• No results found

Studie. Vad händer med trycket mot hästens rygg när man lägger en pad under sadeln?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Studie. Vad händer med trycket mot hästens rygg när man lägger en pad under sadeln?"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Studie

Vad händer med trycket mot hästens rygg när man lägger en

pad under sadeln?

(2)

Introduktion

En sadel bör vara väl anpassad till varje häst för att få trycket från ryttarens och sadelns vikt så väl fördelat mot hästens rygg som möjligt, så att mesta möjliga avlastning uppnås. Om sadeln inte ligger optimalt mot hästryggen föreligger stor risk för skador, såsom ömhet, smärta, svårighet att bygga muskulatur, muskelförtvining, och i svåra fall även slitage och överbelastning på hästens leder och ben, vilket i allvarliga fall kan leda till att hästen måste avlivas.

När man lägger en pad, oavsett slag, under hästens sadel, så förändras förutsättningarna för sadelns anliggning mot hästen mer eller mindre. Det är omöjligt för ögat att se exakt hur.

Stoppar man in handen under sadeln för att känna, så förändrar man också situationen eftersom handen tar plats, och man får inte heller på det viset en helt rättvisande uppfattning om tryckfördelningen.

Syfte

Syftet med den här studien är att ta reda på mer om hur, och om, trycket mot hästryggen från hästens sadel förändras när man lägger paddar under den, och också om samma pad alltid ger liknande effekter på olika hästar och under olika sadlar.

(3)

Resultat – alla sadlarna

Omkring 150 mätningar är utförda. En del har gallrats bort, då dessa mätresultat antingen var otillförlitliga eller svårtolkade, och sedan återstod olika antal mätresultat för olika paddar, totalt 90 användbara mätningar. Se tabell 2 nedan.

Tabell 2

Pad Teddypad Kilpad

Fårskinnspad Gelépad

Pad av Formskum Summa

Antal användbara mätningar

14 8 25 22 21 90

Tabell 3

Teddypad Kilpad Fårskinn Gelépad Formskum

a) Ökat tryck runt manken (pos 3+5)* antal 11 7 15 10 17

% 79% 88% 60% 45% 81%

b) Sämre tryckfördeln. (pos 3+4+5+6+8)* antal 11 8 20 12 17

% 79% 100% 80% 55% 81%

c) Bättre eller ingen skillnad (pos 1+2+7)* antal 3 0 5 10 4

% 21% 0% 20% 45% 19%

* I Tabell 3 hänvisar positionssiffrorna till de olika separata uppmätta resultaten enligt pos 1-8 i Tabell 4 och Tabell 5 som finns i kompletta versionen av studien)

55-100% av mätningarna med pad under sadeln visade en sämre tryckfördelning än när ryttarna red med enbart sadel, där 55 % inträffade med gelépadden och 100 % med kilpadden. (tabell 3 rad b)

Tryckfördelningen blev bättre eller påverkades inte nämnvärt i 0-45% av mätningarna (tabell 3 rad c). Den pad som inte gav någon förbättring alls var kilpadden. Mätningarna visade att den gav ökat tryck runt manken på nästan alla hästarna. Dock är resultatet från denna pad aningen osäkert, då endast 8 mätningar gick att utvärdera. Gelépadden var den som visade störst andel mätresultat där tryckfördelningen blev bättre eller där ingen större skillnad noterades.

I 45-88% av mätningarna ökade trycket runt manken på hästen (tabell 3 rad a)

(4)

Diagram 1

Ett ökat tryck fram vid hästens manke visar sig i denna studie vara en övervägande effekt när en pad placeras under sadeln. Teddypadden och padden med formskum ger i ca 80 % av mätningarna sämre tryckfördelning, och med fårskinnspadden 60 %. Den senare visar också många andra negativa effekter, så i 80 % av fallen blir tryckfördelningen sämre även här. Gelépadden är den som visar lägst frekvens negativa effekter på tryckfördelningen, men den tillsammans med fårskinnspadden är i denna studie de enda som skapar en bro-tendens hos sadeln, som inte finns från början. (se diagram 2)

Kilpadden verkar skjuta trycket framåt utan undantag, dock med reservation för att endast åtta mätningar är utförda. Övriga paddar ger mestadels också en försämring av

tryckfördelningen mot hästens rygg. Gelépadden är den som ger flest resultat med en förbättring eller utan större förändring.

Diagram 2

Rubrikerna i diagram 2 är samma som de i tabell 5 – finns i kompletta versionen 0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Ökat tryck fram (pos 3+5)

Sämre (pos 3+4+5+6+8))

Bättre eller ingen skillnad

(pos 1+2+7)

Summering av tryckmätning av paddar under hästens sadel

Teddypad Kilpad Fårskinn Gelépad Formskum

10%0%

20%30%

40%

50%60%

70%80%

Tryckfördelning av olika paddar under hästens sadel

Teddypad Kilpad Fårskinn Gelépad Formskum

(5)

Sadlar med bro-tendens

De sadlar som tenderade att ligga som en bro på hästarna, d.v.s. de hade anliggningsyta runt manken och i bakre delen av sadeln, men hade ingen eller dålig kontakt mitt under sitsen, analyserades sedan separat. Bild 1-2 nedan visar exempel mätresultat på sådana.

Bild 3 visar exempel på en sadel där trycket fördelas jämnt under hela ytan mot hästens rygg, vilket ger maximal avlastning för hästen.

Bild 1 Bild 2 Bild 3

Antalet sadlar som visade bro-tendens under mätningarna var endast mellan sex och nio stycken, beroende på vilken pad man tittar på, vilket ger ett relativt begränsat

analysunderlag. Endast en tryckmätning med kilpadden var bland dem. Den mätningen visade dock på en klar försämring av tryckfördelningen under sadeln. Dock kan man ganska enkelt genom att studera diagram 3 nedan, se att sadelns bro-tendens oftare blir sämre med pad under sadeln, än att det blir bättre eller inte gör någon skillnad..

Diagram 3

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Teddypad Kilpad Fårskinn Gelpad Formskum

Resultat av tryckmätning av sadlar med bro-tendens

Bättre Ingen skillnad Sämre

(6)

Effekten av den enskilda padden

Teddypad

Den vanligaste effekten av Teddypadden är enligt denna studie ett ökat tryck vid manken med sämre eller oförändrad fördelning i sadelns bakre del.

Kilpad

Att utläsa från de mätningar som är utförda i denna studie är den vanligaste effekten att trycket från sadel och ryttare förflyttas fram mot manken när man placerar en kilpad under sadeln.

Fårskinnspad

Den mest frekvent förekommande effekten när ett fårskinnspad lades under sadeln var ett ökat tryck vid manken och en bättre eller oförändrad fördelning av trycket i sadelns bakkant (52 % av mätningarna).

Gelépad

Gelépadden verkar utifrån de mätningar som är utförda i denna studie, vara den pad där risken är minst att skapa en tryckfördelning som blir sämre än den som finns med enbart sadeln.

Pad av formskum

Padden med formskum verkar således oftast ge högre tryck i området kring manken och oförändrat eller något bättre tryckfördelning i sadelns bakre del.

(7)

Slutsats

Analysen av de 90 tryckmätningar som utgör underlag i denna studie, visar att med de flesta paddar under sadeln, oavsett slag, så försämras tryckfördelningen, och mycket ofta blir det ett ökat tryck runt manken. Detta hindrar hästens bogrörelser och kan ge dåligt

utvecklade/tillbakabildade muskler, eller andra skador hos hästen. I 50-80% av fallen ger padden totalt sett hästen sämre förutsättningar, när det gäller fördelning av trycket från sadel och ryttare.

Kilpadden, vars främsta uppgift är att höja sadeln i bakkant, verkar nästan alltid skjuta trycket markant mot hästens manke, vilket inte är att rekommendera.

I mellan 20-40% av fallen blir det dock en förbättring av tryckfördelningen med en pad än utan, så padden fyller ibland en viktig funktion.

När man tittar på de effekter som varje enskild pad vanligast ger enligt mätningarna som är utförda i denna studie, så ger samtliga främst ett ökat tryck vid manken, andingen med sämre tryckfördelning i sadelns bakre område, alternativt blir det oförändrat där, eller bättre.

Den enda av paddarna som skiljer sig från mönstret en aning är gelépadden som i ungefär 1/3 av mätningarna visar en oförändrad tryckfördelning.

En pad kan ju fylla andra funktioner än att just fördela trycket från ryttaren och sadeln mot hästens rygg, som att t.ex. hjälpa till att hålla sadeln på rätt plats så den inte åker fram, eller att fylla ut när sadeln är aningen för vid kring manken. På så sätt kan skador av dessa specifika orsaker undvikas, och situationen ändå vara bättre än utan padden, och då är den ett bra hjälpmedel.

Den slutsats jag drar av den här studien och de resultat som jag funnit, är att man kan använda pad när det verkar behövas, under förutsättning att man är medveten om att det kanske inte blir som man tror mot hästens rygg. Dessutom bör sadeln vara så vid i framvalvet att en pad får plats utan att klämma ihop musklerna kring manken.

Den som trots allt bäst vet hur resultatet under sadeln mot hästryggen blir är hästen själv.

Därför ska du vara uppmärksam på om hästen plötsligt börjar sura när du kommer med sadeln eller när du drar åt sadelgjorden, eller om den blir öm i ryggmuskulaturen, eller till och med tappar ryggmuskler (det kan bli som gropar i ryggen och runt manken) utan någon särskild orsak (t.ex. längre vila eller sjukdom). En dåligt passande sadel kan också ge ömhet och svullnad i sadelgjordens område, och kan också vara orsak till att hästen börjar

protestera under ett ridpass utan synbar orsak.

Uppträder något av ovanstående symptom är det dags att se över sadeln och paddens passform.

Alltså: Använd paddar med sunt förnuft!

References

Related documents

För att emotse kundernas ökade krav på jämn bra kvalitet, ökad effektivitet samt att kunna bevisa att förutsättningarna till bra kvalitet finns för kunderna, avser Qbranch

En chef som inte hade lika mycket erfarenhet i chefsrollen som övriga upplevde till en början det som positivt att kunna läsa mejlen utanför kontorstid för att detta bidrog till

– Länklagret skickar ett meddelande mellan två noder som delar samma medium (är anslutna till samma länk ). – Nätverkslagret fattar beslut om via vilken länk meddelandet

På samma sätt som för kvalitet bör normnivåfunktionen för nätförluster viktas mot kundantal inte mot redovisningsenheter.. Definitionerna i 2 kap 1§ av Andel energi som matas

This product contains a spring mechanism which can cause the assembly and/or mounted equipment to move forcibly, and quickly, when released via the actuating lever or handle..

Leuchowius och Magneheds (1999) menar att barn behöver använda hela kroppen för att lära, de behöver uppleva saker kinetiskt. Sedan utvecklas den taktila förmågan som innebär att

så sätt kan det uppmärksammas att verksamheten har ändrats och att tiden inte räcker till. En större studie kommer att visa på fler aspekter i det normativa kontraktet och

Eftersom de kommuner vars medborgare i snitt har lägre inkomster tenderar att visa både större stöd för SD och lägre valdeltagandedeltagande försvagar dessa kommuner