Arbetsträning och återhämtning i lantlig miljö: En kvalitativ studie

Arbetsträning och återhämtning i lantlig miljö.

-En kvalitativ studie

Work training and recovery in a rural environment.

-A qualitative study

Sara Hansson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Vård och Stödsamordnare

C-nivå, 15 hp

Handledare: Camilla Kylin Examinator: Rikard Eriksson 10/6-2013

Löpnummer

Sammanfattning

Arbetsträning och återhämtning i lantlig miljö är en terapiform för människor som har hamnat i passivitet eller har någon form av psykisk ohälsa. Den ska fungera som en stegvis anpassning där individer kan återhämta sig och träna upp sin arbetsförmåga, för att i ett senare skede kunna få ett arbete eller påbörja en utbildning.

Denna studies syfte var att studera betydelsen av arbetsträning och återhämtning i lantlig miljö för personer med psykisk ohälsa och/eller passivitet, samt att se vilka

beståndsdelar som upplevs som viktiga. Studien var en kvalitativ intervjustudie baserad på data från 15 intervjuer genomförda med personer som arbetstränat och återhämtat sig i den lantliga miljön på en lantgård. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys.

De teman som framkom i studien var följande: Gårdens miljö, Arbetets utformning och vardagliga strukturer, Social gemenskap och bekräftelse samt En väg till förändring.

Studien visar att den lantliga miljön, djuren, arbetet, gemenskapen samt möjligheten till förändrat synsätt är betydelsefulla och viktiga beståndsdelar i processen, att komma ur passivitet eller psykisk ohälsa och stegvis närma sig arbete eller utbildning.

Nyckelord: Lantlig miljö, Grön Omsorg, Arbetsträning, Återhämtning, Psykisk ohälsa

Abstract

Job and recovery in a rural setting is a form of therapy for people who have fallen into passivity or have some form of mental illness. It will act as an intermediate step in which individuals can recover and train their ability to work, and then at a later stage be able to get a job or start an education.

This study aimed to study if the work training and recovery in the rural setting, has some significance for people with mental illness and/or those passivity, and to see which elements are perceived as important. The study is based on a qualitative interview method.

The result is based on 15 interviews with people who work trained and recovered in a tranquil rural setting on a farm. Interviews were analyzed using thematic analysis.

The themes that emerged from the study are as follows: Farm environment, Job design and everyday structures, Social fellowship and affirmation and A way to change.

The study shows that the rural environment, animals, job design, social fellowship and a way to change are significant and important components of the process to get out of

passivity or mental illness and gradually approach work or education.

Keywords: Rural Environment, Green Care, Work training, Recovery, Mental illness

Förord

Denna C-uppsats är en avslutande examinationsuppgift, för min utbildning som Vård och Stödsamordnare vid Karlstads Universitet.

Eftersom jag under min uppväxt alltid har haft djur i min närhet och upplevt hur dessa troligtvis har haft en positiv inverkan på mig, genom att jag har fått känna gemenskap och trygghet, så låg det nära till hands att vilja undersöka om detta kunde ha betydelse för

individer med psykisk ohälsa. Genom mina egna erfarenheter av att medverka och handleda i verksamhet för individer med psykisk ohälsa, så väcktes också mitt intresse för att se om en lantlig miljö har betydelse för en arbetsträning och återhämtning.

Jag vill tacka samtliga respondenter som har ställt upp på intervju. Utan er hjälp hade denna uppsats inte gått att genomföra.

Jag vill även tacka min familj, Jimmy, Hugo och Pärla. Jag vill också tacka min svärmor med man och min svärfar, för ovärderlig hjälp med barnvakt, samt min mor, som har tagit sig tid till att korrekturläsa hela uppsatsen, ett flertal gånger. Den här uppsatsen hade definitivt inte sett dagens ljus, om det inte vore för er!

Inledning

Vilken inverkan har olika miljöer för hälsa och välmående och kan de användas som en hälsoresurs? Människor påverkas av sin omgivning och det finns forskning som visar på miljöns inverkan på individers hälsa och välmående. Hartig, Mang och Evans (1991) och Hartig (2007) beskriver att vissa miljöer kan vara återställande för hälsan, som till exempel parker och grönområden. Ställen där folk kan koppla av, träna eller bara ta en paus från jobbet. Gonzalez, Hartig, Patil, Martinsen och Kirkevold (2010) kommer fram till ungefär liknande resultat. Genom att befinna sig på platser man upplever behagliga och utföra

aktiviteter som man tycker om, så genererar det i en ökning för en persons psykiska hälsa. Det finns alltså forskning om att avkoppling i parker och grönområden genererar bättre hälsa, men det finns fortfarande flera frågetecken om vad som ligger bakom att de verkligen gör någon skillnad för människors fysiska och psykiska hälsa (Gonzalez et al., 2010, Hartig et al., 1991

& Hartig, 2007).

Byttner och Durakovic (2010) beskriver aktivitet och produktivitet, som den

dominerande samhällsnormen i den västerländska kulturen och menar samtidigt att en viktig aspekt för individers välmående tycks vara, att vara aktiv eller sysselsatt. En regelbunden sysselsättning är enligt Jahoda (1979) ett grundläggande mänskligt behov, som ger möjlighet till struktur och fasta rutiner i vardagslivet. Genom att inte ha ett arbete eller en pågående utbildning, så hamnar man lätt utanför samhällsnormen. Utanförskapet medför en känsla av otillräcklighet, som kan leda till att individen ger upp hoppet, känner sig osäker, undviker kontakt med andra människor och därigenom blir passiv. Ordet passiv definieras, av Svenska Akademiens Ordlista (SAOL, 2011), som att vara overksam och oföretagsam. Passivitet utgör ett hinder i vardagen, som kan leda till ett negativt sätt att se på livet, vilket då gör att

utanförskapet kan vara svårt att övervinna. Man kan känna sig utpekad som avvikande, vilket starkt kan påverka individens självkänsla. Enligt Byttner och Durakovic (2010) så definieras psykisk ohälsa med att individen upplever brist på välbefinnande och en känsla av

otillräcklighet i den egna funktionen, till exempel genom att känna sig oförmögen och därmed uppfattas som passiv i hanteringen av konflikter och relationer.

Återhämtning från svåra psykiska problem beskrivs av Topor (2008) i tre steg. Dessa är individens insatser, hela människan och makten som människan förfogar över. Individens insatser beskrivs som att återhämtning inte kan ske om individen inte själv arbetar med sina problem. Han menar också att om man inte ser till hela människan i dess sammanhang, så kan återhämtningsprocessen störas. Återhämtningsprocessen handlar för många brukare om att till största del finna sig själva. Samtidigt skriver han att återhämtning innebär att brukaren själv

har makt över sitt liv, han kan leva sitt liv som han önskar och forma livet så som han vill leva det. Att ha makt över sitt liv innebär dock inte att kunna göra precis som man vill, när man vill och hur man vill (Topor, 2008). Alphonce (2008) däremot menar att det inte finns någon mall för återhämtning. Hon menar också att det finns möjlighet att lära av varandra och faktiskt pröva sig fram till vad som är bäst för en själv.

Ofta pratas det om två olika sorters återhämtning från psykisk ohälsa. Dessa är klinisk återhämtning och social återhämtning. Coleman (2004) beskriver klinisk återhämtning som att personen inte har några symtom längre. Antingen har de försvunnit genom behandling eller så hålls symtomen under kontroll med hjälp av behandling. I den kliniska återhämtningen är det viktigt att förhindra återfall.

Den sociala återhämtningen däremot kan vara svår att sätta fingret på. Enklast beskrivs den sociala återhämtningen som social interaktion, vilket betyder att den sker i samröre med andra människor (Coleman, 2004; Topor, Borg, Di Girolamo & Davidson, 2009). Det betyder också att personen kan klara av att hantera den sociala situation den lever i, men att vissa symtom, som till exempel vanföreställningar, fortfarande kan finnas kvar (Topor & Borg, 2008).

Återhämtningsprocessen beskrivs som helt unik och den sker inom personen som är i behov av den, men även att andra människor också har stor betydelse när en person ska återhämta sig från psykiska problem. Hur viktiga vänner, familj och de professionella faktiskt är i en återhämtning, samt de sociala faktorer som har en stor del i processen. Att ha ett hem till exempel, är en mycket viktig del för att kunna ha ordning i sitt liv, men även pengar och sysselsättning spelar en stor roll i återhämtningsprocessen (Topor et al., 2009; Topor & Borg, 2008).

Det finns en rad olika komponenter i återhämtningsprocessen. Dessa är bland annat hopp, spiritualitet, ansvarskännande och kontroll, empowerment, samhörighet, syfte,

självindentitet, stigma men också hanterande av symtom. Dessa komponenter kan man se som nyckeln till återhämtning och är mycket viktiga att beakta (Schrank & Slade, 2007; Topor &

Borg, 2008). En annan viktig komponent är också att ha rutin och struktur i sin vardag och att dagarna ser ungefär likadana ut. Det blir en trygghet för personen som nästan kan förutse vad som ska hända nästa dag till exempel. O’Toole, Ohlsen, Taylor, Purvis, Walters och Pilowsky (2004) menar att genom att låta personen med psykisk ohälsa vara en del av sin egen

återhämtningsprocess, till exempel genom att få vara delaktig i beslut rörande behandlingar, vara med och bestämma tider för läkarbesök och så vidare, så skapar det en ökad kontroll och självständighet. Det bidrar till att dagarna får en bättre struktur och personen får en ökad

kontroll över sitt liv (O’Toole et al., 2004). Detta beskriver även Jahoda (1979) som en avgörande aspekt och skulle kunna vara vägen ut ur passivitet.

Topor och Borg (2008) belyser också vikten av att ha en plats att gå till, där man inte blir iakttagen eller bedömd. De beskriver också att den främst hjälpande omständigheten kan vara att möta andra personer som lever i liknande situationer och ibland vara den som får hjälpen, men också kunna vara den som bidrar till att hjälpa någon annan. Däremot upplever vissa individer att dessa platser ibland kan bli som en återvändsgränd och risken finns att platsen blir som en egen värld jämte den vanliga världen (Topor & Borg, 2008).

I Sverige har det blivit allt vanligare att titta på naturperspektivet, gällande

rehabilitering. Långtidssjukrivningarna i Sverige har ökat markant (Abramsson & Tenngart, 2006). Detta har lett till att forskning om hur detta ska stävjas och förhindras har genomförts och genomförs, på uppmaning av Svenska Staten. Det är nödvändigt att undersöka och förbättra den svenska hälsan i arbetslivet, minska sjukskrivningarna och förbättra

rehabiliteringsprocesserna. Mot denna bakgrund startade Lantbrukarnas riksförbund (LRF) upp ett nationellt projekt, Natur och hälsa, 2004. Syftet med det projektet var att skapa ett nätverk där forskare, myndigheter, privata sektorn, hälso- och sjukvård samt den gröna sektorn skulle ingå. Det fanns ett stort intresse för hälsofrämjande insatser i kombination med natur och lantbruk (Abramsson & Tenngart, 2006). Natur och hälsa, hade dels som syfte att starta ett nätverk, men också att specialisera sig och utveckla ett ändamålsenligt hälsokoncept, gällande hälsogynnande och rehabiliterande aktiviteter. Hälsokonceptet resulterade i en vinst för lantbrukarna, men också gällande hälsoaspekter för deltagarna såväl som ekonomiska aspekter för samhället (Abramsson & Tenngart, 2006).

Berget och Braastad (2008) utförde på uppdrag av Norges forskningsråd, Innovasjon Norge, NAV och Statens landsbruksforvaltning, en rapport som handlade om kunskapsstatus och forskningsbehov av arbetssättet Inn på tunet. Inn på tunet, vilket kan ses som en

motsvarighet till det svenska begreppet Grön Omsorg, blev infört som begrepp 2001, med undertiteln; ”Gården som resurs för upplärning- hälsa- och socialsektor”. Inn på tunet är en insats som utförs i lantlig miljö, där man ges möjligheter till återhämtning och en plats mellan passivitet och arbetsliv. Rapporten (Berget & Braastad, 2008) visar att det behövs mycket mer forskning på återhämtning i lantlig miljö med olika perspektiv och olika inriktningar. Inn på tunet är inte känt utanför Norges gränser, internationellt används begreppet Green Care. Grön Omsorg definieras av LRF (2010), som en meningsfull sysselsättning för personer i behov av särskilt stöd.

I Sverige drivs Grön Omsorg på ett jord- eller skogsbruk med anpassade sysslor utifrån varje individs egna behov (LRF, 2010). Varje gård är unik med sin miljö gällande produktion, djur, sysslor samt drivkraften och ambitionen från lantbrukaren. En del gårdar tar emot deltagare som har multipla funktionsnedsättningar både fysiskt och psykiskt, där enbart vistelsen i sig ger ett gott resultat på hälsan. Andra gårdar har ett annat upplägg, där till exempel enklare sysslor utförs, som inte ställer några krav på arbetstempo eller kvalitet (LRF, 2010).

Grön Omsorg är ett växande fenomen, inte bara i Sverige utan även internationellt.

Det mest övergripande sättet att beskriva Grön Omsorg är; att stödja och upprätthålla en människas sociala, fysiska och mentala hälsa. För att kunna ta till sig Grön Omsorg mer ingående så är det bra att känna till några begränsningar. Haubenhofer, Elings, Hassink och Hine (2010) beskriver olika punkter med reservationer som man bör ta hänsyn till. De menar att all kontakt med naturen inte automatiskt är kopplat till Grön Omsorg. Grön Omsorg är en insats som leder till att gynna och upprätthålla hälsa. Det är även en hälsofrämjande och socialt rehabiliterande intervention (Haubenhofer et al., 2010).

Grön Omsorg är länkad till naturen men behöver nödvändigtvis inte utövas i själva naturen, utan kan ske på sjukhus, servicehus men också på fängelser. Det är inte alltid som Grön Omsorg passar som insats och det passar heller inte för alla människor. Det behöver finnas ett intresse för djur och natur och det är en fördel om personen inte är allergisk eller har en rädsla för att vistas i den lantliga miljön. Olika länder har tagit till sig olika delar av

innehållet i konceptet Grön Omsorg, vilket medför att varje land har sin egen struktur och uppbyggnad för detta. Det gör att gårdarnas utformning ser olika ut beroende på vilket land man befinner sig i (Haubenhofer et al., 2010).

Elings och Hassink (2008) visar på att det i början kan finnas ett motstånd hos deltagarna gentemot att arbeta på en gård som bedrivs med Grön Omsorg, det brukar dock ändras när man väl kommer ut till gården. Deltagarna uppskattar ofta miljön och de sociala aspekterna, som till exempel att tillhöra en grupp och känna trygghet. Deltagarna uppskattar också de stora ytor som finns, att få vara ute, arbeta fysiskt, samt att få delta i meningsfulla aktiviteter. Genom att arbeta på en gård som bedriver Grön Omsorg, får deltagarna mer struktur och disciplin i sina liv, som i sin tur bygger en grund för nya aktiviteter och kanske även för ett arbete någon annanstans (Elings & Hassink, 2008).

Forskning visar naturens positiva inverkan på människors hälsa. Hine, Peacock och Pretty (2008) genomförde en studie med syfte att stärka den vetenskapliga evidensen gällande konceptet Grön Omsorg, för att kunna påvisa fördelarna för berörda myndigheter. Studien

sammanfogar länken mellan naturen och en ökad hälsa, välmående samt introducerar Grön Omsorg i ett terapeutiskt sammanhang. Hine et al., (2008) menar att människor som är känsliga och sårbara ofta känner sig utestängda från samhället, likaså personer med psykisk ohälsa eller de som återhämtar sig från ett missbruk av något slag. Genom att få kontakt och ett möjligt arbete på en gård, där Grön Omsorg bedrivs, har de allt att vinna. De här gårdarna drivs trots att myndigheterna inte alltid stödjer det fullt ut. Ökat stöd och en större

tillgänglighet till Grön Omsorg och dess aktiviteter för utsatta grupper, torde ge en

hälsoekonomisk vinst, men också en minskning av människors lidande (Hine et al., 2008).

Under 1900-talet ökade användandet av djur i behandlingssyfte och 1962 myntade barnpsykoterapeuten Boris Levinson begreppet Animal Assisted Intervention, AAI. Det är en intervention som riktar sig mot ett mål, där djur tillgodoser ett behov hos människan och är en del av individens behandlingsprocess (Berget & Braastad, 2008). Berget och Braastad (2008) ställer sig frågan varför djur har en positiv inverkan på människor? Det kan vara för att djuren är en del av naturen, de är sköna att ta på och klappa, de fungerar som en slags kompis och de är någonting att hand om och arbeta med. Detta gör att människors upplevda egna förmågor ökar. Berget och Braastad (2008) menar även att djuren blir som ett socialt stöd och kan bidra till en ökning i individers självförtroende och självkänsla och Elings & Hassink (2008) lyfter syftet med att ha meningsfulla sysslor, som att ge djuren omsorg och mat, sammanlänkat med ett främjande av återhämtningsprocessen.

Berget, Skarsaune, Ekeberg och Braastad (2007); Berget, Ekeberg och Braastad (2008a) och Berget, Ekeberg, Pedersen och Braastad (2011) genomförde studier där de lät människor interagera med de djur som finns på en lantgård, det vill säga boskapsdjur, så som kor, grisar och får. Syftet med dessa studier var att undersöka huruvida Animal Assisted Therapy, AAT, som är en del av Animal Assisted Intervention, hade någon betydelse för upplevd tillit till den egna förmågan, copingstrategier och livskvalitet men även om det fanns något samband mellan ångest och depressionsnivåer. De ville även undersöka arbetsförmågan hos deltagarna, samt deras fysiska distans till djuren. Samtliga studier utfördes bland

boskapen på lantgården och pågick under 12 veckor.

Dessa studier visade signifikanta resultat från före studiens början och till

uppföljningen som skedde sex månader efter studiernas avslut. (Berget et al., 2007; 2008a;

2011).

Berget, Ekeberg och Braastad (2008b) genomförde även en studie där de lät hälso- och sjukvårdspersonal och bönder svara på frågor rörande Grön Omsorg, samt i vilken

utsträckning de trodde att boskap skulle vara till gagn för personer med psykisk ohälsa.

Resultatet av denna studie visade att det generellt fanns en stark tro till både Grön Omsorg och till användandet av boskap i en återhämtning hos både hälso- och sjukvårdspersonalen och hos bönderna. Berget et al., (2007; 2008a; 2008b; 2011) anser att AAT är mycket användbart i arbetet med individer med olika slags psykiska funktionsnedsättningar.

Det har de senaste åren blivit allt mer intressant att titta på kopplingen mellan

återhämtning och miljö-, djur- och naturperspektiv, för personer med psykisk ohälsa och/eller de som har hamnat i passivitet. Området har blivit mer beforskat de senare åren och det har gjorts studier av olika slag omkring miljö, djur, återhämtningsprocess och arbetsträning.

Då det finns få studier med helhetsperspektiv runt den lantliga miljöns betydelse för arbetsträning och återhämtning, syftar denna studie till att med hjälp av en bred ansats och kvalitativ intervjumetod, nå fördjupad kunskap om detta område.

Syfte/Frågeställning

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur arbetsträning och återhämtning i lantlig miljö har betydelse för individer med psykisk ohälsa och/eller för de individer som har hamnat i passivitet. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att försöka identifiera om det finns andra beståndsdelar som kan främja arbetsträningen.

• Har lantlig miljö betydelse för arbetsträning och återhämtning från psykisk ohälsa?

• Vilka komponenter upplevs viktiga i en arbetsträning, för en individ med psykisk ohälsa?

Metod Deltagare

Studien genomfördes på en lantgård, utanför en minde ort i Mellansverige, som erbjuder arbetsträning för deltagare med psykisk ohälsa och/eller passivitet. Deltagarna bedöms vara i behov av att komma igång med rutiner och få en hälsosam struktur på dagarna.

Femton intervjuer genomfördes totalt i undersökningen och urvalet gjordes genom tillgänglighet. Elva stycken av deltagarna var män och fyra stycken var kvinnor, varav medelåldern låg på 33,2 år.

Syftet är att gården ska fungera som ett mellansteg, där man kan träna upp sin

arbetsförmåga, för att senare kunna få en praktikplats, ett arbete eller påbörja en utbildning.

På gården finns det möjlighet att vara både ute och inne och genomföra olika sysslor.

Sysslorna på gården varierar med årstiderna. De enda beständiga sysslor som det arbetas med året om, är skötseln av gårdens alla djur.

De deltagare som får en plats på gården har olika bakgrund. Gemensamt är att de har hamnat i passivitet på grund av psykisk ohälsa, lång period av arbetslöshet, att de aldrig kommit in på arbetsmarknaden eller haft ett missbruk. När en person söker försörjningsstöd hos socialtjänsten, så görs en utredning, innan beslut om en insats tas. Beslutet berättigar en insats genom SoL (SFS, 2001:453). Socialtjänstens handläggare gör sedan en beställning till ett utvecklingscenter, som kartlägger individens behov av stöd. Därefter kan ett studiebesök på gården rekommenderas, som kan utmynna i att individen kanske ansöker om en plats. De flesta av deltagarna på gården har börjat sin arbetsträning på halvtid, för att sedan öka på sin arbetstid successivt. Hur lång period som deltagaren behöver stanna på gården, kan variera från några månader upp till flera år, beroende på varje individs specifika behov.

Då det var individernas egna uppfattningar och åsikter om ämnet som efterfrågades så valdes en kvalitativ intervjustudie. Kvale & Brinkmann (2009) beskriver den kvalitativa forskningsintervjun som en metod som skapar möjligheter att förstå

undersökningspersonernas egen synvinkel, men också för att utveckla en förståelse inför individens egen erfarenhet. För studien krävdes att respondenterna arbetstränade eller hade arbetstränat i den lantliga miljön.

Genomförande

I april 2012 kontaktades en gård i Mellansverige, med frågan om att delta i en studie rörande lantlig miljö och dess betydelse för arbetsträning och återhämtning från passivitet och/eller psykisk ohälsa.

Ett informationsmöte bokades in och genomfördes under april 2012. Under mötet informerades deltagarna på gården om studien, där syftet med studien lyftes samt allmän information om intervjuerna och dess upplägg. När mötet var slut lämnades en lapp på en tavla i gårdens samlingsrum (se bilaga 1.). På lappen fanns information om studiens syfte, intervjuarens uppgifter, att det skulle komma att spelas in, hur intervjuerna skulle behandlas och förvaras samt att frivilligheten beskrevs. Samtidigt lämnades en lapp där deltagarna på gården kunde skriva upp sig som frivilliga att delta i studien.

Återkoppling skedde efter ungefär en vecka. Åtta stycken hade bokat in sig som frivilliga till intervju. Två datum bokades in för intervjuer. Sju av intervjuerna genomfördes på gården vid dessa två tillfällen, varav det blev ett bortfall på grund av sjukdom.

Det första som gjordes var att en semi-strukturerad intervjuguide upprättades (se bilaga 2). En semi-strukturerad intervju bygger på att inte sätta specifika svar till specifika frågor utan den låter respondenterna att fritt svara på frågorna och intervjuaren har mer frihet i sättet att ställa frågorna (Hayes, 2000). Samtidigt så får man svar på de frågor man ställer. I en semi-strukturerad intervju låter man respondenten svara med sina egna ord helt fritt, på

frågorna. Det bör dock ingå några slutna frågor i intervjuguiden för att det ska vara möjligt att göra någon form av kategorisering av materialet (Hayes, 2000).

Under mars 2013 genomfördes ytterligare ett informationsmöte med påföljande informationslapp precis som föregående år, samt lapp för deltagarna att skriva upp sig på.

Åtta stycken skrev upp sig som frivilliga och några datum bokades in. Totalt blev det fyra datum inbokade för intervjuer. Alla åtta intervjuerna genomfördes utan bortfall.

Alla intervjuer spelades in med en mp3spelare, för att intervjuaren till fullo skulle kunna koncentrera sig på respondenterna. Detta för att intervjun inte skulle behöva antecknas för hand och på så vis riskera att viktig information gick förlorad.

Intervjuerna varade mellan 3-30 minuter, varav majoriteten låg på cirka 14 minuter.

Därefter transkriberades de.

Databearbetning

Metoden som valdes för att analysera materialet var tematisk analys. Vid en tematisk analys så sorteras data in i olika teman, som sedan belyses med stödjande information från datatexten (Hayes, 2000).

Första steget var att intervjumaterialet transkriberades ner på dator så noggrant som möjligt och på talspråk. Viss korrigering var ibland tvungen att göras, för att innehållet skulle kunna bli mer lättförståeligt.

Som nästa steg lästes transkriberingen igenom några gånger, för att få en känsla för materialets innehåll. Därefter påbörjades analysen genom att skriva ner, för studiens syfte intressanta enheter, på höger sida om den transkriberade texten.

Som tredje steg radades enheterna som framkom upp, på ett nytt papper som sedan lästes igenom. Enheterna som liknade varandra bildade grupper och de grupper som liknade varandra lades sedan ihop till prototeman.

Fjärde steget i analysen var att prototemana undersöktes för att hitta en initial benämning.

Som femte steg lästes transkriberingen igenom, en gång för varje prototema, för att försäkra sig om att inget intressant hade förbisetts.

Sedan bildade de prototeman som hade en liknande inriktning och passade in under samma definition, de slutgiltiga temana. I detta sjätte steg namngavs sedan varje tema, utifrån sitt övergripande innehåll.

Som sjunde steg valdes relevant data ut från transkriberingen, för att på bästa sätt kunna belysa temats innehåll.

Prototeman från intervjumaterialet redovisas i bilaga 3.

Reliabilitet och Validitet

Reliabilitet i kvalitativ forskning handlar om genomskinlighet och tillförlitlighet i ett material. För att läsaren ska kunna följa undersökningens alla steg, bland annat hur

intervjuerna har genomförts, vilka utgångspunkter man har haft och hur bearbetningen av materialet har gjorts, så är det viktigt att göra undersökningens struktur och genomförande tydlig (Kvale & Brinkmann, 2009).

Om studien har reliabilitet, så är det möjligt för någon annan att upprepa studien, med samma metod och få samma resultat vid ett annat tillfälle. Reliabiliteten kan sänkas av att en oerfarenhet att genomföra intervjuer kan förekomma. När en intervjuare är oerfaren, ställs det lätt ledande frågor och det kan då leda till att reliabiliteten sänks. Om ledande frågorna inte är medvetet ställda, så kan de ändå oavsiktligt komma att påverka svaret. Om en allt för stark eftersträvan av reliabilitet förkommer, så kan det motverka kreativiteten i intervjusituationen (Kvale och Brinkmann, 2009).

Reliabiliteten i denna studie styrks av att undersökningen har gjorts så transparent som möjligt och på detta sätt skulle studien kunna upprepas, med samma resultat. Reliabiliteten kan ha sänkts i denna studie, på grund av att en oerfarenhet att planera en studie har

förekommit. Dessutom kan reliabiliteten sänkas genom en oerfarenhet av att genomföra

intervjuer. Individer med psykisk ohälsa kan vara svåra att intervjua. Reliabiliteten kan ha sänkts av att ledande frågor då lätt ställdes eller att undersökningens utgångspunkt blev svår att vidmakthålla, om många utvikningar från ämnet förekom.

Validitet i kvalitativ forskning, handlar om huruvida en metod undersöker vad den är menad att undersöka. Det vill säga om den metod som har använts i undersökningen,

verkligen passar det syfte som studien har och om syftet därmed uppfyllts rätt och riktigt. En ständig kontroll av materialet ska förekomma för att stärka trovärdigheten, rimligheten och tillförlitligheten. Hantering av transkript är också en validitetsfråga. För att göra

datamaterialet mer lättläst så kan en viss redigering av texten göras vid transkriberingen, utan att då påverka validiteten (Kvale & Brinkmann, 2009).

I denna studie har ett försök att hitta ett samband mellan lantlig miljö, arbetsträning och återhämtning gjorts. För att säkerställa validiteten så gjordes en intervjuguide utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. Respondenterna fick fritt berätta utifrån de frågor som ställdes under intervjun och för att förtydliga förståelsen så ställdes ibland följdfrågor.

Intervjuerna transkriberades så nära talspråk som möjligt, med en viss redigering för att göra materialet mer lättläst. Detta var möjligt att göra, utan att validiteten påverkades, då det var den röda tråden i materialet som efterfrågades och inte djupet.

Etiska överväganden

Helsingforsdeklarationen (2008) har som syfte att vägleda läkare och andra som medverkar i studier och forskning som innefattar människan. Det är forskarens plikt att i varje studie skydda deltagarens liv, hälsa, privatliv och värdighet. Genom att uppfylla kraven för information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande har det säkerställts att studien är etiskt försvarbar.

Varje deltagare fick information om syfte för studien, hur intervjun skulle gå till väga, vart intervjuaren kom ifrån samt om möjliga risker som det skulle innebära att delta i

intervjun. Respondenterna tilldelades information om frivillighet. Det betyder att de har rätten att själva bestämma över sin medverkan och kunde när som helst säga nej till fortsatt

deltagande, utan att detta fick några negativa följder. Alla tänkbara försiktighetsåtgärder vidtogs för att respektera deltagarnas privatliv och säkerheten i informationen, samt värna om deras fysiska och psykiska integritet och personlighet, genom att avkoda det transkriberade materialet. Deltagarna informerades även om att intervjuerna endast skulle komma att användas i studiesyfte (Helsingforsdeklarationen, 2008 & Vetenskapsrådet, 2011).

För att se till att ingen av deltagarna gick från intervjun med ett eventuellt obehag, så pratade intervjuaren och respondenten en stund efteråt. Detta för att kolla av så

respondenterna kände sig bekväma med intervjun som just genomförts och om denne hade några funderingar gällande intervjun. Då studien är riktad mot människors ohälsa, samt återhämtning och arbetsträning, är det av yttersta vikt att personuppgifterna hanteras på ett så säkert sätt som möjligt (Helsingforsdeklarationen, 2008 & CODEX, 2013).

Resultat

Ur intervjumaterialet framkom en rad prototeman som sedan mynnade ut i och utvecklades till fyra teman. De fyra teman som framkom var: Gårdens miljö, Arbetets utformning och vardagliga strukturer, Social gemenskap och bekräftelse samt En väg till förändring. Dessa teman visar resultatet av intervjustudien och kommer att redovisas tema för tema, med stödjande citat.

Gårdens miljö

Deltagare i arbetsträningen på gården, gör alltid ett studiebesök innan de gör valet att ansöka om en plats där. Den lantliga miljön är det första intrycket de får av gården och kan vara avgörande för hur deras beslut blir. En respondent förklarar att det var miljön på gården som var avgörande för dennes beslut att ansöka om en plats, eftersom miljön på ett annat ställe inte alls hade gett samma positiva känsla. ”Det kändes bra bara när jag kom hit och hela miljön liksom”. På gården är man såväl inomhus som utomhus. Då respondenterna mestadels befinner sig utomhus, så upplever många av dem en frihetskänsla. Ett stort antal av respondenterna beskriver också att det är skönt att få komma ut i friska luften. ”Jag är ju hemma och bara stänger in mig, och då mår jag dåligt. Här får en komma ut och få luft hela dagarna och en är ju ute liksom hela tiden”. Arbetsträningen på gården är starkt

sammankopplad med årstiderna och naturens kretslopp. Respondenterna får uppleva naturens växlingar och därigenom känna att de ingår i ett större sammanhang. Flera respondenter uttrycker närheten till naturen som en viktig ingrediens i sitt ökade välmående och för sin trivsel på gården. ”… september brukar ju kunna vara fin va, när höstfärgerna börjar komma litegrann, så att jag stortrivs!”. Eftersom en lantgård är byggd för att kunna innefatta många funktioner och har flera separata hus, så ger det en upplevelse av liv och rymd. Miljön på en gård tillgodoser lätt behovet av öppnare ytor, som kan minska känslan av instängdhet. Flera respondenter beskriver också vikten av att miljön ger möjligheter att kunna gå undan en stund, om det skulle behövas. Husen är gamla och byggda av trä, som ger en känsla av trivsel och trygghet. Flera av respondenterna uttrycker sin uppskattning för den hemtrevliga och sköna miljön. Gårdens miljö innehåller olika delar, där man efter ett tag kan hitta ställen som man uppskattar mer än andra. Alla respondenterna beskriver att de efter en tid på gården har hittat ett eller flera favoritställen, där de allra helst vill befinna sig.”Stallet är väl helt bra faktiskt, tycker jag. Där har jag ju varit mycket, på stallet. Sen finns det andra som jag också har varit på, som jag också tycker är roligt, men stallet är nog det som jag tycker mest om”.

Arbetets utformning och vardagliga strukturer

Genom arbetsträningen på gården uttrycker respondenterna en uppskattning för de varierade arbetsuppgifterna och det fysiska arbetets positiva inverkan på deras välbefinnande.

En återkommande aspekt i intervjumaterialet och som respondenterna finner positivt, är att sysslorna på gården är varierade. Det finns ett antal olika sysslor som ska utföras, så oftast behöver inte respondenterna göra samma sak flera dagar i rad. ”Det är ju liksom inte samma saker hela tiden, för jag klarar inte av när det blir samma saker, som att stå och plocka upp grejer i en hylla hela dagarna”. Variationen beskrivs som en viktig del, för att deras intresse för fortsatt arbetsträning på gården ska upprätthållas. Genom variationen kan de lättare behålla sin motivation och lust för att fortsätta arbetsträna. Eftersom en del av uppgifterna är av rutinmässig karaktär, kan det medföra att de upplever arbetet som enformigt, men eftersom möjligheten att variera mellan olika sysslor då finns, så kan motivationen ändå upprätthållas.

Flera respondenter beskriver att de av tidigare erfarenheter har gett upp, när arbetet har blivit för enformigt. ”Det funkar inte med sammasamma hela tiden, då blir det bakslag och då skiter jag i det”. Genom arbetsträningen på gården får dagarna en liknande struktur för att det finns fasta rutiner att följa och många av respondenterna upplever också att dagarna blir lättare att klara av, när fasta rutiner följs och det finns en struktur att följa varje dag. Detta är en viktig del i en återhämtningsprocess när man ska klara av att ta sig ur ett passivt

beteende.”Jag trivs bra här som fan. Det är skönt att ha rutiner och struktur”.

Många av respondenterna beskriver arbetet med djuren som en betydande del i sin motivation till att delta i arbetsträningen. Vissa deltagare har inte någon större vana av

djurhantering och det kan för dem i början kännas ovant och skrämmande, men efter en tid på gården upptäcker de att arbetet med djur kan vara både trevligt, stimulerande och lärorikt.

Några uttrycker även att de tycker om att ta hand om djuren, eftersom de accepterar en för den man är och de kan umgås med dem utan att bli granskade. ”… och sen är det kul att hålla på med djur, ingen som håller på och klagar”. Genom att få ta hand om och ge djuren mat, uttrycker respondenterna en meningsfullhet i uppgifterna runt skötseln. Djuren på gården är av olika slag och en del deltagare har fastnat för något särskilt djurslag, medan andra tycker om alla slags djur. En respondent belyser betydelsen av djurskötseln och att vänja sig vid den, samt det lite speciella med att komma närmare vissa av djuren och kanske få kontakt med ett specifikt djur. ” … annars tycker jag om det här med att ge mat till ett speciellt får och till de övriga fåren och de andra djuren”.

Social gemenskap och bekräftelse

En av aspekterna i en återhämtningsprocess är betydelsen av att ingå i ett sammanhang och att få tillhöra en grupp. Respondenterna beskriver vikten av att det finns en social

gemenskap på gården och att de kan vara sig själva, samt tycker att de mår bättre när de gör sin arbetsträning tillsammans med andra. Alla respondenter nämner gemenskap med andra, som en viktig del för att kunna utvecklas, återhämta sig och trivas med sin arbetsträning. ”Det bästa med att vara här är gemenskapen. … så länge en har gemenskapen här så går det utmärkt”. En viktig del i arbetsträningen och återhämtningen, som respondenterna också beskriver, är att gården erbjuder dem en plats att gå till, en plats att tillhöra, samt en plats där chansen att få växa i sig själva ges. Flera av respondenterna pratar om att den sociala

gemenskapen på gården gör att de känner sig som hemma, när de kommer dit. Hemmakänslan bidrar till att respondenterna känner en trygghet och tillhörighet, som kan hjälpa i arbetet med att stärka deras självkänsla.”… man har ju blivit som en stor familj här ute, asså, jag känner en trygghet som jag inte har känt förut”. På gården finns handledare som hjälper till med arbetet och som därigenom kan ge spontan stöttning och bekräftelse, men det finns även möjlighet att få enskild stöttning om man så önskar. Många respondenter beskriver

stöttningen på gården som betydelsefull. De upplever att det finns människor där, som bryr sig om dem och vill veta hur de mår varje dag, som ger en stark känsla av bekräftelse och som stärker självkänslan. Respondenterna beskriver att de har fått det stöd och den hjälp som de har velat ha på gården. Vid tidigare upplevelser av arbetsträning, så har de känt att möjlighet till stöttning inte har funnits, som de hade behövt för att komma vidare i sin process. En majoritet av respondenterna känner sig också ofta uppskattade på gården. Att få beröm och bekräftelse för att man gjort ett bra jobb, gör att man känner sig betydelsefull och uppskattad, som är en viktig del i återhämtning och arbetsträning. ”Ja, det som har varit bäst här är ju en klapp på axeln, man känner sig uppskattad och de säger mer än en gång att man gör ett bra arbete”. Det som finns genomgående i materialet är att hälsan har höjts vid arbetsträningen och återhämtningen på gården. Deltagarna beskriver att de mår psykiskt bättre när de har en fast plats att gå till varje dag, en grupp att tillhöra, samt att få ta del av en social gemenskap.

”Jag är mer välmående. Jag mår mycket bättre sen jag började göra något på dagarna. För innan hade jag en väldig ångest, men det blir väl så när man bara sitter hemma också”.

En väg till förändring

När en människa är i passivitet och/eller har någon form av psykisk ohälsa, kan det vara svårt att förändra sin livssituation. Genom att respondenterna kan använda

arbetsträningen på gården, som en mellanlandning, så kan de i lugn och ro återhämta sig och komma ur sin passivitet och bli motiverade att blicka framåt, mot nya mål. Många lyfter det värdefulla i att få arbeta i sin egen takt och att ha en plats att mellanlanda på, för att kunna återhämta sig till ett mer funktionellt vardagsliv. ”Det hade varit svårt att gå direkt på jobb efter att ha suttit hemma som jag gjort. Det som är så bra här är att man får jobba efter eget tempo och liksom komma igång”. Många av respondenterna var tidigare i passivitet och hade en negativ syn på livet, innan de började arbetsträna på gården. Efterhand så beskriver de en förändring till ett positivare synsätt och uttrycker uppskattning för sitt mer aktiva liv. De uttrycker även en förändring genom ökat självförtroende, som visar sig i en större tilltro till sin egen förmåga att hantera problem och relationer. ”Min inställning har nog faktiskt ändrats, överlag har den ändrats. Sen finns det dagar då jag känner att den inte har ändrats alls, men överlag har den ändrats till det positiva”. Att kunna ta egna initiativ för att förändra sin livssituation, är ett bevis på att en stor förändring skett. Från att vara passiv och overksam, till att kunna ta aktiva beslut rörande sin egen hälsa och utveckling, så påvisar det att en förändring skett hos respondenten. Det kan innebära att man själv vågar ta kontakt med, till exempel en kurator, eller vågar börja göra upp planer för sin egen framtid. Det finns även flera respondenter som har fått hjälp att ställa om hela sin vardag. Genom sin plats på gården har de fått hjälp med att förändra sin dygnsrytm och att kunna stiga upp varje morgon. Andra har förändrat sin inställning till arbete och ser efter ett tag mer positivt på sin framtida

möjlighet att kunna studera eller få ett fast arbete som de kommer att kunna trivas med. ”Från att sitta hemma framför en dator ett år, vara vaken om nätterna och sova hela dagarna. Det funkar inte. Till dagens läge då jag verkligen kommer upp, gör det jag ska och orkar med hela dagar, det är kanon!”

Diskussion

Syftet med denna studie var att undersöka om den lantliga miljön har någon betydelse för arbetsträning och återhämtning, för individer med psykisk ohälsa och/eller passivitet. De teman som kom ut av intervjuerna blev: Gårdens miljö, Arbetets utformning och vardagliga strukturer, Social gemenskap och bekräftelse samt En väg till förändring. Dessa teman

speglar betydelsen av den lantliga miljön, men även vad respondenterna generellt värdesätter i en arbetsträning för återhämtning.

Denna studie visar att den lantliga miljön är betydelsefull för arbetsträning och återhämtning. Det som kan diskuteras är huruvida den lantliga miljön har någon fördel gentemot någon annan miljö. Om den har det så skulle det kunna vara att de flesta individer nu för tiden, lever i en stadsmiljö. Därför skulle den stora kontrasten mellan miljöerna vara till gagn för respondenterna, som får ”starta om” i en ny och annorlunda miljö.

Hartig (2007) och Gonzalez et al., (2010) beskriver att det finns miljöer som fungerar på ett återställande vis. Genom att befinna sig i naturen och vara på ställen där personen trivs, så genererar det i en ökad hälsa. Respondenterna uttryckte att de tyckte det var skönt att få vara ute i naturen och arbeta. Denna studie visade att den lantliga miljön erbjuder dem fysiskt arbete, ytor att röra sig på, samt närkontakt med djur, vilket torde ge ett främjande av

återhämtningsprocessen. Utomhusmiljön gjorde också att känslan av instängdhet minskade.

Då arbetsträningen på gården innefattar en rad olika sysslor, bland annat djurskötsel, så behöver respondenten ha något litet intresse för djur, natur och trädgård (Haubenhofer et al, 2010). Det kan annars bli svårt att genomföra arbetsträningen och återhämtningsprocessen kan lätt hämmas. Denna studie visade att några av respondenterna hade en likgiltig inställning till den lantliga miljön från början, men efter att ha arbetstränat ett tag så ändrades deras inställning till att bli mer positiv, vilket Elings och Hassink (2008) menar inte är helt ovanligt.

Förändringen i respondenternas inställning i denna studie kan visa på att de har kommit en bit på väg i sin återhämtningsprocess.

På gården finns det sysslor som måste utföras dagligen. Det finns inga sysslor som utförs utan att ha ett bakomliggande syfte. Djuren är beroende av att få sin skötsel, ved ska klyvas, trädgården ska skötas, mat ska lagas, med mera. Denna studie visar, i enlighet med Elings och Hassink (2008), att genom detta så känner respondenterna en meningsfullhet med sina sysslor och att någon behöver deras arbetsinsats varje dag, vilket är en viktig komponent i en återhämtningsprocess. Det som kan diskuteras är om meningsfulla sysslor, skulle kunna finnas på ett annat ställe. Det skulle säkert vara möjligt, men den meningsfullhet som djurens

beroendeställning skapar, ger ett naturligt syfte och därigenom en meningsfullhet som är så viktig.

Begreppet Grön omsorg, definieras av LRF (2010), som meningsfull sysselsättning för individer som är i behov av särskilt stöd, där sysslorna anpassas utifrån varje individs behov. I föreliggande studie framkom en komponent i arbetsträningen, som beskrevs som viktig. De flesta av respondenterna uttryckte att varierade arbetsuppgifter är en central komponent, för att de inte klarar av när en syssla blir för enformig. Flera beskriver sina erfarenheter från tidigare arbetsträning, som de avbrutit på grund av för lite variation i sina arbetsuppgifter.

Intressant är då varför just den lantliga miljön skulle kunna ha en fördel, gentemot andra miljöer, gällande varierade arbetsuppgifter. Naturens årstider hjälper till att skapa variation i arbetsuppgifternas karaktär och innehåll som därigenom gör den lantliga miljön mycket passande. För att skapa bra förutsättningar för återhämtning så torde varierade arbetsuppgifter i arbetsträningen vara en viktig komponent att beakta, vilket även LRF (2010) har visat i sin beskrivning av Grön omsorg. Det som är intressant att diskutera är vad orsakerna till behovet av variation beror på. Det skulle kunna bero på funktionsnedsättning, psykisk ohälsa,

personliga egenskaper eller ett allmänt samhällsklimat där snabb tillfredställelse av behov är en ökande trend. Detta skulle kräva en helt egen studie för att utröna och går inte att besvara här.

En annan viktig komponent som framkom i denna studie, var att respondenterna tyckte det var skönt att dagarna hade fått struktur och rutin. Elings och Hassink (2008) visar på att om personer får struktur och rutin i sin vardag, så bygger det en grund att stå på när

personerna sen vill gå vidare till något nytt. Några av respondenterna i denna studie uttryckte det som att deras vardag inte fungerar om inte rutiner finns. Antonovsky (2005) beskriver vad som är viktigt för att göra världen begriplig, hanterlig och meningsfull. Möjligheten att möta de påfrestningar som vardagen ger, beror enligt honom, på hur man har beredskap att hantera omvärldens påfrestningar. Denna studie visar att respondenterna på gården ges möjlighet att öka sin beredskap, för att möta dessa påfrestningar, genom att träna sig på att följa struktur och rutiner i vardagen.

Det som i studien verkade ha stor betydelse för alla respondenter var bemötandet, uppskattningen och stöttningen, som de fick av gruppen och handledarna på gården. Coleman (2004); Topor och Borg (2008) och Topor et al., (2009) beskriver andra människors

betydelse i en återhämtningsprocess. De beskriver att ha vänner, familj, men också de professionella att stödja sig mot under en återhämtningsprocess, som viktig. Berget och Braastad (2008) och Berget et al., (2007, 2008a, 2008b) menar att djuren har hälsofrämjande

betydelse för personer med psykisk ohälsa. Deras studier, som innefattar boskap och dess inverkan på människor, visar att djuren kan användas som ett socialt stöd, men även ökar självförtroendet hos personer som har nedsatta förmågor av olika slag. Alla respondenterna i denna studie lägger tyngd vid att det är en befrielse att få komma till gården där de får ta del av en social gemenskap som lyfter dem. Topor och Borg (2008) visar på vikten av att träffa andra människor i samma situation. De visar hur det kan öka tillhörigheten och samhörigheten med andra människor. Om någon kan hjälpa mig, så kanske jag kan hjälpa någon annan?

Handledarna på gården är med ute i verksamheten där sysslorna utförs, hjälper till där det behövs, stöttar och berömmer för gott arbete. Eftersom denna studie visat, att det är positivt att bli uppskattad för sitt arbete, torde det vara en viktig komponent i både återhämtning och arbetsträning.

Respondenterna i denna studie har liknande bakgrundshistoria och därför delar de ungefär samma erfarenheter och kan på så sätt hjälpa varandra i den situation de befinner sig i. Genom att uppleva att man inte är ensam om sina problem och funktionsnedsättningar, så ger det en känsla av tillhörighet och gör att de kan växa i sig själva och

återhämtningsprocessen främjas. Denna studie har visat, att genom att känna tillhörighet och samhörighet med en grupp, torde hälsan främjas avsevärt och det är då en viktig komponent i arbetsträning och återhämtning. Elings och Hassink (2008) beskriver att tillhöra en grupp och kunna känna trygghet främjar den positiva känslan, av att gå till arbetet varje dag. Det stöds också av denna studie och torde öka motivationen för att kunna fullfölja sin arbetsträning och blir då en viktig komponent vid arbetsträningens utformning och innehåll. Det som kan diskuteras är om den lantliga miljön har betydelse för att kunna känna tillhörighet i en grupp och att få ingå i en social gemenskap. Eftersom grupper och grupprocesser är avhängiga av gruppens medlemmar och syfte, så torde miljön här ha liten betydelse. Eftersom studien visar att social gemenskap och tillhörighet i en grupp, är en viktig förutsättning för återhämtning, så kan den tillgodoses i vilken miljö som helst.

I denna studie valdes en kvalitativ intervjustudie, för att hitta respondenternas

subjektiva uppfattning, av betydelsen av att arbetsträna och återhämta sig i lantlig miljö. Som analysmetod valdes tematisk analys, för att se vilka enheter som var återkommande i

materialet och därigenom kanske hitta beståndsdelar som ansågs viktiga för en arbetsträning och återhämtning från psykisk ohälsa och/eller passivitet.

Hade ansatsen varit att hitta en mer underliggande mening, undersöka fenomenet eller ett större djup, så hade istället en fenomenologisk ansats valts. Detta var dock inte syftet med denna studie.

De begränsningar som finns i denna studie, är en oerfarenhet av att göra en undersökning utifrån en egen frågeställning, tillverka en egen intervjuguide och en

oerfarenhet att genomföra intervjuer. Oerfarenheten kan ha påverkat intervjuerna, då ledande frågor lätt kan ha ställts. Det kan ha lett till att intervjuerna inte blev så långa som önskat och det kan även ha påverkat intervjufyllnaden. En del individer är inte lätta att intervjua, vilket resulterade i att vissa av intervjuerna blev korta. Tyvärr så syns inte vinsten av att dessa personer medverkade, utan det som syns är de korta intervjuerna som blev utfallet. Längden på intervjuerna hör också ihop med intervjuarens oerfarenhet, då det ibland blev svårt att ställa följdfrågor, som förtydligade förståelsen. Intervjufyllnaden kan ha påverkat utkomsten av resultaten, då en större mängd data kanske hade lett till andra resultat.

Det som skulle vara intressant att forska vidare på är att kunna finna en djupare upplevelse och en djupare mening av arbetsträning i lantlig miljö, till exempel genom att använda en fenomenologisk analysmetod. Göra upprepade mätningar, en innan de börjar arbetsträna och en efter avslutad arbetsträning, för att kunna påvisa vad det egentligen är som händer under en arbetsträning i lantlig miljö.

Slutsats

Studien visar att den lantliga miljön har betydelse, för individer som genom arbetsträning ska återhämta sig från psykisk ohälsa och/eller passivitet. Även djuren och själva arbetets utformning är därigenom också av stor vikt. Den sociala gemenskapen och att få tillhöra en grupp, samt en möjlighet att skapa rutiner och struktur i sin vardag, är

betydelsefulla i processen att förändra sitt liv. Alla beståndsdelar som framkom i studien är av betydelse, för att komma ur passivitet eller psykisk ohälsa och stegvis närma sig arbete eller utbildning. Det gick dock inte att utläsa ur studien, huruvida det var någon del som hade större betydelse än någon annan.

Resultaten som framkom, kan vara användbara vid planering och organisering av en verksamhet för arbetsträning och återhämtning, från psykisk ohälsa och/eller passivitet.

Referenser

Alphonce, E.(2008). Ta tillbaka makten över ditt liv – en väg till återhämtning efter kriser och sjukdom. Tredje upplagan, Hägersten, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

Abramsson, K.& Tenngart, C. (2006). ”Nature and Health” in Sweden. Farming for Health, 127-134.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Andra upplagan, Stockholm, Natur och Kultur.

Berget, B. & Braastad, B O. (2008). Kunnskapsstatus och forskningsbehov for Inn på tunet.

Berget, B. & Braastad, B O. (2008b). Attitudes to animal-assisted therapy with farm animals among health staff and farmers. Journal of Pshyciatric and Mental Health Nursing, 15, 576-581.

Berget, B. & Braastad, B O. (2008). Theoretical Framework for Animal-Assisted Interventions – Implications for practice. Therapeutic Communities, 29,3.

Berget, B., Ekeberg, Ö., & Braastad, B O. (2008a). Animal-assisted therapy with farm animals for persons with psychiatric disorders: effects on self-efficacy, coping ability and quality of life, a randomized trial. Clinical Practice and Epidemiology in Mental Health, 4:9.

Berget, B., Ekeberg, Ö., Pedersen, I., & Braastad, B O. (2011). Animal-assisted therapy with farm animals for persons with psychiatric disorders: Effects on Anxiety and

Depression, a randomized trial. Occupational Therapy in Mental Health, 27, 50-64.

Berget, B., Skarsaune, I., Ekeberg, Ö., & Braastad, B O.(2007). Humans with Mental

Disorders Working with Farm Animals: A Behavioral Study. Occupational Therapy in Mental Health, 23, 101-117.

Byttner C.L. & Durakovic E.(2010). Stöd i hemmet till äldre personer med psykiska funktionsnedsättningar. Examensarbete, Magisternivå. Malmö: Malmö Högskola.

Coleman, R.(2004) ÅTERHÄMTNING ett okänt begrepp. Hägersten, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

CODEX. (2013). Regler och riktlinjer för forskning Hämtad 20 april, 2013, från http://www.codex.vr.se/manniska3 Stockholm, Vetenskapsrådet.

Gonzalez, M. T., Hartig, T., Grindal, G. G., Martinsen, E. W., & Kirkevold, M.(2010).

Journal of Advanced Nursing, 66:9.

Hartig, T.(2007). Three steps to understanding restorative environments as health resources.

Hartig, T., Mang. M., & Evans, G.W. (1991). Restorative Effects of Natural Environment Experiences. Environment and Behavior,1991 23: 3.

Haubenhofer, D. K., Elings, M., Hassink, J. & Hine, R. E.(2010). The development of green care in western european countries. Review article, Explore, 6, 106-111.

Hayes, N. (2000). Doing Psychological research. New York: Open University Press.

Hine, R., Peacock, J., & Pretty, J.(2008) .Care Farming in the UK: Contexts, Benefits, and Links with Therapeutic Communities. Therapeutic Communities, 245-260.

Jahoda, M. (1979). The impact of unemployment in the 1930:s and the 70:s. Bullentin of the British Psychology Society, 32, 309-314

Kvale, S. & Brinkmann, S.(2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan, Lund: Studentlitteratur.

Lantbrukarnas riksförbund. (2010). Grön omsorg – Meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd.

O´Toole, M.S., Ohlsen R.I., Taylor, T.M., Purvis, R., & Pilowsky, L.S. (2004). Treating first episode psychosis – the service user´s perspective: a focus group evaluattion. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 11, 319-326.

Schrank, B., & Slade, M.(2007). Recovery in Psychiatry. Psychiatric Bulletin, 31, 321-325.

SFS, 2001:453. SoL. Stockholm: Socialdepartementet.

Svenska Akademiens Ordlista. (2011). Hämtad 6 juni, 2013, från

http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_

pa_natet/ordlista

Topor, A., & Borg, M.(2008). Relationer som hjälper. Upplaga 1:1, Lund: Studentlitteratur.

Topor, A., Borg, M., Di Girolamo, S., & Davidson, L.(2009). Not just an individual journey:

social aspects of recovery. International Journal of Social Psychiatry.

Vetenskapsrådet.(2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 20 april, 2013, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Stockholm: Vetenskapsrådet.

WMA Declaration of Helsinki. (2008). Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 20 april, 2013, från

http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/ Korea: The World Medical Association.

Bilaga 1.

Jag heter Sara Hansson och läser sista terminen på Vård och Stödsamordnarprogrammet på Karlstad Universitet . Jag ska om en månad börja skriva på mitt examensarbete. Arbetet kommer att handla om hur det är att arbetsträna i den lantliga miljön som är här på Gården.

Jag skulle bli jätteglad om några ville ställa upp och bli intervjuade av mig. Frågorna kommer att handla om er arbetsträning här på Gården och hur ni tycker det är att vara här. Jag kommer att spela in vårt samtal och jag är den enda som kommer att lyssna på inspelningen. Jag

kommer inte att nämna någon vid namn, vilken ort ni kommer från och jag kommer inte heller att nämna Gården vid dess rätta namn. Jag räknar med att intervjun kommer att ta max 40 minuter, men det gör ingenting om det tar längre tid. Ni kan när som helst avbryta intervjun om ni inte längre önskar vara med, det är bara att säga till.

Om ni har några frågor kan ni nå mig på telefonnummer: 070*-******.

Tack på förhand!

Sara

Bilaga 2.

Intervjuguide

• Kön

• Ålder

• Hur såg ditt liv ut innan du kom till gården? Ev. psykisk ohälsa/missbruk?

• När du gjorde studiebesök på gården, vad var det som gjorde att du kände att det skulle passa dig?

• Hur tycker du det är att arbetsträna i lantlig miljö?

• Vad har varit bra?

• Vad har varit mindre bra?

• Vilken del av den lantliga miljön har du trivs bäst/sämst med?

Vad är det med ... som gör att du trivs bäst/sämst med det?

• Har du saknat något i din arbetsträning?

Om ja, i så fall vad?

• Hur tycker du att din arbetsträning/återhämtning har fungerat? Ser ditt liv annorlunda ut nu från när du började på …?

Om ja, i så fall hur?

Bilaga 3

Prototeman Skön Miljö Fysiskt arbete Djurskötsel Varierande Struktur Rutiner Vanesak Jag syns Uppskattning Ändrad inställning Stöttning

Gemenskap Socialt Vara sig själv Som en familj Mår bättre Hemmakänsla Förändring Givande

Mellanlandning