Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Upplevelser av att behandlas med
blodförtunnande läkemedel
Kvalitativ intervjustudie
Författare
Handledare
Klaudia Pochopien
Lena Nordgren
SAMMANFATTNING
Bakgrund: I Sverige var det år 2013, 200 000 personer som behandlades med det
blodförtunnande läkemedlet Waran. Forskning på hur en person som behandlas med Waran upplever sin behandling kan bidra till en ökad förståelse kring detta bland hälso- och sjukvårdspersonal. Studien grundar sig på Dahlbergs livsvärldsteori vilken beskriver
vårdandet med fokus på personens tankar, upplevelser och hur hälso- och sjukvårdspersonal kan vårda utifrån dessa begrepp.
Syfte: Att beskriva upplevelser av att behandlas med Waran
Metod: En kvalitativ, deskriptiv intervjustudie. Fem intervjuer genomfördes, vilka baserades
på ett frågeformulär med öppna frågor. Analysmetoden består av en manifest analys, som bygger på en kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Upplevelser av att behandlas med Waran är individuellt och beror på flertalet olika faktorer i en persons liv. En positiv känsla angående Waran samt en tacksamhet att få ett bättre liv tack vare Waran och slippa oro sig för sjukdomens verkning på kroppen framkom tydligt under intervjuerna. Det fanns dock en oro för de biverkningar som Waran har och detta kom att påverka deltagarna olika.
Slutsats: Waranbehandling bidrog till både negativa och positiva upplevelser. Dock med en övervägande gynnsam inställning till Waranbehandling.
ABSTRACT
Background: In the year of 2013 there were 200 000 persons in Sweden that were under treatment with the blood-thinning drug Warfarin. Studies that describe how people feel and experience their treatment with Warfarin can result in a greater understanding among health-care workers. Dahlberg’s lifeworld theory was used in the study. The theory has focus on people’s feelings, thoughts and experiences.
Purpose: Describing the experience of being under treatment with Warfarin.
Methods: A qualitative descriptive interview study. Five interviews where completed and the interviews were based on a questionnaire. The majority of the questions were open questions. The data were analysed with a qualitative content analysis with a manifested analysis.
Results: Experience of being treated with Warfarin where very individual and depended on many different factors in a person’s life. A positivity and thankfulness to Warfarin appeared during the interviews. There was a concern about side effects from Warfarin, but how this affected the persons that were treated with Warfarin was different between the participants. Conclusion: Warfarin treatment contributed both positive and negative experiences. The majority of experiences were positively.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 3
BAKGRUND ... 3
WARAN OCH ANDRA ANTIKOAGULANTIA ... 3
BEHANDLING MED ANTIKOAGULANTIA ... 3
SAMHÄLLETS PERSPEKTIV PÅ VÅRDKOSTNADER RELATERAT TILL HJÄRTSJUKDOMAR ... 4
SJUKSKÖTERSKANS ROLL INOM HÄLSO-OCH SJUKVÅRD ... 5
PATIENTENS EGENVÅRD ... 6
ETISKT PERSPEKTIV FÖR VÅRDARE INOM HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN ... 6
AKTUELL FORSKNING SOM BERÖR HUR DET ÄR ATT LEVA MED EN SJUKDOM ... 9
TEORETISK REFERENSRAM ... 10 PROBLEMFORMULERING ... 11 SYFTE ... 11 METOD ... 12 DESIGN ... 12 URVAL ... 12 DATAINSAMLINGSMETOD ... 12 TILLVÄGAGÅNGSÄTT ... 12 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 13
BEARBETNING OCH ANALYS ... 14
INLEDNING
Att leva med en sjukdom som kräver behandling för att kunna fortsätta leva och minska risken för följdsjukdomar upplevs olika för varje individ. Vi vill ta reda på personers tankar, känslor och upplevelser som kan komma till ytan under en pågående Waranbehandling. Detta för att ge en ökad kunskap inom ämnet och då också ge en ökad förståelse för hur det är att behandlas med Waran. Diskussion kommer ske utifrån Dahlbergs livsvärldsteori samt ur ett vårdperspektiv där också sjuksköterskans roll i sin profession berörs.
BAKGRUND
Att behöva behandlas med antikoagulantia för att förebygga framtida sjukdomstillstånd är i Sverige förhållandevis vanligt, det är i dagsläget runt 200 000 personer som intar det blodförtunnande läkemedlet Waran. Detta innebär en ekonomisk belastning för vården (Socialstyrelsen, 2013).
Waran och andra antikoagulantia
Waran tillhör typen anti-vitamin K med det verksamma ämnet warfarin, och jobbar
förebyggande mot blodproppar. Warfarin blockerar vitamin K-cykeln vilken är nödvändig för att ge en fullbordad syntes av koagulationsfaktorerna protrombin, VII, IX och X i levern. Genom detta verkar warfarin som en inducerad antikoagulantiv effekt och bidrar till en försvårad koagulation av blodet (FASS, 2013). Det är specifikt mängden aktiverade faktorer II, VII, IX och X samt protrombin, som minskar i blodet vilket medför att mängden
funktionella koagulationsfaktorer sjunker (Norlén & Lindström, 2014).
Behandling med antikoagulantia
Den vanligaste arytmisjukdomen bland äldre vuxna är enligt Walling och medarbetare (2011) förmaksflimmer, som har en betydande inverkan på sjuklighet och dödlighet. Tidig diagnos och behandling är nyckeln för att förhindra allvarliga komplikationer. Individens personlighet och värderingar i livet kan ha en inverkan på hur acceptansen är kring sjukdomstillståndet samt följande behandling (Dahlberg & Segesten, 2013). Behandling med antikoagulantia innebär en ständig risk för att individen ska drabbas av allvarliga blödningskomplikationer. Detta innebär att det är av stor vikt att individanpassa dosen samt kontrollera den regelbundet. För att detta ska vara genomförbart krävs en hög kontakt med vården, något som är
tidskrävande för både vårdgivare och vårdtagare. Effekten av warfarin följs med
"International Normalized Ratio" (INR) som redovisar tiden det tar för blodet att koagulera. Ett högre INR-värde innebär att koagulationen tar längre tid och således en hög
warfarineffekt, i normala fall eftersträvas ett värde på 2-3. För att bibehålla ett INR-värde inom det terapeutiska intervallet krävs det att personen inte äter för mycket kost innehållande vitamin-K då det kan minska effekten av warfarin samt att inga
kontraindikationer uppvisas mellan andra läkemedel, samt är noggrann med dosering av andra läkemedel som kan interagera med warfarin (Norlén & Lindström, 2014).
Samhällets perspektiv på vårdkostnader relaterat till hjärtsjukdomar
En studie gjord av Ericson, Bergfeldt och Björholt (2011) redovisar vårdkostnader gällande förmaksflimmer i Sverige under 2007. Den totala kostnaden per år var 6,6 miljarder kronor, där den största bidragande faktorn till kostnaden var komplikationer till följd av
förmaksflimret såsom stroke och hjärtsvikt. Andra faktorer av betydelse var
sjukhusinläggningar samt produktionsbortfall, definierat som sjukskrivningar samt frånvaro från arbete, relaterade till förmaksflimmer. Studiens resultat pekar på vikten av att finna nya mer kostnadseffektiva sätt att följa upp förmaksflimmer samt minska förekomsten av
sjukdomar mer grunden i förmaksflimmersbesvär då det är en stor kostnad för samhället.
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård (2015) kommer landstingens totala kostnader öka det första året när och om det ny perorala antikoagulantia, Apixaban, Dabigatran och Rivaroxaban, införs som behandling mot förmaksflimmer hos
nydiagnostiserade patienter samt hos de med diagnos, men som inte har någon tillfällig antikoagulationsbehandling. I den totala kostnaden ingår kostnader för läkemedel,
måttligt medan samhället sparar stora resurser, detta sker främst genom den minskade kostanden för strokevården. Socialstyrelsen redogör för att kostnaden för nya perorala antikoagulantia under en 20 års period troligen är övervärderade, detta då deras uppskattning inte har tagit hänsyn till den troliga sänkningen av läkemedelspriser, medicinsk utveckling och förändringar i personers sjukhälsa (Socialstyrelsen, 2015).
Sjuksköterskans roll inom hälso-och sjukvård
Det är en viktig del i sjuksköterskans professionella värdegrund att bedriva omvårdnaden på personnivå, där patienten eller personen ifråga är i fokus och det är dennes mående som sjuksköterskan ska arbeta för att upprätthålla eller förbättra. Målet för sjuksköterskan är således att främja patienters hälsa och välmående, samt lindra eventuellt lidande, detta genom att besitta formell och reell kompetens gällande sina arbetsområden (Svensk
sjuksköterskeförening, 2014). Sjuksköterskor ska förfoga över passande kunskap inom en mängd olika områden. Sjuksköterskan har med sin roll möjligheter att ombesörja att patienter som söker hälso- och sjukvård samt befinner sig inom vården får ett omhändertagande som vilar på en vetenskaplig grund (Dahlberg & Segesten, 2014).
Det ingår också i sjuksköterskans ansvarsområde att kunna berätta samt lära patienter om deras egna sjukdomstillstånd och hur de ska handskas med situationer som kan uppstå. Detta ska enligt Oterhals, et al., (2014) medföra en bättre vårdmöjlighet för personer som behandlas med antikoagulantia. I denna studie redogör författarna för ett resultat som visade på att patienters kunskap om läkemedelsinteraktioner mellan Waran och andra läkemedel var låg medan deras kunskap om vilken sorts kost som Waran kunde interagera med var på en högre nivå. Här kommer sjuksköterskans viktiga roll in i att kunna informera och lära ut till
personer som pågår antikoagulationsbehandling, så att dessa på ett säkert sätt kan inta läkemedel med blodförtunnande effekt och ha ett fortsatt säkert liv med livslust.
Sjuksköterskan har flera viktiga roller i vårdteamet, dels i rollen som utbildare av annan vårdpersonal, föra patientens frågor vidare till andra instanser inom vården, samt besitta adekvat kunskap för att vårda korrekt samt identifiera sig i rollen sjuksköterska. En av sjuksköterskans primära roller är att upptäcka läkemedelsbiverkningar, detta genom att ha en daglig klinisk screening av sina patienter. Det är av stor vikt att sjuksköterskan behärskar detta och snabbt kan uppmärksamma en eventuell blödning och därefter handla adekvat. Sjuksköterskan har också skyldighet att administrera läkemedel korrekt, ha kännedom eller söka korrekt kunskap gällande eventuella läkemedelsinteraktioner, samt vara insatt på laboratorievärden för att medverka till en säker vård. Det är viktigt med återkoppling till läkare i de fall där sjuksköterskan har uppmärksammat något patologiskt hos patientens mående, eller fel i läkemedelsordinationen (Porter, 2002).
Patientens egenvård
Patienten är den som står i fokus under antikoagulationsbehandlingen och det är hens välbefinnande som denna studie berör. För att öka förståelse och kunna individanpassa omvårdnaden måste sjuksköterskan vara påläst inom ämnet, och på så sätt kunna påverka patienters välbefinnande då hens kunskap bidrar till en mer adekvat vård.
Socialstyrelsen definierar egenvård som en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient på egen hand kan utföra korrekt. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är egenvård inte hälso- och sjukvård. Ett exempel på egenvård är mätning och monitorering av INR-värde samt dosering av läkemedel. För att egenvård ska vara att föredra och kunna genomföras måste patienten själv ha en bra grund med adekvat kunskap om sin sjukdom samt, i detta specifika exempel, ha lärdom om läkemedlet Waran. I fall som dessa har sjuksköterskan åter igen en viktig roll i att utbilda patienten inom ämnet, detta för att bidra till en säker egenvård. Genom att erbjuda egenvård får personer med
behandling en ökad självständighet samt en ökad frihet och en mindre frånvaro från eventuellt arbete (Internetmedicin, 2016). En studie gjord av Henegan et al., (2011) visar på att sådan egenvård inte har någon signifikant effekt på ökning av blödningsrisk eller dödlighet, utan är lika säkert som när samma sak utförs inom hälso- och sjukvården och kan då vara att föredra för vissa personer.
Etiskt perspektiv för vårdare inom hälso-och sjukvården
sjukvårdspersonal kring deras värderingar, handlingar och prioriteringar. Fokus inom etiken är att lindra lidande, öka välbefinnande, respektera självbestämmande, integritet, värdighet och människovärde. Alla människor ska behandlas rättvist och ha rätt till samma vård
(Sandman & Kjellström, 2013). Detta är faktorer som sjuksköterskor och annan vårdpersonal ska arbeta utifrån.
Etiken är en medveten och teoretisk reflektion över vilka värden som kan komma att uttryckas i ord, tankar och handlingar. Begreppet moral, som ofta används i samma sammanhang, kan definieras som det faktiska handlandet, och ger uttryck för sin moral. Båda begreppen är av stor vikt inom etiken och ligger som grund för handlandet i olika sammanhang. Som
vägledning inför förhållningssätt och handlande finns det olika normer att ta hjälp av. Dessa normer är regler kring beteende och handlande och gör praktiskt arbete mer tillämpbar (Sandman & Kjellström, 2013).
I en studie av Rooddehghan, Yekta och Nasrabadi (2016) diskuteras omvårdnaden kring bland annat patienternas behov och krav samt prioritering av VIP-patienter, det vill säga patienter som t.ex. politiker. Etiken samt patienternas missnöje och sjuksköterskors känsla av skuld togs också upp. Slutsatsen var att personalen måste arbeta mer enligt strukturella överväganden av en lika lämplig och etiskt sjukvårdssystem. De etiska diskussionerna bland sjuksköterskor resulterade i att varje liv oavsett bakgrund eller socioekonomiska klasser har rätt för samma lika vård oberoende av hierarkin. Deltagarna hävdade att de var tvungna att dela upp sin uppmärksamhet och tid mellan patienter, vilket ibland leder till eliminering av vissa nödvändiga sysslor. De påpekade att de hade en etisk utmaning i att avgöra vilken patient som bör vårdas först. Hur prioriteringar inom vården ska utföras och med vilken etisk grund dessa vilar på har fått för lite uppmärksamhet i hälso- och sjukvårdssystemen, trots att det är något som sjuksköterskor handskas med dagligen. Det etiska dilemmat huruvida om sjuksköterskorna har gjort rätt beslut om att prioritera eller inte, kan leda till skuldkänsla. Detta påverkar människors liv, både patienter och sjuksköterskor men speglar också de dominerande värderingar i samhället. Genom att arbeta utifrån etiken, och ge varje person rätten till lika vård, minimeras risken för att prioriteringar inom vården blir felaktiga.
sina patienter. De etiska utmaningarna i hemsjukvård är nära knuten till huruvida sjuksköterskors möjlighet att erbjuda individanpassad vård baserad på en övergripande strategi. Men som också kan leda till konsekvenser för sjuksköterskor i deras professionella roll.
Inom etiken är autonomi, en persons självbestämmande en grundpelare. Det innebär att varje människa är fri och självständigt och kan handla på ett sätt som denne själv vill. Autonomin innebär också att människor har ansvar för varandra och ska respektera varandras önskemål och behov. Inom vården är detta av stor vikt, då vårdgivare ingriper i andra människors liv och bestämmer över denne. Det är viktigt att hitta en balans för vårdgivaren mellan att agera och samtidigt se till personens integritet, samt ha dennes värderingar som utgångpunkt. För att tillämpa denna balans är det viktigt att vårdare och vårdtagare är jämställda, samt att
vårdgivarnas uppgift enbart är att stödja patienten i dennes arbete för att förstärka sin autonomi (Arlebrink, 2013).
Varje människa har rätt till att ha en integritet, att vara okränkbar och ha rätten till att bli respekterad. Integritet handleder människor i den sociala interaktionen mellan varandra och bidrar till justering av avskildhet samt delaktighet. Det är viktigt att se till varje individs integritet i vårdsammanhang. Överbehandlingar, onödiga undersökningar och provtagningar kan i vissa fall medföra en kränkning av den personliga integriteten. Däremot är nödvändiga behandlingar, undersökningar och provtagningar till för att stärka patientens autonomi och hjälpa denne under sitt sjukdomsförlopp. I de fall då det sker i onödan inskränks patientens autonomi och integriteten kränks (Arlebrink, 2013).
Aktuell forskning som berör hur det är att leva med en sjukdom
En artikel av Corbi, Dantas, Pelegrino och Carvalho (2011) redogör för hur en persons livskvalitet påverkas under en pågående behandling med antikoagulantia. Studiens resultat visade att livskvaliteten för kvinnor, äldre personer, de som hade diagnosen förmaksflimmer samt de som hade behandlats under ett år med antikoagulantia var de grupper som uppgav sig ha en sämre livskvalitet på grund av sin behandling med just antikoagulantia. Det som de flesta angav som störst anledningen till deras sämre livskvalitet var den psykiska aspekten som de kände påverkades mest med tankar om innebörden av att medicineras med Waran.
En artikel av Almeida, Noblat, Passos och Nascimento (2011) redogör också för hur personer påverkas av behandling med antikoagulantia. Resultatet i studien visar att personer med behandling med antikoagulantia så som Waran känner en negativ psykisk påverkan. Det som angavs som största faktorer till deras psykiska tillstånd och livskvalitet var deras ålder, deras utbildningsnivå, den ökade blödningsrisken, behandlingstiden, läkemedelsinteraktioner samt rädslan för en ökad dödlighet. Trots dessa faktorer uppgav majoriteten av de medverkande att de hade en positiv syn till att använda antikoagulantia. Studiens resultat visade också på att de medverkandes ålder spelade in på huruvida de var mer eller mindre positiva till sin
behandling och hur detta kom att påverka deras livskvalitet. I åldersgruppen 41-65 år var det mestadels positiva tankar om behandlingen och en liten negativ påverkan på deras livskvalitet och mående. Personer yngre än 41 år och äldre än 65 år var de personer som ansåg att deras behandling påverkade deras livskvalitet negativt. Utifrån resultatet kunde också artikelns författare dra paralleller mellan utbildningsnivå och påverkan av livskvalitet. Personer med låg utbildningsnivå uppgav att deras livskvalitet inte påverkades i större utsträckning i och med deras antikoagulationsbehandling.
Hur det är att leva med en hjärtsjukdom och hur det påverkar en människas psykiska tillstånd och vad hen upplever i samband med sin sjukdom skriver Nordgren, Asp och Fagerberg (2008) om i sin artikel. De redogör för hur kvinnor i medelåldern upplever sin hjärtsjukdom och hur det är att leva med hjärtproblem. Studien utfördes genom att intervjua sex
alltför vårdad, som ska beaktas. Då kan istället en spänning gällande vad som är stödjande och inte stödjande skapas.
Hur det är att leva med en sjukdom kan uppfattas och upplevas på flera olika sätt och grunda sig i flertalet tankar, känslor och upplevelser. Johanson, Ekenberg och Dahlberg (2009) redogör i sin artikel om upplevelser av diabetes hur dessa upplevelser kan skilja sig mellan olika personer samt hur vårdpersonal kan använda den kunskapen i sina yrkesroller. Studiens resultat visar på kampen som de personerna med diabetes hade mot att inte bli deras sjukdom och se sig själv som en diabetiker, utan att fortfarande kunna se sig själv som en människa med diabetes. Resultatet visade också på vikten av att fungera i vardagen och kampen i att deras nya situation med en sjukdom skulle bli deras nya riktiga situation efter en tid. Trots sin sjukdomsdiagnos var det viktigt för deltagarna i studien att kunna fortsätta med sitt vanliga liv och fortfarande vara samma person som innan diabetesdiagnosen, detta för att fortfarande anse sig må bra och ha ett liv med inte för stor fokus på diabetesdiagnosen och tillhörande behandling.
Hur en livssituation kan förändras och vad detta innebär i samband med en insjukna i en sjukdom som kräver behandling skriver Kneck, Klang och Fagerberg (2012) om i sin artikel. Syftet med studien var att förstå processen som personer som levde med diabetes genomgick i och med deras förändrade livssituation, detta för att få en ökad kunskap om hur det är att leva med diabetes. Studiens resultat grundar sig i intervjuer vilka analyserades med
livsvärldsteorin som grund. Studiens slutsats och resultat pekar på att det inte är antalet år med diabetes som bidrar till sitt förstående av att leva med diabetes. Det visade sig att det var en daglig kamp och balansgång i processen att leva med diabetes.
Teoretisk referensram
Livsvärlden utgör en värld som delas med andra, men som samtidigt är högst individuell och personlig. Det är genom att ha patientfokus med livsvärlden som grund som vårdandet kan utvecklas (Dahlberg & Segesten, 2013).
I en artikel av Dahlberg, Todres och Galvin (2008) redogörs för hur en vård som grundar sig i ett livsvärldsperspektiv skulle fungera i teorin. En vård driven och grundad på livsvärldsteorin med hänsyn till hälsa, sjukdom och välbefinnande skulle bidra till en riktning för hur
vårdandet och förståelsen hos vårdpersonal skulle se ut. Genom användandet av
livsvärldsteorin inom vården skulle fokus hamna på en positiv förbättring av hälsan på ett övergripande sett.
Nordgren, Asp och Fagerberg (2008) belyser hur patienter upplever att leva med
hjärtproblem. Studien bakom artikeln grundar sig i livsvärldsperspektivet. Studiens resultat belyser hur vården är en blandning av välbefinnande och lidande på samma gång. Om patienter lider av vård och behandling kan den negativa påverkan minskas genom att
vårdpersonal arbetar utifrån ett etiskt perspektiv samt att vårdpersonalen beaktar patienternas livserfarenheter.
Problemformulering
Det behövs mer kunskap om patienters upplevelser av behandling med blodförtunnande läkemedel samt vad de behöver under deras behandlingar kopplade till hjärtsjukdomar. Dahlbergs teori om hälsa och vårdande beskriver att vårdandet ibland kan bli för inriktat på att följa rutiner under dagarna och då inte ser till patienters individuella behov. Patienter kan genom en långvarig medicinering och provtagning bli tvungna att ha ett strikt
läkemedelsintag som medför begränsningar i vardagen. Genom detta blir hen tvingad att följa rutiner som inte är individuellt anpassade vilket kan leda till en påtvingad omställning av livsrutiner. Genom att arbeta utifrån livsvärldsteorin kan vårdpersonal erhålla kunskap om personers tankar och upplevelser vilket då bidrar till att fokus skulle hamna på hur en positiv förbättring av personers hälsa skulle kunna utföras, utan att bli för inriktad på dagsrutiner (Dahlberg, Todres & Galvin, 2009). Studien riktar sig till att redovisa personers känslor, tankar och upplevelser av Waranbehandling.
Syfte
METOD
DesignStudien är en kvalitativ, deskriptiv intervjustudie (Polit & Beck, 2012).
Urval
För att besvara studiens syfte valdes fem studiedeltagare ut via ett bekvämlighetsurval (SBU, 2014). Inklusionskriterierna för valet av deltagare var att de undergick en långtidsbehandling med antikoagulantia och att behandlingen hade pågått minst ett år, detta för att deltagarna skulle ha en rutin på sin eventuellt nya livsstil. Deltagarnas grundsjukdom var inget som togs hänsyn till i studiens resultat. Exklusionskriterier var personer som behandlades med
antikoagulantia tillfälligt till följd av operation eller motsvarande. Datainsamlingsmetod
Metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Varje intervju tog mellan 20 och 30 minuter. Intervjuerna spelades in via mobiltelefon eller dator för att sedan transkriberas, efter detta raderades ljudfilerna. Inga personuppgifter uppgavs under intervjuerna. En frågeguide fick verka som grund och stöd under intervjuerna (bilaga 1). Denna guide hade innan intervjuernas början granskats och reviderats så att frågorna som kom att ställas kunde bemöta studiens intention (Dahlberg, 2014).
Tillvägagångsätt
meningsbärande enheter, kondenserade enheter, koder, kategorier och subkategorier.
Huvudparten av frågorna under intervjun bestod av öppna frågor. Intervjun inleddes med en så kallad ”ingångsfråga” för att rikta in intervjun på ett specifikt område, därefter fortlöpte intervju med studiens syfte i åtanke. Intervjuaren hade ibland initiativet, där en riktad fråga ställdes med en följdfråga som följd och ibland den passiva lyssnarrollen. I vissa frågor riktades initiativet på intervjudeltagren, som då fick styra samtalet mer och ta det lite åt det håll denne ville, detta bidrog till skapandet av dynamik i kommunikationen och intervjun (Dahlberg, 2014). Om samtalet under intervjuns gång avtog tog intervjuaren tillbaka
initiativet och ställde återigen en öppen fråga kopplat till studiens syfte. Intervjuerna utfördes med en intervjuare och en deltagare åt gången, detta för att underlätta för deltagaren att känna sig på samma nivå som intervjuaren samt för att minska den eventuella maktpositionen som intervjuaren kan ha. Det var deltagarens ord samt beskrivningar av hens känslor som var värdefulla för utförandet av studien.
Forskningsetiska överväganden
Deltagarna som kontaktades via bekvämlighetsurval gavs skriftlig information (bilaga 2) innan de gav sitt slutgiltiga beslut om de ville delta eller avstå (SBU, 2014). Studiens resultat består av avidentifierade uppgifter men med detta finns ett forskningsetiskt problem i att intervjuarna träffade deltagarna och då erhöll namn och utseende på personerna som valt att medverka i studien. För att minska problematiken kring detta frågades det inte efter
personnummer eller efternamn.
Enligt Nürnbergskodexen (Codex, 2016) ska ett informerat samtycke av samtliga deltagare ges gällande deras medverkan i studien detta samtycke insamlades innan studiens start. Ett informerat samtycke innefattar att deltagaren ska ha fått tillgång till information om projektet och dess syfte, vilka metoder som kommer användas under studiens gång samt vad studiens resultat kan komma att betyda för vården i framtiden.
Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS, 2003:460) innebär att
Bearbetning och analys
Den valda analysmetoden bygger på Graneheims och Lundmans (2004) kvalitativa
innehållsanalys. Analysen består av en manifest analys vilket innebär en analys av det synliga innehållet och inte en tolkning av bakomliggande ej sagda tankar. Transkriberingens första fas delades upp mellan författarna. När intervjuerna hade transkriberats inleddes nästa fas, den delen innebar att analysera intervjusvaren. De transkriberade intervjuerna lästes igenom ett flertal gånger med studiens syfte i åtanke. Analyserna av de transkriberade intervjuerna utfördes av de båda författarna tillsammans. Varje intervjudeltagare fick en färg tilldelad, i vilken transkriberingen skrevs i. Detta för att avidentifiera deltagarna direkt. Därefter valdes betydelsefulla uttalanden för syftet ut och bildade meningsbärande enheter. Dessa
meningsbärande enheter kondenserades sedan i syftet att kunna skapa en kod. Koden
beskriver den meningsbärande enheten med ett enstaka ord. Denna kod kom sedan att fungera som en rubrik på varje meningsbärande enhet. Kategorier skapades genom att sortera koderna utefter liknande upplevelser som framkommit under de fem intervjuerna som utfördes.
Subkategorier skapades sedan för att förtydliga och dela upp de olika kategorierna, detta för att ingen upplevelse skulle riskera att inte behandlas eller granskas. Se exempeltabell, (tabell 1).
Tabell 1. Exempel på innehållsanalys. MENINGSBÄRANDE
ENHET
KONDENSERAD
ENHET
KOD KATEGORI SUBKATEGORI
Jag är ju liksom mer rädd om mig själv än vad jag var förut faktiskt men ändå inte så att jag känner mig begränsad
Känner mig inte begränsad
RESULTAT
Deltagarna i studien var mellan 40 och 90 år. Det var fyra kvinnor och en man som
medverkade. Resultatet utformades till 2 kategorier med 6 tillhörande subkategorier. I texten som redovisas nedan skrivs kategorierna i fet, normal text och de tillhörande subkategorierna i kursiv text. Citat som sagts från deltagarna under intervjuerna skrivs ut centrerat, kursiverat och inom citationstecken under stycket.
Tabell 2. Kategorier och dess subkategorier.
KATEGORI SUBKATEGORI Livskvalité Anpassning Begränsningar Oro för biverkningar Tillfredsställelse Nöjdhet Tacksamhet Trygghet Livskvalité Livskvaliteten påverkas av en mängd olika faktorer, i denna studie kom anpassning, begränsningar och oro för biverkningar att vara de faktorer som mest upplevdes påverka livskvaliteten. Det är personligt hur dessa känslor och upplevelser gestaltas och upplevs samt hur deltagare sätter ord på sina känslor som ligger till grund för deras upplevelser av hur det är att medicineras med Waran.
anpassning var för deltagarna ett måste men upplevdes inte alltid som något negativt utan blev en vana som kom att spegla deras liv.
Begränsning
Deltagarna upplevde provtagningsmoment som en påfrestande del i deras vardag. Detta då det var krångligt att ta sig till vårdcentral eller sjukhus för provtagning. Det upplevdes som
obehagligt med provtagning. ”Det var jobbigt att ta prover... att åka på sjukhus och ta prover så ofta, sticket i armen var också jobbigt” (deltagare 3). Provtagningstvånget som
Waranbehandling innebär bidrog till att vardagsplanering var tvungen att kretsa kring
provtagningen och vad provsvaret visade för resultat. Detta gav en begräsning i vardagen för deltagarna. I de fall då provsvaret var under eller över det rekommenderade gränsvärdet kunde en hopplöshet upplevas. Detta då det innebar en ökad risk för antingen blödning eller proppbildning och då ledde till en begränsning i vardagen med innebörden, att deltagarna återigen var tvungen att ta fler antal prover och tänka mer på hur de levde med intag av kost, alkohol och användandet av andra mediciner så som smärtstillande. Att tänka på att Waran interagerar med vissa livsmedel upplevdes begränsande i matsituationer, att alltid försöka äta lika stor mängd av livsmedel med interaktionsförmåga var påfrestande. Att inte kunna bruka smärtstillande läkemedel relaterad till smärta upplevdes begränsade i den form att först vara tvungen att söka läkarvård för receptskrivning på smärtstillande istället för att gå på närmsta apotek och köpa eget smärtstillande läkemedel och då också bli av med smärtan.
Oro för biverkningar Det fanns en oro för de olika biverkningarna som Waran medför hos deltagarna. Det skilde sig mellan vad deltagarna ansåg vara den biverkan som påverkade dem mest. Deltagarna hade någon gång under deras pågående behandling känt och upplevt en oro kring biverkningarna och innebörden av dessa. ”Från början ska jag faktiskt säga att jag var ganska orolig för… om jag skulle göra mig illa och då hur blodet levrar sig… och ja om man får en inre blödning” (deltagare 1). Den biverkan som deltagare uppgav som den som påverkad dem mest och det de upplevt som mest påfrestande var den förhöjda blödningsrisken. Oron för inreblödning vid en olycka eller liknande fanns alltid i deras baktankar och påverkade deras livskvalitet
Tillfredsställelse
Det finns en stor känsla av tillfredsställelse som grundar sig i de olika känslorna nöjdhet, trygghet och tacksamhet. Hur dessa känslor och upplevelser speglar sig i en persons tankar och berättande ord är olika mellan deltagarna. Vad en upplevelse egentligen är och hur en person känner och upplever sin omgivning är högst individuellt.
Nöjdhet En känsla av nöjdhet till sin behandling bidrog till en positiv bild av Waran och dess verkningsmekanismer. Att känna nöjdhet och glädje i vardagen bidrog till att deltagarna mådde bra under sin pågående behandling och kunde fortsätta leva sina liv på de sätt som de själva önskade. Att uppleva denna nöjdhet berodde också till stor del av bemötande i vården. Ett bra bemötande vid provtagning och i kontakt med vårdpersonal bidrog till en ökad nöjdhetskänsla.
Det fantastiska är att även när vi reser till Nya Zeeland, där vår dotter bor, då kan jag gå där till vårdcentralen och lämna mina prover, så jag har inte missat några prover, så skickas de det vidare till Sverige (deltagare 5).
I samband med detta kunde arbete fortfarande skötas önskvärt och fritidsaktiviteter så som aktiva fysiska aktiviteter och resor fortfarande utföras.
Tacksamhet Deltagare upplevde och utstrålade en glädje och tacksamhet över att få levt ett så bra och lyckligt liv tack vare sin behandling med Waran. Med Waran som behandling kunde de fortsätta leva sina liv utan att påverkas av risken att drabbas av en blodpropp som då kunde leda till följdsjukdomar. ”Tacksam att leva, tack vare Waran” (deltagare 4). Det fanns en upplevd tacksamhet till Waran och dess verkningsmekanism och som efter en tid med behandling tog bort fokus på biverkningarna.
proppbildning och blödning. Deltagarnas vardagsliv förbättrades i positiv mening tack vare Waran och dess verkningsmekanism, detta då de upplevde en trygghet till att vara behandlade och att behandlingen fungerade korrekt.
DISKUSSION
Syftet med denna studie vara att beskriva upplevelser av att behandlas med det
blodförtunnande läkemedlet Waran. Alla deltagare utryckte sina känslor och problem kring behandlingen och deras vardag på olika sätt. Resultatet beskrevs i form av känslor kring tryggheten och tacksamheten till behandlingen, samt hur begränsad deras livskvalitet har blivit, men även känslor av oro för biverkningar behandlingen kan orsaka. Deltagarna i studien utryckte sina känslor främst av positiv aura kring hela behandlingen, med en viss oro för biverkningar som inreblödning.
Resultatdiskussion Livskvalité
Vad som anses påverka en persons livskvalité är högst individuellt, och beror av flertalet faktorer. Flera känslor leder till olika upplevelser vilka kan förändras under en livsperiod. Vilken period i livet en person befinner sig i och hur beskedet med att påbörja en behandling tas är också individuellt och endas en själv kan belysa och redovisa de känslor och
upplevelser som känns och upplevs. Personen bakom behandlingen måste ses som en helhet med känslor, tankar och upplevelser, och med fördel vårdas utifrån Dahlbergs livsvärldsteori. Det måste finnas tid inom vården dit personer med pågående Waranbehandling kan vända sig för stöd och rådgivning. Dahlberg, et al., (2008) redogör för att en vård bedriven med
livsvärldsteorin i praktiken skulle innebära en förändrad syn på vårdandet och förståelsen hos vårdpersonalen, och då utveckla detta till en positiv förbättring. Författarna tror att det kan vara bra att se till hela personen och bekräfta deras tankar och känslor. Inom vården kan det, trots tankar om personcentrerad vård, vara svårt att se helheten och inte fastna i frågeformulär och med det bli mer låst till slutna frågor.
En anpassning i vardagen var som flera av deltagarna beskrev en nödvändighet för att kunna fortsätta leva. De hade en positiv syn till att det var med Waranbehandlingens hjälp som dom fortfarande kunde leva ett så pass bra liv. Med denna positiva inställning så ansågs det att anpassningen och omdirigeringen av vardagsaktiviteter och vardagsschema inte var till något hinder för att fortsätta leva på det sätt de själva ville. Dessa anpassningar var något som de flesta upplevde enbart påverka dem i början av behandlingen för att sedan avta mer och mer. Beroende på hur deras liv utspelade sig innan påbörjad behandling kom deras anpassning mer eller mindre att påverka deras livskvalité. Kneck, et al., (2012) skriver i sin artikel att de personer som insjuknar i diabetes med en livslångbehandling får en förändrad livssituation som består av en daglig kamp i accepterandet av att leva med diabetes. Detta kan jämföras med att drabbas av en hjärtsjukdom som kräver behandling med Waran. Likheterna mellan dessa är känslan och kännedomen av att behöva ha en behandling som är nödvändigt för att få ett liv utan risker att insjukna igen. För att anse sig ha en bra livskvalité och ett liv med innebörd måste en viss acceptans finnas till förändringar i livet som är nödvändiga för att ge år till livet. Det är viktigt för en person som genomgår en större förändring i livet att känna stöd. En artikel skriven av Nordgren, et al., (2008) redogör för vikten av att känna stöd i vardagen då en medelålders kvinna drabbas av en hjärtsjukdom. För att optimera detta stöd i fall som dessa med en sjukdom som ofta innebär en begräsning måste stödet komma från flera olika håll.
Här har sjuksköterskan en viktig roll i att ge stöd när behov finns. Att kunna anpassa sin behandling in i deras redan pågående liv var en stor omställning för vissa deltagare, även här är det fördelaktigt om det finns en bra kommunikation mellan den berörda personen och vården som kan råda. En artikel skriven av Johanson, et al., (2009) beskriver att det är viktigt för personer som genomgår en behandling med stor omställning att de kan anpassa denna behandling till deras vardags- och privatliv. Om denna anpassning går snabbt kan det bidra till att personer inte känner sig begränsade i sin vardag utan bara att de har anpassat sig och att de känns tillfreds med detta.
hopplöshet i och med att alltid behöva planera utifrån provsvaret. Begräsningen upplevdes då det var behandlingen som styrde deras liv till att de inte längre var anpassningsvilliga. Dock så framkom det under intervjuerna att de flesta upplevde dessa begränsningar i början av deras behandling vilket avtog i takt med behandlingstidens gång. Det upplevdes jobbigt att behöva tänka på hur Waran kan interagera med vissa livsmedel då detta ansågs vara en begränsning i vardagslivet.
Att styra sitt liv utifrån sin behandling och sin sjukdom är inte önskvärt och verkar negativt på livets kvalité. Sjuksköterskan har i sin profession, rollen att informera om behandling och biverkningar. Det är inom vården viktigt att alla personer som ska behandlas med Waran erhåller samma information. Enligt Oterhals, et al., (2014) finns det en för liten kunskap hos personer som behandlas med antikoagulantia kring läkemedelsinteraktioner. Oterhals, et al., (2014) skriver i sin artikel att kunskap om att Waran interagerar med livsmedel finns hos dessa personer. Det kan vara så att vården har informerat mer om kost och alkoholvanor än om andra biverkningar. Detta gör det då svårt för personer att känna om de har anpassat sin vardag eller ej. Det försvårar också tolkningen av deras upplevelser då författarna bakom denna studie inte vet vilken information personerna gavs i början av deras behandlingar. Under informationsgivning kring behandling och vad denna behandling kan komma att leda till är det viktigt att se till personens autonomi och integritet. Sjuksköterskan ska sätta personen i fråga i centrum och tillgodose hens behov utan att kränka dennes integritet och autonomi. I en roll av anpassning är det därför fördelaktigt att sjuksköterskan finns där som stöd och rådgivning men det är personen själv som bestämmer hur den vill leva sitt liv. I de fall där personer känner sig begränsade i sitt liv på grund av sin Waranbehandling kan det vara förmånligt att bruka egenvård. Enligt Henegan, et al., (2011) finns det ingen ökad risk för blödningar i samband med egenvård, detta kan då vara ett bra alternativ för personer som känner att deras liv påverkas negativt i för stor uträckning relaterat till momenten kring provtagningen.
Att se behandlingen på detta mer övergripande sätt, samt vårda utifrån Dahlbergs livsvärldsteori kan bidra till att personen sätts i fokus, vilket medverkar till en mer individanpassad vård. I samband med detta kan en persons autonomi också stärkas då
personen i fråga blir mer delaktig i vården och risken att ej se till personens bästa och dennes tankar och önskningar minskar. Att i teorin vårda utifrån livsvärldsteorin beskrivs av
upplevelser. Att omsätta detta i praktiken skulle kunna medföra att personer under Waranbehandling känner sig mindre begränsade då deras upplevelser av behandlingen bejakats av vårdpersonal, vilken leder till att sjuksköterskan kan verka lugnande vid oro samt ge mer adekvat information kring hur dessa begränsningar kan lösas. Med mer forskning kring detta kan fler begränsningar elimineras eller i alla fall minskas då vetenskap om ett problem kan bidra till förståelse och lösningar.
Oro för biverkningar
Biverkningar som de flesta ansåg sig bli påverkade utav var den ökade risken för att drabbas av inreblödningar. Oron beskrevs som starkare under början av behandlingen men något som ändå fanns i deras baktankar under hela behandlingstiden. Oron för att drabbas av inre blödningar utvecklades starkare för de deltagare som levde ett mer aktivt liv, med fysiska fritidsintressen och de som gillade att resa. Hur oron utvecklas hos en person är individuellt då alla låter sig påverkas på olika sätt. Att känna sig orolig för den ökade blödningsrisken är enligt Almeida, et al., (2011) en psykisk negativ påverkan hos personer som behandlas med Waran. Att gå omkring och oroa sig för vad ens behandling har för biverkningar kan medföra en negativ påverkan även på livskvaliteten. Sjuksköterskan har i sin professionella
värdegrund en stor del i att bedriva omvårdnad med personen i fokus samt förbättra eller upprätthålla dennes mående och kan följaktligen påverka en persons mående genom sina handlingar. Genom att besitta lämplig kunskap kring Warans biverkningar kan arbeta för att lindra oron och förbättra måendet. En viss oro kommer nog alltid att finnas hos personer som behandlas med Waran, detta då Waran som läkemedel alltid kommer innebära vissa
biverkningar. Men genom att få en ökad förståelse kring hur det upplevs att leva med en oro för biverkningar kan omvårdanden kring detta förbättras.
Tillfredsställelse
Att känna sig tillfredsställd med sitt liv och således också med sin behandling är en positiv känsla som inte alla får uppleva. Johansson, et al., (2009) redogör för vikten av att känna sig som en individ och inte som sin sjukdom. Personer som, genom ett gått bemötande i vården, trygghet och stöd i vardagen kan fortsätta med sitt vanliga liv utan att begränsa sig för
Ur ett samhällsperspektiv kan tryggheten till behandlingen hittas i ett land som Sverige då vården är god. Forskningen inom ämnet har gått långt och landet lägger stora resurser på att finna nya sätt att minska förekomsten av sjukdomar som kräver Waranbehandling. Tack vare behandlingen kan patienter som intar Waran jobba längre, korta ner sjukhusvistelsetiden samt sjukskrivningar (Ericson et al., 2011). Att fortsätta sitt arbetsliv utan att påverkas för mycket av sin Waranbehandling är något som leder till känslor av nöjdhet, glädje, och trygghet. Kostnader som ingår i behandlingen enligt Socialstyrelsens (2015) är kostnader för läkemedel, kontrollbesök, strokevård samt eventuella komplikationer, då strokevården de senaste åren rapporterades ha minskat. Att bedriva omvårdnaden på en personnivå ingår också i sjuksköterskans professionella värdegrund där patienten och dennes mående samt
behandling alltid är i fokus (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Att återberätta samt sprida sin kunskap till patienter om sjukdomen och behandlingen ingår även i sjuksköterskans plikt. Enligt Oterhals, et al., (2014) är en bra kontakt och tydlig dialog mellan båda parterna något som medför en bättre vård. Sjuksköterskan som alla andra vårdgivare skall arbeta enligt det etiska perspektivet som ska motsvara en vägledning kring värderingar, handlingar och prioriteringar.
Nöjdhet
Då deltagarna upplevde och uttryckte en tydlig nöjdhetskänsla kring sin behandling erhöll de också en positiv bild av Waran. Att känna sig nöjd med sin behandling är nödvändigt för att också känna sig positiv till själva behandlingen. I början av behandlingen uppgav deltagarna att deras positiva bild till Waranbehandling inte fanns utan då upplevdes behandlingen mer besvärande. Men med tiden så förstod de vikten av att äta Waran och började då utveckla en positiv bild av Waranbehandling. Det är viktigt att känna sig tillfredsställd och nöjd med sin behandling då denna måste fortsätta livet ut. Att uppleva glädje i sin vardag får alla
människor att må bättre speciellt under sina tuffa pågående behandlingar. Lycka kan även ge de möjligheter att fortsätta leva sina liv på de sätt som de vill.
utvecklas till något negativ med många jobbiga moment.
Genom att vårda utifrån Dahlbergs livsvärldsteori erhåller hälso-och sjukvården ett sätt att förhålla sig till i den gemensamma värld som vi lever i. Enligt Dahlberg och Segesten (2013) är det positivt för personers upplevelser av vården då det finns en öppen dialog mellan parterna. De deltagare som upplevde sig nöjda och positiv med Waran uppgav sig också ha haft en god kontakt med vården i provtagningssammanhang samt vid kontakt med
sjuksköterska eller läkare. Enligt Dahlberg och Segesten (2013) ger en positiv situation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och personen en positiv inverkan på dennes persons liv. Deltagarna redogjorde för att de fortfarande kan fortsätta med sina fritidsaktiviteter så som att var fysiskt aktiva och fortfarande orkar resa trots sin sjukdom och behandling. Den ibland frekventa kontakten med vården upplevdes ibland som omständlig i samband med
utomlandsresor. Men i och med att provtagning kan utföras utomlands på en
vårdcentralliknande enhet och att svaren skickas vidare till Sverige, bidrog det till en friare vård och en nöjdhet över att fortfarande kunna resa samt styra över sitt eget liv.
Tacksamhet
Trygghet
Känsla av trygghet till behandlingen var också något som deltagarna uppgav under
intervjuerna. Tryggheten samt tillit var bidragande faktorer till deras välbefinnande och växte i högre grad ju längre tid behandlingen pågick. Då INR-provsvaren befann sig inom
gränsvärden 2-3, bidrog detta till en känsla av trygghet då deltagarna hade bekräftat mindre risk för allvarliga biverkningar och kunde fortsätta leva vidare utan oro. Den regelbundna kontakten och uppföljningen av prover gav deltagarna en trygghetskänsla där de ansåg att läkarna hade deras sjukdom under kontroll och hela tiden arbetade aktivt för att fortsätta ha denna kontroll och behandla på ett korrekt sätt. Porter (2002) redogör i sin artikel för vikten av att sjuksköterskan innehar korrekt information om läkemedel och dess biverkningar och kan föra detta vidare till personer med behov av information. Genom att, som sjuksköterska, arbeta utifrån detta ges personer under Waranbehandling en bra grund att stå på gällande Waran som läkemedel vilket då bidrar till en trygghet. Att känna sig insatt på ett ämne kan leda till en känsla av trygghet. Enligt Nordgren, et al., (2008) är det till fördel för individen om denne upplever trygghet och stöd i de fall då omstrukturering av vardagen måste ske. Denna trygghet erhålls med fördel i möten med andra människor och speglar också känslan av Waranbehandling.
Metoddiskussion Urval
Datainsamling
Metoden bestod av semistrukturerade intervjuer som skapade en nära och öppen konversation mellan deltagarna och intervjuarna (Dahlberg, 2014), detta för att göra det lättare för
deltagarna att svara på frågorna som ställdes. Intervjuerna tog mellan 20 och 30 minuter, ibland lite längre då deltagarna ville dela med sig mer eller svarade väldigt utförligt på frågorna (bilaga 2). Intervjuerna spelades in via mobiltelefon med hjälp av en app
”röstmemon” för att sedan transkriberas. Att deltagarna under intervjuernas gång kom in på sidospår försvårade i vissa fall intervjun. Detta då det var svårt att ta tillbaka fokus på enbart frågor som rörde studien, det var en utmaning för intervjuaren att smidigt ändra fokus igen utan att vara otrevlig eller göra något som kom att påverka intervjun negativt. Mer kunskap kring tillvägagångssätt gällande transkribering och transkriberingsförsök på andra data hade underlättat för författarna under denna studie. En bättre förkunskap hos författarna kring transkribering hade alltså varit att föredra. Då transkriberingen var färdig raderades samtliga ljudfiler, detta för att följa de riktlinjer som finns kring studier som denna (SBU, 2014). Inga personuppgifter uppgavs under intervjuerna eller antecknades under transkriberingen, dock fanns det en problematik kring att deltagarna inte kunde hållas anonyma för intervjuare. Detta behandlades genom att avidentifiera transkriberingen, samt att ej fråga om ålder eller
personnummer. Allt som frågades efter var mail eller bostadsadress i syftet att skicka information om studien. Det var enkelt att arbeta fram en anonym transkribering i studiens resultatdel då varje intervjudeltagare blev tillordnad en färg som transkriberingen skrevs i. Frågeguiden med frågor som ställdes under intervjuerna som kunde besvara studiens syfte, användes som grund och stöd under intervjuerna (Dahlberg, 2014).
Innehållsanalys
dessa koder bildades kategorier och subkategorier. För att sortera alla koder under samma kategori eller skapa subkategorier skrevs de olika koderna på papper och de kategorier som skapades skrevs på en white-board tavla. Efter den första sorteringen skapades för många kategorier vilket bidrog till att kategorierna behövde analyseras på nytt. Data från intervjuerna analyserades totalt tre gånger vid skapandet av kategorier och subkategorier detta för att säkerhetsställa samband mellan de olika data som erhållits från intervjuerna samt för att säkerhetsställa relevansen mot studiens syfte. Genom att detta utfördes visar författarna att de har arbetat på ett sätt så att studiens resultat har en pålitlighet och trovärdighet (Graneheim & Lundman, 2004). Det skapades efter den sista genomförda analysen två kategorier med sex tillhörande subkategorier, uppdelade på tre subkategorier per kategori. Med detta fanns enbart relevant information för studiens syfte redovisade i olika kategorier och subkategorier.
Svagheter
Svaghet med studien var att författarna var nya med den valda metoden. Då författarna var ovana att hantera den här mängden data och tolka den fanns viss risk för data hanterade felaktigt, vilket då kan ha påverkat studiens trovärdighet och författarnas pålitlighet
(Graneheim & Lundman, 2004). Författarnas förståelse för ämnet och deras egna tankar kring hur det kan vara att behandlas med Waran kan ha påverkar resultatet under behandlingen av data. Författarna har försökt behandla data utan att själva lägga sina egna värderingar och tankar i det innehåll som gavs under studiens gång. Det kan dock ses som en svaghet att det finns en risk att viss data har spår av författarnas egna tankar och då också påverkat resultatet. En svaghet med studien kan vara att intervjudeltagarna bestod av bekantas bekanta, detta kan ha bidragit till att deltagarna kände sig obekväma med att berätta sina upplevelser känslor och tankar för intervjuarna.
Styrkor
Styrkor hos studien var att deltagarna i studien hade olika livsbakgrunder, olika åldrar samt olika anledningar till varför de medicinerades med Waran, detta bidrog till ett ökat intervall med eventuellt olika upplevelser och tankar om behandling med Waran.
Styrka i studien var också den valda designen, kvalitativ intervjustudie (Polit & Beck, 2012).
bidrog till en jämnare maktfördelning mellan intervjuaren och deltagaren (Dahlberg, 2014), och det skapades en vänlig och lugn atmosfär vid intervjutillfällena. Detta underlättade för deltagarna att svara sanningsenligt på de frågor som ställdes samt bidrog till en bättre kommunikation där intervjuaren lättare kunde ställa öppna frågor och skapa dynamik i samtalet (Dahlberg, 2014). Majoriteten av frågorna som ställes var öppna frågor, detta bidrog till att deltagarens egen reflektion kring deras tankar och upplevelser lättare fick ta plats och komma fram under intervjun (Dahlberg, 2014). Frågeguiden sågs också som en styrka i studien då den gav intervjuarna en bra grund under intervjuerna att belysa de frågor och funderingar som krävs för att försöka förstå en annan persons upplevelse och de frågor som behövdes ställas för att kunna redogöra för studiens syfte, vilket också bidrar till en
överförbarhet till andra att återutföra studien (Granehiem & Lundman, 2004).
Klinisk relevans
Resultatet som framkom i denna studie kan på en liten skala till viss del öka förståelsen för personal inom hälso- och sjukvården samt inom vårdvetenskapen, kring upplevelser samt tankar som personer som genomgår Waranbehandling känner. Resultatet kan dock inte appliceras på en större population. Denna förståelse kan också vara av nytta hos anhöriga till personer som själva äter Waran samt av personer själv för att förstå hur andra upplever sin behandling. Att erhålla en ökad förståelse kring hur personer under behandling upplever sin behandling och allt som det innebär kan hjälpa hälso- och sjukvårdspersonal i deras arbete mot en personcentrerad- och välarbetad vård. Där livsvärldsteorin om att lägga fokus på en persons upplevelser och tankar också kan få en större roll i det dagliga vårdandet. Då studiens resultatdel endast bygger på fem intervjuer behövs flera studier, både kvalitativa och
Slutsats
Waranbehandling har bidragit till både negativa och positiva upplevelser. Det är övervägande tacksamhet och således positiva känslor, tankar och upplevelser som personer under
REFERENSER
Almeida, G.A., Noblat, L.A., Passos, L.C. & Nescimento, H.F. (2011). Quality of life analysis of patients in chronic use of oral anticoagulant: an observational study. Health And Quality Of Life Outcomes 25(9), 91. doi: 10.1186/1477-7525-9-91.
Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik – teori och praktik (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Codex. (2016). Forskning som involverar människan. Uppsala: Centrum för forsknings- & bioetik. Hämtad 6 juni, 2016, från http://www.codex.uu.se/forskningmanniska.shtml.
Corbi, I.S., Dantas, R.A., Pelegrino, F.M. & Carvalho, A.R. (2011). Health related quality of life of patients undergoing oral anticoagulation therapy. Revista Latino-Americana de
Enfermagem, 19(4), 865-73. doi: 10.1590/S0104-11692011000400003.
Dahlberg, K.L., Todres & K, Galvin. (2008). Lifeworld-led healthcare is more than patient-led care: an existential view of well being. Medicine Health Care and Philosophy 12. 265-271. doi: 10.1007/s11019-008-9174-7.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Ericson, L., Bergfeldt, L. & Björholt, I. (2011). Health Econ Atrial fibrillation: the cost of illness in Sweden. The European Journal of Health Economics, 12:479. doi:10.1007/s10198-010-0261-3.
FASS. (2013). Waran. Stockholm. Hämtad 11 april, 2016, från
http://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19640101000028.
Graneheim, U. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Henegan, C., Ward, A., Perera, R., Bankhead, C., Fuller, A., Stevens, R. & Zitterman, A. (2011). Self-monitoring of oral anticoagulation: systematic review and meta-analysis of individual patient data. Lancet, 379. 322-334. doi: 10.1016/S0140- 6736(11)61294-4.
Johansson, K., Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2008). A lifeworld phenomenological study of the experience of falling ill with diabetes. International journal of nursing studies, 46(2), 197-203. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2008.09.001.
Kneck, Å., Klang, B. & Fagerberg, I. (2012). Learning to live with diabtes – integration an illness or objectifying a disease. Journal of Advanced Nursing 68(11), 2486-2495. doi: 10.1111/j.1365-2648.2012.05947.x.
Lindström, E. & Norlén, P. (red.) (2014). Farmakologi. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Lindal, T. (2016). AVK behandling- självtestning och egenvård. Internetmedicin. Hämtad 3 november, 2016 från http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5303.
Nordgren, L., Asp, M. & Fagerberg, I. (2010). Safety and understanding: Support as experiences by women living with heart failure in middle age. International Journal Of Qualitative Studies On Health And Well-being, 3(1), 39-51. doi:
http://dx.doi.org/10.3402/qhw.v3i1.4970.
Nordgren, L., Asp, M. & Fagerberg, I. (2008). Support as experienced by men living with heart failure in meddle agre: a phenomonological study. European journal of Cardiovascular Nursing 45(9), 1344-1354. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2006.06.002.
Oterhals, K., Deaton, C., De Geest, S., Jaarsma, T., Lenzen, M., Moons, P. & Norekvål, T.M. (2014). European cardiac nurses current practice and knowledge on anticoagulation therapy. European Journal of Cardiovascular Nursing, 12(3), 261-269. doi:
10.1177/1474515113491658.
Porter, B. (2002). The role of advanced pratice nurse in antikoagulation. AACN clinical issues. 13(2), 221-233. doi: 00044067-200205000-00007.
Rooddehghan, Z., Yekta, Z.P. & Nasrabadi, A.N. (2016). Ethics of rationing of nursing care. Nursing Ethics. 1-10. doi: 0969733016664973.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken - Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
SBU. (2014). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Stockholm: SBU. Hämtad 26 maj, 2016 från
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 26 maj, 2016, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/. SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 26 maj, 2016, från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204/. Socialstyrelsen. (2013). Antalet Waran patienter i SLL och Sverige 2013. Socialstyrelsen. Hämtad 26 maj, 2016, från http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/lakemedel. Socialstyrelsen. (2015). Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjuka. Socialstyrelsen. Hämtad 3 november, 2016, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19925/2015-10-4.pdf.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 3 november 2016, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763.
Tønnessen, S., Nortvedt, P. & Førde, R. (2011). Rationing home-based nursing care: professional ethical implications. Nursing Ethics, 18(3), 386–396. doi:
10.1177/0969733011398099.
Vryonides, S., Papastavrou, E., Charalambous, A., Andreou, P. & Merkouris, A. (2015). The ethical dimension of nursing care rationing: A thematic synthesis of qualitative studies. Nursing Ethics, 22(8), 881-900. doi: 10.1177/0969733014551377.
Bilaga 1.
Upplevelser av blodförtunnande läkemedel
Syftet med denna studie är att undersöka dina upplevelser av blodförtunnande läkemedel, för att ur ett omvårdnadsperspektiv se hur ditt välbefinnande påverkas vid långvarig medicinering med antikoagulantia. Vi vill lyfta fram och belysa dina tankar och känslor kring din
behandling, samt öka förståelsen hos vårdpersonal om hur patienter upplever denna behandling.
Utförandet kommer att ske i form av en intervju. Upplägget är att en av oss kommer att träffa dig när intervjun äger rum, vart detta sker kommer vi tillsammans överens om. Intervjun beräknas att ta cirka 30 minuter och kommer spelas in via mobiltelefon för att sedan skrivas ut i textform. I övrigt ser vi helst att vi har kontakt via mail eller telefon, då det ger en möjlighet till en smidigare kommunikation. När studien är färdig får du gärna ta del av vårt resultat. Deltagandet är helt frivilligt och du kan avbryta din medverkan när du vill under studiens gång, utan att ange skäl till ditt beslut.
Efter avslutat arbete kommer ljudfilerna raderas. Intervjuernas resultat kommer att sammanställas så att du som deltagare inte kommer kunna identifieras. Det är bara vi två intervjuare som kommer ha tillgång till ditt namn. Studiens resultat kommer att presenteras i en form av en C-uppsats inom sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet.
Hör av dig till oss om du har frågor!
Vi återkommer om tid för din intervju Klaudia Pochopien & Sandra Vängberg Kontaktuppgifter:
Bilaga 2.
FrågeformulärØ Berätta för mig om varför du fick börja äta Waran. -‐ Prata lite om sjukdomen
-‐ Leda in på om hen känner sig sjuk eller frisk? Samt om hur hen upplever det, både om hen känner sig frisk eller sjuk? Kanske prata om hur hen tror att andra med waranbehandling känner sig?
Ø Hur kändes det när du fick beskedet om ditt sjukdomstillstånd? -‐ Vad var det första du kände vid beskedtillfället?
-‐ Beskriv hur din vardag har förändrats sedan behandlingens start. Upplever du dig frisk eller sjuk?
-‐ Hur upplever du att det är att ta blodprover för kontroll av INR (PK-prov)? o Påverkas arbete, hobby? Ex) sjukskrivning, byte av hobby.
Ø Hur upplever du att din vardag fungerar?
Ø Vad gör du på fritiden? Hur ser en vanlig dag ut för dig?
-‐ Led in på tankar och känslor kring vardagssaker för att få en uppfattning om hen upplever det jobbigt eller ej med behandling.
-‐ Ser hen några hinder i vardagen, hjälpa till i hemmet, hämta eventuelle barnbarn? Aktiv livsstil? Resor? Kostvanor?
.
Ø Sammanfattningsvist hur har din uppfattning kring Waran förändrats från starten av behandlingen tills nu? (Om den har förändrats?).
Följdfrågor
Hur tänker du om det Kan du ge något exempel
Kan du utveckla/beskriva Hur påverkar det dig Hur skulle du vilja att det var Hur ser du på det Livskvalité
