Innehåll
Sammanfattning ...3
STRUKTUR ... 4
Övergripande mål och strategier ...4
Organisation och ansvar ...4
Samverkan för att förebygga vårdskador ...6
Patienter och närståendes delaktighet ...7
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ...9
Klagomål och synpunkter ...10
Egenkontroll...11
PROCESS – Åtgärder för att öka patientsäkerheten ... 14
Riskanalys ...14
Utredning av händelser - vårdskador ...15
Informationssäkerhet ...17
Strålskydd ...17
Viktiga processer för att öka patientsäkerheten ...18
RESULTAT OCH ANALYS ... 33
Egenkontroll...33
Avvikelser ...42
Klagomål och synpunkter ...43
Händelser och vårdskador ...46
Riskanalys ...47
MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR ... 51
Inledning
Patientsäkerhetsberättelsen ska öppet och tydligt redovisa strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten och ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamheten. (SOSFS 2011:9 7 kap. 3 § och enligt patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ska vårdgiva- ren skriva och publicera en patientsäkerhetsberättelse senast den 1 mars varje år). Patientsäkerhetsberättelsen bör utformas så att den kan ingå i vårdgivarens ledningssystem för patientsäkerhet.
Av berättelsen ska framgå:
- hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, - vilka resultat som har uppnåtts,
- en analys av resultaten, med följande åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten.
Region Kalmar läns övergripande mål är att erbjuda invånarna en säker och tillgänglig hälso- och sjukvård av hög kvalitet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Hälso- och sjuk- vården ska vara person- och familjecentrerad samt sammanhållen, där patient och närstående är medskapare.
TROTS EN PÅFRESTANDE TID har pandemin med covid-19 även inneburit en positiv utveck- ling inom vissa områden och patientsäkerhet har ständigt varit i fokus. Samverkan har stärkts på alla nivåer och vikten av att kunna tänka nytt och ställa om har blivit tydlig. Pandemin har drivit på tempot i omställning och utveckling, inte minst digitalt. Stora utvecklingssprång har tagits i hälso- och sjukvården, där det mer har handlat om nytänkande än om att skala upp. Utveckling av nära vård och digitalisering har tagit stora steg framåt och nu behöver denna tas tillvara och bli långsiktig.
REGION KALMAR LÄN HAR VALT ständiga förbättringar genom systematiskt förbätt- ringsarbete som strategi för att nå målet genom satsningen ”Varje dag lite bättre – kraften hos många!”. Arbetet sker med stark koppling till kvalitets- och patientsäkerhetsfrågorna.
Region Kalmar län har en nollvision när det gäller vårdskador. Eftersom Region Kalmar län strävar efter en patientsäkerhetskultur som genomsyrar all verksamhet och som uppnås genom engagerade medarbetare och tydliga värderingar, ligger fokus på värdegrunds- och bemötandefrågor.
I BÖRJAN PÅ 2020 publicerade Socialstyrelsen Sveriges första nationella handlingsplan för ökad patientsäkerhet, med syftet att stärka, stödja och samordna patientsäkerhetsarbetet i landet. Under året har arbetet påbörjats med bland annat planering, information, dialoger, för- ankring och en kartläggning är genomförd utifrån handlingsplanen.
GENOM ETT FOKUSERAT ARBETE har flera av Region Kalmar läns mål uppnåtts inom kvali- tets- och patientsäkerhetsområdet. Något av det viktigaste som uppnåtts under 2020 är att vi har en fortsatt låg andel vårdskador, där exempelvis antalet tryckskador är fortsatt lågt. Även våra resultat för följsamhet till klädregler och basala hygienrutiner utmärker sig positivt.
INOM SAMTLIGA VÅRDOMRÅDEN sker arbete för ökad kvalitet och patientsäkerhet. Som exempel kan nämnas att det även inom psykiatrin finns en kvalitets- och patientsäkerhetsplan. Vid länets tre sjukhus har det gemensamma arbetssättet för egenkontroll fortsatt utvecklas. Detta verktyg, bestående av fyra delar: Patientrelaterade områden, Organisationsrelaterade områden, Att lära av det som hänt samt Verksamhetsspecifikt patientsäkerhetsarbete, möjliggör ett syste- matiskt arbetssätt samt fortlöpande uppföljning och analys via ett datoriserat system.
ETT ARBETE PÅGÅR för bra bemötande och bättre totalupplevelse för patienter och när- stående. Genom den nyligen reviderade strategin för medborgare-, patient- och närstående- medverkan och Intressebanken har invånarnas medverkan ökat. Patienter och närståendes erfarenhetsbaserade kunskaper har därmed i ökad grad tagits tillvara i utvecklingsarbetet och i ledning och styrning. Med digital omställning har många aktiviteter kunnat genom- föras trots pandemin. Fokusområden 2020 har varit psykisk hälsa/Missbruk och beroende, Barn och unga samt Äldre. Dialoger med brukar-, patient- och anhörigorganisationer har på- börjats med koppling till de aktuella fokusområdena.
FÖR ATT KUNNA IDENTIFIERA och förebygga brister i verksamheten utförs systematiska riskanalyser. Risker och riskhantering diskuteras och analyseras återkommande på vård- enheterna och ingår som en viktig komponent i egenkontrollen. Under 2020 har arbetet med förbättringar i avvikelsehanteringsprocessen fortsatt. De rapporter som Patientnämndens skriver återkopplas till sjukvårdsledningen.
INOM ARBETET FÖR en nära vård har bland annat samverkan Äster i Västervik, samverkan Oskar i Oskarshamn, Hemsjukhuset i Borgholm och Nära vård i samverkan och samverkansforum på Länssjukhuset i Kalmar utvecklats vidare.
SAMVERKAN MELLAN REGION KALMAR LÄN OCH KOMMUNERNA har stärkts under
Sammanfattning
Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet
Struktur
Övergripande mål och strategier
Visionen i Socialstyrelsens nationella handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården är God och säker vård – överallt och alltid, med det övergripande målet att ingen patient ska behöva drabbas av en vårdskada. Detta hänger väl ihop med Region Kalmar läns övergripande mål inom kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet att erbjuda Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Hälso- och sjukvården ska utvecklas med fokus på kvalitet och ökat värde för patient och närstående. Ändamålsenliga proces- ser, kunnig personal och delaktiga patienter är grunden för en god vård med rätt kvalitet.
Vården ska vara så säker att ingen patient drabbas av en undvikbar skada.
Det övergripande målet ska nås genom att arbeta för nollvision gällande vårdskador, reellt patientinflytande och aktivt medskapande i vården, hög säkerhetskultur, gränsöverskri- dande samverkan, tillämpning av ledningssystem, jämlik och jämställd vård samt lägre kostnadsutveckling. Arbetet genomförs inom strategin: Varje dag litet bättre – kraften hos många! med förbättringar i vardagen som ledord och med värdegrunds- och förbättrings- arbete som centrala delar.
För att kunna följa upp målet finns mått inom bland annat: läkemedel, vårdprevention, vårdrelaterade infektioner, tillgänglighet, förebyggande av vårdskador och delaktighet.
Exempel på verktyg för uppföljning är egenkontroller, markörbaserad journalgranskning, punktprevalensmätningar, patient- och medarbetarenkäter, kvalitetsregister, öppna jämfö- relser och vården i siffror. Daglig styrning används på samtliga sjukhus som en åtgärd för att nå målen. Även kost och lokalvård är viktiga delar av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet och därför är målet att erbjuda den bästa sjukhusmaten och att behålla den kvalitetssäk- rade städningen i regionens lokaler.
Organisation och ansvar
För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vårdens kvalitet ska varje sjukvårds- huvudman enligt SOSFS 2011:9 inrätta ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Med stöd av ledningssystemet ska vårdgivaren planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Andra lagar som styr och visar riktning inom patientsäkerhetsarbetet är Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 som säger att vi ska bedriva god vård och den kopplar till patientsäkerhetslagen 2010:659 som syftar till att främja hög patientsäkerhet.
Under 2020 har Region Kalmar län arbetat vidare med att utveckla ett visuellt process- orienterat ledningssystem, vilket ska underlätta ledning och styrning samt lägga grunden till arbetet med förbättringar, utveckling och kontinuitet. Detta arbete löper parallellt med införandet av ett gemensamt dokument- och ärendehanteringssystem där verksamhetens informationstillgångar ska struktureras enligt redovisningsmodellen Klassa för processorien- terad informationsredovisning. Resultatet blir en effektiv, tillförlitlig och rättssäker informa- tions- och dokumenthantering som tillgodoser allmänhetens rätt till insyn, medarbetarnas tillgång till den information som behövs i det dagliga arbetet och uppfyller lagkrav om bevarande av information på ett säkert och hållbart sätt.
Den politiska ledningen fastställer övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet och följer kontinuerligt upp och utvärderar målen. Exempelvis följs patientsäkerhetsarbetet upp vid regionstyrelsens möten, då också resultat redovisas. Beslutande i kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor är Region Kalmar läns sjukvårdsledningsgrupp. Beslut verkställs sedan i linjeorganisationen. I enlighet med den nya kunskapsstyrningsorganisationen med nationella och regionala samverkansgrupper för patientsäkerhet (NSG, RSG) har Region Kalmar läns referensgrupp för patientsäkerhet inom kvalitet omvandlats till Lokal samverkansgrupp för patientsäkerhet (LSG) och uppdraget har anpassats. Gruppen har i första hand en beredande funktion och där ingår bland annat utvecklingsdirektör och samtliga chefläkare.
Gruppen diskuterar och planerar aktuella patientsäkerhetsfrågor och kommande satsningar.
På sjukhusnivå och/eller förvaltningsnivå finns lokala grupper för patientsäkerhetsarbetet under ledning av respektive chefläkare, där även patientsäkerhetssamordnare ingår. Verk- samhetschefer inom psykiatri, primärvård, tandvård och sjukhusvård leder arbetet på bas- enhetsnivå. Detta arbete omfattar uppföljning av beslut, klagomål och avvikelser och att analysera avvikelser samt initiera förbättringar. Till stöd för detta arbete finns lokala patient- säkerhetsteam, patientsäkerhetsombud, patientsäkerhetsnätverk och förbättringssupport i olika delar av regionen. Dessa samordnas av respektive chefläkare och av patientsäker- hetssamordnare samt i vissa fall av lokala arbetsgrupper.
Patientsäkerhetsarbete är integrerat i verksamheternas styrkort. I regionens digitala platt- form Stratsys, följs mått upp genom de fyra stegen för systematiskt patientsäkerhetsarbete;
identifiering, analys, åtgärder och uppföljning. Uppföljning av resultaten sker kontinuerligt i sjukvårdsledningen, samverkansgrupp och nätverk för patientsäkerhet, på lednings- gruppsmöten samt vid varje regionstyrelsesammanträde. Därutöver skrivs det patientsä- kerhetsberättelser årligen på enhets-, Diagnostiskt centrum-, sjukhus- och förvaltningsnivå.
I verksamheten sker verksamhets-/kvalitetsdialoger och patientsäkerhetsronder/-dialoger löpande där kvalitet och patientsäkerhet med handlingsplan, egenkontroller och resultat följs upp och förbättringsområden initieras. Ronderna genomförs oftast av chefläkare, sjuk- huschef, apotekare, patientsäkerhetssamordnare, smittskyddsläkare och hygiensköterska.
Inför ronderna bjuds medarbetare och ibland även patienter in till en dialog, för att få fram förbättringsförslag i dialog med högsta ledningen. Patientsäkerhetsarbetet utvärderas kontinuerligt i sjukvårdens ledningsgrupper genom bland annat resultatredovisning. Jäm- förelser av verksamhetens resultat avseende uppgifter i nationella register, öppna jämförelser och jämförelser med andra verksamheter sker på basenhets-, sjukhus-, förvaltnings- och regionnivå.
Varje medarbetare har ett särskilt patientsäkerhetsansvar. Detta innebär ett ansvar för att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, att medverka och rapportera i risk- och avvikelsehanteringen, i kompetenshöjande utbildningar och i uppföljning av mål och resultat.
Verksamheterna inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en gemensam modell för egenkontroll inom patientsäkerhetsområdet. Modellen utgör stommen kring vilken verk- samheten redogör för sitt systematiska patientsäkerhetsarbete. Digitala uppföljningssystem möjliggör att kunna agera i realtid i en allt större omfattning. Exempelvis beläggnings- statistik och trycksår online.
Psykiatriförvaltningen har en kvalitet och patientsäkerhetsplan, där resultat och mål konti- nuerligt följs upp på basenhetsnivå. Årliga uppföljningar sker med basenheter, chefläkare, förvaltningsdirektör och stab.
Primärvårdsdirektören ansvarar för det övergripande patientsäkerhetsarbetet inom för- valtningen, biträdd av chefläkaren. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp analyserar gemensamma ärenden inom patientsäkerhetsområdet. Varje år genomförs fördjupad dialog på samtliga vårdenheter, såväl offentliga som privata.
Tandvårdschefen ansvarar för det övergripande patientsäkerhetsarbetet biträdd samhälls- odontolog. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp analyserar och sammanställer för- valtningens ärenden i gemensam rapport, tertialsvis. Rapporten presenteras för klinikerna.
Smittskydd och vårdhygieniska enheten utgör expertfunktioner som ska medverka till att alla vårdgivare bedriver vård av god kvalitet i syfte att minimera antalet vårdrelaterade infektioner.
Enheten har också som uppgift att förebygga och minska spridning av smittsamma sjukdomar.
Stramagruppens uppgift är att verka för en rationell användning av antibiotika både i öppen- och slutenvård. Data över antibiotikaanvändningen återkopplas till verksamheterna.
Läkemedelssektion arbetar för en säker och effektiv läkemedelsanvändning, läkemedels- hantering och läkemedelsförskrivning.
De länsgemensamma kliniska träningscentra (KTC) är ett kunskapsnav när det gäller ut- bildningar och färdighetsträning inom vårdnära arbete, kommunikation och olika kvalitets- metoder. Utbildningarna riktar sig till medarbetare inom Region Kalmar län och studenter samt i den kommunala hälso- och sjukvården. KTC är även en mötesplats för alla där erfaren- heter kan utbytas och ökat samarbete mellan olika verksamheter och yrkesgrupper främjas.
Patientnämnden stödjer och hjälper patienter som har synpunkter eller klagomål på vården.
Nämnden rapporterar till regionfullmäktige och till berörda vårdenheter.
För folkhälsoarbetet finns en förvaltningsövergripande grupp, som sammankallas av enheten för samhällsplanering och tillväxt. Förvaltningarna ska enligt antagen folkhälsoplan ansvara för planerade aktiviteter, genomförande och uppföljning.
Samverkan för att förebygga vårdskador
Region Kalmar län samverkar med Region Jönköpings län och Region Östergötland för att säkra god och likvärdig vård för invånarna i sydöstra sjukvårdsregionen. Gemensamma processer gör att vården underlättas för regionens invånare, stärker samarbetet och för- bättrar patientsäkerheten i sydöstra sjukvårdsregionen. Under senare år har samarbetet intensifierats och utvidgats.
Genom medverkan i någon av regionens process- och arbetsgrupper, nätverk, nationella programråd och regionala programområden (RPO) bidrar medarbetare i arbetet med att nå ökad kvalitet och patientsäkerhet samt struktur kring kunskapsstyrning. Under 2020 har alla nationella programområden (NPO), tagit fram verksamhetsplaner där samtliga mål och aktiviteter bygger på God och nära vård. Motsvarande har skett inom RPO, men där merparten av RPO på sjukvårdsregional nivå, på grund av pandemin, avgränsat sig till att uppdatera och i viss mån revidera den plan som antogs för 2019. Medverkan i dessa grupper bidrar till att regionen i hög grad är delaktiga i det sjukvårdsregionala arbetet. Under 2020 har samtliga RPO varit delaktiga i att svara på de remissförslag som de nationella arbetsgrupperna lämnat avseende de personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen förkortat PSVF. Under 2020 inledde regionen arbetet med att införa de beslutade vårdför- loppen a) höftledsartros, b) reumatoid artrit och c) stroke och TIA. För att i möjligaste mån likrikta arbetet med införande av PSVF inom sydöstra sjukvårdsregionen sker samverkan kopplat till de processer där övergång mellan de tre regionerna kan vara aktuellt samt kring de delar som rör det generiska arbetet med att införa patientkontrakt. Andra exempel på stödprocesser mellan regionerna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län och som stödjer alla RPO kan nämnas de samverkansgrupper som finns kopplat till läkemedels- (LäSö) samt vårddokumentation (e-SPIR).
Samarbetet med kommunerna ökar kontinuerligt där Länsgemensam ledning i samverkan är den gemensamma styrgruppen som håller samman arbetet. Gruppen har sedan starten 2014 i uppdrag att förstärka samverkan kring hälso- och sjukvårdsfrågor och tandvård i länet och patientsäkerhet är ett prioriterat område. Regionen har tre personer med upp- drag som utvecklingsledare kopplat till de fyra områdena och målgrupperna a) barn och unga, b) äldre, c) psykisk ohälsa samt d) missbruk och beroende, motsvarande ansvariga finns med uppdrag från kommunerna.
Ovan omnämnda vård- och stödprocesser är alla omfattande och komplexa. För att god kvalitet ska säkras och för att vårdskador ska undvikas krävs kontroll och uppföljning av processerna och att parterna i samverkan följer de avtal man enats om. Denna samverkan sker genom organisationsövergripande och tvärprofessionella arbetsgrupper inkluderat patient- och brukarrepresentation. Målet är att nå jämlik och effektiv vård med Sveriges bästa kvalitet och säkerhet. Syftet är att genom gränsöverskridande samverkan skapa effektivare flöden som utgår från patientens behov i syfte att öka kvaliteten. Goda exem- pel i regionen är Beredningsgrupp nära vård, Borgholmsmodellen och samverkan Oskar och Äster som tillsammans har utvecklat ett arbetssätt ”Samordnade insatser vid hem- gång” (SIVH). Lokala samverkansmöten mellan sjukhus, rehabilitering, hälsocentraler och kommun kring vårdens övergångar bidrar till trygg och säker hemgång. Cosmic Link är ett system som gör det möjligt för kommun, sjukhus och primärvård att samordna en patients vård och som används både när patienten skrivs ut från slutenvård och vid samordning på hemmaplan, samt vid kommunikation mellan region och kommun. I Cosmic Link har arbetet färdigställts gällande förändrad inloggning för kommunernas personal för ett mer begränsat urval. Detta bidrar till kvalitetssäkring för de patienter vars vårdkedja säkras via system- stödet Cosmic Link, samt de ovannämnda systemen, för Trygg och säker hemgång samt för Samordnad Individuell Planering. En kvalitetssäkring under 2020 är införandet av samman- hållen journalföring med flera av länets kommuner som nu har tillgång till full behörighet i journalsystemet Cosmic.
Mindre beslut fattas av de involverade verksamheterna genom dialog mellan chefer i linjen.
Större beslut tas av förvaltningscheferna i styrgruppen för processarbetet och frågorna går sedan via dem ut i linjen. Det är viktigt att verksamheterna är delaktiga i arbetet och i beslu- ten, så att processerna får god förankring för fortsatt utveckling.
Patienters och närståendes delaktighet
Patienter och närstående medverkar i utvecklingen av systemets olika delar där de lyfter fram patientens och närståendes perspektiv och bidrar med erfarenheter och kunskap.
Patienter, närstående och brukare som vill medverka i utvecklingsarbetet finns med i länets
”Intressebank”. Med digital omställning har många aktiviteter kunnat genomföras trots pandemin.
Områden där patienter och närstående medverkat i utvecklingsaktiviteter 2020:
− Cancerrehabilitering − Psykisk hälsa
− Äldre − Missbruk och beroende
− Person- och familjecentrerad vård − Anhörigstöd
− Nära vård − Vård och omsorg om äldre
− Digitalisering − Rehabilitering
− SIP − Suicidprevention
− Barn och unga − Utbildning sjuksköterskor psykiatri
Patientens perspektiv integreras i planering, utförande och uppföljning och nyckeltal för patientens upplevelse finns med i regionplanen. Som exempel på medverkan i lednings- sammanhang kan nämnas styrgrupp cancerrehabilitering, projektgrupp för personcentre- rade vårdförlopp och regionens sjukvårdsledning. I strukturen för samverkan mellan Region Kalmar län och länets kommuner, Länsgemensam ledning, medverkar brukare, patienter och närstående systematiskt. Strukturen omfattar en Samverkansområdesgrupp för bru- kare vars medlemmar har representation i såväl de samordnande grupperna och i lednings- gruppen. Fokusområden 2020 har varit psykisk hälsa/missbruk och beroende, barn och unga samt äldre. Dialoger med brukar-, patient- och anhörigorganisationer har påbörjats med koppling till de aktuella fokusområdena.
För att stärka patienter och närståendes ställning ytterligare har regionens Strategi för invånare-, patient- och närståendemedverkan reviderats under 2020. Detta avser att stärka patienter och närståendes medverkan till egenvård och hälsa, att lära tillsammans och av och med varandra i högre utsträckning och att öka medverkan i forskningen. Strategin pekar nu också tydligare på vikten av att samskapa med patienter och närstående i utveckling och omställning av hälso- och sjukvården och på värdet av att skapa struktur och systematik för patienter och närståendes medverkan i strategisk ledning inom regionen. Ersättnings- modellen för medverkan har synkats mot beslut i systemet i kunskapsstyrningen.
Nationell patientenkät genomförs för att stärka patientens ställning och som underlag för förbättringsarbete. Med fokus på bemötande och patientens upplevelse utgör Nationell patientenkät ett viktigt verktyg för att förbättra kvaliteten ur patientens perspektiv. Nyckeltal finns med i regionplanen och enkäten ger möjlighet att utvärdera följsamheten till patient- lagen avseende till exempel information och delaktighet.
Att hitta lösningar för barns delaktighet är en särskild och viktig utmaning. För ökat fokus på att stärka barnets ställning i hälso- och sjukvården har arbetet med Strategi för medborgare, patient och närståendes medverkan kopplats samman med arbetet för barns rättigheter. En strategisk samordningsfunktion för barnrättsarbetet stödjer och stärker införandet av FN:s konvention om barns rättigheter. Under 2020 har det tagits fram ett informationsmaterial riktat mot skolans barn och ungdomar för att försöka få fler att komma med som patienter/
närståenderepresentanter i olika utvecklingsaktiviteter som rör barn och unga. Tandvården har genomfört en nationell pilotenkät riktad till barn och unga vuxna.
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som började gälla 1 januari 2018 har bidragit till att antalet patienter med en fast vårdkontakt i öppenvården och med en Samordnad individuell plan (SIP) har ökat under året. I en SIP är patientens egen och närståendes berättelse centrala delar. En SIP kan med fördel startas utifrån frågan ”Vad är viktigast för dig?” där patienten med egna ord beskriver sina behov. Arbetet bedrivs i samarbete mellan Region Kalmar län och länets kommuner. Myndigheten för vård och omsorgsanalys har tillsammans med Region Kalmar län genomfört en enkätundersök- ning inom ramen för Nationell patientenkät. Syftet har varit att följa upp genomförandet av Lagen om samverkan. Enkäten fokuserar på patientens upplevelse av samordning mellan vården och omsorgen i samband med utskrivning från sjukhus. Frågor angående samord- ning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård kommer ingå i den Nationella patient- enkätens ordinarie mätning inom somatiken.
För att stärka patientens inflytande i den direkta vårdkontakten fortsätter arbetet med patientkontrakt och fast vårdkontakt. Ambitionen är att med hjälp av patientkontraktet, till- sammans med patienten, skapa en översikt över vårdförloppets olika steg. Detta ska leda till en öppen dialog och skapa trygghet samt ge förutsättningar för patienten att planera framåt.
Exempel på delaktighet i förvaltningarna
Inom Region Kalmar län är patienter och närståendes upplevelse av vikt vid utveckling av det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Inkomna synpunkter eller klagomål tas emot och
besvaras och används i det fortsatta förbättringsarbetet. Inom hälso- och sjukvårdsförvalt- ningen, primärvårdsförvaltningen och psykiatriförvaltningen intervjuas patienter och/eller närstående i samband med händelseanalyser och i samband med internutredningar inför anmälan enligt lex Maria.
Inom ortopedkliniken på Oskarshamns sjukhus och Intensivvårdsavdelningen både vid Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus använder man sig av patientdagböcker för att analysera och sammanställa patientens upplevelser av vård och omsorg. På Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus intervjuas ett antal inneliggande patienter samt patienter som besöker mottagningarna inför patientsäkerhetsronderna. Patienterna får frågor kring bemötande, förtroende och trygghet. Dessutom efterfrågas förslag på förbättringar utifrån patienternas perspektiv. Inom psykiatriförvaltningen genomförs brukarråd på respek- tive basenhet. Den öppna dialogen i mötet med patienten inom Folktandvården, är det viktigaste redskapet för att säkerställa en god tandvård och en bra behandling och kund- enkäter genomförs regelbundet. Bemötande, delaktighet och information är områden som belyses. Kundenkäter ger ett bra underlag som kan användas för att välja rätt fokus i verksamhetsplanarbetet.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
Regionen har ett gemensamt rapporteringssystem för avvikelser och risker i vården. Varje medarbetare har skyldighet att rapportera risker för vårdskador, inträffade avvikelser samt händelser som har eller hade kunnat medföra vårdskada. Rapporteringssystemet LISA används också som förbättringsverktyg för att följa upp verksamheternas olika förbätt- ringsområden. Sammanställningar och uppföljningar av inrapporterade händelser varierar beroende på verksamhet.
För Region Kalmar län sker uppföljning av övergripande rutiner och framtagande av övergri- pande statistik i den gemensamma samordningsgruppen för avvikelser som utifrån dessa kan lämna förslag på regionövergripande förbättringsåtgärder. Gruppen har under 2020 fortsatt arbetet med förbättringar i avvikelsehanteringsprocess, främst genom anpassning och utveckling av det digitala rapporteringssystem som används för avvikelser, exempelvis genom att komplettera med fler val gällande åtgärder i syfte att få mer detaljerad utdata.
En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är utbildning i rutiner kring avvikelser och dess rapporteringssystem, vilket sker regelbundet och när behov uppstår, inom Region Kalmar län och länets kommuner.
Varje enhet uppmanas analysera avvikelser och vidta åtgärder för att förhindra upprepning.
Patientsäkerhetsronder och -dialoger är att betrakta som internrevisioner av verksamhe- ternas kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, under vilka bland annat verksamheternas avvikelser analyseras ur ett övergripande perspektiv.
Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns en lång tradition av avvikelsehantering.
Med åren har arbetssätten utvecklats så att de flesta klinikerna har tvärprofessionella avvikelseteam med uppgift att analysera och förbättra vårdprocesserna utifrån avvikelser.
Flera kliniker har även avstämningar med intilliggande verksamheter med gemensamma patientprocesser.
Inom primärvården analyserar chefläkare avvikelser och sammanställningar via förvaltnings- råd och chefsmöten. Förvaltningens patientsäkerhetsgrupp gör regelbundet uppföljning av aggregerade LISA-data och klagomål för systematisk analys som delges förvaltnings- ledningen. Samtliga ärenden i patientnämnden, som rör offentliga hälsocentraler och övrig offentlig primärvård, gås igenom för att bekräfta att ingen händelse som rör allvarlig vårdskada har förbisetts att anmälas enligt lex Maria. I länets tre analysgrupper genomförs
föreslår förbättringsåtgärder. Förbättringsåtgärder dokumenteras i en handlingsplan som skickas till Informationsöverföringsgrupp och de tre samverkansgrupperna (Samverkans- grupp, KOLA-möte samt Dialogmöte).
Inom psykiatrin hanteras avvikelser på flera olika nivåer. Förutom 1:a linje chefernas hante- ring nära verksamheten finns det inom respektive basenhet arbetsgrupper som analyserar och kommer med rekommendationer samt följer upp avvikelserna. På förvaltningsövergri- pande nivå hanteras lex Maria-relaterade avvikelser inom en grupp bestående av patient- säkerhetssamordnare och Chefsöverläkare från respektive basenhet samt chefläkare och sjukvårdsstrateg.
Avvikelserna inom Folktandvården hanteras i första hand lokalt på varje klinik. De tas upp vid arbetsplatsträffar för information och diskussion. I regel är avvikelserna inom tand- vården av sådan art att de omedelbart rättas till och leder oftast inte till involvering/sam- verkan med andra instanser. En sammanställning av avvikelserna och vilka åtgärder som genomförts sker årsvis och tillställs alla kliniker. Lex Maria-anmälan sker enligt rutin i sam- arbete med tandvårdschefen. En händelseanalys genomförs alltid i dessa fall. Återkoppling sker till hela organisationen.
Avvikelser inom Diagnostisk centrum hanteras och analyseras antingen av avdelningschef eller annan utsedd person alternativt i särskild arbetsgrupp för avvikelser. Vid händelser av allvarligare art informeras chefläkaren som efter bedömning gör anmälan till IVO enligt lex Maria. Beroende på händelsens art kan anmälningar göras även till andra myndigheter, exempelvis till Blodövervakning i Sverige (BIS), Läkemedelsverket rörande transfusions- medicin. Sammanställningar av avvikelser analyseras vid årliga Ledningens genomgångar.
För att se förändringar i trender och processer görs då även årsjämförelse vars resultat används för att fatta beslut om olika processer som kräver förbättringsåtgärder.
Klagomål och synpunkter
Klagomålsystemet HSLF-FS 2017:40 syftar till att förtydliga ansvarsfördelningen och öka effektiviteten i hanteringen av klagomål inom hälso-och sjukvården. Vårdgivaren är den som i första hand ska ta hand om klagomål från patienter och deras närstående. Kontakt med vårdgivaren kan ske direkt, från patienter och deras närstående, eller via Patientnämnden.
Vårdgivaren ska förklara vad som hänt och vid behov vidta åtgärder för att förhindra att liknande händelser inträffar (3 kap. 8a-8b § PSL). Vårdgivarnas ansvar att anmäla allvarliga vårdskador inom vården genom en lex Maria-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är oförändrat.
Det finns en riktlinje för klagomålshantering i Region Kalmar län, oavsett vilken väg klago- målen når verksamheten. Riktlinjen beskriver var och hur samtliga vårdenheter ska regi- strera och kategorisera inkomna synpunkter och klagomål. Samtliga klagomål ska registreras i rapporteringssystemet för avvikelser och kategoriseringen bygger på patientnämndens befintliga kategorier.
Samordningsgruppen för avvikelser i Region Kalmar län har justerat kategorierna i januari 2020, så de stämmer överens med patientnämndens kategorier. Resultatet av vårdför- valtningarnas och patientnämndens likartade registrering och kategorisering leder till att statistiken kan analyseras på aggregerad nivå och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Svar på klagomålet lämnas av respektive verksamhet. Sammanställning och analys sker på verksamhetsnivå och på aggregerad nivå inom respektive förvaltning och återrapporteras till sjukvårdsledning regelbundet. Klago- mål och synpunkter som rapporteras direkt till verksamheten, sammanställs och analyseras inför varje patientsäkerhetsdialog/-rond samt på årsbasis i samband med kvalitets- och
patientsäkerhetsberättelse. Vid behov initieras händelseanalyser och särskilt om händelsen involverar flera förvaltningar eller vårdgivare. Vid upptäckt av allvarliga vårdskador kan anmälan enligt lex Maria bli aktuellt.
Patienter som inte är nöjda med vårdgivarens eller patientnämndens svar har fortfarande möjlighet att gå vidare med klagomålet till IVO. Patientnämndens kontakt med IVO avser också bristande svar vid klagomål, då IVO:s tillsynsansvar även omfattar vårdgivarens klagomålshantering.
Enligt gällande lagstiftning, lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvår- den, rekommenderas patienter och närstående i första hand vända sig till berörd vård- enhet eller till Patientnämnden vid synpunkter och klagomål på vården. Patientnämn- dens uppgift är att vara en länk mellan patienten och sjukvården. Syftet är att bidra till att patienter och vårdgivare förstår varandra bättre, genom att beskriva, reda ut och förklara. Patientnämnden verkar opartiskt och fristående i förhållande till vårdgivaren.
Ärendena bygger på anmälningar från patienter eller deras närstående. Statistiken del- ges hälso- och sjukvårdens samtliga förvaltningar samt berörda verksamheter.
Kommunikation mellan Patientnämnden och berörda verksamheter sker i enskilda ärenden.
Dessutom skickas avidentifierade rapporter av samtliga ärenden till berörda basenhets- chefer och chefläkare varje halvår. Denna återföring är en värdefull kunskapskälla i vårdens fortlöpande patientsäkerhetsarbete.
Gällande lagstiftning förtydligar också att patientnämnden ska analysera inkomna synpunkter och klagomål på en aggregerad nivå och därefter uppmärksamma Region Kalmar län eller kommunerna på riskområden och hinder för en säker och patientcentre- rad vård. Under 2020 har patientnämnden skrivit tre rapporter, Patienter med långvarig smärta, Vårdens åtgärd och Klagomål relaterade till pandemin. Patientnämndens rapporter presenteras för sjukvårdsledningen och distribuerats till vårdgivarna. Tillsammans med landets patientnämnder och Inspektionen för vård och omsorg har en gemensam analys gjorts på synpunkter och klagomål, baserat på ärenden från 2019, gällande tillgänglighet.
Huvudsakliga mottagare av patientnämndens rapporter är sjukvårdsledningen, tandvårds- ledning och lokal samverkansgrupp inom patientsäkerhet som ska ta fram en struktur för mottagande av patientnämndens rapporter.
Egenkontroll
Hälso- och sjukvårdsförvaltningens länsgemensamma uppföljningsmodell för egenkontroll avseende patientsäkerhet har fortsatt utvecklats och är stommen kring vilken verksam- heten redogör för sitt kvalitetsarbete vid patientsäkerhetsronder och patientsäkerhets- dialoger. Modellen innehåller områden som bedöms viktiga ur patientsäkerhetsperspek- tivet; patientrelaterade områden, organisationsrelaterade områden, att lära av det som har hänt och verksamhetsspecifikt patientsäkerhetsarbete. Målet är att i så hög grad som möjligt ha en automatiserad mätning av identifierade kvalitetsmått. Arbetssättet innebär att dessa parametrar fortlöpande följs upp och analyseras på enhetsnivå och resultaten diskuteras i samband med patientsäkerhetsrond eller patientsäkerhetsdialog tillsammans med chefläkare. Den strukturerade formen som egenkontrollen erbjuder har underlättat verksamheternas aktivitetsgrad i denna process även om en varierande grad av mognad fortfarande kan ses inom olika verksamheter.
Inom psykiatriförvaltningen sker uppföljning och egenkontroll enligt förvaltningens kvalitet och patientsäkerhetsplan, som utöver regionövergripande mätningar och utredningar även innehåller egna mätningar.
Inom primärvårdsförvaltningen utvecklas former för uppföljningsmodeller av hälsovals- enheter och enheter utanför hälsoval. En arbetsgrupp arbetar med förvaltningsövergripande analys av förbättringsområden som identifieras genom analys av aggregerade avvikelse- rapporter och utfall av arbetsmiljö- och säkerhetsenkät. Arbetet samordnas genom de gemensamma chefsnätverken som har anknytning till norra, mellersta och södra länsdelen.
Chefläkaren genomför också riktade patientsäkerhetsronder i verksamheter där anhopning av avvikelser inom särskilda områden har identifierats. Kvalitetsuppföljning av journal- dokumentation görs regelbundet av verksamheter för att identifiera brister, exempelvis genom saknad dokumentation. Chefläkaren gör vid behov stickprovskontroller för enskilda verksamheter.
Folktandvårdens kliniker följer de mål och mått som tagits fram vid utformandet av verk- samhetsplanen. Utveckling har skett av statistikunderlag i realtid som inhämtas från journal- dokumentation i syfte att efterleva följsamhet av att korrekt kallelsetid för revisionsunder- sökning som utgår ifrån riskgruppering.
Egenkontroll Omfattning Källa
Vårdrelaterade infektioner 1 gång per år (ej under pandemin)
(för närvarande inte i bruk) 12 gånger per år
PPM-databas (nationell mätning)
Infektionsverktyget
Markörbaserad journalgranskning
Antibiotikaförskrivning 4 gånger per år Strama-rapporter, diagnoskopplade data per enhet och förskrivare
Basala hygienrutiner och klädregler
1 gång per år (ej under pandemin)
4-12 gånger per år
PPM-databas (nationell mätning)
Lokal databas
Riskbedömning; fall, under- näring och trycksår
12 gånger per år Journalsystem
Trycksår 1 gång per år
1 gång per år (ej under pandemin)
12 gånger per år Dagligen
PPM-databas (nationell mätning) PPM-databas (lokal mätning)
Markörbaserad journalgranskning Journalsystem
Överbeläggningar Dagligen Vårdplatsöversikt/Journalsystem
Utlokaliseringar Dagligen Vårdplatsöversikt/Journalsystem
Medarbetarenkät
(patientsäkerhet och arbetsmiljö)
Ojämna år Enkätföretag (lokal mätning)
Medarbetarenkät - HME/HSE 2-3 gånger per år Lokal databas
Avvikelser Kontinuerligt arbete Rapporteringssystem för avvikelser
Klagomål och synpunkter Kontinuerligt arbete 2 gånger per år Kontinuerligt arbete
Rapporteringssystem för avvikelser Patientnämnden
IVO
Lex Maria-anmälningar Kontinuerligt arbete Rapporteringssystem för avvikelser och Patientsäkerhetsportalen
Löf-ärenden 1 gång per år Löf
Hygienronder 1-4 gång per år Protokoll
Verksamhetsdialoger 1-4 gånger per år Protokoll
Kvalitetsdialoger 1 gång per år Protokoll
Patientsäkerhetsrond/dialog 1-2 gånger per år Protokoll
Process
– Åtgärder för att öka patientsäkerheten
Riskanalys
Riskinventering sker fortlöpande i verksamheten i sammanhang som rör dagliga frågor såsom bemanning, beläggning eller val av behandlingsalternativ till individuella patienter.
Där utöver sker riskanalyser vid förändringar i verksamheten såsom vid organisatoriska förändringar, förändrade vårdmetoder, förändrad vårdprocess eller då man identifierar en riskfylld process till exempel genom många avvikelser. Genomförda riskanalyser följs upp inom förvaltningarna.
Inom sjukhusen följs genomförda riskanalyser upp inom ramen för egenkontrollen. Rutinen för egenkontrollen innebär även för riskanalyserna att genomgång sker i samband med pa- tientsäkerhetsrond eller patientsäkerhetsdialog. Ett exempel på en årligen återkommande riskanalys är sjukhusens sommarberedskap. Under 2020 har ett flertal riskanalyser genom- förts inom HSF utifrån pandemisituationen. På Oskarshamns sjukhus har dessutom över- gripande riskanalyser utförts innan en organisatorisk förändring, exempelvis inför tillfälliga platser på akutvårdsavdelningen (AVA) samt innan förflyttning av personal till Länssjukhuset i Kalmar. I samband med vårdens övergångar finns det risker att kommunikationen mellan olika aktörer brister. På Västerviks- och Oskarshamns sjukhus har man alla vardagar så kal- lade SIHV-möten (samordnade insatser vid hemgång). På detta möte deltar slutenvården, primärvården och kommunerna. Där diskuteras i första hand patienter som är inlagda på sjukhus och där en samordning behövs innan hemgång. Målet med denna samverkansform är att skapa en trygg och säker hemgång samt minska risken för kommunikationsbrister i vårdens övergångar och återinläggningar.
Inom primärvården följs genomförda riskanalyser upp vid verksamhetsdialoger. Större övergripande riskanalyser har inom primärvården gjorts inför förändringar i jourorgani- sationen och i anslutning till organisationsförändring som följd av provtagning för covid-19.
Inom Folktandvården genomförs riskanalyser bland annat i det direkta patientarbetet, då alla patienter ska analyseras med hänsyn till dagens status och risker i framtiden. Denna analys ska sedan ligga till grund för vilken behandling som bör utföras och inom vilka inter- valler.
Gröna korset är en visuell metod för medarbetare i sjukvården att dagligen identifiera risker och vårdskador i realtid. Metoden skapar ett underlag för riktat systematiskt förbättrings- arbete som ökar patientsäkerheten och stärker patientsäkerhetskulturen. Till exempel så används metoden på Västerviks sjukhus för att identifiera risker, bedöma allvarlighets- graden samt rapportera avvikelser utifrån det som framkommer vid enheternas dagliga möten. Metoden har under året utvecklats vidare och innefattar även patienter/närståendes delaktighet samt förbättringsåtgärder. Införandet av Gröna korset gör att personalens medvetenhet kring patientsäkerhetsrisker ökar, medvetandet kring riskerna leder till säkrare arbetssätt. I personalgrupperna märks detta genom ett öppnare klimat där personalen reflekterar mer samt pratar mer öppet om svårigheter och möjligheter i sitt arbete, men även mer reflektioner utifrån patienternas perspektiv. Daglig dokumentation sker kring det som har diskuterats under mötet som även innefattar vem som är ansvarig och vad som ska göras. Enheterna får statistik över risker och eventuella vårdskador på ett visuellt sätt, vilket är lätt att följa över tid. I de fall då en vårdskada inträffat ska man göra patient eller anhörig
delaktig genom att efterfråga förbättringsförslag. Genom att följa sina resultat och eventu- ella förändringar kan enheten se om dessa påverkar patientsäkerheten.
Utredning av händelser - vårdskador
Vårdskador identifieras huvudsakligen genom regionens rapporteringssystem för avvikel- ser (LISA Avvikelser) och försäkringsärenden från Löf (Landstingens ömsesidiga försäkrings- bolag), men kan också ske vid markörbaserad journalgranskning eller genom inkomna klago- mål från patienter och närstående. Vid identifierade vårdskador görs en internutredning och/eller händelseanalys, oftast på enhetsnivå, för att metodiskt fastställa orsaker och ge förslag på förbättringsåtgärder. Vid verksamhetsöverskridande händelser initieras analysen ofta av chefläkaren och utförs av ett gemensamt analysteam som leds av en centralt utsedd analysledare. Ett typexempel för en sådan är en utredning inför en lex Maria-anmälan där flera kliniker och/eller förvaltningar varit inblandade. Nitha, som är ett nationellt IT-stöd för händelseanalys, kan användas i händelseanalysarbetet. Internutredning görs fortsatt vad gäller samtliga suicid där patient varit i kontakt med sjukvården, trots att den nya föreskrif- ten gällande lex Maria-anmälningar ändrats. Inom psykiatrin diskuteras sedan förekomst av eventuell vårdskada inom lex Maria-gruppen. Länsövergripande diskuteras vårdskade- begreppet vid suicid i chefläkargruppen. Patientnämnds- och Löf-ärenden riktas i första hand till respektive vårdenhet, men en sammanställning går också till chefläkaren inom respektive förvaltning/sjukhus.
Journalgranskning utförs inom psykiatriförvaltningen och på sjukhusnivå månadsvis, på slumpvis utvalda vårdtillfällen enligt metoden Markörbaserad journalgranskning (MJG).
MJG är ett instrument för att identifiera vårdskador. Det är chefläkare som tillsammans med patientsäkerhetssamordnare genomför granskningarna, med stöd av kliniker. Resultatet rapporteras nationellt. Därutöver används metoden på enskilda enheter och då inriktad mot specifik diagnos eller vårdprocess. Som exempel på detta är den riktade journalgransk- ning som skett av covidvården där patienten avlidit. Markörbaserad journalgranskning ger insikt i hur vanliga olika typer av skador är lokalt. Resultatet av granskningen har hittills visat att vårdplan och samverkan vid utskrivning har stor betydelse för en god och säker vård.
Resultatet är framförallt användbart att följa över tid för respektive verksamhet och inte för att jämföra olika verksamheter.
Identifierade vårdskador enligt någon av de angivna metoderna följs upp i direkt dialog mellan patientsäkerhetsansvariga och företrädare för klinikledning eller skrivs en avvikelse på händelsen. I enskilda patientärenden kan dialogen leda fram till fördjupade händelse- analyser och/eller lex Maria-anmälningar, men huvudsakligen ger metoden möjlighet att följa effekten av patientsäkerhetsarbetet i den egna organisationen. Resultatet av journal- granskningen rapporteras till SKR, via en webbaserad mall för analys och färdigställande av nationella rapporter. De dominerande skadetyperna i rapporterna är vårdrelaterade infek- tioner, läkemedelsrelaterade skador, kirurgiska skador samt trycksår och fallskador.
Patientsäkerhetsrond och efterföljande patientsäkerhetsdialog genomförs årligen på Läns- sjukhuset i Kalmar. Ronden inleds med att företrädare för patientsäkerhetsteamet auskul- terar i ordinarie verksamhet. Utvalda patienter intervjuas av vårdpersonal om sin upplevelse av vården och en markörbaserad journalgranskning sker av samma patienters journal. Den sammantagna bilden återkopplas i direkt anslutning till ronden till berörda medarbe- tare och deras närmaste chef och såväl styrkor som förbättringsområden identifieras. Vid efterföljande patientsäkerhetsdialog träffar patientsäkerhetsteamet ytterligare medarbe- tare och för en dialog om personalens uppfattning av patientsäkerhetsläget och patient- säkerhetskulturen. Tillsammans med klinikledningen summeras sedan resultatet av såväl patientsäkerhetsronden, dialogen med medarbetare, resultat i egenkontroll och klinik-
ledningens egen uppfattning och tillsammans upprättas en handlingsplan för fortsatt arbete. Denna handlingsplan läggs upp publikt på Länssjukhusets intranät för att möjliggöra för verksamheterna att ta del av pågående förbättringsarbeten. Med anledning av den på- gående pandemin har patientsäkerhetsronder inte kunnat utföras inom samtliga verksam- heter, dock har patientsäkerhetsdialoger i stora drag kunnat genomföras.
På Oskarshamns sjukhus granskas månadsvis 10 slumpmässigt utvalda patientjournaler enligt MJG. Samma metod används vid behov även för riktade journalgranskningar för att följa eventuella effekter av verksamhetsförändringar på patientsäkerheten. Planen är att framöver jobba strukturerat med MJG i realtid. På Ortopedkliniken vid Oskarshamns sjukhus används Rutinkollen, ett verktyg som administreras via SKR med koppling till Löf.
Syftet med verktyget är att förbättra kvalitet och patientsäkerhet genom egenkontroll av följsamhet till rutiner för att förebygga ledprotesrelaterade infektioner. Metoden är journal- granskning av slumpvist utvalda journaler.
På Västerviks sjukhus granskas varje månad 20 slumpvis utvalda patientjournaler enligt MJG. Om man vid dessa granskningar uppmärksammar vårdskador, så återkopplas det till berörd klinik och i vissa fall kan det bli aktuellt att utföra en händelseanalys. Journal- granskning i realtid har också använts under året, då har man även valt att granska specifika områden i journalen till exempel dokumentation av trycksår. Vilka specifika områden som har valts ut beror på vilka områden enheterna känner att de bör utveckla. I samband med att sjukhusets enheter har sin dagliga avstämning kring Gröna korset, så diskuteras alltid om det har varit några risker och om det inträffat några vårdskador. Om en vårdskada inträffat diskuteras vem som ska informera patienten och patienten tillfrågas angående förbätt- ringsförslag för att detta inte ska inträffa igen.
Inom psykiatrin granskas journaler regelbundet enligt MJG, sammantaget 13 journaler per månad. Detta genomförs inom alla basenheter, utom barn- och ungdomspsykiatrin, av patientsäkerhetssamordnare och läkare. Utöver detta görs också lokal journalgranskning gällande följsamhet till länets suicidriktlinje på patienter som kommer till länets akut- mottagningar efter suicidförsök.
Primärvård och respektive basenhet gör riktad journalgranskning av dokumentation utförd av hyrpersonal och i anslutning till att ny personal börjar tjänstgöring. Avvikelser i journal- föring eller vårdskador rapporteras till chefläkaren för samråd om det finns anledning till ytterligare åtgärd. Inhyrd personal följs upp enligt kvalitetsrutin med omdöme som lämnas till förvaltningssekreterare.
Inom Folktandvården rapporteras avvikande händelser i rapporteringssystemet för avvikelser och berörda medarbetare involveras. För att lära av varandra sprids information via nyhetsbrev till samtliga klinikledningar och diskuteras på klinikernas arbetsplatsträffar.
Årligen genomförs kvalitetsarbete med ett gemensamt tema och på samtliga kliniker.
Klinikerna granskar sig själva och resultatet samlas både som ett gemensamt resultat samt klinikresultat.
Informationssäkerhet
Informationssäkerhetsarbetet har under året innefattat genomförd översyn av styrande dokument samt fastställande av dessa: Riktlinje för informationssäkerhet, Riktlinje Informa- tionssäkerhet – roller och ansvar samt Rutin för Informationssäkerhetsklassning.
En övergripande riskanalys samt intressentanalys har genomförts avseende informations- säkerhet.
Informationskartläggningen i samband med införandet av nytt dokument- och ärende- hanteringssystem har fortsatt tillsammans med hanteringsanvisningar samt informations- säkerhetsklassning av de informationstillgångar som identifierats under kartläggningen.
En översyn av sekretesshanteringen har genomförts vilket resulterat i ett antal åtgärder, bland annat har dokumentförstörare införts i alla verksamheter.
En extern revision av informationssäkerheten genomförs på uppdrag av Region Kalmar läns revisorer.
I takt med digitaliseringen av verksamheten och det ökade beroendet till regionens IT-miljö har ett flertal säkerhetshöjande åtgärder vidtagits i IT-miljön.
Riktlinje Datoranvändning beskriver hur datorer och IT-miljön får nyttjas, detta dokument har fastställts i uppdaterad version under 2020.
Utbildning i informations- och IT-säkerhet har genomförts som en del i den övergripande utbildning som ges för nyanställda, vikarier och SÄBE-ombud. Lagstiftning kring sekretess och säkert användande av datorer och IT-system är exempel på ämnen som ingår i utbild- ningen. Utbildning har även genomförts på arbetsplatsträffar, på förvaltningsdagar samt mot riktade funktioner med särskilt ansvar.
Strålskydd
Ett tjugotal basenheter inom Region Kalmar län bedriver verksamhet som innefattar använ- dandet av joniserande strålning. Detta innefattar såväl radiologisk och nuklearmedicinsk diagnostik, radiologisk intervention, radiologi som stöd vid olika typer av operativa ingrepp samt olika typer av strålterapi.
I Region Kalmar län finns sedan 2019 ett ledningssystem för strålsäkerhet vilket infördes för att möta och omsätta de krav som ställs i det nationella regelverket kring strålning och strål- säkerhet som reviderades 2018 med anledning av EU:s nya direktiv om strålskydd.
Under året har arbetet fortsatt med att implementera det framtagna ledningssystemet.
Ett arbete med att införa verksamhetsspecifika lokala strålsäkerhetsråd pågår i syfte att etablera och stärka samarbetsformer och kompetens kring medicinska bestrålningar. Strål- säkerhetsråden har bland annat till uppgift att strukturerat arbeta med optimeringar av de metoder som används vid medicinsk exponering.
Årligen lämnar varje verksamhet ett så kallat strålskyddsbokslut vilket sammanställs av Region Kalmar läns centrala strålsäkerhetsråd. Slutsatsen av dessa är att verksamheterna lever upp till ställda krav när det gäller strålsäkerheten. Vid vissa verksamheter finns det ett utbildningsbehov inom strålsäkerhet och det pågår också ett arbete med att stärka basen- hetschefernas kompetens inom strålsäkerhetsfrågor.
Viktiga processer för att öka patientsäkerheten
Värdegrund, bemötande och delaktighet
Region Kalmar läns strategi: Varje dag lite bättre – kraften hos många!
Region Kalmar läns mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet
En värdegrund är de grundläggande värderingar som formar en organisations normer och handlingar. I Region Kalmar län är det förhållningssättet öppet, engagerat och kunnigt som ligger till grund för vårt arbete. Värdegrunden visar i vilken anda chefer och medarbe- tare ska agera och är en ständigt pågående process. En öppen och löpande dialog kring avvägningar i frågor om kultur, klimat och beteenden behöver pågå mellan alla med- arbetare, på alla nivåer och i alla verksamheter.
Alla som kommer i kontakt med Region Kalmar län ska känna sig sedda, få bra bemötande och god service. Utgångspunkten är helhetsupplevelsen av ett möte med någon av verk- samheterna. Invånarna ska ha ett fortsatt högt förtroende för hälso- och sjukvården och för detta är ett bra bemötande, delaktighet och upplevelsen av att vara välkommen viktiga delar. Värdegrunds- och bemötandearbetet utvecklas utifrån invånarnas upplevelse av bemötande och respekt.
Bra bemötande och delaktighet är ett av Region Kalmar läns fokusområden. Det är en viktig del i värdegrunds- och förbättringsarbetet för att nå målet om bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Region Kalmar län strävar efter en patientsäkerhetskultur som genomsyrar all verksamhet och som uppnås genom engagerade medarbetare och tydliga värderingar.
Syftet är att stärka och förbättra patientsäkerhetskulturen och att inspirera till att göra det lilla extra för andra. För att bibehålla hög patientsäkerhet behöver både patient och med- arbetare vara delaktiga i arbetet. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag tas omhand och underlag för förbättringar.
Patientens upplevelse av ett gott bemötande, rätt tillgänglighet och hög kompetens är en förutsättning för en patientsäker vård. Bemötande ska ske utifrån lika värde, exempelvis ska varje barn ha lika värde och mötas med respekt utifrån sina förutsättningar och bli sedd som den individ det är. Värdegrunds- och bemötandefrågor har fått allt större uppmärk- samhet och lyfts fram både på övergripande nivå och lokalt vid varje enhet. Berättelsens kraft används systematiskt för att uppmärksamma positiva händelser och förstärka ett gott beteende. Med hjälp av medarbetares berättelser om verkliga händelser, så kallade Varjedag-berättelser, lyfts och exemplifieras värdegrundsfrågor och gott bemötande.
Detta skapar en positiv anda av ständig förbättring och stolthet på arbetsplatserna. Filmerna har använts internt på såväl chefs- och medarbetardagar som i mindre sammanhang och de har delats av enskilda medarbetare i sociala medier och finns publicerade på Youtube.
Varje dag lite bättre - systematisk förbättringsarbete
Region Kalmar läns strategi: Varje dag lite bättre – kraften hos många!
Region Kalmar läns mål: Vården ska ges med hög kvalitet och patientsäkerhet
Förbättringsstrategin Varje dag lite bättre – kraften hos många! ligger bakom många goda resultat och får verksamheten att ständigt ta steg framåt och möta framtida utmaningar.
Strategin grundar sig på att alla medarbetare har ett ansvar för både dagens arbete och för att utveckla verksamheten framåt. Region Kalmar län värnar om denna förbättringskultur genom att ge förutsättningar för och inspirera till ständiga förbättringar.
Det systematiska förbättringsarbetet ska genomsyra all verksamhet dygnet runt alla dagar i veckan. I en lärande organisation skapar allt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ett ökat värde för de som vi är till för. För att bli framgångsrikt måste denna utveckling ske tillsam- mans med medarbetare, medborgare, patienter och närstående.
Ett ständigt systematiskt förbättringsarbete kräver kompetenta och engagerade chefer och ledare. Genom utbildningsinsatser inom förbättringskunskap för regionens chefer växer ett ledarskap fram som ständigt utvecklar och förbättrar vården.
Region Kalmar läns 7 000 medarbetare och chefer har varit engagerade i regionövergrip- ande förbättringsaktiviteter. Drygt en tredjedel av medarbetarna har deltagit i utbild- ningar kring förbättringskunskap. Hittills har 16 förbättringsprogram genomförts med totalt omkring 1 350 deltagare från Region Kalmar län, men också med deltagare från länets kommuner, myndigheter och anhörigföreningar. Även kortare utbildningsinsatser har genomförts för att sprida en grund i förbättringskunskap. Som en följd av detta och av det strategiska arbetet, ses en ökning av förbättringsarbeten i samverkan mellan olika enheter och involveringen av invånare har blivit ett mer naturligt inslag.
I syfte att hitta förbättringsidéer inom bland annat patientsäkerhet har verksamheten under året kunnat lämna förslag och diskutera dessa på webbplatsen Varjedag-idéer. I förbätt- ringsprogrammen ingår patientrepresentanter, vilket ger möjligheter till att fånga ytter- ligare perspektiv i förbättringsarbetet. Ett annat sätt att fånga upp förbättringsförslag och bidra med praktiska lösningar är de IT-ronder som genomförts.
Information inom patientsäkerhetsområdet finns samlat på Region Kalmar läns intranät, under Patientsäkerhetsportalen. Det är en digital plats med innehåll uppdelat på sjukhus-, förvaltnings- och regionövergripande nivå. Portalen ska underlätta för medarbetare att hitta viktig information. På sidorna finns aktuell information, mätresultat, artiklar, föreläs- ningar, videoklipp, styrdokument inom området och länkar för exempelvis inrapportering.
Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet
Region Kalmar läns strategi: Varje dag lite bättre – kraften hos många!
Region Kalmar läns mål: Sveriges bästa kvalitet, tillgänglighet och säkerhet
Sverige har en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet som gäller under åren 2020–2024. Den nationella handlingsplanen ska stärka kommuner och regioner i det syste- matiska patientsäkerhetsarbetet och bidra till att förebygga vårdskador. Det gemensamma målet är tydligt, ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada.
En handlingsplan för Region Kalmar län ska upprättas för att etablera principer, prioriteringar och mål för patientsäkerhetsarbetet genom vår strategi för systematiskt förbättringsarbete Varje dag lite bättre – kraften hos många! Under året har arbetet påbörjats med bland annat planering, information, dialoger och förankring. En kartläggning kring vad som redan idag görs, är genomförd utifrån den nationella handlingsplanen. I slutet på året startades en övergripande arbetsgrupp med deltagare från de fyra sjukvårdande förvaltningarna och en kommunikatör har anslutit. Kommun- och patientrepresentanter kommer under 2021 också ingå i arbetsgruppen. Arbetet med den nationella handlingsplanen sker i samverkan med den sjukvårdsregionala samverkansgruppen inom patientsäkerhet.
Nära vård
Region Kalmar läns strategi: Ett tydligare hälsofrämjande arbete, utveckling av nära vård och digital omställning
Region Kalmar läns mål: God hälsa hos invånarna
För att kunna erbjuda vård som bättre motsvarar patienternas behov, förväntningar och är kostnadseffektiv behövs en hälso- och sjukvård närmare invånaren och ett nytt sätt att be- driva hälso- och sjukvård. Målbilden innebär att hälso- och sjukvården ska röra sig från fokus på specialiserad sjukhusvård till att vården ska utföras så nära patienten som möjligt. Delar av den vård som idag bedrivs på vårdavdelning kan bedrivas i hemmet eller i anslutning till särskilt boende. Med rätt tekniska förutsättningar kan viss behandling skötas av patienten själv eller tillsammans med vårdpersonal eller anhöriga i hemmet. Att främja hälsa, egen
kraft och ansvar, kontinuitet och trygghet är viktiga förutsättningar i förflyttningen som kommer att få ökad betydelse i takt med att fler lever med kroniska sjukdomar.
En handlingsplan för omställning till nära vård fastställdes av politiken hösten 2019. Det planerade samlade arbetet för att genomföra aktiviteterna enligt intensionerna i handlings- planen har skjutits på framtiden på grund av pandemin. Däremot har en tydlig förflyttning till en mer nära vård istället skett genom de förändrade förutsättningar för att utföra vård i den pandemi som påverkat utvecklingen av mer nära arbetssätt. Digitala verktyg har tydligt tagit många steg framåt i allt fler enheter både i vård och administration. Videomöten har använts i större omfattning än tidigare. Invånartjänster som tagit tillvara på invånarens egen kraft fick ett ökat tryck, där ett exempel var provtagning för covid-19.
Ett underlag för att arbeta fram en gemensam målbild för framtidens hälso- och sjukvård för de stora patientgrupperna togs fram, dock har arbetet flyttats fram på grund av pandemin.
Det regionala arbetet har säkerställts till det uppdrag som gavs genom överenskommelse för statliga medel avseende omställning till nära vård. Ett gemensamt utvecklingsarbete i samverkan inom Sydöstra sjukvårdsregionen har presenterats för Regionsjukvårds- ledningen, där förslag för nästa steg är att skapa ett lärande nätverk i nära vård i Sydöstra sjukvårdsregionen.
Inom arbetet med nära vård fanns uppdraget om utvecklingen av ”Patientkontrakt”, som utgår från nationellt krav och uppdrag. En handlingsplan för konkreta aktiviteter för innehållet i patientkontrakt har tagits fram. Det handlar om att säkerställa tydligheten för patientens nästa steg i sin vård och behandling, genom att visa på överenskomna tider, fast vårdkontakt/läkarkontakt samt en sammanhållen planering. Varje verksamhet ska arbeta med hur den säkerställer att ta tillvara på invånarens egen kraft för att uppnå hälsa och var delaktig i planering av sin vård. Under året har Kliniskt träningscenter stöttat verksamheter kring att utveckla sitt person- och familjecentrerade förhållningssätt.
Vårdens övergångar
På Länssjukhuset i Kalmar finns samverkansforum mellan primärvård, psykiatri, slutenvård och södra Kalmar läns kommuner. Där arbetar man med Nära vård i samverkan i syfte att ge varje patient god och säker vård på rätt vårdnivå med patientens behov och delaktighet i centrum.
Samverkansformerna för sömlösa och nära övergångar mellan de inblandade vård- aktörerna, i kommun och i regionens primärvård samt på sjukhusen i Oskarshamn och Västervik, har under året samordnats i gemensamma rutiner. Fokus har varit att sätta invå- narna och deras behov i centrum. Inom samverkan har olika projekt vidareutvecklats och det finns en gemensam videolösning för samordnade insatser vid hemgång. Oskarshamns och Västerviks sjukhus ingår i samverkansplattformen Oskar och Äster. Kärnan i samverkan är dagliga videomöten, SIVH (Samordnade Insatser vid Hemgång) som lägger grunden för säker hemgång för patienter som är inlagda på sjukhuset och som behöver insatser av olika vårdaktörer. I dessa samverkansmöten träffas sjukhusets samverkanskoordinatorer och vid behov arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut tillsammans med primärvårdens sjukskö- terskor och kommunens biståndshandläggare, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut och sjuksköterska. Både Oskarshamns och Västerviks sjukhus har samverkansgrupper med liknande struktur och arbetssätt med styr- och arbetsgrupper, mot respektive kommun.
Hemsjukhuset i Borgholm innebär ett samarbete mellan hälsocentral, kommunal hemsjuk- vård och ambulanspersonal, som syftar till att skapa en tryggare vårdsituation för äldre och multisjuka. Patienter i den kommunala hemsjukvården erbjuds en fast läkarkontakt på hälsocentralen, som följer patienten genom alla steg i vården. Hälsocentralen har en löpande kontakt med kommunens distriktssköterskor, vilket skapar en helhetsbild av patientens behov och situation. Vid behov görs hembesök. Onödiga akutbesök undviks
genom att ambulanspersonal kan erbjuda patienten en läkartid vardagen därpå i hem- met istället för att direkt köra in patienten till sjukhuset. I Nybro avslutades under året ett gemensamt utvecklingsprojekt för samverkan över verksamhetsgränser oberoende av drifts- form för att belysa en mer generisk form av Hemsjukhuset. Utveckling för att använda hem- monitorering pågår i olika projekt.
Hälsa genom hela livet
Region Kalmar läns strategi: Ett tydligare hälsofrämjande arbete, utveckling av nära vård och digital omställning
Region Kalmar läns vision: Tillsammans för ett friskare, tryggare och rikare liv Region Kalmar läns mål: God hälsa hos invånarna
Region Kalmar län ska vara en plats där både människor, företag och organisationen kan växa på ett hållbart sätt med en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på hälso- främjande och sjukdomsförebyggande insatser. Verksamheten ska vara jämställd och jämlik samt bygga på hållbar utveckling. De prioriterade områdena inom Regionen Kalmar läns folkhälsoarbete är jämställd och jämlik hälsa, ett tobaksfritt län, fysiskt aktiva invånare och psykisk hälsa. Arbetet för att förebygga våld i nära relationer är också ett prioriterat område under planperioden. För att nå bred effekt samt säkerställa en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen samverkar regionen med regionala och lokala aktörer såsom länsstyrelsen, länets kommuner, föreningsliv och civilsamhälle.
Region Kalmar län är medlem i det nationella och internationella nätverket för hälsofräm- jande hälso- och sjukvård. Syftet är att på ett strukturerat och långsiktigt sätt arbeta för att stimulera till förändring vid ohälsosamma levnadsvanor och ett hälsofrämjande förhåll- ningssätt i mötet med patient, invånare och medarbetare.
Arbetet för att skapa en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård har under 2020 varit något begränsat på grund av rådande pandemi, utvecklingsarbete som införandet av riktade hälsosamtal har skjutits till hösten 2021. Region Kalmar län arbetar för att stötta patienten till levnadsvaneförändring på flera olika sätt, bland annat genom länets hälsocentraler där tobaksavvänjare och hälsokoordinatörer genomför kvalificerad rådgivning. Att ge patien- ten vägledning i förändring av levnadsvanor är en viktig del för att uppnå ett patientsäkert möte. En länsgemensam delmall för att fånga frågor kring levnadsvanor i patientmötet har prövats och ska följas upp. Mallen ska underlätta och bidra till en bättre och säkrare dokumentation.
En Folkhälsoklinik startades 2020 inom Folktandvården med uppdraget att arbeta preven- tivt med folkhälsa på populationsnivå. Exempel på arbetsuppgifter är förebyggande arbete och tobaksprevention på skolor samt utbildning av kommunernas omsorgspersonal inom munhälsa.
E-hälsa
Region Kalmar läns strategi: Region Kalmar läns digitala strategi
Region Kalmar läns mål: Invånarna ska erbjudas digitala redskap så de kan vara delaktiga i och/eller ta ansvar för sin egen hälsa, vård och behandling
Digitaliseringens möjligheter innebär en stor potential att öka kvalitet och tillgänglighet.
En digitalisering av hälso- och sjukvården är ett långsiktigt arbete som kräver strukturella förändringar och ändrade arbetssätt. En snabb förändringstakt i omvärlden ställer också nya krav på flexibla och uppdaterade lösningar. Digitala tjänster ska göra det enklare för invånarna att engagera sig och ta större ansvar för sin hälsa. Det ger möjlighet till ökad delaktighet, information och nya former av stöd och behandling. Digitala möten/tjänster ska erbjudas när det är möjligt och fysiska när det behövs.
