Ut!. 1979:131 RVI FÖRENINGEN ALLA KVINNORS HUS i Stockholm

Ut!. 1979:131 RVI 1672

Bilaga 3

FÖRENINGEN ALLA KVINNORS HUS i Stockholm

1979-01-21 Till

Sociala centralnämnden

Beträffande upplåtelse av fastigheten Svartensgatan 3, kvarteret Fiskaren Större 21, som Kvinnohus samt bidrag till hyra, utrustningskostnader för jourverksamhet samt vissa driftkostnader.

Föreningen Alla Kvinnors Hus i Stockholm lämnar här verksamhetsbeskrivning, målsätt- ning, stadgar och preliminär budget.

ORGANISATION

Föreningen Alla Kvinnors Hus är en ideell förening med stadgar och fast medlemskap.

Föreningen bildades den 17.12 1978.

Beträffande medlemskap och styrelsesammansättning, se bifogade stadgar.

ALLMÄN VERKSAMHETSBESKRIVNING

Kvinnohuset skall stå öppet för alla kvinnor oavsett politisk, etisk eller klassmässig bakgrund och nationalitet. Huset skall vara partipolitiskt obundet och öppet för alla slags sociala och kulturella verksamheter som kan bidra till kvinnors personliga och kollektiva frigörelse på alla plan.

Jourverksamheten med övernattning, den juridiska rådgivningen och den öppna kulturella verksamheten skall vara helt integrerade i varandra.

Vi ser den öppna verksamheten som en omistlig och naturlig förlängning av jourverksam- heten, för att kunna erbjuda kvinnor utsatta för våld fortsatt stöd (se ^bilaga, öppen verksamhetsbeskrivning).

Vi ser alltså hela kvinnohusets verksamhet såsom ^social, och vänder oss därför till socialförvaltningen med begäran om bidrag till hela verksamheten (se budget).

SOCIAL VERKSAMHET

Jourverksamhet med övernattning

Kvinnohusets sociala verksamhet går ut på att vi har jour och övernattningsmöjligheter för de kvinnor som blir misshandlade och våldtagna.

För de kvinnor (med ev. barn) som behöver tillfällig övernattning skall vi tillhandahålla sådan. Den chans att för en tid komma ifrån den make etc. som misshandlar kvinnan, kan vara vad hon behöver för att utom räckhåll för mannen, tänka igenom sin situation och planera för närmaste framtiden. Genom att flera kvinnor med likartade erfarenheter bor tillsammans får

Uti. 1979:131 RVI

1673 kvinnorna dessutom möjlighet att prata om vad de gått igenom med andra kvinnor i liknande situation.

För den våldtagna kvinnan kan det vara viktigt att under den akuta krisen få bo med andra kvinnor eller i varje fall att slippa vara ensam i sin lägenhet den första natten.

Inom jourgrupperna finns kvinnor yrkesverksamma som kuratorer, psykologer, socialar- betare och inom andra yrkesgrupper. All jourpersonal har dessutom förberett sig i studiecirklar. Intern fortbildning kommer att ske gemensamt för juristgruppen och övrig jourpersonal (se bilaga). Vi kommer att arbeta enligt gällande sekretessbestämmelser.

Vi skall ge rådgivning i sociala frågor, främst genom information om vilka möjligheter samhället har att erbjuda. I den mån kvinnorna har ekonomiska och andra sociala problem skall vi förmedla kontakter till samhällets övriga hjälpinstanser, t. ex. sjukhusens somatiska och psykiatriska akutmottagningar, när det gäller kvinnor som är i behov av sjukhusvård, följa med till läkare, polis och domstol, förmedla kontakter med familjerådgivning, PBU och BRIS etc. Vi skall även uppmuntra till och förmedla kontakt med anhöriga.

Jourgrupperna planerar att redan från början svara för jour alla kvällar och nätter. Varje jourgrupp svarar för jour och uppföljning under en vecka. Vi räknar med två jourkvinnor per kväll och natt, kl. 19.00-07.00, samt två kvinnor som bakjour. Bakjouren tillkallas när någon av de ordinarie jourkvinnorna måste följa med till sjukhus etc. Socialjouren i Stockholm kan dessutom erbjuda ytterligare bakjour.

För att kunna ha jourmottagning även under dagtid, erfordras att sociala myndigheterna låter kvinnliga fältassister förlägga sitt arbete till Kvinnohuset.

Svartensgatan 3 har två portar. Genom den första kommer man in i en valvgång. Till vänster ligger en tvårumslägenhet, denna har planerats för jourmottagning/expedition. Porten mot gatan skall vara låst och försedd med lämpligt låssystem, kod och öga. Expeditionen har fönster mot gatan som skall vara av okrossbart glas. Vid hot mot kvinna som uppsöker jouren eller hot mot Kvinnohuset som sådant, kommer polis att tillkallas omedelbart.

I gårdshuset räknar vi med att behöva fyra tvårumslägenheter för övernattning. Även porten till gård och gårdshus skall vara låst och försedd med lämpligt låssystem, kod och öga.

Jourlägenheterna skall utrustas med vandrarhemsstandard. Beläggning sker enligt nu gällande brand- och hälsovårdsföreskrifter. Om lägenheterna blir överbelagda kommer vi att kontakta socialförvaltningen och begära pengar till hotellrum.

Inredningen skall göras hemtrevlig så den inte får prägel av institution. Enkla lättskötta material används. Textilier skall vara kulörta och maskintvättbara. Möbler helst i trä som vid förslitning går att reparera i Kvinnohusets verkstäder.

Köken bör ha en basutrustning för matlagning och städning. Basmatvaror skall finnas såsom kaffe, te, bröd, smör, ost, ägg, barnvälling etc. Övriga matinköp får de boende kvinnorna svara för själva.

Ansvaret för jourlägenheterna vilar på jourkvinnorna. Bäddning, städning etc. förväntas de tillfälligt boende klara av själva.

Lokaltelefoner till jourmottagning/expedition (t. ex. snabbtelefon) skall finnas i varje kök, liksom naturligtvis nödlarm och brandlarm.

Tvättstuga skall finnas gemensamt för huset.

En dygnskostnad på 10 kr. skall erläggas av de kvinnor som inte är medellösa. Andra kvinnor kan vänta med att erlägga dygnskostnad tills de fått ekonomisk hjälp via t. ex.

socialassistent. Detta för att i viss mån täcka in tvättkostnader, basmatvaror, hygieniskt förbrukningsmaterial etc.

Uti. 1979:131 RVI

¹⁶⁷⁴ En handkassa skall finnas på jouren/expeditionen (2 000:—) för akuta utlägg.

Mensskydd, barnblöjor, napp, nappflaskor, barnsalva, snibbar, barn- och kvinnounderklä- der skall finnas på lager liksom rena insamlade barn- och kvinnokläder för utlåning.

Många kvinnor har ett starkt intresse av att delta i den sociala verksamheten, genomgå Kvinnohusets internutbildning, men kan av olika skäl ej binda sig för regelbunden jour. Dessa kallar vi stödkvinnor. Vi räknar med att ha ett stort antal sådana stödkvinnor, som alltså gärna ställer upp tillfälligt. Stödkvinnorna kan t. ex. hjälpa kvinnor som bor på Kvinnohuset med besök i affärer, på sjukkassa, hos läkare etc. Detta avlastar jourkvinnorna.

Jourverksamheten går alltså ut på att stödja kvinnor i en akut nödsituation.

Det är viktigt att det finns ett ställe dit kvinnor utsatta för våld kan gå och finna gemenskap, när krisen inte längre är akut. Det stöd andra kvinnor och t. ex. deltagande i en medvetandehöjningsgrupp kan ge dem är ovärderlig, då det för många gäller att kämpa sig fram till en ny identitet.

Många kvinnor har levt isolerade med den misshandlande mannen och har inga vänner.

Kvinnohuset har en stor uppgift att fylla för att bryta deras isolering.

För våldtäktsoffren är det viktigt att det finns en miljö där de kan känna sig trygga och där de kan få hjälp att komma ur sin ångest.

Den kulturella verksamheten med aktiviteter, etc. ser vi som ett omistligt komplement till jourverksamheten.

Då vi räknar med att ett stort antal medlemmar (650 det första året), och flera 100-tals kvinnor verksamma ideellt, behöver vi samlingslokalen utöver det som tidigare nämnts, även för att ha stora husmöten och där kunna dela upp oss i mindre arbetslag, fastställa schema, ta upp gemensamma organisatoriska problem osv.

Jourkvinnor och juristkvinnor kommer att behöva använda samlingssalen för att kunna lyssna till gästföreläsare som är speciellt inbjudna för deras fortbildning etc.

Även grupprummen kommer att i viss mån behöva disponeras av jour- och juristkvinnor för samtalsgrupper, juridisk rådgivning, egna arbetsgruppmöten rörande jourverksamheten m. m.

Juridisk rådgivning

Kvinnohusets rådgivning i juridiska frågor kommer att till en början begränsas till kvinnor som utsatts för våld.

Oftast har kvinnor som blivit utsatta för våld ett stort behov av juridisk hjälp. Denna hjälp kan innebära information om vad som händer vid en polisanmälan — domstolsförhör vid misshandel och våldtäkt. Information behövs också om hur man får hjälp vid skilsmässa och vårdnad av barn. Kvinnan kan också behöva hjälp med hur hon och mannen skall kunna ordna upp sina gemensamma problem för att kunna fortsätta leva ihop.

Enligt planerna kommer vi att starta med rådgivning två kvällar i veckan. I framtiden eller så snart vi har resurser hoppas vi att kunna ge juridisk rådgivning alla veckans dagar och nätter.

Det är meningen att alla kvinnor som behöver hjälp, törst skall träffa en kvinnlig juridikstuderande som ger henne elementär rådgivning t. ex. hur det går till vid ett polisförhör, vad händer i domstol, vem kan jag vända mig till för hjälp med barnen, vårdnaden etc. Det är inte meningen att den första hjälpen skall vara professionell.

Vid mer komplicerade juridiska frågor kommer vi att ha rutinerade kvinnliga advokater och

Uti. 1979:131 RVI

¹⁶⁷⁵ jurister. För att få kvinnliga advokater att ta sig an dessa fall hoppas vi att det skall kunna finansieras med rättshjälpsmedel dvs. advokaterna rörlägger en del av sin arbetstid till Kvinnohuset.

Vi planerar att redan från början kunna ställa upp och följa kvinnor till polisstation och sjukhus vid behov. Vi planerar också att kunna närvara vid polisförhör och efterföljande domstolsförhandlingar om kvinnan så önskar.

Vi kommer gemensamt med jourgrupperna och andra grupper i huset att ge kvinnan det stöd hon behöver för att komma över det våld hon utsatts för. Detta kan ske genom att introducera henne till alla de aktiviteter som kvinnohuset erbjuder: keramik, teater, studiecirklar och medvetandehöjningsgrupper m. m.

Under januari månad har vi startat tre studiecirklar med totalt 30 juristkvinnor inblandade.

Ca 20 har läst ca 2-3 år på sin examen, ca fem läser sin sista termin och ca fem är alla praktiserande jurister. För uppläggning av studiecirklar se bilaga.

Ut!. 1979:131 RVI

1676 Bilaga 3:A FALLBESKRIVNING I

Det kommer en kvinna till Kvinnohuset som för tre månader sedan blev misshandlad av sin f. d. pojkvän. Hon har fått besked från polisen att hon och mannen skall upp i domstol om två veckor.

Vad kan vi göra rör den här kvinnan?

Mannen har hotat att ta livet av henne om hon inte tar tillbaka sin anmälan av misshandel och olaga hot. Vi börjar med att förbereda kvinnan inför rättegången genom att låta henne berätta i detalj om vad som har inträffat. Oftast har kvinnor som blivit utsatta för våld minnesluckor från själva misshandeln. Vart efter minnet börjar återvända berättar vi rör kvinnan om vilka rättigheter hon har under själva rättegången, t. ex. att hon inte behöver ge sin version av det inträffade i närvaro av mannen om hon känner sig hotad av honom. Dagen och natten innan rättegången vågar kanske kvinnan inte vara ensam för skräcken att mannen skall söka upp henne. Här kan vi erbjuda kvinnan att någon kan bo hemma hos henne sista natten eller att hon får sova över på Kvinnohuset. Oftast önskar kvinnan att någon som hon känner är närvarande under rättegången. Vi ställer upp och följer med henne.

Efter rättegången fortsätter vi att arbeta tillsammans med kvinnan. Om hon har blivit utsatt rör misshandel av mannen under en lång tid har hon oftast inga egna vänner kvar eftersom hon inte har kunnat visa sig slagen inför sina vänner. Hon har också kanske ljugit många gånger för att försvara sin relation till mannen.

Vad kan vi ytterligare göra för den här kvinnan?

Vi kan genom att introducera henne till den kulturella verksamheten hjälpa henne att bygga upp sitt självrörtroende som hon kanske blev av med under samlivet med mannen.

Kvinnohuset kan ge henne nya vänner och hjälpa henne att inse att hon inte är ensam om att bli utsatt för våld. Behöver kvinnan hjälp med sin arbetsmarknadssituation hjälper vi henne till kontakt med arbetsförmedlingen.

FALLBESKRIVNING 2

Det kommer en sönderslagen och våldtagen kvinna gråtande till Kvinnohuset sent en fredagnatt. De kvinnor som tjänstgör i jouren ringer sin bakjour. Vi röljer med kvinnan till polisen där det görs en anmälan mot mannen. Därefter följer vi med henne till sjukhuset rör att säkerställa de bevis som behövs rör åtalet.

När kvinnan är omplåstrad på sjukhuset åker vi tillbaka till Kvinnohuset. Är kvinnan i behov av att få berätta om det inträffade låter vi henne få berätta av sig. Därefter kanske hon kan behöva sova.

Dagen efter sätter vi igång att prata med kvinnan. Hon får berätta om det inträffade, möta kvinnor som själva blivit utsatta rör våld. På det här sättet kan vi stödja de kvinnor som behöver akuthjälp. Vi fortsätter att samtala med kvinnan så länge hon behöver stöd, och som i fall 1, förbereder vi henne rör rättegången. Många kvinnor har sagt att själva rättegången i våldtäktsmål många gånger kan vara lika hemsk som själva våldtäkten. Blir det inget åtal arbetar vi vidare med kvinnan och introducerar henne till de grupper som finns i Kvinnohuset.

Ovanstående uppgifter är tagna från kvinnor som vi hjälpt under hösten.

Utl. 1979:131 RV1

¹⁶⁷⁷

Bilaga 3:B

STUDIECIRKEL UPPLÄGGNING — JOUR Timme Uppläggning

1— 2 Uppläggning, genomgång av litteratur, studiebesök, var vi skall träffas och hur ofta.

3— 4 Våldtäkt

Historisk bakgrund, våldtäkt i krig, revolutioner etc. Finns våldtäkt i alla samhällen?

5— 6 Våldtäktsmannen

Vem är han? Vem våldtar?

7— 8 Våldtäktsoffren

Vilka kvinnor

blir våldtagna? Varför våldtas kvinnor idag?

9-10 Genomgång av rättsfall ur bl. a. Skylla sig själv.

11-14 Misshandel

Varför misshandlas människor i dag?

Är kvinnan speciellt utsatt?

Är det en klassfråga?

Utbildningsfråga?

15-16 Besök i domstol, besök av polis, advokat eller åklagare.

17-18 Vad händer med en kvinna fr. o. m. våldtäkten (misshandeln) — rättegången?

19-20 Hur påverkar misshandeln och våldtäkten kvinnor psykiskt?

Skuldkänslor, relation till män, samhället?

Studiecirkeln är anmäld till Studiefrämjandet.

Öppen kulturell verksamhet

Kvinnohusets öppna, kulturella aktiviteter skall tillgodose enskilda kvinnors behov av skapande, bildande och utvecklande verksamhet.

Kvinnor som först sökt sig till jourmottagningen, och fått stöd och hjälp i den akuta situationen, kan i den öppna verksamheten, och den gemenskap och aktivitet som erbjuds där, finna utvecklingsmöjligheter för sin egen person.

Enbart ett misshandelscentrum skulle inte kunna hjälpa kvinnor utsatta för våld, på sikt.

Misshandlade kvinnor har ofta levt socialt isolerat en längre tid. Cirka 40 % av kvinnor som sökt hjälp på kvinnohus bryter upp från sitt tidigare sociala liv. På Kvinnohuset kan hon

Ut!^{. 1} nia _{.1 01} ^DVI ₁₀⁷₀ genom studiecirklar i t. ex. samhällskunskap, svenska (om hon är invandrare), kvinnohistoria m. ni. kanske se sin situation i ett större perspektiv.

Samtalsgrupper för kvinnor utsatta för våld har visat sig vara till mycket stor hjälp som

"efterbehandling". Insikten om att kvinnan inte är ensam i sin situation, lättar på den skam- och skuldkänsla som är vanlig för dessa kvinnor.

Kvinnor, som bor i övernattningsbostäderna, även om detta är för en kortare tid, undgår att passiviseras, då de i stället kan utnyttja den öppna verksamheten. Under dagtid kan hon använda biblioteket, verkstäder m. m. eller gå till kaféet, för öppen social kontakt.

Ensamhet hos kvinnor är ett stort samhällsproblem som till och med i vissa fall kan leda till psykiska åkommor, tablettkonsumtion, alkoholproblem ni. m.

Orsakerna till ensamheten är många. Arbetslöshet, brist på barntillsyn, isolering i förorter kan för yngre kvinnor vara en orsak. Äldre hemarbetande kvinnor vars barn vuxit upp, och som själva saknar utbildning, blir plötsligt ställda inför en smärtsam rollomvandling. Några exempel bland många.

Kvinnohusets verkstäder, kafé och andra kulturella aktiviteter, kan erbjuda alla dessa kvinnor stöd, positiv förstärkning, gemenskap med kvinnor i liknande livssituationer etc.

Naturligtvis, och det vill vi betona, behöver kvinnan inte vara misshandlad eller på annat sätt befinna sig i kris för att vara välkommen till Kvinnohuset. Kvinnohuset skall kunna vara utvecklande och stimulerande för alla, starka som svaga.

Allt som kan höja kvinnors självkänsla skall vi försöka täcka in med bildande, medvetan- dehöjande verksamheter i grupprum, verkstäder och samlingslokal inom huset. Även barn- och ungdomsverksamhet planerar vi allt efter uppkommande behov.

Kvinnliga kulturarbetare, hantverkare, tekniker osv, kommer att vara verksamma som handledare och cirkelledare. Själva kan de också få tillgång till utrustning som de saknar.

Vi planerar att kunna hålla den öppna verksamheten öppen från ca kl. 11.00-23.00.

Studiecirklar finansieras via studieförbunden. Grupprummen, verkstäder och samlingslo- kal hyrs ut per timme eller hel och halv dag. Se budget.

Då aktiviteter ordnas av organisationer, grupper osv, får dessa dels betala hyra/avgift, dels hålla med personal, sköta städning m. m. Se stadgar och budget.

Smärre reparationer inom huset kan utföras av de som är aktiva i den öppna verksamheten.

Inredningen kan där lagas och kompletteras.

Kvinnoorganisationer i Stockholm har ett stort dokumenterat behov av samlingslokaler, för temamöten, diskussioner, film, teater, fester osv.

Vi är övertygade om att Kvinnohusets medlemmar kommer att öka mycket hastigt i antal, så fort huset finns. (Under Kvinnohusgruppens två år har cirka 2 000 kvinnor passerat gruppen, utan hus har dessa naturligtvis till stor del saknat arbetsuppgifter.)

Samlingslokaler behövs alltså även för att kunna driva huset, husmöten för information, arbetsfördelning, kommer troligen att behövas minst 6-8 ggr per månad.

Kvinnohuset kommer att själva anordna filmvisning, både för barn och för kvinnor, teater, konserter osv. Stödfester, loppmarknad, auktion m. m. är också sådant som samlingslokalen kommer att användas till, och utgör en mycket värdefull källa till inkomster för förening- en.

Det enda kravet på organisationer från Alla Kvinnors Hus är att allt som anordnas skall vara öppet för alla kvinnor.

Samlingslokalen skall inte i första hand vara till för organisationernas medlemsmöten, grupprummen inte till för deras arhetsutskottsmöten etc, dvs. sådan verksamhet som får anses

Uti. 1979:131 RVI

¹⁶⁷⁹ vara enbart i den egna organisationens intresse.

Avsteg från denna princip kan göras, och beslutas av styrelsen. Se stadgar.

Politiska s. k. kvinnofrågor, typ förlossningspolitik, barnomsorg m. m. skall ske genom att kvinnoförbund och organisationer gemensamt ordnar mötet. Se stadgar.

Brist på barnaktiviteter i samband med möten, barnovänlig miljö, osv, hindrar i dag många kvinnor att delta i aktiviteter, föreningsliv m. m.

Vi planerar även barnverksamhet, dels därför att många kvinnor som tillfälligt bor på Kvinnohuset har barn med sig, dels för att underlätta för alla kvinnor med barn att komma och delta i aktiviteterna på Kvinnohuset.

FÖRENINGEN ALLA KVINNORS HUS

Föreningen Alla Kvinnors Hus' räkenskapsår omfattar perioden 1979-07-01-1980-06-30, nedan år 1.

År 2 perioden 1980-07-01-1981-06-30.

Budgeten är baserad på tillträdesdatum till Svartensgatan 3, 1979-09-01.

Budgeten omfattar inte hyres- och driftkostnader för Alla Kvinnors Hus, eftersom vi av kommunen kommer att begära dessa kostnader.

Utöver hyres- och driftkostnader begär föreningen Alla Kvinnors Hus ett verksamhetsbidrag på 55 000 kr.

För år 2 och de följande åren begär vi hyres- och driftkostnader.

1 övrigt räknar vi med att kommande intäkter skall täcka utgifterna.

Föreningen Alla Kvinnors Hus

Ordförande

Uti. 1979:131 RVI

₁₆₈₀ Bilaga 3:C FÖRENINGEN ALLA KVINNORS HUS

BUDGETSAMMANDRAG

Totala intäkter År 1 År 2

Budgeterade intäkter 158 900:— 273 000:—

Verksamhetsbidrag 55 000:— 0:—

Summa 213900:— 273 000:—

Totala kostnader

Budgeterade kostnader ./. 210 150:— ./. 273 000:—

Summa (vinst) 3 750:— 0:—

Ut!. 1979:131 RVI

1681 Bilaga 3:D INTÄKTSBUDGET ALLA KVINNORS HUS

Budgeterad intäkt

Intäktsslag År 1 År 2

Medlemsavgifter 24 500:— 50 000:—

Stödmedlemskap 5 250:— 8 000:—

Försäljning

tröjor, knappar, affischer, vykort, 32 500:—

kalender 50 000:—

Bössinsamling 1 000:— 5 000:—

Grupprum 20000:— 18 500:—

Samlingssal 5 400:— 3 000:—

Verkstäder 20 000:— 18 500:—

Bokkafé 10000:— 20 000:—

Försäljning café 31 500:— 80 000:—

Kopiering 1 750:— 5 000:—

Fester 7 000:— 15 000:—

Verksamhetsbidrag 55 000:— 0:—

Summa 213 900:— 273 000:—

Ut!. 1979:131 RVI

¹⁶⁸²

Bilaga 3:e KOSTNADSBUDGET—JOURVERKSAMHET

Kostnadsslag Budgeterad årskostnad

År 1 År 2

Utrustning "JOURMOTTAGNING"

Expeditionen

1 Skrivbord/skrivmaskinsstol 1 Sittgrupp

1 Skrivmaskin 1 Bandspelare 1 Värdeskåp (låsbart) 4 Punktbelysningar 2 Bokhyllor

1 Dokumentskåp (brandsäkert)

1 550:—

650:- 1 000:—

200:—

600:—

400:—

200:—

1 000:—

Litteratur 2 000:—

Summa 5 600:— 2 000:-

Vi/rum

2 Sängar/inkl. sängkläder 930:— 600:—

1 Bord/stol 320:—

3 Punktbelysningar 100:—

Köksutrustning 970:—

Summa 2 320:— 600:—

Lekrum

Lekmaterial 1 000:— 1 500:—

Summa 1 000:— 1 500:—

Joulleigenheter

Sängar/inkl. sängkläder 33 490:— 6 000:—

Köksutrustning 4110:— 2 000:—

Heminredning 9 680:—

Punktbelysningar 1 240:—

Övrig utrustning 1 660:— 1 000:—

Linne/städmaterial 1530:— 5 000:—

Gallergrind 10 000:—

Summa 61 710:— 14 000:—

TOTALT JOUR VERKSAMHETEN 70630:— 18 100:—

KOSTNADSBUDGET ^— KULTURVERKSAMHETEN

Utrustning — KULTURVERKSAMHETEN Expedition, Alla Kvinnors Hus

1 Skrivbord/stol 600:—

2 Bokhyllor 200:—

1 Skrivmaskin 1 000:—

Uti. 1979:131 RVI Uti.

Kostnadsslag Budgeterad årskostnad

År 1 År 2

1 Kopieringsmaskin 3 000:—

1 Räknemaskin 400:—

1 Arkivskåp (låsbart) 700:—

1 Punktbelysning 50:—

Summa 5 950:— 0:—

Utrustning, kulturverksamheten

1 Hyvelbänk 2 500:—

1 Bandsåg 2 500:—

Handredskap (snickeri) 1 000:— 3 000:—

2 Bord 400:—

5 Stolar 275:—

2 Drejskivor 1 600:—

1 Brännugn 1 500:—

Handredskap (drejning) 500:— 2 000:—

Förbrukningsmaterial 500:— 5 000:—

Virke (möbler) 5 000:—

Utrustning av vind 40 000:—

Summa 10 775:— 55 000:—

Utrustning, syateljé

2 Bord 400:—

5 Stolar 275:—

1 Industrisymaskin 1 000:—

1 Symaskin 700:— 1 000:—

Handredskap 200:— 2 000:—

Summa 2575:— 3 000:—

Utrustning, grupprum 3 st

3 Bord 900:—

16 Stolar 880:—

20 Kuddar 800:— 1 000:—

Summa 2 580:— 1 000:—

16R3

8 Nr 125-141

1Y/Y;131 nv ^»ITT i

Bilaga 3:F

Kostnadsslag Budgeterad årskostnad

År 1 År 2 Utrustning, samlingssal

20 Bord 100 Stolar

20 Bänkar 50 Kuddar

Punktbelysningar projektor Filmduk Övrig utrustning Summa

Utrustning, bibliotek

4 000:—

5 500:—

500:—

2 000:—

500:—

3 000:—

2 000:—

8 000:—

0:— 25 500:—

1 Skrivbord med hurts 500:—

5 Hyllor 2 500:—

1 Katalogskåp med ställ 485:—

1 Skrivmaskin/skrivmaskinsbord 800:—

1 Arkivskåp med specialinredning 700:—

2 Bord

8 Stolar 1 500:—

Dagstidningslåda med underskåp 985:—

Punktbelysning/läslampor 400:—

Böcker 5 000:—

Summa 7 870:— 5 000:—

Utrustning, ^.fotolab

1 Förstoringsapparat 1 500:—

1 Torkapparat 200:—

Övrig utrustning 500:— 1 000:—

2 Stolar 110:—

1 Bord 200:—

Summa 2 510:— 1 000:—

Utrustning, Kafé

1 Diskmaskin 1 000:—

8 Bord (komplettering År 2) 1 600:— 1 000:—

50 Stolar 2 750:— 2 500:—

Köksutrustning 8 000:— 8 000:—

Summa 13350:— 11 500:—

Gemensamma ^kostnader

Kontorsmaterial 3 375:— 7 000:—

Gardiner med tillbehör 3 000:— 1 000:—

5 Telefoner 2 435:—

1 Porttelefon med kod/öga 2 000:—

1 Samtalsautomat (garantibelopp) 2 000:— 2 000:—

Försäljningskostnaden 18 600:— 40 000:—

El/vatten 25 000:— 27 400:—

Ut!. 1979:131 RVI

Kostnadsslag Budgeterad årskostnad

År 1 År 2 Tryckkostnader (inform. material)

Underhållskostnader av inventarier/lokaler Snabbtelefoner

Handkassa 10 000:—

2 000:—

20 000:—

25 000:—

2 000:—

Försäkringar 10000:— 15 000:—

Låssystem 2 000:— 500:—

7 Brandsläckare 3 500:—

Teleavgifter 5 000:— 6 000:—

Porto 5 000:— 7 000:—

Summa 93910:— 152 900:—

TOTALT KULTURVERKSAMHETEN 139 520:— 254 900:—

TOTALA KOSTNADER FÖR VERKSAMHETEN 210 150:— 273 000:—

1685

Uti. 1979:131 RVI

¹⁶⁸⁶

Bilaga 4

1979-01-07

Angående upplåtelse av fastigheten Svartensgatan 3, kvarteret Fiskaren Större som kvinnohus samt bidrag till del av verksamheten

Föreningen Kvinnohusgruppen i Stockholm får här lämna en beskrivning av planerade verksamheter, organisation, ekonomiskt underlag samt framställning om att få hyra fastigheten Svartensgatan 3 och bidrag till hyra och vissa driftkostnader. Föreningens mål för kvinnohuset bifogas. (Bilaga 4:1)

Vi vill betona att denna beskrivning av verksamheten är preliminär. Den måste fortlöpande utvärderas och kunna förändras efter behov och möjligheter.

PRELIMINÄR VERKSAMHETSBESKRIVNING

Under de sista årens kvinnokamp har Sveriges Kvinnors sociala medvetenhet växt. Vi blir fler och fler som inser att vi har mycket att lära av varandra. Men våra möjligheter att tillsammans bygga upp ett självförtroende förtrycks i manssamhället. Därför behöver vi ett kvinnohus där vi kan lära oss arbeta tillsammans, umgås, formulera vårt förtryck och utveckla ett alternativt sätt att leva och arbeta, i solidaritet och systerskap. På detta sätt motarbetar vi kvinnoförtrycket och för ut kvinnokampen på så många plan i samhället som möjligt.

Olika grupper i kvinnorörelsen har länge ordnat i studiecirklar, kvinnoläger, debatter och demonstrationer, utställningar och festivaler för alla kvinnor både i och utanför kvinnorörel- sen. För att vidareutveckla denna nya kvinnokultur behöver vi ett kvinnohus. Där kan kvinnogruppernas arbete samordnas och öka i bredd och mångfald.

Kvinnohuset skall vara träffpunkt för Stockholms alla kvinnor, unga som gamla, yrkesarbetande och hemmafruar, organiserade eller oorganiserade: ETT CENTRUM FÖR PARTIPOLITISK OBUNDEN KVINNOFRIGÖRANDE VERKSAMHET.

Det skall fungera som informationscentrum och erbjuda olika aktiviteter. De kvinnor som kommer till huset kan vända sig till alla verksamma grupper eller starta nya verksamheter enligt deras eget behov och intresse.

Kvinnohuset skall utgöra en oskiljaktig helhet, där samtliga verksamheter har ett kvinnopolitiskt syfte, dvs, att göra oss kvinnor medvetna, kunniga, aktiva och glada.

ORGANISATION

Föreningen Kvinnohusgruppen är en ideell förening med medlemskap, stadgar och styrelse, vald av årsmötet. Medlem är kvinna som stöder målsättningen, betalar årlig medlemsavgift och ingår i bas- eller verksamhetsgrupp. I enlighet med målsättningen är husets verksamheter öppna för alla kvinnor, oberoende av medlemskap.

Eftersom vi motarbetar den patriarkaliska uppdelningen i ansvariga och oansvariga, ledare och förledda, så kommer vi inte att arbeta efter en traditionell parti- eller föreningsmodell. Inga experter eller institutioner får styra oss. Vi använder kvinnorörelsens basdemokratiska, ohierarkiska former, dvs. vi träffas, arbetar och stöder varandra i basgrupper där varje kvinna är lika viktig. Arbetssättet är ohierarkiskt, dvs, alla grupper arbetar i enlighet med

Ut!. 1979:131 RVI

1687 kvinnohusets målsättning och kan kritiseras på stormöte. Gemensamma beslut som påverkar alla i huset skall fattas av stormötet. Detta är öppet för alla kvinnor, men endast medlemmar har rösträtt. Eventuella anställda måste därför vara tillsatta av, medlemmar av, och underställda basgrupperna och stormötet.

Arbetet i huset kan tidvis organiseras efter gemensamma tema. Olika veckor kan ha bestämda rubriker t. ex. kvinnor och våld, kvinnor och arbete, internationell kvinnosolida- ritet, kvinnor över 40, kvinnor och fred etc.

Samtliga verksamheter utvärderas fortlöpande och förändras allt eftersom behov finns.

PLANERADE VERKSAMHETER

Här följer en uppräkning av planerade verksamheter.

Biblioteksgrupp ansvarar för kvinnohusets bibliotek och arkiv.

Bokhandelsgrupp ansvarar för kvinnohusets bokhandel.

Ekonomigrupp ansvarar för hela husets ekonomi. Verksamhetsgrupperna har egen ekono- mi. Kafégrupp ansvarar för bokkaféet.

Hus- och mottagargrupp är alla grupper i tur och ordning efter ett rullande schema. Öppnar och stänger huset, tar emot besökande kvinnor så att de känner sig hemma, svarar i telefon, bokar lokaler, sköter anslagstavlan och svarar för löpande inköp.

Dessa verksamhetsgrupper fungerar redan

Basgrupper inom Kvinnohusgruppen är byggstenarna i Kvinnohusets arbete. Varje basgrupp bestämmer själv sin inriktning.

Bröstcancergrupp. Förmedlar kunskap om brösten, stöttar kvinnor som drabbats, utövar påtryckningar för bättre undersökningsresurser och vård.

Gatuteater.

Kvinnoorganisationerna. De som hittills visat intresse rör någon form av lokal i huset är Fredrika Bremerförbundet, Föreningen Kvinnokultur, Grupp 8, Föreningen för Invandrar- kvinnor IFFI, Lesbisk Front och Svenska Kvinnors Vänsterförbund SKV, Kvinnocentrum och Kvinnfolk.

Musikgrupper. F. n. Kulbandet, Storbandet, Röstbefrielse.

Självförsvar. Målsättningen är att lära sig försvar mot fysiskt våld och hot, inte att attackera.

Träningen bygger också upp det psykiska självförsvaret.

Social och juridisk rådgivning. Varje kvinna är ett potentiellt offer för våld. Ca 100 000 kvinnor våldtas varje år i Sverige och många fler misshandlas. Vi är alla drabbade genom den rädsla vi lever med. Vi skäms och isolerar oss, trots att dessa problem är både privata och politiska. Rådgivningen är en naturlig följd av självupplevt förtryck och kvinnosolidaritet. Vi hjälper varandra. Rådgivningen startar med telefonjour, har tillgång till husets alla verksam- heter och vid behov viss övernattning.

Tvärfacklig kvinnogrupp. Diskuterar kvinnans situation inom olika yrken, facklig verksam- het samt den stora arbetslösheten. Av ungdomar är t. ex. dubbelt så många tjejer arbetslösa.

Speciellt för dem skulle arbete betyda en identitet. Deltagande i husets verksamheter kan bidra till att bryta deras passivitet.

Förutom dessa redan existerande grupper, kommer naturligtvis många andra att bildas allt eftersom intresse finns hos de kvinnor som kommer till huset. T. ex.: arbetsgrupp för

Ut!. 1979:131 RVI

¹⁶⁸⁸ Kvinnofolkhögskola i Sverige, barnfrigörelsegrupp, bildgrupp, forskningsgrupp, författarin- negrupp, kollektivhusgrupp, kvinnor och miljö — grupp, kvinnor och fred — grupp, självhjälpsgrupp, snickerigrupp, tryckargrupp, utställningsgrupp m. m.

Helheten i huset är viktig, liksom samspelet mellan de olika aktiviteterna. Inget får dominera på bekostnad av något annat.

PRELIMINÄR DISPOSITION AV LOKALERNA PÅ SVARTENSGATAN 3

Dispositionen anger hur de olika lokalerna på Svartensgatan 3 kan utnyttjas för de verksamheter som planeras att ingå i kvinnohuset. Bilaga 4:2.

PRELIMINÄRA PRINCIPER FÖR IGÅNGSÄTTNING AV HUSETS VERKSAM- HETER

Den planerade organisationen av Kvinnohuset innebär att de flesta verksamheter drivs ekonomiskt självständigt. De skall så långt som möjligt anordnas i form av studiecirklar.

Huset kommer i gång i etapper. På det sättet får vi en mjuk start där de olika verksamheterna växer fram. Bilaga 4:3.

SAMMANFATTNING AV PRELIMINÄR BUDGET

Under förutsättning att kostnaderna för hyra av fastigheten, värme, vatten, sophämtning och el bekostas av kommunen har en preliminär budget för kvinnohusets första två verksamhetsår beräknats enligt följande. För närmare detaljer se ^bilaga 4:4.

Kostnaderna under det första verksamhetsåret har preliminärt beräknats till 133 300 kr. Av dessa är 59 400 kr. kostnader för inventarier och 73 900 kr. driftkostnader. Allt arbete i kvinnohuset beräknas ske ideellt.

Intäkterna beräknas under första året till 138 000 kr. I dessa ingår det anslag på 25 000 kr.

som vi här söker genom kommunen. Detta anslag beräknas täcka kostnader för informations- material om Kvinnohusets verksamhet som kan delas ut gratis till skolor, ungdomsgårdar, sjukhus m. m. 12 000 kr., samt telefon och vissa driftkostnader för den sociala och juridiska rådgivningen 8 000 kr., samt övrig telefoninformation 5 000 kr.

För andra året har en budget skisserats. Enligt denna beräknas kostnaderna till 168 000 kr.

och inkomsterna till 175 000 kr. Även här ingår ett beräknat kommunalt bidrag som för detta år uppgår till 28 000 kr.

HEMSTÄLLAN

Med hänvisning till det ovan redovisade får Föreningen Kvinnohusgruppen i Stockholm anhålla

att kommunen upplåter fastigheten Svartensgatan 3, kvarteret Fiskaren Större till föreningen,

att föreningen erhåller bidrag med hela årshyran, värme, vatten, sophämtning och el,

Ut!. 1979:131 RVI

¹⁶⁸⁹ att föreningen som bidrag till verksamheten erhåller 25 000 kr. för det första verksam- hetsåret.

För Föreningen Kvinnohusgruppen i Stockholm

Adina Jägbeck Ordförande

Ut!--• ^. - 19— 79 RVI •- 1--11 - 1690 Bilaga 4:1 Mål för kvinnohuset i Stockholm

Kvinnohuset skall stå öppet för alla kvinnor oavsett politisk etisk eller klassmässig bakgrund och nationalitet. Huset skall vara partipolitiskt obundet och öppet för alla slags sociala och kulturella verksamheter som kan bidra till kvinnors personliga och kollektiva frigörelse på alla plan.

Kvinnohuset skall bedriva kostnadsfri rådgivning i sociala, ekonomiska och juridiska frågor och ge kvinnor stöd i akuta nödsituationer, såsom våldtäkt och misshandel. Telefonjour dygnet runt och övernattningsmöjligheter skall finnas. Sjukhusens akutkliniker, polis och socialarbetare har i dag ingenting att erbjuda dessa kvinnor. Erfarenheter från de övriga kvinnohusen i Europa visar att det bästa stödet är den värme och solidaritet tillsammans med rådgivning och praktisk hjälp Kvinnohuset kan erbjuda.

Den juridiska, ekonomiska och sociala verksamheten kan vända sig till speciellt utsatta grupper, som arbetslösa tonåringar och invandrarkvinnor. Eftersom invandrarkvinnor ofta förbjuds av sina män att besöka lokaler där andra män vistas, kan Kvinnohuset bryta deras isolering.

För att ge kvinnor möjlighet till ökad social och kulturell frigörelse fordras tillgång till en miljö fri från patriarkaliskt förtryck. Kvinnohusets verkstäder, studiecirklar och andra aktiviteter skall tillgodose detta behov. Bibliotek, arkiv och kvinnoforskning skall finnas, liksom ett bokkafé för öppen social kontakt samt barnverksamhet.

Kvinnohuset skall förmedla kontakt mellan olika befintliga kvinnogrupper. Olika kvinno- organisationer kan samordna sina resurser och tillsammans ordna debatter, seminarier, temamöten, teater, film etc. som är av gemensamt intresse. Onödigt dubbelarbete kan då undvikas.

Kvinnohuset skall dock i första hand möta enskilda, icke organiserade kvinnors behov.

Stockholm den 21.2.1978

Föreningen Kvinnohusgruppen i Stockholm

Ut!. 1979:131 RVI 1691 Bilaga 4:2 Preliminär disposition av lokalerna på Svartensgatan 3

Denna disposition är ett exempel på hur vi kan inrymma kvinnohusets planerade verksamheter i lokalerna. Ändringar kan naturligtvis ske då vi inte haft möjlighet att närmare studera lokalerna.

Gathuset:

I bottenvåningen inryms social och juridisk rådgivning ca 45 kvm, bokcafé ca 65 kvm, och samlingssal med 197 platser (kyrkosalen), kapprum och wc.

På första våningen planeras Kvinnohusets administration ca 50 kvm, husets gemensamma kök ca 30 kvm och skötrum för barn ca 8 kvm. Samlingssalens övre del och läktare upptar resten av planet.

Andra våningen skall innehålla husets praktiska verksamheter: verkstäder för snickeri, sömnad, batik, keramik m. m. ca 75 kvm, fotolab, teckning, målning, skrivplatser, stencil- apparat mm ca 95 kvm.

På tredje våningen planeras bibliotek och arkiv 45 kvm, ett rum för möten, lek och motion 50 kvm, två grupprum för huset samt ett rum om ca 50 kvm där kvinnoorganisationerna kan samordna sina resurser.

Gårdshuset:

Gårdshuset består av 3 plan med 2 lägenheter å ca 50 kvm i vardera planet.

På bottenvåningen planeras barnverksamhet i den ena lägenheten med direkt utgång från gården. I den andra lägenheten planeras dusch och bastu i anslutning till den befintliga bassängen (f. n. dopfunt)

De fyra lägenheterna på första och andra våningen kan användas till studie- och gruppverksamhet t. ex. krisgrupper, bröstcancergrupper, fackliga och andra medvetandehö- jande grupper och till övernattning.

Uti. 1979:131 RVI

¹⁶⁹² Bilaga 4:3 Preliminära principer för igångsättning av husets verksamheter

Den planerade organisationen av Kvinnohuset innebär att de flesta verksamheterna drivs ekonomiskt självständigt efter att inriktning och omfattning godkänts av föreningen.

Föreningen har dock det totala ansvaret för huset och det ekonomiska ansvaret för den gemensamma administrationen dvs. medlemsavgifter, lokalbokning, information, städning, reparation av inventarier samt för husets kök. Ett gemensamt ansvar utgör också finansie- ringen av den sociala och juridiska rådgivningen som av naturliga skäl inte förväntas ha några intäkter.

I föreningens ansvar ligger också att utrusta lokalerna så att nya verksamheter kan komma i gång, och i övrigt hjälpa dessa vid starten. Det system vi har valt innebär att huset kommer i gång i etapper. När en lokal skall inredas ordnas gemensamma arbetsdagar och när den nya verksamheten skall starta ordnas en invigningsfest. Syftet med denna är dels att skapa uppmärksamhet kring det nya bokcatbet, verkstaden e. d. och få ut information om denna, dels att festen skall ge ett överskott som kan täcka en del av utrustningskostnaderna. Vi når många intresserade kvinnor som kan vara med och utveckla den nyinvigda verksamheten.

Dessutom ordnas efter behov kunskapsseminarier, kurser, diskussionskvällar m. m.

Verksamheten skall så långt möjligt anordnas i form av studiecirklar. Om kostnaderna ej täcks för t. ex. material skall dessa betalas av medlemmarna själva, såvida inte cirkeln tillverkar möbler eller liknande till kvinnohuset.

Nedan beskrivs den preliminära ordning i vilken huset inreds och verksamheter beräknas starta. Beskrivningen omfattar det första verksamhetsåret kvartalsvis.

Första kvartalet

Bokhandel med café startar så fort som möjligt. Till en början får bokkaféet även fungera som kontor och central punkt för huset.

Den sociala och juridiska rådgivningen börjar sin verksamhet med studiegrupper inom Kvinnohuset. De kunskaper och erfarenheter som redan finns inom kvinnohusgruppen och i andra kvinnohus måste spridas till och utvecklas av föreningens alla medlemmar. Erfaren- heter från andra kvinnohus visar att en jourverksamhet måste förankras i en redan utvecklad gemenskap i kvinnohuset. Jourens omfattning kommer därför att växa i takt med resten av verksamheterna och liksom dessa fortlöpande utvärderas.

Andra kvartalet

Några månader senare startar Kvinnohusets kontor som tidigare funnits i bokcafet.

Dessutom startar snickeri och sömnadsverkstäderna, som till en början tillverkar och lagar inredning för kvinnohuset. I denna etapp startar även lek- och motionsverksamhet samt skrivverkstad.

Tredje kvartalet

Nu startar studiegrupperna liksom biblioteket och husets kök.

Ut!. 1979:131 RVI

¹⁶⁹³

Fjärde kvartalet

I den sista etappen invigs fotolab och ytterligare lekrum.

På det här sättet får vi en mjuk start där de olika verksamheterna växer fram.

Det andra året

Under det andra året fortsätter arbetet med utrustning av övriga lokaler. De verksamheter som har pågått utvärderas och nya grupper startar. Av naturliga skäl kan inga detaljer preciseras i detta läge.

Ut!. 1979:131

^{PV! 1694}

Bilaga 4:4 KALKYLSTOMME FÖR KVINNOHUSGRUPPENS VERKSAMHET

KOSTNADER

1:a året

2:a året Kvartal I II III IV

1 BOKCAFE 1.1 Möbler

utöver insamling 3 600 1.2 Köksutrustning 800 1.3 Telefoninstall. 400 summa inventarier ( 4 600) 1.4 Böcker m. m. 8 000 1.5 Kontorsmaterial 400

1.6 Telefonsamtal 400 400 200

summa driftkostn. ( 8 800) ( 400) ( 200)

( 3000)

2 SOCIAL OCH JURIDISK RÅDGIVNING

2.1 Möbler o köksutr. insamlas 2.2 Möbler komplett. 1 000 2.3 Telefoninstall. 400 summa inventarier ( 1 400)

2.4 Telefonsamtal 750 750 750 750

2.5 Kontorsmaterial 300 200 200 200

2.6 Förbrukn. material, litteratur,

kaffe 300 300 300 300

2.7 Komplettering av inredn. o

omkostn. 2 000 3 000

(intern utbildning adminis- treras i form av studiecirkel)

summa driftkostn. ( 1350) ( 3 250) ( 1 250) ( 4 250)

( 20 000)

3 GEMENSAM ADMINISTRATION

3.1 Möbler till kontoret insamlas

3.2 Möbler komplett 500

3.3 Telefoninstall. 400

summa inventarier ( 900)

3.4 Telefonsamtal 1 000 2 000 2 000 2 000

3.5 Kontorsmaterial 500 500 500 500

summa driftkostn. ( 1500) ( 2 500) ( 2 500) ( 2 500) ( 11 000) 4 HUSETS KÖK för

gemensamma fester

4.1 Köksmöbler m. m. 1 600

4.2 Kokkärl o redskap utöver

insamling 500

4.3 Belysning 500

4.4 Vagnar m. m. 500

4.5 Porslin o bestick 3 250

4.6 Div. handdukar m. m. 300

summa inventarier ( 6 550) I

( 20000) I I

Uti. 1979:131 RVI

5 SNICKERIVERKSTAD

1:a året

Kvartal I II III Iv ^2:a

1695 året

5.1 Maskiner: klinga, borr 3 750 5.2 Handverktyg (1 100 kr varav

hälften insamling) 550

5.3 Förbrukn. material 300

5.4 Material till bord, hyllor m. m.

(tillverkas hyvelbänk m. m.

finns) 1 000

5.5 Belysning 1 000

summa inventarier ( 6 600) ( 5000)

6 SÖMNAD

6.1 Symaskin beg. 500

6.2 Sybehör 200

6.3 Bord o stolar 1 500

6.4 Belysning 500

summa inventarier ( 2 700) ( 2000)

7 FOTOLAB 7.1 Apparater

(förstoring + tork) 300

7.2 Installationer 3 000

7.3 Inredning (tillverkas) 1 000

7.4 div. 500

summa inventarier ( 7 500)

8 SKRIVVERKSTAD

8.1 bord o stolar 2 000

8.2 Belysning 500

8.3 Ljusbord o annan utrustning finns (arbetsmat.betalas av den

grupp som utnyttjar lokalen)

summa inventarier ( 2 500) ( 3 000)

9-14 ÖVRIGA VERKSTÄDER

Inventarier ( 20 000)

15 MUSIKRUM ( 7000)

16 LEK OCH GYMNASTIK

16.1 Mattor 1 000

16.2 Diverse 300

summa inventarier ( 1 300) ( 2 000)

17 BIBLIOTEK 0 ARKIV

17.1 Bord, stolar, fåtöljer 1 250

17.2 Rep. av inköpta möbler 500 17.3 Material för tillv. av bokhyl-

lor 2 000

17.4 Belysning 1 000

17.5 Kontorsutrustn. 500

17.6 Böcker insamlas

summa inventarier ( 4 250) ( 4 000)

1406 Ut!ULl. 17 /7.121 11.1' 1 . i reyn.i '21 DITI

1:a året

Kvartal I II III IV 2:a året

2 1 1 2 ( 7

500 000 000 500

000) ( 5 000)

2 000 1 000

( 3 000) ( 1500)

300 300 300 300

( 300) ( 300) ( 300) ( 300) ( 2 000)

2 000

2 000

1 500

( 2 000) ( 2 000) ( 1 500) ( 6 000)

1 500 1 500 1 500 1 500 1 000 1 000 1 000 1 000

. 600 600 600 600

( 3 100) ( 3 100) ( 3 100) ( 3 100) ( 15 000)

1 500 2 000 300

( 4 300) 500 ( 5500)

1 500 1 500 2 000

( 1 500) ( 1 500) ( 2 000) ( 10 000)

500 18 GRUPPRUM (f. n. 5 rum)

18.1 Bord, stolar, fåtöljer utöver insamling

18.2 Restaurering av möbler 18.3 Belysning

18.4 Hjälpmedel (projektor m. m.) summa inventarier

19 BARNRUM 19.1 Möbler, kuddar m. m.

utöver insamling

19.2 Material för tillv. av inred- ning

summa inventarier 19.3 Förbrukn. material summa driftkostn.

Leksaker insamlas 20-25 VAKANT

26 INVIGNINGSFESTER Förtäring, musik m. m.

26.1 Bokcafb o samlingssal 26.2 Verkstäder

26.3 Bibliotek o grupprum 26.4 Övriga

summa driftkostn.

27 MUSIKKVÄLLAR ca en per månad 27.1 Hyra av anläggn 27.2 Förtäring 27.3 Bokbord

summa driftkostn.

28 FILM

28.1 Hyra projektor m. m.

28.2 Information 28.3 Förtäring 28.4 Övrigt

summa driftkostn.

29 SEMINARIER

29.1 "Kvinnor och våld" t. ex.

film, förtäring, resor för före- läsare, inform.

summa driftkostn.

30 INFORMATION

(till besökande, skolor, sjuk- hus, föreningar, ungdomsgår- dar m. m.) gratis

30.1 Material

Ut!. 1979:131 RVI

1:a året

Kvartal I II III IV 2:a

1697 året

30.2 Tryckkostn.

30.3 Distribution summa driftkostn.

4 1 ( 6

000 500 000) 1

( 1 000 000)

4 1 ( 5

000 000

000) ( 12 000) 40 STÄDNING

40.1 Dammsugare, vagnar m. m. 3 000

40.2 Tvättmaskin 2 000

summa utrustning ( 3 000) ( 2 000) ( 2 000)

40.3 Städmaterial 500 500 500 500

40.4 Toalettpapper, tvål m. m. 500 500 1 000 1 000

summa driftkostn ( 1 000) ( 1 000) ( 1 500) ( 1 500) ( 6 000)

41 UNDERHÅLL 1 000 2 000 1 500 1 500

summa driftkostn. ( 1 000) ( 2 000) ( 1 500) ( 1 500) ( 6 000)

TOTALT: 28 050 42 350 32 250 30 650 168 000

Varav driftkostn. 18 050 24 350 12 850 18 650

varav inventarier 10 000 18 000 19 400 12 000

Första året totalt 133 300

varav driftkostn. 73 900

varav inventarier 59 400

Andra året totalt 168 000

Ut!. 1979:131 RVI

¹⁶⁹⁸ KALKYLSTOMME FÖR KVINNOHUSGRUPPENS VERKSAMHET

IN

'TAKTER

1:a året 2:a året

Kvartal I II III IV BOKCAFE

Återbet. av utlägg för bokin-

köp 1 000 1 000 1 000 5 000

SOC: OCH JUR. RÅD- GIVN.

GEMENSAM ADMINISTRATION

3. Medlems- och stödavgifter 12 000 6 000 3 000 3 000 30 000 3.2 Bössor och insamlingar 1 500 1 500 1 500 1 500 8 000 4- 17

18 Extra avgift för studiecirklar 1 000 5 000

19 -25

26 INVIGNINGSFESTER FÖR:

(Biljetter, loppmarknad, in- samling, förtäring, bokbord)

26 .1 Bokcafé och samlingssal 7 500

26 .2 Verkstäder 8 300

26 .3 Bibliotek o grupprum 5 500

26 .4 Övriga 25 000

27 MUSIKKVÄLLAR

Biljetter, förtäring 7 800 7 800 7 800 7 800 30 000 28 FILM

Biljetter, bokbord, förtäring 14 500 20 000

29 . SEMINARIER, DEBATTER 24 000

29 .1 Film 1 000 1 000 1 000

29 .2 Bokbord 1 000 1 000 1 000

29 .3 Förtäring 1 500 1 500 1 500

29 .4 Insamling 500 500 500

30 . Kommunala bidrag 28 000

30 .1 för information 12 000 30 .2 tel.rådgivning 3 000 30 .3 omkostn. för rådgivn. 5 000 30 .4 telefon i huset 5 000

TOTALT: 53 800 43 100 22 800 18 300 175 000

Första året totalt 138 000 Andra året totalt 175 000

Ut!. 1979:131 RVI

1699 1979-01-18

Detaljplanering av jourverksamheten i Kvinnohuset

För dess målsättning hänvisas till Kvinnohusgruppens tidigare redogjorda målsättning.

Bakgrund

Många kvinnor blir våldtagna eller utsatta för sexuellt tvång. De flesta anmäler inte och söker inte heller hjälp. Enligt Maria Pia Boötius bok "Skylla sig själv" uppskattas antalet våldtäkter till ca 60 000 per år i Sverige. En procent anmäls.

De kvinnor, som anmäler får genomgå en rättegång som är väldigt påfrestande och ofta förnedrande. Därför anmäls få våldtäkter. Många kvinnor skäms över våldtäkten och vågar över huvud taget inte prata med någon om den.

Våldtäkter drabbar oss alla. Även om vi inte blir våldtagna är vi rädda för att bli det. Rädda för att gå ute ensamma på nätterna. Rädda för att ta hem män osv.

Hur påverkar denna rädsla oss? Bortsett från våldtäkten är det också många av oss som går med på samlag som vi egentligen inte önskar. Det gäller kanske i hög grad unga tjejer.

När sexualbrottsutredningens första förslag kom, protesterade många kvinnoorganisatio- ner. Kvinnor med olika politiska uppfattningar kunde enas om att det inte är vårt fel när vi blir våldtagna. Att rättegången inte får vara så förnedrande att den våldtagna kvinnans tidigare liv, klädsel, moral etc. närgånget synas och tas med i bedömningen. Det är inte den våldtagna kvinnan som är brottslingen.

Vad vill vi?

Vi vill naturligtvis ha ett samhälle där våldtäkt inte förekommer. Där vi kan röra oss fritt och inte behöver vara rädda för män. Vi vill ha möjlighet att säga nej till samlag. Och därmed också säga ja. Vi vill ha tillbaka vår sexuella initiativkraft som berövats oss och som hänger nära samman med politisk vanmakt. Vi vill inte föraktas eller spelas ut grupp mot grupp som objekt. Prostituerade mot gifta, ogifta mödrar mot hemmafruar, misshandlade mot s. k.

"självständiga" kvinnor.

Hur kan vi arbeta för detta i Kvinnohuet?

Ramarna för nedanstående beskrivning beslutades på Kvinnohusmötet den 16/1 1979.

1. Stöd och hjälp till enskilda kvinnor

Kvinnor som blivit våldtagna kan besöka eller ringa Kvinnohuset för att fä:

Någon att prata med om situationen, personlig hjälp och/eller hänvisning till psykologisk hjälp. Stöd att ordna upp sin situation.

Upplysningar om rättegång, social service m. m. Anonymitetsskydd skall gälla.

Någon som följer med som stöd till läkarundersökning, polisförhör, rättegång.

Kontakt med andra kvinnor, som upplevt samma situation, för att prata om upplevel- sen.

Samtalsgrupper.

9 Nr 125-141

Ut!. 1979:131 RV1

1,All 1lUU

II. Påverkan på samhället

Vi måste kunna använda våra gemensamma erfarenheter för att förändra samhället. Vi kan t. ex. arbeta för att kvinnor behandlas med respekt i våldtäktsrättegångar. Att samhället ställer upp med hjälp till kvinnor som blivit våldtagna. Allt kan vi i Kvinnohuset inte klara av. En stor del av vårt arbete måste vara förebyggande och därigenom samhällspåverkande.

Om våldtäkt kan diskuteras mer öppet och sakligt kommer också skammen att försvinna. Vi tänker ordna seminarier, temaveckor, utställningar och demonstrationer. Dessutom ge ut informationsmaterial och artiklar. Vi måste också arbeta för information till skolorna och ungdomsgårdar om våldtäkt och hur det verkligen upplevs. Och även att få unga tjejer att förstå att säga nej till det de inte vill. Det gällar alla samlag, som de av osäkerhet går med på.

III. Grupper som pratar om sex, våld, roller och samhället

I Kvinnohuset kan vi i små grupper prata om våra upplevelser om sex, våld, arbetslöshet, m. m. Många av oss har upplevelser som hänt för länge sedan men som vi inte vågat prata riktigt om. Vi måste avlägsna skamkänslorna som vi ännu bär på. Se vidare i "Möta och arbeta med våldtäktsproblematik", rapport 1 från RFSU-kliniken hösten 1978, sid. 13-14.

IV. Självförsvar

I Kvinnohuset har vi också grupper som tränar psykiskt och fysiskt självförsvar för att vi skall våga gå ut på kvällarna.

Praktiskt genomförande av jourarbetet

Erfarenheter från andra kvinnohus visar att en jourverksamhet måste förankras i en redan utvecklad gemenskap i Kvinnohuset. Jourens omfattning kommer därför att växa i takt med resten av verksamheterna, och liksom dessa fortlöpande utvärderas.

Vi räknar med att ha jouren öppen i första hand under helgnätter och någon dagtid i veckan.

Öppettiderna kan naturligtvis ändras om erfarenheterna visar att andra tider är lämpligare.

Verksamheten skall regelbundet utvärderas och erfarenheterna får visa fortsatt omfatt- ning.

Varje kvinna som är med i Kvinnohusgruppen får lära sig de praktiska kunskaper som är nödvändiga för att kunna ge de råd och upplysningar som behövs. Alla kvinnor som är intresserade kan därefter delta i jourverksamheten.

Deltagare i verksamhetsgruppen för social och juridisk rådgivning har efter ytterligare utbildning och praktik ansvar för jourverksamheten, samtalsgrupper, utbildning och semi- narier. De skall också sköta kontakter med sociala myndigheter och ansvarar för utvärdering av jourverksamheten.

En förutsättning för att vår jourverksamhet skall fungera är ett gott samarbete med myndigheter och nödvändig expertis. Därför tar verksamhetsgrupperna i början av sin utbildning kontakt med personer vid olika instanser t. ex. sjukhus, polisstationer, socialby- råer-socialjour och jurister för att undersöka hur samarbetet skall läggas upp.

Ut!. 1979:131 RVI

¹⁷⁰¹ Misshandlade kvinnor

När det gäller misshandlade kvinnor vet vi inte vilka som kommer att söka sig till Kvinnohuset. Det finns kvinnor som blir misshandlade och som har mycket omfattande sociala problem. Vi kan inte ta på oss ansvaret för att hjälpa dessa kvinnor utan måste slussa dem vidare till sociala myndigheter. Vi kan inte ta över samhällets sociala verksamhet.

Däremot kan vi hjälpa en annan grupp av misshandlade kvinnor. Nämligen de som inte har en lika svår social situation. Det finns en stor grupp kvinnor som under lång tid utsätts för misshandel och som inte vänder sig till sociala myndigheter rör hjälp. För dem kan Kvinnohuset erbjuda möjlighet att bryta sin isolering och förändra sin situation genom t. ex.

samtalsgrupper.

Övernattning

I Kvinnohuset skall det finnas möjlighet till övernattning i två lägenheter.

Genom samarbete med social bakjour kan vi hjälpas åt att ordna övernattning på andra platser eller bostad.

Ser vi realistiskt på misshandelsproblematiken är inte ett par nätters övernattning avgörande. Misshandel är ofta en del av en komplicerad livssituation som det tar månader eller år av hårt arbete att förändra.