens Forsgård

Söderåsens Forsgård Ulrika Stengard-Olsson Söderåsens Forsgård 3470 260 60 Kvidinge

Telefon: 0435-191 19

E-post: ulrika@soderasensforsgard.se www.soderasensforsgard.se

Målgrupp

De som kommer till Lustgården i Lövshult har oftast en begåvningsmässig funktionsnedsättning De har beviljats bistånd i form av daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller Socialtjänstlagen (SoL). Ingen är beroende av fysisk handikappsan- passning och alla kan kommunicera med sin omgivning. Just nu är det åtta personer som deltar i olika utsträckning.

Kompetens

Lena har 25 års erfarenhet som fritidsassistent för människor med begåvningsmässiga funktions- nedsättningar och hennes utbildning ligger till grund för tillståndet från Socialstyrelsen. Thomas har arbetat som ambulanssjukvårdare i 27 år.

Tillsammans driver de verksamheten och tar hjälp med matlagningen av ytterligare en person under några timmar per dag.

Villkor och ekonomi

Lustgården drivs som en totalentreprenad där Lena Karlsson har tillstånd från Socialstyrelsen att bedriva omsorgsverksamhet för personer som lyder under socialtjänstlagen. Platserna köps av kommunen och ses som ett komplement till kommunens egna dagliga verksamhet med möjlighet till ett varierat utbud. Lustgården startades 2006 på försök och har utvecklats under hand. Idag har gården ett tvåårigt ramavtal med möjlighet till förlängning på ytterligare två år. Uppsägning av platser kan ske med fyra veckors varsel.

Kalmar kommun hade redan tidigare erfarenhet av Grön omsorg och såg inga svårigheter att ytterligare utvidga genom att ta in Lena och Thomas Karlssons gård som ännu ett alternativ för människor med behov av särskilt stöd. Under 2010 införs nivåer i ersättningarna vilket innebär att deltagarens behov av bland annat personal bedöms utifrån grad av funktionsnedsättning.

Söderåsens Forsgård ligger cirka 20 minuter från Helsingborg, högt uppe på natursköna Söderåsen i Skåne. Gården är helt anpassad för funktionshindrade och de kan ta sig runt i omgivningarna utan problem, även med rullstol. Till gårdens byggnader fi nns ramper som underlättar att komma in och ut. Gården har även läger-, konferens- och boendemöjligheter.

All mat är hemlagad med hög kvalitet på rå- varorna. Söderåsens Forsgård har inriktat sig på specialutbildade hästar som är sensibilitetstränade.

Utöver de åtta hästarna fi nns hund, katt, kanin och höns. Omsorgstagarna kan i lugn och ro prova just de aktiviteter som känns bra för dem.

Verksamhet

Verksamheten för funktionsnedsatta startade Ulrika på gården år 2000 då hon i olika sammanhang sett hur bra människor mår i naturen. Rid- sjukgymnastik är hjärtat i Ulrikas verksamhet och omsorgstagare kan få denna sjukgymnastiska behandling. Söderåsens Forsgård erbjuder också fritidsridning. Förutom ridningen kan personer med funktionsnedsättningar delta i hästarnas skötsel, till exempel borsta, mocka och utfodra.

De tycker det är skönt att få komma nära ett så stort och varmt djur. En fi kastund med småprat ingår alltid. Det är en viktig social del.

Den dagliga verksamheten planeras efter omsorgstagarnas möjligheter och intressen. Till ex-

Daglig verksamhet, lägerverksamhet och anpassad fritidsridning för personer med funktionsnedsättningar

FALLBESKRIVNING

• Kvinna 24 år.

• Begåvningsmässig funktionsnedsättning

• Bor hemma

• Arbetade tidigare inom restaurang

• Har slutat använda sömnmediciner sedan hon började på gården då hon blir trött på ett naturligt sätt

• Trivs bäst med att laga mat.

• Är en person som gillar att arbeta tillsammans med andra i lugn takt

KUNDENS KOMMENTARER

”När man har varit ute på Lust-

gården känner man att det är

en miljö man själv skulle vilja

vara i. Där fi nns ingen stress

och det är både roliga och bra

arbetsuppgifter. Vi är glada att

de bildat ett team som stöder

varandra.”

(7)

Katarinagården

Katarinagården Katarina Paulson Lappudden 912 99 Wilhelmina Telefon: 070 – 676 3650

E-post: katarina@katarinagarden.se www.katarinagarden.se

empel har en del av omsorgstagarna egna träd- gårdsodlingar. Andra ägnar mer tid åt djuren.

Lägerverksamheten skräddarsys efter önskemål.

Förutom aktiviteter med hästarna är fi ske, bad och naturguidningar populära inslag.

Målgrupp

Målgruppen för den anpassade fritidsridningen och dagliga verksamheten är vuxna med funktionsnedsättningar, barn och ungdomar som kommer privat eller på uppdrag av kommuner.

Målgruppen för ridsjukgymnastiken är densamma som ovan, med ett behov av habilitering, men ock-

så av rehabilitering. De kommer privat eller via kommuner och landsting från södra Sverige, men även från andra länder. Det kan vara personer med stroke, multipel skleros, cerebral pares och autism. Målgruppen för lägerverksamheten är personer med funktionsnedsättningar som kommer privat eller via kommuner och landsting.

Kompetens

Ulrika är legitimerad sjukgymnast med specialist- utbildning till ridsjukgymnast. Hon har lång erfarenhet som sjukgymnast inom barn- och ung- domshabiliteringen, men också från primärvår- den och från en specialklinik för rygg- och nack- besvär.

Ridsjukgymnastik innebär att man behandlar patienter på hästryggen. Hon utbildar även andra sjukgymnaster i just ridsjukgymnastik.

I och med att Ulrika har ansvar för både omsorg, habilitering och rehabilitering kommer personer regelbundet till Söderåsens Forsgård genom både kommuner och landsting men även privat tack vare den höga kvaliteten. Som sjukgymnast har Ulrika sin verksamhet godkänd via Socialstyrelsen och har därmed en egen patientförsäkring. Därför kan hon ta emot personer för rehabilitering.

Katarinagården ligger drygt tre mil från Vilhel- mina i riktning mot Storuman. Här fi nns natur- sköna områden med kuperade öppna marker, skog och sjöar. I omgivningen fi nns vandringsleder och fi na utfl yktsmål som gör det lätt och spän- nande att vistas utomhus. Miljön används som ett viktigt instrument i träningen och för fysisk och psykisk återhämtning.

Till gårdens huvudbyggnad räknas en stor kåta, stall och på den lilla ö som förbinds med en gångbro i trä, ligger stugor. Allt vackert beläget på den gamla samiska boplatsen. Maten lagas på gården tillsammans med deltagarna.

Katarinagården bedriver rehabilitering, behandlingshem och kursverksamhet både i södra Lapp- land och i Jämtland. Målet är att människor ska utvecklas och må bra.

Verksamhet

Ridterapi utgör basen i det arbetssätt som präglar Katarinagårdens verksamhet och här fi nns både Islands- och Ardennerhästar. Med ett eget program för livsstilsförändring på 12 veckor, där bland annat kommunikationsträning, mental trä- ning, ridterapi och yoga ingår, rehabiliterar Katarinagården klienter med stressrelaterade diagnoser. Hästarna används inte enbart till stress-

Rehabilitering för långtidssjukskrivna, behandlingshem för

ungdomar och utvecklingsverksamhet för anhöriga till funktionshindrade

FALLBESKRIVNING

• Man 44 år

• Diagnostiserad schizofreni

• Bor på ett stödboende

• Arbetar på en annan daglig verksamhet två halvdagar

• Började med två heldagar, har nu utökat till tre heldagar

• Trivs bäst i stallet, men även med andra lättare, tydliga arbetsuppgifter

• Han gillar att räfsa gräs och löv, rensa ogräs samt att fl ytta halmbalar ”från A till B”.

• En person som i perioder lider svårt av sin sjukdom, med hallucinationer som märks tydligt. Dessa perioder lider han av sömnbrist, och behöver arbeta i lugn takt.

”Mervärdet för oss och våra omsorgstagare är tillgången till specialistutbildad ridsjukgym- nast, specialutbildade hästar, lugn och naturskön miljö som är anpassad för funktionsned- satta samt den hemlagade näringsrika maten.”

FOTO: MAGNUS STRÖM

(8)

hantering, utan även av personer med fysiska funktionshinder. Den andra stora delen på gården är ett behandlingshem för ungdomar mellan sexton och tjugotre år. Ungdomar får hjälp med bearbetning av exempelvis ångest och själmords- tankar. Det kan också handla om diagnoser som till exempel adhd, vilket kan göra det svårt att vistas i skolan. Verksamheten bedrivs på dagtid, och även här är ridterapin basen.

Katarinagården erbjuder anhöriga som vårdar eller stödjer närstående en gedigen utbildning under ett år, där huvudsyftet är att lära ut stress- förebyggande åtgärder. Katarina har på senare tid startat grupper för personer med viktproblem och har fått uppdrag av Wilhelmina kommun att driva HVB-hem, hem för vård eller boende, för ensamkommande fl yktingbarn.

Målgrupp

Målgruppen för den anpassade fritidsridningen och dagliga verksamheten är vuxna med funk- tionsnedsättningar, barn och ungdomar som kommer privat eller på uppdrag av kommuner.

Målgruppen för ridsjukgymnastiken är densamma som ovan, med ett behov av habilitering, men också av rehabilitering. De kommer privat eller via kommuner och landsting från södra Sverige, men även från andra länder. Det kan vara personer med stroke, multipel skleros, cerebral pares och autism. Målgruppen för lägerverksamheten är personer med funktionsnedsättningar som kommer privat eller via kommuner och landsting.

Kompetens

Katarina Paulson sadlade efter 15 år som polis om till egen företagare. I botten är hon utbildad socionom och är dessutom doktorand i socialt arbete. Redan under sin tid inom polisen arbetade Katarina med psykosociala arbetsmiljöer- och stresshantering. Nu forskar hon kring systemteorin Bowen, ett system som visar hur sociala sammanhang som familj och arbetsgrupp påverkar oss som individer och hur vi påverkar andra.

Verksamheten på Katarinagården startade 2006 och är godkänd som rehabiliteringsleverantör. I och med att här erbjuds så väl omsorg, som habilitering och rehabilitering kommer deltagarna hit genom kommuner, Landsting och från den privata sektorn. Rehabiliteringen betalas av Lands- ting och av arbetsgivaren, som ofta får halva kostnaden betald via avtalsförsäkringar.

Omsorgsdelen på gården har främst Vilhel- mina kommun som kund. Kopplad till Katarina- gården fi nns förutom den fasta personalen också psykolog, läkare och annan kompetens. Sedan den 1 juli 2009 gäller att kommunerna inte bara bör utan ska erbjuda stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Stödets syfte är bl.a. att närstående inte själv ska utveckla stressrelaterade sjukdomar. Utbildningen som Katarinagården erbjuder söks som bistånd utifrån den nya skärpta lagstiftningen hos kommunerna.

Lillvalla gård ligger i ett öppet landskap i skogs- bygd på Hägerstad – Kättilstads slätten cirka 7 kilometer från Rimforsa. Bygden präglas av en vacker vidsträckt slätt runt den fågelrika sjön Striern. Gården är ett småskaligt, ekologiskt lantbruk och arbetsplats för personer med behov av särskilt stöd. Bo på lantgård och lantgårds- weekend har sedan länge erbjudits på Lillvalla och familjen har nu köpt till en större gård med fl er möjligheter, bland annat för fi ske och ett stort snickeri, för att utveckla omsorgsverksamheten. Under 2007 började man successivt med daglig verksamhet.

På våren föds lamm, kycklingar kläcks och växt- säsongen förbereds. Sommaren används till odling av till exempel grönsaker. Resten av året tar man tillvara på vad som fi nns i skog och mark, gör saft och sylt samt utför olika hantverk.

Stallarna och ett hus har anpassats till verksamheten. Tanken är att driva en gård på tradi- tionellt sätt.

Verksamhet

I aktiviteterna ingår djurskötsel av får, gris, get, kanin, gäss och höns med äggproduktion.

Här odlas till exempel grönsaker, kryddor, och vinbär som förädlas till bland annat sylt och must.

Lillvalla gård, Rimforsa

Lillvalla Gård Britt-Marie Lennman 590 46 Rimforsa Telefon: 0494-220 56 070-39 43 011

e-post: lillvallaagg@swipnet.se www.lillavalla.se

Daglig verksamhet för personer med behov av särskilt stöd

FALLBESKRIVNING

• Kvinna 44 år

• Stressrelaterad ohälsa

• Långtidssjukskriven sedan 4 år

• Arbetstränar halvtid på sin förra arbetsplats

• Deltar på Katarinagården en dag i veckan

• Fungerar bäst med tydliga arbetsuppgifter och behöver lära sig olika livsstrategier.

• Har stor nytta av mental träning och kostrådgivning.

• En person som i perioder har stora sömn- svårigheter och behöver arbeta i lugn takt.

”Mervärdet för oss och

omsorgstagarna är tillgången till ridterapi, specialutbildade hästar, lugn och hälsofrämjande miljö med anpassning för per- soner med stressdiagnoser samt utbildningen för strategier i vardagen”

(9)

Matlagning på råvarorna sker två gånger i veckan. Övriga dagar har deltagarna med sin egen matlåda. I gårdsbutiken säljs ägg och annat som produceras. Lillvalla använder gårdens maskinpark efter behov där traktorn är mest populär. Vissa deltagare är här för att arbets- träna och kommer direkt från särgymnasiet medan andra har rätt till daglig verksamhet genom LSS. Det är viktigt att omsorgstagarna ser gården som sin arbetsplats. Självkänslan växer med uppgifterna, som anpassas efter vars och ens förmåga.

Målgrupp

Till Lillvalla Gård kommer 13 personer som har begåvningsmässiga funktionsnedsättningar. De delar enligt schema på åtta platser och har möjlighet att utveckla sina intressen på många

olika sätt och i sin egen takt. Människorna som kommer hit har rätt till daglig verksamhet, helg- läger och avlastningshelger enligt Lagen om stöd och service (LSS).

Kompetens

Britt-Marie är arbetsterapeut och äger gården tillsammans med sin make Fredrik som är präst.

I verksamheten jobbar också sjukgymnasten och fårbonden Maria Kindesjö, Birgitta Anderberg kobonde och lärare som tidigare drev jourhem, samt Leif Andersson med mångårig erfarenhet av dagverksamhet

Lillvalla gård drivs som en totalentreprenad där Britt-Marie har vårdtillstånd från Socialstyrelsen.

Kinda och Linköpings kommun har ramavtal med gården men Linköpings kommun köper också platser genom valfrihetssystemet (LOV).

Avtalen löper på två år med möjlighet till ytterligare två års förlängning. Genom det som kallas Fritt val kan brukarna själva välja arbetsplats för sin dagliga verksamhet, därmed behövs ingen upphandling av tjänsterna. Ersättningen för deltagarnas arbetsdagar är enhetlig och är inte beroende av graden av funktionsnedsättning, så kallade nivåer. Britt-Marie betalar avtalsenliga löner för sina anställda och har arbetsgivaransvar.

Gården står för investeringar i byggnader och djur.

Under åren har Britt-Marie byggt upp goda kontakter med både arbetsförmedlingen,

Försäkringskassan och särskolan, då dessa oftavet vilka behov som fi nns.

Förutsättningar på gården

FALLBESKRIVNING

• Man 22 år.

• Person med lindrig utvecklingsstörning

• Bor hemma

• Kom hit efter särskolan

• Gillar att köra traktor

• Trivs bäst i grupp

• Tycker om att få ansvar för och slutföra olika uppgifter

• Ska gå vidare till arbetspraktik

”Vi är mycket positiva till den

utveckling vi ser hos omsorgs-

tagarna. Det är roligt att de får

och kan ta ansvar. Fördelarna

är att människor vistas ute och

får känna friheten. Rutinerna

och ansvaret för både djur och

växter skapar meningsfullthet

(10)

För att minimera olyckor och skador för såväl omsorgstagare som verksamma i företaget, är det viktigt att regelbundet kontrollera verksamheten och säkerställa en bra och säker miljö.

Arbetsmiljöansvaret ligger alltid på dig som är ansvarig för gården och verksamheten.

Finns anställda är lagstiftningen mer omfattande och innebär ett utökat ansvar. Då skall du följa upp arbetsmiljön regelbundet genom det så kallade systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Alla lantbruk och hästanläggningar ska ha ett system- atiskt brandskyddsarbete (SBA). Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO SFS 2003:778, 2 § 2 kap) ska ägare till och brukare av byggnader vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Den enskilde lantbrukaren ska själv göra dokumentation av sitt brandskydd. Varje byggnad ska ha utrymmningsvägar med en planskiss.

Tänk på att lösa försäkringsfrågan för både omsorgstagare och företaget. På en av exempel- gårdarna har man bland annat tecknat småföre- tagarförsäkring, medhjälparförsäkring och kundolycksfall. Kontakta ditt eget försäkringsbo- lag innan du drar igång verksamheten.

Att bygga ett koncept för Grön omsorg Utifrån dina personliga och gårdens förutsätt- ningar bygger du upp ditt koncept för Grön omsorg. Det fi nns viktiga punkter som bör vara med redan från början.

Vad kan gården erbjuda kunden

– vilka fördelar fi nns med verksamheten Vad kan gården erbjuda deltagaren – vad kan verksamheten tillföra

deltagaren i form av livskvalitet, utveckling och möjligheter

Vad kan gården erbjuda deltagarens anhöriga – vilka mervärden kan familj och nätverk ta del av

Personlig kompetens och gårdens profi l För att kunna presentera en verksamhet inom Grön omsorg behöver man beskriva sin utbildning, arbetslivserfarenhet och övriga kunskaper.

En gemensam erfarenhet från dem som redan är igång är att det krävs ett stort engagemang och intresse för människor för att lyckas. Både brukarna och kunden vill få en uppfattning om personen bakom företaget.

Det kan handla om bemötande, tillgänglighet, kommunikation, ordning och vad som driver dig.

I gårdens profi l sammanfattas alla de delar som gör just den här platsen unik och vilka möjlig- heter och aktiviteter som kan erbjudas. Förklara vilka byggnader som fi nns och vad de kommer att användas till, berätta hur naturen och omgivande miljöer gör verksamheten speciell och vilka djur som brukarna kan få tillgång till. Vissa gårdar profi lerar sig till exempel genom pedagogisk matlagning där man tillsammans odlar grönsaker, frukt och bär och lär sig att laga näringsrik mat till en låg kostnad. Andra kan specialisera sig på

handikappsridning där balans tränas och muskler byggs upp.

Att göra en verksamhetsanalys

Genom att göra en analys av företagets, anlägg- ningens och sina egna styrkor och svagheter kan man få ett grepp om vilka förutsättningar som fi nns och vad som kan utvecklas. Ett enkelt sätt att skaffa sig en överblick är att göra en så kallad EFI-analys. EFI är en förkortning av:

Egenskaper – fakta, funktioner och egenart Fördel – beskriver hur verksamheten och tjänsten kan användas av köparen

Innebörd – vilken nytta verksamheten eller tjänsten gör för kunden

Att fundera över

• Drivkraft och tid • Platsens utformning

• Personal • Pris • Målgrupp • Aktiviteter

• Deltagarnas transport • Marknadsföring

• Omvärldsanalys • Hemsida • Referenser

• Tillstånd

Vad kan gården erbjuda?

Om du ska ta emot omsorgstagare på gården behövs ibland en del anpassningar göras i den fysiska miljön. Din kommun vet vilka regler som gäller för dessa anpassningar. Kontakta gärna dem för rådgivning. Om gården ska ta emot fysiskt funktionshindrade måste både ute- och innemiljön vara lättframkomlig för rullstolar, rollatorer med mera. Vägar och stigar måste ha en tillräcklig bredd preparerade med fast underlag. Det kan räcka med hårt packade grusgångar eller plattsatta gångar. Det ska vara lätt att komma in i stallar och andra arbetsutrymmen. Till exempel kan man behöva ställa en kaninbur i knä- höjd så att man kan nå den från en rullstol eller odlingsbäddar på samma nivå. Det är också viktigt

att djuren är lugna och säkra så att man kan lita på dem. De är tvungna att vara vana vid höga ljud och hastiga rörelser.

Det är önskvärt att man har särskilda lokaler för omsorgsdelen. Tänk på trappor, ramper och ledstänger in till husen. Inne i lokalerna bör det fi nnas handikappanpassade toaletter, omkläd- ningsrum och duschutrymmen. Inte minst för att det kan fi nnas allergi bland övriga familjemed- lemmar eller personal, om omsorgstagaren bor på särskilt boende. Det är viktigt att skapa en hem- känsla så att omsorgstagarna kan trivas. För mycket saker framme kan distrahera en del, till exempel personer med autism, så tänk på att miljön ska vara lugn.

I exemplen från förra kapitlet är både målgrupper, verksamheter och driftsformer olika på gårdarna. Det gemensamma är att de erbjuder en miljö som på ett natur- ligt sätt ger dagliga rutiner och möjlighet att etablera sociala kontakter med både människor och djur. Sysslorna på gården kan vara alltifrån att sköta om djur till trädgårdsaktiviteter, odling, naturvård, hantverk och att laga mat tillsammans.

Mer tips får du längre fram i avsnittet som heter aktiviteter.

Egenskaper Fördel Innebörd Lugn miljö Minskad

stress

Deltagarens mentala hälsa förbättras Aktiva arbets-

uppgifter

Hälsosamma effekter

Konditionen och balansen för- bättras, muskler utvecklas och användandet av psykofarmaka minskar Djur och

odlingar

Utveckla ansvar efter förmåga

Brukarna får ansvar efter för- måga och utvecklar känslan av sammanhang

Anpassningar i miljön

Säkerhet

NÅGRA ANDRA FAKTORER ATT TÄNKA PÅ VID SÄKERHET:

• Brandskydd: släckare, fi ltar, brand- varnare, direkt vidarekoppling till rädd- ningstjänst

• Första förbandslådor

• Redskap på säker plats i eventuellt låsta utrymmen

• Kemikalier på säker plats

• Livboj vid vatten

(11)

Sociala kompetenser såsom inlevelseförmåga, tåla- mod, pedagogisk förmåga, kreativitet och att kunna hantera konfl ikter är viktiga egenskaper vid mötet med de människor som kommer till gården för att få omsorg. Det är också viktigt att visa respekt och vara uppmärksam på omsorg- stagarens möjligheter och begräsningar. Det är inte ovanligt att den som vill driva Grön omsorg har en vård- och omsorgsutbildning eller tidigare arbetslivserfarenhet från någon omsorgsverksamhet. Vilka krav på utbildning som ställs beror på vilken företagsform som används på gården och på vilken målgrupp man riktar sig mot. Andra faktorer som påverkar är till exempel deltagarens behov av stöd, hur mycket handledning som behövs, målsättningen med verksamheten och antalet omsorgstagare. Dag- boksanteckningar och dokumentation är något som kan krävas för att en kommun eller Social- styrelsen ska kunna följa upp verksamheten och se att åtagandena stämmer enligt de avtal som är skrivna. Det innebär också att köparen får en insyn i verksamheten och att omsorgstagaren får den omvårdnad som han eller hon behöver.

Innan du startar Grön omsorg på gården är det viktigt att fundera på hur det påverkar annan verksamhet på gården, familjen, omgivningen, ekonomiska förutsättningar med mera. Den som vill driva Grön omsorg har oftast ett djupt engagemang för andra människor och vill göra en skill- nad i deras vardag. Att dela med sig av gårdens möjligheter och sina egna kunskaper kan kännas både glädjande och utvecklande. Ytterligare ett motiv till att driva Grön omsorg är att gården kan få en skälig inkomst. En ny verksamhet kan också innebära kostnader för till exempel investeringar och en hel del jobb. För att undersöka om Grön omsorg är något för dig och din gård kan det vara bra att besöka omsorgsverksamheter som redan är igång eller anlita en rådgivare.

FAKTA: EXEMPEL PÅ KOMPETENSKRAV

Har gården en totalentreprenad med egna anställda som ska ansvara för om daglig verksamhet och handledning av funktionshindrade krävs det att den som bär ansvaret har en relevant högskoleutbild- ning och erfarenhet från vård- och omsorgsområdet (LSS). Det kan vara företagaren själv eller en kompetens som hyrs in specifi kt.

Hyr till exempel en kommun in sig på gården med kommunanställda handledare som ansvar för om omsorgsdelen i den dagliga verksamheten ställs inte samma krav på utbildning hos ansvarig lantbrukare. Lantbrukaren fungerar då mer som aktivitetsledare och ser till att skapa meningsfull sysselsättning utifrån sin kunskap om gårdens sysslor.

Vilka krav som ställs är dels reglerade enligt lag, och dels formulerade av den kommun som är köpare av tjänsterna.

FAKTA: TILLSTÅDSGIVNING

För att bedriva enskild (privat) vårdverksamhet krävs tillstånd av Socialstyrelsen. Det gäller bland annat för personer med funktionshinder, barn och unga samt vuxna missbrukare. Bestämmelserna har under senare år gjorts mer likvärdiga mellan enskilt driven verksamhet och kommunal verksamhet. Det gäller t.ex. rörande dokumentation, kvalitetsarbete och anmälningsplikt. Se mer på Socialstyrelsen egna hemsidor.

Motivation & kunskap

Motivation

Vad krävs av mig?

(12)

Målgrupp

I det här kapitlet tar vi upp några av de målgrupper som kan vara aktuella för Grön omsorg. De omfattas främst av Socialtjänstlagen där landets kommuner har det yttersta ansvaret för att människor får stöd och hjälp. Även om de delas in gruppvis får vi inte glömma att omsorgen måste vara anpassad efter varje individs behov då ingen är den andra lik.

Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen utgår ifrån en humanistisk människosyn. Det innebär i korthet att alla människor är unika och har lika värde utifrån sin blotta existens och inte utifrån sina funktioner. Inom omsorgen har människosyn och bemötande en avgörande betydelse för omsorgens kvalitet.

”Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet” (1§ SoL)

”Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet” (2§ HSL)

Tänk igenom hur din värdegrund ser ut. Vad fi nns det för seder och bruk (etik) på gården?

Hur vill du bemöta och kommunicera med de deltagare som kommer till din gård? Vilket för- hållningssätt behövs för att uppnå samspel och ömsesidig respekt

Bemötande, värdegrund och etik

(13)

Grön omsorg för funktionsnedsatta är till största delen inriktad på daglig verksamhet men kan också handla om grupp- och avlastningsboende för samma grupp.

Insatser till personer med funktionshinder syftar dels till att förbättra den motoriska eller psykiska förmågan och lindra de besvär som funk- tionsnedsättningen kan medföra. Det handlar även om att anpassa miljön och göra den tillgäng- lig. På senare år har ordet handikapp ersatts av begreppen funktionshinder och funktionsnedsätt- ning. Skillnaden mellan en sjukdom och ett funktionshinder är att sjukdomen vanligen är övergå- ende, medan ett funktionshinder ofta innebär livs- lång nedsättning av fysiska och psykiska funktioner. Funktionshinder kan vara medfödda eller förvärvade. Ett funktionshinder kan ge negtiva konsekvenser för möjligheterna att utföra olika aktiviteter eller begränsa delaktigheten i samhälls- livet. Enligt en utredning av Statistiska central- byrån och arbetsmarknadsstyrelsen uppges att drygt var femte person, cirka 20 procent i Sverige,

i åldern 16–64 år, har någon form av funktions- nedsättning.

De vanligaste funktionshindren i Sverige är rörelsenedsättningar, hörsel- och synnedsättnin- gar, läs- och skrivsvårigheter, allergi och astma.

Klienter, gäster, boende eller placering. Betecknin- garna kan vara många på dem som får en remiss till ett familjehem för vuxna. I allmänhet handlar det om människor som belastas av ett långvarigt alkoholmissbruk, narkotika eller kriminalitet. De har behov av att bli sedda och bekräftade som människor, inte som missbrukare och kriminella.

Det handlar hela tiden om att bygga relationer.

Omsorgstagaren ser ofta vistelsen i familjehemmet som ett mellanled för att ändra sitt liv. Vuxna med missbruksproblem handlar om personer som är 21 år eller äldre, med problem relaterade till miss-bruk av alkohol, narkotika, läkemedel och lösningsmedel och som får individuellt behovs- prövade insatser av socialtjänsten. Insatserna kan

vara familjehemsvård eller individuellt behovs- prövade, öppna insatser som till exempel struk- turerad dagvård, personligt stöd och behandling eller egen kontaktperson.

Tillsynsmyndighet är Socialstyrelsen. Krimi- nalvården har fyra särskilda åtgärder för utsluss- ning från anstalt. En av dem är vårdvistelse, vilket innebär att en intagen som har behov av vård eller behandling mot missbruk kan få det i HVB -hem, hem för vård eller boende, eller i familjehem. Syftet med utslussningen är att minska risken för att den intagne återfaller i brott och underlätta för anpassning i samhället efter frigiv- ningen. Kriminalvården och Socialtjänsten är tillsammans ansvariga.

Funktionshindrade

Missbruk &

kriminalitet

Om barn och ungdom riskerar att utvecklas ogynnsamt ska kommunens socialnämnd, i nära samarbete med hemmen, se till att de får det skydd och det stöd som de behöver. Den vanligaste in- satsen är familjehem. Det kan även gälla asylsök- ande ensamkommande barn som behöver ett tryggt boende och hjälp att komma in i samhället.

Då är åtgärden snarare förebyggande än ett om- händertagande enligt LVU – lagen om vård av unga. Till ett jourhem kommer ungdomar i kris som är mellan 13 och 20 år. Deras placering är utredd av kommunens Socialtjänst och omhän-

dertagandet sker antingen frivilligt enligt SoL (Socialtjänstlagen) eller tvångsomhändertagan- de enligt LVU. Det fi nns idag många familje- och jourhem ute på gårdarna där djur och natur ger positiva resultat.

Idag är 17 % av befolkningen över 65 år, vilket innebär 1,6 miljoner människor.

Livsstilen har stor betydelse för hur man mår och hur man kan bevara hälsan.

Flera studier visar att hög aktivitetsnivå hos äldre minskar risken för tidig död, sjukdom och funktionshinder. Verksamhet inom Grön omsorg riktad till äldre kan vara seniorboende, dagverksamhet och äldrekooperativ. Särskilt boende för äldre med behov av personlig omvårdnad och sjukvård är ytterligare ett område som utvecklas.

Dagverksamhet

Dagverksamhet riktar sig främst till äldre med demenssjukdom men också till dem som behöver aktivering och rehabilitering. Den ska underlätta för äldre att bo kvar hemma och kan även ges som stöd i särskilt boende. Dagverksamhet för äldre och dementa kan passa bra på en gård.

Äldrekooperativ

Det fi nns idag 30–40 kooperativa äldreboenden, främst i glesbygden. Föreningen Kooperativ Ut- veckling i Sverige har i samarbete med Studieför- bundet Vuxenskolan och Kommentus förlag tagit fram ett studiematerial om hur man startar och driver ett äldrekooperativ.

Seniorboende

Seniorboende kan innebära att skapa lättillgäng- liga bostäder för äldre på landsbygden, exempelvis genom att landsbygdsföretag bygger för uthyr- ning. Sigtuna kommun och LRF Mälardalen har inlett ett sådant samarbete. En undersökning i Sigtuna kommun visar att hälften av drygt 100 landsbygdsbor mellan 60 och 84 år vill bo kvar på landsbygden när krafterna tryter.

Sekretess berörande kommunerna

Entreprenören och dess personal kan genom entreprenad komma i kontakt med konfi dentiella uppgifter som berör kommunen, dess organisa- tion, drift, ekonomi, interna förhållande och personal. Sådan information är konfi dentiell, och får inte yppas, diskuteras internt eller externt hos entreprenören eller till utomstående.

Entreprenören ansvarar för att all personal iakt- tar bestämmelserna i LSS och SOL angående tyst- nadsplikt.

Barn & ungdomar

Äldre

FAKTA: SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL)

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Till uppgifterna hör att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bi- stånd till familjer och enskilda som behöver det.

Ansvaret för socialtjänsten kan ligga på olika nämn- der i kommunen.

Socialstyrelsen ansvarar för den löpande tillsynen och har det övergripande nationella ansvaret.

De grupper som berörs är:

Barn och ungdomar, Människor med missbruksproblem, Äldre människor, Människor med funktionshinder, Anhörigvårdare, Brottsoffer SFS nr: 2001:453, Socialdepartementet http://

www.riksdagen.se/webbnav/index aspx?nid=391 1&bet=2001:453

FAKTA: LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE (LSS)

LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Kommunerna ansvarar för dessa insatser.

Daglig verksamhet

kan endast komma ifråga för personkrets 1 och 2.

Följande har rätt till en insats enligt LSS och tillhör någon av lagens tre personkretsar:

1. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd.

2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärn- skada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Svensk författningssamling, SFS nr:1993:387, Socialdepartementet. www.riksdagen.se

(14)

Odlingar – känslan av sammanhang

En viktig del av människors utveckling är att få en känsla av sammanhang. Genom att odla och bruka marken blir det lätt att följa årstidernas växlingar och förstå hur saker hänger ihop. Man rensar, planterar, vattnar och skördar innan allt börjar på nytt.

Markbereda genom att rensa, räfsa och gräva Så och skörda grönsaker, frukt och bär Använda det som skördats i matlagning och att sälja i gårdsbutik eller på marknad

Pröva olika redskap

Bygga upp muskler och öva balans

Hantverk – att skapa och se resultat

Många tycker om att arbeta med händerna och att få se resultat av det man gjort. Det ger fokus och är bra sysselsättning regniga och kalla dagar.

Snickra kaninburar, pallar, krubbor och utemöbler

Måla och dekorera vackra stenar eller dörr- stoppar

Gjuta fågelbad

Laga staket och bygga hinderbanor Tova ull och torka blommor

Sysslor på gården – stimulans till en rörlig vardag Många sysslor på gården ingår som en naturlig del i arbetet varje dag. Det är saker som måste göras för att till exempel djuren ska få mat, men det ger också bra konditionsträning, bygger muskler och gör människor naturligt trötta. En deltagare be- rättar att det är viktigt för henne att det arbete hon utför är på riktigt.

Stapla och hugga ved Åka och köra traktor Hämta hö och köra gödsel Jobba i skogen

Måla om och reparera

Lekar och spel – ibland vill man bara ha roligt Naturligtvis är det viktigt att bara slappna av och ha roligt ibland. På många gårdar utnyttjar man årets högtider för att äta gott och bjuda in till fest.

Det kan vara allt från luciatåg till midsommardans.

Teatergrupper

Utespel som boccia, badminton, krocket och pilkastning

Orientering och tipspromenad Grillkvällar och picknick

Hoppa säck, stafett och hinderbanor

Aktiviteter

Att komma i kontakt med naturen

Naturens påverkan på människan är välkänd genom en mängd forskningsresultat och den snabbaste kända vägen att minska stress. Använd möjligheten att plocka bär och svamp som kan användas i matlagningen samtidigt som det ger sköna promenader. Att gå på tipsrundor, snitslade hundpromenader och att grilla uppskattas alltid, precis som bad och fi ske. En mängd natur- material kan plockas med hem för att användas till pyssel och hantverk.

Djur – beröring ger effekt

När vi klappar djur blir både vi människor och djuret lugnare. Det beror på ämnet oxytocin som frigörs vid behaglig beröring. Att få vara till exempel kanin- eller hönschef utvecklar förmågan att ta ansvar och fullfölja uppgifter. Sysslor med djuren ger ofta arbetsuppgifter för en hel dag.

Mata, vattna och mocka Gå ut med hunden Pälsvård

Bygga smådjurs hagar och hopphinder Plocka ägg, baka och laga mat av dem Träna lydnad

(15)

Avtal & ekonomi

I det här kapitlet beskrivs mer kring avtal, beslutsprocesser och ekonomiska förutsätt- ningar för den som vill starta omsorgsverksamhet på sin gård.

Grön omsorg är fortfarande en relativt ny form av omsorg i Sverige. Det gäller att vara tydlig med vad gården har att erbjuda, vilka målgrupper man riktar sig till, vilken verksamhetsform man ska ha och att vara lyhörd för kundens behov. Att nå fram till ett avtal kan vara en mycket tidskrävande

Räkna nogrant

I denna kalkyl fi nns bland annat nedanstående punkter, förklaringar till dessa och kalkylblad som gör automatiska uträkningar:

Antal deltagare Dagar per månad Personal

Lön kr/månad och sociala avgifter Intern utbildning

Investerat kapital och lånat kapital, avskrivn- ingstid och räntesats

Administration, försäkringar, tillstånd och tillsynsavgifter

Driftskostnader, underhåll och transporter Arbetsmaterial, mat, djur inköp och foder

Tänkbara kunder

Vem som blir din kund beror på vilken målgrupp du väljer att ta emot på din gård. Kunden kan vara kommunen, kriminalvården, föräldra- och bruk- arkooperativ och i vissa fall Landstinget. Ekono- miska föreningar och privata företag köper också platser i vissa verksamheter. Grön omsorg har stora utvecklingsmöjligheter. Det fi nns ett ökat behov av omsorg i hela landet och fl er får upp ögonen för konceptet. Den så kallade psykiatrisatsningen, den nya förändringen i Socialtjänstlagen kring anhör- igstöd, äldreboende och läger- och helgboende kommer också att påverka marknaden.

Koncept

I ett koncept ska du presentera dig och din idé kring hur hela verksamheten ska fungera och vara uppbyggd. Här har du möjlighet att berätta mer i detalj om vad gården kan erbjuda. Detta lämnas sedan som ett underlag till kunden. Ta med följande punkter:

Personlig presentation och kompetens- beskrivning

Syfte och mål med verksamheten

Byggnader som ingår – hur de kan användas Tidsomfattning – hur många dagar i veckan Möjliga aktiviteter – djur, odling, skog m.m Mervärden på och runt gården – tex bad, grillplats

Mat – lagas den på plats eller köps in Djur att tillgå

Eventuella tillstånd som kan behövas

Utvecklingsmöjligheter – vad händer i fram- tiden

Verksamhetsform – entreprenad, LOV eller totalentreprenad

Nätverk – anhöriga, intresseföreningar och ytterligare företagare du kan samarbeta med

Kunder och koncept

Innan du startar Grön omsorg bör du göra en handlingsplan. Den ska bland annat innehålla en analys av grundförutsättningarna i företaget, målet med verksamheten, målgrupper, marknad, investeringar, fi nansiering och varaktighet. LRF har tillsammans med LRF Konsult tagit fram en lönsamhetskalkyl. Det är ett kalkylunderlag gjort för den som har tankar på att starta Grön omsorg på gården.

FAKTA: FÖRÄNDRINGAR I SOCIALTJÄNST- LAGEN KRING ANHÖRIGSTÖD

Förändringar i Socialtjänstlagen kring anhörigstöd sedan den 1 juli 2009 gäller att kommunerna inte bara “bör” utan “ska” erbjuda stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående med t.e.x ADD, autism, Downs syndrom, Alzheimers, multipel skleros, och andra typer av funktionshinder. Det kan handla om utbildning och avlastning. Stödets syfte är bl.a. att närstående inte själv ska utveckla stressrelaterade sjukdomar och söks som bistånd utifrån den nya skärpta lagstiftningen hos kommunerna.

Du kan kontakta konsulter inom företags- rådgivning om du vill ha hjälp med hand- lingsplanen. Du hittar kalkylen på LRF:s hemsida, www.lrf.se, logga in på medlems- nätet.

(16)

För att bedriva privat verksamhet inom social- tjänstens område eller för personer med funk- tionsnedsättning enligt SoL och LSS krävs till- stånd från Socialstyrelsen. Det är svårt att sätta upp några ersättningsnivåer då förutsättningar och avtal ser olika ut. Hur det ser ut beror också på om verksamheten drivs på entreprenad med kommunens egen personal, som en totalentre-

prenad med eget vårdansvar eller genom Lagen om valfrihetssystem (LOV). Vissa kommuner har en generell ersättning för alla brukare medan andra använder så kallad nivåindelning utifrån funktionsnedsättning. Kom ihåg att alla kommuners avtal räknas som offentlig hand- ling. Det innebär att du kan begära ut dessa för att se hur andra har gjort.

Totalentreprenad

För att bedriva enskild vårdverksamhet krävs till- stånd av Socialstyrelsen. Kommunen köper då tjänsten på s.k. totalentreprenad, oftast utifrån ett anbudsförfarande. Bestämmelserna har under senare år gjorts mer likvärdiga mellan enskilt driven verksamhet och kommunal verksamhet. Det gäller t.ex. dokumentation, kvalitetsarbete och anmälningsplikt.

Har gården en totalentreprenad med egna an- ställda som ska ta hand om handledning av funktionshindrade krävs det att den som bär ansvaret har en högskoleutbildning och erfarenhet från vård- och omsorgsområdet. Det kan vara företag- aren själv eller en inhyrd tjänst. Ersättningen är generellt densamma som för kommunens dagliga verksamhet. I den ingår kostnader för personal, habiliteringsersättning för omsorgstagarna, telefon och förbrukningsmaterial. Kommunen betalar utöver ersättningen en hyra för lokaler och invän- diga inventarier. Investeringar i byggnader, djur och inventarier utomhus görs av gården.

Entreprenad - Arvodesbaserad verksamhet Här hyr till exempel en kommun in sig på gården med kommunanställda handledare som tar hand om omsorgsdelen i den dagliga verksamheten för t.ex. funktionshindrade. Det ställs inte samma krav på vård- och omsorgskompetens hos ansvarig lantbrukare som det gör för att driva totalentreprenad.

Lantbrukaren fungerar i detta fall mer som aktivitetsledare och ser till att ta fram meningsfull sysselsättning utifrån sin kunskap om djur och gårdsliv. Kommunen kan ha gjort anbuds- handlingar gällande daglig verksamhet i lantlig miljö där man med skall-krav defi nierat vad man vill ha. Gården står för investeringar i byggnader och djur och ansvaret för säkerheten ligger hos lantbrukaren.

Budget & Ersättningar Verksamhetsformer

Ersättningen för att ta emot omsorgstagare skiljer sig från gård till gård. Om du ska arbeta med Grön omsorg är det viktigt att skilja på din egen produktions- verksamhet och omsorgsverksamheten. Omsorgstagaren är på gården för att få omsorg, vilket kräver specialanpassade aktiviteter och djur. De aktiviteter som en omsorgstagare genomför tillför generellt ingenting ekonomiskt, vilket inte heller är tanken med Grön omsorg.

Det finns i nuläget tre möjliga former för omsorgsverksamheter som du som företagare kan använda dig av. Vilket det blir beror på flera faktorer; dina egna förutsättningar och kompetenser, hur kommunen väljer att driva sin omsorg och om kommunen använder sig av Valfrihetssystemet. Här nedan beskriver vi möjlig- heterna och ger räkneexempel.

Vill man få mer kunskap om vad olika omsorgsverksamheter kostar, kan man gå in på Sveriges kommuner och landsting (www.skl.se)

och Socialstyrelsen (www.sosialstyrelsen.se).

Här ser du ett räkneexempel på hur man kan få fram en kommuns kostnader för daglig verksamhet per person.

RÄKNEEXEMPEL

I kommunen X-stad hade år 2007 ungefär 265 omsorgstagare insatser enligt LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Av dem har 114 omsorg- stagare daglig verksamhet (räknat på åldern 0–64 år).

Kommunen har 42 000 invånare och enligt statistiken är kommunens kostnader för daglig verksamhet enligt LSS 415 kr per invånare. Det gör en totalkostnad på 1.743.0000 kr per år.

Genomsnittskostnaden räknat på 114 omsorgstagare som får daglig verksamhet enligt LSS blir då 152 894 kr per omsorgs- tagare och år i kommunen. Vill man räkna hur mycket det blir per arbetsdag, ca 220 dagar per år, ger det en genomsnittskost- nad på 695 kr per omsorgstagare och dag.

RÄKNEEXEMPEL TOTALENTREPRENAD Gården X har 7 brukare som är inskrivna på heltid per månad. Kommunen X an- vänder sig av nivåindelningar utifrån funktionsnedsättning där till exempel nivå 1 innebär 5 508 kr/mån/brukare och nivå 5 innebär 30 195 kr/mån/brukare.

Gårdens brukare ligger på olika nivåer varpå hela ersättningen i detta fall blir 92 902 per månad, som betalas av kommunen. Utöver ersättningen betalas ett grundbelopp om 182 000 kr per år till verksamheten för lokalkostnad, inköp av fordon samt övriga kostnader. Lantbruka- ren betalar lönerna för verksamhetens anställda och har arbetsgivaransvar.

RÄKNEEXEMPEL ARVODESBASERAD

Gården X har 15 brukare som är inskrivna 220 dagar per år i verksamheten (3.300 ersättningsdagar tillsammans).

Kommunen X ersätter varje arbetsdag med 273 kr, vilket ger 75 075kr/månad.

Kommunen avlönar sin egen personal som handledare medan lantbrukaren är anställd av kommunen med avtalsenlig lön som aktivitetsledare.

FAKTARUTA

Den 1 januari 2010 fördes ansvaret för tillsynen av socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) över från länsstyrelserna till Socialstyrelsen, där den nu samordnas med tillsynen av hälso- och sjukvården.

(17)

Verksamhet genom LOV

Den 1 januari 2009 trädde den nya lagen om valfrihetssystem (LOV) i kraft. LOV ska göra det lättare för omsorgstagaren att själv välja utförare av stöd- och omsorgstjänster. Lagen ska också för- enkla processen för små företag och idéburna organisationer som vill driva verksamheter inom området, då ingen upphandling krävs. Lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Den enskilde ges i stället möjlighet att välja den leverantör som han eller hon uppfattar har den bästa kvaliteten och ut- budet. Genom annonser på en nationell webb- plats för valfrihetssystemet kan privata företag ansöka om att bli godkända som leverantörer.

Alla leverantörer som ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem, och som uppfyller de fast- ställda kraven, godkänns. Därefter tecknas kontrakt. Brukarna informeras sedan via t. ex.

kommunen om vilka alternativ som fi nns och väljer sedan verksamhet. Med andra ord fi nns ett fast pris för varje deltagare som kan användas för konceptet. Väl igång fungerar omsorgsverksamheten som en totalentreprenad.

Beslutsprocesser i kommuner

Det är kommunfullmäktige i varje kommun som beslutar vilken eller vilka politiska nämnder som ska ha ansvar för socialtjänstens verksamheter.

Socialtjänstens insatser kan skötas av en socialnämnd, en vård- och omsorgsnämnd eller en stadsdelsnämnd. Tänk på att kontakta både politiker och tjänstemän. Det kan vara beslutsprocesser både på politiker- och tjänstemanna- nivå innan man nått ända fram.

Diskutera gärna din idé med organisationer som företräder omsorgstagarnas intressen. Att bjuda in berörda politiker, tjänstemän och handikapp- sorganisationer till gården för att presentera sitt koncept kan vara ett bra första steg för att ge en bild av miljöer och möjligheter.

Sociala företag

När verksamheten kommit igång kan det fi nnas fördelar med att låta deltagarna bilda brukarko- operativ. Det innebär att man kan producera produkter som sedan kan säljas på tex torget, där pengarna går till brukarna. Inkomsterna går där- med inte in i ordinarie verksamhet och påverkar inte budgeten utan kan användas på det sätt som kooperativet beslutar.

Anbudsförfarande & avtal

Om en kommun ska köpa Grön omsorg på entreprenad styrs inköpet ganska detaljerat av LOU.

Kommunen är enligt lag skyldig att annonsera alla inköp som kommer att göras för att intresse- rade företag skall få en möjlighet att lämna anbud.

Kommunen upprättar ett förfrågningsunderlag som varje företag fyller i och skickar in som anbud. Alla anbud ska utvärderas på sakliga grun- der som skall ha beskrivits i förfrågningsunder- laget. Utfallet av utvärderingen skall avgöra vem som vinner kontraktet. Det tillkännages i ett till- delningsbeslut. Därefter skrivs avtal.

I en kommun kan det ta ett år från den första kontakten tills en tjänst blivit upp- handlad. Hitta kontakter med rätt personer i olika ansvarsställningar, skriva ett säljande koncept och förhandla med kommunen är några av de utmaningar du kommer att ställas inför.

FAKTA: OMSORG ELLER ARBETE

Att producera är möjligt om omsorgstagaren har kapacitet för att utveckla sina förmågor till arbete och får tillräcklig handledning och support. Så länge handledningen kräver mer än vad utfört arbete inbringar, är det fråga om omsorg och då måste verksamheten få ersättning. Först när om- sorgstagarens arbete har ett ekonomiskt värde för företaget är det fråga om lönearbete. Då måste omsorgstagaren få betalt för utfört arbete. Ofta sker det med en lönesubvention. Erfarenheter från Holland visar att omsorgstagarna kräver mer tid för handledning än vad arbetet genererar och att det då är fråga om omsorg.

RÄKNEEXEMPEL

Gård X har 6 brukare som valt Grön omsorg genom LOV. De är inskrivna 200 dagar per år (1 200 ersättningsdagar tillsammans). Kommunen X har beslutat om en ersättning på 690 kr/dag/brukare, vilket innebär 70 380kr/månad för att driva verksamheten. Summan ska täcka löner och driftskostnader.

Att sälja in Grön omsorg

FAKTA: LAGEN OM OFFENTLIG UPPHANDLING (LOU) (SFS 2007:1091) Lagen reglerar köp som görs av myndigheter såsom kommuner, landsting, statliga myndigheter, offentligt ägda bolag och vissa andra organisationer som är fi nansierade med allmänna medel. Lagen reglerar i detalj hur myndigheter får upphandla varor, tjänster och entreprenader. Upphandlingen enligt LOU måste göras när inköpet är av ett betydligt värde, ofta ett eller ett par prisbasbelopp. År 2008 är basbeloppet på 41000 kr. Tillsynsmyndighet är Konkurrensverket.

KOMMUNEN UPPRÄTTAR ETT FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

NI FYLLER I UNDERLAGET OCH SKICKAR DETTA SOM ETT ANBUD

ANBUDET UTVÄRDERAS

UTFALLET AV UTVÄRDERINGEN AVGÖR VEM SOM FÅR SKRIVA KONTRAKT

TILLDELNINGSBESLUTET TILLGÄNNAGES

AVTAL SKRIVS

(18)

Intresseorganisationer, Äldre PRO – Pensionärernas Riksorganisation, www.pro.se

RPG – Riksförbundet Pensionärs- gemenskap, www.rpg.org.se

SKPF – Svenska Kommunal- pensionärernas Förbund, www.skpf.org

SPRF – Sveriges Pensionärers Riksförbund, www.sprf.se

SPF – Sveriges Pensionärsför- bund, www.spfpension.se

Intresseorganisationer, Missbruk CAN - Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, www.can.se

RFHL - Riksförbundet för hjälp åt narkotika – och läkemedels- beroende, www.rfhl.se

AA - Anonyma alkoholister, www.aa.se

NA - Anonyma narkomaner, www.nasverige.org

LP - Beroendevård på kristen grund, www.lp-verksamheten.nu

KRIS - Kriminellas revansch i samhället, www.kris.a.se

Intresseorganisationer, Funktionsnedsättningar

FUB - Föreningen för Utvecklings- störda Barn, Ungdomar och Vuxna, www.fub.se

Riksföreningen autism, www.autism.se

RBU - Riksförbundet Rörelse- hindrade Barn och Ungdomar, www.rbu.se

Hjärnkraft, www.hjarnkraft.nu RSMH - Riksförbundet för social och mental hälsa, www.rsmh.se

DHR - De handikappades riks- förbund, www.dhr.se

Attention - Riksförbundet för människor med neuro- psykiatriska funktionshinder, www.attentionriks.se

Papunet – kommunikations- metoder och hjälpmedel, www.papunet.net

Kooperativ och ekonomiska föreningar

Coompanion, www.coompanion.se

Tillväxtverket, www.tillvaxtverket.se

Forskning

Grön omsorg forskning, www.lrf.se

Sveriges Lantbruksuniversitet, www.ltj.slu.se

Bygdeforskning i Norge, www.bygdeforskning.no

Naturvårdsverkets skrift ”Naturen som kraftkälla”, www. naturvardsverket.se

”Djurens betydelse för människors hälsa”, www.djurivarden.slu.se

Statens Folkhälsoinstitut, www.fhi.se

Farming for health, www.farmingforhealth.org

Inn paa tunet i Norge, www.innpaatunet.no

Landbouwzorg Holland, www.landbouwzorg.nl

Lagstiftning

Alla lagar som gäller vård och omsorg hittar du via Social- departementet, www.riksdagen.se

Begrepp inom vård och omsorg Socialstryrelsen

ww.socialstyrelsen.se/termbank

Upphandling och förhandling Offentlig upphandling, www.offentligupphandling.se

Valfrihetswebben, www.valfrihetswebben.se

Allego, www.allego.se

LRF Konsult, www.konsult.lrf.se

Sveriges kommuner & landsting, www.skl.se

För att söka tillstånd från Socialstyrelsen

www.socialstyrelsen.se

Säkerhet, arbetsmiljö och brandskydd

Mer om arbetsmiljön i LRF:s ”Miljöhusesyn”, ”Säkert bond- förnuft” och ”Barn på gården”

genom att beställa dem på www.lrf.se

Om brandskydd på Svenska Brandskyddsföreningen, www.svbf.se.

Information kring arbetsmiljö, www.av.se

Checklistor för säkerhet, www.prevent.se

Företagande Almi. www.almi.se Länsstyrelsen, www.lansstyrelsen.se

Tillväxtverket, www.tillvaxtverket.se www.verksamt.se

Om du vill läsa mer

UTGIVARE: LRF 2010

TEXT: Ingrid Whitelock, Whitelock Text & Projekt och Karin Abramsson, LRF. Textbearbetning Jenny Svensson, LRF TACK till Lustgården, Söderåsens Forsgård, Lillvalla gård och Katarinagården som frikostigt bjudit på sina erfarenheter.

GRAFISK FORM: Mikael Nyander, Marknad & Media

FOTO: Mikael Nyander, Magnus Ström, Anette Hohner och Ester Sorri,

(19)