Handikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9
Handikappförbunden
Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande funktionshindersförbund. Vår vision är ett samhälle för alla, där alla människor är delaktiga på lika villkor, oavsett funktionsförmåga. Ett samhälle som tillvaratar
människors olikheter och mänskliga rättigheter, och därför är ett rikt samhälle. Handikappförbunden representerar 37 medlemsförbund med sammanlagt cirka 400 000 enskilda medlemmar.
Generella synpunkter
Handikappförbunden välkomnar föreslagna skrivningar i förslaget till allmänna kommentarer men anser att kommentarerna behöver kompletteras för att den mångfald som finns mellan människor med funktionsnedsättningar ska kunna beaktas på ett fullgott sätt i praktiken.
I. Introduction
1. Den sammanfattning av situationen för människor med funktionsnedsättning som beskrivs i introduktionen liksom beskrivningen av kommitténs tolkning av situationen är en mycket bra början. Handikappförbunden anser dock att ytterligare aspekter behöver lyftas så staterna får en än
djupare förståelse för innebörden av artikel 9. Kommittén bör understryka mångfalden bland människor med funktions- nedsättning samt lyfta brädden av perspektiv som är viktiga för att artikel 9 ska kunna följas. Exempelvis nämns inte tillgänglighetsaspekter som rör personer med psykisk funktionsnedsättning, allergi och Astma, el överkänslighet eller mag och tarmsjukdomar. För dessa målgrupper är god luftmiljö, elsanerade utrymmen och tillgång till toaletter av central betydelse. För barn och vuxna med hjärtsjukdom, reumatism eller multipel skleros är tillgång till sittplatser av
stor vikt för att de ska kunna besöka en byggnad. Perspektivet pojkar, flickor, kvinnor och män med multipla
funktionsnedsättningar lyfts inte heller i kommentaren. Den funktionella helheten hos en person med flera
funktionsnedsättningar kan vara helt annan och innebära att en person behöver ett helt annat stöd jämfört med en person som har en eller flera av dessa funktionsnedsättningar.
2. För personer med psykiska funktionsnedsättningar är barriärerna inte fysiska utan psykiska. Kommittén bör förtydliga vad som förstås med tillgänglighet för människor med psykiska funktionsnedsättningar. Handikappförbunden föreslår följande tillägg: För människor med
funktionsnedsättning på grund av psykiska sjukdomar kan förutsättningarna för tillgänglighet variera mycket från
individ till individ. Psykisk sjukdom kan även i vissa fall leda till nedsatt kognitiv förmåga. Det är särskilt viktigt att miljön är lugn och harmonisk, att störningsmoment, till exempel ljus- och ljudstörningar, minimeras och att det finns tillgång till vilrum och avskildhet vid behov.
3. Det talas mycket om att internet skulle vara en fördel för personer med funktionsnedsättningar, men för personer med exempelvis psykiska funktionsnedsättningar kan denna
utveckling vara ett hinder. Många har inte råd med dator eller har inte tillgång till internet. Dessutom är det svårt för många med psykiska funktionsnedsättningar att kontakta vården över internet eller få hjälp av socialtjänsten genom att ringa särskilda telefontider. Många med både psykiska och
kognitiva funktionsnedsättningar behöver en verklig person att tala med för att få hjälp att hitta den information som den söker och på så sätt ha tillgång till samhällsservicen på samma villkor som alla andra. Handikappförbunden anser att det är viktigt att kommittén skriver att det behöver skapas system som underlättar för folk som har svårt att ta till sig elektronisk information.
II. Normative content
4. Handikappförbunden vill särskilt understryka att en byggnad, produkt osv. även måste vara användbar. Faktisk
tillgänglighet kan inte anses vara uppnådd om
användbarheten inte beaktats. Som exempel kan nämnas fall när krav på tillgängliga medier ställs på programföretag samt mäts i hur många timmar som sänds.
Om en person behöver ha flera apparater och krångliga kopplingar för att kunna se innehållet så är det inte användbart. Med hänvisning till ovan anser
Handikappförbunden att punkt 10 behöver kompletteras med ordet användbarhet. "they must be accessible "and usable" to all, regardless whether they are owned and/or provided by a public authority or by a private enterprise. Persons with disabilities should be able to "use and" access equally all goods, products and services that are open to the public in a manner that ensures effective and equal access.
5. Handikappförbunden tror att det första alternativet under punkten 11 är att föredra. Det är tillräckligt att Kommittén konstaterar att konventionen inte innehåller några nya
rättigheter. Om Kommittén anser att det behövs en hänvisning kan detta istället ske till standardreglerna samt resolution 2000/71. Alternativ 2 är mer svårläst och kräver mer
kunskaper om mänskliga rättigheter hos läsaren för att denne ska förstå vad som avses.
6. Handikappförbunden anser att punkten 12 om universell utformning behöver förtydligas. Kommentaren bör avslutas med följande mening: universellt utformat kan innebära att en produkt innehåller olika lösningar för olika målgrupper.
Exempelvis kan ett tåg ha avdelningar som är parfymfria, där sällskapsdjur inte får vara med eller trådlösa produkter exempelvis mobiltelefoner inte får vara påslagna osv.
Handikappförbunden vill också understryka vikten av att det
inhämtas alternativt erbjuds kunskap om olika "gruppers"
behov för att fler producenter ska kunna skapa universellt utformade produkter på sätt som framgår av CRPD.
7. Handikappförbunden anser att punkten 14 behöver
kompletteras med en punkt: Bemötande, respekt och hänsyn.
8. Punkten 15 behöver kompletteras med skrivningar om krav på progressiv utveckling. Standarder för tillgänglighetskrav behöver successivt förstärkas och revideras för att främja utvecklingen mot ett universellt utformat samhälle. När nationell lagstiftning kopplas till standarder måste systemet vara flexibelt så att det finns utrymme att höja
tillgänglighetskraven. Kommittén bör framhålla att de nationella kravnivåerna aldrig får sänkas eller understiga regionala eller internationella standarder. Vidare bör orden tillgängliga toaletter och en god luftmiljö skrivas in i följande mening: Persons with disabilities, and other users, move in barrier- free streets, enter accessible (buildings with ) low floor vehicles and good air environment, have access to accessible toilets", can access information and communication, enter into and move inside universally designed buildings, using
technical aids and live assistance.
9. Handikappförbunden anser att punkten 16 behöver kompletteras med en skrivning om att alla de offentliga aktörer som kommer i kontakt med personer med
funktionsnedsättning såsom domstolar, arbetsförmedlare m.fl.
också måste erbjudas utbildning i bemötande och tillgänglighet.
10. Handikappförbunden anser att även punkten 21 bör kompletteras med en skrivning innehållande krav på progressiv utveckling. Detta för att ytterligare understryka krav på aktiv handling.
11. Handikappförbunden anser att kraven på skälig anpassning är alldeles försvaga i punkten 23.
Handikappförbunden önskar att kommittén ställer
högre krav på att skäliga anpassningsåtgärder ska erbjudas särskilt när det brister i den generella tillgängligheten.
III. State party obligations
12. Handikappförbunden tror att punkten 25 behöver kompletteras med en skrivning om vikten av att staterna utvecklar sina regelverk och standarder när nya hinder uppkommer.
13. Punkt 30 behöver kompletteras med en avslutande mening om att det behövs förståelse och acceptans för att framgång ska nås. Det är av central betydelse att staterna identifierar problemområden och antar handlingsplaner. Det är också av central betydelse att dessa handlingsplaner utvärderas med jämna mellanrum, men, det är inte tillräckligt för att
innebörden av artikel 9 ska få genomslag. Det måste även finnas förståelse och acceptans så dessa planer och riktlinjer följs på alla nivåer i samhället.
14. Handikappförbunden vill avslutningsvis framhålla att allt fler områden som tidigare varit offentlig verksamhet
konkurrensutsätts med privata utförare eller decentraliseras.
Det är viktigt att förtydliga att staten har ansvar för att all verksamhet som sker med offentliga medel eller står under offentliga tillsyn men utförs av privata utförare ska övervakas, oavsett om ansvaret är fördelat på lokal eller regional nivå Om ni har några frågor vänligen kontakta;
Annika Jyrwall Åkerberg Jurist i mänkliga rättigheter Med vänlig hälsning
Handikappförbunden Ingrid Burman
President
