Rektors ansvar - UTVECKLING OCH LÄRANDE - Utbildningsinspektion i Vännäs kommun

1 UTVECKLING OCH LÄRANDE

3.3 Rektors ansvar

Inom detta bedömningsområde har granskats:

• om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet,

• om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verk-samheten inriktas på att nå de nationella målen,

• om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhål-lande till de nationella målen,

• om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

• om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs.

Bedömning av området Rektors ansvar:

Ej godtagbar kvalitet

Mindre god kvalitet

God kvalitet Mycket god kvalitet

Motivering:

Skolans rektor, som vid inspektionstillfället har arbetat cirka tre månader på skolan, har ledningsansvar för ett 40-tal personer. Till sin hjälp har rektorn en kanslist och en ledningsgrupp med tre arbetslagsledare. Vid inspektionen framkommer att rek-torn har ambitioner men ännu inte är förtrogen med vad som behöver utvecklas på skolan. Inspektionen visar ändå på rektorns ledaregenskaper och förmåga att fatta beslut. Mot bakgrund av rektorns korta tid på skolan och att rektorn saknar erfa-renhet av utbildningsområdet bedömer inspektörerna området rektorns ansvar vid inspektionstillfället som av mindre god kvalitet.

Skolan genomför registerkontroll då ny personal anställs. Inom bedömningsområ-det finns behov av följande förbättringsinsatser.

Rektor som pedagogisk ledare

Rektorn är enligt läroplanen pedagogisk ledare och chef för skolans personal. Som ovan nämnts har rektorn ingen tidigare erfarenhet av utbildningsområdet.

För att på ett tydligt sätt kunna verka för att utbildningen utvecklas, är det enligt inspektörerna, viktigt att rektorns förtrogenhet med såväl skolans arbetssätt och organisation som med skolans styrdokument fördjupas. Vidare bedömer inspektö-rerna att rektorn behöver ta ett tydligt pedagogiskt ledningsansvar för skolans resul-tatuppföljning, kvalitetsarbete och utveckling. Rektorn behöver också säkerställa författningarnas krav avseende elevernas garanterade undervisningstid i respektive ämne.

Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat

Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och att skolans resultat

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. En viktig förutsätt-ning i arbetet med att höja elevernas måluppfyllelse är att skolan har kännedom om elevernas kunskapsresultat, inte bara på individnivå utan också för elevgrupper och skolan som helhet. Kännedom om resultaten är en utgångspunkt för att kunna ut-värdera verksamheten och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet.

Även om skolan genomför vissa uppföljningar av kunskapsresultaten saknas en systematik i utvärderingen avseende viktiga områden. Exempelvis behöver skillna-der i betygsresultat mellan ämnen och årskurser samt mellan flickor och pojkar ut-värderas närmare.

3.4 Kvalitetsarbete

Inom detta bedömningsområde har granskats:

• om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,

• om kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.

Bedömning av området Kvalitetsarbete:

Ej godtagbar kvalitet

Mindre god kvalitet

God kvalitet Mycket god kvalitet

Motivering:

Med hänvisning till vad som redovisas nedan bedömer inspektörerna att området kvalitetsarbete är av mindre god kvalitet. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser:

Systematiskt kvalitetsarbete

Skolan ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planera, följa upp och utvärdera sin verksamhet samt ta tillvara resultaten och omsätta dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. För att en skola ska utvecklas måste den fortlö-pande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder.

Vid Hammarskolan utvärderas verksamheten i slutet av varje läsår utifrån de direk-tiv och prioriterade områden som kommunen angett. Arbetslagens utvärderingar sammanställs av rektorn till skolans kvalitetsredovisning. Kvalitetsarbetet omfattar dock inte på ett systematiskt och tydligt sätt uppföljning och analys av kunskapsre-sultaten och inte heller vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att förbättra måluppfyllelsen. Som tidigare nämnts bör också skolan följa upp på vilket sätt stöd-resurser används och vilka effekter det får. Det är därför inspektörernas bedömning

att skolan måste förbättra sitt kvalitetsarbete och göra tydligare bedömningar av verksamhetens resultat kopplade till de nationella målen.

Kvalitetsredovisning

Varje skola och varje verksamhetsform ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning.

Den skriftliga kvalitetsredovisningen ska vara ett verktyg för att regelbundet stäm-ma av hur långt verksamheten kommit i det löpande kvalitetsarbetet. Redovisning-en syftar ävRedovisning-en till att ge information om verksamhetRedovisning-en och dess måluppfyllelse.

Eleverna ska delta i arbetet och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Hammarskolan har en kvalitetsredovisning som innehåller vissa redovisningar av skolans resultat vilka dock inte tydligt är kopplade till de nationella målen. Analyser av resultat liksom åtgärder för utveckling redovisas endast i begränsad omfattning.

Utvärderingen av likabehandlingsplanen finns inte heller redovisad. Dessutom kon-staterar inspektörerna att kvalitetsredovisningen inte uppfattas som ett levande do-kument vare sig av skolans lärare eller elever. Det är därför angeläget att lärarna engageras i upprättandet av kvalitetsredovisningen för att den ska kunna bli ett verktyg för skolans utveckling. Sammantaget bedömer inspektörerna att arbetet med skolans kvalitetsredovisning måste förbättras. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.

2008-08-27 Umeå

AnnaCarin Nilsson Carl Åsemar

Utbildningsinspektion i

Vega, Pengsjö och Tväråbäcks skolor

Förskoleklass

Grundskola årskurserna 1–6

Obligatorisk särskola årskurserna 1–6 Inledning

Skolverket har granskat verksamheten i Vännäs och besökt Vega rektorsområde;

Vega, Pengsjö och Tväråbäcks skolor, den 12–13 mars samt den 2–3 april 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektio-nen.

Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/Inspektion).

Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i hel-hetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid nästkommande inspektion.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvari-ga inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Vega rektorsområde, dels den information som samlats in under besöken. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella upp-följningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.

I skolorna intervjuades rektorer, lärare, elevhälsan, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte också lektioner i olika årskurser och verk-samheten i förskoleklasserna. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolorna utgör underlag för kvalitetsbedömningen.

Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.

Beskrivning av Vega rektorsområde

Vegaskolan Antal elever

Förskoleklass 39 Grundskola 232

Särskola 3

Skolbarnsomsorg 120

Pengsjö skola Antal elever

Förskoleklass 4 Grundskola 23 Skolbarnsomsorg 10

Tväråbäcks skola Antal elever

Förskoleklass 4 Grundskola 32

Särskola 1

Skolbarnsomsorg 15 Källa: Vega rektorsområde

Vega rektorsområde består av tre skolor, Vegaskolan, Pengsjö skola och Tvärå-bäcks skola. Vegaskolan ligger centralt i tätorten i Vännäs kommun, cirka 3 mil nordväst om Umeå i Västerbotten. Pengsjö och Tväråbäcks byskolor ligger på cirka 10 kilometers avstånd från Vännäs tätort.

Skolorna omfattar verksamheterna förskoleklass, grundskola årskurserna 1–6, sär-skola och skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen rapporteras i en särskild verksam-hetsrapport för hela Vännäs kommun.

Vegaskolan består av flera byggnader och inrymmer välutrustade lokaler för slöjd, bild, musik, idrott samt datasal och fritidsavdelningar. Särskoleverksamheten be-drivs i egna lokaler. Skolgården har lekplatser och asfalterade ytor, men är omgär-dad av trafikerade gator från alla håll.

Verksamheterna i Pengsjö respektive Tväråbäcks skolor bedrivs i stora tvåvånings-byggnader. I Tväråbäck har skolan också tillgång till ”Byarnas hus”, med samlings-lokaler för byns invånare och en väl tilltagen idrottshall. Skolan är delvis renoverad, har rymliga klassrum, men dålig tillgång till grupprum.

I Pengsjö är klassrummen mindre men tillgången till grupprum bättre. Idrottshal-len är liten och används framför allt då vädret inte tillåter utomhusaktiviteter. Sko-lans lokaler är delvis slitna och i behov av renovering. Skog och natur finns nära inpå skolan och utemiljön inbjuder till mycket idrott, lek och rörelse.

Två rektorer ansvarar för verksamheterna inom Vega rektorsområde och lärarna är organiserade i olika arbetslag. I Vegaskolan är eleverna indelade i åldershomogena

klasser, där förskoleklass och årskurs 1 är organiserade i två spår med varsin fritids-avdelning.

I Pengsjö skola är eleverna indelade i två grupper; en för förskoleklassen till och med årskurs 2 och den andra för elever i årskurserna 3 till och med 6. På Tvärå-bäcks skola finns fyra grupper; en förskoleklass, en årskurs 1–2, en årskurs 3–4 och en årskurs 5–6. All personal på respektive skola bildar en arbetsenhet med varsin studieledare. Pengsjö och Tväråbäcks skolor har dessutom en biträdande rektor.

Upptagningsområdet för Vegaskolan är relativt begränsat till tätorten och endast ett fåtal elever har skolskjuts, medan de flesta elever i de två mindre byskolorna har skolskjuts. Elever från rektorsområdets tre skolor fortsätter i årskurs 7 på Ham-marskolan.

Helhetsbedömning

Vegaområdets skolor har, enligt inspektörerna, engagerad personal och en skolled-ning med stor ambition och vilja till utveckling. Vid inspektionen råder mestadels en god stämning på skolorna och de flesta elever och föräldrar är nöjda med verk-samheten på sin skola. Det har tidigare inom rektorsområdet funnits problem med både värdegrunden och låga kunskapsresultat. Inspektionen visar att det fortfaran-de finns exempel på miljöer där elever har en otrygg miljö och bristanfortfaran-de studiero.

Insatser har gjorts och de två rektorerna har bland annat prioriterat utökade kon-takter med föräldrar och pedagogiska diskussioner för all personal. Inspektörerna bedömer dock att det påbörjade utvecklingsarbetet behöver intensifieras på skolor-na för att skapa bättre förutsättningar för en god värdegrund och en högre målupp-fyllelse för alla elever. Elevernas rätt till sin garanterade undervisningstid i alla äm-nen måste också säkerställas.

Förutsättningar för framgångsrika förbättringsinsatser är enligt inspektörerna stora.

Inom rektorsområdet finns överlag mycket goda resurser i form av kompetenta och erfarna lärare, en väl utvecklad elevhälsa, funktionella lokaler, bra utrustning och små elevgrupper, även om det finns undantag.

Inspektörerna bedömer att samverkan inom och mellan skolorna, samt pedagogisk samsyn, är områden som behöver utvecklas, liksom rektorernas pedagogiska ledar-skap för de olika verksamheterna. Även skolornas systematiska kvalitetsarbete och resultatuppföljning i samtliga ämnen är enligt inspektörerna angelägna utvecklings-områden. Vidare bör progressionen och den röda tråden i undervisningen utvecklas och gemensamma rutiner vid överlämningar förbättras. Undervisningen bör också på ett tydligare sätt kopplas till de nationella målen i läroplan och kursplaner. In-spektörerna bedömer att särskolans verksamhet vid Vegaskolan håller bra kvalitet och har god tillgång till specialpedagogisk kompetens.

Inspektionen visar att rektorerna behöver bli mer förtrogna med den dagliga verk-samheten för att kunna utöva en tydligare styrning och ledning. Likaså måste kvali-tetsarbetet förbättras och resultaten i de olika verksamheterna följas upp, samman-ställas och redovisas i skolornas årliga kvalitetsredovisningar. Där ska även en ana-lys av resultaten framgå, liksom de åtgärder som man planerar att vidta.

Brister som måste åtgärdas

Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.

- Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm-nen (2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplaäm-nen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

- Skolornas kvalitetsredovisningar motsvarar inte förordningens krav (3 § och 4 § förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

- Skolorna erbjuder inte engelska eller svenska som separata alternativ i språkvalet samt erbjuder detta alternativ i stället för särskilt stöd (2 kap. 18 § grundskole-förordningen).

- Tväråbäcks skola har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Skolorna har inte utarbetat åtgärdsprogram som motsvarar förordningens krav (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).

- Skolorna ger inte studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det (5 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Svenska som andraspråk anordnas inte enligt förordningens krav (2 kap. 15 – 16

§§ grundskoleförordningen).

- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet teknik (2 kap. 6 § grundskoleförordningen).

- Elevens val anordnas inte enligt förordningens krav (2 kap. 19 – 20 §§ grund-skoleförordningen).

- Rektorsfunktionen är delad på Tväråbäck och Pengsjö skolor (2 kap. 2 § skolla-gen och 1 kap. 2 § grundskoleförordninskolla-gen).

Områden som är i behov av förbättringsinsatser

Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden:

- Skolorna bör tydliggöra målen för elever och föräldrar.

- Skolorna bör utveckla elevernas möjligheter till ansvarstagande och inflytande över det egna lärandet.

- Skolorna bör ta ett större ansvar för att eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

- Läroplan och kursplaner bör bli mer styrande i undervisningen.

- Tväråbäck och Pengsjö skolor bör i högre utsträckning utgå från elevernas situ-ation med ett helhetsperspektiv och organisera undervisningen så att eleverna kan utvecklas och arbeta tillsammans med andra.

- Dokumentation och utvecklingssamtal bör utvecklas så att de i högre grad rela-teras till läroplanens och kursplanernas mål.

- Information om elevens kunskapsutveckling och resultat bör i högre utsträck- ning behandla alla ämnen och utgå ifrån de nationella målen i kursplaner och läroplan.

- De individuella utvecklingsplanernas kvalitet bör utvecklas.

- Samverkan mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola bör utvecklas.

- Skolorna bör förbättra sitt kvalitetsarbete.

- Rektorerna bör tydligare ta det pedagogiska ledningsansvaret för skolornas kva-litetsarbete och resultatuppföljning samt bli mer förtrogna med den dagliga verksamheten.

- Skolorna måste säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisning utifrån timplanen för de olika ämnena, som exempelvis hem och konsumentkunskap.

- Den otrygga miljön måste förbättras på Tväråbäcks skola.

- Studiemiljön och arbetsron behöver förbättras i flera verksamheter.

- Skolorna måste säkerställa att den personal som ansvarar för undervisningen alltid har adekvat utbildning.

- Personalens insikter i styrdokumenten och de nationella målen för utbildningen bör förbättras.

- Skolorna bör arbeta för att ändamålsenliga lokaler finns i tillräcklig omfattning.

Bedömningar

Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig kvalitetsskala enligt följande:

- Mycket god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls.

- God kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls.

- Mindre god kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis upp-fylls.

- Ej godtagbar kvalitet innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.

1 KUNSKAPER

Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och

kurs-planer. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå må-len.

1.1 Kunskapsresultat Inom detta bedömningsområde har granskats:

• om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplaner-nas mål.

Tabell 1: Andel elever (i procent) i årskurs 5 år 2005 till 2007 som uppnått målen i de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik

Vegaområdet Vännäs kommun

2005 2006 2007 2005 2006 2007 Svenska 74 % 63 % 81 % 76 % 69 % 87 % Engelska 80 % 75 % 91 % 78 % 79 % 94 % Matematik 69 % 69 % 73 % 71 % 75 % 78 % Källa: Vega rektorsområde och Vännäs kommun

Kommentar:

Inom Vegaområdet fokuserar skolorna på svenska, engelska och matematik. Resul-taten av de nationella ämnesproven har visat att en stor andel elever inte nått målen för godkänt. Särskilt gäller det i ämnet matematik. Resultaten har förbättrats något över tid, men är generellt lägre än i kommunen som helhet. Skolorna har själva uppmärksammat att de nationella proven genomförs och rättas på olika sätt inom kommunen och därför bör tolkning och analys av resultaten göras med viss försik-tighet och hänsyn till detta. På skolorna finns i övrigt inte någon redovisning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen för årskurs 5.

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Inom detta bedömningsområde har granskats:

• om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och meto-der ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav,

• om kunskapsutvecklingen följs upp i alla ämnen och regelbundet under hela skoltiden,

• om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och so-ciala utveckling bäst kan stödjas,

• om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen.

Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten:

Ej godtagbar kvalitet

Mindre god kvalitet

God kvalitet Mycket god kvalitet

Motivering:

Elevernas kunskapsutveckling och resultat inom Vegaområdet mäts bland annat genom tester av elevernas språkutveckling i förskoleklass och med så kallade läsut-vecklingsscheman, LUS, i alla årskurser. Samtliga elever i förskoleklass testas av tal-pedagog och specialtal-pedagog. Skolorna genomför också nationella ämnesprov i svenska, matematik och engelska i årskurs 5. Med hänvisning till vad som nedan anges bedömer dock inspektörerna att bedömningsområdet är av mindre god kvali-tet. Följande förbättringsinsatser behövs därför:

Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling

Enligt läroplanen ska lärarna följa och utvärdera elevernas kunskapsutveckling ut-ifrån kursplanernas krav i samtliga ämnen. Lärarnas dokumentation av elevernas kunskapsutveckling inom Vegaområdets skolor är dock bristfällig, då kunskapsut-vecklingen inte följs i samtliga ämnen och regelbundet under hela skoltiden. Inspek-törerna bedömer därför att skolorna måste förbättra sitt arbete med att följa upp och dokumentera elevernas kunskapsutveckling.

Utvecklingssamtal

Lärarna ska fortlöpande informera elev och vårdnadshavare om elevens skolgång.

Vegaområdets skolor genomför utvecklingssamtal en gång per termin. Inspektionen visar dock att samtalen i huvudsak koncentreras på ämnena svenska, engelska och matematik. Vidare är informationen om elevens kunskapsutveckling inte alltid kopp-lad till de nationella målen. Inspektörerna bedömer därför att information om ele-vens kunskapsutveckling och resultat i högre utsträckning bör behandla alla ämnen och utgå ifrån de nationella målen i kursplaner och läroplan.

Individuell utvecklingsplan

Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Utvecklingsplanen kan även innehålla överenskommelser mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Vid inspektionstillfället hade eleverna vid Tväråbäcks skola inte individuella utvecklingsplaner, vilket strider mot författningarna. Vid Vega och Pengsjö skolor upprättas individuella utvecklingsplaner, men inspektörerna bedömer att de bör förbättras avseende innehåll och utformning. I nuläget utgår inte alltid planerna från de nationella målen och de beskriver inte konkret vilka insatser som skolan ska vidta för att eleven ska utvecklas mot målen. Eleven är inte heller tillräck-ligt delaktig vid upprättandet av sin individuella utvecklingsplan. Inspektörerna be-dömer därför att de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras, se vidare om den individuella utvecklingsplanen i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10).

1.3 Bedömning

Inom detta bedömningsområde har granskats:

• om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper,

• om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling.

Bedömning av området Bedömning och betygssättning:

Ej godtagbar kvalitet

Mindre god kvalitet

God kvalitet Mycket god kvalitet

Motivering:

Lärarna använder resultaten från de nationella proven för att bedöma elevers kun-skapsutveckling i årskurs 5 i svenska, engelska och matematik. Dessutom används olika tester och diagnoser för att bedöma språkutveckling samt läs- och skrivinlär-ning. Med hänvisning till vad som nedan anges bedömer dock inspektörerna att bedömningsområdet är av mindre god kvalitet. Följande förbättringsinsats behövs

In document Utbildningsinspektion i Vännäs kommun (Page 86-100)