Miljöfarliga ämnen i ytvatten

Miljöfarliga ämnen i ytvatten

Ann-Sofie Wernersson

Länsstyrelsen Västra Götaland, Vattenmyndigheten Västerhavet

ann-sofie.wernersson@lansstyrelsen.se

Disposition

• I. ”Miljögifter” inom vattenförvaltningen

– ”Prioriterade ämnen”; ”Åtta andra ämnen”; ”Särskilt förorenande ämnen”

– Nuvarande kemisk statusklassning och ”at risk”

• II. Miljöövervakning

– Revidering av program – utmaningar – Specialstudier på G

• III. Revidering av status/risk

– Bedömningsgrunder på G – Läget i distriktet

– Prel bedömning Viskandata

2

I. Miljögifter inom vattenförvaltningen

• Prioriterade ämnen (33 st)

– Varav 13 ”Farliga”

• ”Åtta andra ämnen”

Kemisk status

• Särskilt förorenande ämnen, SFÄ

Ekologisk status

Uppmätta halter får inte vara för höga i

recipienten Halterna av ämnen som ackumuleras får inte öka med tiden i sediment/organismer Utsläppen ska elimineras

eller minska kraftigt

Ämnen som släpps ut i betydande mängd: får inte förekomma i halter som överskrider klassgränser fastställda av VM

(Klassgränser för SFÄ ännu inte fastställda för distriktet)

”Prioriterade ämnen + 8”

som styr kemisk status (2008/105/EG)

• Alaklor

• Antracen

• Atrazin

• Bensen

• Polybromerade difenyletrar

• Kadmium och kadmiumföreningar

• Kloralkaner C10-13 (klorparaffiner)

• Klorfenvinfos

• Klorpyrifos-etyl

• 1,2-dikloretan

• Diklormetan

• Di-(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)

• Diuron

• Endosulfan

• Fluoranten

• Hexaklorbensen (HCB)

• Hexaklorbutadien (HCBD)

• Hexaklorcyklohexan (HCH)

• Isoproturon

• Bly och blyföreningar

• Kvicksilver och kvicksilverföreningar

• Naftalen

• Nickel och nickelföreningar

• Nonylfenol

• Oktylfenol

• Pentaklorbensen

• Pentaklorfenol

• PAH

– Benso(a)pyren – Benso(b)fluoranten – Benso(k)fluoranten – Benso(g,h,i)perylen – Indeno(1,2,3-cd)pyren)

• Simazin

• Tributyltennföreningar

• Triklorbensener

• Triklormetan (kloroform)

• Trifluralin

• DDT

• Aldrin

• Dieldrin

• Endrin

• Isodrin

• Koltetraklorid (tetraklormetan)

• Tetrakloretylen (tetrakloreten, perkloretylen)

• Trikloretylen (trikloreten)

Fetstilta: ”farliga”: målsättning är en eliminering av utsläpp

I dagsläget 19 kandidater

• Bifenox BKM

• Irgarol BKM

• Cypermethrin BKM

• Diklorvos BKM

• Quinoxyfen BKM

• Aclonifen BKM

• Dicofol (BKM)

• Heptaklor/-epoxid (BKM)

• Terbutryn (BKM)

• PFOS IND

• HBCDD IND

• Cyanid IND

• Zink IND

• PCB (IND)

• Dioxiner och dioxinlika PCBer OB

• 17alfa-etinylöstradiol MED

• Diklofenak MED

• Ibuprofen MED

• 17 beta-östradiol MED, OB

BKM: Bekämpningsmedel (BKM etc): ej godk

IND: industriell användning, äv varor OB: oavsiktligt bildat/producerat MED: läkemedel

”Särskilt förorenande ämnen”

• Ämnen som släpps ut i betydande mängder till en vattenförekomst

• ...och som kan påverka ekologisk status

– med egenskaper som beskrivs i bil VIII till 2000/60/EG

(Biologiska bedömningsgrunder för att bedöma

ekologiska effekter av miljögifter saknas i

dagsläget)

4

”Särskilt förorenande ämnen” (SFÄ) – vilka typer av ämnen handlar det om?

• Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i akvatisk miljö.

• Organiska fosforföreningar.

• Organiska tennföreningar.

• Ämnen och beredningar eller nedbrytningsprodukter av dessa för vilka det har påvisats att de har cancerogena eller mutagena egenskaper eller sådana egenskaper som i eller via vattenmiljön kan påverka steroidogena funktioner,sköldkörtelns funktioner, fortplantningen eller andra endokrina funktioner.

• Svårnedbrytbara kolväten och svårnedbrytbara och bioackumulerbara organiska, toxiska ämnen.

• Cyanider.

• Metaller och deras föreningar.

• Arsenik och dess föreningar.

• Biocider och växtskyddsmedel.

(Bil VIII i vattendirektivet 2000/60/EG)

Miljökvalitetsnormer (MKN)

• Kemisk status ”god eller inte god”

– One out – all out

• Norm: ”Uppnå god status till 2015 (2021)”

Uppdrag riktade till Länsstyrelserna

• Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga

tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

• Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av

verksamheternas inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.

• Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

• Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status.

Uppdrag riktade till kommunerna

• ..inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status.

• ..inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status.

• ... tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd.

• ...utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds.

• ...i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status.

• ...i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status.

6

Kemisk statusklassning i slutet av förra förvaltningscykeln

samt

Vattenförekomster där det ansågs

finnas en risk för överskridande:

Sänkt kemisk status i vissa områden i Värmland, Västra Götaland, Jönköping baseras på halter av följande substanser

• Kadmium

• Bly

• Nickel

• TBT

• Nonylfenol

• Fluoranten (PAH)

• Hexaklorbutadien

Kvicksilver

• Här är hela Sveriges karta helt röd pga kriteriet (0,02 mg/kg) för biota överskrids

• Dock inte alltid risk för human konsumtion, högre kriterium (0,5 mg/kg)

• Kostråd

8

II. Miljöövervakning

• 2012 Juli: reviderat program klart – som svarar på följande frågor:

• Hur är situationen överlag i del/avrinningsområdet?

– ”KONTROLLERANDE ÖVERVAKNING”

• Hur är statusen i de recipienter som är i riskzonen?

Har åtgärder givit effekt?

– ”OPERATIV ÖVERVAKNING”

• Orsaker till överskridanden? Omfattning av oavsiktliga incidenter?

– ”UNDERSÖKANDE ÖVERVAKNING”

Det går inte att...

• Mäta alla prioriterade ämnen

– 12 ggr per år (i vattenfas)

• På över 2500 vattenförekomster

– Och dessutom vart tredje år på sediment/organismer för att följa trender av ackumulerande ämnen

Antal särskilt förorenande ämnen som tillkommer?

Biologiska bedömningsparametrar (för att bedöma sammanlagd belastning/effekt)?

Nödvändigt begränsa antalet analyser !

• Utvecklad påverkansanalys

– Modellering, effektbaserad metodik?

• Göra befintliga data mer lättillgängliga

– Datavärdar

• Samordna undersökningar?

– Nationell/regional årlig screening (NV/LST), specialsatsningar, Nationell övervakning (ref stationer)

• Kunna bedöma befintliga data

– Bedömningsgrunder!

• Mäta på tidsintegrerade prover så långt det är möjligt

– Man ska ändå mäta ”ackumulerande ämnen” på ackumulerande matriser vart 3:e år

Behov av revidering av SRK?

– ska vi börja mäta allt som står med på listorna nu?

- ska vi helt övergå till att mäta på vatten?

• Val av mätparametrar

– Mäts de prioriterade ämnen och SFÄ som /potentiellt/ släpps ut av medlemmarna?

…och i sådana mängder att de kan tänkas ge upphov till sänkt status eller kan ge en uppgående trend för ackumulerande ämnen i recipienten

(OBS! För vissa har vi redan nu små eller inga marginaler, ytterligare bidrag kan bli betydelsefulla; dessa parametrar bör prioriteras)

• Provtagningsmetodik och matris

– Lämplig matris och metodik beroende på val av substans och recipient!

• Kostnader (för provtagning och analys)

• Omfattande tidsvariation (årstid, källa mm)?

• Detektionsgräns acceptabel för resp matris?

• Möjligt samtidigt uppskatta trend (för ackumulerande matriser och för ackumulerande ämnen)?

NEJ!

10

Pågående projekt

Studie av småbåtshamnar och naturhamnar längs Västkusten

• Sediment i yta och längre ner undersöks

– TBT och dess nedbrytningsprodukter

– Ersättare till TBT (koppar, zink, irgarol) och PAH – Även Vänern och Mjörn

– Även naturhamnar

• Imposex-analyser en bit ifrån hamnarna (effekter på vattenförekomstnivå?)

Årets screening i Västra Götaland

• Regional förtätning av nationell bred

läkemedelsscreening (över 100 substanser)

– Ål, abborre, mört, ytvatten nedströms Borås reningsverk (Viskan)

– Musslor nedströms Ryaverket (Göta Älv) – Musslor, ål och skrubba utanför Stenungsunds

reningsverk

Och i vår...

• Laxsjön

– Kemisk analys av sediment (bl a ftalater, dioxiner, metylkvicksilver)

– ”in vitro tester” på sediment (dioxineffekter, mutagenicitet, endokrinstörningar)

III. Nu påbörjas översyn och ev

revidering av status

12

Vilka kriterier finns och för vad?

• Prioriterade ämnen

– EQS värden anges i bilaga

• Anges än så länge bara för vattenfas (3 undantag)

• (QS värden för sediment/biota)

• Särskilt förorenande ämnen

– EQS värden ska tas fram av resp medlemsland/distrikt (för vatten, sediment eller biota)

• Se NV rapport 5799

• Anges ofta även för sediment och biota

OBS! EQS gäller för recipienten (på vattenförekomstnivå)

Många revideringar, nya kriterier på gång!

• Revidering av vägledningsdokument för hur man beräknar EQS

• Nya data har tillkommit

• Nya ämnen aktuella

• Revidering av EQS för flera befintliga prioriterade substanser (inkl Hg, PAH, polybromerade difenyletrar, bly, nickel). Klart sommar 2011 (?)

• Förslag på EQS för de nya prioriterade substanserna (2011) – För dessa tas ibland även kriterier för biota och sediment fram

• Nationella bedömningsgrunder för sediment för några befintliga prioriterade substanser (bl a TBT, PAH) (vår 2011)

– ”Statistisk tillståndsklassning” (uppdatering av ”Kust och hav”): vad är en hög halt i jämförelse med andra platser?

– ”Effektbaserade”: vid vilken halt är det mkt liten risk för negativa effekter (ekologiska resp hälsorelaterade)?

• Beakta Concentration Addition? (DG Env).

• Beakta effektdata? (DG ENV/NV-VM/LST).

– Västerhavets distrikt mest påverkat av de fem vattendistrikten

– Halter i vatten: 4-nonylfenol, Cd och TBT;

och ev Pb och Ni bör uppmärksammas mest framöver pga halter över effektnivåer

– För sediment tillkommer DEHP, PAH, oktylfenol (vanligt förekommande)

Ref NV rapport 6301

Slutsatser från nationella screeningundersökningar av befintliga prioriterade ämnen

Preliminär ny bedömning längs med Bohuskusten

• Jämförelser med IVLs förslag på sediment-kriterier för statusklassning. Tabell 7 i rapport

http://www3.ivl.se/rapporter/pdf/B1891.pdf

• Prioriterade ämnen som kunde bedömmas:

– PAHer: Antracen, benso(a)pyren, benso(b+k)fluoranten, benso(ghi)perylen, indeno(123cd)pyren

– pentaBDE

– Klorerade paraffiner, C10-C13 – DEHP

– endosulfan – HCB – HCH – 4-nonylfenol – 4-t-oktylfenol – tributyltenn

14

Platser där preliminära bedömningsgrunder överskrids längs Bohuskusten

• Antracen (n=36)

– Eriksberg, Brofjorden, Byttelocket, Strömstad, Skalkorgarna, Danafjord, Stenungsund

• Nonylfenol (n=3)

– Koster, Stenungsund, precis under i Danafjord

• Oktylfenol (n=3)

– Koster, Stenungsund, Danafjord

• Penta-BDE (n=36)

– Strax under kriteriet i Stenungsund, därefter Eriksberg

• HCB (n=26)

– Strax under kriteriet i Stenungsund

• DEHP (n=5) – Eriksberg

Resultat från 2006,

Bohuskustens vattenvårdsförbund

TBT (MBT och DBT) (n=18)

• TBT

– effektbaserat kriterium (0,0022 ug/kg) överskrids överallt längs kusten (i utsjösedimenten 2-5 ug/kg i distriktet).

– Norskt ”förvaltningsmässigt” (muddertippning) kriterium (100 ug/kg) överskrids i Eriksberg, Arendal, Byfjorden, Brofjorden.

– Högst halt: Byfjorden (860 ug/kg)

– Lägst halter: Valö (5,3 ug/kg), Danafjord (6,6 ug/kg)

• TBT/(MBT+DBT); om kvoten är >1 sker mer tillförsel än vad som bryts ner

– Över ett i Arendal, Eriksberg, Brofjorden och Byfjorden.

– Medelvärde 1,1. Varierar mellan 0,26 och 4,2. Högst i Arendal och lägst i Valö.

Hur är det med andra miljöfarliga ämnen då?

• PFOS:

– halterna överskrider föreslaget kriterium (6 ng/g våtvikt, NV 5799) för fisk i 75% av alla undersökta referens-sjöar (n=32). Sämre generellt i södra och sydvästra Sverige.

– Känd ”hot spot” i länet: utanför brandövningsplats (Landvetter)

• PCB 153

– halter är oftast över OSPAR kriterium (0,25 ng/g våtvikt; ev konservativt!) för fisk. Sämre generellt i södra Sverige och kring större tätorter.

Ref ”Naturhistoriska riksmuseet: Comments concerning the national Swedish Contaminant monitoring programme in fresh water biota 2009”

Dioxiner och dioxinlika PCBer

• Bohuskusten

– Sediment

• Dioxinlika PCBer: Förslag på kriterium överskrids i Brofjorden (2,2 pg/g), medelhalt 0,5 pg/g (n=36)

• Dioxiner; förslag på kriterium överskrids på samtliga stationer (TEQ- dioxin ca 5 pg/g (n=5)

– Biota

• (Dioxinlika PCBer: kriteriet överskrids överallt för lever från skrubba; dock ej i filén)

• (Dioxiner: oftast strax under kriteriet i lever från skrubba)

• Jmf Östersjön

– Sediment: Förslag på kriterium för WHO TEQ (0,9 pg/g torrvikt) överskrids på ca 95% av lokalerna (n=146)

16

Preliminära bedömningar för uppmätta halter av miljöfarliga

ämnen i Viskan

SRK data

Undersökningar förorenade sediment

Tack Fredrik m fl för hjälp med sammanställningar!

Ytvatten

• SRK program (Metallanalyser på stickprov från Sjöbovallen, Daltorp, Druvefors, Jössabron):

– Inga uppmätta halter överskrider befintligt EQS (2008/105/EG; anges för Cd, Hg, Pb, Ni); inte heller COM draft (Zn)

• Sorbent löst fas (nov 08, feb & maj 2009 + juli09) vid Öresjö, Gässlösa, Djupasjön, Guttasjön, Rydboholm:

– Hg: överskrider befintligt vatten-EQS (2008/105/EG) på samtliga stationer (med upp till 7 ggr) förutom ”utlopp Öresjö”; med följande svagt ökande gradient:

uppstr Gässlösa<Nedstr Gässlösa<Nedstr Djupasjön<Nedstr Guttasjön<Nedstr Rydboholm. Upprepade mätningar i juli 09 visar ingen gradient, samtliga värden ligger dock då ca 3 ggr över kriteriet.

– Cd: överskrider befintligt vatten-EQS (2008/105/EG) på samtliga stationer (med upp till 7 ggr) förutom feb o maj 09 vid utlopp Öresjö och nov 08 uppströms Gässlösa. Med undantag för ett mkt högt värde i Öresjö nov 08 ses en svagt ökande gradient: uppstr Gässlösa<Nedstr Gässlösa<Nedstr Djupasjön<Nedstr

Guttasjön<Nedstr Rydboholm. Upprepade mätningar i juli 09 visar ingen gradient, samtliga värden dock då ca 2 ggr över kriteriet.

Följande metaller överskrider troligen ”säkra nivåer”* i porvatten och bottenvatten – Porvatten (0-10cm)

• Hg, Cu, Zn Djupasjön; Zn, Cu Guttasjön; Cu, Zn Stora Hålsjön; Zn, Cr, Cu Rydboholmsdammarna

– Bottenvatten

• Cd, Ni, Zn, Cu Djupasjön; Cd, Zn, Cu Guttasjön;

Zn, Cu Stora Hålsjön; Cd, Zn, Cu Rydboholmsdammarna

*) Hg, Ni, Cd EQS enl 2008/105/EG; Cu, Zn, Cr enl NV 5799;

Obs! Revidering pågår!

Sediment, ytliga

• SRK Sediment 0-1 cm (Tolken 2 platser, Västra Öresjön, Stora Hålsjön; 2004 och 2010):

– Högst Pb i Västra Öresjön (2004 och 2010) och Stora Hålsjön (men strax under

”trigger för vidare undersökningar”).

– Cd strax över PNEC (effektnivå) på alla platser.

– Cr, Zn & Hg högst i Stora Hålsjön, och då över trigger för vidare undersökningar

• Sedimentfällor (förorenade sedimenten)

– DDT halter överskrider troligen säkra nivåer på samtliga platser; gradient:

Djupasjön<Guttasjön<Rydboholmsdammarna

– Cr f a troligen problem i Rydboholmsdammarna, men ev även Guttasjön och Djupasjön

– Cd något över PNEC i Rydboholmsdammarna o Stora Hålsjön – HCB strax under triggervärde för vidare undersökningar i Djupasjön o

Rydboholmsdammarna

18 Sediment, ytliga forts (0-10 cm prov)

Guttasjön, Stora Hålsjön, Djupasjön, Rydboholmsdammarna)

• Cd strax över PNEC i de flesta punkter

• Cr: upp till 14 resp 7 ggr över ”trigger för vidare undersökningar” i Guttasjön och Rydboholmsdammarna.

• Dieldrin höga halter i Guttasjön och Djupasjön där ämnet detekteras (LOQ relativt hög), prel ”säkra nivåer” överskrids med upp till ca 70 ggr. Även ”Probable Effect Level” överskrids.

• HCB överskrider troligen ”säkra nivåer”. Även 10 ggr högre halt än i sediment utanför Stenungsund.

• DDT överskrider troligen ”säkra nivåer”.

• Dioxiner över feb draft fr COM med upp till 55 ggr (Guttasjön;

överskrider på samtl platser); även ca 20 ggr högre halt än i sediment utanför Stenungsund, upp till 4 ggr över ”Probable Effect Level”.

Biota (Viskan forts)

• Vattenmossa (6 stationer inom SRK), 2010 års data:

– F a förhöjda halter av Cr (högst i Åsbro; ”måttligt till höga halter”) och ev Cu (högst i Druvefors och Jössabron; men samtliga värden betecknas som ”måttligt höga halter”).

• Fisk (Vår 2003):

– antracen: abborre från Djupasjön överskrider prel kriterium (feb 2011 draft COM) med 83 ggr; i Stora Hålsjön med 3 ggr. Övr platser (Västra Marsjön, Guttasjön, Rydboholmsdammen) under LOQ (och kriterium).

– HCB (hexaklorbensen): ål från Guttasjön och Rydboholmsdammen överskrider nuvarande EQS (2008/105/EG) med ca 2 ggr. För övr platser (Öresjö) och arter (abborre undersöktes i V Marsjön, Djupasjön, Guttasjön, Rydboholmsdammen, Stora Hålsjön; gädda undersöktes i Öresjö, Djupasjön, Guttasjön, Rydboholmsdammen, Stora Hålsjön): under LOQ – Kvicksilver: överskrider EQS i hela Sverige, men överskrider även

humankonsumtionskriterium i Öresjö och Stora Hålsjön (gädda)

– Bly: strax under prel kriterium (PNEC) och mkt över ”trigger för fortsatta undersökningar”.

Högst i gädda fr Djupasjön, men övr i samma storleksordning

– Polybromerade difenyletrar: undersöktes i Öresjö och Guttasjön på ål och gädda; samtliga värden överskrider prel kriterium (feb 2011 draft COM) med upp till 800 gånger; högst halt i ål från Guttasjön.

Effektstudier (2002)

• Chironomider (Fjädermygglarver):

– 50% skadade individer och ”mycket lågt antal taxa” i Guttasjön.

– 30% skadade individer och ”lågt antal taxa” i Djupasjön.

– 10% skadade, ”måttligt högt antal taxa” i Rydboholmsdammarna – 0% skadade, ”måttligt högt antal taxa” i Marsjön (ref)

• Vildfångad hon-abborre:

– Tydliga skillnader i GSI, EROD och vitellogenin i Djupasjön i jämförelse med Öresjö: tyder på stress som kan påverka reproduktion, och

avgiftningssystem triggade

• Regnbåge (bur):

– Tydliga skillnader i EROD, vitellogenin och PAH metaboliter i N Djupasjön i jmf med Öresjö: tyder på stress som kan påverka reproduktionen, och avgiftningssystem triggade

– Motsv i S Djupasjön och S Guttasjön med undantag för vitellogenin.

KEMI (K)

EKOLOGI (E) TOXIKOLOGI (T)

K och E beaktas vid statusklassning. T bidrar vid sammanvägning och för att studera orsak-verkan