Göteborgs Stad Kretslopp och vatten, tjänsteutlåtande 1 (1)
Information om PM Förutsättningar för finansiering av VA-verksamheten 2019
Förslag till beslut
Kretslopp och vattennämnden antecknar informationen till protokollet.
Sammanfattning
En promemoria som beskriver förutsättningarna för finansiering av VA-verksamheten genom VA-taxan 2019 är upprättad av förvaltningen. Promemorian delgavs stads- ledningskontoret i mitten av december 2017 som ett underlag för deras beredning av stadens budgetprocess för 2019. I stadens budget fastställer kommunfullmäktige under 2018 en ram för nämndens förslag till taxa för 2019. Promemorian och stadens budget fokuserar därmed på VA-ekonomin i stort och det totala behovet av framtida finansiering.
Förslaget till taxa 2019 som tas fram under hösten 2018 fokuserar på styrmedel och hur taxans avgifter fördelas mellan brukarna men ska även redovisa eventuellt förändrade behov i förhållande till den analys som gjorts i promemorian.
Kostnader för 2018 och plan för 2019 och 2020 har presenterats i förvaltningens budget för 2018. I huvudsak kvarstår bedömningarna för 2019 men mindre justering har gjorts på flera poster. Kostnaderna för VA-verksamheten 2019 bedöms totalt bli 990 Mkr, vilket är 54 Mkr mer än budget för 2018. Kostnaderna ökar främst på grund av stor
investeringsvolym som påverkar räntor, avskrivningar och kostnad för konsulter.
Förvaltningen har simulerat olika taxebanor som presenteras i detta PM. Utifrån denna analys kan man se att oförändrade avgifter 2019 innebär ett planerat underskott med ca 24 Mkr, och det innebär att en del av det egna kapitalet återförs till brukarna.
Kretslopp och vatten
Henrik Kant
Förvaltningsdirektör
Bilagor
1. Förutsättningar för finansiering av VA-verksamheten 2019 - 2028 2. Resultaträkning VA – fasta och uppräknade kostnader
3. Förändringsfaktorer - VA Kretslopp och vatten
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-01-12 Diarienummer 1185/17
Strategiska samordningsstaben Handläggare Marie Falk
Telefon: 031 – 368 70 29
E-post: marie.falk@kretsloppochvatten.goteborg.se
PM 1(22)
2018-01-11
Strategisk samordning, Ekonomi Marie Falk, Lena de Woul
Delges:
Stadsledningskontoret, Kretslopp och vattennämnden
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FINANSIERING AV VA-VERKSAMHETEN 2019 - 2028
1 Bakgrund och sammanfattning 2 Uppdrag och verksamhetsmål
3 Förutsättningar för beräkning och prognoser
4 Intäkter
4.1 Brukningsavgifter 4.2 Anläggningsavgifter 4.3 Övriga intäkter
5 Driftkostnader
5.1 Förvaltningens egen verksamhet 5.2 Avgifter till Gryaab
6 Investeringar 6.1 Reinvesteringar
6.2 VA-upprustning i omvandlingsområden 6.3 Generalplaneinvesteringar
6.4 Exploateringsinvesteringar 6.5 Övriga investeringar
7 Sammanfattning av bedömd kostnadsutveckling för taxekollektivet 8 Risker och känslighetsanalys
9 Utveckling av eget kapital – skuld till brukare 10 Konsekvenser
PM 2(22)
2018-01-11
1 Bakgrund och sammanfattning
Denna promemoria från Kretslopp och vatten beskriver förutsättningarna för finansiering av vatten- och avloppsverksamheten genom VA-taxa. Promemorian (nedan PM) är upprättad av förvaltningen och delges stadsledningskontoret i mitten av december 2017 som ett un- derlag i stadens budgetprocess för 2019. Detta PM kommer att behandlas som ett informat- ionsärende i Kretslopp och vattennämndens sammanträde i januari 2018.
I stadens budget fastställer kommunfullmäktige under 2018 en ram som underlag för nämn- dens förslag till taxa för 2019. Detta PM och stadens budget fokuserar därmed på VA-eko- nomin i stort och det totala behovet av framtida finansiering. Förslaget till VA-taxans pris- lista 2019, som tas fram under sommaren och hösten 2018, fokuserar på styrmedel och hur taxans avgifter fördelas mellan brukarna.
För att identifiera det långsiktiga behovet av finansiering för VA-verksamheten har förvalt- ningen studerat olika faktorer som har betydelse för den framtida kostnadsutvecklingen. Det som ger störst påverkan på finansieringsbehovet är förändring av antal medarbetare, avgiften till Gryaab för avloppsvattenrening samt vilka investeringsvolymer som planeras och ge- nomförs. Enskilda år kan det vara tillfälliga förändringar som påverkar.
I förvaltningens budget för 2018 redovisades även en ekonomisk plan för 2019 och 2020. I huvudsak kvarstår bedömningarna för 2019, men mindre justering har gjorts på nästa alla poster. De lite större förändringarna som ger effekt på kostnader/intäkter, och som beror på ändrade antaganden om volymer, är:
• Taxeintäkterna i budgethandlingens planperiod baserades på oförändrade volymer, PM utgår från viss volymökning avseende antal abonnemang som ger fler fasta avgifter (högre intäkt).
• Intäkter från anläggningsavgifter 2017 baseras på senast kända utfall, fullmäktiges be- slut att inte höja anläggningsavgifterna 2018 och att föreslagen höjning 2019 är i nivå med entrepenadindex (lägre intäkt).
• Bedömning av andel arbetad tid i investeringsprojekt har justerats (högre intäkt).
• Justerad avgift till Gryaab efter prissamråd (lägre kostnad).
• Kostnad för hyror efter förtydligande om att hyra för nya lokaler vid Alelyckan kommer debiteras från datum för överlåtande, inte när inflyttning sker (högre kostnad).
Uppräkning av kostnader beroende på prishöjningar har gjorts med i stor sett samma faktorer som föregående års PM. De uppräkningsfaktorer som har använts redovisas i bilaga 1.
Kostnaderna för VA-verksamheten, inkl finansiella kostnader, år 2019 bedöms bli totalt 990 Mkr, vilket är 54 Mkr högre än vad som är budgeterat för 2018. De kostnader som ökar mest jämfört med budget för 2018 är:
• Personalkostnader + 9 Mkr
• Avgift Gryaab -4 Mkr
• Lokal- och markhyror +19 Mkr
• Köp av entrepenader och tjänster + 16 Mkr
• Räntekostnader + 7 Mkr
PM 3(22)
2018-01-11
En planerad utökning med ca sex årsarbetare under 2018 för att klara ökande investerings- volymer i den växande staden påverkar lönekostnaderna 2019. År 2019 ska den största in- vesteringsvolym förvaltningen någonsin haft genomföras. Det påverkar lönekostnaderna på så sätt att ca 9 Mkr, som avser arbetad tid inom investeringsprojekt, ska aktiveras. Denna minskade kostnad redovisas i resultaträkningen på intäktssidan som en del på raden Försälj- ning av verksamhet och entrepenader.
Gryaabs kostnader kommer under 2019 inte ha samma ökningstakt som tidigare och man har ett stabilt eget kapital. Man planerar därför att sänka sitt avgiftsuttag under 2019. Even- tuella stora investeringar till följd av ändrat miljötillstånd kommer inte att hinna påverka denna period.
Hyreskostnaderna ökar avsevärt 2019 då förvaltningen planerar övertagande av de nya lo- kalerna vid Alelyckan i maj och inflyttning under hösten. En stor del av året belastas med hyra för både nya och befintliga lokaler.
Övriga kostnadsökningar kan i huvudsak kopplas till den stora investeringsvolymen (bland annat ”köp av entrepenader och tjänster”) och flytten till nya lokaler men även några större IT-projekt.
För 2020 förutses en kostnadsökning på ca 4%, i huvudsak beroende ökade kapitaltjänst- kostnader. Räntenivåer är hämtade från Göteborgs stads budgetriktlinjer, och övrig del av kapitaltjänstkostnaden är avskrivningar enligt gällande redovisningsprinciper.
Sammanfattningsvis:
Förvaltningen har simulerat olika taxebanor som presenteras i detta PM. Utifrån denna ana- lys kan man se att oförändrade avgifter 2019 innebär ett planerat underskott med ca 24 Mkr, och det innebär att en del av det egna kapitalet återförs till brukarna.
Bilagor:
1. Förteckning över procentsatser som använts vid beräkning av kostnadsutveckling 2. Resultaträkning i fasta kostnader
3. Resultaträkning med uppräknade kostnader
PM 4(22)
2018-01-11
2 Uppdrag och verksamhetsmål
VA-verksamheten regleras i första hand av lagen om allmänna vattentjänster men krav på verksamheten enligt miljöbalken spelar också stor roll. Nämnden föreslår en taxa som bes- lutas av kommunfullmäktige. Nämnden finansierar VA-verksamheten till 100 procent ge- nom taxeintäkter från brukare och ersättning för sålda tjänster.
Nämnden ska tillgodose brukare och kunders behov av en säker, effektiv och miljömässig vattenförsörjning och avloppshantering samt verka för en god resurshushållning. Nämnden skall bidra till att skapa ett kretsloppssamhälle. Visionen "Vi gör det lätt att leva hållbart"
utgår ifrån förvaltningens reglemente och stadens kommunikationsstrategi med huvudbud- skapet för stadens kommunikation "Hållbar stad - Öppen för världen". Nämnden ska utföra sitt uppdrag med en helhetssyn på samhällets, regionens och Göteborgs behov vatten- och avloppsförsörjning.
En stor del av förvaltningens verksamhet är drift av anläggningarna. Vatten- och avloppsan- läggningarna i Göteborg omfattar anläggningsdelar för att ta råvatten från Göta älv och Del- sjöarna till de två vattenverken Alelyckan och Lackarebäck, över 400 mil ledningsnät, cirka 300 pumpstationer och 13 dricksvattenreservoarer.
Nyanskaffningsvärdet på VA-anläggningarna har bedömts vara över 25 miljarder kronor.
Det stora ekonomiska värdet tillsammans med konsekvenserna för göteborgaren när det blir större driftstörningar innebär att det är nödvändigt att arbeta med både teknikutveckling och långsiktig planering för att förnya anläggningarna. Det krävs investeringar i ny teknik, ökad kapacitet och andra anpassningar till klimatets förändring och en större, tätare stad. För att veta vilka åtgärder som krävs på sikt för att förnya och öka kapaciteten i VA-anläggningarna tar förvaltningen fram åtgärdsplaner ungefär var tionde år, Åtgärdsplan Vatten och Åtgärds- plan Avloppsavledning. För vattenförsörjningen finns även en regional vattenförsörjnings- plan.
De viktigaste faktorerna som påverkar finansiering av VA-verksamheten den närmaste tre åren är:
• Om möjlighet ges att fondera medel för kommande investeringar
• Uppföljning av gjorda antaganden i samband med ändrad redovisningsprincip för planerat underhåll och komponentavskrivning
• Stadens kapacitet att genomföra exploaterings- och infrastrukturprojekt
• Att förvaltningen har de personalresurser som krävs för att genomföra de stora in- vesteringsvolymer som är nödvändiga
På lite längre sikt handlar det om:
• Vilken underhållstakt på anläggningarna som bedöms nödvändig och/eller genom- förbar
• I vilken omfattning det kommer att ställas krav på rening av dagvatten och brädd- vatten
• Att säkra leveranskapaciteten för dricksvatten, såväl till vardags som i kris
• Nytt miljötillstånd för Ryaverket påverkar vilka utbyggnader som kommer bli nöd- vändiga
PM 5(22)
2018-01-11
Utvecklingen inom klimatområdet är av stor betydelse. Råvattenkvaliteten i Göta älv på- verkas negativt av ökande nederbördsmängder. Risken för källaröversvämningar, inläckage i avloppsledningsnätet och höga flöden till Ryaverket ökar med ökande nederbördsmäng- der och stigande nivåer i haven. Klimatförändringar och åtgärder för klimatanpassning av den egna verksamheten såväl som av staden, kommer vara en betydande del av förvalt- ningens verksamhet den kommande tioårsperioden.
Den begränsade marktillgången runt Ryaverket har haft stor påverkan på hur befintliga an- läggningar har utformats, och det har medfört att både anläggningarna och processerna är komplexa. Ryaverket är ett av Nordens största avloppsreningsverk, men med mycket små bassänger jämfört med ”konventionella” reningsverk. Till exempel så hanteras ungefär fyra gånger så mycket vatten per kubikmeter bassäng jämfört med Käppalaverket i Stockholm.
Gryaabs framtida miljövillkor är svåra att förutsäga. Utformning av nytt miljötillstånd och hur tillskottsvatten ska hanteras i framtiden är utmaningar som kommer att ha stor påver- kan på Gryaabs ekonomi under de närmaste tio åren, beräkningar av framtida kostnadsut- veckling under perioden 2018 – 2028 baseras på:
• Oförändrad mängd tillskottsvatten
• Skärpta reningskrav för kväve
• Troligen skärpta reningskrav för BOD
• Investeringar för förbättrad slamhantering
• Ingen läkemedelsrening
• Ingen hygienisering av utgående vatten till badvattenkvalitet
Förvaltningen bedriver fortfarande sin verksamhet på flerageografiska platser i staden men förberedelserna för en samlad lokalisering av större delen av VA- och avfallsverksamheten till Alelyckan pågår intensivt. Byggnation pågår och inflyttning planeras att ske andra halvåret 2019.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns många framtida utmaningar för VA- verksamheten i både Göteborg och de flesta andra kommuner, och dessa kommer att inne- bära mer eller mindre stora kostnadsökningar.
3 Förutsättningar för beräkning och prognoser
De beräkningar av verksamhetens resultat som utgör underlag för det långsiktiga finansiella behovet har gjorts med följande förutsättningar:
• prognos för resultat och utgående eget kapital 2017 enligt UR3,
• resultat enligt budget 2018 med tillägg för ett par förändringar som redan nu är kända,
• samma förnyelsetakt för ledningsnätet som användes i tidigare års beräkning,
• årliga investeringsvolymer enligt rapport ”PM Investeringsplan 2016 - 2019” daterad 2017-11-17 som redovisats till Kretslopp- och vattennämnden och stadsledningskontoret,
I tabellen nedan sammanfattas det ekonomiska nuläget för VA-kollektivet.
PM 6(22)
2018-01-11
(Kkr) Budget 2016 Utfall 2016 Budget 2017
Prognos 2017
Budget 2018
Intäkter 941 031 951 469 932 965 933 200 947 777
Kostnader - 865 539 -875 759 - 854 465 - 823 700 -878 577
Räntenetto - 69 492 -64 452 - 55 000 - 50 000 -57 000
Resultat 6 000 11 258 23 500 59 500 12 200
Eget kapital VA
21 725 26 983 50 483 86 483 98 683
Tabell 1 Resultaträkning i sammandrag med utfall 2016, prognos 2017 och budget 2018.
Diagrammen nedan visar i vilken utsträckning beslutad taxehöjning faktiskt gav budgeterad intäkt de senaste två åren. Vad gäller brukningsavgifterna är det en mycket låg avvikelse.
Efter många år med sjunkande förbrukning, ökade den något 2015. Bedömningen gjordes då att befolkningsökningen skulle innebära ökad försäljning 2016 och de närmaste åren. Men med kännedom om prognosen för 2017 kan man konstatera att ökningen 2015 troligen var ett undantag.
År 2015 var det år då den stadigt ökande byggtakten slog igenom på intäktssidan, vilket vi var dåliga på att förutse. Avvikelsen 2016 får betraktas som normal med tanke på hur svårt det är att bedöma takten i stadens exploateringsprojekt och hur många enskilda beställningar av VA som kommer ett visst år.
Diagram 1 Hur väl utfall för taxeintäkter överensstämmer med beslutad budget för
taxeintäkter.
Förnyelsetakt
En långsiktig bedömning av i vilken takt vi behöver byta ut ledningsnätet gjordes 2009, en mindre översyn av behovsintervallet gjordes 2014 och det är fortfarande det som är underlag för diagrammet nedan. Förvaltningen har under 2017 påbörjat arbetet med en ny värdering av hur hög förnyelsetakten behöver vara på längre sikt, resultatet av denna nya värdering kommer att kunna användas i nästa års beräkningar för 2020. Framför allt på avloppssidan kommer troligen takten att behöva höjas. Om vi ökar förnyelsetakten ökar kostnaderna för reinvesteringar. Den eftersläpning som ses i diagrammet under åren 2009 - 2013 har inte arbetats in i investeringsplanen ännu.
Avvikelse 1,1%
Avvikelse
-1,2% Avvikelse
Avvikelse 4,4%
28%
PM 7(22)
2018-01-11
Diagram 2 Utbytestakt på ledningsnätet – identifierat behov för 2019 - 2028 och utfall för 2009 - 2016 mätt som andel av det totala ledningsnätet som lagts om visst år.
Redovisningsprinciper
Förvaltningen beslutade att tillämpa delvis nya redovisningsprinciper från 1 januari 2017, med syfte att bättre följa gällande normering avseende investeringar, bland annat ”Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer” (RKR). Fyra olika förändringar genomfördes vid samma tillfälle, vilka beskrivs nedan. Åtgärd 1) och 2) hänger ihop och innebar en kom- plex omfördelning av hur kostnader för investering och planerat underhåll finansieras.
1) Den största förändring var att projekt avseende planerat underhåll numera finansieras med investeringsmedel, tidigare bekostades dessa med driftmedel. I förvaltningens rapport ”PM Investeringsplan 2016 - 2019” ingår således numera både projekt som avser planerat under- håll och sådana som avser nyinvestering.
I planeringen för 2017 var det en utmaning att bedöma hur stora driftkostnader som avsåg planerat underhåll och hur mycket som var för löpande drift, eftersom del av kostnaden för planerat underhåll skulle lyftas bort från rätt rad på resultaträkningen.
2) En annan stor förändring var att investeringsprojektens finansiering delades upp. Den del som avser utredning och problemlösning ska finansieras med driftmedel, den del som om- fattar genomförande för att få anläggningen på plats ska finansieras med investeringsmedel.
Det medför att lönekostnad för arbete i genomförandefas ska aktiveras, och inte belasta drift- budgeten. Denna reducerade lönekostnad redovisas på intäktssidan och ingår som en del av Försäljning av verksamhet.
PM 8(22)
2018-01-11
Hur stor andel av förnyelseprojekt respektive investeringsprojekt som avser arbetad tid och hur stor del av den tiden som avser genomförandefas är fortfarande ny kunskap. Vi måste, för att kunna göra allt mer exakta bedömningar, lära oss om utfall med den nya redovisnings- principen genom kontinuerlig uppföljning. Förvaltningens personal rapporterar all arbetad tid på olika uppdrag och projekt, detta används som underlag för uppföljning av fördelning av arbetstiden. Budgetunderlagen för 2017 och 2018 baserades på ett antagande om scha- bloner för hur mycket man arbetar i utredningsskedet. I arbetet med detta PM finns det fort- farande bara ett utfall per oktober 2017 att verifiera mot. Så här långt verkar gjorda antagande stämma ganska bra.
Utmaningen är dock fortfarande att hitta en bra modell för att förutse hur stor del av inve- steringsvolymen som kommer att avse arbetad tid som ska aktiveras. Det kommer troligen att variera – bland annat beroende på hur mycket arbete som görs med egen personal respek- tive konsult och om det ett visst år byggs mycket inom stora projekt (där andel arbetad tid inom projektet troligen är mycket mindre är för ett ”normalprojekt”). Eftersom aktivering av arbetad tid är en stor kostnadspost i VA-verksamheten får dessa antaganden stor betydelse för budgetering och kommande taxeutveckling. Nedan en schematisk bild för att beskriva projekt samt dess olika kostnadsslag, där redovisningsprinciperna styr vilken projektfas som ska aktiveras respektive kostnadsföras.
Tabell 2 Schematisk bild som visar hur kostnaderna delas upp inom ett projekt där vi bygger om eller bygger nytt på våra anläggningar. Det är kostnad för arbetad tid och an- vändning av egen utrustning i genomförandefasen som ska aktiveras.
3) Den tredje förändringen var att komponentavskrivning infördes. Det innebär att när an- läggningar kan delas upp i olika delar (komponenter) som har ett betydande värde men sinse- mellan olika nyttjandeperioder, då ska dessa komponenter skrivas av var för sig. Ett exempel är pumpstationer som idag skrivs av som en enhet på 25 år. Med komponentavskrivning kan en pumpstation delas upp i fyra komponenter: - stomme, rörgalleri, pumpar och elanlägg- ning. Stommen på en byggnad bedöms ha en livslängd på 50 år, rörgalleri 25 år, elanläggning 20 år och pumpar 15 år.
Komponentavskrivning tillämpas för alla anläggningar som aktiveras från och med 1 januari 2017. Anläggningar där aktivering påbörjats före 2017 delas inte upp i komponenter, utan
PM 9(22)
2018-01-11
dessa skrivs av på samma sätt som tidigare. Inga nya antagande har gjorts jämfört med bud- getunderlag för 2018. Konsekvenserna är svåra att beräkna men bedöms inte få någon avgö- rande påverkan de närmaste åren - dels eftersom den största anläggningsdelen, ledningsnätet, inte delas upp i ekonomiska komponenter, dels för att bara nytillkommande anläggningar delas upp i komponenter.
4) Från och med 2017 görs aktivering av investeringsutgifter och anläggningsintäkter lö- pande under året, den månad då anläggningen tas i drift respektive fakturering sker. Tidigare gjordes detta vid årets slut. Förändringen innebär att det aktiverade beloppet blir lägre.
4 Intäkter
4.1 Brukningsavgifter
Brukningsavgiften består av fast och rörlig avgift för dricksvatten och spillvatten, där den fasta avgiften för vatten och spillvatten beror på hur stor vattenmätare man har och den rör- liga avgiften beräknas efter uppmätt vattenförbrukning. Från och med 2017 innehåller bruk- ningsavgiften även en dagvattenavgift. De abonnenter som är anslutna till det kommunala dagvattennätet betalar en fast avgift som beror på vilken dimension dagvattenservisled- ningen har.
Det har i många år varit en trend med successivt minskad dricksvattenförbrukning. I 2017 års budgetunderlag gjorde vi bedömningen att den nedåtgående trenden var bruten och att befolkningsökningen i Göteborg nu skulle medföra en långsam ökning av försäljningen.
Utfallet för 2016 och prognos för 2017 ger ingen bekräftelse på det antagandet, snarare tvär- tom, och därför baseras prognosen för perioden fram till 2027 på antagandet att försäljning av dricksvatten förblir oförändrad. De närmaste åren får utvisa i vilken takt trenden med minskad vattenförbrukning fortsätter, och om den minskningen i så fall kommer att vägas upp av att befolkningen ökar eller inte.
Diagram 3 Försäljning av dricksvatten i miljoner kubikmeter (Mm3) inom Göteborgs kom- mun, utfall för perioden 2010 - 2017 och prognos för perioden 2018 - 2028.
PM 10(22)
2018-01-11
Vi antar att vi får ca 200 nya abonnemang per under perioden 2019 - 2022 och därefter 100 nya varje år, och att intäkter från fasta brukningsavgifter kan räknas upp med samma andel- stal. Det medför att intäkterna från fasta brukningsavgifter ökar med 1,1 Mkr per år på grund av nya anslutningar 2019 – 2022. Det baseras på att avgifterna även i fortsättningen prissätts så att andel fasta intäkter blir 40%.
Känslighetsanalys
Om försäljningen av dricksvatten ökar eller minskar 0,1 Mm3 motsvarar det en ändrad tax- eintäkt på ca 1,1 Mkr.
4.2 Anläggningsavgifter
Anläggningsavgift är en engångsavgift som man betalar när en fastighet ansluts till det kom- munala VA-ledningsnätet. Förvaltningen får anläggningsintäkter från olika typer av fastig- heter:
- Exploatering - när nya detaljplaner ska genomföras, intäkterna från dessa områden varierar beroende på utbyggnadstakt i staden och vilken typ av områden som byggs,
- VA-upprustning – när förvaltningen bygger ut ledningsnät i befintliga bostadsområden som idag har enskilda VA-lösningar, består ofta av före detta fritidshus, utbyggnad sker i den takt som finns i Plan för VA-upprustning i omvandlingsområden,
- Beställningar – när nya fastigheter bildas genom avstyckning i befintliga områden eller när t ex en industrifastighet vill ha ytterligare anslutningspunkter, denna typ av anslutning vari- erar med konjunkturen och byggviljan i staden.
Kostnadstäckningen för den samlade VA-utbyggnaden varierar mellan åren och har varit låg de senaste åren, som ett femårsmedelvärde för perioden 2012 - 2016 endast 54%, men tren- den är ökande. Om man studerar ett rullande medelvärde för 15 år de senaste 25 åren (år 2005 ej medräknat p.g.a. ofullständiga uppgifter) har medelvärdet för den samlade kostnads- täckningen sedan 1995 och framåt legat ganska stabilt runt 66 %, se tabell nedan.
Tabell 3 Kostnadstäckning för investeringar för att kunna ansluta nya fastigheter som rullande 15-årsmedelvärde. År 2005 ingår ej i beräkningarna pga ofullstän- diga uppgifter.
Inkomster Utgifter Täckning
1991 - 2006 378,5 749,0 51%
1992 - 2007 384,8 712,1 54%
1993 - 2008 387,2 679,0 57%
1994 - 2009 383,2 627,4 61%
1995 - 2010 383,7 578,3 66%
1996 - 2011 372,6 554,1 67%
1997 - 2012 379,9 568,6 67%
PM 11(22)
2018-01-11
1998 - 2013 395,0 602,3 66%
1999 - 2014 413,9 617,6 67%
2000 - 2015 433,6 687,9 63%
2001 - 2016 485,3 751,1 65%
Enskilda år är variationen stor, se tabellen nedan, och ännu större för enskilda exploaterings- projekt. Prognos för inkomster och utgifter 2017 indikerar dock en något bättre kostnads- täckning än de senaste åren, preliminärt ca 70 %.
Tabell 4 Kostnadstäckning för investeringar för att kunna ansluta nya fastigheter enskilda år.
År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kostnads-
täckning 78% 94% 117% 121% 47% 66% 50% 54% 40% 65%
Kretslopp och vattennämndens inriktningsdokument pekar ut att målet ska vara att få full kostnadstäckning. Kommunfullmäktige beslutade dock 2017-12-07 att anläggningsavgif- terna inte ska höjas 2018 och att former för att arbeta med indexuppräkning ska undersökas.
Med tidplaner för exploateringsprojekten som utgångspunkt och stadens målsättning för bo- stadsbyggande har antaganden gjorts om hur intäkterna kommer att förändras på grund av ökat byggande. Följande antaganden har gjorts:
• Anläggningsintäkterna ökar på grund av ökad volym med 0,05% varje år under pe- rioden 2019 – 2022, därefter antas oförändrad volym.
• År 2019 – 2028 höjs anläggningsavgifterna med index varje år, höjningen görs lik- formigt så intäkterna antas i stort sett ökar i motsvarande grad. I beräkningen har entrepenadindex E84 använts, ett medelvärde av grupperna 311 och 321 – 323, vilket brukar användas för va-verksamhet. Förändringsfaktorn (1,034) är beräknad mellan november 2016 och november 2017.
Kostnadstäckningen för exploateringsverksamheten, med föreslagen taxehöjning enligt in- dex, blir år 2019 endast ca 45%. Men om anläggningsavgifterna höjs varje år med index, om index fortsätter ligga på samma nivå och om övriga antagande avseende exploateringskost- nader och volymer stämmer kommer kostnadstäckningen successivt öka under perioden för att år 2028 nå ca 93% kostnadstäckning.
Känslighetsanalys
Om de samlade exploateringsinvesteringarna 2019 avviker från budget med -25 Mkr föränd- ras kostnadstäckningen från 44% till 52%. Exploateringskostnaderna är mycket svåra att budgetera men de har större påverkan på kostnadstäckningen än vad som är möjligt att parera med taxehöjning.
4.3 Övriga intäkter
Övriga intäkter och försäljning av verksamhet består till största delen av försäljning av dricksvatten till grannkommunerna men även abonnemang för sprinkler och annat som inte
PM 12(22)
2018-01-11
ingår i de tjänster som VA-huvudmannen är skyldig att erbjuda och som får finansieras ge- nom VA-taxa. Här redovisas också ersättning för de arbeten förvaltningen gör och fakture- rar, exempelvis granskning av ritningar eller inkoppling av ledningar som har flyttats, för bland annat Trafikverket i samband med infrastrukturprojekt.
Beräkningen baseras på antagandet att volymen på övriga intäkter blir oförändrad hela pe- rioden. Priserna kommer sannolikt vara oförändrade 2019 men därefter har en årlig prisök- ning på 2% antagits.
4.3 Försäljning av verksamhet och entrepenader
Förvaltningen har viss försäljning av tjänster som inte ingår i den taxefinansierade verk- samheten. Här finns till exempel reaktivering av kol för andra vattenverk, kalibrering av vattenmätare men även en del av det nya uppdraget att stödja staden i arbetet med dagvat- ten och skyfall. Omfattningen kommer sannolikt inte att öka utan antas vara oförändrad un- der hela planperioden, ca 5,5 Mkr per år.
I resultaträkningen redovisas här även personalkostnad för den tid som arbetas inom inve- steringsprojekt. Eftersom kostnaden ska aktiveras ska den inte belasta resultaträkningen, och redovisas därför som en post på intäktssidan. Hur mycket tid som ska aktiveras beror dels på investeringsvolymen, dels på hur stor del av den arbetade tiden i projektet som av- ser genomförandefas. Beräkningen baseras på investeringsvolymer i den långsiktiga inve- steringsplanen samt antaganden om procentuell andel av denna som avser arbetad tid i ge- nomförandefas. Eftersom investeringarna omfattar stora belopp innebär det att även små förändringar i antagen procentsats inte är försumbara, en procentenhet medför ca 6 Mkr högre eller lägre belopp på denna rad.
5 Driftkostnader
5.1 Förvaltningens egen verksamhet Löner och sociala avgifter
Ungefär en fjärdedel av driftkostnaderna avser löner och sociala avgifter. Prognosen för lö- nekostnaderna baseras i år på 2,5%, på samma sätt som förra året. Rekrytering av många yrkesgrupper sker numera i stark konkurrens. Förvaltningen planerar för sex-sju nya tjänster som kommer att bemannas under 2018 och 2019, därefter antas personalvolymen vara oför- ändrad. Stor volym egna investeringar och hög takt i bostadsbyggandet gör att förvaltningen inte bara behöver fler ingenjörer, även driftavdelningarna behöver stärka bemanningen.
I beräkningen av sociala avgifter ingår pensionsavsättningar, prognoserna i detta PM baseras på KPAs underlag från augusti 2017.
Lokaler och hyror
Byggnation av förvaltningens nya lokaler vid Alelyckan pågår. Enligt aktuell tidplan kom- mer förvaltningen få tillgång till lokalerna före sommaren 2019, därefter ska de kompletteras med installationer och inredning innan inflyttning kan ske under hösten. Kosnaderna 2019 baseras på att befintliga lokaler behålls hela året. För övrigt har samma bedömning av hy- resutveckling gjorts som förra året (2,5%).
PM 13(22)
2018-01-11
Energikostnad
Beräkningen för 2019 och framåt baseras på oförändrad volym fram till 2025, då den före- slagna ultrafilteranläggningen på Alelyckan planeras tas i drift. Då antas energikostnaden öka 2%. För hela perioden antas en årlig prisökning med 3% från 2019.
Entrepenader och köpta tjänster
I posten Entrepenader och köpta tjänster ingår bland annat samtliga kostnader för förvalt- ningens centrala funktioner. Under 2019 blir det en del extra kostnader för konsulter i sam- band med flytt till nya lokaler, även viss ökad kostnad på några av verksamhetsspecifika IT- stöd.
Övriga kostnader
Under denna post i resultaträkningen finns kostnader för material vi köper, försäkringskost- nader och ersättning för skador. Här finns också leasingkostnader för arbetsmaskiner och tunga fordon, en post som från och med 2017 delvis aktiveras (motsvarande hantering av arbetad tid i investeringsprojekt). Övriga kostnader har räknats upp med 2%.
Räntor och avskrivningar
Beräkningen baseras på oförändrad internränta hela tioårsperioden, 1,75%. I takt med att investeringarna ökar och även det planerade underhållet finansieras med investeringsmedel blir dessa poster en allt ökande andel av förvaltningens totala kostnader för VA-verksam- heten.
Prognos för avskrivningar har sänkts på grund av ny redovisningsmodell, för övrigt har samma antagande använts. Genom att aktivering av investeringsutgifter nu sker löpande un- der året, när viss anläggning tas i drift, istället för vid årsskiftet så blir kostnaden lägre. För avskrivningar innebär det i storleksordningen 10 Mkr lägre varje år än vad som beräknades i PM 2018.
5.2 Avgifter till Gryaab
Avgiften till Gryaab är den enskilt största driftkostnaden för VA-kollektivet, i samma stor- leksordning som personalkostnaderna. Göteborgs ägarandel är 71,4%.
Avgifterna till Gryaab fördelas mellan medlemskommunerna enligt en modell som innebär att 80 procent av kostnaderna fördelas efter hur mycket uppmätt dricksvatten som sålts i respektive kommun (som sedan blir spillvatten och avleds till Ryaverket) och 20 procent av kostnaderna fördelas efter uppmätt flöde vid mätpunkter i tunnelsystemet. Enligt prognos för kostnadsfördelning 2018 kommer Göteborgs kostnadsandel vara 77,4 procent, det andel- stalet har använts för att beräkna Göteborgs andel alla år 2019 - 2028.
Kostnadsutvecklingen, med uppräknade kostnader, baseras på Gryaabs ekonomiska lång- tidsplan för 2018 - 2028. En viktig utgångspunkt för utredningen har varit styrelsens inrikt- ningsdokument som på en övergripande nivå anger Gryaabs uppdrag och prioriterade mål, som i sin tur bygger på Gryaabs ägardirektiv och ägakommunernas beslutade budgetar.
Nya miljövillkor
Gryaab bedömer att ett nytt miljötillstånd bör vara klart senast under andra halvåret 2018.
Det finns stora osäkerheter i hur berörda myndigheter kommer att agera. I nuläget har Gryaab gjort bedömningen att kraven skärps avseende på både kväve, fosfor och BOD.
PM 14(22)
2018-01-11
Genomförda ombyggnader medför att det finns en högre kapacitet för att avskilja kväve.
En skärpning av kravet på BOD kan inte med säkerhet lösas inom befintlig tomt, och kom- mer att kräva stora investeringar och/eller höjda driftkostnader. Dessa finns med i den inve- steringsplan som är underlag för framtida kostnader.
En moderat skärpning av krav på fosforavskiljning medför inga ökade kostnader, en större skärpning av kraven skulle kunna innebära att ytterligare mark kommer att behövas. Det skulle medföra mycket stora investeringar som bedöms ligga utanför den aktuella plane- ringsperioden.
Det kan i sammanhanget nämnas att ett av Stockholms avloppsreningsverk, Käppalaverket, fick nyligen nytt miljötillstånd som innefattade såväl mikroplaster som läkemedelsrester.
Gryaabs bedömning är att sådan rening troligtvis inte blir aktuell under den här planerings- perioden.
Tillskottsvatten
I den ekonomiska långtidsplanen har hänsyn tagits till kommande klimatförändringar och planerade åtgärder för att minska tillförseln av tillskottsvatten. Gryaabs utredningar indike- rar att flödet till Ryaverket kommer att minska marginellt fram till 2030. Om det senare skulle visa sig att flödena ökar, innebär det med största sannolikhet mycket stora investe- ringar. Kostnader för detta ingår inte i underlaget för nuvarande planeringsperiod.
Slamhantering
En väsentlig del av verksamheten är att hantera det slam som blir en biprodukt av vattenre- ningen. Gryaab bedömer det som troligt att kostnaderna för slamhantering kommer att öka, främst på grund av krav på hygienisering.
Drift- och kapitaltjänstkostnader
Under perioden bedöms Gryaabs driftkostnader öka med i snitt 2%. Det baseras framförallt på att kontinuerligt ökande belastning på verket ger ökade driftkostnader. Bemanningen för- väntas som ett snitt vara oförändrad de närmaste fem åren.
Beroende på vilka projekt som kommer att behöva genomföras under 2019 – 2028 så bedöms Gryaabs lånebehov öka fram till 2021, för att därefter sjunka långsamt till något under da- gens nivå.
Bolaget budgeterar för ett litet negativt resultat de flesta år under hela perioden med en årlig avgiftsökning som varierar mellan 0 och 3%.
6 Investeringar
6.1 Reinvesteringar
Planering för reinvesteringar under perioden 2019 - 2028 baseras på den analys och justering av förnyelsetakt som gjordes 2014. En reviderad plan för förnyelsetakt håller på och tas fram och kommer förhoppningsvis finnas som planeringsunderlag i nästa års PM.
PM 15(22)
2018-01-11
6.2 Egna investeringar
Just nu är både förvaltningen och Gryaab inne i en period med stor investeringsvolym. Även investeringarna styrs av de behov som Kretslopp och vatten identifierat genom åtgärdsplaner inom vatten- och avloppsområdet. Prognosen för räntor och avskrivningar baseras på de in- vesteringsbelopp som redovisats till stadsledningskontoret i förvaltningens investeringsun- derlag Långsiktiga investeringar 2016 - 2028.
6.3 VA-upprustning i omvandlingsområden
Investering för VA-upprustning är utbyggnad av dricksvatten- och avloppssystem i områden med bristfälliga enskilda dricksvatten- eller avloppslösningar. Dessa är ofta omvandlings- områden, där områden som tidigare har varit fritidshus successivt övergår till helårsboende.
Det kan också vara åretruntbebyggelse på landsbygden. Lagen om allmänna vattentjänster ställer högre krav än tidigare på utbyggnad av kommunalt VA i områden där fastighetsägare har behov av detta. Förvaltningen har utifrån detta lagkrav tagit fram en plan med priorite- ringar för utbyggnad i de områden i Göteborg som fortfarande saknar möjlighet till allmän VA-anslutning. Planen fastställdes av nämnden i mars 2015. Förvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att se över utbyggnadsplanen, vilket kommer att ske under 2018.
6.4 Generalplaneinvesteringar
Generalplaneinvesteringar är investeringar utanför ett detaljplaneområde men som är nöd- vändiga för att exploateringen inom planområdet ska fungera med avseende på vatten och avlopp. Dessa ledningar kan, åtminstone på sikt, även vara till nytta för flera områden. Ge- neralplaneinvesteringar är kopplade till exploateringsprocessen, och förvaltningen styr där- med inte över planeringen i tid.
6.5 Exploateringsinvesteringar
Budget för stadens exploateringsinvesteringar tas fram av fastighetskontoret för beslut av kommunfullmäktige. Kretslopp och vatten anpassar sin exploateringsbudget efter den ut- byggnadstakt och tidplan som är fastlagd för hela staden. De senaste åren har utbyggnad av ledningsnät ökat kraftigt på grund av det ökade bostadsbyggandet i staden.
6.6 Övriga investeringar
Här finns kostnader för utbyggnad av servisledningar efter beställning och inköp av vatten- mätare. Tidigare har även immateriella kostnader för IT ingått här men bokförs nu som drift- kostnad.
PM 16(22)
2018-01-11
7 Sammanfattning av bedömd kostnadsutveckling för VA-verksamheten
Diagram 3 Beräknad utveckling av förvaltningens driftkostnader för perioden 2019 – 2028.
8 Risker och osäkerheter för kostnadsutvecklingen
Det som är känt om förvaltningens ekonomi till detta PM i december 2017 är senaste pro- gnos baserad på resultatet i oktober och flera av priserna för 2018. För att bedöma vilka intäkter som behövs under 2019 görs antaganden om ekonomin för resten av 2017 och fram till 2019. Alla bedömningarna innehåller vissa osäkerheter, några av dessa beskrivs nedan:
• Om försäljningen av dricksvatten ökar/minskar 0,5% (sannolik variation från ett år till ett annat) förändras intäkterna med ca 2,5 Mkr.
• Om internräntan ändras med plus/minus en procentenhet ger det en effekt på kostna- derna med ca 25 Mkr.
• Om de antaganden som gjorts avseende hur stor del av planerade investeringskost- nader som avser arbetad tid och maskinhyror (del av övrig kostnad) inte stämmer, påverkas förvaltningens resultat direkt. Om antagandet om vilken andel som måste justeras med fem procentenheter innebär det att intäkterna ökar/minskar med ca 37 Mkr.
• Om pågående arbete med att se över vilken förnyelsetakt som är lämplig på lednings- nätet skulle resultera i att en högre takt krävs, kan det påverka förvaltningens behov av investeringsmedel, och som en konsekvens, kostnader för lön och kapitaltjänster.
Dessa eventuella förändringar kan påverka kostnadsmassan tidigast från 2020.
• När förvaltningens verksamhet på Ringön avvecklas efter flytten till Alelyckan ska fastigheten säljas. Vilket år försäljningen kommer genomföras, vilka villkor och be- lopp som kommer att gälla är fortfarande oklart. Intäkt från försäljningen har därför inte tagits med i de beräkningar som utgör underlag för detta PM. Försäljningen skulle kunna medföra en intäkt i storleksordningen tiotals miljoner kronor.
PM 17(22)
2018-01-11
Utöver det finns det många förändringar i verksamheten som beror på yttre faktorer. Dessa förändringar kan förvaltningen för det mesta inte påverka, men det är sannolikt att dom kom- mer påverka förvaltningens kostnader. De idag mest kända osäkerheterna med påverkan på förvaltningens ekonomi beskrivs nedan.
• Tvist avseende ansvar för så kallade LTA-pumpar, som idag ägs av fastighetsägaren.
Dom meddelades från mark- och miljööverdomstolen under hösten 2017. Förvalt- ningen har dock valt att gå vidare och överklaga till Högsta domstolen. Om förvalt- ningen förlorar innebär det att ansvar för ca 1 300 små pumpstationer inne på tomt- mark överförs till förvaltningen. Årlig driftkostnad för dessa bedöms uppgå till ca 3 Mkr. De flesta pumpstationerna kommer troligen behöva byggas om för att klara arbetsmiljö- och elsäkerhetskrav. Kostnaden för ombyggnad av alla stationer upp- skattas till 110 Mkr. Om genomförandet kan ske på fem år kommer den periodiserade kostnaden för tillkommande avskrivningar gå från knappt 1 Mkr år 2018 till 35 Mkr år 2028.
• Nytt miljötillstånd för Gryaab kan påverka kostnaderna för bolaget kraftigt, och där- med avgifterna för medlemskommunerna. Om nya miljökrav innebär att nya renings- processer inte ryms inom befintlig fastighet krävs investering i miljardklassen.
• Krav på rening av dagvatten och bräddvatten finns till viss del och kommer sannolikt öka. Det pågår arbete på förvaltningen med att ta fram mål och handlingsplaner för VA-verksamhetens bidrag till att uppnå god vattenstatus enligt miljökvalitetsnor- merna för kommunens vattendrag. I vilken omfattning reningsanläggningar kommer att byggas, och vad det kostar, finns inte framme ännu. Det krävs god samordning med andra aktörer inom staden för att hitta platser och få flera nyttor för den investe- ring som görs. Uppföljning genom mätning och provtagning i vattendrag och i an- slutning till reningsanläggningar kommer innebära viss ökad driftkostnad.
9 Utveckling av eget kapital – skuld till brukare
Lagen om allmänna vattentjänster 30§ förtydligar att kommunallagens självkostnads- princip innebär att det sammanlagt inte får taxeras ut mer avgifter än vad som behövs för att täcka de nödvändiga kostnaderna för hela VA-anläggningen, för ett väsentligt överuttag föreligger i princip återbetalningsskyldighet. I praktiken kan det genomföras genom taxe- sänkningar eller genom finansiering av investeringar. Tillfälliga överskott i va-verksam- heten under något eller några år kan förenas med självkostnadsprincipen.
Kommunfullmäktige har med utgångspunkt från omsättningen tagit beslut om en nivå på det egna kapitalet för VA-verksamheten som innebär att det ska vara mellan 20 och 30 Mkr, om det inte finns avvikelser som kan motiveras.
Kretslopp och vatten kommer vid ingången av 2018 enligt prognos i UR3 ha ett eget kapi- tal på ca 86 Mkr. Budget för 2018 anger ett positivt resultat på 12,2 Mkr, vilket innebär i så fall att ingående eget kapital 2019 närmar sig 100 Mkr.
Gryaabs styrelse har beslutat att bolagets eget kapital ska vara mellan 50 och 100 Mkr och att riktvärde skall vara 75 Mkr. Enligt Gryaabs långtidsprognos kommer det att år 2019
PM 18(22)
2018-01-11
ligga på 74 Mkr och därefter variera mellan 65 och 75 Mkr under planperioden. Det inne- bär att Göteborgs andel uppgår till ca 53 Mkr i början av perioden och ca 46 Mkr i slutet av perioden.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att även utan någon höjning av taxorna ökar intäk- terna 2019 med ca 17 Mkr jämfört med budget för 2018. Den del som avser taxeintäkter ökar bara med drygt 1 Mkr på grund av fler anslutna kunder, den stora ökningen beror på att aktivering av arbetad tid (som redovisas som en intäkt) ökar kraftigt beroende på ökad investeringsvolym. För att successivt återföra det egna kapitalet till brukarna är det önsk- värt att VA-taxorna behålls oförändrade 2019.
I diagram nedan redovisas hur olika taxebanor kombinerats med den beräknade kostnads- utvecklingen och hur resultatet påverkar det egna kapitalet. Man kan konstatera att helt jämna taxebanor snabbt får stora konsekvenser för eget kapital.
Diagram 5 Hur Kretslopp och vattens eget kapital förändras om taxeintäkterna höjs lika mycket varje år - 0%, 2%, 4% eller 6% varje år från och med 2020. Samtliga kurvor baseras på att taxan inte höjs 2019.
Diagram 6 Möjlig taxebana för att återställa eget kapital
-2 000 000 -1 500 000 -1 000 000 -500 000 0 500 000 1 000 000
2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028
Axeltitel
EK om 0% fr 2020 EK om 2% fr 2020 EK om 4% fr 2020 EK om 6% fr 2020 Tkr
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000
2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028
Tkr 0% 3% 7% 7% 3% 3,5% 2,5% 4% 2% 3%
PM 19(22)
2018-01-11
Diagram 7 Intäkter med taxebana enligt diagram 6 och förvaltningens kostnader.
Diagram 8 Eget kapital för Kretslopp och vatten enligt diagram 6 samt eget kapital för Gryaab enligt bolagets ekonomiska långtidsplan
10 Konsekvenser
Ekonomiskt perspektiv
Kostnadsökningen för VA-verksamheten är högre än prognosen för övriga prisökningar i samhället vilket kan uppfattas negativt av kunderna. VA-kostnaderna utgör dock en liten del av ett normalhushålls totala kostnader och kan förklaras logiskt.
Att avgiftsuttaget är större än andra prisökningar beror dock på att det inte bara är lönekost- nader och förvaltningskostnader som styr utan att det finns behov att finansiera ett ökat un- derhåll på de olika VA-anläggningarna. Investeringarna ökar i omfattning på grund av sta- dens expansion, samhällets ökade krav på miljö och säkerhet till exempel och ökat underhåll för att kunna leva upp till den servicenivå brukarna kan förvänta sig.
PM 20(22)
2018-01-11
Ekologiskt perspektiv
Den ekonomiska styrningen i taxan ger kunderna ett incitament att spara vatten och för större fastigheter även att minska sin dagvattenservis. Effekten är dock begränsad då VA-avgif- terna utgör en mindre del av hushållens utgifter.
Jämställdhetsperspektivet
Förvaltningen kan inte se några särskilda konsekvenser för våra brukare ur jämställdhetsper- spektivet.
Mångfaldsperspektivet
Förvaltningen kan inte se några särskilda konsekvenser för våra brukare ur mångfaldsper- spektivet.
Barnperspektivet
Förvaltningen kan inte se några särskilda konsekvenser för våra brukare ur barnperspektivet.
Omvärldsperspektivet Brukningsavgifter
Det är svårt att jämföra avgifter utan att också jämföra hur man bedriver verksamheten. En låg avgift kan bero på allt från hög effektivitet till att man inte jobbar med förnyelse av led- ningsnätet som man borde. En anledning till att Göteborgs taxor ligger på den övre halvan eller på mitten när de större svenska kommunerna jämförs, kan vara att Göteborg till och med år 2016 använder en större andel av sin driftbudget till planerat underhåll.
Enligt den statistik Svenskt Vatten tar fram över VA-taxor i landets kommuner ligger Gö- teborg bland de dyrare av de fjorton kommuner som har fler än 100 000 invånare när man jämför brukningsavgifter. Statistiken redovisas enligt Svenskt Vattens modell med scha- bloner för olika brukare, avgifterna redovisas inklusive moms.
Typhus A avser ett småhus med 800 m2 tomtyta och en årsförbrukning på 150 m3. Typhus B är ett flerfamiljshus med 15 lägenheter på en 800 m2 stor fastighet. Fastigheten har två vattenmätare av storlek qn2,5 och en årsförbrukning 2 000 m3.
Diagram 9 Brukningstaxa 2017 för typhus A i kommuner med fler än 100 000 invånare.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000
PM 21(22)
2018-01-11
Diagram 10 Brukningstaxa 2017 för typhus B i kommuner med fler än 100 000 invånare.
Anläggningsavgifter
Orsaken till att anläggningsavgifterna varierar kan vara flera. I vilken utsträckning ut- byggnad av lokalt ledningsnät till nya områden ska finansieras med anläggningsavgifter är en politisk fråga, där man kan ha olika policy. Om inte inkomster från anläggningsavgif- terna täcker exploateringskostnaderna täcks underskottet med intäkter från brukningsavgif- terna. Höga avgifter kan bero på höga byggkostnader på grund av till exempel mycket berg, ont om plats i storstadsmiljö, långa avstånd mellan exploateringsområden. Låga av- gifter kan, förutom motsatsen till ovanstående, beror på att man faktiskt inte har någon ny- exploatering att tala om.
Svenskt Vattens statistik över anläggningsavgifter visar att för typhus A ligger Göteborg, precis som förra året, i topp jämfört med de tretton största kommunerna. För typhus B lig- ger Göteborgs brukningsavgifter något över mitten.
Diagram 11 Anläggningstaxa 2017 för typhus A i kommuner med fler än 100 000 invånare.
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000
0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000 180 000 200 000
PM 22(22)
2018-01-11
Diagram 12 Anläggningstaxa 2016 för typhus B i kommuner med fler än 100 000 invånare.
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000
PM 2019 - UPPRÄKNADE intäkter och kostnader 2018-01-11
Taxebana för brukningsavgifter 0,0% 3,0% 7,0% 7,0% 3,0% 3,5% 2,5% 4,0% 2,0% 3,0%
Resultaträkning i fasta priser Budget 2017 UR3 - 2017 Budget 2018 PM 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028
Taxor, avgifter, ersättningar 815 000 811 000 812 000 813 181 838 797 898 824 963 150 992 760 1 028 247 1 054 714 1 097 696 1 120 460 1 154 910
Hyror och arrenden 1 100 1 000 1 100 1 100 1 100 900 900 800 800 800 700 700 700
Bidrag 5 900 7 400 8 927 9 900 9 900 7 900 7 900 7 900 7 900 7 900 7 900 7 900 7 900
Försäljning av verksamhet och entrepenader 73 965 73 000 85 950 100 486 94 391 90 454 84 785 90 627 89 647 92 317 81 109 84 508 83 606
Investeringsbidrag /Anslutningsavgifter 5 800 5 000 5 400 6 634 7 393 8 182 9 001 9 848 10 723 11 628 12 563 13 530 14 529
Övriga intäkter 31 200 39 000 34 400 34 400 35 088 35 790 36 506 37 236 37 980 38 740 39 515 40 305 41 111
Reavinster/- förluster 0 -3 200 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Summa intäkter [kkr] 932 965 933 200 947 777 965 702 986 670 1 042 050 1 102 242 1 139 170 1 175 298 1 206 099 1 239 483 1 267 403 1 302 756
Lön, ersättning och förmåner 139 430 143 600 168 528 174 463 180 338 185 828 190 938 196 186 201 091 206 118 211 271 216 553 221 967
Sociala avgifter och pensionskostnader 55 830 61 800 70 350 73 275 75 742 78 048 80 194 82 398 84 458 86 570 88 734 90 952 93 226
Personalkostnader 195 260 205 400 238 878 247 738 256 080 263 876 271 131 278 584 285 549 292 688 300 005 307 505 315 193
Köp av huvudverksamhet (Gryaab) 252 000 251 100 252 000 248 050 251 550 255 420 259 290 263 160 270 900 274 770 277 866 280 188 282 510
Lokal- och markhyror, fastighetsservice 7 463 7 500 7 246 25 940 28 892 29 614 30 355 31 114 31 892 32 689 33 506 34 344 35 202
Bränsle, energi och VA 43 519 37 300 44 857 46 203 47 589 49 016 50 487 52 002 53 562 56 272 57 960 59 699 61 490
Kostnader för transportmedel 41 615 45 000 46 356 47 283 48 229 49 193 50 177 51 181 52 204 53 248 54 313 55 400 56 508
Förbrukningsmaterial och reparationer 10 644 12 500 12 746 13 130 13 771 13 909 14 048 14 189 14 331 14 474 14 619 14 765 14 912
Köp av entreprenader och tjänster (inkl all OH) 100 096 99 000 100 613 117 198 111 015 113 231 115 496 117 805 120 162 122 565 125 016 127 516 130 067
Övriga verksamhetskostnader 100 868 66 900 69 880 72 956 81 914 81 830 82 080 82 449 82 929 82 367 83 029 83 786 84 632
Övriga verksamhetskostnader 556 205 519 300 533 698 570 760 582 960 592 214 601 933 611 899 625 979 636 384 646 309 655 697 665 321
Avskrivningar 103 000 99 000 106 000 107 000 117 000 126 200 135 600 145 000 154 000 160 500 167 900 177 100 182 000
Verksamhetens kostnader 854 465 823 700 878 577 925 498 956 040 982 290 1 008 664 1 035 483 1 065 528 1 089 572 1 114 214 1 140 302 1 162 513
Verksamhetens nettokostnad 78 500 109 500 69 200 40 204 30 631 59 760 93 578 103 687 109 770 116 527 125 269 127 101 140 242
Ränteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Räntekostnader 55 000 50 000 57 000 64 300 74 400 83 200 90 600 98 000 105 400 112 400 118 600 124 000 129 100
Övriga finansiella kostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Finansiella kostnader 55 000 50 000 57 000 64 300 74 400 83 200 90 600 98 000 105 400 112 400 118 600 124 000 129 100
Resultat 23 500 59 500 12 200 -24 096 -43 769 -23 440 2 978 5 687 4 370 4 127 6 669 3 101 11 142
Eget kapital KV 50 483 86 483 98 683 74 587 30 818 7 377 10 355 16 042 20 413 24 540 31 209 34 310 45 452
Eget kapital - Göteborgs andel av Gryaab 62 000 59 333 54 193 52 836 51 337 54 050 52 550 50 765 50 266 50 123 50 837 48 052 46 481
Kollektiv Förändringsfaktor (procent mot föregående år) 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028
Gem Kostnad - Löner/arvoden 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5%
Gem Kostnad - Sociala avgifter, andel av lönekostnad 42% 42% 42% 42% 42% 42% 42% 42% 42% 42%
Gem Kostnad - Ränta 1,75% 1,75% 1,75% 1,75% 1,75% 1,75% 1,75% 1,75% 1,75% 1,75%
Gem Kostnad - Lokal- och markhyror 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5%
Gem Kostnad - Energi 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3%
Gem Kostnad - Förbrukningsmaterial 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1%
Gem Kostnad - Övriga 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0%
VA Intäkt - volymökning rörlig brukningsavgift 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
VA Intäkt - volymökning fast brukningsavgift 0,036% 0,036% 0,036% 0,036% 0,018% 0,018% 0,018% 0,018% 0,018% 0,018%
VA Intäkt - Övriga intäkter (sidoordnad verksamhet) 0% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2%
VA Intäkt - Hyror och arrenden 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
VA Intäkt - Bidrag 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
VA Intäkt - Försäljning av verksamhet 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
VA Intäkt - Volymökning anläggningsavgifter 0,05% 0,05% 0,05% 0,05% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
VA Intäkt - Taxebana anläggningsavgifter 1,9% 1,9% 1,9% 1,9% 1,9% 1,9% 1,9% 1,9% 1,9% 1,9%
VA Kostnad - Entreprenader och köpta tjänster 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2%
