• No results found

Utbildningsinspektion i Vännäs kommun

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Utbildningsinspektion i Vännäs kommun"

Copied!
149
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utbildningsinspektion i Vännäs kommun

Bes lut

Kommunrapport S kolrapporter

(2)

Kommunrapport

Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg

Skolrapporter

Grundskolor:

Bråns skola F–3 Hammarskolan 7–9

Vega, Pengsjö och Tväråbäcks skolor F–6

Vännäsby skola F–9

Gymnasieskola och vuxenutbildning:

Liljaskolan

Bilaga

(3)

Postadress: Nygatan 18-20, 903 27 Umeå Besöksadress: Nygatan 18-20, 1 tr

Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-52733939 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Vännäs kommun Kommunkontoret 911 81 Vännäs

2008-08-27 1 (5) Dnr 53-2007:3607

Genomförd utbildningsinspektion i Vännäs kommun Skolverket har genomfört inspektion i Vännäs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande.

Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 16 januari till den 18 april 2008.

Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten.

Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tid- punkten, utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamhe- terna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna.

Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för försko- leverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även separata rapporter om varje skola eller rektorsområde samt om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.

Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksam- hetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovi- sas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden) i kommunen.

I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avse- ende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvali- tetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd.

Senast inom tre månader från dagen för beslutet, det vill säga senast den 27 november 2008, ska Vännäs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Umeå, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs.

(4)

Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

Skolverkets beslut med anledning av inspektionen

Skolverket bedömer att utbildningsverksamheten i Vännäs kommun har goda för- utsättningar att utvecklas och nå högre måluppfyllelse. Kunskapsresultaten är i flera avseenden i nivå med riket men varierar, både mellan flickor och pojkar, skolor och program. Inspektionen visar att kommunen har goda resurser inom skolan i form av utbildad och erfaren personal, små undervisningsgrupper samt ändamålsenliga lokaler och utrustning. Kommunen har i sitt utvecklingsarbete bland annat priorite- rat förskolans verksamhet och inspektionen bekräftar att förskolorna överlag er- bjuder en god pedagogisk verksamhet. Även kommunens satsning på att utveckla elevhälsan och övergripande kompetensutveckling är viktiga faktorer för att kunna nå förbättrade resultat.

Trots kommunens ambitioner bedömer Skolverket att flera områden, både ute i verksamheter och på kommunnivå, behöver förbättras eller snarast åtgärdas. Upp- följningar eller utvärderingar av elevhälsans verksamhet eller utfallet av gjorda spe- cialpedagogiska insatser görs exempelvis inte, varken på skol- eller kommunnivå.

Enligt kommunen har antalet elever i behov av särskilt stöd ökat i Vännäs. Inklude- ringstanken genomsyrar många verksamheter, men satsningen på elevhälsan, med bland annat fler specialpedagoger och kuratorer, har dock i huvudsak haft fokus på individnivå, i stället för att med ett helhetsperspektiv fokusera på elevens hela lä- randemiljö och hur den kan förbättras.

Inspektionen visar att kvaliteten i skolornas verksamheter i flera avseenden kan förbättras. Genomförandet av undervisningen i skolorna i Vännäs sker ofta i små undervisningsgrupper, vilket i sig kan vara positivt, men det betyder inte automa- tiskt en högre kvalitet i verksamheten enligt Skolverkets bedömning.

Det finns också verksamheter där en stor del av elevernas tid används till så kallat eget arbete, egen planering, egna projekt och inläsning på egen hand, utan direkt lärarledd undervisning eller strukturerade lektioner. Detta arbetssätt gynnar enligt Skolverkets lägesbedömning 2007 motiverade elever på bekostnad av elever som har svårigheter i skolarbetet.

Av inspektionen framkommer att forum för pedagogiska diskussioner ofta saknas och att utvärdering av olika arbetssätt och arbetsformer inte sker i någon större omfattning på skolorna. Skolverket bedömer att det är angeläget att kommunen och skolorna följer upp och analyserar hur sättet att organisera undervisningen påverkar kvaliteten i verksamheten och måluppfyllelsen för alla elever.

Inspektionen visar vidare att många verksamheter har goda studiemiljöer, men att det varierar och i flera skolor finns det både oroliga studiemiljöer och bristande arbetsro. Det framkommer vid intervjuer att oro och otrygghet finns i vissa verk- samheter, både hos elever, föräldrar och personal. Skolverket bedömer därför att

(5)

Dnr 53-2007:3607

kommunen snarast måste säkerställa att alla elever har en trygg studiemiljö som ger arbetsro och lust att lära.

Värdegrundsarbetet är enligt kommunen prioriterat och arbetet har intensifierats på några skolor efter det att incidenter med bland annat dåligt språkbruk, mobbning, kränkningar och missbruksproblem har förekommit. Inspektionen visar dock att värdegrundarbetet behöver förbättras ytterligare, framför allt med förebyggande insatser. I detta sammanhang vill Skolverket peka på vikten av en bra samverkan med socialtjänst och andra myndigheter. Skolan har ett särskilt ansvar för att se till att alla elever ska kunna komma till skolan och få den undervisning som de har rätt till. Även samverkan inom och mellan alla resurser, enheter och skolformer är ett viktigt utvecklingsområde för att få ett helhetsperspektiv på situationen på skolor- na.

För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyl- lelse. Vännäs kommun har formulerat vissa direktiv för de olika verksamheternas kvalitetsarbete. Inspektionen visar dock att kvalitetsarbetet i flera avseenden är bristfälligt. Avsaknad av resultatuppföljningar är återkommande påpekanden både på skol- och verksamhetsnivå, liksom på huvudmannanivån. Kommunen analyserar inte de resultat som uppnås i verksamheterna i tillräcklig utsträckning. Därmed missar de ansvariga ett nödvändigt led för att kunna utvärdera och analysera mål- uppfyllelsen. Vidtagna åtgärder, såsom minskade elevgrupper, elevhälsans ökade resurser, det stora antalet undervisande personal ute i skolorna och inrättande av nya tjänster, kan inte följas upp och utvärderas utan resultatredovisningar. Det är därför viktigt att de ansvariga efterfrågar resultatsammanställningar och ger tydlig återkoppling till verksamheterna. I detta sammanhang har Skolverket uppmärk- sammat kommunens initiativ till att göra en kartläggning av sina grundskolor under vårterminen 2008 som ett led i rätt riktning.

Av inspektionen framkommer att rektorernas ansvar för uppföljning och resultat måste förbättras inom flera skolor. Även förutsättningarna för rektorerna att leda och driva skolutvecklingsfrågor är enligt Skolverket en fråga som huvudmannen bör ta ett större ansvar för. Inspektionen visar också att insikt om regleringar och kännedom om styrdokument är ett förbättringsområde. Elevers rättssäkerhet är avhängigt tydliga rutiner kring ärendegång och beslutsfattande av rektor.

Sammantaget bedömer Skolverket att kommunens styrning och ledning samt över- gripande kvalitetsarbete behöver förbättras.

I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.

(6)

Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas.

- Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kun- skapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9 (1 kap. 12 § och 2 kap. 8 § skollagen samt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen och 2 kap. 2 § särskolefö- rordningen).

- Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kun- skapsresultaten i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen (1 kap. 12 § och 2 kap. 8 § skollagen samt 1 kap. 6 § gymnasieförordningen, 1 kap.

7 § gymnasiesärskoleförordningen, 2 kap. 8 § förordningen om kommunal vux- enutbildning, 1 kap. 4 § särvuxförordningen och 5 § förordningen om svensk- undervisning för invandrare).

- Kommunen har inte sett till att samtliga skolor och verksamheter har upprättat likabehandlingsplaner i enlighet med författningarnas krav (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling och 2 § förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

- Kommunens kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 § och 3

§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- De studerande inom grundläggande särvux får inte utbildning i tillräcklig om- fattning för att nå kursplanernas mål (12 kap. 2a § skollagen och 1 kap. 5 – 6 samt bilaga till förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda).

- Kommunen erbjuder inte grundläggande vuxenutbildning inom samtliga kun- skapsområden (11 kap. 8 § skollagen och 2 kap. 15 – 16 §§ förordningen om kommunal vuxenutbildning).

- Några av gymnasieskolans lokala kurser motsvarar inte författningarnas krav (2 kap. 14 §, 7 kap. 4 § samt 1 kap. 6 § gymnasieförordningen).

I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättrings- insatser.

- Kommunen bör förbättra sin uppföljning och utvärdering av skolornas arbete med normer och värden och säkerställa att alla elever har en trygg studiemiljö.

- Kommunen bör förbättra sitt kvalitetsarbete.

- Kommunen bör verka för att arbetet med elevinflytande och demokratisk fost- ran förbättras i alla skolformer.

(7)

Dnr 53-2007:3607

- Kommunen bör förbättra sin uppföljning av elevernas garanterade undervis- ningstid i grundskolan och särskolan.

- Kommunen bör förbättra sin information om rätten till modersmålsundervis- ningen och i högre grad verka för att tillgodose behovet av lärare i olika mo- dersmål.

- Kommunen bör förbättra sin uppföljning och utvärdering av specialpedagogiska insatser samt elevhälsans arbete.

- Kommunens bör förbättra sitt arbete för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att motivera dem att delta i utbild- ningen.

- Kommunen bör se över arbetet med kompetensutveckling så att skolornas be- hov i högre grad ligger till grund för de utvecklingsinsatser som genomförs.

- Kommunens information till skolorna avseende beslut om mottagande i särsko- lan bör förbättras.

- Särskolan bör förbättra arbetet med bedömning och betygssättning.

På Skolverkets vägnar

Elisabeth Ahlgren Enhetschef

Lena Ålander

Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråd Jonas Hed-

ström.

Kopia till

Enligt fastställd sändlista

Bilaga

Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

(8)

Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas

Förskoleverksamhet

- Förskolornas kvalitetsredovisningar motsvarar inte alltid förordningens krav (3, 3a och 4 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Skolbarnsomsorg

- Kvalitetsredovisningarna av fritidshemmens verksamhet motsvarar inte alltid förordningens krav (1 och 3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Bråns skola

- Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 – 4 §§ för- ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

Hammarskolan

- Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolan genomför inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten i årskurs 9 (2 kap. 6 § samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolvä- sendet).

- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 § och 3a § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Alla elever erbjuds inte möjlighet att välja svenska eller engelska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).

- Svenska som andraspråk anordnas inte enligt med förordningens krav (2 kap. 15 – 16 §§ grundskoleförordningen).

- Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till de elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Eleverna har inte medverkat i utarbetandet av ordningsregler (6 kap. 8 b § grundskoleförordningen).

(9)

Vega rektorsområde

- Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm- nen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolornas kvalitetsredovisningar motsvarar inte förordningens krav (3 § och 4 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Skolorna erbjuder inte engelska eller svenska som separata alternativ i språkvalet samt erbjuder detta alternativ i stället för särskilt stöd (2 kap. 18 § grundskole- förordningen).

- Tväråbäcks skola har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Skolorna har inte utarbetat åtgärdsprogram som motsvarar förordningens krav (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Skolorna ger inte studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Svenska som andraspråk anordnas inte enligt förordningens krav (2 kap. 15 – 16

§§ grundskoleförordningen).

- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet teknik (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- Elevens val anordnas inte enligt förordningens krav (2 kap. 19 – 20 §§ grund- skoleförordningen).

- Rektorsfunktionen är delad på Tväråbäck och Pengsjö skolor (2 kap. 2 § skolla- gen och 1 kap. 2 § grundskoleförordningen).

Vännäsby skola

- Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolan genomför inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten i årskurs 9 (2 kap. 6 § samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolvä- sendet).

- Skolan utgör inte en trygg miljö för alla elever vilket måste åtgärdas (1 kap. 2 § skollagen och avsnitt 1 och 2.1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

(10)

- Alla elever erbjuds inte möjlighet att välja svenska eller engelska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).

- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 § och 3a § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet teknik (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

Liljaskolan

- Skolan har inte utrett omständigheter och vidtagit de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling (8 § lagen om förbud mot diskri- minering och annan kränkande behandling).

- Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskaps- resultaten (1 kap. 6 § gymnasieförordningen samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna).

- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 § förordning- en om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Det finns elever som inte får det särskilda stöd de behöver och alla elever i be- hov av särskilt stöd har inte utarbetade åtgärdsprogram (8 kap. 1 och 1a §§

gymnasieförordningen).

- Betyg sätts inte alltid i anslutning till avslutad kurs (7 kap. 1 § gymnasieförord- ningen och gymnasiesärskoleförordningen samt 4 kap. 1 § särvuxförordningen).

- Skolans betygskataloger följer inte författningarnas krav (7 kap. 17 § gymnasie- förordningen, 7 kap. 5 § gymnasiesärskoleförordningen och 4 kap. 4 § särvuxfö- rordningen samt föreskrifter om betygskatalog för gymnasieskolan).

- Övergripande ordningsregler finns inte framtagna för skolan i samverkan med elever (6 kap. 20 b § gymnasieförordningen).

(11)

1

Utbildningsinspektion i Vännäs kommun

Innehåll

Inledning... 1

Underlag... 1

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen ... 2

Sammanfattande bedömning ... 3

Bedömning av måluppfyllelse och resultat ... 5

Bedömning av styrning och kvalitetsarbete...16 Inledning

Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarns- omsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Vännäs kommun.

Skolverket sände den 30 november 2007 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genom- förande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 16 januari till den 18 april 2008.

De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport.

Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheter- na. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åt- gärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolor- na, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen redovisas i separata rappor- ter. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skol- verkets nationella uppföljningssystem. I Vännäs kommun genomfördes inter- vjuer med politiska representanter i Barn- och utbildningsnämnden och för- valtningstjänstemän på Barn- och utbildningskontoret. Samtliga grundskolor,

(12)

2

gymnasieskolan och vuxenutbildningen har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen intervjuats, men inga verksam- hetsbesök har genomförts i dessa verksamheter.

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna syn- punkter på sakuppgifterna i rapporten.

Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen

Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande

Förskoleverksamhet 442 Skolbarnsomsorg 268 Förskoleklass 84 Grundskola 917

Obligatorisk särskola 9

Gymnasieskola 901 Gymnasiesärskola 25

Kommunal vuxenutbildning 200

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 15 Svenskundervisning för invandrare, sfi 27 Källa: Vännäs kommun

Vännäs kommun med drygt 8 000 invånare är belägen cirka 3 mil nordväst om Umeå i Västerbotten. Kommunen har länge varit en viktig järnvägsknut och sysselsättningen finns idag främst inom mindre företag och småindustrier.

För kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grund- skola och obligatoriska särskola ansvarar Barn- och utbildningsnämnden, BUN, med en verksamhetsansvarig förvaltningschef på Barn- och utbildningskonto- ret.

Förskoleverksamheten är organiserad i förskolor och ett antal familjedaghem.

Totalt finns nio kommunala förskolor och behovet av platser ökar. Skolbarns- omsorgen för elever upp till 12 år anordnas i form av fritidshem som inryms i grundskolornas lokaler. Förskoleklassens verksamhet är lokal- och verksam- hetsintegrerad med fritidshemmen eller med årskurs 1–2.

I kommunen finns totalt sex grundskolor, varav två större: Vännäsby skola som omfattar förskoleklass till och med årskurs 9 och Hammarskolan med årskur- serna 7–9. Vegaskolan är centralt belägen i tätorten och omfattar verksamheter från förskoleklass till och med årskurs 6. Tre mindre byskolor, Pengsjö och Tväråbäck samt Brån, finns i kommunens ytterområden med verksamheter från förskoleklass till och med årskurs 6, respektive årskurs 3.

Efter att tidigare ha köpt särskoleplatser av Umeå kommun erbjuder Vännäs kommun sedan år 2005 utbildning för elever mottagna i särskola. Den obligato- riska särskolan är organiserad i särskilda grupper vid två av kommunens grund- skolor och bedrivs i form av träningsskola och grundsärskola. På Vegaskolan

(13)

3

bedrivs särskoleverksamhet för årskurserna 4–6, medan Hammarskolan är mot- tagande skola för de äldre eleverna. Därutöver får ett par elever i särskolan sin utbildning individuellt integrerade i några av kommunens övriga grundskolor.

Vännäs kommunstyrelse ansvarar sedan den 1 januari 2008 för gymnasieskolan och vuxenutbildningen på Liljaskolan. Liljaskolan är en egen resultatenhet och leds av en gymnasiechef. På gymnasieskolan med drygt 900 elever från ett 70-tal kommuner erbjuds tio nationella program och cirka en tredjedel av eleverna finns på fordonsprogrammet. Drygt ett hundratal gymnasieelever bor i elevbo- städer på eller i anslutning till skolans område. Gymnasiesärskolans elever er- bjuds utbildning på tre nationella program. Kommunen köper också ett antal utbildningsplatser i Umeå.

Vännäs vuxenutbildning med cirka 200 studerande omfattar komvux med grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, (särvux) och svenskundervisning för invandrare, (sfi). På Liljaskolan finns också ett antal kvalificerade yrkesutbild- ningar (KY-utbildningar), vilka dock inte inspekterats av Skolverket.

I kommunen finns en fristående grundskola, en enskild förskola och ett enskilt fritidshem i Hällfors. Dessutom finns Munkeröds floristutbildning som är en fristående gymnasial verksamhet. Inspektionen av dessa verksamheter rapporte- ras inte inom utbildningsinspektionen i Vännäs kommun, utan vänder sig direkt till respektive huvudman.

Sammanfattande bedömning

Skolverket bedömer att utbildningsverksamheten i Vännäs kommun har goda förutsättningar att utvecklas och nå högre måluppfyllelse. Kunskapsresultaten är i flera avseenden i nivå med riket men varierar, både mellan flickor och poj- kar, skolor och program. Inspektionen visar att kommunen har goda resurser inom skolan i form av utbildad och erfaren personal, små undervisningsgrupper samt ändamålsenliga lokaler och utrustning. Kommunen har i sitt utvecklings- arbete bland annat prioriterat förskolans verksamhet och inspektionen bekräftar att förskolorna överlag erbjuder en god pedagogisk verksamhet. Även kommu- nens satsning på att utveckla elevhälsan och övergripande kompetensutveckling är viktiga faktorer för att kunna nå förbättrade resultat.

Trots kommunens ambitioner bedömer Skolverket att flera områden, både ute i verksamheter och på kommunnivå, behöver förbättras eller snarast åtgärdas.

Uppföljningar eller utvärderingar av elevhälsans verksamhet eller utfallet av gjorda specialpedagogiska insatser görs exempelvis inte, varken på skol- eller kommunnivå. Enligt kommunen har antalet elever i behov av särskilt stöd ökat i Vännäs. Inkluderingstanken genomsyrar många verksamheter, men satsningen på elevhälsan, med bland annat fler specialpedagoger och kuratorer, har dock i huvudsak haft fokus på individnivå, i stället för att med ett helhetsperspektiv fokusera på elevens hela lärandemiljö och hur den kan förbättras.

Inspektionen visar att kvaliteten i skolornas verksamheter i flera avseenden kan förbättras. Genomförandet av undervisningen i skolorna i Vännäs sker ofta i små undervisningsgrupper, vilket i sig kan vara positivt, men det betyder inte automatiskt en högre kvalitet i verksamheten enligt Skolverkets bedömning.

(14)

4

Det finns också verksamheter där en stor del av elevernas tid används till så kallat eget arbete, egen planering, egna projekt och inläsning på egen hand, utan direkt lärarledd undervisning eller strukturerade lektioner. Detta arbetssätt gyn- nar enligt Skolverkets lägesbedömning 2007 motiverade elever på bekostnad av elever som har svårigheter i skolarbetet.

Av inspektionen framkommer att forum för pedagogiska diskussioner ofta sak- nas och att utvärdering av olika arbetssätt och arbetsformer inte sker i någon större omfattning på skolorna. Skolverket bedömer att det är angeläget att kommunen och skolorna följer upp och analyserar hur sättet att organisera un- dervisningen påverkar kvaliteten i verksamheten och måluppfyllelsen för alla elever.

Inspektionen visar vidare att många verksamheter har goda studiemiljöer, men att det varierar och i flera skolor finns det både oroliga studiemiljöer och bris- tande arbetsro. Det framkommer vid intervjuer att oro och otrygghet finns i vissa verksamheter, både hos elever, föräldrar och personal. Skolverket bedö- mer därför att kommunen snarast måste säkerställa att alla elever har en trygg studiemiljö som ger arbetsro och lust att lära.

Värdegrundsarbetet är enligt kommunen prioriterat och arbetet har intensifie- rats på några skolor efter det att incidenter med bland annat dåligt språkbruk, mobbning, kränkningar och missbruksproblem har förekommit. Inspektionen visar dock att värdegrundarbetet behöver förbättras ytterligare, framför allt med förebyggande insatser. I detta sammanhang vill Skolverket peka på vikten av en bra samverkan med socialtjänst och andra myndigheter. Skolan har ett särskilt ansvar för att se till att alla elever ska kunna komma till skolan och få den un- dervisning som de har rätt till. Även samverkan inom och mellan alla resurser, enheter och skolformer är ett viktigt utvecklingsområde för att få ett helhets- perspektiv på situationen på skolorna.

För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Vännäs kommun har formulerat direktiv för de olika verksam- heternas kvalitetsarbete. Inspektionen visar dock att kvalitetsarbetet i flera avse- enden är bristfälligt. Avsaknad av resultatuppföljningar är återkommande påpe- kanden både på skol- och verksamhetsnivå, liksom på huvudmannanivån.

Kommunen analyserar inte de resultat som uppnås i verksamheterna i tillräcklig utsträckning. Därmed missar de ansvariga ett nödvändigt led för att kunna ut- värdera och analysera måluppfyllelsen. Vidtagna åtgärder, såsom minskade elev- grupper, elevhälsans ökade resurser, det stora antalet undervisande personal ute i skolorna och inrättande av nya tjänster, kan inte följas upp och utvärderas utan resultatredovisningar. Det är därför viktigt att de ansvariga efterfrågar re- sultatsammanställningar och ger tydlig återkoppling till verksamheterna. I detta sammanhang har Skolverket uppmärksammat kommunens initiativ till att göra en kartläggning av sina grundskolor under vårterminen 2008 som ett led i rätt riktning.

Av inspektionen framkommer att rektorernas ansvar för uppföljning och resul- tat måste förbättras inom flera skolor. Även förutsättningarna för rektorerna att leda och driva skolutvecklingsfrågor är enligt Skolverket en fråga som huvud- mannen bör ta ett större ansvar för. Inspektionen visar också att insikt om re- gleringar och kännedom om styrdokument är ett förbättringsområde. Elevers

(15)

5

rättssäkerhet är avhängigt tydliga rutiner kring ärendegång och beslutsfattande av rektor.

Sammantaget bedömer Skolverket att kommunens styrning och ledning samt övergripande kvalitetsarbete behöver förbättras.

I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå samt bris- ter på skol- och verksamhetsnivå, som kommunen snarast måste åtgärda (brist- områden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utveck- lingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbätt- ringsområden i kommunen).

I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten.

Bedömning av måluppfyllelse och resultat

Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, sär- skilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, indi- vidanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolvä- sendet.

Kunskaper, utveckling och lärande Resultat

Inspektionen visar att kommunens förskolor i huvudsak erbjuder en god peda- gogisk verksamhet som ger barnen förutsättningar att utvecklas allsidigt. Kom- munen har prioriterat pedagogisk utveckling av förskolans verksamhet. En tyd- lig inriktning i verksamheterna är att utveckla den pedagogiska miljön för att bättre kunna ta tillvara barnens intressen och ge dem förutsättningar för infly- tande i verksamheten. I vilken grad läroplanen och Skolverkets allmänna råd utgör utgångspunkt för planering och genomförande av verksamheterna, varie- rar dock och inspektörerna bedömer därför att kommunen bör arbeta för att ytterligare utveckla verksamheterna utifrån styrdokumenten, se vidare i rappor- ten Utbildningsinspektion av förskoleverksamheten.

Även kommunens skolbarnsomsorg erbjuder till stora delar en verksamhet av god kvalitet. Barnens intresse och behov är styrande för innehållet i verksamhe- ten och arbetet med normer och värden prioriteras. I Vännäs kommun finns ett nära samarbete mellan fritidshemmen och förskoleklasserna medan samarbetet med skolan är mer begränsat. Enligt personalen är det mycket av skolans villkor och behov som styr samarbetet mellan fritidshem och skola. Inspektörerna bedömer att kommunen bör tydliggöra fritidshemmens roll och funktion i sam- arbetet med skolan. Det är viktigt att de olika verksamheterna strävar mot en gemensam syn på barns utveckling och lärande, se vidare i rapporten Utbild- ningsinspektion av skolbarnsomsorgen.

Enligt inspektörernas bedömning får eleverna i förskoleklasserna överlag goda förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger och

(16)

6

förskolans pedagogik, med lek, skapande och barns eget utforskande är centrala i verksamheterna. I förskoleklassen är tanken att förskolans och grundskolans olika pedagogiska traditioner ska mötas. Inspektionen visar dock exempel på verksamheter som i hög grad är styrda av grundskolans arbete. Det är därför viktigt att även förskoleklassens roll som egen skolform tydliggörs.

Kunskapsresultaten för grundskolans elever i årskurs 5 och årskurs 9 redovisas här kortfattat med kommentarer. En mer utförlig redovisning av resultaten för varje skola finns i respektive skolrapport.

I kommunens egen kvalitetsredovisning för år 2007 finns en sammanställning av resultaten på de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 5. Där framgår att andelen elever som har nått kravnivån för godkänt på de nationella ämnesproven varierar över tid och har ökat markant det senaste året, både i svenska och engelska. I matematik syns däremot, trots insatser med kompetensutveckling och handledning för lärarna, inte samma förbättring utan resultatet är klart sämre än i svenska och engelska.

Även en sammanställning av resultaten från de nationella ämnesproven i svens- ka, engelska och matematik i årskurs 9 finns i kommunens kvalitetsredovisning där resultaten kan följas över tid för de senaste tre åren.

Tabell 1: Andel (%) elever i Vännäs kommun som har uppnått minst godkänt på de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i åk 9, år 2005-2007.

Ämnen/År 2005 2006 2007

Svenska 89 93 95

Engelska 96 94 94

Matematik 96 86 87

Källa: Skolverkets statistik

Tabell 1 visar att andelen elever som uppnått minst godkänt i svenska och eng- elska på de nationella ämnesproven är cirka 95 procent, men också här i årskurs 9 är resultatet i matematik sämre och har sjunkit under de senaste två åren.

Resultaten för eleverna i årskurs 9 i Vännäs ligger år 2007 strax över eller i nivå med riket. Resultaten har varierat över åren. I kommunen finns endast två be- tygssättande grundskolor vars resultat dock skiljer sig åt mellan flickor och poj- kar. Nedanstående tabell visar olika resultatmått från årskurs 9 de senaste tre åren för respektive grundskola, sammantaget för kommunen och i jämförelse med riket i övrigt.

(17)

7

Tabell 2: Resultatmått för elever i årskurs 9, år 2005–2007.

Hammarskolan Vännäsby skola Vännäs kommun Riket

År 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2007 Merit-

värde 201,9 189,1 208,9 219,7 200,4 205,5 209,5 193,0 207,5 207,3 Flickor 221,7 195,0 203,5 244,5 209,4 225,0 229,4 199,5 211,2 218,8

Pojkar 179,3 183,1 214,6 205,3 193,9 192,1 192,3 187,3 204,3 196,5 Andel

behöriga till natio- nellt program

88,3 85,0 91,4 96,5 89,5 90,6 91,8 86,6 91,1 89,1

Flickor 95,1 79,2 89,6 100 83,3 100 96,8 80,5 93,2 90,4

Pojkar 80,6 90,7 93,3 94,4 93,9 84,2 87,5 92,0 89,2 87,9

Andel som nått målen i alla ämnen

76,6 72,9 83,9 94,7 78,9 82,8 84,3 75,0 83,4 76,1

Källa: Skolverkets statistik

Tabell 2 ovan visar att andelen elever i Vännäs kommun som nått målen i alla ämnen är högre än riksgenomsnittet. Skolornas sammanlagda meritvärde för år 2007 ligger i nivå med riket. Skillnaden i meritvärden mellan flickor och pojkar är dock stor, både i Hammarskolan och i Vännäsby skola, men siffrorna pekar åt olika håll. Det är pojkarna som överlag når bättre resultat jämfört med flick- orna i Hammarskolan. I Vännäsby skola är resultaten de motsatta, flickorna har klart bättre resultat, både avseende meritvärden och andelen behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Kommunen och skolorna har dock inte gjort nå- gon analys av skillnaderna i resultaten, varken mellan flickor och pojkar, skolor eller över tid.

Gymnasieskolan erbjuder tio nationella program, där fordonsprogrammet är det klart största och omfattar en tredjedel av eleverna. På skolan finns också en riksrekryterande utbildning och flera specialidrotter. Resultaten har förbättrats de senaste två åren och ligger år 2007 strax över riket då det gäller andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år, men den genomsnittliga be- tygspoängen ligger under riksgenomsnittet.

(18)

8

Tabell 3: Resultaten i kommunens gymnasieskola, Liljaskolan, år 2005 - 2007 jäm- fört med riket.

Liljaskolan Riket

År 2005 2006 2007 2005 2006 2007

Andel (%) elever som fullföljde gymnasieutbild- ningen inom fyra år

62,8 77,1 77,1 76,0 75,7 76,2

Andel (%) elever med reducerat program

12,6 16,0 6,2 5,1 4,4 4,0 Andel (%) elever

med utökat pro- gram

23,1 21,6 5,7 23,2 22,6 22,5 Genomsnittlig

betygspoäng 12,6 12,6 12,8 14,1 14,0 14,1 Källa: Skolverkets statistik

Av tabell 3 framgår att andelen elever med reducerat program har minskat från år 2005 och ligger år 2007 i nära nivå med riket. Statistiken visar också att ande- len elever med utökat program har minskat på Liljaskolan och är betydligt lägre än motsvarande andel i riket. Den genomsnittliga betygspoängen på Liljaskolan ligger nästan oförändrad på mellan 12,6 och 12,8 de senaste tre åren, jämfört med rikssnittet som är 14,1. Den genomsnittliga betygspoängen för fordons- programmet, som är det enskilt största programmet vid skolan då det omfattar en tredjedel av eleverna, har varit mellan 11,1-11,4 de senaste åren, vilket är i nivå med riket. Det finns andra skillnader i resultat mellan de olika programmen avseende både betygspoäng och andelen elever med slutbetyg inom fyra år, vilket redovisas närmare i rapporten Utbildningsinspektion i Liljaskolan.

Inspektionen visar att kommunen saknar en systematisk uppföljning och utvär- dering av kunskapsresultaten inom komvux, särvux och sfi. De resultat som redovisas i Skolverkets statistik är bland annat betyg i Matematik A, Svenska A och Engelska A. Dessa resultat bygger dock på ett mycket lågt antal studerande varför det är svårt att dra några generella slutsatser. Därför är det särskilt viktigt att uppföljning av resultat sker systematiskt av kommunen och skolan själv.

Sfi-verksamheten på Liljaskolan omfattar ett trettiotal studerande. Av Skolver- kets statistik år 2007 framgår att andelen sfi-studerande som avbryter sina studi- er är betydligt högre än för riket och andelen studeranden med godkänt resultat är betydligt lägre än för riket, se vidare i rapporten Utbildningsinspektion i Lil- jaskolan. Av intervjuer framgår dock att de flesta avbrott orsakats av att de stu- derande fått arbete eller avbrutit studierna på grund av hemresa eller att de flyt- tat till annan kommun. Inom särvux har inga betyg satts och några intyg har inte utfärdats för de studerande.

Uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat

Läraren ska enligt läroplanen följa och allsidigt utvärdera elevernas kunskapsut- veckling i förhållande till kraven i kursplanerna, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Inspektionen visar att lärarna för de yngre eleverna främst följer upp elevernas kunskapsutveckling i

(19)

9

ämnena svenska, engelska och matematik. I övriga ämnen däremot saknas en systematik i hur de yngre elevernas kunskapsutveckling dokumenteras, följs upp och utvärderas. Därmed saknas viktiga underlag för att bland annat kunna genomföra utvecklingssamtal av god kvalitet och för att utvärdera arbetssätt och arbetsformer i syfte att verksamhetsanpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Kommunen har dock initierat och påbörjat ett ut- vecklingsarbete avseende pedagogisk dokumentation liksom bedömning och betygssättning.

Skolorna och Vännäs kommun följer kontinuerligt upp grundskolornas kun- skapsresultat med hjälp av så kallade läsutvecklingsscheman, LUS, språkutveck- lingstester och andra diagnostiska material. Dessutom används de nationella ämnesproven i årskurs 5 och 9, förutom slutbetygen i årskurs 9. I skolornas kvalitetsredovisningar förekommer det ibland att även något annat ämnesresul- tat finns med. Eftersom lärarnas bedömning av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen inte lyfts till skol- och kommunnivå, saknas ett viktigt underlag för att på ett övergripande plan kunna sammanställa och utvärdera kunskapsresulta- ten i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5. Ett före- dömligt exempel som inspektörerna gärna vill lyfta fram är Vännäsby skola, där man i en matris gjort en sammanställning av elevernas måluppfyllelse i olika ämnen i årskurs 5.

Inspektionen visar att särskolans lärare följer den enskilde elevens utveckling på olika sätt, även om den inte alltid dokumenteras. Resultaten för den enskilde eleven relateras oftast bara till individuellt satta mål, vilka blir svåra att samman- ställa på skol- och kommunnivå. Inom särskolan finns inte heller några natio- nella prov att tillgå och alla elever har inte betyg. Därmed saknas underlag för en samlad resultatbild för elevernas kunskaper även inom särskolan. Inspektö- rerna bedömer därför att kommunen måste följa upp i vilken mån elever mot- tagna i särskolan når de nationella målen. Det är också angeläget att kommunen och skolorna följer upp och analyserar hur sättet att organisera undervisningen påverkar måluppfyllelsen för alla elever mottagna i särskolan.

Inspektionen visar vidare att kommunen inte genomför en systematisk uppfölj- ning och utvärdering av gymnasieskolans och vuxenutbildningens kunskapsre- sultat. Lärarna på Liljaskolans gymnasieskola och vuxenutbildning följer elever- nas och de studerandes kunskapsutveckling på individnivå. Någon övergripande uppföljning, utvärdering och analys av skolans resultat görs dock inte på ett systematiskt sätt för att kunna utveckla undervisningsmål, arbetsformer och metoder i riktning mot styrdokumentens krav. Vissa resultat redovisas i kvali- tetsredovisningar på skol- och kommunnivå, men alla utbildningar och verk- samheter finns inte angivna, exempelvis saknas gymnasiesärskolan. Utbildningar beskrivs snarare än att resultat redovisas och följs upp. Insamling och samman- ställning av resultat på alla nivåer behöver förbättras.

Kommunen har som skolhuvudman ansvar för att alla elever i skolan ges förut- sättningar att nå målen för utbildningen. Eleverna ska ges möjlighet att efter egna förutsättningar så långt det är möjligt utvecklas i förhållande till kursplaner och läroplan. En viktig förutsättning i arbetet med att höja elevernas måluppfyl- lelse är att skolan och kommunen har kännedom om elevernas kunskapsresul- tat, inte bara på individnivå utan också för elevgrupper, skolor och kommunen som helhet. Kännedom om resultaten är en utgångspunkt för att kunna utvär-

(20)

10

dera verksamheten och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet.

Inspektörerna bedömer att kommunen måste arbeta för att rektorer och lärare på ett tydligare sätt ska följa upp och utvärdera elevernas och de studerandes kunskapsutveckling och resultat i samtliga ämnen, kurser, program och utbild- ningar inom såväl grundskolan, särskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. I detta sammanhang är det enligt inspektörerna viktigt att resultaten kopplas till skolornas och verksamheternas organisation, arbets- sätt och arbetsformer. De ansvariga i kommunen måste också efterfråga resultat och sammanställningar för att kunna utvärdera och analysera resultaten samt vidta adekvata åtgärder för ökad måluppfyllelse. Sammantaget bedömer inspek- törerna att kommunens uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten måste förbättras.

Inflytande över lärandet

Läroplanen anger att eleverna i takt med stigande ålder och mognad successivt ska få ett ökat inflytande över sitt lärande. Eleverna ska ges inflytande över un- dervisningen genom att delta i planering och utvärdering av undervisningens innehåll och arbetssätt. Kännedom om målen för utbildningen utgör en förut- sättning för att eleverna ska kunna ta detta ansvar. Enligt läroplanen ska skolan också sträva efter att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina studie- resultat. Även för att kunna utveckla en sådan förmåga är kännedom om målen för utbildningen viktig. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbets- former utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas.

Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vård- nadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till infly- tande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan och vid upprättande av elevens individuella utvecklingsplan.

Vid inspektionen framkommer att kännedom om målen i läroplaner och kurs- planer varierar och är hos många, både elever och personal, bristfällig. Inspek- tionen visar att elevernas möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, arbetsformer och innehåll i undervisningen överlag är eftersatt och bör förbättras. Elever uppger att det skiljer mellan arbetslagen och mellan olika lärare i vilken utsträckning det finns möjlighet till inflytande. Några elever kan beskriva hur de tillsammans med lärarna diskuterar mål och planering för utbildningen, redovisningsmetoder och betygskriterier. Andra känner inte igen denna beskrivning. Inspektörerna bedömer att kommunen och skolorna i högre grad bör arbeta för att elevernas inflytande över innehåll och arbetsformer för- bättras.

Individanpassning och särskilt stöd

Förskolorna i Vännäs kommun strävar efter att varje barns behov av särskilt stöd ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten. Stöd ges företrädesvis i form av specialpedagogisk handledning till personal eller som extra resurs i barn- gruppen. Emellertid framkommer olika uppfattningar om alla barn får det stöd de har rätt till och om rätt stöd ges. Det är därför viktigt att kommunen följer upp på vilket sätt stödresurser används och vilka effekter det får för att de på bästa sätt ska komma alla barn tillgodo. Vidare framgår att inte alla barn i för-

(21)

11

skolan får stöd för att utveckla sitt modersmål enligt läroplanens intentioner.

Inspektörerna bedömer därför att kommunen och förskolorna måste verka för att barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål.

Läroplanen anger att undervisningen i grundskolan ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Inspektionen visar dock att det varierar, både mellan lärare och verksamheter. Det finns verksamheter där en stor del av elevernas tid används till så kallat eget arbete, egen planering, egna projekt och inläsning på egen hand, utan direkt lärarledd undervisning eller strukturerade lektioner. För vissa elever kan nämnda arbetssätt och undervisningsformer vara stimulerande och bidra till ökad motivation. För andra elever medför bristande organisation och struktur, eller avsaknad av lärares ledning, enligt Skolverkets lägesbedöm- ning 2007, i stället att lärandet försvåras eller kanske omöjliggörs. Inspektörerna bedömer att det är angeläget att bättre anpassa verksamheten till varje elevs förutsättningar och behov.

Inspektörerna bedömer också att skolorna och kommunen i sitt kvalitetsarbete behöver följa upp och analysera hur sättet att organisera undervisningen påver- kar måluppfyllelsen för alla elever. Vid inspektionen framkommer att vissa ele- ver placeras i mindre grupper under kortare eller längre tid. Inspektörerna vill då särskilt påpeka att adekvata undervisningsmetoder och lärarkompetens ska vara utgångspunkten för en sådan placering. Placeringen ska göras utifrån ele- vens behov och förutsättningar och om det finns pedagogiska skäl. Om grupp- indelningen varar över längre tid eller är permanent ska placeringen föregås av beslut om särskild undervisningsgrupp för de elever som har behov av det.

Enligt skolformsförordningarna ansvarar rektorn för att en elevs behov utreds om det framkommer uppgifter om att eleven kan vara i behov av särskilda stöd- åtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska rek- torn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.

De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del är av skiftande kvalitet. Inspek- törerna bedömer att kvaliteten på skolornas åtgärdsprogram bör förbättras för att ge eleverna större möjlighet till ökad måluppfyllelse och bättre kunskapsre- sultat. Det finns också en osäkerhet bland vissa lärare kring användandet av åtgärdsprogram och när de ska skrivas för elever mottagna i särskola.

Skillnaden i användning mellan individuella utvecklingsplaner och åtgärdspro- gram är heller inte tydlig för alla. Inspektörerna vill klargöra att den individuella utvecklingsplanen upprättas för alla elever i anslutning till utvecklingssamtalet och följer eleven genom hela grundskoletiden, även om innehållet förändras.

Åtgärdsprogrammet däremot upprättas för elever i behov av särskilt stöd och avser en begränsad tidsperiod, se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) om åtgärdsprogram.

Inspektionen visar att skolorna har rutiner för att uppmärksamma elever i be- hov av särskilt stöd i framför allt svenska, men även i engelska och matematik.

Exempel är de läs- och skrivtest som görs i grundskolans tidigare årskurser och i gymnasieskolans årskurs 1. Det särskilda stöd som skolorna erbjuder ges då också i huvudsak i ämnena svenska, engelska och matematik. Skolornas känne- dom om elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen är sämre, något som ris- kerar att resultera i att elevernas behov av särskilt stöd inte blir tillräckligt syn- liggjort och därför inte heller tillgodosett i andra ämnen.

(22)

12

För elever som riskerar att inte nå målen är specialpedagogerna viktiga resurser i skolans arbete med särskilt stöd. I Vännäs kommun finns god tillgång till speci- alpedagogisk kompetens och stora resurser läggs på särskilda stödinsatser. Sko- lorna och kommunen gör dock inte några systematiska utvärderingar av genom- förda insatser. Inspektionen visar att inkluderingstanken genomsyrar många verksamheter, men satsningen på elevhälsan, med bland annat fler specialpeda- goger och kuratorer, har i huvudsak fokus på individnivå, i stället för att med ett helhetsperspektiv se på hela lärandemiljön. Det är enligt inspektörerna angelä- get att elevens hela lärandemiljö tas i beaktande innan särskilt stöd sätts in som en åtgärd utanför den ordinarie verksamheten. Enlig skollagen ska eleverna i grundskolan i huvudsak ha en gemensam studiegång och specialpedagogiskt stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Kom- munen och grundskolorna har dock som tidigare nämnts möjlighet att inrätta så kallade särskilda undervisningsgrupper om det finns särskilda skäl.

Vid elevers övergång från avlämnande till mottagande grundskola överförs in- formation framför allt om de elever som varit i behov av särskilt stöd och om elevers kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik. Infor- mation om elevers kunskapsutveckling i övriga ämnen genomförs i mycket be- gränsad omfattning. Vid övergång till gymnasieskolan överlämnar oftast speci- alpedagoger i grundskolorna information till specialpedagoger och mentorer i gymnasieskolan. Information överförs också till ansvarig skolledare och till skolhälsovården. Någon ytterligare samverkan mellan grundskola och gymna- sieskola förekommer endast sporadiskt. Inspektörerna bedömer därför att sam- verkan mellan grundskolorna och mellan grundskola och gymnasieskola behö- ver utvecklas.

Vännäs kommun behöver också uppmärksamma de individuella behoven hos barn och elever med utländsk bakgrund. Det finns elever som nyligen anlänt till Sverige som placeras i en vanlig klass i kommunens skolor utan tillräckligt stöd i form av studiehandledning på modersmålet. Inspektörerna bedömer att kom- munen måste se till att dessa elever får det stöd och den studiehandledning de behöver för att kunna ta del av och tillgodogöra sig utbildningen så snart som möjligt.

Liljaskolan har i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd satsat på special- pedagoger och små undervisningsgrupper. De engagerade lärarna försöker an- passa undervisningen till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och lärarna visar på stor flexibilitet i sättet att arbeta. Inspektionen visar emellertid att gymnasieskolan ibland förlänger kurser i stället för att ele- verna ges särskilt stöd. Alla elever får därmed inte det särskilda stöd de behöver.

För de vuxenstuderande är studierna i hög grad individanpassade, men då anta- let studerande är så lågt blir det i praktiken omöjligt att erbjuda bra lösningar till alla. Detta medför bland annat begränsningar för de studerande att få lärarledd undervisning på vissa tider och minskade möjligheter att kunna kombinera sina studier med andra komvux-studier, praktik eller förvärvsarbete enligt intentio- nerna. Detta gäller både inom grundläggande och gymnasiala kurser på kom- vux, men även på sfi. Inom särvux erbjuds de studerande vid behov stöd i form av enskild undervisning och i övrigt sker undervisningen i små undervisnings- grupper. Där finns också tillgång till specialpedagogisk kompetens.

(23)

13

Sammantaget bedömer inspektörerna att Vännäs kommun måste säkerställa att alla barn, elever och studerande får det stöd de behöver och har rätt till samt att kvalitetsarbetet med uppföljning och utvärdering av verksamheterna utgör grunden för att bättre anpassa de åtgärder som behöver vidtas.

Bedömning och betygssättning

En likvärdig betygssättning är en viktig rättssäkerhetsfråga för eleverna och en förutsättning för ett rättvist urval inför kommande studier. En annan förutsätt- ning för likvärdig bedömning och betygssättning är att diskussioner förs inom och mellan skolor utifrån de nationella kursplanernas mål och betygskriterier samt att resultatuppföljning och utvärderingar genomförs. Inspektionen visar att de betygssättande grundskolorna i Vännäs kommun har behov av förbätt- ringsinsatser avseende bedömning och betyg. Även i övriga grundskolor är för- bättringsbehoven stora då det gäller bedömningar av elevernas kunskapsutveck- ling och resultat i samtliga ämnen. Många skolor tenderar att vara så kallade treämnesskolor med fokus på svenska, matematik och engelska. Dokumenta- tion av elevernas kunskapsutveckling i övriga ämnen finns inte tillgängliga på samma sätt som underlag vid bedömning. Kommunen genomför sedan en tid kompetensutveckling där lärare från flera skolor deltar i ett projekt kring be- dömnings- och betygsfrågor, vilket är positivt och uppskattat bland de delta- gande lärarna. Målet är att lärarna genom gemensamma betygsdiskussioner ska nå en bättre och mer likvärdig betygssättning.

För den obligatoriska särskolan gäller enligt särskoleförordningen att betyg ska sättas om en elev i grundsärskolan eller elevens vårdnadshavare begär det. Sko- lorna i Vännäs kommun informerar om rätten till betyg för de elever som är mottagna i särskolan. Inspektionen visar dock att endast ett fåtal betyg utfärdas och att det inte förs någon systematisk diskussion i kommunen om betygssätt- ning inom särskolan. Detta utesluter dock inte att avstämning och utvärdering ska göras kontinuerligt. Utgångspunkten ska vara nationella mål och de mål som är uppställda i den individuella utvecklingsplanen. Enligt inspektörerna behöver bedömning och betygssättning inom särskolan aktualiseras i det arbete som bedrivs i kommunen.

Inspektionen visar också på brister i betygssättningen inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Rutinerna för hur gymnasieskolan och vuxenutbildningen hanterar betygskatalogerna måste snarast åtgärdas då betyg, intyg och beslut inte förs in på ett rättssäkert sätt för alla elever och studerande. Det förekom- mer även att betyg inte sätts i anslutning till avslutad kurs.

Utvecklingssamtal genomförs regelbundet med eleverna då även den individuel- la utvecklingsplanen, IUP, i de flesta fall upprättas. Vid inspektionen fram- kommer dock att det i kommunen finns skolor som inte upprättar IUP för någ- ra elever, vilket snarast måste åtgärdas. Inspektionen visar att gymnasieskolan inte alltid använder den individuella studieplanen vid utvecklingssamtalen. In- spektörerna bedömer därför att skolan bör vidta åtgärder för att försäkra sig om att alla elever varje termin vid utvecklingssamtalet har den individuella studie- planen som grund.

Den individuella utvecklingsplanen ska vara framåtsyftande. Planen ska utgå från den sammanfattande bedömning av elevens kunskaper som gjorts inför utvecklingssamtalet och vad lärare, elev och vårdnadshavare kommit fram till vid detta. Inspektionen visar att de planer som upprättas vid skolorna i Vännäs

(24)

14

kommun inte alltid utgår från dessa bedömningar och uppvisar stora variationer avseende kvaliteten, vilket inspektörerna bedömer som ett förbättringsområde.

Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.

Sammantaget bedömer inspektörerna att kommunen måste se till att skolornas bedömning och betygssättning är likvärdig och rättvis samt följer bestämmel- serna.

Normer och värden

Förskolan och skolbarnsomsorgen ska aktivt och medvetet påverka och stimu- lera barn och elever att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. In- spektionen visar att det i förskoleverksamheten sker ett medvetet arbete för att förhindra kränkningar. Föräldrar känner sig trygga att lämna barnen i förskolan och barnen trivs. Även vid inspektionen av fritidshemmen framkommer att personalen prioriterar arbetet med normer och värden och att utveckla barnens sociala kompetens.

Inspektörerna bedömer att även flertalet av kommunens grundskolor bedriver ett bra värdegrundsarbete och att skolorna överlag erbjuder lugna och trygga lärandemiljöer. Även om lärandemiljön i många verksamheter är lugn och upp- levs som trygg av eleverna, gäller det emellertid inte alla. Vid inspektionen fram- kommer av intervjuer och besök att det i några verksamheter fortfarande finns oro och otrygghet kvar, både hos elever, föräldrar och personal.

Värdegrundsarbetet är enligt kommunen ett prioriterat område och arbetet har intensifierats på några skolor efter det att incidenter med bland annat dåligt språkbruk, mobbning, kränkningar och missbruksproblem har förekommit.

Det hårda språkbruket på några skolor behöver uppmärksammas i det fortsatta arbetet med normer och värden. I de högre årskurserna och speciellt i Vännäs- by skola, har denna problematik beskrivits. Vid vissa skolor måste värdegrunds- arbetet förbättras och intensifieras så att elevernas respekt och tolerans gent- emot varandra ökar. Mer att läsa om detta finns i skolrapporterna.

Inspektörerna bedömer att kommunen snarast måste säkerställa att alla elever har en trygg miljö som ger arbetsro och lust att lära. Värdegrundarbetet behöver förbättras ytterligare, framför allt med förebyggande insatser. I detta samman- hang vill inspektörerna peka på vikten av en bra samverkan med socialtjänst och andra myndigheter. Skolan har ett särskilt ansvar för att se till att alla elever ska kunna komma till skolan och få den undervisning som de har rätt till.

Även inom den obligatoriska särskolan bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete och stämningen är överlag god med ett gott arbetsklimat. Trots att personalen be- driver ett aktivt värdegrundsarbete finns emellertid exempel på att grundskole- elevernas förhållningssätt gentemot elever från särskolan inte alltid präglas av respekt och tolerans.

Vid gymnasieskolan har det vid inspektionen framkommit att kränkningar före- kommit bland gymnasieskolans elever, men också från vuxna mot elever. Enligt intervjuer har vissa av dessa kränkningar också fortsatt, trots att elever meddelat annan personal och att skolledning fått kännedom om situationen. Detta är inte acceptabelt och kommunen måste snarast säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att stoppa alla former av kränkningar. Enligt lagen om förbud mot

(25)

15

diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder nu- mera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behand- ling och kraven på kommuner och skolor har skärpts. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att fö- rebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommu- nen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål.

Inspektörerna bedömer sammantaget att kommunen måste vidta kraftfulla åt- gärder så att alla elever har en trygg lärandemiljö. I detta sammanhang är det viktigt att kommunen och skolorna även följer upp och utvärderar resultatet av värdegrundsarbetet och vidtagna åtgärder.

För att främja arbetet mot kränkande behandling ska kommunen även se till att det upprättas en likabehandlingsplan för varje verksamhet i kommunen. I pla- nen ska de åtgärder som verksamheten planerar att påbörja eller genomföra konkret beskrivas. Planen ska vara anpassad till den egna verksamheten och årligen följas upp och utvärderas. Det är viktigt att varje verksamhet utformar planen utifrån sina behov för att den ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt. Vid inspektionen framkommer att flera skolor och enheter saknar egna likabehandlingsplaner och de finns inte alltid omnämnda i någon annan gemen- sam plan heller. Vidare finns krav på att likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verk- samhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. I många skolrapporter påpekas att detta behöver förbättras.

Inspektörerna bedömer att kommunen måste se till att likabehandlingsplaner upprättas för samtliga verksamheter samt se till att planerna uppfyller de krav som ställs. Enligt bestämmelserna ska uppföljningen och utvärderingen av lika- behandlingsplanerna också redovisas i kvalitetsredovisningen, se vidare i Skol- verkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehand- ling.

Inspektionen visar att kommunen också behöver klargöra skolornas uppdrag i den demokratiska fostran av eleverna genom att de ges möjlighet till ett reellt inflytande i skolgemensamma frågor. Det är enligt läroplanen inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskaper om grundläggande demokratiska värde- ringar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Det är också nödvändigt att eleverna får praktisera ett demokratiskt förhållningssätt i klassrummet.

Inspektionen visar att elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet genom så kallat formellt inflytande i olika slags samverkansorgan, som exempelvis klassråd och elevråd, i flera fall finns på grundskolorna och gymnasieskolan, men det varierar och elever uppger att det är beroende av vilken lärare eller mentor de har. Vid vuxenutbildningen finns också ett vuxråd med studerande- representanter. Det finns dock stora skillnader mellan och inom skolorna om elever upplever att de har något reellt inflytande på utbildningens utformning.

På flera håll finns rutiner för det formella elevinflytandet, men i flera fall saknas elevernas intresse och engagemang i de skolgemensamma frågorna. Inspektö- rerna bedömer därför att det är angeläget att kommunen främjar skolornas ar- bete med ett ökat elevinflytande och ansvarstagande inom alla skolformer.

(26)

16

Bedömning av styrning och kvalitetsarbete

Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och kvalitetsarbetet i kommunen (inklusive kvalitetsredovisningen). Inspektionen tar här även upp tillgången till likvärdig utbildning samt materiella och personella resurser. Be- dömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läropla- nerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet.

Styrning, ledning och kvalitetsarbete

För kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grund- skola och obligatoriska särskola ansvarar Barn- och utbildningsnämnden, BUN, med en verksamhetsansvarig förvaltningschef på Barn- och utbildningskonto- ret. På förvaltningsnivå finns också två utvecklingsledare.

För Liljaskolans verksamhet med gymnasie- och vuxenutbildning ansvarar se- dan den 1 januari 2008 Vännäs kommunstyrelse. Liljaskolan är en egen resultat- enhet som leds av en gymnasiechef. Tre rektorer ansvarar för de olika gymna- sieprogrammen och vuxenutbildningen.

De kommunala förskolorna leds av fyra rektorer och ytterligare en rektor an- svarar för familjedaghemmen. Rektorerna har ett nära samarbete i olika gemen- samma frågor och har i huvudsak god kunskap om förskolepedagogik och för- skolans mål och uppdrag. Kommunen har också en anställd pedagogisk utveck- lare, en så kallad pedagogista, med uppdrag att utveckla den pedagogiska verk- samheten ute i kommunens förskolor och som ska fungera som en länk mellan personal, ansvarig rektor och förvaltning.

Kommunens grundskolor leds av fem rektorer som också ansvarar för skol- barnsomsorgen. Styrning och ledning av skolbarnsomsorgen har dock låg prio- ritet enligt personalen. Hur väl förtrogna rektorerna är med fritidshemmens verksamhet varierar och i flera fritidshem saknas en tydlig pedagogisk ledning.

För Vegaområdets tre skolor finns två rektorer. På de två mindre skolorna finns förutom rektor även en befattning som biträdande rektor. Inspektionen visar att det är otydligt vem som är elevernas rektor på respektive skola. Vid inspek- tionen framkommer att både elever, personal och föräldrar uppger att det är oklart vem som ansvarar eller fattar beslut i olika frågor och att olika funktioner inte är klargjorda. Inspektörerna bedömer att kommunen måste säkerställa att rektorsfunktionen tydliggörs. Den som utför rektorsfunktionen ska benämnas rektor.

I läroplanen anges att rektorn har ansvar för skolans resultat och för att verk- samheten följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Det är inspektörernas bedömning att rektorerna bör utveckla kvalitetsarbetet och sär- skilt uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten. I de flesta grundskolor saknas en uppföljning av de yngre elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik, och rektorerna efterfrågar inte heller resul- tat i andra ämnen för att kunna redovisa kunskapsresultaten för skolan i alla ämnen. Mot bakgrund av de behov av förbättringsinsatser som skolrapporterna visar på behöver rektorerna ta ett större pedagogiskt ledningsansvar, och då särskilt avseende uppföljning och utvärdering.

Kvalitetsarbete kräver att undervisningsmålen ständigt prövas. Resultaten ska kontinuerligt följas upp och utvärderas i relation till de nationella målen. Åtgär-

References

Related documents

Accordingly, for proximity measurements, the po- sition estimate using the parametric SPAWN with additional knowledge about the 2-hop neighbors is illustrated in Fig.. Apparently,

Nio av tio studier visade på att fysisk aktivitet medförde minskade depressiva symtom (positiv effekt) hos deltagarna och en av tio studier att fysisk aktivitet inte hade

✓ Hur kan EHT arbeta systematiskt med kartläggning för att förstå orsaker till elevers frånvaromönster i skolan?. ✓ Hur kan elevhälsans professioner tillsammans med

Syftet med denna rapport är att undersöka vilka arbetssätt och arbetsformer som några lärare i årskurs 1-3 beskriver att de väljer att använda i matematikundervisningen, vad som

7 § Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer skall vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och

Förskolan skall verka för jämställdhet mellan flickor och pojkar, kvinnor och män.. Den sneda könsfördelningen bland personalen i förskolan inne- bär, att man måste vara

Svar: 18 lärare har svarat ”Vad som passar eleverna”, 7 svarade ”Det ska vara roligt för eleverna”, 5 svarade ”Traditionsbundna sånger”, 3 svarade ”Sånger