• No results found

Kursinformation och schema

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kursinformation och schema"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV

Kursinformation och schema

Social ordning i vardagsliv och institutioner, 10 hp

Kurskod: 740G10 (ny kod som används i Ladok samt i kursvärdering KURT = 740G41) Ht 2008

Kursansvarig lärare:

Anna-Liisa Närvänen e-post AnnNa@isv.liu.se

(2)

Kursbeskrivning

MÅL

Efter slutförd kurs skall den studerande kunna:

• jämföra och redovisa muntligt och skriftligt för olika för kursen centrala begrepp

• planera, genomföra samt muntligt och skriftligt presentera ett på intervjumetod baserat vetenskapligt fältarbete

• utföra och transkribera kvalitativa intervjuer

• uppvisa grundläggande förmåga att reflektera över intervju som vetenskaplig metod

• uppvisa grundläggande förmåga till reflektion över etiska frågor i relation till forskningsprocessens olika faser

INNEHÅLL

Kursen introducerar centrala teorier och begrepp för hur social ordning skapas, vidmakthålls och förändras i vardagslivet och i institutionella miljöer. Olika teoretiska och tillämpade perspektiv på social ordning perspektiv belyses. Under kursen introduceras olika sociala kategoriseringars (genus, klass, etnicitet och ålder) betydelse i relation till social ordning.

Forskningsetiska frågeställningar diskuteras och datainsamlingstekniker (intervjuundersökningar) praktiseras.

EXAMINATION

Kursen examineras genom tre inlämningsuppgifter. Två av dem är grupparbeten och examineras i forum, den tredje är individuell. Den första uppgiften knyter an till kurslitteraturen, den andra är kopplad till intervjuarbetet och den tredje till etik i forskningssammanhang (dessa presenteras utförligare efter schema och litteraturlista).

Kriterier för betyg återges i samband med beskrivning av examinationsuppgifterna, dessutom ges för kunskapsområde 1 allmänna kriterier i bilaga sist i dokumentet. Samtliga

inlämningsuppgifterna granskas via Urkund.

ARBETSFORMER

Kursen omfattar föreläsningar, grupphandledning, både gruppvisa och individuella uppgifter samt examinationer i forum.

HANDLEDNING

Under kursen ges grupphandledning för examinationsuppgift 1 och 2. Varje grupp har 30 minuters handledning per tillfälle. Handledning på höstterminens kurser innebär att ni som är studenter förbereder frågor ni vill diskutera med er handledare och tar upp dessa frågor vid handledningstillfället. Handledaren kan däremot inte läsa textavsnitt mm före handledningen, eftersom kursen inte har det utrymmet för lärarnas arbete. (Obs, ingen handledning av

individuell uppgift eftersom det är i den en student ska visa sin självständighet).

Handledningstid bokas på separat lista på SKA’s anslagstavla som handledaren sätter upp (plan 4).

(3)

Schema

Kursnamn: Social ordning i vardagsliv och institutioner 10 hp Kurskod: 740G10

HT2008

Vecka 38, 2008 Kurs Moment Lärare Anmärkning

Tor 18 sep 12:00-13:00 740G10 Kurs-introduktion Anna-Liisa

Närvänen

13:00-15:00 740G10 Föreläsning Anna-Liisa Närvänen

Social ordning och oordning. (Berger &

Luckmann del 1 o 2) Mån 22 sep 08:00-17:00

740A02, 740G10, 740G15, 740G19

Info __ Schemafri dag

Tis 23 sep 13:00-15:00 740G10 Föreläsning Anna-Liisa Närvänen

Socialistation och social ordning.

(Berger &

Luckmann del 3)

Tor 25 sep 13:00-15:00 740G10 Föreläsning Anna-Liisa Närvänen

Social ordning och intersektionalitet.

(tex Krekula mfl., Höjer & Åse)

Fre 26 sep 10:00-12:00 740G10 Föreläsning Karin Osvaldsson

Social ordning och vardagsliv –

exemplet etnometodologi Tis 30 sep 13:00-15:00 740G10 Föreläsning Anna-Liisa

Närvänen

Tid, rum och social ordning. (Goffman,

Närvänen) Tor 2 okt 09:00-12:00 740G10.a-c Laborationer Slave Saveski Metodlabb 13:00-16:00 740G10.d-f Laborationer Slave Saveski Metodlabb Fre 3 okt 09:00-12:00 740G10.g-i Laborationer Slave Saveski Metodlabb

Mån 6 okt 10:00-16:00 740G10 Handledning Janicke Andersson

Examinationsuppgift 1 samt intervjuarbete.

30min/grupp se separat schema.

Tis 7 okt 10:00-12:00 740G10 Föreläsning Anna-Liisa Närvänen

Intervjuer och Etik (tex Kvale, Kajser;

Alver & Oeyen, Närvänen &

Näsman) Tor 9 okt 10:00-12:00 740G10 Föreläsning Janicke

Andersson

Att intervjua, intervjuteknik.

(Ehn, Kvale)

Tis 14 okt 09:00-10:00 740G10 Inlämning __

PM skickas till forumledare. Senast

kl. 10.00 Samtidigt skickas uppgiften

till Urkund

(4)

13:00-15:00 740G10 Föreläsning Magnus Berg

Sverige och de andra.

(McEachraren &

Faye)

Tor 16 okt 10:00-12:00 740G10.d-

f Examinationsseminarium Forumgrupp 1

Janicke Andersson, Examinerande

lärare

Uppgift 1

10:00-12:00 740G10.a-c Examinationsseminarium Forumgrupp 2 Magnus Berg, Examinerande

lärare Uppgift 1 13:00-15:00 740G10.g-i Examinationsseminarium Forumgrupp 3

Janicke Andersson, Examinerande

lärare

Uppgift 1

Tis 21 okt 08:00-12:00 740G10 Handledning Janicke

Andersson Intervjuarbete. Se separat schema.

13:00-17:00 740G10 Handledning Janicke

Andersson

Tis 28 okt 10:00-16:00 740G10 Handledning Janicke Andersson

Intervjuarbete.

30min/grupp se separat schema.

Mån 3 nov 12:00-13:00 740G10 Inlämning __

Intervjuarbete skickas till forumledare. Senast kl. 13.00. Samtidigt skickas uppgiften

till Urkund.

Tor 6 nov 09:00-12:00 740G10.g-

i Examinationsseminarium Forumgrupp 3

Janicke Andersson, Examinerande

lärare

Intervjurapport och Kursutvärdering.

10:00-13:00 740G10.d-f Examinationsseminarium Forumgrupp 1

Mirjaliisa Lukkarinen

Kvist, Examinerande

lärare

Intervjurapport och Kursutvärdering

13:00-16:00 740G10.a-c Examinationsseminarium Forumgrupp 2

Janicke Andersson Examinerande

lärare

Intervjurapport och Kursutvärdering.

16:00-17:00 740G10 Inlämning __

Etikuppgift i Anna- Liisa Närvänens

(examinerande lärare, examinator)

Postfack plan 4, Bomullspinneriet.

Senast kl. 17.00.

Samtidigt skickas uppgiften till

Urkund

Schema med lokaler finns på hemsidan.

OBS, kolla alltid schemat där – det kan ha införts ändringar!

(5)

Litteratur

Obs. Vi lämnar litteraturlistor till universitetets bibliotek CNB i Norrköping (universitetets bibliotek i Kåkenhus). Bibliotek har sina egna interna regler för om och hur många böcker de beställer till utlån. Vi kan alltså inte påverka deras rutiner. En del litteratur kan vara svår att få tag i, det är viktigt att ni kollar i mycket god tid även på nätbokhandeln mm (tex Amazon eller Bokus). Också bokförlag såsom Studentlitteratur har Kundservice på nätet och det är fullt möjligt att beställa litteratur på den vägen. Bokhandeln vid Skvallertorget har också fått litteraturlistan och beställer utifrån sina överväganden det antal ex som de tror kommer att köpas av studenterna. Ytterligare en möjlighet är att gå till Akademibokhandeln i Norrköping och be dem att beställa den litteratur man behöver.

Litteratur markerat med * är samlat i ett kompendium vilket kan köpas i Butiken.

Obligatorisk litteratur (obs särskilt litteratur anges i samband med beskrivning av examinationsuppgift 3)

*Asplund; J (1992) Etnometodologi. I: Det sociala livets elementära former. J Asplund. Göteborg:

Bokförlaget Korpen. Sid 122-135

Berger, P. & Luckmann, T. (1967[1966]). The social construction of reality. A treatise in the sociology of knowledge. Harmondswoth: Penguin Press (finns också i olika upplagor på svenska under titeln Kunskapssociologi).

Bryman, A (2002), Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

*Ehn, B. (1992) Livet som intervjukonstruktion. I Självbiografi, Kultur, Liv. Tigerstedt, C., Roos, J.P.

och Vilkko, A. (red). Stockholm: Symposion sid. 199-219

*Goffman, E. (1990[1961]) Asylums. Essays on the Social Situation of Mental Patients and Other Inmates. New York : Doubleday , 1990 Avsnittet, Hospital underlife places. Boken finns även på svenska under titlen Totala institutioner.

* Höjer Wendt Maria och Åse Cecilia, (2001), Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk politisk teori. Academina Adacta. Lund. Kapitel 2 Kön och makt.

Kaiser, L. & Öhlander, M. (red) (1999) Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur Klein, B. (1990) Transkribering är en analytisk akt. RIG. 73, sid. 41-66

Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur.

*Krekula, C., Närvänen A-L., & Näsman E., (2005) Ålder i intersektionell analys. KvT 2-3.05 81-94.

McEachraren, M. & Faye, L. (2001) Sverige och De Andra: Postkoloniala perspektiv. Stockholm:

Natur och Kultur. (Avsnitten: Inledningen, Maria Eriksson Baez, Mekkonen Tesfahnuey, Katarina Mattsson och Stefan Helgesson, sammanlagt ca 100 sidor).

*Näsman, E. (2000) Om utskrift av inspelade intervjuer. (Stencil)

*Närvänen, A-L. (1994): Tids- och rumssociologiska aspekter på stigmatisering och totala

institutioner. I Samhälle, psykiatrisk vård och psykisk hälsa, T. Svensson (red) Linköping:

Tema sid. 99-114.

Valfri litteratur / referenslitteratur

Bredström, A (2008) Safe Sex, unsafe identities: intersections of Race, Gender and Sexuality in Swedish HIV/AIDS Policy.Linköping.

Cuff E.C & Payne G.C.F (1979) Samhällsvetenskapliga perspektiv. Göteborg: Bokförlaget Korpen.

Kapitlen Det interaktionistiska perspektivet samt Det etnometodologiska perspektivet.

Goffman, E (2004) Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm : Norstedts akademiska förlag. Kapitel: Regioner och regionsbeteende.

Gruber Sabine (2007) Skolan gör skillnad. Etnicitet och institutionell praktik. Linköping.

Gubrium, J. F & Holstein, J. A What is family?(Mayfield, 1990)

(6)

Månsson, P (red) (1998): Moderna samhällsteorier. Stockholm: Prisma. (kapitlen om Fenomenologi/

Etnometodologi samt Symbolisk Interaktionism

Examination

Kursen omfattar tre separata examinationsuppgifter.

Bedömning av examinationsuppgifterna: 10 arbetsdagar efter examinationsdatumet.

Bedömningen ges av den examinerande läraren (se information i schemat samt under

beskrivning av examinationsuppgifterna om vem som är examinerande lärare för ditt forum).

OBS!

Det finns strikta regler om plagiering på universitetet och även i forskarsamhället (detta är alltså också en forskningsetisk fråga, läs tex Närvänen, När kvalitativa studier blir text, Studentlitteratur 1999, kapitlet Etik och skrivande). Plagiering av andra källor (dvs att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten mm) betraktas som fusk. Ibland – inte minst vad gäller tex hemtentamina – händer det också att man ligger för nära

ursprungstexten, vilket då kan bli betraktad som plagiat. Det är viktigt att omformulera det man har läst, det är också på det sätt som man som student visar att man har förstått det man har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuellt framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna i grupp – ni kan inte ge hela eller delar av textavsnitt till varandra.

Lärare har en skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering / fusk till

disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att studenten plagierat text så kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer.

För att slippa dessa problem måste ni alltså besvara frågorna genom att omformulera det ni läser till egen självständig text samt referera till de källor ni har använt. Ligg inte för nära ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med citattecken samt korrekta sidohänvisningar när ni lånar direkta meningar eller delar av meningar ur ursprungstext.

Examinationsuppgift 1: Gruppuppgift

Diskutera samtliga nedanstående frågor i era respektive projektgrupper och författa ett PM på max 6 A4-sidor (Times New Roman, 12 punkter, 1½ radavstånd) som besvarar frågorna. Utgå från kurslitteratur och föreläsningar på kursen. Hänvisa alltid korrekt till kurslitteratur och andra källor.

I Forum presenterar projektgruppen en sammanfattning av sitt PM och lyfter fram en fråga eller ett påstående, som ni bedömer som relevant för en allmän diskussion i Forum. Gruppen presenterar alltså frågan till alla på Forumet samt varför ni ansåg frågan som intressant att diskutera. Alla ska delta i diskussionen.

Varje grupp har till sitt förfogande cirka 20 minuter, presentationen bör ta max 10 min och därefter diskuteras den framlyfta frågan eller påståendet. PM-et lämnas till forumledaren

(7)

senast den 14/10 kl 10.00. (För rätt forumledare, se schemat). Samtidigt skickas underlaget till Urkund.

Frågor:

• Vilka olika innebörder av begreppet "institution" har förekommit på kursen?

• Diskutera hur man kan upprätthålla social ordning i en "normal" familj och i en total institution. Reflektera över likheter och skillnader.

• Det finns olika maktordningar i samhället utifrån tex kön, ålder, etnisk tillhörighet och klass. Vad menas med ’maktordning? Exemplifiera med och diskutera utifrån någon av ovannämnda maktordningar.

Kriterier för betyg:

För godkänt krävs:

- att ni knyter an till litteraturen i era svar. Använd korrekta litteraturhänvisningar. Det är viktigt att ni "tänker själva" och att ni problematiserar (vrider och vänder på) frågorna.

- att samtliga ovan beskrivna punkter genomförs i gruppens muntliga och skriftliga framställning, samt ett aktivt deltagande i den muntliga examinationen.

Detta betyder att ni ska visa att ni:

- kan, muntligt och skriftligt, beskriva olika innebörder av det för kursen centrala begreppet ’institution’ i kurslitteraturen

- kan diskutera och i text formulera samt jämföra hur social ordning kan upprätthållas i olika typer av institutioner såsom i en familj respektive en total institution

- kan muntligt och skriftligt diskutera vad som avses med ’maktordning samt tillämpa resonemang om maktordning i relation till en vald sådan ordning

Se även för kunskapsområde 1 gällande allmänna kriterier för betygsättning (bilaga), särskilt för Gestaltning och G-kriterier på formalia.

För examinationsuppgift 1 ges endast betyg G eller U

Examinerande lärare: Janicke Andersson (Urkund: jannicke.andersson.liu@analys.urkund.se ) och Magnus Berg (Urkund: magbe35.liu@analys.urkund.se )

Uppgiften kommenteras skriftligt av examinerande lärare)

Examinationsuppgift 2, Gruppuppgift

Gruppen ska genomföra ett intervjuarbete, där varje student i gruppen gör en egen intervju och transkriberar materialet. Utifrån dessa intervjuer ska gruppen författa en skriftlig rapport på max 8A4 sidor (Times New Roman, 12 punkter, 1½ radavst).

Syftet med uppgiften är att ge studenten möjlighet att praktisera delar av kunskapsprocessen inom samhälls- och kulturanalys. Uppgiften omfattar både vetenskapligt hantverk i form av genomförande av ett intervjuarbete, samt vetenskaplig reflexion över ett sådant arbete.

(8)

Arbetet görs i respektive projektgrupp och redovisas på det forum som avslutar kursen 6/11.

Rapporten lämnas till respektive forumlärare senast 3/11 kl 17.00. Samtidigt skickas underlaget till Urkund.

I Forum presenterar projektgruppen en sammanfattning av sin rapport och lyfter särskilt fram kunskapsprocessen, jämförelserna mellan gruppens intervjuer och den avslutande

reflektionen. Ni ska alltså i denna examinationsuppgift inom projektgruppen reflektera över och jämföra innehållet i era olika intervjuer. Varje grupp har till sitt förfogande cirka 20 minuter.

Val av tema

Temat för era intervjuer är en bredare frågeställning med anknytning till kursinnehållet.

Intervjun ska alltså handla om kursens tema – social ordning i vardagsliv och institutioner. Vi har alla erfarenhet av institutionella sammanhang som föremål för institutioners verksamhet eller som institutionella aktörer gentemot andra. Inom ramen för detta breda tema –

institutionell ordning – ska ni formulera ert syfte och era frågeställningar för en intervju.

Intervjun kan t.ex. handla om att informanten berättar om tids- och rumsordningen på sin arbetsplats eller i skolmiljön som elev, under en sjukhusvistelse mm. Med utgångspunkt från frågeställningen ska ni formulera frågeteman. Dessa får ni också hjälp med att utveckla under handledningen.

Val av informant

Av såväl etiska som praktiska skäl väljer ni informanter ur er bekantskapskrets; släkt, vänner, äldre SKA-studenter. Detta då ni ska välja någon som vet om att ni inte har så stor erfarenhet av att intervjua enligt vetenskapliga kriterier.

Varje grupp ska intervjua minst 2-3 olika personer.

Varje student utför 1 intervju.

Varje person ska intervjuas 2 eller maximalt 3 gånger.

Om en grupp består av tex 4 studenter, intervjuas alltså 2 olika personer, varje informant intervjuas då av två olika studenter.

Om en grupp består av tex 6 studenter, kan ni välja att intervjua 2 olika personer (som då blir intervjuade 3 gånger var) eller 3 olika personer (som då blir intervjuade 2 gånger var).

Varje enskild intervjuperson kan intervjuas av högst tre gruppdeltagare.

Intervjuandet

För att få genomföra en intervju måste ni få ett klartecken från handledare på val av person och frågeteman, samt ha deltagit i etikföreläsningen på kursen. Ni måste alltså innan ni

kommer till handledning ha i projektgruppen pratat er samman om gruppens frågeställning, ha gjort förslag på frågeteman, samt ha förslag på möjliga intervjupersoner, så att handledaren kan ta ställning till dessa under handledningen och ni kan snabbt börja med själva

intervjuarbetet.

Innan ni intervjuar måste ni också informerat intervjupersonen om intervjuns syfte, inhämtat samtycke samt valt en plats för genomförandet av intervjun. Ni bör inte tala med varandra i gruppen mellan intervjuerna med samma person. Tanken är att ni ska kunna jämföra olika intervjuares oberoende intervju med samma informant, utifrån samma frågeteman. Ni får då en bild av hur samspelet kan leda till olika intervjuinnehåll och vad intervjuareffekten kan

(9)

innebära. Institutionen kan låna ut utrustning som ni kvitterar ut. Testa att intervjua på bandspelare på varandra innan ni gör den egentliga intervjun.

Transkribering

Att transkribera, skriva rent en intervju, tar mycket lång tid. Den här första gången ska ni bara transkribera 15-20 minuter var av intervjuerna, där ni väljer ut de delar som är intressant för er rapport.

Rapporten

• Huvuddelen av rapporten ägnas åt att redovisa kunskapsprocessen från beslut om frågeställning till hur ni valt att presentera den. Beskriv och reflektera över hur ni gått tillväga genom hela processen

• Skriv en mindre andra del där ni mer går in på innehållet i intervjuerna, alltså vad

informanterna berättat för er om social ordning i vardagsliv och institutioner i förhållande till ert tema.

• Transkriptionerna ni gjort utgör en del av underlaget för rapporten, men biläggs inte.

• Presentera valet av informant (er) för läsaren.

• Jämför projektgruppens olika intervjuer med varandra, med utgångspunkt i tanken om intervjun som ett resultat av samspel mellan informant och intervjuare. Reflektera över skillnader och likheter mellan de olika intervjuförlopp som ert gemensamma tema gett upphov till. Vad kan skillnaderna beror på?

• Avsluta med en diskussion där ni reflekterar över egna tankar om social ordning i förhållande till det ni lyft fram i intervjuerna.

Kriterier för betyg:

För godkänd krävs:

- att ni knyter an till litteraturen i era svar. Använd korrekta litteraturhänvisningar.

- att ovan beskrivna punkter genomförs i gruppen, samt ett aktivt deltagande i den muntliga examinationen.

Detta betyder att ni ska visa att ni:

- muntligt och i text tydligt kan beskriva hela fältforskningsprocessen från val av frågeställningar till genomförande av projektet och projektets resultat

- muntligt och i text kan jämföra olika intervjuer med varandra och diskutera dem i relation till kurslitteratur (metod)

- kan författa en rapport som är språkligt korrekt, har genomtänkt struktur och uppfyller G kriterierna för formalia (se bilaga)

För examinationsuppgift 2 ges endast betyg G eller U

Examinerande lärare: Janicke Andersson (Urkund: jannicke.andersson.liu@analys.urkund.se ) och Mirjaliisa Lukkarinen Kvist (Urkund: mirlu98.liu@analys.urkund.se )

(uppgiften kommenteras skriftligt av examinerande lärare)

Examinationsuppgift 3, Individuell uppgift

(10)

Under en intervju aktualiseras etiska frågor. Denna individuella uppgift fokuserar etiken. Ni ska reflektera över de erfarenheter ni gjort metodmässigt. Detta gör ni bl.a. genom att svara på följande frågor:

• Beskriv och reflektera över hur du gått tillväga genom hela processen från val av frågeställning (tema) till val av presentation. Argumentera för och emot.

• Lyft själva fram problem och frågor.

• Tänk särskilt på att diskutera etiska frågeställningar.

Dessa etiska frågeställningar ska vidare diskuteras med hjälp av följande frågor:

1. Vad bör ingå i det som man informerar om innan intervjupersonen samtycker till att bli intervjuad? Hur kan intervjuaren få legitimitet, väcka förtroende och skapa en gemensam plattform för samtalet?

2. Reflektera över skillnader och likheter mellan en forskningsintervju och någon annan form av intervju du har erfarenhet av eller av annat skäl vill reflektera över. Det kan till exempel vara en anställningsintervju, en intervju av en journalist eller en intervju i en

marknadsundersökning.

3. Vilka etiska problem kan aktualiseras när det gäller så kallade "underordnade" / "svaga"

grupper? Välj ut någon grupp du anser kräver särskild etisk hänsyn och reflektera kring en forskningsintervju med en person från en sådan grupp.

4. Tänk på att hålla isär problem som hänger ihop med det vetenskapliga intresset alltså av att få användbara data och de problem som hänger ihop med forskningsetiska hänsyn. Dessa kan ibland sammanfalla men ofta inte.

Du ska i din reflektion använda vetenskapsrådets riktlinjer om forskningsetik (se Vetenskapsrådets hemsida, www.vr.se), samt annan obligatorisk och valfrilitteratur för individuell etikuppgift.

För individuell etikuppgift:

Obligatorisk litteratur:

www.vr.se/humsam

Kvale, Steiner Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund, 1997), valda delar Kaijser L & Öhlander M (red) Etnologiskt fältarbete (Lund, 1992), valda delar

Tips för den valfria litteraturdelen i etikuppgift:

(minst två ytterligare referenser bör finnas med)

Alver, Bente Gullvig & Oeyen, Oerjar Etik och praktik i forskarens vardag (Lund, 1998)

Svenning, C. Metodboken. En bok om samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling (Eslöv, 1997) Närvänen A-L & Näsman E Etik och forskningens vardag, i A-L Närvänen & E Näsman, Red., Etik i forskningens vardag (NISAL, Linköpings universitet 2006:1) s 1-20 (kan köpas på NISAL på Campus Norrköping, Kåkenhus, via Ann-Marie.Petersson@isv.liu.se )

Etikuppgiften lämnas in skriftligen, max 3 sidor (12 punkter, 1½ radavstånd) i Anna-Liisas postfack i Bomull, plan 4, den 6/11 kl 17.00. Följande uppgifter ska framgå i den inlämnade uppgiften: Namn, personnummer, e-postadress, kurs. Samtidigt skickas underlaget till Urkund annna49.liu@analys.urkund.se

(11)

Kriterier för betyg:

För att bli godkänd på examinationen krävs att samtliga de punkter som beskrivs i examinationsuppgiften ovan framgår i den skriftliga redogörelsen av uppgiften.

Detta betyder att ni ska:

- tydligt beskriva val av tema (frågeställning) för uppgiften, dvs tydligt beskriva och motivera de etiska frågor ni fokuserar på

- visa i text att ni kan diskutera olika etiska frågeställningar i relation till intervju som vetenskaplig metod

- visa att ni kan jämföra intervju som vetenskaplig metod med annan typ av intervjuer - hänvisa korrekt till och använda relevant litteratur

Följ också de bedömningskriterier som gäller för skriftliga arbeten för kunskapsområde 1 (se särskilt G-kriterier för Gestaltning).

Denna uppgift kan även ge betyget VG:

För betyget VG krävs dessutom att ni: uppvisar en självständighet i val av etiska

frågeställningar och förutom att luta emot en relevant kurslitteratur även kan på ett utvecklat sätt integrera kunskaper från olika källor samt väga och relatera olika referenser gentemot varandra. Se även formalia för VG i bilaga.

Examinerande lärare och examinator på kursen: Anna-Liisa Närvänen (Urkund:

annna49.liu@analys.urkund.se ) (Uppgiften kommer att kort kommenteras även muntligt den 21/11 för varje individuell student vid hämtning av tentamen).

För ett slutbetyg på kursen måste samtliga examinationsuppgifter ha godkänts. Den individuella uppgiften avgör slutbetyget på kursen. I bedömningen tas även hänsyn till

prestationen på den muntliga examinationen i de olika forumen. Slutbetyg på kursen är U / G / VG.

Besökstider under kursen:

De flesta lärare på SKA arbetar med en rad andra arbetsuppgifter än undervisning. Det är därför viktigt att ni studenter respekterar detta och vänder er till kursansvarig i frågor om kursen på besökstider, men inte på övrig tid. Under kursen Social ordning, finns följande besökstider för kursansvarig: 24/9 15.15-16.00; 8/10 15.15-16.00; 22/10 15.15-16.00

Om du / ni får ett U på någon av uppgifterna blir betyget för hela kursen U. Ni har då följande inlämningsdatum för att lämna in ny uppgift: 9/ 12 kl 13.00, 28/01 kl 13.00, 25/08 15.00. Uppgifterna lämnas i Anna-Liisa postfack

Anna-Liisa Närvänen Kursansvarig

AnnNa@isv.liu.se

(12)

Bilaga:

Allmänna bedömningskriterier inom kunskapsområde 1:

Val av syfte, problem och frågeställning(ar)

Klarhet och konsekvens i formulering av syftet/problemet/frågorna G

Avgränsningens motivering och relevans VG

Val av ansats med teori och metod

Anknytning till litteratur i metoddiskussion G

Tydlighet i metod G

Etisk diskussion G

Kritisk hållning till metod VG

Kritisk hållning till teori VG

Genomförande

Tydlig redovisning G

Resultat

Tydlig redovisning G

Uppnåddes syftet med arbetet? G

Gestaltning

• Språk: Är texten språkligt korrekt och läsbar för den publik arbetet är tänkt för?

G

• Struktur/disposition: Finns en genomtänkt struktur i arbetet som läsaren kan begripa genom rubriksättningen och textens organisering i olika delar? G

Röd tråd: Framstår arbetet som en helhet kring ett problem? G

Fokus: Fokuseras det viktiga i arbetet eller plottras uppmärksamheten bort? G

Genomförande: Har genrevalet genomförts väl? VG

Formalia G

• Fotnoter, referenser: En instruktion utifrån ett system har delats ut.

Andra system kan väljas. Det viktiga är konsekvens och fullständighet. Påståenden som inte är uppenbara samt citat bör alltid åtföljas av en hänvisning till en referens. Hänvisningar används också för att visa varifrån ett resonemang hämtats och för att få stöd i ett resonemang från någon författare.

• Inga Sakfel

• Inga större uppenbara språkfel som stavfel och syftningsfel.

• Inga fel i hänvisningar inom uppsatsen, till figurer, tabeller mm.

(13)

• Deadline: Har manus lämnats in före deadline?

• Formalia VG

• Språk: Är texten dessutom språkligt elegant och stilistiskt

intresseväckande och läsbar för den publik arbetet är tänkt för? VG

References

Related documents

• Infrastruktur: tillgång till arenor för inom- och utomhusevent samt kommunikationsläge och tillgång till hotell och restauranger.. • Företagsklimat: nivån på ohälsotal samt

Prissumman fastställes inför respektive budgetår och består av ett stipendium avsett att användas för pedagogisk förkovran genom t ex studiebesök, konferens eller studier

Råd/kommitté som önskar ta del av bygdepengen ska senast den 31 mars och/eller 15 september komma in med ansökan om detta till kommunstyrelsen. Till ansökan ska fogas handlingar

I november 2015 fick kultur-, fritids-och utbildningsförvaltningen i uppdrag från Kommunfullmäktige att under år 2016 sammanställa en evenemangsstrategi för Hörby Kommun med

Syftet med granskningen är att bidra med kunskap om när och varför löneskulder uppstår i förhållande till rutiner och riktlinjer i den gemensamma processen för Anställning och

Beslut att kommunfullmäktiges beslut 2017-08-31 § 173 Policy för alkohol vid representation i Malmö stad är implementerad i helägda bolag.. Även undersökning hur

Kontroll genomförs av handläggare, som inte själv handlägger barnärenden, av de slumpmässigt utvalda ärendena att rutinen för begäran om uttag och omplacering har

Omröstning begärs avseende: gratis trygghetslarm; särskild satsning på bättre mat för de äldre på särskilt boende; kom- petenshöjning för socialnämndens personal;