Projektering med hänsyn till
arbetsmiljö i golvbranschen
Consideration to working environment during floor
projecting
Författare: Mohammad Tabatabai
Uppdragsgivare: Golvbranschen Öst
Handledare: Lars Johnsson, Golvbranschen Öst Alicja Tykocka Ström, KTH ABE
Examinator: Per-Magnus R Roald, KTH ABE
Examensarbete: 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design
Godkännandedatum: 2014-06-12
Sammanfattning
Antalet personer som skadas bland golvläggare är ca 1.5 % per år och de skador som uppkommer är hand och knäskador. Det är inte den grupp inom byggindustrin som har störst skadefrekvens men endast en låg andel klarar av att arbeta ända till pensionen.
Detta examensarbete har haft till syfte att ge en objektiv bild av arbetsmiljön för golvläggare, och ta fram brister och förslag på förbättringar. Det har gjorts efter önskemål från Golvbranschen Öst och Lars Johnsson som under lång tid sett problem i branschen.
Jag har gjort intervjuer med golvläggare och leverantörer (se sidan 34) och observationer på arbetsplatser, tagit fram statistiskt underlag från arbetsmiljöverket över skador och gjort litteraturstudier på forskning inom området.
Jag kom fram till att arbetsskador framför allt orsakas av dåligt anpassad skyddsutrustning och även golvmaterial levererade i för stora förpackningar. Golv levereras i längder som är svåra att hantera manuellt och väger ofta hundratals kilo. Därför blir hjälpmedel som bygghissar mycket viktigt för att förebygga arbetsskador, trots att dessa ofta plockas bort i förtid. Det finns mycket som kan
förbättras på området, bland annat bättre anpassad utrustning och golv/mattbeläggning som levereras i mindre storlekar och vikter.
Nyckelord
Abstract
Yearly injuries among flooring contractors caused from work are 1.5 %. And the most common body part to be injured is hand and knee. This group is not the most injured in the building industry but a very low percent manage to work until retirement.
The purpose of this essay has been to give a view of the working environment in this industry, with deficiencies and improvement possibilities. The method has been interviews and observation studies at construction places, processing of statistics from Swedish work environment authority and
literature studies of research in the area.
Förord
Att sätta sig in i förutsättningarna för arbetsmiljön är både komplext och svårt på så kort tid men mycket intressant. Det skulle inte ha varit möjligt utan alla som släppt in mig på deras arbetsplatser och tagit sig tid att svara på mina ibland många frågor. Stort tack!
Innehåll
Sammanfattning ... 3 Nyckelord ... 3 Abstract ... 5 Förord... 7 1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte och Mål ... 1 1.3 Avgränsningar ... 1 1.4 Lösningsmetoder... 2 2. Nulägesbeskrivning ... 32.1 Skador och sjukdomar inom golvbranschen ... 3
2.2 Krav och möjligheter inom arbetsmiljö och ergonomi för golvläggare ... 6
2.3 Skador och sjukdom på arbetet ... 7
2.4 Arbetsplatsens arbetsmiljö ... 8
2.5 Golvläggning av olika typer av golv ... 9
2.5.1 Lamellparkett ... 9 2.5.2 Textilgolv ... 11 2.5.3 Linoleum ... 14 2.6 Återförsäljares synvinkel ... 15 3. Teoretisk referensram ... 17 4. Faktainsamling ... 19 5. Genomförande ... 21
6. Analys och slutsatser ... 23
6.1 Skador och sjukdomar inom golvbranschen ... 23
6.2 Krav och möjligheter inom arbetsmiljö och ergonomi för golvläggare ... 23
6.3 Skador och sjukdom på arbetet ... 24
6.4 Arbetsplatsens arbetsmiljö, golvtyper och återförsäljares synvinkel ... 24
6.5 Läggningsmetoder... 26
6.5.1 Läggning med två meter breda rullar, 25 meter långa, 145 kg ... 27
6.5.2 Läggning med en meter breda rullar, 25 meter långa, 72.5 kg ... 27
6.5.3 Resultat ... 27
6.6 Sammanfattning av slutsatser ... 30
7. Rekommendationer ... 31
7.1 Praktiska förslag till lösningar ... 31
7.1.2 Bärhandtag ... 32
7.1.3 Certifiering ... 33
Referenser ... 35
Muntliga källor ... 35
Skriftliga källor ... 35
Övriga använda men inte refererade källor ... 37
Bilagor ... 39
Bilaga 1 Checklista vid arbetsplatsbesök ... 39
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Utformning av arbetsmiljön styrs av arbetsmiljölagen (AML) (1977:1160) och
arbetsmiljöförordningen (1977:1166). I den kan man läsa att ”Arbetsmiljölagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö” (AML, kap1, 1 §) och att ”Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö”(AML, kap3, 1a §). Detta innebär att arbetsmiljön skall utformas så att ohälsa och olycksfall undviks och att ansvaret både ligger på arbetsgivare och arbetstagare.
Trots detta uppkommer arbetsmiljörelaterade skador inom byggbranschen. 13 802 arbetsolyckor med sjukfrånvaro år 2010-2014 uppkom inom byggindustrin av totalt 124 247 olyckor vilket
motsvarar 11 % av alla olyckor inom 22 branscher. Bara av tillverkningsindustri och vård, omsorg och socialtjänst har högre antal olyckor (arbetsskadestatistik, arbetsmiljöverket, 2014).
Inom golv- och väggbeläggningsarbete skadades 1.5 % av alla sysselsatta under 2012. Det
motsvarade 3.8 % av alla arbetsskador inom byggbranschen. Jämfört med de andra näringsgrenarna har golv- och väggbeläggare tillsammans med markarbetare de minsta antalet skador av alla grupper (Samuelson, 2012). Även om det inte är den grupp som har störst skadefrekvens så är det en grupp där bara 24 % av yrkesverksamma i gruppen 35-44 år går i pension (figur 2.6). Byggmaterialet som används vid golvläggning kan ha mycket stor vikt och vara i längder som orsakar stor belastning på kroppen vid manuell hantering. Skyddsutrustningen är inte alltid anpassad till golvläggarens behov och många fysiska problem uppstår efter lång tid vilket gör att de inte uppmärksammas innan man arbetat många år och kroppen redan skadats.
Alla arbetsskador orsakar onödigt lidande för individen, bör förebyggas och inom golvläggning finns troligen mycket som kan göras för att förbättra miljön. Därför har Golvbranschen Öst efterfrågat en utomstående bild av situationen för golvläggare, både för att få en objektiv bild av situationen och för att uppmärksamma de problem som finns.
1.2 Syfte och Mål
Målet med arbetet har varit att ge en detaljerad och objektiv bild av arbetsmiljön för golvläggare men också att hitta de viktigaste sakerna som påverkar arbetsmiljön negativt och ta fram förslag på lösningar eller inriktning på vidare arbete. Målet har varit att analysera arbetsmiljön från flera håll;
Analys av nuvarande golvmaterial, arbetsmetoder och förbättringsmöjligheter
Statistiskt underlag om skade- och sjukdomsorsaker och samband mellan olika faktorer Grundförutsättningar för golvläggaren och tillgänglig kunskap inom området arbetsmiljö Observationer av arbetsmiljö och intervjuer för att hitta tänkbara orsaker och lösningar till
de skador och sjukdomar som identifierats
1.3 Avgränsningar
Ämnesområdet arbetsmiljö är komplext och kan studeras djupt och påverkas av många olika faktorer. För att kunna genomföra arbetet på 10 veckor har en hel del avgränsningar gjorts. Tre golvtyper har studerats i allmänhet. Parkett, linoleum och textil. Plattor och specialmaterial har inte ingått då det skulle bli för omfattande. Våtrumsläggning har ingått som mindre del men inte
2
Efterforskningar på kunskap om förebyggande arbete och arbetsmiljö för golvläggare har gjorts översiktligt då en fullständig litteraturstudie skulle ta för lång tid. De områden som har studerats på arbetsplatserna har byggt på utvalda delar från arbetsmiljöverkets checklistor för att n fullständig utredning av varje plats inte skulle vara relevant i det här arbetet. Arbetsplatsbesöken har sammanfattats och de viktigaste bristerna har tagits med i rapporten eftersom de områden som redan är bra på arbetsplatsen inte är viktiga för resultatet. Statistiken har byggt på 5 års
sammanställning av byggindustrins centrala arbetsmiljöråd som i sin tur sammanställts i det här arbetet. Begränsningar har gjorts i att statistiken inte går mer än 5 år bakåt då bearbetning av flera år än så skulle ta för lång tid och troligen inte ge mer information.
1.4 Lösningsmetoder
För att få en bild har arbetsmiljön angripits från flera håll.
Arbetsplatsbesök med intervjuer och observationer utifrån utvalda delar av arbetsmiljöverkets checklistor (bilaga 1)
̶ Styrkor: eftersom besöken utgått från checklistor från arbetsmiljöverket och samma lista använts på alla arbetsplatser är jämförbarheten god och risken att missa viktiga aspekter liten. Checklistorna garanterar också att viktiga faktorer tas upp som har påverkan på arbetsmiljön.
̶ Svagheter: antalet besök kan ha vara något få för att ensamt utgöra grund för slutsatser. Kombinerat med statistik blir slutsatserna ändå relevanta.
Statistik över skador, sjukdomar och sysselsättning inom golvläggning
̶ Styrkor: materialet har samma form varje år och det blir därför lätt att jämföra utvecklingen från år till år och se skillnader. Statistik från 5 år ger en bra
ögonblicksbild över hur arbetsmiljön ser ut just nu, jämfört med om man bara skulle tittat på ett år.
̶ Svagheter: fem år bakåt visar inte hur trenderna ser ut och hur arbetsmiljön utvecklats långsiktigt. En del statistik fanns inte tillgänglig för endast golvläggare utan vägbeläggning ingick också. Detta är dock en mindre del och resultatet är troligen mer användbart om dessa delar ändå ingår.
Utbildningsmöjligheter och tillgänglig kunskap för golvläggare
̶ Styrkor: materialet i kursplaner och utbildningsmaterial är omfattande och har ofta specifika mål som gör det lätt att hitta arbetsmiljöfrågorna. Utbildningskraven på golvläggare är tydliga och det är lätt att hitta information om vad de har för grundutbildning.
̶ Svagheter: det som finns att hitta är dagens utbildningar men inte den utbildning som de som arbetat tiotals år som golvläggare fått.
Teknisk beskrivning av tre vanliga golvtyper och utförandekrav
̶ Styrkor: de vanligaste golvtyperna som golvläggare oftast lägger har analyserats och borde ge en bra bild av vilka belastningar som kroppen oftast utsätts.
3
2. Nulägesbeskrivning
Arbetet har inte inriktat sig på ett enda företag utan gjorts allmänt på flera olika arbetsplatser. Därför blir nulägesbeskrivningen en allmän bild av golvläggningsbranschen.
2.1 Skador och sjukdomar inom golvbranschen
Byggindustrins centrala arbetsmiljöråd gör årligen rapporter över arbetsskador inom byggindustrin. Sett till de senaste fem åren kan man se att antalet arbetsskador ökat sedan 2008 men att antalet arbetssjukdomar legat stabilt på samma nivå alla år (figur 2.2). Jämför man antalet med det totala antalet sysselsatta ser man att den procentuella andelen skador ökat 0.22 % från 2008 till 2011 (tabell 2.1). Antalet arbetssjukdomar däremot har minskat 0.05 % från 2008 till 2011 (tabell 2.2) eftersom antalet sysselsatta under perioden ökat (figur 2.3). Det som framför allt orsakar skadorna är förlorad kontroll över handverktyg och redskap (figur 2.1). Värt att anmärka är också att antalet olyckor med denna orsak fördubblades från 2011 till 2012. Den kroppsdel som oftast skadas är handen men även fingrar och ben inklusive knä är stora poster i statistiken (figur 2.4).
År Procent skador 2008 0,660455242 2009 0,484202881 2010 0,606199245 2011 0,882978723 2012 ej tillgängligt
Tabell 2.1 Procentuell andel skador av totala antalet yrkesverksamma golv- och väggbeläggare. Bearbetat i Excel av Mohammad Tabatabai från bilaga 2
(Samuelson 2008 – 2012) År Procent sjukdom 2008 0,330227621 2009 0,290521729 2010 0,274505319 2011 0,276595745 2012 ej tillgängligt
Tabell 2.2 Procentuell andel sjukdom av totala antalet yrkesverksamma golv- och väggbeläggare. Bearbetat i Excel av Mohammad Tabatabai från bilaga 2
(Samuelson 2008 – 2012)
4 Figur 2.2 Arbetsolyckor och sjukdom för golv- och vägg-beläggningsarbete 2008 – 2012 Bearbetat i Excel av Mohammad Tabatabai från bilaga 2 (Samuelson, 2008 – 2012)
Figur 2.3 Sysselsatta inom golv- och väggbeläggnings-arbete 2008 – 2011. Bearbetat i Excel av Mohammad Tabatabai från bilaga 2 (Samuelson, 2008 – 2012)
5
Figur 2.5 Sjukdomsorsaker för golvläggare 2008 – 2012. Bearbetat i Excel av Mohammad Tabatabai från bilaga 2
(Samuelson, 2008 – 2012)
Det är framför allt belastning som orsakar sjukdom för golvläggare (figur 2.5) men positivt är att antalet sjukdomsfall pga detta minskat med 57 % under de senaste fem åren, trots att antalen sysselsatta ökat.
Sett till ålder så drabbas framför allt gruppen 25 – 54 av arbetsolyckor och 35 – 54 av
arbetssjukdomar (figur 2.7). Men hänsyn bör tas till att största delen sysselsatta framför allt är i gruppen 25 – 54 år (figur 2.6). Om man då ser till procent som skadas/insjuknar av totalt antal sysselsatta så blir bilden annorlunda (figur 2.8). Största risken för sjukdom är i åldern 60 – 64 medan gruppen 25 – 34 toppar i kategorin olyckor. Generellt sett är olycksfrekvensen relativt jämn i alla åldersgrupper utom 16 – 19 och 65 – som har en mycket liten andel. Andelen sysselsatta stiger linjärt från gruppen 16-19 år fram till 35-44 år men sjunker sedan lika snabbt fram till gruppen 45-54 år. Mellan gruppen 45-54 och 55-59 år sjunker antalet sysselsatta drastiskt men sedan sker inte någon större förändring innan pensionsåldern (figur 2.6).
Figur 2.6 Antal sysselsatta efter ålder 2008 – 2011 inom golv- och väggbeläggning. Bearbetat i Excel av Mohammad Tabatabai från bilaga 2 (Samuelson, 2008 – 2011)
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 2008 2009 2010 2011 2012 Belastning Kemiska/Biologiska
Fysikaliska inkl vibrationer och buller Fysikaliska - Buller
65-6
Figur 2.7 Arbetsolyckor och – sjukdomar efter ålder inom golv- och väggbeläggning 2008 – 2011. Bearbetat i Excel av Mohammad Tabatabai från bilaga 2 (Samuelson, 2008 – 2011)
Figur 2.8 Procentuell fördelning av arbetsolyckor och – sjukdomar efter ålder inom golv- och väggbeläggning.
Bearbetat i Excel av Mohammad Tabatabai från bilaga 2 (Samuelson, 2008 – 2011)
2.2 Krav och möjligheter inom arbetsmiljö och ergonomi för golvläggare
För att bli golvläggare krävs yrkesbevis som utfärdas av Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN). För att få yrkesbevis krävs en grundutbildning som kan fås genom byggnads- eller fordons- och
transportprogrammet på gymnasiet, BYN´s fackteoretiska distansutbildning eller genom annan utbildningsgivare som godkänts av BYN. Därefter ska 5 800 timmar (för vuxenutbildning) eller 6 800 timmar (för gymnasieutbildning) lärlingsanställning med utbildningsbok genomföras. (BYN, vägen till ditt yrkesbevis, 2014)
I byggnadsprogrammets gemensamma kurser bygg och anläggning samt golvläggning ingår tydligt krav på att ”eleven arbetar säkert med hänsyn till hälsa, arbetsmiljö och ergonomi” och innehållet i kurserna tar upp arbetsmiljö, hälsa, ergonomi, säkerhet och riskbedömningar. På fordons- och transportprogrammet är kursmålen vagare men krav finns ändå på kunskap om säkerhet, förebyggande arbete av personskador. (skolverket, 2014) Viktigt att nämna är att nuvarande kursplaner gäller sedan 2011 och att studenter enligt den nya kursplanen troligen inte hunnit få yrkesbevis 2014.
Övriga utbildningssamordnare ska för att bli branschrekommenderade bland annat ha kurspaketet aktiv byggare (utvecklat av Sveriges Byggindustrier) och erbjuda behörighetskurser till eleverna efter krav från arbetsmiljöverket och branschorganisationer. (BYN, branschrekommenderad skola, 2014)
7
Aktiv byggare startade 2002 och hade som mål att ge verktyg till elever och byggnadsarbetare för att behålla fysisk hälsa med hjälp av ergonomiska hjälpmedel, anpassad träning och god kosthållning. (Galaxen, 2014).
Efter utbildningen till golvläggare finns en stor mängd material tillgängligt både på internet och i pappersform som informerar om ergonomi, arbetsmiljö, hjälpmedel och regelverk. Som exempel kan nämnas publikationer av Sveriges Byggindustrier (Sveriges byggindustrier, 2014),
Arbetsmiljöverkets golvläggarepaket (AV, 2014) och kursen KMA - Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö i Golvbranschen som ges av Golvbranschen (GBR, 2014).
Golvbranschen har även auktorisationsmöjligheter genom anslutning till Auktoriserat Golvföretag. För att få auktoriseringen krävs bland annat genomgångna kurser som tar upp arbetsmiljö, arbetsmiljölagar, skyddsutrustning och riskbedömningar (AG, 2014). Det är idag frivilligt att auktorisera sig.
2.3 Skador och sjukdom på arbetet
Uppkomsten av skador i muskler och skelett är komplext. Eftersom kroppen används även utanför arbetet är det svårt att veta exakt vad som orsakats av arbetet, speciellt för effekter som kommer efter lång tid. Däremot vet man tillräckligt mycket för att kunna säga att förebyggande arbete förebygger riskerna och att en kombination av åtgärder är bättre än enskilda insatser. (AV, 2012) Socialt sammanhang på och utanför arbetsplatsen, miljö på arbetet och fritiden, fysiska faktorer hos individen och psykologiska/psykosociala faktorer påverkar alla uppkomsten av arbetsskador och sjukdomar. Separat så ger förändringar av verktyg/teknik bäst effekt, följt av fysisk träning, ergonomiutbildning och arbetsteknikträning, i fallande ordning. Det som är viktigast vid
förändringar är stöd från ledningen, arbetsteknikträning, problemlösning och satsning på lagarbete för genomförandet. Det allra viktigaste är dock att utgå från arbetsplatsens specifika situation. (AV, 2012)
Åtgärder inom arbetsmiljö och ergonomi kan upplevas som kostsamt men flera studier har visat att sådana satsningar ger en ekonomisk vinst för företaget genom minskad sjukfrånvaro, förbättrad hälsa, högre produktivitet och högre kvalitet. (AV, 2012)
När man arbetar med tung belastning så orsakar det större risk för långsiktiga besvär men också omedelbart obehag. För att skydda sig mot obehag försöker man minska tiden som man arbetar i en besvärlig position vilket ökar risken att arbetet får en sämre kvalitet. Även repetitivt arbete och högt arbetstempo sänker arbetskvalitén och helst bör pauser läggas in varje timme. (AV, 2012)
8
2.4 Arbetsplatsens arbetsmiljö
Belastningen på kroppen upplevdes olika beroende på om matta eller golv lades men några saker gällde generellt för de flesta arbetsplatserna oavsett vilken typ av arbete som utfördes. Alla
arbetsplatser som besöktes hade en god social miljö och de arbetande kände stor möjlighet att styra över arbete och vila. De största upplevda orsakerna till skador var knä och handskador, då framför allt skärskador vid arbete med kniv (bild 2.2) och förhårdnader på knogar vid friktion mot underlaget (bild 2.1). Knän belastades vid långvarigt arbete på huk och knä.
Ingen hade någon utbildning inom arbetsmiljö utöver grundutbildningen men god tillgång på skyddsutrustning. En del av skyddsutrustningen användes ofta felaktigt eller inte alls eftersom den inte var anpassad till golvläggarnas arbets- och rörelsemönster, försämrade den sociala arbetsmiljön eller försvårade arbete med krav på hög precision. Som exempel användes inte handskar eftersom det upplevdes som klumpigt och ökade skaderiskerna med att skära, knäskydden gled iväg vid knästående och arbetsklädernas knäskyddsfickor var dåligt anpassningsbara. Hörselskydden gav för bra isolering och många upplevde det som obehagligt att arbeta i för tyst miljö. Det har ingen möjlighet att ha musik i hörselskydden då det skulle förhindra kommunikationen med andra och vara en säkerhetsrisk, vilket gjorde att nästan ingen använde hörselskydden korrekt.
Munskydd användes inte på de arbetsplatser som kändes något dammiga utan låg i fickorna. De som inte upplevt några större problem med arbetsskador hade arbetat mindre än 10 år med golvläggning men arbetsutrustningen användes på samma sätt oavsett antal år i branschen. De som arbetat längre tid kände av skadorna men upplevde att det var svårt att bryta gamla vanor och använda all skyddsutrustning trots att de visste hur viktigt det var. De upplevde också att man som ny i yrket inte la större vikt vid att arbeta ergonomiskt eftersom skadorna inte kommer direkt utan efter relativt lång tid, och att man inte använder skydden innan man skadat sig. Men en del med färre år i branschen upplevde trötthet i lår och vader av frekventa resningar under dagen men sa att den värmde ur efter en stunds arbete.
Bild 2.1. Förhårdnader av friktion mot underlag.
Foto: Mohammad Tabatabai Bild 2.2. Arbete med kniv. Foto: Mohammad Tabatabai
Arbetet med skarvning var mest tidskrävande, och krävde ett rörelsemönster under knähöjd när de skulle skäras till och svetsas. En del gas frigjordes också när svetsen skulle smältas och arbetet gjordes utan munskydd. Maskiner för skarvning och slipning orsakade också buller.
9 Arbetsplatsbedömning Ackord/Bara grundlön 3/2 Upplever problem 4 Knäproblem 3 Handskador 3 Ryggproblem 2
Korrekt användning av skyddsutrustning 0
Upplevd stress 4
Stor möjlighet till att styra arbetet 5 Gott socialt stöd, inflytande och kontroll i arbetsmiljön 5 Utbildning inom arbetsmiljö utöver grundutbildning 0
Dammigt vid besöket 2
Variation i arbetet 4
Tabell 2.3. Översikt över arbetsmiljön på
arbetsplatserna. Sammanfattat från arbetsplatsbesök av Mohammad Tabatabai.
Bild 2.3. Fogning av plastmatta. Foto: Mohammad Tabatabai.
Belastningsergonomiska risker på golvläggarnas arbetsplatser kan enligt arbetsmiljöverkets checklista (AV, ADI 616) för långvarigt eller återkommande arbete i detta fall vara;
Knästående och huksittande Under knähöjd
Med obekväma handgrepp
Med lyft av material med båda händerna som väger över 25 kg Under tidspress, ackord eller annan stressande påverkan I buller eller damm
Med arbetsutrustning och hjälpmedel som är olämpligt inställda
2.5 Golvläggning av olika typer av golv
Vid läggning och val av golv finns ofta mycket material att tillgå för beställaren. Förutom välillustrerade kataloger finns också byggvarudeklarationer som ger information om varans
miljöpåverkan i olika delar av livscykeln. Tjocklekar, slittålighet, ljusbeständighet och brandklass och är några saker som ofta deklareras och som lätt hittas på leverantörernas hemsidor. Längd, bredd och vikt per kvadratmeter är också ofta med men inte alltid totalvikten för en hel förpackning. Oavsett golv finns ingen deklaration av ergonomiska risker eller rekommenderade hjälpmedel vid hantering av produkten. AMA är en allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten som utges av Svensk Byggtjänst. Den ger riktlinjer för krav på utförande och material vid
avtalsskrivning för olika arbeten. Parterna kan använda AMA som grund för sitt avtal men kan också välja att ha högre krav.
Nedan ges en översikt över krav, rekommendationer och specifikationer för några typer av golv.
2.5.1 Lamellparkett
Utförandekrav enligt AMA TrägolvNär trägolv läggs ska underlaget vara rent och torrt. Alla delar så som material, arbetsplats och underlag ska vara minst 18 oC vid läggandet.
Luftens relativa fuktighet ska vara mellan 30 och 60 % och när flytande läggning görs ska mellanlägg läggas kant i kant. Mot väggar, pelare, installationsdelar, rör, kanaler, trösklar och dylikt ska
10
att ett jämnt helhetsintryck fås. Trägolv på spånskiva får inte spikas och monteringskilar måste tas bort. Skyddsbetäckning ska ske först när härdningen är klar om ytan ska behandlas. Skyddet måste släppa igenom fukt och får inte missfärga färdig beläggning. (AMA, 08, 659-660)
Lamellparkett
Rörelsefog mot väggar ska vara minst 1.5 mm per m minsta bredd, mätt vinkelrät mot
längdriktningen, dock minst 0.8 mm. Intilliggande tvärfogar ska förskjutas minst 0.5 m. Mindre mönsterförskjutningar från tillverkningen tillåts mellan intilliggande mönsterbräder.
Vid flytande beläggning som limmats i sponten ska golvet delas upp med rörelsefog vid golvbredd
mer än 12 meter. Springbredden får vara max 0.2 mm. Två 1 mm breda springor på 30 m2 är
accepterat inom garantitiden.
Underlag av betong: underlagets relativa fuktighet får inte vara mer än 60 %. Läggning däremot får ske i 60 – 95 % om plastfilm används som fuktskydd. Den ska även användas vid relativ fuktighet under 60 % om golvet läggs på mark, bjälklag över varmt/fuktigt utrymme eller när golvvärme används. När mellanlägg används med fuktskydd av plastfilm ska filmen placeras under mellanlägget. (AMA, 08, 665)
Rekommenderat lim för lamellparkett Dispersionslim
Ett vattenburet lim med hög skjuvhållfasthet. Den uppfyller oftast kriterierna i BASTA-systemet och är inte miljöfarlig.
Arbetsmiljöaspekter: Iaktta alltid god hygien och tvätta med tvål och vatten vid hudkontakt. Härdande system
Härdande system bygger på ett material som härdas av fuktig luft eller andra fuktiga omgivande material. Limfilmen blir sedan elastisk, den uppfyller oftast kriterierna i BASTA-systemet och är inte miljöfarlig.
Arbetsmiljöaspekter: Iaktta alltid god hygien och tvätta med tvål och vatten vid hudkontakt. (LIM, 2012)
Illustration 2.1 Struktur på lamellparkett. Ritad i Revit och Paint av Mohammad Tabatabai
11
Tillverkaruppgifter
Teknisk information anger längd 2.2 m, bredd 0.209 – 0.138 m och totalvikt per paket på 23 – 24 kg. Varje bräda väger 1.27 – 0.92 kg styck. Hårdhet, byggvarudeklaration, brandklass,
läggningsanvisningar och rekommenderade verktyg samt förberedelser finns tillgängligt.
Läggningsanvisningarna ger god information om hur golvet ska läggas och verktyg som behövs men ingen information om ergonomiska aspekter. (Forbo, 2014)
Byggtekniska aspekter
Till trägolv används framför allt furu, gran, ek, ask och bok. Det hyvlas och torkas till en fuktkvot på 6 – 8 viktprocent. Furu och gran har ganska dålig motståndsförmåga mot intryck medan lamellparkett är bättre. Lamellparkett har ett slitskikt på 4 mm och färdigbehandlad yta. Det utsätts för minimala fuktrörelser och minimerar användningen av dyra träslag. (Burström, 2010)
2.5.2 Textilgolv
Utförandekrav enligt AMATextil, kork, linoleum, gummi, plast m.m. och tätskikt av plastmatta
Underlag ska vara rent, jämnt och ha tillräckligt hållfast yta. Sprickor, toppar, grader och ojämnheter i underlag ska spacklas och slipas. Fläckar som försämrar vidhäftningen och det som kan missfärga färdig beläggning genom migrering ska tas bort. Vid läggning på trämaterial får fuktkvoten vara max 9 %. Vid läggning ska relativ fuktighet på material, underlag och arbetsplats vara mellan 30 och 60 procent. Blyertspenna ska användas för märkning. Skyddsmaterial ska vara fuktgenomsläppligt och inte orsaka missfärgning. (AMA, 08, 669-673)
Skarvning i våtutrymmen
Skarvbitar får inte ersätta större format och våder får inte vara mindre än 0.3 m i bredd. Skarvar får inte vara närmare än 0.5 m i radie från golvbrunnar. Skarvar ska placeras utanför dusch, badkar och dolda/svåråtkomliga ytor. (AMA, 08, 669-673)
Skarvning i övriga utrymmen utan krav på vattentäthet
Våder ska minst vara 0.6 m breda eller 1 m korta. Skarvbitar får inte ersätta större format. Skarvning får göras i följande fall;
Våder över 0.6 m bredd får ha tvärskarv motsvarande halva mattans tillverkningslängd utnyttjas, men minst 10 m.
Våder under 0.6 m i bredd får ha tvärskarv motsvarande ¼ av mattans tillverkningslängd utnyttjas, men minst 5 m.
12
Illustration 2.3 Skiss över hur rullarna får läggas. A = mattans halva tillverkningslängd. Ritad av Mohammad Tabatabai i AutoCAD från illustration i AMA 08 s. 671.
För kontor och hotell i rad får läggning göras så att kvarstående del av vådbredd > 0.6 m från ett rum används i nästa rum (illustration 2.4) Skarvar nära dörröppningar och gånglinjer ska undvikas. (AMA, 08, 669-673)
Illustration 2.4 Skiss över hur rullar får läggas i kontor och hotell. Ritad av Mohammad Tabatabai i AutoCAD från illustration i AMA 08 s. 671.
Textilgolv
13
När underlagsmattan är av gummi ska den fixeringslimmas och textilmattan limmas mot underlagsmattan.
Vid läggning på underlagsfilt med spiklist ska filten ligga löst eller punktfästas. Våder ska ligga kant i kant. Mattan ska fästas mot rummets avgränsningar, hinder m.m. Den ska sträckas och fästas i listens alla spikrader. Våderna ska sys/sammanfogas med elektrofogband/värmefogband. Om fogen sys ska den sys med stygn var tredje inslag eller med 5 – 7 mm mellanrum. Tråden ska vara tvinnad eller vaxad. Vävd mattor ska sys i stadkant. Sömmen ska vara på baksidan med kastsöm. (AMA, 08, 669-673)
Rekommenderat lim för textilgolv
För textila golv kan man använda vattenburet dispersionslim. Limtypen uppfyller oftast kriterierna i BASTA-systemet och är inte miljöfarlig.
Arbetsmiljöaspekter: Iaktta alltid god hygien och tvätta med tvål och vatten vid hudkontakt. Teknik: Applicera limmet med tandat spackelverktyg. Använd inte mer lim än vad som behövs för god övervätning inom rekommenderad öppentid. Lägg ner mattan så snart som möjligt och pressa/gnid ut all luft. Kontrollera övervätningen mellan lim och matta. (LIM, 2012)
Tillverkaruppgifter
Teknisk information är ofta omfattande och ger information om vikt per kvadratmeter, tjocklek, längd, material, ljudegenskaper, ljusbeständighet, brandsäkerhet och isoleringsegenskaper. Bredden är normalt 2 – 4 m (men även bredare finns) och längden upp till 32 m. Med en vikt på mellan 1 kg (för filt) till 2.7 kg (för tuftade mattor) per kvadratmeter kan totalvikten per rulle variera mellan 64 – 345 kg. (Forbo, 2011, Ogeborg 2014)
14
Byggtekniska aspekter
Det finns tre typer av textila mattor, vävda, tuftade och nålade. Den största andelen som tillverkas är tuftade och en mindre del vävda. Vävda mattor är den mest traditionella typen och görs i vävstolar med inslagsram och varp. De tillverkas med öglad lugg eller skuren. Öglad lugg har större förmåga att behålla sitt originalutseende än skuren. Tuftning innebär att luggarnet sys in i bottenväv av polypropen. Baksidan beläggs med plastskum. Högt innehåll av garn eller fibrer ger en hög kvalitet och hård tvinning med hög täthet ger stor motståndskraft mot vikt. (Burström, 2010)
Illustration 2.6 Struktur på lugg och bottenväv. Ritning och montage i Paint av Mohammad Tabatabai. (Bildkällor: public domain, ogeborg rips)
2.5.3 Linoleum
Utförandekrav enligt AMATextil, kork, linoleum, gummi, plast m.m. och tätskikt av plastmatta
För generellt utförande, våtutrymme samt övriga utrymmen gäller samma sak som för textilgolv (se ovan).
Linoleum
15
Illustration 2.6 Tvärsnitt av golvskikt plastmatta på bjälklag. Ritad av Mohammad Tabatabai i AutoCAD.
Rekommenderat lim för linoleum
Vattenburet dispersionslim med låga egenemissioner på helst sugande underlag. Limtypen uppfyller oftast kriterierna i BASTA-systemet och är inte miljöfarlig.
Arbetsmiljöaspekter: Iaktta alltid god hygien och tvätta med tvål och vatten vid hudkontakt. (LIM, 2012)
Tillverkaruppgifter
Information om tjocklek, slittålighet, ljusbeständighet, böjbarhet, brandklass och
värmeledningsförmåga bland annat finns tillgängligt men ingen totalvikt. Rullbredd på 2 m och längd upp till 32 m med vikt på 2.1 – 2.9 kg/m2 ger en totalvikt på 134 – 186 kg per rulle.
Läggningsanvisningar följer till stor del det som står i AMA med specifika instruktioner för glasfiberarmerad matta där tillbakarullning bör undvikas. (Forbo, 2011)
Byggtekniska aspekter
Linoleum görs av trä/korkmjöl, kalkstensmjöl, mineraliska fyllmedel, bindemedel och färgpigment. Massan som bildas läggs ut på juteväv och torkas därefter under flera veckors tid. Ytan behandlas till sist med polyuretanlack. Fullständig härdning av linoleum tar flera år och fortsätter efter läggningen. Motståndskraften på golvet påverkas till stor del av underlaget, halksäkerheten är god. Det är dock fuktkänsligt vid långvarig kontakt med fukt och sväller. Ytskiktet slits alltid ned och skapar ett fint damm som kan vara irriterande för slemhinnorna. Ytskikten bör underhållas 1-2 gånger per år. (Burström, 2010, 508-509)
2.6 Återförsäljares synvinkel
Två större återförsäljare (Forbo flooring AB och Tarkett AB) kontaktades för att få deras perspektiv på golvmaterial med hänsyn till arbetsmiljö. Båda dessa upplevde att entreprenörer och beställare aldrig haft önskemål om andra bredder eller längder på rullarna. De sa att de levererar det som efterfrågas och att en sådan efterfrågan aldrig funnits. Det skulle enligt dem vara möjligt att både göra smalare och kortare rullar om det skulle börja efterfrågas. Kortrullar på ner till 16 meter finns idag och går att köpa. Rullar på en meter fanns för ca 10 år sedan men beställarna började efterfråga två meter för att det skulle gå fortare att lägga.
”Oftast är det beställaren som vill att det ska vara tillräckligt mycket bredd så att man ska slippa skarvar…” och ”finns det ett behov så anpassar vi oss efter behovet…” (Jönsson, Forbo)
17
3. Teoretisk referensram
För att ta fram allmän uppbyggnad av golvtyper har dessa skapats i AutoCAD, Revit samt Paint. Statistik, diagram och beräkningar har gjorts i Excel. Förslag på verktyg har bland annat gjorts i Corel. Analys av faktorer som påverkar arbetsmiljön har gjorts med akademisk kunskap om byggprocessen, olika aktörers roll och ansvar. Påverkan och möjligheter med olika byggmaterial har gjorts med teoretisk grund i byggmaterials fysiska och tekniska egenskaper.
De kurser som har legat som teoretisk grund är;
AF2720 BIM2, projektering, installation och samordning AF1730 Buildning Information Modeling
HS1006 Byggprocessen
AF1720 Miljö- och arbetsvetenskap
19
4. Faktainsamling
På arbetsplatserna har frågor ställts efter den checklista som tagits fram från arbetsmiljöverket, foton på arbetsmiljön och golvmaterialet har tagits.
Statistiken har bearbetats genom Microsoft Office Excel där medelvärden har beräknats, tabeller och diagram har skapats.
Utbildningskrav och tillgänglig kunskap för golvläggare har hittats på internet, med utgångspunkt från bland annat byggnadsindustrins yrkesnämnd, golvbranschen och arbetsmiljöverkets hemsidor. Orsaker till skador och faktorer som påverkar arbetsmiljön har hämtats i rapporter från
arbetsmiljöverket. Återförsäljare av golv har kontaktats på telefon för deras perspektiv på golvmaterialen sett ur arbetsmiljösynpunkt.
21
5. Genomförande
Statistik för byggindustrin har hämtats från byggindustrins centrala arbetsmiljöråds årliga rapporter och fem år bakåt har använts. De delar som berör golvläggare och är relevant för arbetsmiljön har valts ut och matats in i Excel. Sedan har kurvor och tabeller gjorts direkt från siffrorna men även genom egen uträkning av medeltal och procentsatser.
Utbildningskrav för golvläggare har hämtats från byggnadsindustrins yrkesnämnd (BYN) och sedan har kursplaner för de olika utbildningsvägarna gymnasium, privat och BYN´s interna utbildning letats upp. Ur kursplanerna har krav på arbetsmiljö och ergonomi identifierats.
Övrigt kunskapsmaterial och utbildningsmöjligheter har hittats genom Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, Galaxen Bygg, arbetsmiljöverket, Golvbranschen, Golvbranschens Auktoriserat Golvföretag och Sveriges Byggindustrier.
Arbetsplatsbesök har planerats och genomförts efter kontakt med företagets handledare som gett kontaktuppgifter till andra företag som haft uppdrag på olika byggen. Sedan har frågor och viktiga observationer sammanställts inför besöken och samma mall har används till alla besök. Mallen (bilaga) har gjorts efter arbetsmiljöverkets dokument Bedöm risker vid manuell hantering – lyfta/bära, HARM – Hand Arm Riskbedömningsmetod samt Checklista – Belastningsergonomi. Vid besöken har frågor ställts efter mallen och observationer gjorts av arbetsmiljön. Foton har också tagits. Efter besöken har brister sammanfattats, skillnader och likheter mellan arbetsplatserna sammanställts i tabell och i text. Fotografier har sorterats efter arbetsplats och bilder som visar viktiga exempel har redigerats i bildbehandlare och lagts in i rapportens text. De platser som besökts är Stockholms sjukhem, Cobab Stortorpsvägen Farsta, Ikano Fruängsporten, Rådmansgatan 69 och Sköndalsskolan (se muntliga referenser).
Orsaker till arbetsskador har tagits fram i rapporter från arbetsmiljöverket. Diskussion per mejl och telefon har gjorts med forskare inom ergonomi på KTH men har inte tagits med i rapporten. För teknisk beskrivning och utförandekrav på olika typer av golv har AMA 08 använts, broschyrer från golvleverantörer om specifika golv och Sveriges Fog- och Limleverantörers förenings
23
6. Analys och slutsatser
6.1 Skador och sjukdomar inom golvbranschen
Ökningen av andelen skador med 0.22 % och minskningen av sjukdomar med 0.05 % skulle kunna bero på en trend med ökade antal skador och minskade antal sjukdomar. Men eftersom
procentsatsen varierat med cirka 0.2 procentenheter mellan åren är skillnaderna troligen
normalvariation mellan åren. Det bör innebära att skadorna/sjukdomarna varken ökar eller minskar. Den största orsaken till skador är förlorad kontroll över handverktyg och redskap, en orsak som ökat kraftigt fram till 2012. Här skulle stress och dåligt anpassade arbetshandskar tillsammans med knivhantering kunna vara orsaker eftersom det som framför allt skadas är händer och fingrar. Detta har troligen koppling till arbete med ackord men även arbetsutrustning som inte skyddar mot skärskador. Ben- inklusive knäskador är troligen framför allt knäskador eftersom golvläggare arbetar på rakt underlag som inte bör belasta benen men med knästående och huksittande som har stor negativ påverkan på knälederna.
Skyddsutrustning finns men eftersom skadorna också finns är den antingen felaktigt utformad eller används på fel sätt. Ett aktivt arbete för att göra så många moment som möjligt på arbetsbord skulle vara bra för att motverka arbete på huk. Sett till arbetssjukdomar har belastningsorsaker minskad vilket kan betyda en tidigare förbättring av utrustning eller att skadorna tar lång tid att utveckla eftersom arbetssjukdomar framför allt kommer i de högre åldrarna (60 – 64 år) och därför uppstår på lång sikt.
Arbetsolyckor sker framför allt i yngre grupper vilket skulle kunna tolkas som att kortare tid i yrket är förenat med större risk. Det skulle kunna bero på mindre förståelse för arbetets påfrestningar på kroppen och därför mindre användning av skyddsutrustning. Det kan också bero på mer stress eftersom arbetet görs med tidspress och mindre erfarenhet gör att man arbetar långsammare eller pressar sig själv mer än nödvändigt. Det kan också vara så att man har större motivation att arbeta snabbt när man är yngre för att få en högre inkomst. Gruppen kan också ha mindre erfarenhet att hantera verktygen och skada sig av den orsaken. Därför bör det extra betonas att skador inte behöver uppstå direkt och att arbete som inte känns tungt ändå kan ge skador på lång sikt.
Om man tittar på antalet sysselsatta inom varje åldersgrupp så sjunker den stadigt efter 44 års ålder och gör en kraftig dipp vid 54 år. Det kan betyda att arbetet på något sätt inte är bra och att man slutar yrket i förtid. Att endast 25 % når pension är mycket lågt och betyder att något är fel. Troligen har det samband med arbetssjukdomarna och är belastningsorsakat. Det här visar att arbetsmiljön har stora brister och att satsningar på ergonomi, rätt utrustning och material inte är tillräckligt.
6.2 Krav och möjligheter inom arbetsmiljö och ergonomi för golvläggare
24
6.3 Skador och sjukdom på arbetet
Eftersom uppkomsten av skador i muskler och skelett är komplext och många gånger kommer efter lång tid så är det svårt att avgöra vilket moment i arbetet som ger mest skada, men sett till alla arbetsskador och när man jämför olika yrkesgrupper kan man ändå gissa vad som är mest skadligt i arbetet.
Det som är viktigt är fritiden och stress på/utanför arbetet. Där är det svårare att göra något men satsning på friskvård utanför arbetstid bör ha stor förebyggande effekt. Den sociala miljön var god på arbetsplatserna och möjligheten att själv styra arbetet var stor. Det är bra ur förebyggande synpunkt. Däremot är arbete med ackord något som lätt kan driva upp arbetstempot och orsaka stress med större risk för skador.
Kostnaden för satsningar på arbetsmiljö och ergonomi kan företag uppleva som olönsamt men eftersom satsningar ger minskad sjukfrånvaro, förbättrad hälsa, högre produktivitet och högre kvalitet kan man framhäva detta när man lägger fram kostnadsförslag till kund. Även om priset kanske är något högre kan man betona på fördelarna med bättre kvalitet och större möjlighet att tidsplanen hålls när företaget har låg sjukfrånvaro.
6.4 Arbetsplatsens arbetsmiljö, golvtyper och återförsäljares synvinkel
Att ingen hade vidareutbildat sig inom arbetsmiljö utöver grundutbildningen var intressant. Det kan bero på att man inte får stöd från arbetsgivare för att genomgå sådan utbildning eller att man inte reflekterar över hur viktig arbetsmiljön är för en bra arbetssituation.
All skyddsutrustning fanns men var dåligt anpassad vilket gör att man inte använder den. Handskar har nämnts tidigare och även knäskydd men en del arbetsskador orsakas också av buller, som förutom hörselskador ger psykisk stress och ökar risken för andra stressrelaterade skador. Att anpassa hörselskydd så att de isolerar de skadliga frekvenserna, möjliggör musiklyssnande på låg ljudnivå och samtidigt inte utestänger medarbetares tal bör inte vara omöjligt att utveckla och skulle ge en stor förbättring. Även om munskydd eventuellt borde ha använts mer visar ingen statistik på att skador eller sjukdomar orsakas av lungproblem, därför är luftkvalitet troligen inget större problem för golvläggare.
De med färre år i branschen måste informeras om att skadorna inte kommer snabbt utan efter lång tid och de som arbetat längre måste bryta sina vanor och börja använda skyddsutrustning och ergonomiska arbetssätt, både för att inte skada sig mer och för att vara goda exempel för de med mindre erfarenhet.
Skarvning är ett moment som tar mer tid men som ger mindre belastning på kroppen jämfört förflyttning av stora och tunga rullar. Men även vid skarvning måste rätt hjälpmedel användas för att skydda knän, rygg och händer. Bäst vore att minska båda dessa arbetsmoment men mest rimligt är att minska vikt och bredd på rullarna. Skarvning kan om det gör på rätt sätt utföras säkert med rätt verktyg och hjälpmedel men rullarna har så stor vikt att oavsett metod är risken att skada sig är stor när man hanterar dem. Till exempelvis blir det stor belastning på kroppen om en rulle som är på väg att tippa och ska tas emot och det är stor skillnad om den väger 200 kg, 100 kg eller 50 kg. Även en rulle som ligger på golvet och bara ska skjutas eller lyftas i ett hörn ger en mycket stor belastning på kroppen då vikten är så stor.
Idag styrs läggandet av skarvar till stor del av utseendefaktorer (se kap med rekommendationer från AMA) och med dagens material och skarvar som knappt syns är det en gammalmodig tanke.
Arbetsmiljö och ergonomi bör gå före utseende och design.
25
Även traditionen med långa och breda rullar måste förändras (se diskussion kring golvtyper), om smalare och lättare rullar efterfrågas kommer tillverkare anpassa sig efter det. Eftersom skador inte kommer snabbt och ackord ger vilja att arbetet ska gå snabbt efterfrågas stora och långa rullar. Ökad efterfråga ger också ett lägre pris vilket ökar vinstmarginalen både genom minskad materialkostnad och kortare arbetstid.
Idag finns mycket material att tillgå vid val av golv, även utförliga byggvarudeklarationer som ger exakta detaljer om miljöpåverkan och idag är köparen beredd att betala extra för material som inte belastar miljön och därför bör kostnadsaspekten inte vara ett problem. Införande av
”arbetsmiljömärkning” på produkter är en möjlighet som kan kompensera för ökade
produktkostnader. Ett krav på mått och vikt som är rimliga för manuell hantering och där tydliga risker och rekommendationer för hantering finns deklarerat bör ingå och kunden kan förutom miljöcertifiering få arbetsmiljöcertifiering på sin byggnad.
AMA är en viktig riktlinje för branschen. Där finns många möjligheter att utforma krav som också är anpassat till ergonomi och skaderisker. AMA är idag inriktat på kvalitet, utseende och funktion. Det är bra men inte tillräckligt. Långsiktig hållbarhet ska inte bara gälla byggnadsverk utan även
människokroppen. Lim däremot skiljer sig något från andra byggmaterial, där finns arbetsmiljöaspekter deklarerat.
Idag är det bara parkettgolv som paketeras i rimliga storlekar. Vikt på 25 kg med mått på 2 * 0.2 m är rimligt att hantera när man är två personer och bär paketet nära kroppen. Greppbarheten är också god med en kantig kartong.
Textilrullarnas mått är mellan 2-4 m * < 32 m vilket är helt orimligt ur arbetsmiljösynpunkt. Dessa väger flera hundra kilo och har ingen information över huvud taget om hur de bör hanteras eller vilka risker som finns med hantering. Detsamma gäller plastgolv som har liknande mått och vikt och där ingen risk information finns tillgänglig.
Det som är positivt är att själva limprodukterna och läggningen inte utgör någon större risk för emissioner som kan påverka golvläggaren negativt. Det är framför allt vikten och måtten som är det stora problemet, samt bristen på information.
Beställaren bör vid val av golv mötas av både miljöinformation och arbetsmiljöinformation. Idag finns många typer av miljöcertifierade byggnader, där kunden är beredd att betala ett högre pris för en produkt som inte skadar miljön. Att certifiera produkter eller byggnader och ”arbetsmiljömärka” dem borde vara nästa steg. Eftersom leverantörerna anpassar sig efter efterfrågan och inte verkar ha några som helst problem att anpassa sig till nya vikter och mått så borde en arbetsmiljömärkning vara ett bra sätt att få upp beställarens ögon för arbetsmiljöaspekten vid golvval, så att efterfrågan på det ökar.
26
6.5 Läggningsmetoder
Anvisningarna från AMA om hur mattor bör läggas har analyserats genom beräkning av kostnader, materialåtgång och skarvmängd i en modell på 27 m2 (illustration 6.1) för mattrullar med två meter
bredd. Sedan har detta jämförts med om rullarna skulle vara en meter breda.
Golvläggning med 1 m breda rullar Golvläggning med 2 m breda rullar
Illustration 6.1 Ritning över rullarnas riktning, skarvar och spill i ett rum 4.5 x 6 m. Ritad av Mohammad Tabatabai i AutoCAD.
Nedanstående tabell (6.1) visar de förutsättningar som antagits för att kunna jämföra läggning av mattor med en respektive två meters bredd.
Förutsättningar Källhänvisning
Area 27 m2
Timlön 184 kr/h byggnadsarbetaren, 2013
Genomsnittlig läggningshastighet 15 m2/h Uppgift vid arbetsplatsbesök,
Stockholms sjukhem
Vinylgolv (2.9 kg/m2) 300 kr/m2 golvkedjan, 2014
Läggningstid för 6 meter skarv 10 minuter Uppskattat vid arbetsplats-besök, Stockholms sjukhem
Företagets lönekostnad + 35 % av bruttolönen Uppskattat från allmänna skatteregler
27
6.5.1 Läggning med två meter breda rullar, 25 meter långa, 145 kg
Arbetstid per m2: 27 𝑚2 15 𝑚2 ℎ ⁄ = 1.8 ℎ Skarvar: (2 𝑠𝑡 × 6 𝑚) = 12 𝑚 Läggningstid skarvar: 12 𝑚6 𝑚 × 10 𝑚𝑖𝑛 = 0.33 ℎ Timkostnad: 2.13 ℎ × 184 𝑘𝑟 ℎ⁄ = 392 𝑘𝑟 Lönekostnad: 0.35 × (392) = 137 𝑘𝑟 Total arbetskostnad: 𝟓𝟐𝟗 𝒌𝒓
Total arbetstid: 2.13 h (varav räta skarvar 20 min)
Antal rullar: 6.4 × 3 = 19.2 𝑚 d.v.s. en rulle räcker
Spill av bredd: (0.55 × 2 × 6) × 300𝑘𝑟 = 1980 𝑘𝑟
Total spillkostnad: 1980𝑘𝑟
6.5.2 Läggning med en meter breda rullar, 25 meter långa, 72.5 kg
Arbetstid per m2: 27 𝑚2 15 𝑚2 ℎ ⁄ = 1.8 ℎ Skarvar: (4 𝑠𝑡 × 6 𝑚) = 24 𝑚 Läggningstid skarvar: 24 𝑚6 𝑚 × 10 𝑚𝑖𝑛 = 0.66 ℎ Timkostnad: 2.46 ℎ × 184 𝑘𝑟 ℎ⁄ = 454 𝑘𝑟 Lönekostnad: 0.35 × (454) = 159 𝑘𝑟 Total arbetskostnad: 𝟔𝟏𝟑 𝒌𝒓
Total arbetstid: 2.46 h (varav plana skarvar 40 min)
Antal rullar: 6.4 × 5 = 32 𝑚 d.v.s. två rullar behövs
Spill av bredd: (0.05 × 2 × 6) × 300𝑘𝑟 = 180 𝑘𝑟
Total spillkostnad: 𝟏𝟖𝟎 𝒌𝒓
6.5.3 Resultat
Beräkningarna ovan gav en minskad spillkostnad på 91 % för en meters rullar.
28 Två meter breda våder
12 × 12 = 144 𝑚2 𝐶𝑖𝑟𝑘𝑒𝑙 𝑎𝑟𝑒𝑎: (10902.2 2 ) 2 × 𝜋 = 93 𝑚2 2 × 2 × 2 = 8 𝑚2 𝑆𝑝𝑖𝑙𝑙: 144 − 93 − 8 = 43 𝑚2
En meter breda våder
12 × 12 = 144 𝑚2 𝐶𝑖𝑟𝑘𝑒𝑙 𝑎𝑟𝑒𝑎: (10902.2 2 ) 2 × 𝜋 = 93 𝑚2 29 × 1 × 1 = 29 𝑚2 𝑆𝑝𝑖𝑙𝑙: 144 − 93 − 29 = 22 𝑚2
Illustration 6.2. Beräkning av spill med läggning av våder på en (blå figur) respektive två (röd figur) meter bredd. En cirkel har använts som modell för en yta som ska beläggas. Färgat område är spill. Skapat i CAD av Mohammad Tabatabai.
För att ge ytterligare ett perspektiv tillfrågades Lars Jonsson som gjorde bedömning att spillet inte skulle variera mellan en och två meters rullar då det ofta är möjligt att använda kvarvarande bitar för andra ytor.
Med hänsyn till detta dimensionerades spillbesparingen till 47 % ((91 % + 49 % + 0 %)/3 = 47 %) till och arbetskostnaden antogs öka 15 % pga ökad läggningstid (tabell 6.2). Hänsyn har inte tagits till att smalare rullar troligen ger ett högre arbetstempo då de blir lättare att flytta och hantera. Det skulle kunna väga upp tidsökningen för själva läggningen. Vikten skulle halveras vilket skulle ge en mycket mer lätthanterad rulle.
2 meter 1 meter % skillnad
Arbetstid 2.13 2.46 +15
Arbetskostnad 529 613 +15
Spillkostnad 810 437 - 47
Vikt på rullar 145 72.5 -50
Projektkostnad 8100 8100 0
Extraskarvkostnad 0 84 1 (av projektkostnad)
29
Trots att arbetskostnaden ökar 15 % blir totalkostnaden bara 1 % högre (figur 6.1) vilket entreprenören (i detta fall Lars Johnsson) accepterar att ta på sig själv (d.v.s. inte kostnad för byggherren) för att behålla friska anställda. De arbetsmiljömässiga fördelarna överväger kostnaden då kostnaderna för sjukskrivningar och andra arbetsskador minskar markant, d.v.s. det blir en stor vinst långsiktigt för entreprenören. Detta borde fler entreprenörer göra.
Figur 6.1 Jämförelse av projektkostnad i förhållande med extra arbetskostnad på två respektive en meter-bredd i form av diagram. Skapat i Excel av Mohammad Tabatabai
30
6.6 Sammanfattning av slutsatser
Största skadeorsaken är skärskador av händer, något som borde kunna undvikas med bra utrustning.
Allvarligaste skadorna är av knä och rygg som sker när man bär rullar och skarvar på fel sätt och med fel utrustning som inte skyddar kroppen tillräckligt.
Ackord ger stress som i sin tur ökar risken för skador.
Användning av skyddsutrustning och ergonomiskt arbetssätt genomsyrar inte kulturen på arbetsplatsen.
Belastningsskadorna som kommer på lång sikt kan kännas obetydliga i början och tas därför inte på allvar.
Belastningsskador orsakar att en stor andel inte orkar arbeta till pension.
Det är inte brist på tillgänglig kunskap kring arbetsmiljö och ergonomi som orsakar problemen.
Faktorer utanför arbetet som fritidsaktiviteter och stress påverkar skadeuppkomst och det är därför svårt att exakt veta vad som orsakat en skada och lägga fram bevis på
arbetsmiljöproblem.
Satsningar på arbetsmiljö och ergonomi är mer lönsamt än kostsamt eftersom sjukfrånvaron sjunker, man stannar kvar i yrket till pension och den allmänna kvalitén på arbetet blir högre.
Skyddsutrustningen som finns är dåligt anpassad
Skarvning tar längst tid och är belastande men belastar kroppen mindre än när man måste flytta rullar. Bäst är att minska båda dessa arbetsmoment.
Regler kring skarvning styrs idag av utseendefaktorer (AMA) vilket med dagens diskreta skarvar är omodernt både ur miljösynpunkt och arbetsmiljösynpunkt eftersom det ger mer spill och sämre arbetsmiljö. AMA bör anpassas till dagens situation.
Greppbarheten av rullarna är dålig och en tradition att köpa långa och tunga rullar finns. Arbete på ackord gör att beställare och golvläggare vill ha så lite skarvar som möjligt
eftersom det tar lång tid att lägga.
Det finns ingen information vid köp av golvmaterial på hur dessa ska hanteras för att inte skada kroppen eller vilka skaderisker som finns vid hantering.
En stor marknad finns för miljövänliga golv som leder till att priset, vikten och skarvarna får mindre betydelse. Något liknande bör kunna göras för arbetsmiljön, till exempel
arbetsmiljövänliga golv där arbetsmiljöaspekten tydligt deklareras. Parkettgolv har rimliga storlekar idag och behöver inte ändras.
Linoleum och textilgolv är mycket tunga och har mått som gör dem svåra att hantera manuellt. Bärhandtag på dessa, fasta eller mobila, skulle förbättra hanterbarheten och minska belastningen på kroppen.
Rullarna måste bli smalare och kortare, enligt beräkningar ger detta en ökad projektkostnad på 1 % vilket snabbt betalas tillbaka i form av minskade sjukskrivningar och arbetsskador. Lim har information om hälsopåverkan och liten risk för emissioner vid läggning.
31
7. Rekommendationer
Kräv smidigare arbetshandskar som inte begränsar finmotoriken men skyddar mot skärskador (typ stålgarn). Det gör att man inte tappar kontrollen över kniven och inte kan skada sig även om det skulle hända.
Ge mer information om att felaktiga rörelser inte behöver kännas obekvämt eller obehagligt för att skada kroppen, precis som med rökning kan skadorna komma på lång sikt.
Använd knäskydd som inte byter position oavsett rörelsemönster. Eventuellt en modell som sitter på samma sätt som ett knästöd (som används som stöd efter knäskador) och som inte behöver justeras när man rör sig på golvet och mellan sittande och stående arbete.
Utför så mycket förarbete som möjligt på arbetsbord för att minska belastningen av leder vid knästående och huksittande.
Kräv hörselskydd som fungerar för golvläggare.
Kräv god greppbarhet på mattrullar, fasta eller mobila handtag är en lösning, eller förpackningsmaterial med högre friktion som inte glider ur händerna.
Ta regelbundet upp frågor kring arbetsmiljön och ge aktuell information, kunskap som inte hålls färskt faller lätt i glömska.
Kräv att bygghissar inte tas bort i förtid
Ändra kulturen på arbetsplatsen, användning av skyddsutrustning och ergonomiska arbetssätt ska vara en självklarhet och de med lång erfarenhet måste vara förebilder. Människan gör som andra människor gör, inte som någon säger.
Kräv hanteringsinformation och riskbedömning på bipacksedlar till golvmaterial.
Tydliggör den långsiktiga vinsten för entreprenören av smalare rullar då det långsiktigt ger mindre kostnader för arbetsskador och sjukskrivningar.
En arbetsmiljöcertifiering bör vara lika självklart i varje produktkatalog som byggvarudeklarationen. Inför en separat arbetsmiljödeklaration eller lägg in
arbetsmiljöaspekten på byggvarudeklarationen. Det gör det lättare för beställaren att välja rätt golv inte bara efter färg och miljöpåverkan utan också arbetsmiljöpåverkan.
7.1 Praktiska förslag till lösningar
7.1.1 Arbetshandske
En kombination av en arbetshandske för styckning i
nylon/polyester med inspunnen ståltråd som är tvättbar och andas (Edvardson, 2012). Friktionsmaterial i nitrilfoam andas och används i andra arbetshandskar (Skyddsprodukter, 2014). Med invävd spandex i tyget kan handsken få stretch och bli smidig. Kapade fingertoppar gör att handsken inte stör när arbete med finmotorik ska göras (bild 7.1).
32
7.1.2 Bärhandtag
Dålig greppbarhet och bredder som gör det svårt att hantera om man blir tvungen att lyfta rullarna manuellt är ett problem. En lösning skulle kunna vara lättmonterade bärhandtag av engångstyp som bild 7.2 nedan visar. Tanken är ett kraftigt plasthandtag fastsatt i ett buntband som lätt kan dras runt mattrullen och spännas. Sedan kan buntbandet lätt klippas av. Handtaget gör att rullen kan bäras med rak rygg och arm. Det gör också att tyngdpunkten kommer närmare kroppen vilket ger mindre belastning.
Bild 7.2 Bildmontage av Mohammad Tabatabai gjort Bild 7.3 Bärhjälpmedel. Bildmontage av i Paint (Bildkällor: Essentra, 2014, Overlander, 2014) Mohammad Tabatabai gjort i Paint. (Bildkälla:
Clas Ohlson, 2014)
En annan variant som skulle kunna användas en eller flera gånger och bäras av en eller två personer är den som den andra bilden ovan visar (bild 7.3). Två band löper genom ett rör som har hög friktion på ytan. Röret är veckat vilket gör att det kan ändra diameter när banden dras åt och anpassas till olika diameter på rullar. När banden dras åt minskar diametern och rullen fixeras med hög friktion. Banden har kraftiga handtag. Rullarna kan bäras liggande eller stående. Principen visas nedan i (Illustration 7.1).
33
7.1.3 Certifiering
En tydlig och enkel symbol i produktkataloger skulle göra det lätt för beställare att välja produkter som tar hänsyn till arbetsmiljön och som har tydliga beskrivningar på hanteringsrisker. Man skulle till exempel kunna ställa krav på viss information som produkten ska ha. Det kan vara;
Minsta antal personer som krävs om produkten måste lyftas manuellt. Risker vid på/avlastning från pall eller förflyttning av produkten.
Bredd, längd och totalvikt som är rimligt att hantera manuellt eller med rimliga hjälpmedel. Information om speciella egenskaper som kräver extra försiktighet vid hantering.
Bild 7.4 Förslag på arbetsmiljöcertifiering i en produktkatalog. Illustration gjord i Word av Mohammad Tabatabai.
Idag är det många som inte känner till arbetsmiljöproblemen för golvläggare, och dagens lagstiftning är inte tillräcklig för att skapa en förändring. Det som krävs är att problemen lyfts fram för de som kan påverka mattornas utformning. Idag är det beställaren och kunden. Bästa sättet att lyfta fram frågan på är genom en certifiering. Ett certifierat golv skulle både uppmärksamma de problem som många beställare idag inte är medvetna om och ge dem en möjlighet att ta ställning i frågan. De skulle få en möjlighet att aktivt ta ansvar för människors hälsa och en möjlighet att profilera sig inte bara på miljö, som är vanligt idag, utan också på arbetsmiljö. Idag är kunden beredd att betala betydligt mycket för ett miljögolv jämfört med ett vanligt golv trots att kvalitén kan vara sämre och läggningen både är svårare och långsammare. Med hänsyn till detta anser jag att marknaden är beredd att betala den extra kostnad som arbetsmiljösäkra rullar kostar, för att arbetsmiljön ska bli säker. Certifikat är ett bra sätt att öppna en marknad för rullar som är arbetsmiljösäkra och kan hjälpa till att snabbt skapa en efterfrågan.
Det är redan självklart att vi ska ta ansvar för vår miljö när vi bygger och river hus för en hållbar framtid. Det måste vara lika självklart att kämpa för en hållbar hälsa för människorna som skapar
ARBETSMILJÖCERTIFIERAD PRODUKT
DENNA PRODUKT ÄR ANPASSAD FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR
34
dessa hus, och för deras framtid. Samhället tjänar på att behålla människor i yrkeslivet istället för att som idag betala för skador, sjukdomar och förtidspensioneringar.
35
Referenser
Muntliga källor
Arbetsplats Stockholms sjukhem, Henrik, golvläggare
Arbetsplats Cobab Stortorpsvägen Farsta, Magnus Nilsson, golvläggare Arbetsplats Ikano Fruängsporten, Jimmy och Robban, golvläggare Arbetsplats Rådmansgatan 69, Conny, golvläggare
Arbetsplats Sköndahlsskolan, Abbe, golvläggare Forbo Flooring AB, Olle Jönsson, leverantör Golvbranschen Öst, Lars Johnsson, uppdragsgivare Tarkett AB, Anders Näsmark, leverantör
Skriftliga källor
Burström Per Gunnar, 2010, Byggnadsmaterial Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper, Studentlitteratur, andra upplagan,
Samuelson, Björn, 2013, Arbetsskador inom byggindustrin 2012 Bygg- och anläggning – privat sektor, BCA 2013:1, Byggindustrins centrala arbetsmiljöråd/ Luleå Tekniska Universitet, tillgänglig på http://www.bygg.org, hämtat 2014-05-03
Samuelson, Björn, 2012, Arbetsskador inom byggindustrin 2011 Bygg- och anläggning – privat sektor, BCA 2012:1, Byggindustrins centrala arbetsmiljöråd/ Luleå Tekniska Universitet, tillgänglig på http://www.bygg.org, hämtat 2014-05-03
Samuelson, Björn, 2011, Arbetsskador inom byggindustrin 2010 Bygg- och anläggning – privat sektor, BCA 2011:1, Byggindustrins centrala arbetsmiljöråd/ Luleå Tekniska Universitet, tillgänglig på http://www.bygg.org, hämtat 2014-05-03
Samuelson, Björn, 2010, Arbetsskador inom byggindustrin 2009 Bygg- och anläggning – privat sektor, BCA 2010:1, Byggindustrins centrala arbetsmiljöråd/ Luleå Tekniska Universitet, tillgänglig på http://www.bygg.org, hämtat 2014-05-03
Samuelson, Björn, 2009, Arbetsskador inom byggindustrin 2008 Bygg- och anläggning – privat sektor, BCA 2009:1, Byggindustrins centrala arbetsmiljöråd/ Luleå Tekniska Universitet, tillgänglig på http://www.bygg.org, hämtat 2014-05-03
36
Okänd författare, okänt uppdateringsdatum, Läroplaner ämnen & kurser/gymnasieskola/sök ämnesplaner och kurser, examensmål mm/sökord bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, golvläggning, bygg och anläggning, fordonsteknik, Fordons- och
transportbranschen, Skolverket, tillgänglig på http://www.skolverket.se, hämtat 2014-05-03 Okänd författare, okänt uppdateringsdatum, Branschrekommenderad skola – BYNs yrken, Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN), tillgänglig på http://www.byn.se, hämtat 2014-05-03 Okänd författare, okänt uppdateringsdatum, Aktiv byggare, Galaxen Bygg, tillgängligt på http://www.galaxenbygg.se, hämtat 2014-05-03
Okänd författare, okänt uppdateringsdatum, Publikationer, Sveriges Byggindustrier, tillgängligt på http://publikationer.bygg.org, hämtat 2014-05-03
Okänd författare, okänt uppdateringsdatum, Regelpaket - Golvläggarepaket, Arbetsmiljöverket (AV), tillgängligt på http://www.av.se, hämtat 2014-05-03
Okänd författare, 2013-10-30, KMA - Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö i Golvbranschen, Golvbranschen (GB), tillgängligt på http://www.golvbranschen.se, hämtat 2014-05-03
Okänd författare, okänt uppdateringsdatum, Utbildningskrav för auktoriserade golvföretag, Golvbranschens Auktoriserat Golvföretag (AG), tillgängligt på http://www.auktorisation.se, hämtat 2014-05-03
Okänd författare, okänt uppdateringsdatum, Ergonom i byggbranschen – förebygg de
belastningsergonomiska riskerna, ADI 616, Arbetsmiljöverket, tillgängligt på http://www.av.se, hämtat 2014-05-15
Okänd författare, 2014, Arbetsolyckor med sjukfrånvaro per bransch och år, arbetsskadestatistik, Arbetsmiljöverket, tillgängligt på http://www.av.se, hämtat 2014-05-15
Okänd författare, Rapport 2012:1, Kunskapsöversikt Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och systemperspektiv – interventioner, verksamhetseffekter och konsekvenser, Arbetsmiljöverket, tillgängligt på http://www.av.se, hämtat 2014-05-15
Okänd författare, 2009, Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten AMA Hus 08, Svensk byggtjänst
Okänd författare, 2012, dokumentation/funktionsguide-bygglimmer/golvlim, Sveriges Fog- och Limleverantörers Förening, tillgängligt på http://lim.se, hämtat 2014-05-16
Okänd författare, 2014, slakt och kötthantering/styckhandske, artikelnr 731226, Edvardson Sweden AB, tillgängligt på www.edvardson.se, hämtat 2014-05-27
37
Okänd författare, 2014, buntband-öppningsbara/Pr363298000, artikelnr 36-3297 Clas Ohlson, tillgängligt på www.clasohlson.com/se, hämtat 2014-05-27
Okänd författare, 2014, dammsugarslang/pr510165000, artikelnr 51-165 Clas Ohlson, tillgängligt på www.clasohlson.com/se, hämtat 2014-05-27
Okänd författare, 2014, rova-flex-buntband-p-9, Overlander, tillgängligt på www.overlander.se, hämtat 2014-05-27
Okänd författare, 2014, sr1586, Essentra components, tillgängligt på www.essentracomponents.cn, hämtat 2014-05-27
Okänd författare, 2013, Byggnadsarbetaren, nr 10 september, sidan 45, tillgängligt på www.byggnadsarbetaren.nu, hämtat 2014-05-27
Okänd författare, 2014, privat/webbshop/plast och vinylgolv, Golvkedjan, tillgängligt på www.golvkedjan.com, hämtat 2014-05-27
Okänd författare, 2014, backgrounds/slides/jute-pattern-background, Public domain, tillgängligt på www.public-domain-image.com, hämtat 2014-05-28
Okänd författare, 2014, Golvdatabas/Kollektion/Rips-Rulle, Rips 348N, Ogeborg, tillgängligt på www.ogeborg.se, hämtat 2014-05-28
Övriga använda men inte refererade källor
Okänd författare, 2011, Needlefelt brochure, Forbo flooring systems, tillgängligt på http://www.forbo-flooring.se, hämtat 2014-05-16
Okänd författare, okänt utgivningsår, Broschyr parkett, Forbo flooring systems, tillgängligt på http://www.forbo-flooring.se, hämtat 2014-05-16
Okänd författare, okänt utgivningsår, Läggning parkett, Forbo flooring systems, tillgängligt på http://www.forbo-flooring.se, hämtat 2014-05-16
Okänd författare, okänt utgivningsår, Teknisk information linoleum global 3/furniture linoleum, Forbo flooring systems, tillgängligt på http://www.forbo-flooring.se, hämtat 2014-05-16 Okänd författare, okänt utgivningsår, Eternal teknisk info, Forbo flooring systems, tillgängligt på http://www.forbo-flooring.se, hämtat 2014-05-16
Okänd författare, okänt utgivningsår, Step Sweden, Forbo flooring systems, tillgängligt på http://www.forbo-flooring.se, hämtat 2014-05-16
38
Okänd författare, 2014, kollektioner/textila mattor, Ogeborg, tillgängligt på http://www.ogeborg.se, hämtat 2014-05-16
Okänd författare, okänt uppdateringsdatum, Bedöm risker vid manuell hantering – lyfta/bära, ADI 627, Arbetsmiljöverket, tillgängligt på http://www.av.se, hämtat 2014-05-18
Okänd författare, 2013, HARM – Hand Arm Riskbedömningsmetod, Arbetsmiljöverket, tillgängligt på http://www.av.se, hämtat 2014-05-18
