RAS Rasspecifika avelsstrategier

RAS – Rasspecifika avelsstrategier

RAS är en handlingsplan för aveln inom alla raser under SKK. Det skall beskriva problem men också positiva sidor inom en ras.

Dokumentet tas fram tillsammans med rasklubbar, specialklubbar och SKK och skall ge en beskrivning av nuläget vad gäller hälsa, mentalitet, exteriör och jaktliga egenskaper.

I dokumenten beskrivs också vilka målsättningar och avelsmål som rasklubben och specialklubben har satt upp.

Det skall göras utvärderingar varje år hur arbetet går för att nå de uppsatta målen.

Utvärdering av RAS 2013.

Följande punkter är utvärderade 2013:

• Registreringstatistik / Importstatistik

• Inavelsgrad – Mål under 2,5 %.

• Jaktprovsstatistik – Pristagarprocent på årskull – Mål 32%.

• Utveckling olika jaktegenskaper som bedöms på jaktprov.

• Hälsa/ HD / Årskull.

• Hälsa / ED.

• Hälsa övrigt.

• Hanhundsanvändning.

• Exteriör – Mål 10% CK av 5åriga hundar eller

äldre.

Registreringsstatistik

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Registreringar Jämthund

Registeringen av antalet Jämthundar ökade från 1742 under 2012 till 1935 år 2013. Det ger en ökning med 11%.

Import

Registrering av importerade Jämthundar minskade från 113 st till 109 st. Men trenden ligger ju klart på ökande andel

importer.

0 20 40 60 80 100 120

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Registrering importer

Serie1

Importens andel.

Importen motsvarade 6% av alla registrerade hundar 2013.

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Importer Svenska hundar

Jämthunden är den näst största rasen i Sverige.

Jämthunden ligger nu 2:a i SKKs registreringsstatistik, efter Labrador retriever. Totalt registrerades det 50497 hundar hos SKK 2013 så ca 4%

av alla registrerade hundar är jämthundar. Även gråhundar har en ökning och rasen ligger nu 10:a med 797 registreringar. Annars ser det tunt ut bland jakthundarna och speciellt bland drivande raser.

De 20 mest registrerade raserna 2013 1.Labrador retriever (2 275 st)

2.Jämthund (1 935 st) 3.Golden retriever (1 809 st) 4.Tysk schäferhund (1 339 st) 5.Chihuahua, långhårig (1 320 st) 6.Cocker spaniel (1 047 st)

7.Cavalier king charles spaniel (1 034 st) 8.Shetland sheepdog (916 st)

9.Chihuahua, korthårig (913 st) 10.Norsk älghund, grå (797 st)

Registreringsstatistik Finland

1000 1050 1100 1150 1200 1250 1300 1350 1400

2009 2010 2011 2012 2013

Registreringar Finland Jämthunden är även en stor ras i Finland.

1378 jämthundar registrerades 2013.

Registreringsstatistik i Norge

Registreringarna ökar i Norge.

354 Jämthundar registrerades i Norge.

0 50 100 150 200 250 300 350 400

2011 2012 2013

Registreringar Norge

Registreringsstatistik Norden

Totalt så registrerades det 3667 Jämthundar i Sverige, Norge och Finland under 2013. Det var en ökning med 10%

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000

2011 2012 2013

Registrering Jämthund i Norden

Norge Finland Sverige

Inavelsgrad

Rasens genomsnittliga inavelsgrad är 0,9% under 2013 och ligger klart under målet på 2,5%. En ökande import och fler jaktprovsmeriterade hundar ger en större bredd. Givetvis så är det lättare att hålla nere inavelsgraden i en stor ras som Jämthunden.

Pristagarprocent

Pristagarprocenten är nu uppe i 25% för hundar födda 2008 ( 5 år) vilket är bästa resultatet hittills i Jämthunden historia. Målet är 32% så vi har en bit kvar att vandra. Men trenden är upp ca 6% mellan 2000 och 2008.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Pristagareprocent per årskull

Pristagarprocent mot föregående år

Om vi jämför pristagarprocenten på hundar i olika ålder mellan åren så kan vi se trender. Blå stapel är årets avstämning och röd är förra årets avstämning. Vi ser då tydligt att det är en förbättring för alla utom för 4 åringar som har samma procentsats.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

7 år 6 år 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år

% pristagare vid avstämning 2013 och 2014

2014-02-05 2013-01-25

Utvärdering tidig jakt

Tidig jakt är ett bra mått på hundar som har bra genetiska förutsättningar för att bli bra jakthundar. Därför mäter vi hur stor andel av varje årskull som klarar att ta pris året efter födelseåret. Trendlinjen är klart positiv.

Enstaka år kan värden ändras beroende mycket snö tidigt under höstarna.

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Procent pristagare året efter födelseår

Födelseår

Utvärdering jaktegenskaper

1 åringar

Tempo i söket

Tempo i söket har en svag försämring tills årskull 2012 då det försämras markant. En trolig förklaring kan vara att vi från provsäsongen 2013 använder GPS pejling och kan bedöma tempot.

Födelseår 0,00

1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Tempo i söket

Utvärdering Jaktegenskaper

1 åringar

Sökets omfattning

Trenden för sökets omfattning är att det blivit en liten försämring.( Ca 0,1 poäng.)

Åtgärd: Vi bör lokalisera vilka hanar som ger stor omfattning på sök och rekommendera dessa till uppfödarna.

5,40 5,60 5,80 6,00 6,20 6,40 6,60 6,80 7,00 7,20

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Sökets omfattning

Födelseår

Utvärdering jaktegenskaper

1 åringar

Förmåga att finna älg

Trenden är en försämring i detta moment. ( ca 0,1 poäng)

Åtgärd: Vi bör lokalisera vilka hanar som ger stor omfattning på sök och rekommendera dessa till uppfödarna.

6,80 7,00 7,20 7,40 7,60 7,80 8,00

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Förmåga finna älg

Födelseår

Utvärdering jaktegenskaper

1 åringar

Avstånd till upptagsplatsen

Trend kan inte utläsas.

Åtgärd: Ingen åtgärd då vi inte kan se att momentet har någon arvbarhet.

Avikelsen 2005 kan ha samband med tidig och stor snömängd detta år.

6,20 6,40 6,60 6,80 7,00 7,20 7,40 7,60 7,80 8,00

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Avstånd upptagsplats

Födelseår

Utvärdering jaktegenskaper

1 åringar

Ståndskall på upptagsplats

Trenden är en svag försämring. ( ca 0,3 poäng)

Åtgärd: Vi bör se upp med för heta hundar. Vi bör kommunicera till uppfödare att vi önskar att man lägger större vikt vid bra

ståndegenskaper. Hjälpa till med att ta fram avelstatistik. Rovdjurens ökning kan påverka statistiken.

6,40 6,60 6,80 7,00 7,20 7,40 7,60 7,80

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Ståndsskall_upptagsplats

Födelseår

Utvärdering jaktegenskaper

1 åringar

Ståndskallets kvalitét

Trenden är en markant förbättring. (Ca 0,9 poäng)

Åtgärd: Ingen åtgärd. Ett tecken på att våra hundar skäller mer fast ståndskall under provdagen.

6,20 6,40 6,60 6,80 7,00 7,20 7,40 7,60 7,80 8,00 8,20 8,40

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Ståndsskall_kvalitet

Födelseår

Utvärdering jaktegenskaper

1 åringar

Vilja att förfölja flyende älg

Trenden är en markant förbättring.( ca 0,5 poäng)

Åtgärd: Ingen åtgärd. Men vi bör se upp så att vi inte får hundar med för långt förföljande.

8,80 8,90 9,00 9,10 9,20 9,30 9,40 9,50 9,60 9,70 9,80

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Vilja att förfölja

Födelseår

Utvärdering jaktegenskaper

1 åringar

Ställande av flyende älg

Trenden är en klar förbättring. ( ca 1,0 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd.

5,00 5,50 6,00 6,50 7,00 7,50 8,00

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Ställande_flyende_älg

Födelseår

Utvärdering jaktegenskaper

1 åringar

Skalltid

Trenden är en klar förbättring. ( ca 1,1 poäng) Åtgärd: Ingen åtgärd.

Skalltiden speglar mycket av hundens jaktliga förmåga så det är ett utmärkt resultat.

5,00 5,50 6,00 6,50 7,00 7,50 8,00 8,50 9,00

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Skalltid

Födelseår

Utvärdering jaktegenskaper

1 åringar

Skallets hörbarhet

Trenden är en liten försämring av skallets hörbarhet. ( ca 0,1 poäng) Åtgärd: Vi bör rekommendera hanhundar i avel som har högt index i hörbarhet.

Bra hörbarhet på skallet är viktigt på en rastypisk jämthund.

7,60 7,65 7,70 7,75 7,80 7,85 7,90 7,95 8,00 8,05

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Skall hörbarhet

Födelseår

Utvärdering jaktegenskaper

1 åringar

Skalltäthet

Vi kan inte utläsa någon trend på skalltätheten.

Åtgärd: ingen åtgärd

En bra skalltäthet gör det lättare för jägaren att smyga in och skjuta älgen. Vi hittar ingen förklaring till att medeltalet slår så mycket mellan årskullarna.

7,40 7,60 7,80 8,00 8,20 8,40 8,60

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Skalltäthet

Födelseår

Utvärdering jaktegenskaper

1 åringar

Vi kan utläsa en trend mot att hundarna uppvisar ett sämre samarbete och kontakt med föraren.( ca 0,5 poäng)

Åtgärd: Vi bör ta fram statistik för att hitta de hundar som ger bra samarbete med föraren.

6,40 6,60 6,80 7,00 7,20 7,40 7,60 7,80 8,00

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Samarbete

Födelseår

Utvärdering jaktegenskaper

1 åringar

Lydnad

Vi kan utläsa en tydlig trend mot att hundarna uppvisar en förbättrad lydnad. ( ca 0,4 poäng)

Åtgärd: Ingen åtgärd.

Utmärkt att hundarna uppvisar bättre lydnad i samband med bra resultat på viktiga ”jaktlustmoment”.

4,80 4,90 5,00 5,10 5,20 5,30 5,40 5,50 5,60 5,70 5,80

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Lydnad

Födelseår

Utvärdering jaktegenskaper

1 åringar

Summa poäng

Vi kan utläsa en tydlig trend mot att hundarna blir bättre genom att poängsumman blir högre. Trendlinjen ligger 2,5 poäng högre efter 10 år.

Ett utmärkt avelsresultat.

69,00 70,00 71,00 72,00 73,00 74,00 75,00 76,00

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Summa poäng

Födelseår

HD

Jämthunden har en fortsatt mycket bra HD status med 92% felfria hundar.

86,0%

87,0%

88,0%

89,0%

90,0%

91,0%

92,0%

93,0%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Procent HD fria hundar ( A eller B)

Serie1

ED

Det är nu många fler som även ED röntgar sina hundar och det beror nog till stor del på kravet att alla hundar som är födda 2009 eller senare skall vara ED röntgade om de skall användas i avel.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

% ED röntgade

ED

Jämthunden har också en bra ED status med 93% ED fria hundar. Vi har dock lokaliserat några hanar som ger lite för mycket ED fel.

85%

86%

87%

88%

89%

90%

91%

92%

93%

94%

95%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

% Ed fria hundar

Serie1

Hanhundsanvändning

Diagram som visar pristagarprocent på hanar med mer än 5 kullar.

Hanar födda 2004 eller senare. 7 hundar ligger under 20%. En hund har mer än 15 kullar.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

0 10 20 30 40 50 60 70

TALLIDENS PLEX SÖRFINNSKOGENS ZNOBBEN NORDÅSENS FAJJO DUNDERMYRENS ROZZ BORÅSENS GIBSON RUSMOSAN FOPPA VIAGRAS BOZZ ÄLGSKALLETS IZOR REMMAMYRENS ARRAK NORDJÄMTENS PIL BOTNEBEKKEN'S ARKO ULLISJAURLANDETS GORM FÄLLESTRANDS BONZO LÅNGSJÖNÄSETS JACK MALMLÅNGENS CASTOR BOVATTNETS BOSS BOM SÖROMBÄCKENS CENT USTERYDS BOSS FÄBOBERGETS HOSS FÄBOBERGETS HIVO RECES RIO HÄNSJÖNS ARGO FÄBOBERGETS GORM NEROKIN JERE RUSKAMETSÄN ATHOS LAPINKAIRAN ADAM KOUGSTABACKENS BALOO NORDJÄMTENS ALBIN SIIMEKSEN JANNU LÅNGSJÖNÄSETS JUBEL LAPINKAIRAN ASTOK NYLUNDAS HUSS BLECKÅS PONDUS VÄSTJÄMTENS BOY ELIMON SALON RAPSU JACKSON BOTNEBEKKEN'S ARRO IKE FÄBOBERGETS GOLIAT TRIC PANSARTORPS SICKO RENKIRANNAN PETROV SÖROMBÄCKENS BRASSE ONNIVAARAN EKA ROBIN

Pristagreprocent Antal kullar

Hanhundsanvändning

Här visas de hundar som fått störst inflytande på aveln i Sverige. De är rangordnade efter antal barnbarn i Sverige.

Regnr Hundnamn Föd.år Sv.födda avk. * Övr. avk Sv. barnbarn * Övr.

barnbarn

S35062/90 ÄLGNÄSET JEPPE 1990 275 5 1 403 13

S27466/96 KLÖVKAMPENS URO 1996 190 5 1 099 35

S10650/98 NISSAS FONI 1993 312 11 1 009 28

S54212/98 KASTOR 1998 117 19 623 14

S13127/98 NISSAS EMPPU 1992 141 1 541 6

S50476/92 LÖVKLÄPPENS GREY 1992 111 4 513 6

S28827/93 ALVIKSGÅRDENS RASK 1993 101 1 504 16

SF27610/90 PALAVARIN KÖTTI 1990 30 29 495 93

S54070/98 HÄRKILAS NITO I 1998 93 0 481 29

S48773/2003 FISKTJÄRNLIDENS BURRE 2003 81 4 472 7

S37254/96 LUNDBERGS VEIJKO 1996 94 1 471 29

S28838/90 DRAGMYRANS TILL 1990 80 0 445 6

S33764/98 NOLIBERGETS TROLL 1998 93 0 428 0

S21486/2001 TRÄTAR MYRENS MAC 2001 94 9 418 12

S30864/99 JOJJE 1999 50 9 386 48

S33595/94 ASKESJÖNS DOUGLAS 1994 125 4 376 3

S33612/92 KLÖVBÄCKENS IXO 1992 41 0 349 2

S61686/90 CLASSIK 1990 83 9 334 6

S22447/99 FÄBOBERGETS NIX 1999 81 9 329 3

S56438/2000 HOLMSJÖNS TALO 2000 58 12 310 49

S28664/2000 BOJ 2000 99 0 308 10

S43674/2004 SÖROMBÄCKENS BRASSE 2004 75 10 304 17

Exteriör

Nedanstående diagram visar procent CK i olika årskullar. Trenden går mot en förbättrad exteriör och målet som är satt till 10% CK av registrerade hundar har träffats i årskullen 2008 och 2010 och överträffats i årskull 2011.

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Procent CK

Procent CK