Innehåll
Sammanfattning 3
Övergripande mål och strategier 5
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5
Struktur för uppföljning/utvärdering 6
Uppföljning genom egenkontroll 6
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 12 Samverkan för att förebygga vårdskador 15
Riskanalys 16
Vårdpersonalens rapporteringsskyldighet 16
Klagomål och synpunkter 16
Sammanställning och analys 17
Samverkan med patienter och närstående 17
Resultat 19
Övergripande mål och strategier för kommande år 34
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §
Sammanfattning
Målet att ha Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård skulle uppnås under 2014, vilket har varit en utmaning för alla medarbetare och hela landstingets verksamhet. Ge- nom ett fokuserat arbete har vi uppnått flera av landstingets mål inom kvalitet och patient- säkerhet och under året bedömde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att vi som första landsting tillsammans med tre andra nått högsta patientsäkerhetsnivån.
L ANDS TINGET HAR VALT systematiskt förbättringsarbete som strategi för att nå målet ge- nom satsningen ”Varje dag lite bättre – kraften hos många”.
NÅGR A AV DE VIK TIGA S TE mått som uppnåtts inom patientsäkerhetsområdet under 2014 har varit utveckling av systematiserad egenkontroll, breddinförande och validering av resul- tat från Infektionsverktyget, förbättrade preventiva rutiner beträffande trycksår, ökad följ- samhet till basala hygienrutiner och klädregler, färre vårdrelaterade infektioner och bättre läkemedelsanvändning.
SAMTLIGA VÅRDOMR ÅDEN arbetar utifrån en handlingsplan för kvalitet och patientsäker- het. Inom psykiatrin har denna utvecklats ytterligare. Vid länets tre sjukhus har ett gemen- samt arbetssätt för egenkontroll nu etablerats fullt ut. Detta verktyg, bestående av fyra delar:
Patientrelaterade områden, Organisationsrelaterade områden, Att lära av det som hänt samt Verksamhetsspecifikt patientsäkerhetsarbete, möjliggör ett systematiskt arbetssätt samt fort- löpande uppföljning och analys via ett datoriserat system.
UNDER PERIODEN har ett tredje lokalt kliniskt träningscenter (KTC) invigts, där utbildningar genomförts inom kommunikation, metodkunskap såväl teoretiska som praktiska för medar- betare inom landstinget och inom den kommunala hälso- och sjukvården.
FÖR AT T KUNNA IDENTIFIER A och förebygga brister i verksamheten utförs systematiska riskanalyser. Riskanalyserna kan gälla organisatoriska förändringar, men risker diskuteras och analyseras därutöver återkommande och riskhantering sker dagligen på vårdenheterna och ingår som en viktig komponent i egenkontrollen.
TROTS ET T MEDVETET och systematiskt förebyggande arbete uppstår tillbud eller händer det att patienter skadas. Detta är något vi följer upp systematiskt genom avvikelsehante- ringssystemet LISA, där såväl avvikelser som identifierade risker för vårdskada rapporteras.
Uppföljning sker på enhetsnivå och vid allvarligare händelser rapporteras till chefläkare som i förekommande fall gör lex Maria-anmälan.
Sammanfattning
L ANDS TINGET I K ALMAR L ÄN HAR ET T HÖGT UPPSAT T MÅL – AT T ERB JUDA VÅR A INVÅNARE SVERIGES BÄ S TA K VALITET OCH
SÄKR A S TE HÄL SO - OCH S JUK VÅRD.
VI HAR ET T FOR TSAT T FOKUS på värdegrunds- och bemötandefrågor inom hela lands- tinget. Arbetet sker med stark koppling till kvalitets- och patientsäkerhetsfrågorna.
Med hjälp av medarbetares berättelser om verkliga händelser, som vi valt att kalla Varjedag- berättelser, lyfts och exemplifieras värdegrundfrågor och bra bemötande. Syftet är att stärka och förbättra patientsäkerhetskulturen.
UNDER ÅRET HAR EN länsgemensam ledning etablerats och ett regionalt styrdokument tagit fram. Syftet är att ytterligare förbättra samverkan landsting och kommunerna för att lära av varandra n
Övergripande mål och strategier
Landstingets övergripande mål inom kvalitet och patientsäkerhet är att: Landstinget i Kal- mar län ska ha Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård. Vården ska vara säker så att ingen patient drabbas av en undvikbar skada.
Målet ska nås genom att arbeta för nollvision för vårdskador, reellt patientinflytande i vår- den, hög säkerhetskultur, gränsöverskridande samverkan, införande av ledningssystem, jämlik och jämställd vård samt lägre kostnadsutveckling. Arbetet genomförs inom den över- gripande interna strategin: Varje dag litet bättre – kraften hos många! med förbättringsanda i vardagen som ledord och med värdegrunds- och förbättringsarbete som centrala delar.
En specifik landstingsgemensam handlingsplan med aktivitetslista för kvalitet och patient- säkerhet ligger som grund för arbetet och den nuvarande bygger på den plan som arbeta- des fram 2010 och som har vidareutvecklats efter hand. Den innehåller ansvar för mål och mått för hälsa, god vård, engagerade medarbetare och ekonomi i balans.
För att kunna följa upp målet har landstingsmått tagits fram inom områdena: Läkemedel, vårdprevention, vårdrelaterade infektioner, tillgänglighet samt förebyggande av vårdskador.
Under året har även daglig styrning införts på samtliga sjukhus som en åtgärd för att nå må- len. Vi ser även kosten och städning som viktiga delar av kvalitets- och patientsäkerhetsarbe- tet och därför har vi som mål att erbjuda den bästa sjukhusmaten samt påbörjat en satsning för kvalitetssäkrad lokalvård.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Den politiska ledningen fastställer övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet och följer kontinuerligt upp och utvärderar målen.
Beslutande i kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor är landstingets sjukvårdsledningsgrupp.
Beslut verkställs sedan i linjeorganisationen.
Landstingets referensgrupp för kvalitet och patientsäkerhet, där bland annat samtliga chef- läkare ingår, är beredande och diskuterar och planerar aktuella patientsäkerhetsfrågor och kommande patientsäkerhetssatsningar.
På sjukhusnivå och/eller förvaltningsnivå finns lokala styrgrupper för patientsäkerhetsarbe- tet under ledning av respektive chefläkare. I styrgruppen ingår även sjukhusets patientsäker- hetssamordnare. Verksamhetschefer inom psykiatri, primärvård, tandvård och sjukhusvård leder arbetet på basenhetsnivå, vilket innefattar att följa upp beslut, klagomål och avvikel- ser, analysera samt förbättringsarbete. Till stöd i detta arbete finns lokala patientsäkerhets- team, patientsäkerhetsombud, patientsäkerhetsnätverk och förbättringssupport i olika de- lar av landstinget. Dessa samordnas av respektive chefläkare och av verksamhetsutvecklare och i vissa fall av lokala styrgrupper.
Varje medarbetare i hälso- och sjukvården har också ett särskilt patientsäkerhetsansvar. Det innebär ansvar att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och me- toder, risk- och avvikelsehantering, kompetenshöjande utbildningar och uppföljning av mål och resultat.
Stödfunktioner inom kvalitets- och patientsäkerhetsområdet är bland annat vårdhygien, smittskydd, Stramagrupp och Kliniska träningscenter (KTC). Rapportering sker till respektive förvaltningsnivå.
Smittskydd och vårdhygieniska enheten utgör expertfunktioner som skall medverka till att alla vårdgivare bedriver vård av god kvalitet i syfte att minimera antalet vårdrelaterade infek- tioner. Enheten har också som uppgift att förebygga och minska spridning av smittsamma sjukdomar. Stramagruppens uppgift är att verka för en rationell användning av antibiotika både i öppen- och slutenvård. Patientnämnden stödjer och hjälper patienter som har syn- punkter eller klagomål på vården. Nämnden rapporterar till landstingsfullmäktige och till berörda vårdenheter.
Struktur för uppföljning/utvärdering
En särskild handlingsplan för kvalitet och patientsäkerhet med aktivitetslista och mått har integrerats i landstingsplan och i landstingets ordinarie uppföljningsrutiner.
Den politiska ledningen följer upp patientsäkerhetsarbetet vid alla landstingsmöten då ock- så resultat redovisas.
I verksamheten sker verksamhetsdialoger/patientsäkerhetsronder löpande där kvalitet och patientsäkerhet med handlingsplan och resultat följs upp och förbättringsområden initie- ras. Ronderna genomförs oftast av chefläkare, sjukhuschef, apotekare, patientsäkerhets- samordnare och hygiensköterska. Medarbetare intervjuas, där dialog och återkoppling sker kontinuerligt till högsta ledningen. Även patienter intervjuas inför ronderna för att få fram förbättringsförslag.
Patientsäkerhetsarbetet utvärderas kontinuerligt i sjukvårdens ledningsgrupper genom bland annat resultatredovisning.
Patientsäkerhetsarbete är integrerat i verksamheternas styrkort. Därutöver skrivs det pa- tientsäkerhetsberättelser årligen på basenhetsnivå.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en gemensam modell för egenkontroll inom patient- säkerhetsområdet, ytterligare beskriven under nästa rubrik, modellen utgör stommen kring vilken verksamheten redogör för sitt kvalitetsarbete.
Uppföljning genom egenkontroll
Uppföljning av resultaten sker kontinuerligt i sjukvårdsledningen, referensgrupp och nätverk för patientsäkerhet, på ledningsgruppsmöten samt vid varje landstingsstyrelsesammanträ- de. Besluten tas i sjukvårdsledningen.
Exempel på forum där egenkontroller följs upp av ledningen är verksamhetsdialoger och patientsäkerhetsronder.
Jämförelser av verksamhetens resultat avseende uppgifter i nationella register, öppna jäm- förelser och jämförelser med andra verksamheter sker på basenhetsnivå, förvaltningsnivå och landstingsnivå.
Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har den etablerade modellen för egenkontroll om- fattat fyra huvudområden där resultat och utfall redovisas systematiskt. Mer om modellen nedan.
Vårdskador
Vårdskador identifieras via strukturerad journalgranskning, landstingets hanteringssystem för avvikelser (LISA), lex Maria-anmälningar, LÖF-ärenden samt via Patientnämnden.
Journalgranskning utförs av sjukhusens chefläkare tillsammans med verksamhetsutvecklare med samordnarfunktion för patientsäkerhet enligt metoden för ”Markörbaserad Journal- granskning” (MJG). Arbetet sker dels månadsvis på sjukhusnivå på slumpvis utvalda journa- ler vars resultat rapporteras nationellt, dels lokalt på enskilda enheter inriktat mot specifik diagnos eller vårdprocess. Chefläkare tar del av patientnämndsärenden.
Konstaterade vårdskador följs upp i direkt dialog mellan säkerhetsansvariga och företrädare för klinikledning. I enskilda patientärenden kan dialogen leda fram till fördjupade händel-
Exempel på utvecklad systematisk egenkontroll: En gemensam modell för egenkontroll inom patient- säkerhetsområdet är etablerad inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Modellen innehåller områden som bedöms viktiga ur patientsäkerhetsperspektivet; patientrelaterade områden, organisationsrela- terade områden, att lära av det som har hänt och verksamhetsspecifikt patientsäkerhetsarbete.
Arbetssättet innebär att dessa parametrar fortlöpande följs upp och analyseras på enhetsnivå och i samband med patientsäkerhetsrond/verksamhetsdialog tillsammans med chefläkare. På sjukhusnivå är rapportering till ledningen automatiskt säkrad genom att sjukhuschefen är en integrerad del av rond-/dialogprocessen. Förutom att utgöra en praktiskt arbetande grupp återkopplar chefläkarna de enskilda sjukhusens arbete vid förvaltningens ledningsmöten. I samband med dessa formuleras nya strategier. Resultat och utfall beskrivs i en patientsäkerhetsberättelse årligen. Dessutom redovisas re- sultat och utfall på offentliga posters på enhetsnivå.
Vid Oskarshamns sjukhus har ett gemensamt format för visualisering av produktionsstörningar och andra avvikelser införts vid flertalet av sjukhusets avdelningar. Formatet kallas daglig styrning och innebär att respektive verksamhet genomför korta, dagliga möten vid whiteboardtavlor som visar verksamhetens mål, resultat, aktuella avvikelser och korrigerande åtgärder.
Tandvårdsförvaltningen har under årets kvalitetsutvecklingsarbete haft fokus på korrekt journalföring.
Alla kliniker har deltagit i kvalitetsgranskningen där syftet är att förbättra journalskrivning och doku- mentation för ökad patientsäkerhet.
Exempel från verksamheten:
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförskrivning
Landstinget har 2014 genomfört en nationell endagsmätning (PPM-VRI-mätning) av fö- rekomsten av vårdrelaterade infektioner inom slutenvården. Efter Infektionsverktygets införande i vårt landsting våren 2013 ges bättre möjligheter att fortlöpande mäta antalet vårdrelaterade infektioner. Infektionsverktyget i dess nuvarande form ger en bättre bild av förekomsten av vårdrelaterade infektioner men behöver utvecklas och registreringskvaliten förbättras för att bli ett ännu mer användbart verktyg.
Under 2014 ser vi en minskning av VRI i de nationella mätningarna. De till synes förbättrade värdena sedan mätningen oktober 2013 kan betingas av att Vårdhygiens validering av PPM-VRI upphört. PPM-VRI visar dock att vårt landsting jämfört med andra har en mycket låg använd- ning av KAD (kateterisering av urinblåsa) och CVK (central venkateter). En generellt ökad medi- cinsk kvalitet är en förutsättning för att även de vårdrelaterade infektionerna ska minska.
Stramagruppen analyserar förskrivningsmönster av antibiotika från lokala och nationella mät- ningar. Analysen återkopplas kontinuerligt både till berörda basenhetsansvariga och till hög- sta ledningen. Strama tar ställning till frekvensen, hur antibiotikaanvändningen har varit och kommunicerar detta till verksamheten för vidare spridning. Införandet av Infektionsverktyget har ökat möjligheterna att skaffa sig en bättre bild av hur antibiotika används på sjukhusen.
Stramagruppen besöker årligen samtliga hälsocentraler, följer och återkopplar antibiotika- förskrivningsmönster på läkarnivå. Undervisning i antibiotikarekommendationer sker även i slutenvården och varje vårdenhet kan ta del av sitt förskrivningsmönster via Infektions- verktyget och Stramas hemsida. Inom primärvården har vi sett en förbättring med minskad antibiotikaförskrivning men framför allt en ökad kvalitet vid behandling av infektioner. Inom slutenvården har det skett en viss minskad användning av de mest ekologiskt ogynnsamma antibiotikagrupperna; cefalosporiner och kinoloner.
Frekvens och måluppfyllelse se resultatdel.
1. VRI (Vårdrelaterade infektioner) 2. Antibiotikaförskrivning
Basala hygienrutiner och klädregler (BHK)
BHK mäts och resultaten analyseras varje månad på samtliga kliniker. Varje enhet kan löpan- de följa sina, förvaltningens och landstingets resultat via en digital portal. Patientsäkerhets- samordnare och hygiensjuksköterskor har regelbundna träffar med hygienobservatörer för reflektion om resultaten och vilka förbättringar som bör göras. Det landstingsövergripande resultatet kommuniceras både internt och externt två gånger per år baserat på den analys som Smittskydd och vårdhygieniska enheten gör.
Resultatet vid mätningar och erfarenheterna från den verkliga följsamheten till BHK skiljer sig på flera enheter. Det finns fortfarande stora förbättringsmöjligheter. Klinikledningens en- gagemang är den viktigaste faktorn för goda resultat och det finns flera goda exempel på detta. Generellt är följsamheten till klädreglerna goda men mer varierande när det gäller ba- sala hygienrutiner. 2014 fattades beslut om att endast genomföra en nationell PPM-mätning av BHK. För första gången rapporterar även primärvårdsenheter in sitt resultat i denna mät- ning. Vårt landsting har valt att fortsätta mäta lokalt och redovisa resultaten varje månad.
Frekvens och måluppfyllelse se resultatdel.
3. BHK (Basala hygienrutiner och klädregler)
Riskbedömningar: Trycksår, fall och undernäring
Riskbedömningar av trycksår, fall och undernäring följs upp via Senior alert och via punkt- prevalensmätningar. På länets samtliga slutenvårdsavdelningar inom hälso- och sjukvårds- förvaltningen riskbedöms patienter 70 år och äldre. Det finns en lokalkoordinator på varje
berörd enhet i landstinget med ansvar att hålla enheten uppdaterad om Senior alert. Under 2014 gjordes nästan 13 000 riskbedömningar som registrerats i Senior alert. Två tredjedelar av alla patienter som riskbedöms faller ut i risk där risk för fall och undernäring dominerar.
Baserat på risken sätts därefter lämpliga förebyggande åtgärder in.
I primärvården har projekt genomförts bland annat när det gäller uppföljning av utskrivna patienter som fallit ut i risk där Cosmic LINK (teknisk funktion för hoplänkning av system) och remiss har testas som informationsöverföring mellan slutenvård och primärvård. Vidare har en geriatrisk riskprofil och hälsosamtal där riskbedömning inom fler områden ingår utarbe- tats för personer 75 år och äldre i kontakt med primärvården.
Landstingsgemensamma rutiner för riskbedömning med stöd av Senior alert har tagits fram.
Material för att underlätta det praktiska arbetet vid riskbedömning och åtgärder har publi- cerats på Vårdriktlinjer.se under kapitlet ”Mest sköra äldre”. Gemensamma utbildningar till- sammans med länets kommuner har skett via KTC och i den statliga satsningen Sammanhål- len vård och omsorg för de mest sjuka äldre.
Trycksår mäts landstingsövergripande två gånger per år. Resultaten analyseras och kom- municeras både på enhets-, sjukhus och landstingsövergripande nivå. På patientsäker- hetsronder diskuteras trycksårsfrekvens och det förebyggande arbetet. Vid årets natio- nella punktprevalensmätning hade landstinget den lägsta förekomsten av trycksår i landet.
Landstingsgemensamma insatser såsom utbildning och upprättande av länsgemensamma dokument har skapat spridningseffekter och därmed bidragit till flertalet lokala förbättrings- projekt på länets tre sjukhus. En förändring av kulturen ses på avdelningsnivå, dessutom ses inte bara en ökad samverkan inom landstinget, utan även mellan landstinget och omkring- liggande kommuner.
Frekvens och måluppfyllelse se resultatdel.
4. Riskbedömningar 5. Trycksår
Avvikelsehantering
Under 2014 har det bildats en styrgrupp och en landstingsgemensam samordningsgrupp för utveckling av landstingets avvikelsehanteringsprocess och dess webbaserade applikation.
Den landstingsgemensamma riktlinjen för avvikelserapportering har uppdaterats, vilket har medfört en tydligare infrastruktur och ökad standardisering. Totalt har 180 chefer i lands- tinget utbildats i den nya riktlinjen och avvikelsehanteringssystemet. Under året har samtliga kommuner i länet börjat använda samma system som landstinget. Länets 12 kommunchefer och ledare har utbildats i systemet och avvikelseprocessen och kommer att ingå i en läns- gemensam arbetsgrupp.
Den landstingsgemensamma samordningsgruppen har också tagit fram ett digitalt verktyg, en samtalsfilm, för landstingets medarbetare som kan användas som ett lokalt utbildnings- material för verksamheterna. Det vi kan se är att under det sista kvartalet 2014 har registre- ringar i avvikelsesystemet ökat med cirka 500 registreringar.
Frekvens se tabell resultatdel.
Händelseanalys
Vid identifierade vårdskador görs ofta en händelseanalys för att metodiskt fastställa orsaker och ge förslag på förbättringsåtgärder. De flesta händelseanalyser utförs på enhetsnivå. Vid verksamhetsöverskridande händelser initieras analysen ofta av chefläkaren och utförs av ett centralt analysteam lett av till exempel patientsäkerhetssamordnaren. Ett typexempel för en sådan är en utredning inför en lex Maria-anmälan där flera kliniker och/eller förvaltningar varit inblandade. Händelseanalys/internutredning görs på samtliga lex Maria-anmälningar som gäller suicid.
Överbeläggning och utlokalisering
Vård på rätt enhet är av stor betydelse för kompetensen i patientvården och det är väl känt att utlokalisering liksom överbeläggning medför patientsäkerhetsrisker. Förekomsten av såväl överbeläggning som utlokalisering är sedan länge förhållandevis låg på landstingets vårdavdelningar. Under 2013-14 har dagliga samverkansmöten mellan vårdavdelningarna etablerats på alla tre sjukhusen samt inom psykiatrin, vilket underlättar ansträngningarna för att minimera dessa risker. Rutiner för samverkan mellan sjukhusen i situationer av hög belast- ning har också vidareutvecklats.
Frekvens och måluppfyllelse se resultatdel.
6. Överbeläggning och utlokaliserade patienter.
Kvalitetsuppföljning av läkemedelshantering
Landstinget arbetar med läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser i enlighet med gällande förskrift SOSFS 2000:1. En landstingsgemensam rutin finns framtagen.
I arbetet med läkemedelsgenomgångar medverkar apotekare inom alla de sjukvårdande förvaltningarna, i såväl öppen som sluten vård.
Vårdenheter som hanterar läkemedel genomförde under året egenkontroll av läkemedels- hanteringen. Checklistan för egenkontroll externgranskades av apotekare och återkoppling har meddelats till respektive enhet. Rapporter har sammanställts och delgivits respektive förvaltnings-/sjukhuschef. Dialogmöten har genomförts mellan ansvarig apotekare och res- pektive förvaltningsledning. Möten har hållits med läkemedelsansvariga sjuksköterskor kring bland annat resultatet av egenkontrollen, de nyuppdaterade landstingsgemensamma riktlinjerna för läkemedelshantering, införande av läkemedelsautomat i serviceförråd med mera. Kvalitetsuppföljningen är årligen återkommande och omfattar alla förvaltningar.
Frekvens och måluppfyllelse se resultatdel.
7. Läkemedelsberättelser
Patientsäkerhetskulturmätningen
Den senaste mätningen av patientsäkerhetskulturen genomfördes 2013. Undersökningen berör alla medarbetare inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, psykiatriförvaltningen, folktandvården, primärvården och till viss del privata verksamheter. Resultatet visade bland annat att öppenhet i kommunikationen, återföring och kommunikation kring avvikelser och sammantagen säkerhetsmedvetenhet hade försämrats sedan föregående mätning 2011. Un- der året har arbetet med att följa upp handlingsplaner för förbättringsåtgärder fortskridit, till exempel utbildning inom SBAR och avvikelsehantering.
Öppna Jämförelser/kunskapsstyrning
Att kontinuerligt följa upp och utveckla kvaliteten i vården är en väsentlig del i patientsäker- hetsarbetet. Öppna jämförelser, Nationella patientenkäten och andra kvalitetsjämförelser utgör tillsammans med kvalitetsregistren utgångspunkt i strukturen för uppföljning, analys
och systematiskt förbättringsarbete. Drygt 60 verksamhetsföreträdare har i samband med publiceringen av ÖJ - Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården och Öppna jämförelser cancersjukvård, analyserat resultaten. Förbättringsområden har identifierats och handlings- planer har tagits fram. Dessa planer används i den ordinarie uppföljningen i linjeorgani- sationen, liksom i utvecklingsarbetet inom landstingets identifierade processer.
Landstingets process för analys och implementering av nya nationella riktlinjer har utveck- lats och systematiserats ytterligare under året. Att ytterligare utveckla strukturen för kun- skapsstyrning så att riktlinjer, kvalitetsuppföljning och processutveckling integreras än mer är prioriterat.
Se resultatdel
Lex Maria- anmälningar
Landstinget i Kalmar län har beslutat att informera öppet om samtliga lex Maria-anmälningar som en del av landstingets patientsäkerhetsarbete. Ett av syftena är att gå från en bestraf- fande kultur till ett mer förebyggande förhållningssätt. Genom att mer öppet diskutera miss- tag i sjukvården strävar vården efter att försöka hitta systemförändringar som förhindrar att misstag upprepas. Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) beslut återkopplas via cheflä- karna till berörda vårdenheter/vårdgivare och till drabbade patienter/anhöriga n
Frekvens se tabell resultatdel.
Ständigt förbättringsarbete
Samtliga landstingets 6 700 medarbetare och chefer har varit engagerade i landstingsöver- gripande förbättringsaktiviteter. Av dessa har drygt en tredjedel deltagit i centralt ordnade utbildningar som bland annat innebär utbildning i förbättringskunskap. Hittills har elva för- bättringsprogram startat med totalt omkring 1 200 deltagare från landstinget men också med deltagare från länets kommuner, myndigheter och anhörigföreningar. Som följd av detta samt av landstingets strategiska arbete ses en ökning av förbättringsarbeten i samver- kan mellan olika enheter. I förbättringsprogram 11 deltar 6 av 19 team med samverkan inom landstinget eller ihop med kommun. Inför nästa ansökningsomgång kommer samverkan med kommun och patienter/närstående att prioriteras.
Värdegrund och bemötande
Patientens upplevelse av ett gott bemötande och rätt tillgänglighet är en förutsättning för en patientsäker vård. Värdegrunds- och bemötandefrågor har fått allt större uppmärksam- het och lyfts fram både centralt på landstingsövergripande nivå och lokalt vid varje enhet.
Här lyfts även positiva händelser och förstärkning av ett gott beteende fram på ett syste- matiskt sätt för att lyfta fram även positiva händelser genom att dra nytta av berättelsens kraft. Med hjälp av medarbetares berättelser om verkliga händelser, som vi valt att kalla Varjedag-berättelser, lyfts och exemplifieras värdegrundfrågor och gott bemötande, vilket skapar en positiv anda av ständig förbättring och stolthet på arbetsplatserna. Se exempel på Varjedag-berättelser på Ltkalmar.se/varjedag under värdegrund.
Under 2014 har fokus kring berättelser också i högre grad lyft fram frågan om bra bemö- tande utifrån patientens perspektiv. Arbetet har gjorts med utgångspunkt i de erfarenheter som Varjedag-berättelserna gett, men också med inspiration från andra som framgångsrikt bedriver arbete inom kvalitetsområdet, exempelvis Cleveland Clinic. Bland annat har en be- mötandefilm ”Vi möter människor – varje dag” använts inom hela landstinget, även denna finns på hemsidan Ltkalmar.se/varjedag. Filmen har använts flitigt internt på såväl chefs- och medarbetardagar som i mindre sammanhang och delats av enskilda medarbetare med var- andra i sociala medier. Exempelvis har landstingets trafikförvaltning, Kalmar länstrafik (KLT) använt den vid sina bemötandeutbildningar för samtliga busschaufförer.
Fortsatt trycksårsarbete
Den länsövergripande arbetsgruppen för förbättringsarbete inom trycksår har fortsatt sitt arbete med utbildningsinsatser och uppsamlingsheat för medarbetare på de tre sjukhusen och för kommunerna. Trycksår var ett fokusområde under 2014, där en landstingsövergri- pande förbättringsgrupp arbetar för kvalitetsförbättringar:
länsgemensamma rutiner för vändningar, sårvård och trycksårsprevention. Munvård har även lagts till på landstingets vändschema.
uppmärksammande av problemet med trycksår genom utbildningar/information inom både landsting och kommun
dokumentation av utförda hudbedömningar och riskbedömningar
olika insatser efter mätningar; t ex förbättringsarbete, uppföljning av funna trycksår
handlingsplan på avdelnings-, sjukhus- och länsövergripande nivå
Patientsäkerhet
HUR PATIENTSÄKERHETSARBETE HAR BEDRIVITS SAMT VILK A ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖR TS FÖR ÖK AD PATIENTSÄKERHET
Utveckling av processer
Vårdkedjan ska vara enkel, logisk och tydlig för patienten. All verksamhet ska ha mål för kvali- tet och utveckling av processer. Målet är att de medicinska resultaten ska förbättras årligen.
Landstinget har fokuserat sitt övergripande processarbete på diabetes, stroke, hjärtsjukdo- mar, vård av de sjuka äldre, neuropsykiatri och cancer.
I processen ingår allt från folkhälsa, primärvård, öppenvård, slutenvård och kommunal hem- sjukvård. Arbetet är förvaltnings- och organisationsövergripande. Arbetsgrupperna är tvär- professionella för att skapa en helhetssyn på hur förloppet ser ut och för att kunna skapa förändringar i alla delar. Ett flertal nya arbetssätt har införts under året för att öka patientsä- kerheten. Exempel på detta kan vara uppföljningstrutiner, provtagningsrutiner, omhänder- tagande vid insjuknande med mera.
Cancervård betraktas som akut sjukvård. Landstinget har starkt fokus på kortare ledtider inom cancervården och har startat processer i samverkan med regionalt cancercentrum inom följande sjukdomsområden: kolorektalcancer, bröstcancer, lungcancer och prostata- cancer. Landstinget ingår även i ett nationellt projekt för att förbättra vårdprocessen för patienter som drabbas av malignt melanom. Vi har också arbetat med införande av kontakt- sjuksköterskor för alla, multidisciplinära konferenser och upprättande av ”min vårdplan” till patienten.
Implementering och validering av Infektionsverktyget
Infektionsverktyget som breddinfördes 2013 i hela somatiska slutenvården, har syftet att re- gistrera vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Verktyget ger nu varje enhet tillgång till sina mätresultat inom bland annat vårdrelaterade infektioner och möjliggör konti- nuerlig analys för förbättringsarbete. Fortsatt implementering av detta verktyg har varit den helt dominerande arbetsinsatsen inom VRI-området även under 2014. Förbättringsarbetet måste drivas på kliniknivå och åtgärder för att minska VRI är olika inom olika verksamheter.
Under 2014 har en omfattande validering av resultaten från Infektionsverktyget genomförts.
Utveckling av avvikelsehantering
Under 2014 har goda förutsättningar skapats för ett systematiskt förbättringsarbete för lands- tingets avvikelsehantering. Detta genom att bygga en organisationsstruktur i hela landstinget som håller ihop utveckling och förbättringsarbetet inom avvikelse, risk och händelse. Under året har samtliga kommuner i länet börjat använda samma system som landstinget.
Utbildningar inom kvalitet och patientsäkerhet
Det länsgemensamma kliniska träningscentrat (KTC) har blivit ett kunskapsnav när det gäller till exempel färdighets- och teamträning och kommunikationsverktyget SBAR. Alla utbild- ningar vänder sig till medarbetare inom hälso- och sjukvårdens relevanta verksamhetsområ- den för en ökad kvalitet och patientsäkerhet.
Se tabell nätverk/utbildningar
Forskning och innovationer
Forskning och utveckling är en viktig del i arbetet att utveckla hälso- och sjukvården och säkerställa kvalitet och patientsäkerhet. Systematik i vardagen och en god forsknings- och utvecklingsmiljö är avgörande för att hantera kunskapsutvecklingen på ett framgångsrikt sätt.
I juni 2014 beslutades att läkarstudenter vid Linköpings universitet kan göra sin kliniska ut- bildning i Kalmar. En viktig process under året har varit att fortsätta utveckla samverkansfor- merna med Linneuniversitetet och Hälsouniversitetet i Linköping.
Kliniska träningscentrum (KTC) för träning och kunskapsutveckling finns nu etablerat på lä- nets tre sjukhus. Inom KTC har det under perioden genomförts utbildning inom kommunika- tion, metodkunskap såväl teoretiska som praktiska utbildningar för medarbetare, studenter inom landstinget och inom den kommunala hälso- och sjukvården. Verksamheten har utö- ver detta erbjudits team/scenarioträning med helkroppssimulator för såväl vuxna som barn samt träning med skopi- och ultraljudssimulator.
Informationsinsatser har skett på länets vårdinrättningar för att öka medvetenheten, enga- gemanget och kunskapen om innovationsprocessen. Förslag på nya idéer kommer i jämn takt och arbetet med att skapa kontaktnät med andra innovationsprojekt i länet fortgår, och samverkan med Linnéuniversitetet, Regionförbundet, Kalmar Science Park har intensifierats.
Samverkan med privata näringslivet har påbörjats och är under utveckling.
Under 2014 har också en arbetsgrupp bildats med uppdrag att bygga en infrastuktur för landstingets innovativa arbete samt en Innovationssluss med tillhörande testmiljö. Lands- tinget har också i samverkan med Almi sökt medel från EU:s strukturfond via Tillväxtverket för att utveckla landstingets innovativa arbete.
Förbättrad sjukhusmat och lokalvård
En mängd olika insatser för att förbättra sjukhusmaten har skett under året. Måltiden har lyfts som en viktig del av vården genom att gå ifrån att maten tidigare har kylts ner och brick- dukats portionsvis, till att maten sedan i februari/mars serveras nylagad på sjukhusens av- delningar av kostutbildade måltidsvärdar. Detta bidrar till en trevlig måltidsmiljö, som ökar aptiten och välbefinnandet hos patienten. För att inspirera, höja kompetensen och få mer smak på sjukhusmaten har landstinget dessutom vidareutbildat medarbetare på flera håll, bland annat genom inspirationsdagar med kockar.
Under året har patienterna också kunnat välja bland flera rätter och olika drycker och efter både lunch och middag erbjuds dessert. Valfriheten har ökat och anpassats till personliga önskemål. Landstingsövergripande föreläsningstema om nutritionens betydelse kopplat till bland annat trycksår, prevention och behandling har erbjudits under året.
Diagram 8 se resultatdel.
Landstinget har genom flera aktiviteter befrämjat en effektivare och mer kvalitetssäkrad lo- kalvård. Ökad städning i patientnära lokaler, lokalvårdspersonal som sköter slutstädning av operationssalarna, nytt städmaterial och kompetensutveckling av medarbetarna är några av de aktiviteter som gett resultat. Dessutom har organisationsledningen blivit tydligare och en ny funktion med ansvar för kvalitetsuppföljning inrättats.
Diagram 9 se resultatdel.
Samverkan för att förebygga vårdskador
Landstingets prioriterade processer - diabetes, hjärta, stroke, cancer, de mest sjuka äldre och neuropsykiatri - är alla omfattande och komplexa och förutsätter god samverkan för att säkra god kvalitet och undvika vårdskador. Denna samverkan sker genom organisationsö- vergripande och tvärprofessionella arbetsgrupper i olika former beroende på uppdrag.
Exempel kan vara utskrivningsprocessen då kontakt krävs både med primärvård och kom- mun. Det kan även gälla uppföljning efter hjärtinfarkt då vårdtagaren går från slutenvård till primärvård. Grupperna leds av en processledare som är utsedd av sjukvårdens lednings- grupp. Uppdraget är brett och det är processledaren som ansvarar för att alla kompentenser som bör vara med får vara representerad i gruppen. Mindre beslut fattas av de involverade verksamheterna genom dialog mellan chefer i linjen. Större beslut tas av förvaltningsche- ferna som sitter i styrgruppen för processarbetet och går sedan via dem ut i linjen. Det är vik- tigt att verksamheterna är delaktiga i arbetet och besluten så att processerna får förankring för fortsatt utveckling. Gränsöverskridande ledning och styrning har initierats inom dessa processarbeten.
Folktandvården har haft gemensamt kvalitetsfokus på journalskrivning, med målet ”korrekt journal- dokumentation”. Syftet har varit att genom rätt dokumentation lägga grunden för god och säker vård.
Inom primärvården har utbildning i bland annat händelseanalys och gällande patientsäkerhetslagstift- ning genomförts bland medarbetarna.
Inom psykiatrin har regelbundna mätningar genomförts enligt förvaltningens patientsäkerhetsplan.
Resultaten har analyserats kontinuerligt på respektive basenhet och åtgärder genomförs vid behov.
En landstingsgemensam satsning på trycksårsprevention inkluderande både utbildning och införskaf- fande av nytt materiel, som pågått under året, har resulterat i en kraftig minskning av antalet observe- rade trycksår.
Exempel från verksamheten:
Inom primärvården sker återkommande överläggningar om gemensamma problem, avvikelser och ut- vecklingsområden mellan basenheter och kommunerna.
Ett projekt har startats mellan psykiatri, primärvård samt Borgholms kommun där man samverkar för att förbättra den somatiska hälsan hos patienter med psykiatrisk diagnos.
Inom Folktandvården har samarbetet mellan specialisttandvård och allmäntandvård utvecklats bland annat genom att ha gjort det möjligt för allmänläkare och tandhygienister att under kortare eller läng- Exempel från verksamheten:
Riskanalys
Riskanalyser sker fortlöpande i verksamheten i sammanhang som rör dagliga frågor såsom bemanning, beläggning eller val av behandlingsalternativ till individuella patienter. Där utö- ver sker riskanalyser vid förändringar i verksamheten såsom vid organisatoriska förändringar, förändrade vårdmetoder eller förändrad vårdprocess. Genomförda riskanalyser följs upp inom varje förvaltning. Inom sjukhusen följs genomförda riskanalyser upp inom egenkontrol- len vars mätningar inleddes under 2014. Rutinen för egenkontrollen innebär även för riskana- lyserna att genomgång sker i samband med patientsäkerhetsdialog.
Vårdpersonalens rapporteringsskyldighet
Varje medarbetare har skyldighet att rapportera inträffade avvikelser och risker i vården. Av- vikelser och risk för vårdskada rapporteras i landstingets avvikelsehanteringssystem LISA.
Sammanfattande statistik ur LISA används exempelvis som underlag vid patientsäkerhets- ronderna/verksamhetsdialogerna inom landstinget. Varje avdelning får då redovisa för han- tering av avvikelser inom enheten. Analys och återkoppling av konstaterade avvikelser görs på verksamhetsnivå - allvarliga händelser lyfts till sjukhusnivå/förvaltningsnivå där cheflä- karen kan initiera en fördjupad händelseanalys och eventuellt en lex Maria-anmälan. Inom primärvården sker, efter förberedande analys, ytterligare bedömning av ärendena på basen- hetsråd eller personalmöten.
Klagomål och synpunkter
Enligt gällande rutiner för att tillvarata klagomål och synpunkter föreslås att patienter och/
eller närstående i första hand vänder sig till ansvarig berörd vårdenhet. Synpunkter och kla- gomål på vården kan också anmälas till Patientnämnden.
Patientnämndens uppgift är att vara en länk mellan patienten och sjukvården. Ärendena bygger på anmälningar från patienter eller deras anhöriga. Statistiken redovisas i hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp samt för berörda verksamheter.
Kommunikation mellan Patientnämnden och berörda verksamheter sker i enskilda ärenden.
Dessutom skickas avidentifierade rapporter av samtliga ärenden till berörda basenhetsche- fer och chefläkare varje halvår. Patientnämnden skickade ut en enkätundersökning för att ut- värdera den avidentifierade återrapporteringen till berörda. Resultaten visade att de flesta är nöjda med den rapportering som sker och att rapporterna i stor utsträckning används som diskussionsunderlag vid personalmöten med mera.
Ett samarbete har initierats av Länssjukhusets säkerhetsgrupp i syfte att ytterligare dra nytta av nämndens ärenden genom att analysera trender samt att följa upp vidtagna åtgärder.
Sedan juni 2013 är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården. Rutinen i landstinget är att klagomål förmedlade av IVO hanteras via chefläkarna.
Deras ansvar är att berörd verksamhet förser IVO med tillfredställande utredningsunderlag.
Varje klagomål som uppfattas som en vårdskada undergår också en lex Maria-prövning. I förekommande fall har chefläkaren även samtal med berörda patienter och anhöriga. Cheflä- karen har också dialog med vårdgivaren när IVO gett sitt omdöme om vårdförloppet i syfte att lära av det inträffade. Mer omfattande rapporter från IVO hanteras av sjukhusledningen/
förvaltningsledningar i dialog med den verksamhet rapporten avser.
Klagomål på brister i vården, som riktas direkt till vårdgivaren och som inte inkommit via IVO, hanteras på verksamhetsnivå, ofta tillsammans med chefläkaren och i allt större omfattning med berörd patient/anhörig involverad. Möjlighet finns att dokumentera patienter och när- ståendes synpunkter i avvikelsehanteringssystemet.
Sammanställning och analys
Under 2014 har det skett en ökning av antalet anmälningar och klagomål från patienter och anhöriga till såväl IVO och LÖF som till patientnämnden. Vårdens egna avvikelseregistre- ringar via avvikelsesystemet LISA är i stort sätt oförändrad från föregående år. I det första fallet kan ökningen ha samband med en öppnare och mer informativ attityd till patienter och anhöriga. Att antalet anmälningar från vårdens sida är oförändrad indikerar däremot inte en säkrare vård.
Se tabell resultatdel.
Samverkan med patienter och närstående
Patientens och närståendes perspektiv ska integreras i hälso- och sjukvårdens planering, utförande och uppföljning. Patienter ska också delta aktivt i utvecklingen av systemets olika delar och där lyfta fram patientperspektivet och bidra med sina erfarenheter och sin kunskap. Under året har en särskild strategi för medborgare-, patient- och närståendemed- verkan tagits fram. Strategin omfattar fyra perspektiv av medverkan. Den egna hälso- och sjukvårdssituationen, utvecklingsarbetet, ledning och styrning och inflytande i den politiska processen. Strategin har tagits fram tillsammans med patient- och närståenderepresentan- ter. Ett arbete för en länsgemensam struktur och systematik har påbörjats tillsammans med länets kommuner.
Under 2014 har patienter varit aktiva i flertalet diskussions- och utbildningsforum och vid konferenser. För att stärka patientens inflytande i den direkta vårdkontakten pågår arbetet med att utveckla individuella vårdplaner. Inom ett antal diagnoser erbjuds patientutbildning till exempel inom områdena diabetes, astma och hjärta. Inom psykiatriförvaltningen pågår ett samarbete med länets anhörigstödjare och med NKA (Nationellt kompetenscentrum an- höriga). Förvaltningen har stöttat anhöriga till patienter som begått suicid som nu startat en SPES-förening (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd) i länet.
Samverkan med brukarföreningar sker på basenhetsnivå samt på förvaltningsnivå och pa- tienter medverkar i upprättande av vårdplaner. Inom förvaltningen har även brukare med- verkat på medarbetardagar med temat patientsäkerhet.
Inom primärvården genomförs patientenkäter för att samla in förbättringsförslag. Patienters och närståendes synpunkter fångas också på återkommande träffar med patient- och äldre- föreningar.
tienter inför patientsäkerhetsrond. De träffar som sker mellan olika patientföreningar och specialister fyller en viktig roll i att skapa en förtroendefull arena för dialog. Här ges möjlig- heter att ta tillvara erfarenheter från och förväntningar på vården. Medborgarråd är en an- nan arena för dialog mellan vården och befolkningen.
Den ökade användningen och utvecklingen av e-tjänsterna på 1177.se möjliggör invånarnas insyn, delaktighet och engagemang i sin och närståendes vård, vilket i sin tur även bidrar till ökad säkerhet och kvalitet i vården.
Måluppfyllelse se resultatdel.
I syfte att stärka patientens ställning och som underlag för förbättringsarbete ur patientens perspektiv genomförs Nationell patientenkät årligen i primärvård, somatisk öppen och slu- ten vård samt i psykiatrisk öppen och sluten vård. Patienter som besökt akutmottagningarna eller barnsjukvården ges möjlighet att svara på enkäten vartannat år. Genom att svara på enkätfrågorna har patienterna beskrivit sin upplevelse av kvalitet i vården. Enkäten bidrar till att fånga kundperspektivet och ligger till grund för det systematiska förbättringsarbetet.
Patientberättelser används som en metod att öka vår insikt i individens vårdupplevelse. Med denna insikt påverkar vi våra grundläggande värderingar och bygger en kundtillvänd kultur.
Under året har landstinget fortsatt sprida Socialstyrelsens trycksak ”Min guide till säker vård” till patienter och närstående. Guiden innehåller vägledning och råd och har som syfte att öka patientens möjligheter att medverka till en trygg och säker vård n
Nätverk/utbildningar Omfattning Antal
STRAMA-Landstinget i Kalmar län Landstingsövergripande Pågående nätverk Referensgrupp för kvalitet och patientsäkerhet Landstingsövergripande Pågående nätverk Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp Landstingsövergripande Pågående nätverk Utvecklarnätverk för kvalitet och patientsäkerhet Landstingsövergripande Pågående nätverk Smittskydd och vårdhygieniska enheten Landstingsövergripande Pågående nätverk Arbetsgruppen för förbättringsarbete inom trycksår Landstingsövergripande Pågående nätverk Processgrupp för hjärtsjukdommar Landstingsövergripande Pågående nätverk
Processgrupp Stroke Landstingsövergripande Pågående nätverk
Processsgrupp neuropsykiatri Landstingsövergripande Pågående nätverk Processgrupp mest sjuka äldre Landstingsövergripande Pågående nätverk Processgrupp prostatacancer Landstingsövergripande Pågående nätverk Processgrupp kolorketalcancer Landstingsövergripande Pågående nätverk Processgrupp lungcancer Landstingsövergripande Pågående nätverk Processgrupp bröstcancer Landstingsövergripande Pågående nätverk Processgrupp malignt melanom Landstingsövergripande Pågående nätverk
Processgrupp diabetes Landstingsövergripande Pågående nätverk
Processledargrupp Landstingsövergripande Pågående nätverk
Nätverk för kontaktsjuksköterskor Landstingsövergripande Pågående nätverk Nätverk för demenssjuksköterskor Landstingsövergripande Pågående nätverk Vårdriktlinjer.se nytt kapitel Mest sköra äldre Länsövergripande Pågående nätverk
Förbättringssupporten Landstingsövergripande Pågående nätverk
Förbättringsprogram Landstingsövergripande 11 program
Landstingets Chefsdagar Landstingsövergripande 330 chefer
SBAR Landstingsövergripande 29 utbildare
Riskanalys Landstingsövergripande 63 deltagare
Händelseanalys Landstingsövergripande Pågår fortlöpande
Färdighetsträning Landstingsövergripande 579 deltagare
Hjärt-lungräddning Landstingsövergripande Alla vårdenheter
Simulering skopi/ultraljud Landstingsövergripande 36 deltagare
Teamträning scenarier Landstingsövergripande 259 deltagare
Obunden information och utbildning kring
läkemedel, 4 ggr/år Alla hälsovalsenheter Alla läkare
Nätverksmöten med läkemedelsansvariga
Resultat
NEDANS TÅENDE TABELL VISAR E XEMPEL PÅ AK TIVITETER KNUTNA TILL K VALITETS - OCH
PATIENTSÄKERHETSARBETET 2014
Nätverk/utbildningar Omfattning Antal
Trycksårsutbildning Länsövergripande/kommuner Pågår fortlöpande
Nutrition utbildning och nätverk (ssk,dsk,usk, måltidsvärdar) Landstingsövergripande 490 deltagare Smida vårdkedjan för mest sjuka äldre (medicin, geriatrik, primärvård, kommun) Länsövergripande Pågående ca 30st/gång Utbildning läkemedel och äldre ( primärvården och kommunen) Alla hälsovalsenh./kommuner Läkare och ssk Arbetsgrupp riskbedömningar (landstingsövergripande riktlinje) Landstingsövergripande Pågående nätverk
Landstinget har deltagit i följande patientsäkerhetskonferenser:
Nationella kvalitetsregisterkonferensen SKL
International Forum on Quality and Safety in Healthcare Paris Patient experience: Empathy and Innovation Summit Cleveland
Nationella patientsäkerhetskonferensen SKL
Nationellt seminarium brukare- och patient- närståendemedverkan SKL
Webbseminarium; Brukare- patientmedverkan SKL
Microsystemfestivalen Landstinget i Jönköpings län
Utvecklingskraft Landstinget i Jönköpings län
Conference of the European Wound Management Association EWMA (Europeisk sårkonf.) 17th Annual European Pressure Ulcer Advisory Panel Meeting EPUAP (europeisk trycksårskonf.)
Utvecklingskraft Cancer Sydöstra regionen
SKL projekt ”Bättre flöde i vården” SKL
Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa Nationell
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre SKL
Konferenser (utanför landstinget) Omfattning
Rapporterade anmälningar och händelser Antal 2014 (2013 inom parentes)
Lex Maria-anmälningar 57 (36)
LÖF-anmälningar 306 (274)
IVO (vårdskador) 105 (73)
Ärenden patientnämnden 681 (733)
Senior Alert, antal riskbedömningar 12 704 (12 473)
Senior Alert, varav med risk 8 882 (9127)
Avvikelser LISA, Inrapporterade händelser i landstinget 7927 (7914)
Avvikelser LISA, Inrapporterade händelser gentemot kommuner 161( 73)
Avvikelser LISA, Mest frekventa händelsetyper 1. Vårdprocesser
2. Administrativa processer
1. Vårdrelaterade infektioner
Under 2014 ser vi en minskning av VRI i de nationella mätningarna. De till synes förbättrade värdena sedan mätningen oktober 2013 kan betingas av att Vårdhygiens validering av PPM-VRI upphört.
ANDEL INNELIGGANDE PATIENTER MED VÅRDREL ATER ADE INFEK TIONER PÅ MÄTDAGEN.
L ANDS TINGSÖVERGRIPANDE RESULTAT E XKLUSIVE PSYKIATRIN | %
Länssjukhuset i Kalmar (somatik) Psykiatri (hela länet)
Oskarshamns sjukhus Hela länet (somatik)
Västerviks sjukhus (somatik)
Stockholm Skåne Uppsala Riket Gotland Västmanland Västra Götaland Blekinge Halland Södermanland Östergötland Kalmar Kronoberg Örebro Värmland Jönköping Västernorrland Norrbotten Dalarna Gävleborg Jämtland Västerbotten
2012
410 398 379 374 361 365 389 354 371 346 340 347 360 341 340 347 327 336 309 321 306 290
2013
368 374 341 343 344 339 348 341 342 326 322 331 334 311 314 308 317 306 300 304 285 267
2014
359 354 341 328 327 324 321 321 320 319 318 314 310 309 302 299 297 297 295 289 274 260
-2%
-5%
0%
-4%
-5%
-4%
-8%
-6%
-7%
-2%
-1%
-5%
-7%
0%
-4%
-3%
-6%
-3%
-1%
-5%
-4%
-2%
-9 -20 -1 -15 -17 -15 -27 -20 -23 -7 -4 -17
-23 -1 -12 -9 -20 -10 -4 -14 -10 -6 Förändring %
(jämf de två senaste 12 månaders- perioderna
Nominell förändring (jämf de två senaste 12 månaders perioderna ANTIBIOTIK A FÖRSÅLT PÅ RECEP T, MÄT T I RECEP T/10 0 0 INVÅNARE OCH ÅR, PER L ÄN OCH FÖR RIKET, ALL A ÅLDR AR
Källa: eHälsomyndigheten, Concise
2. Årlig minskning av antal förskrivna antibiotikarecept
Processindikator som visar antal förskrivna recept av antibiotika inom öppenvården/1000 invånare som mäts kvartalsvis. Målet är årlig minskning för landstinget som helhet.
Vårt landsting har minskat antalet recept med 5 % senaste året. Rikets genomsnittliga minsk- ning är 4 %. Fem landsting har minskat sin förskrivning med mer än 5 %. Den största minsk- ningen står primärvården för och det ses även en minskning inom tandvården. Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ses ingen minskning av antibiotikaanvändningen.
OBSERVATIONER FÖR BA SAL A H YGIENRUTINER OCH KL ÄDREGLER L ANDS TINGET I K ALMAR L ÄN /RIKET | %
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Korrekta basala hygienrutiner Korrekta klädregler Korrekta basala hygienrutiner och klädregler Landstinget i Kalmar län
Riket
Hösten 2013 85% Hösten 2013 77% Våren 2014 82,3% Våren 2014 77,2% Hösten 2013 96% Hösten 2013 94% Våren 201494,8% Våren 201494,1% V Hösten 2013 82% Hösten 2013 74% Våren 2014 78% Våren 2014 74%
3. Basala hygienrutiner och klädregler
Under vårens nationella PPM-mätning deltog för första gången Primärvårdsenheter i redovi- sat resultat. Resultatet är något lägre än föregående mätning dock med så liten marginal att det kan anses jämförbart. Påbörjade förbättringsarbeten fortlöper.
4. Riskbedömningar inom nutrition, fallrisk och trycksår ska genomföras till 90%
Nästan 13 000 riskbedömningar gjordes 2014 vilket motsvarar en täckningsgrad på 70 %.
Målet på 90 % nås inte. Flertalet patienter 70 år och äldre har fått en riskbedömning samt insatta åtgärder som har följts upp.
100
75
RISKBEDÖMNINGAR INOM NUTRITION, FALLRISK OCH TRYCKSÅR SK A GENOMFÖR A S TILL 90%
5. Andel trycksår
Trycksårsförekomsten minskar i landstinget och under 2014 har andelen patienter med trycksår minskat ytterligare. Vid vårens nationella mätning låg trycksårsförekomsten på 5,4 % - lägsta uppmätta andel på landstingsnivå i Sverige. Vid höstens mätning låg trycksårsförekomsten på 7,1 %, vilket resulterade i att målet: Andel trycksår ska minska med 20 %, är uppnått för 2014.
TRYCKSÅRSRESULTAT ÖVER TID | %
Nationellt Hela länet
2008 2009 2010 2011-VT 2011-HT 2012-VT 2012-HT 2013-VT 2013-HT 2014-VT 2014-HT
6. Antal överbeläggningar/utlokaliseringar per hundra disponibla vårdplatser
Landstingets resultat är bättre än rikets. Resultaten bygger på gott samarbete mellan respek- tive sjukhuskliniker och mellan sjukhusen. Det finns tydliga riktlinjer för överbeläggningar och utlokaliseringar. Under sommarens semesterperiod finns en större andel överbeläggningar.
Planeringen av verksamheten under sommarperioden får mycket uppmärksamhet och pågår numera i stort sett hela året. Handlingsplanen är att optimera planeringen inför semesterpe- rioden så att en god och säker vård kan bedrivas med minimalt antal överbeläggningar.
Jan 2014 Feb 2014 Mar 2014 Apr 2014 Maj 2014 Jun 2014 Jul 2014 Aug 2014 Sep 2014 Okt 2014 Nov 2014 Dec 2014
Jan 2014 Feb 2014 Mar 2014 Apr 2014 Maj 2014 Jun 2014 Jul 2014 Aug 2014 Sep 2014 Okt 2014 Nov 2014 Dec 2014 ÖVERBEL ÄGGNING
UTLOK ALISER ADE 5
4 3 2 1 0
2
1
0
Sverige
Landstinget i Kalmar län
Sverige
Landstinget i Kalmar län
2008 2009 2010 2011-VT 2011-HT 2012-VT 2012-HT 2013-VT 2013-HT 2014-VT 2014-HT
ÖVERBEL ÄGGNING
7. Andel läkemedelsberättelser
Processindikator vid journalsystemet för andel epikriser som innehåller en läkemedelsberät- telse vid utskrivning. Målet för processindikatorn är att andelen läkemedelsberättelser inom slutenvården skall vara 80 % eller mer.
Ett utfall på ca 70 % under året bedöms som bra, även om målnivån inte nåddes. Under året har en ny uppdaterad rutin för läkemedelsberättelse utarbetats av chefläkarna. Ny mätme- tod har tagits fram och arbetet kring rutinen och ytterligare optimering av mätmetod kom- mer fortgå in i 2015.
MINS T 80% AV PATIENTERNA SK A VID UTSKRIVNING FÅ MED SIG L ÄKEMEDEL S - BER ÄT TEL SE INKLUSIVE AK TUELL L ÄKEMEDEL SLIS TA
100
75
50
25
0
Jan 2014 Feb 2014 Mar 2014 Apr 2014 Maj 2014 Jun 2014 Jul 2014 Aug 2014 Sep 2014 Okt 2014 Nov 2014 Dec 2014
8. Sjukhusmat
I slutet av 2012 beslutade landstinget att erbjuda sina patienter Sveriges bästa sjukhusmat under planperioden 2013-2015. Resultaten i Nationella patientenkäten 2014 visar att lands- tinget redan har lyckats. Nio av tio patienter som legat inlagda tycker att maten är bra, myck- et bra eller utmärkt.
En markant förändring sedan föregående år då motsvarande siffra var sju av tio. Patienterna i Kalmar län var mest nöjda med sjukhusmaten av samtliga 21 landsting/regioner.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Kalmar
1393 Gotland 376 Kronoberg 831 Jönköping 2005 Dalarna 1362 Blekinge 813 Örebro 1624 Sörmland 909 Gävleborg 1140 Jämtland 774 Halland 1406 Västra Götaland 6893 Norrbotten 1401 Värmland 1370 Sverige 41610 Östergötland 2444 Västmanland 969 Västernorrland 994 Skåne 5651 Stockholm 5848 Västerbotten 1564 Uppsala 1843
HUR BEDÖMER DU MATEN DU FICK UNDER DIN VIS TEL SE PÅ AVDELNINGEN
9. Lokalvård
Satsningen på en effektivare och mer kvalitetssäkrad lokalvård har gett resultat. Enligt pa- tienterna har landstinget nu tredje bästa lokalvården bland Sveriges landsting och regioner.
Resultatet av Nationell patientenkät 2014 visar att 83 % av patienterna i Kalmar län anser att avdelningen är tillräckligt ren.
12 % tycker att avdelningen till viss del är tillräckligt ren, medan 2 % inte tycker det. Det är en förbättring av resultaten de senaste åren och endast två landsting får bättre svar i enkäten.
Gotland 397 Jönköping 2035 Kalmar 1420 Värmland 1430 Örebro 1697 Halland 1429 Dalarna 1407 Norrbotten 1429 Blekinge 823 Västmanland 1003 Jämtland 794 Kronoberg 833 Sverige 42733 Västerbotten 1010 Västernorrland 1010 Östergötland 2517 Skåne 5810 Västra Götaland 7012
ANSER DU AT T AVDELNINGEN VAR TILLR ÄCKLIGT REN?
Fler mål och mått inom kvalitet och patientsäkerhet
Den patientupplevda kvaliteten - för samtliga mottagningar och inom samtliga indikatorer ska årligen förbättras
Samtliga indikatorer inom alla enheter visar på en ökad eller oförändrad nivå. Förutom indikatorn gällande Tillgänglighet inom Primärvården och inom Information och Upplevd nytta inom Psykiatri Öppenvård.
Bemötande
Delaktighet
Information
Tillgänglighet
Förtroende
Upplevd nytta
Helhetsintryck
Rekommendera
Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?
Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade?
Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd?
Vad anser du om tiden du fick vänta
Kände du förtroende för den läkare som du träffade?
Anser du att ditt aktu- ella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid ditt besök på mot- tagnignen?
Hur värderar du som helhet den vård/be- handling du fick?
Skulle du rekommen- dera den är mottag- ningen till andra?
2014 Höst PV 2014 Vår Psyk ÖV 2014 Vår Psyk SV 2014 Vår Somatik ÖV 2014 Vår Somatik SV PUK Trend PUK Trend PUK Trend PUK Trend PUK Trend
92
81
80
82
87
85
74
87
85
68
66
60
71
76
64
80
75
61
64
71
74
69
60
73
95
84
85
85
94
89
82
94
93
79
81
91
89
92
80
95
PUK - Patientupplevd kvalitet PV - Primårvård
ÖV - Öppenvård SV - Slutenvård Psyk - Psykiatri
Fler mål och mått inom kvalitet och patientsäkerhet
2014 Höst PV 2014 Vår Psyk ÖV 2014 Vår Psyk SV 2014 Vår Somatik ÖV 2014 Vår Somatik SV PUK Trend PUK Trend PUK Trend PUK Trend PUK Trend
Samtliga patienter inom heldygnsvård psykiatri ska ha en vårdplan
Trenden är sjunkande under de sista månaderna. Detta beror delvis på genomförda rutinför- ändringar i verksamheterna vilket i sin tur resulterat i underkodning, det vill säga bortfall av KVÅ- kod (klassifikation av vårdåtgärder).
MINS T 80% AV PATIENTERNA INOM HELDYGNSVÅRD PSYKIATRI SK A HA EN VÅRDPL AN
100
75
50
25
0
Jan 2014 Feb 2014 Mar 2014 Apr 2014 Maj 2014 Jun 2014 Jul 2014 Aug 2014 Sep 2014 Okt 2014 Nov 2014 Dec 2014
Minst 95 % av 1177-samtalen ska besvaras inom 9 minuter
Utfallet för 2014 uppgår till 68 % vilket är något bättre än föregående år. Arbetet med att förbättra tillgängligheten ytterligare pågår.
MINS T 95% AV 1177-SAMTALEN SK A BESVAR A S INOM 9 MINUTER
80
60
40
