• No results found

RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "RAS. Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov"

Copied!
15
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

RAS

Rasspecifika avelsstrategier för Slovensky Kopov

Rev. 3 2015

Innehållet är ett förslag till RAS för Slovensky Kopov och är inte färdigt. Den som vill diskutera förslaget och/eller har synpunkter är välkommen att kontakta Glenn

Johansson senast 31 Aug 2015 på telefon 0709-348914, epost gimpen@live.se

(2)

Avelsstrategier Slovensky Kopov Historik.

Kopovens historia är ganska oklar. De första gångerna ”Kopovrasen” omnämns skriftligen är på 1700 och 1800-talet där man förbjuder den att paras med andra raser.

Från början såg man enbart till de jaktliga egenskaperna i aveln. Kopoven skulle driva med skall och hålla på i timmar. Man brydde sig inte om storlek eller färg och teckning på hunden.

I likhet med andra raser varierade kopoven mycket. Ursprungligen låg mankhöjdens varians mellan 40 och 65 cm.

Slovensky Kopov härstammar från de bergiga områdena i Slovakien. Här har dessa hundar länge använts för jakt. De var även pålitliga vakthundar. Kopoven var hunden för den enkla människan. De mer bemedlade förde dock rasen vidare till Tyskland. Ursprunget till rasen är dock fortfarande höljt i dunkel, men man vet med säkerhet att en av de tidigaste av typen härstammar från Keltenbracken.

Kring 1915 inleddes avelsarbetet. Entusiasterna började enas om hur rasen skulle se ut gällande hårlag, färg och teckning. Mankhöjden fastställdes först senare, när det förordades att högbenta hundar inte fick hetsa/driva vilt på ett oetiskt sett.

1936 hölls den första avelsutställningen för Slovensky Kopov i staden Banska Bystrica för att hitta ett antal avelsdjur att börja med. 1940 började det verkliga avelsarbetet. Det var de entusiastiska uppfödarna i centrala Slovakien och i Spis-regionen som såg till att rasen utvecklades, i och med att den Slovakiska rasavelsboken ”Slowakische Rassenzuchtbuch”

grundlades. Strax därefter hade rasstandarden för Slovensky Kopov utarbetats.

Den ursprungliga avelsbasen av Slovensky Kopov innehöll 26 hundar, 14 hanar och 12 tikar.

1963 erkändes Slovensky Kopov av FCI som en egen ras.

Slovensky Kopov finns, förutom i Sverige, vad känt är representerad i Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Italien, Frankrike, Polen, Bosnien och Kanada.

Slovensky Kopov i Sverige

De första Slovensky Kopov importerades till Sverige från Slovakien under 2002, 4 tikar och 1 hane. Tikarna blev parade under den tid de satt i karantän i Danmark. Resultatet blev att 27 valpar föddes i Sverige. Under 2003 importerades det ytterligare 4 hundar, 2 hundar från Slovakien och 2 st från Tyskland.

De hundar som importerades till Sverige var:

Blesk Hane

Odra Vlci Potok Tik

Asta Tik

Juta Tik

Beka spod Rosniarok Tik Ren Ren Krssákov Dvor Hane

Jela Z Grznárky Tik

Filia Venandi Tik

Arack Vom Lehmrott Hane

(3)

2002 grundades Svenska Slovensky Kopov klubben. SSKK blev ansluten som

”Avtalsansluten rasklubb” till SKK.

Rasklubbens uppgift är att:

• Väcka intresse för och främja aveln av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda rasrena hundar.

• Bevara och utveckla rasens specifika egenskaper och verka för utveckling av dressyr, och praktiskt bruk av denna.

• Informera och sprida kunskap om rasens beteende, dess fostran, utbildning och vård.

• Bevaka och arbeta med frågor som har ett rasspecifikt intresse för hundägaren och hundägandet.

• Skapa och vidmakthålla goda relationer mellan omvärlden och hundägaren och hundägandet.

Det finns idag ett fåtal kennlar och privat personer som föder upp Slovensky Kopov i Sverige.

För rasens fortlevnad är det bra med en sund import och användandet av täckhundar från utlandet för att säkerställa de jakliga egenskaperna samt den genetiska variationen. Men att även aktivt jobba med de lovande hundar vi har i Sverige. Vi står idag på en bättre bas än 2009 med 16 tikar & 9 hannar importerade de senast 5 åren, med dubbelt så många hundar registrerade och med ett större antal vildsvin både till antalet & geografiskt i landet. Idag har SSKK knappt ett hundratal medlemmar. För att vi skall kunna verka som rasklubb för de ca.500 hundar som är i livet i Sverige idag, jobbar vi aktivt för att attrahera fler kopovägare som medlemmar.

(2004 ansökte SSKK om inträde i den internationella föreningen för Slovensky Kopov (IVZSSB) och vi blev invalda i november 2004.

Denna Förening lades ner 2008/2009 av anledningar vi i Sverige inte styr över.

Men ett samarbete mellan länderna fortsätter och har förstärkts ytterligare under 2014/2015 för att säkerställa rasens fortlevnad och genetiska variation.

Population

Rasen har under de senaste åren haft en betydande ökning i antal registrerade valpar, med endast en nedgång under 2012. Klubben jobbar hårt med att hundarna skall komma till vildsvinsjägare. Även älgjägare i framförallt mellan Sverige och norrut. Kopov ägare som inte har tillräckligt med kunskap, materiel, eller jakttillfällen, ska kunna få hjälp med detta som medlem i SSKK. Det är viktigt unga hundar verkligen får chansen att visa sina egenskaper och kvaliterer i skogen och i övriga bedömningsaktiviteter.

Registreringsår: 2010 - 2014 Visa

Antal reg/år 2010 2011 2012 2013 2014 Tikar (varav importer) 29 ( 2) 31 ( 2) 7 46 ( 6) 31 ( 6) Hanar (varav importer) 29 ( 1) 21 8 26 ( 4) 30 ( 4) Totalt 58 ( 3) 52 ( 2) 15 72 ( 10) 61 ( 10)

(4)

Reproduktionsförmågan hos rasen får ansen som god.

Hundar använda i avel mellan: 2010 - 2014

2010 2011 2012 2013 2014 Kullstorlek genomsnitt 5,5 7,3 5,0 6,9 6,4 Antal kullar 11 6 3 9 8

Tikar

2010

Antal kullar: 11 Totalt valpar: 61 Kullsnitt: 5,5

Hundens andel av rasen

2010 2010 2010 2010 2010 Totalt Totalt

Regnr Namn OBS!

% Antal kullar

% Antal valpar

Antal kullar

Antal valpar

Kull- snitt

Antal kullar

Antal valpar

S57986/2005 Rimdalens Era 9,1 14,8 1 9 9,0 1 9

S56939/2004 Timely Kajsa 9,1 13,1 1 8 8,0 3 18

S16161/2006 Beggy Vom Sählenbach 9,1 11,5 1 7 7,0 2 15

S57988/2005 Rimdalens Epika 9,1 9,8 1 6 6,0 1 6

S61539/2005 Ida Venandi 9,1 9,8 1 6 6,0 2 12

S13286/2006 Ada 9,1 9,8 1 6 6,0 2 13

S63316/2005 Hallmans Grappa 9,1 8,2 1 5 5,0 1 5

S13285/2006 Anny 9,1 8,2 1 5 5,0 2 13

S26357/2006 Gaddaröds Molly 9,1 8,2 1 5 5,0 2 10

S28997/2008 Ama Lesný Chór 9,1 4,9 1 3 3,0 1 3

S68501/2005 Rantafejs Stojka 9,1 1,6 1 1 1,0 4 15

2011

Antal kullar: 6 Totalt valpar: 44 Kullsnitt: 7,3

Hundens andel av rasen

2011 2011 2011 2011 2011 Totalt Totalt

Regnr Namn OBS!

% Antal kullar

% Antal valpar

Antal kullar

Antal valpar

Kull- snitt

Antal kullar

Antal valpar

S47545/2004 Sibbofjärdens Alida 16,7 20,5 1 9 9,0 2 16

S44886/2007 Brita Vojles Lest 16,7 20,5 1 9 9,0 1 9

S56939/2004 Timely Kajsa 16,7 15,9 1 7 7,0 3 18

S68501/2005 Rantafejs Stojka 16,7 15,9 1 7 7,0 4 15

S48915/2006 Rantafejs Riga Niniane Of The Lake 16,7 15,9 1 7 7,0 1 7

S68502/2005 Rantafejs Strelka 16,7 11,4 1 5 5,0 1 5

2012

Antal kullar: 3 Totalt valpar: 15 Kullsnitt: 5,0

Hundens andel av rasen

2012 2012 2012 2012 2012 Totalt Totalt

Regnr Namn OBS! % Antal

kullar % Antal valpar Antal

kullar Antal valpar Kull-

snitt Antal kullar Antal

valpar

S13286/2006 Ada 33,3 46,7 1 7 7,0 2 13

S26357/2006 Gaddaröds Molly 33,3 33,3 1 5 5,0 2 10

S68501/2005 Rantafejs Stojka 33,3 20,0 1 3 3,0 4 15

(5)

2013

Antal kullar: 9 Totalt valpar: 62 Kullsnitt: 6,9

Hundens andel av rasen

2013 2013 2013 2013 2013 Totalt Totalt

Regnr Namn OBS! % Antal

kullar % Antal valpar Antal

kullar Antal valpar Kull-

snitt Antal kullar Antal

valpar SE33705/2012 Rantafejs Nynaeve

Al'Meara Av Zast 22,2 22,6 2 14 7,0 2 14

SE22119/2010 Gucka Espets

Driva 11,1 16,1 1 10 10,0 1 10

SE21538/2010 Boxholmsjägarens Yaffa 11,1 12,9 1 8 8,0 1 8

SE57028/2013 Asta Z Hornej Baby 11,1 12,9 1 8 8,0 1 8

S11258/2009 Bronesslans Paxi 11,1 11,3 1 7 7,0 1 7

S35922/2009 Sativa 11,1 9,7 1 6 6,0 1 6

SE51132/2013 Kira Von Der Schweinegrube 11,1 8,1 1 5 5,0 1 5

S68501/2005 Rantafejs Stojka 11,1 6,5 1 4 4,0 4 15

2014

Antal kullar: 8 Totalt valpar: 51 Kullsnitt: 6,4

Hundens andel av rasen

2014 2014 2014 2014 2014 Totalt Totalt

Regnr Namn OBS! % Antal

kullar % Antal valpar Antal

kullar Antal valpar Kull-

snitt Antal kullar Antal

valpar

SE29173/2013 Fila Lohyna 12,5 17,6 1 9 9,0 1 9

SE46689/2011 Rantafejs

Yalgonata Av Grist 12,5 15,7 1 8 8,0 1 8

SE38085/2014 Gina 12,5 15,7 1 8 8,0 1 8

SE47971/2010 Gaddaröds Ila 12,5 13,7 1 7 7,0 1 7

SE38826/2010 Rantafejs

Princezná Av Zust 12,5 11,8 1 6 6,0 1 6

SE48206/2011 Saga 12,5 11,8 1 6 6,0 1 6

S33167/2008 Boxholmsjägarens Zäta 12,5 7,8 1 4 4,0 1 4

SE21542/2010 Boxholmsjägarens Yra 12,5 5,9 1 3 3,0 1 3

Hannar

2010

Antal kullar: 11 Totalt valpar: 61 Kullsnitt: 5,5

Hundens andel av rasen

2010 2010 2010 2010 2010 Totalt Totalt

Regnr Namn OBS!

% Antal kullar

% Antal valpar

Antal kullar

Antal valpar

Kull- snitt

Antal kullar

Antal valpar

S11127/2004 Timely Corro 9,1 14,8 1 9 9,0 1 9

S57999/2005 Sibbofjärdens Cello 9,1 13,1 1 8 8,0 2 14

SPKP11069 Jager Spod Sihly 9,1 11,5 1 7 7,0 2 15

S11124/2004 Timely Ceke 9,1 9,8 1 6 6,0 1 6

S40979/2006 Dexter 9,1 9,8 1 6 6,0 2 14

S19834/2008 Rimdalens Kanec 9,1 9,8 1 6 6,0 1 6

S55330/2004 Gamekeeper's 9,1 8,2 1 5 5,0 2 13

(6)

Whiskey Hip Hop

S56938/2004 Timely Kasper 9,1 8,2 1 5 5,0 1 5

S38027/2006 Sibbofjärdens

Fredda 9,1 8,2 1 5 5,0 2 14

S57991/2005 Rimdalens Emir 9,1 4,9 1 3 3,0 2 12

S58704/2007 Knutstorps Zumo 9,1 1,6 1 1 1,0 1 1

2011

Antal kullar: 6 Totalt valpar: 44 Kullsnitt: 7,3

Hundens andel av rasen

2011 2011 2011 2011 2011 Totalt Totalt

Regnr Namn OBS!

% Antal kullar

% Antal valpar

Antal kullar

Antal valpar

Kull- snitt

Antal kullar

Antal valpar

S49387/2004 Rimdalens Chrix 16,7 20,5 1 9 9,0 2 16

S38027/2006 Sibbofjärdens

Fredda 16,7 20,5 1 9 9,0 2 14

S47548/2004 Sibbofjärdens Ajax 16,7 15,9 1 7 7,0 2 13

S15578/2006 Rimdalens Fesak 16,7 15,9 1 7 7,0 2 16

PKRVI/13770 Gringo Venator

Magnus 16,7 15,9 1 7 7,0 1 7

S35925/2009 Pang 16,7 11,4 1 5 5,0 1 5

2012

Antal kullar: 3 Totalt valpar: 15 Kullsnitt: 5,0

Hundens andel av rasen

2012 2012 2012 2012 2012 Totalt Totalt

Regnr Namn OBS! % Antal

kullar % Antal valpar Antal

kullar Antal valpar Kull-

snitt Antal kullar Antal

valpar S23767/2008 Rantafejs

Majeský Av Riem 33,3 46,7 1 7 7,0 1 7

VDH/SBV09079 Hasso Von Der

Schweinegrube 33,3 33,3 1 5 5,0 1 5

SPKP14411 Aris Morske Oko 33,3 20,0 1 3 3,0 1 3

2013

Antal kullar: 9 Totalt valpar: 62 Kullsnitt: 6,9

Hundens andel av rasen

2013 2013 2013 2013 2013 Totalt Totalt

Regnr Namn OBS! % Antal

kullar % Antal valpar Antal

kullar Antal valpar Kull-

snitt Antal kullar Antal

valpar S54651/2007 Longbergets

Sigge 22,2 22,6 2 14 7,0 2 14

VDH/SBV2010004 Ivo Von Der 11,1 16,1 1 10 10,0 1 10

(7)

Schweingrube

S40979/2006 Dexter 11,1 12,9 1 8 8,0 2 14

SE50899/2013 Argo Z

Judavinklu 11,1 12,9 1 8 8,0 1 8

SE65744/2010 Myrris Macallan 11,1 11,3 1 7 7,0 1 7

S11040/2007 Råhultets

Mcpherson 11,1 9,7 1 6 6,0 1 6

S26352/2006 Gaddaröds

Arrak 11,1 8,1 1 5 5,0 2 9

SPKP13895/11 Fico Ziciho

Pustatina 11,1 6,5 1 4 4,0 1 4

2014

Antal kullar: 8 Totalt valpar: 51 Kullsnitt: 6,4

Hundens andel av rasen

2014 2014 2014 2014 2014 Totalt Totalt

Regnr Namn OBS!

% Antal kullar

% Antal valpar

Antal kullar

Antal valpar

Kull- snitt

Antal kullar

Antal valpar SPKP14929 Eddy Krssakov

Dvor 37,5 35,3 3 18 6,0 3 18

CLPSK1257/13 Albi Spod

Vinohrádku 12,5 15,7 1 8 8,0 1 8

SE47695/2014 Mrki 12,5 15,7 1 8 8,0 1 8

VDHSBV09054 Artos Vom Hexenkamp 12,5 13,7 1 7 7,0 1 7

SPKP13636/12 Astor Z Micinskeho Haja 12,5 11,8 1 6 6,0 1 6

S26352/2006 Gaddaröds Arrak 12,5 7,8 1 4 4,0 2 9

Inavelsgraden hos Slovensky Kopov är relativt låg, med vissa undantag. I Sverige har inavelsgraden inte varit över 3 % sedan 2007 och inte över 1 % sedan 2014. SSKK har i sina avelsrekommendationer framställt att vi tillåter en inavelsgrad i varje enskild kull upp till 6.25% i enlighet med SKK rekommendation. Det är i sig högt. En anledning till att inavelsgraden kan vara hög, är att man i Slovakien och andra länder har linjeavlat väldigt hårt tidigare. Emellanåt vill/behöver vi förstärka bra linjer/gener med så kallad linjeavel. I dagsläget upplever vi inga problem utan ser att vi har en god genetisk spridning.

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Inavelgraden 3,5 % 2,3 % 1,7 % 2 % 2,8 % 2,8 % 2,8 % 1 % Rasens genomsnittliga inavelsgrad. Beräknad över 5 generationer.

(8)

Avelsstruktur- barnbarn

Visa: tabell Kön: Tikar Svenskfödda barnbarn, antal: t.o.m.: Visa

* Övriga är de ej svenskfödda avkommor/barnbarn som finns i SKKs databas, t.ex. importer och tävlingshundar.

Dessa räknas ej med i rasstatistik.

Antal hundar: 27

Regnr Hundnamn OBS! Föd.år

Sv.födda

avk. * Övr. avk Sv. barnbarn

* Övr.

barnbarn

S20312/2005 DIANA SPOD KUNOVEJ 2004 28 0 20 0

S37787/2002 ODRA VLCI POTOK 1997 23 0 57 0

S39604/2002 TIMELY ARA 2002 21 0 9 0

S39605/2002 TIMELY ANJA 2002 20 0 66 0

S56939/2004 TIMELY KAJSA 2004 18 0 9 0

S58457/2003 FILIA VENANDI 2002 18 0 46 0

S47545/2004 SIBBOFJÄRDENS ALIDA 2004 16 0 7 0

S39618/2002 BULLRA 2002 16 0 16 0

S16161/2006 BEGGY VOM

SÄHLENBACH 2004 15 0 26 0

S68501/2005 RANTAFEJS STOJKA 2005 15 0 14 0

S39600/2002 TIMELY BIKA 2002 14 0 22 0

S37788/2002 ASTA 1999 14 0 74 0

S13286/2006 ADA 2005 13 0 18 0

S61539/2005 IDA VENANDI 2004 12 0 15 0

S31801/2003 JELA Z GRZNÁRKY 2001 11 0 37 0

S26357/2006 GADDARÖDS MOLLY 2006 10 0 10 0

S12322/2008 AMSEL VOM

HAVELBERGER DOM 2002 10 0 6 0

S38782/2002 JUTA 2000 9 0 28 0

S44886/2007 BRITA VOJLES LEST 2005 9 0 6 0

S61325/2005 ALA SPOD ROSNIAROK 1999 9 2 30 1

SE57028/2013 ASTA Z HORNEJ BABY 2008 8 1 18 0

S39606/2002 TIMELY AYA 2002 8 0 6 0

S35388/2005 CLEA SPOD

PROSTREDNÉHO VRCHU 2004 7 0 1 0

S48914/2006 RANTAFEJS RIGA

MORGHANA LE FAY 2006 6 0 11 0

S57988/2005 RIMDALENS EPIKA 2005 6 0 7 0

S39615/2002 BLIXTRA 2002 5 0 14 0

S12653/2006 CITA DOBROCAJKA 2004 4 0 26 0

(9)

Visa: tabell Kön: Hanar Svenskfödda barnbarn, antal: t.o.m.: Visa

* Övriga är de ej svenskfödda avkommor/barnbarn som finns i SKKs databas, t.ex. importer och tävlingshundar.

Dessa räknas ej med i rasstatistik.

Antal hundar: 28

Regnr Hundnamn OBS!Föd.år

Sv.födda avk.

* Övr.

avk

Sv.

barnbarn

* Övr.

barnbarn

S31802/2003 REN KRSSÁKOV DVOR 1996 43 1 89 3

S37407/2002 BLESK 1999 30 0 116 0

S14578/2004 ARACK VOM LEHMROTT 2003 27 0 73 0

S52622/2006 CEDRO SPOD HIRKY 2001 24 0 10 0

S49387/2004 RIMDALENS CHRIX 2004 16 0 7 0

SPKP11069 JAGER SPOD SIHLY 2000 15 5 26 7

S57999/2005 SIBBOFJÄRDENS CELLO 2005 14 0 11 0

S53727/2003 TIMELY JOCK 2003 14 0 28 0

S40979/2006 DEXTER 2006 14 0 4 0

S38027/2006 SIBBOFJÄRDENS FREDDA 2006 14 0 16 0

S47548/2004 SIBBOFJÄRDENS AJAX 2004 13 0 4 0

S55332/2004 GAMEKEEPER'S HIP STAR 2004 13 0 13 0

S61326/2005 LORD Z PRIEVRANY 2002 13 0 17 0

S57991/2005 RIMDALENS EMIR 2005 12 0 7 0

SPKP11926/04 JOGI MARCILÁZ 2002 11 4 6 4

SPKP12249/07 DENY Z POLCINY 2003 10 0 6 0

SPKP11739 LOTOR SPOD SIHLY 2002 10 0 14 0

VDH02/0960230 CARUSO VON ROTTMÜNDE 2002 10 1 5 0

S23767/2008 RANTAFEJS MAJESKÝ AV

RIEM 2008 7 0 14 0

S18620/2005 ANTON VOM HÜBENTHAL 2004 7 0 20 0

S39609/2002 TIMELY ARKO 2002 7 0 16 0

PKRVI/13770 GRINGO VENATOR

MAGNUS 2008 7 0 8 0

S11124/2004 TIMELY CEKE 2003 6 0 11 0

S19834/2008 RIMDALENS KANEC 2008 6 0 7 0

SPKP12381 BAT Z HRUSKOVE DVORA 2004 6 2 4 1

CLPSK/560 DENNY HARTMANOVSKY

POTOK 1998 4 0 26 0

S11123/2004 TIMELY CARO 2003 3 0 9 0

S58704/2007 KNUTSTORPS ZUMO 2007 1 0 6 0

En enskild planerad parning kan ändå vara olämplig trots låg grad av inavel. Orsaken kan vara att t.ex. de gener som hanhunden bär på redan finns talrikt representerade bland stammens tikar, d.v.s. hanhunden är närbesläktad med övriga tikar i rasen. Men detta behöver inte alltid stoppa oss för att använda individer vi anser ha goda jaktliga egenskaper.

Det har importerats några hundar ifrån Bosnien. Under 2014 föddes 6 hannar och 2 tikar efter 2 av dessa importer. Samt att en hanne parats med en tik efter våra tidiga Blesk/linjer under våren 2015. Dessa har i princip inget mätbart släktskap med de hundar och länder vi hittills arbetat med och kan därför vara väldigt intressanta genetiskt för Sverige. Dessa hundar har även visat sig intressanta som täckhundar till våra samarbetsländer. Framförallt Tyskland som bett om hjälp med parning av en handfull tikar.

(10)

I dagsläget finns det 197 tikar och 186 hannar med S i reg.nr

samt 144 st tikar och 114 hannar med SE i sitt reg.nr. Totalt 341 tikar och 300 hannar ger alltså 641 registrerade Slovensky Kopovs hos (Svenska Kennelklubben Inga registeringar 2015 ingår i dessa)

Av dessa uppskattar vi att ett 150-tal är exporterade eller avlidna.

Mål

• Att samtliga avelsdjur är mentalt, jaktigt och exteriört beskrivna

• Att öka bredden på avelsbasen

• Att inavelsökning är under 2 % (Uppnått 2014)

• Att arbeta för ett öppet samarbete mellan uppfödare, privatpersoner, SSDV, SKK samt Kopovklubbarna i andra länder.

• Att öka kunskapen om avel och uppfödning hos uppfödare och hundägare

• Att ha en sund och stark klubb där alla Kopovägare skall få den hjälp & stöd som behövs, samt att alla skall vara välkomna som medlemmar

• Att rasklubben får verktyg & information att bedöma vilka hundar som bör gå i avel och att SSKKs avelskriterier följs för att få valphänvisning

Strategier

• Att informera fortlöpande om negativa verkningar av inavel och brisande genetisk variation.

• Att uppmana och hjälpa uppfödare/hundägare att meritera tikar och hanhundar.

• Att för rasens utveckling hjälpa intresserade personer att importera lämpliga hundar

• Jobba mot att en majoritet av svenska kullarna skall bli hänvisade av klubben

• Att försöka få fler Kopovägare att röntga sina hundar

• Titta på en ev. utvärdering av RAS varje år mellan 1 Jan och slutet på Mars inför aktuellt årsmöte

• Att medlemmar i klubben bör ha ett sunt engagemang och en fortlöpande kundskapsutbildning

Hälsa:

Hälsoläget i rasen får anses som gott.

De sjukdomar/defekter som har förekommit efter att granskat statistiken ifrån försäkringsbolagen de senaste 5 åren är: Autoimmun hemolytisk anemi, Anemier, Trötthet, Pyometra, Epileptiforma kramper och Akut gastroenterit. Dessa sjukdomar sticker ut något i siffrorna. Förekomsten av de flesta av dessa och övriga åkommor är mindre än 0,5% och ingen överstiger 1%. En frisk ras hålls frisk med noggrann övervakning så detta arbete måste fortsätta. Rasen har också haft några fall av hjärtproblem genom åren. Vi håller på att kartlägga dessa linjer tillsammans med avelsrådet i Tyskland, som också håller på med denna kartläggning just nu.

Övriga skador som rapporterats har uppkommit vid jakt (snittningar, klobrott, stakskador och överkörda av bil).

(11)

Höftledsdysplasi (HD)

Av de hundar som är röntgade så är det ett endast en hund som uppvisat HD-resultat sämre än C.

Då väldigt få röntgar sina hundar och då vi har en nedåtgående trend, uppmanar SSKK samtliga hundägare att de skall höftledsröntga sina hundar, samt att arbeta aktivt med denna fråga.

Nedan ser man i diagrammet att det är knappt en tredjedel av hundarna som höftledsröntgas.

Anledningen till detta kan vara att de enbart används till jakt eller ej uppnått ålder för godkänd röntgen.

Födelseår: 2010 - 2015 Typ: HD, nya avläsningssystemet antal/trend Visa

Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013

HD grad A 3 (37,5 %) 8 (53,3 %) 3 (27,3 %) 1 (33,3 %)

HD grad B 5 (62,5 %) 6 (40,0 %) 5 (45,5 %) 1 (100,0 %) 1 (33,3 %)

HD grad C 1 (6,7 %) 2 (18,2 %) 1 (33,3 %)

HD grad D

HD grad E 1 (9,1 %)

Totalt antal undersökta 8 15 11 1 3

Snittålder för undersökning (månader) 19 28 23 12 14

Antal födda 22 61 44 15 62

* Se även gamla avläsningssystemet

(12)

SSKK är med i SKK:s hälsoprogram, vilket i vårt fall innebär att känd höftledsstatus på föräldradjuren krävs för att få registrera valpar. Detta registreras födelseår.

Mål

• Att upprätthålla kopovens goda hälsostatus

• Följa upp hälsoläget i rasen kontinuerligt

• Att de hälsoproblem som upptäckts ej ökar Strategier

• Att genomföra fler hälsoenkäter regelbundet.

• Informera på SSKK:s hemsida om de hälsoproblem som finns i rasen

• Uppmana hundägare att höftledsröntga sina hundar

• Spara information om de individer som har defekter och hälsoproblem för att inneha underlag för aveln

Mentalitet/funktion:

Slovensky Kopov är framavlad för jakt i svår och bergig terräng. Den har en lätt, rörlig &

snabbsprungen kropp och uppvisar stor uthållighet. Kopoven skall arbeta självständigt och med stort mod kunna ta sig an vildsvin Den bedriver både stånd/drevarbete, utan att på något sätt vara för skarp. Rasen bör alltid jagas in på vildsvin, vilket också är det primära viltet.

SSKK uppmanar och hjälper ägare att jaga in hunden så att den ej ! Driver Rådjur. I Sverige har det visat sig att Kopoven jagar Älg, Kronhjort, Lodjur & Räv med utmärkt resultat men den skall ej betraktas som någon kombinationshund.

Intresset för att starta på jaktprov i Sverige är relativt lågt. Anledningen kan vara att jakt efter vildsvin är svårt, både vad det gäller tillgång (rör sig över stora områden) samt att det är sällan ett vilt som buktar utan går lätt utom hörhåll för domare. Då många föredrar spårsnö eller vetskap om god tillgång på vildsvin vid ett specifikt jaktprovstillfälle, är det problematiskt att det endast finns 10st jaktprovsdomare i landet (2014-12-29). Bokning med kort varsel leder ofta till högre kostnader och besked att domaren redan är bokad på annat. Det är också ett problem vid vildsvinsbedömning av hundar som jagar annat vilt, t.ex. älg, kron och räv.

Hösten 2014 kontaktade vi Tax, Drever & Beagle klubbarna, som också bedömer drivande hundar. Vi frågade om vi skulle kunna använda deras domare som gästdomare på dispens tills SSDV har fått fram ett tillräckligt stort antal domare med en god geografisk spridning. Än så länge har vi bara fått svar ifrån Taxklubben och de inte ser ett problem i detta, men det är upp till varje domare att ta beslut om detta själv. Vidare måste SSDV se till att domarna får möjlighet att läsa på sig på vårt prov innan jaktprov. Detta kommer vi att ta upp med SSDV under 2015 inför kommande säsong.

Det finns nu ett jaktprov för vildsvin utformat av SSDV som har anammats av SKK och skall gälla för samtliga drivande hundraser med vildsvin som huvuduppgift ur FCI:s grupp 6.

SSDV har också startat upp en försöksaktivitet med västkameror då jaktprovsdomare ofta har svårt att hänga med den drivande hunden för att konstatera vad hunden driver.

Då dokumenterade jaktprovsmeriter är mycket viktiga för rasen och hur rasen uppfattas, arbetar SSKK fokuserat med att främja meritering av våra Kopov inom SSKK.

(13)

Beträffande vårt avelsarbete, jobbar vi nu tillsammans mest med avelsråden i Slovakien och Tyskland som har stor erfarenhet av detta arbete. Vi strävar mot att i största grad ha samma kriterier för att genetiskt avels bedöma våra hundar, även över gränserna. Detta är mycket viktigt när vi planerar parning över landsgränserna. Då är det lätt för de olika avelsråden att söka hundar för att nå uppställda mål med avkommorna, exempelvis bättre skall, mindre större storlek, mer eller mindre skärpa m.m.

Även att öka andelen mentalbeskrivna hundar är önskvärt då de resultaten kan vara mycket användbara i avelsarbetet. En icke önskvärd mentalitet kan vara skillnaden mellan hundens liv eller död om hunden blir anfallen av ett vildsvin. Många mentala sidor är genetiskt betingade.

Därför är hundens mentalbeskrivning en viktig pusselbit i avelsarbetet tillsammans med hägntest, hälsa, skallvillighet, spårkvalitet, utställning, utvärdering av avkommor etc. Med hela pusslet lagt kan avelsrådet bedöma förväntade nedärvningsegenskaper från såväl enskild individ som kombinationen tik/hanhund.

Under augusti/september 2015 kommer en testgrupp att utföra ett anlagsprov för unghundar 12-18 månader som innefattar. (skallprov på harspår, skogssläpp, hägntest på Vildsvin, BPH mentaltest, måttagning/fotografering och utställning (se bilaga) för att sedan utvärdera om detta kan bli ett arbetsredskap för framtida avelsarbetet. Som beskrivs i texten ovan.

2014 beslutades att för att få avelsgodkännande gäller.

A-A parning. Båda föräldradjuren ska godkänt resultat på Jaktprov Vildsvin för drivande hundar i FCI-grupp 6 med lägst ett 2:a pris.

A-B parning En förälder godkänt jaktprov & den andre godkänt anlagstest i hägn.

B-B parning Båda föräldrar godkänt anlagstest i hägn

Under tiden 2009-2010 gäller även Svenska Wachtelhundsklubbens och Tysk terrier Vildsvinsprov för de Kopovs som utfört detta.

Samt övriga kriterier som är gällande.

2015 kommer det ske lite aktiviteter kring BPH 2015 för att se om detta kan vara en bra byggsten i avelsarbetet för Kopoven samt att det blir en av delproven i det nya anlagstestet.

Typ: översikt Födelsedatum: 2005 - 2014 Visa

Sammanställning per år 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totalt för 2006-2015

Antal födda 22 61 44 15 62 51 437

Antal starter BPH 1 5 6

varav genomförda BPH 1 5 6

Med skott 1 5 6

varav - hanar 1 1 2

varav - tikar 0 4 4

Utan skott 0 0 0

varav - hanar 0 0 0

varav - tikar 0 0 0

Ägaren avstår skott 0 0 0

Beskrivaren avbryter 0 0 0

Ägaren avbryter 0 0 0

Oacceptabelt beteende 0 0 0

Fördjupad genomgång 0 0 0

(14)

Mål

• Att bibehålla de egenskaper som är typiska för Slovensky Kopov, såsom stor dådkraft, Jaktlust, klara av Vildsvins attacker, väl balanserat skall m.m.

• Att öka antalet jaktprovsmeriterade hundar

• Att öka antalet mentalbeskrivna hundar

• Avels bedöma hundar likt våra sammarbetsländer och tillsammans med våra uppfödare i Sverige jobba mot att komma upp mot 75 % bedömda hundar.

Strategier:

• Att med riktad avel föra de typiska egenskaperna för rasen vidare

• Att anordna jaktprov, BPH, hägnträning, Klubbjakter, Utställning samt övriga aktiviteter i klubbens regi

• Att hålla strikt koll på hälsan så att vår relativt friska ras ej blir sämre med att hundantalet växer

• Uppmana fler att röntga sina hundar så att vi får bredd på siffrorna angående hälsan

• Ta väl om hand valpintresserade så att unghundarna får rätt start som vildsvinshund

• Börja titta att mäta hundars skallnivå likt våra grannländer i söder

Ingen hund har startat på MH sedan 2008 och endast en handfull BPH. Men vi har gjort en nystart våren 2015 med en klubbträff i Mars med 7 startade hundar och har som mål att hjälpa fler att starta.

Exteriört

Rasstandarden beskriver en lätt, smidig och uthållig hund.

Vikten på hundar i Sverige ligger i de flesta fall över idealvikten på 16 kg, så även i andra länder såsom Slovakien, Tyskland och Tjeckien. Vikten på tikar är vanligtvis 15 – 19 kg och på hanar 18 – 22 kg. Dock vet vi att vi har hannar som ligger mellan 25-30 kg Mankhöjden på rasen i Sverige ligger nog många i det högre läget, tikar 40-45 cm och hanar 45-50 cm. Det finns dock hundar som ligger utanför dessa värden. Men detta har inte påverkat deras jaktliga egenskaper.

På utställningar i Sverige brukar det i regel vara få kopov anmälda med några undantag. Men vi jobbar för att fler också vill ställa ut, och att samla oss vid specifika tillfällen gärna då utanför jakt säsong.

För att få en exteriör överblick av rasen så har SSDV ansökt om att anordna officiell utställning 2017. Det kommer även att ske en icke officiell utställning 2015 Elmia (Jönköping)

Mål:

• Att medelvikten på hanar respektive tikar inte skall öka under de närmaste fem åren

(15)

• Att behålla rastypiska detaljer som är relaterade till rasens ursprung

• Att mankhöjden inte ökar på hanar eller tikar Strategier:

• Att uppmana hundägare till utställning att mäta sina hundar samt att kontrollera tänderna

• Att informera vid konferenser och träffar att betydelsen av rätt mankhöjd & viktläge

• Att arbeta fram en exteriörbeskrivning som kan användas

Detta dokument är förankrat hos medlemmar och styrelse i Svenska Slovakiska Kopov Klubben genom att varit tillgängligt för åsikter på årsmöte och hemsida innan inlämnandet till SSDV/SKK.

Bilaga 1: SSKK:s avelsrekommendationer.

Bilaga 2: RAS fakta föregående period.

Bilaga 3: Brevsvar Taxklubben.

Avelsrådet Svenska Slovensky Kopov Klubben (SSKK) Glenn Johansson

2015-08-01

References

Related documents

 Denna hunden började fnysa vid ca 7 månaders ålder, har blivit behandlad ett flertal gg för olika saker, varit nersövd ca 5 gg, tagit prover i nos/hals, inte hittat orsaken

Eftersom kvänerna och samerna i Finland hade hundar, lika den Finska spetsen, och att de i ett tidigt skede invandrade österifrån får man anta att de haft samma sorts hundar i

Åtgärd: Vi bör lokalisera vilka hanar som ger stor omfattning på sök och rekommendera dessa till uppfödarna...

Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:.. 2) Val av ordförande och sekreterare för mötet. protokolljusterare tillika rösträknare för mötet. 4) Frågan om

I det här kapitlet jämförs Sverige med några andra länder, både sett till hur lärosätena bidrar till att attrahera inresande studenter samt hur regelverk och incitament är

- Genom information till hundägare och uppfödare poängtera vikten av att så många djur som möjligt har känd status på höftleder och armbågar för att kunna göra säkrare

Vid medlemsmötet den 19 september 2015 beslutades att sänka Andrapriset på drev till ett Tredjepris (gäller både hane och tik) för att kunna utvärdera om man på så vis kan få

Nu är rasen i en fas där det är flest äldre individer samt inga kända individer som går eller kommer gå i avel, men det är ändå av yttersta vikt att uppfödare som finns