Vägga Gymnasieskola
EE15
El- och energiprogrammet
Inför valen till läsåret 2016/2017
väggagymnasieskola.se
Val till högre årskurs EE15
Valen till högre årskurs sker i två steg och görs i Dexter. Logga in på:
dexter.karlshamn.se. (inget www före)
Har du glömt ditt lösenord – gå in under genvägen ”glömt lösenord” i Dexter och följ instruktionerna.
Steg 1
Detta val ska du göra i perioden 1 – 15 februari
Inriktning/ yrkesutgång
Inriktning är ett paket av kurser där du fördjupar eller breddar dig inom ditt program. De är nationellt fastställda. Yrkesutgången är sammansatt av kurser från både inriktning och programfördjupning. Du väljer ett färdigt paket.
Önskar du söka inriktning som inte erbjuds på Vägga Gymnasieskola – kontakta SYV snarast.
Steg 2: Dessa val ska du göra i perioden 1 – 15 mars
Individuellt val
Du ska välja 100 poäng individuellt val till årskurs 2 (du väljer 100p till åk3 om ett år).
Du ska göra ett förstahandsval på 100p och ett reservval på 100p.
De flesta kurser är på 100p och läses måndag em. under hela läsåret.
Kurser som är på 50p kan endast väljas i paket med två kurser, en ht-16 och en vt-17, även dessa läses måndag em.
Högskolekomplettering (grundläggande behörighet)
Du som går ett yrkesförberedande program har möjlighet att välja kurser som ger grundläggande behörighet för högskolestudier. Vill du ha detta väljer du kursen ”Högskolekomplettering” under individuellt val. Vi planerar då så att kurserna ryms inom ditt program. Du har också rätt att läsa kurserna som utökat program, om du vill välja fler kurser - kontakta din SYV för mera info.
Vill du ha praktisk valhjälp eller har frågor - kontakta din SYV.
SYV har ”ÖPPEN DÖRR” kl. 9.15 – 10.00 måndag till fredag under de perioder Dexter är öppet för val.
Vill du diskutera vad du ska välja – boka tid för vägledningssamtal med din SYV via mejl.
birger.frick@utb.karlshamn.se
Kurser i Individuellt val
Bild Moderna språk – Franska steg 3
Bild och form Moderna språk – Spanska steg 3
Engelska 6 Moderna språk – Tyska steg 3
Engelska 7 Moderna språk – Franska steg 4
Engelska 7 med Cambridge Moderna språk – Spanska steg 4 Entreprenörskap och företagande Moderna språk – Tyska steg 4 Film- och TV-produktion Moderna språk – Franska steg 5
Formgivning 1 Moderna språk – Spanska steg 5
Formgivning 2 Moderna språk – Tyska steg 5
Fotografisk bild 1 Naturguidning 1
Fotografisk bild 2 Naturkunskap 1a2
Företagsekonomi 1 Naturkunskap 2
Företagsekonomi 2 Privatjuridik
Historia 1a2 Programmering 1
Högskolekomplettering Programmering 2
Idrott och hälsa 1 - Specialisering Psykologi 1 Idrott och hälsa 2 - Specialisering Psykologi 2a
Körsång 1 Retorik
Körsång 2 Samhällskunskap 1a2
Matematik 2a Samhällskunskap 2
Matematik 2b Svenska 2/Svenska som andraspråk 2
Matematik 3b Svenska 3/Svenska som andraspråk 3
Matematik 4 Sociologi
Matematik Specialisering Träningslära
Matlagning 1 Webbutveckling 1
Mental träning
Information om kurserna hittar du på skolans hemsida under fliken Elev på Vägga, i menyraden till
EE ger följande inriktningar:
Elteknik
Denna inriktning ger eleverna kunskaper i att installera, underhålla och reparera elan- läggningar, eldistributionsnät, larm samt TV- och datanät. Inriktningen kan leda till yrken som elektriker verksam inom installation, industri eller eldistribution. Andra möjliga yrken är till exempel hisstekniker och larmtekniker.
I inriktningen ingår kurserna:
Elinstallationer (200p): Du lär dig planera installationer av vanligt förekommande kraft- och belysningsanläggningar utifrån lagar och andra bestämmelser samt standarder som finns inom området. Du lär dig välja och använda verktyg, instrument och övrig utrustning som passar för uppgiften. Du lär dig kontrollera säkerheten och driftsätta installationer samt dokumentera dem enligt befintliga bestämmelser.
Elkraftsteknik (100p): Du lär dig göra planering och dokumentering av arbete utifrån ritningar, scheman, standarder och föreskrifter. Du lär dig välja verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften Du lär dig hitta eventuella problem och fel i såväl nya som befintliga elinstallationer, samt löser och reparerar dem.
Praktisk ellära (100p): Du lär dig om elsystemets, lik- och enfasväxelströmskretsars och trefassystems uppbyggnad och funktion samt för hur olika belastningar påverkar på elsystemet. Du lär dig hur störningar i elsystemet uppstår och vilken verkan de har på elsystemet. Du lär dig göra mätningar, riskbedömningar och beräkningar och hur man avhjälper fel i elsystem.
Kommunikationsnät 1 (100p): Du lär dig planera vanligt förekommande enkla install- ationer av kommunikationsnät utifrån lagar och andra bestämmelser samt standarder som finns inom området. Du lär dig välja rätt verktyg, material och hur man doku- menterar. Du lär dig felsöka och reparera fel som uppkommer på såväl nya som befintliga installationer.
Dessutom tillkommer följande programfördjupningskurser i ett paket:
Mät och styrteknik (100p): Du lär dig att planera, genomföra, konfigurera och driftsätta styr- och regeltekniska system.
Belysningsteknik (100p) Du lär dig planera, genomföra, driftsätta och dokumentera installationer av vanligt förekommande belysning utifrån lagar och andra bestämmelser samt standarder som finns inom området.
Fastighetsautomation 1 (100p) Du lär dig uppbyggnad av, funktion och principer för samt risker med olika mätsystem, styrsystem, reglersystem, informationstekniska system och enheter. Du lär dig begrepp och standarder som styr arbetet med automatiska system inom valt område. Du planerar och utför arbetsuppgifter i en anläggning för att åstadkomma automatiska funktioner, med ett resultat som uppfyller fastställda kvalitets- och miljökrav. Du använder manualer, scheman och ritningar och dokumenterar ditt arbete.
Larm- övervaknings och säkerhetssystem (100p) Du lär dig för uppbyggnad av och funktion hos vanliga larm-, övervaknings- och säkerhetssystem och olika typer av risker när man bygger larm och säkerhetssystem. Du planerar, genomför och dokumenterar installationer och service av vanligt förekommande larm och säkerhetssystem.
Servicekunskap (100p) Du lär dig hur servicearbete planeras, organiseras och genomförs på ett säljinriktat sätt i olika branscher och vad ett kundanpassat arbets- och förhållningssätt innebär. Du lär dig hur attityder, värderingar, förhållningssätt och säljetik påverkar service och försäljningssituationer.
Svets grund (100p) Du lär dig svetsning och lödning med relevanta metoder i enlighet med säkerhetsföreskrifter samt givna instruktioner och kravspecifikationer.
Elmotorstyrning (100p) Du lär dig installera och underhålla elmotorer samt tillhörande utrustning i form av styrutrustning, varvtalsreglerare och mjukstartare.
Energiteknik
Denna inriktning ger eleverna kunskaper i att genomföra drift- och underhållsarbeten samt servicefunktioner inom energi-, miljö- och vattenteknikbranscherna samt process- baserade branscher. Inriktningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med specialiserade funktioner i många olika yrken inom energi- och processbranscherna.
Möjliga yrken är till exempel drift- och underhållstekniker, driftoperatör, vattenmiljötekniker och laborant.
I inriktningen ingår kurserna:
Avhjälpande underhåll 1 (100p) Du lär dig planera, organisera, genomföra och dokumentera enklare avhjälpande underhåll. I planeringen tolkar du instruktioner, rit- ningar, scheman och manualer, säkerhetsföreskrifter och väljer arbetsmetoder, verktyg, utrustning och material som passar för uppgiften.
Elkraftsteknik (100p): Du lär dig göra planering och dokumentering av arbete utifrån ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta. Du lär dig välja verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften Du lär dig hitta eventuella problem och fel i såväl nya som befintliga elinstallationer, samt löser och reparerar dem.
Energiteknik 2 Du lär dig för uppbyggnad, funktion och principer hos olika energi- tekniska system och olika energikällor. Du lär dig också energibärande mediers egenskaper samt utför vanligt förekommande arbetsuppgifter i en energiteknisk anlägg- ning, både fysikaliska och vattenkemiska problem,
Förnybar energi (100p) Du lär dig uppbyggnad, funktion och principer hos olika energitekniska system och olika energikällor. Du lär dig vanligt förekommande arbets- uppgifter i en energiteknisk anläggning, energibesparande och optimerande åtgärder.
Praktisk ellära (100p): Du lär dig om elsystemets, lik- och enfasväxelströmskretsars och trefassystems uppbyggnad och funktion samt för hur olika belastningar inverkar på elsystemet. Du lär dig hur störningar i elsystemet uppstår och vilken verkan de har på elsystemet. Du lär dig göra mätningar, riskbedömningar och beräkningar och hur man avhjälper fel i elsystem.
Dessutom tillkommer följande programfördjupningskurser i ett paket:
Mät och styrteknik (100p): Du lär dig att planera, genomföra, konfigurera och driftsätta styr- och reglertekniska system.
Konstruktion 1 (100p) Du lär dig sambanden mellan befintlig teknik och teknisk utveckling samt konstruktionsprocessen med hänsyn tagen till hållbar utveckling. Du lär dig sambanden mellan produktionsteknik, kvalitet och lönsamhet.
Du planerar konstruktion utifrån idé och skiss samt väljer relevant produktionsmetod, material, komponenter och verktyg. Du löser konstruktionsuppgifter med matematiska och Teknikvetenskapliga teorier och modeller med hänsyn till standarder och normer.
Mät och reglerteknik 1 (100p) Du lär dig planera, installera, konfigurera, driftsätta och underhålla styr- och reglertekniska system på ett sätt som är säkert. Du lär dig tolka säkerhetscheman över styr- och reglertekniska komponenter och system, utföra mätningar, felsöka och åtgärda fel.
Servicekunskap (100p) Du lär dig hur servicearbete planeras, organiseras och genomförs på ett säljinriktat sätt i olika branscher och vad ett kundanpassat arbets- och förhållningssätt innebär. Du lär dig hur attityder, värderingar, förhållningssätt och säljetik påverkar service och försäljningssituationer.
Svets grund (100p) Du lär dig svetsning och lödning med relevanta metoder i enlighet med säkerhetsföreskrifter samt givna instruktioner och kravspecifikationer.
Exempel på yrkesutgångar för programmet:
Automationstekniker - fastighet/industri/process Distributionstekniker
Driftsoperatör - allmän/kraft- och värmeteknik/vatten- och miljöteknik Elektronikproduktionstekniker
Hemservicetekniker Industrielektriker Installationstekniker Nätverkstekniker
Yrkeshögskoleutbildning.
MYH14:5 - September 2014 myh.se
Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher där det finns en uttalad efterfrågan på kompetens.
Arbetslivsanknytning
En stor del av en utbildning genomförs i samarbete med de delar av arbetslivet som berörs. Alla utbildningar innehåller därför arbetslivsanknutet lärande på olika sätt.
Många utbildningar har LIA-perioder (lärande i arbete) ute på arbetsplatser. Utmärkande för LIA är att den studerande under handledning ska kunna tillgodogöra sig ny kunskap samt öva och utveckla sin förmåga att tillämpa de kunskaper han eller hon fått under utbildningen i en verklig situation.
Det innebär att de studerande får känna på sin kommande yrkesroll under utbildningens gång. Arbetsgivaren får även möjlighet att lära känna en möjlig framtida medarbetare.
Arbetslivet medverkar även i planeringen av en utbildning och är med och påverkar under resans gång. Det gör de bland annat genom att vara föreläsare, delta i skarpa projekt, ta emot studiebesök samt genom att erbjuda LIA-platser.
Nivå
YH-utbildning är en eftergymnasial utbildningsform.
Längd
Utbildningarna är från ett halvår långa och uppåt. De flesta är mellan ett och två år långa.
Poängsystem
Längden anges i yrkeshögskolepoäng (YH-poäng), där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 100 YH-poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 YH-poäng ett års heltidsstudier osv. Man kan inte per automatik tillgodoräkna sig poäng från en YH-utbildning om man senare vill läsa på högskolan. Det är upp till varje högskola att besluta om.
Behörighet
Behörigheten skiljer sig från högskolans. Behörig att antas till en YH-utbildning är den som uppfyller något av följande:
1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning,
2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1,
3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfa-
renhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs.
Särskilda förkunskaper
På många utbildningar finns det krav på ytterligare förkun- skaper för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. För att vara behörig till en sådan utbildning måste den sökande uppfylla de särskilda förkunskaper som utbildningsanordnaren anger. Det kan handla om:
• Kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande,
• yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för ut- bildningens speciella inriktning eller det yrkesområde utbildningen förbereder för, och/eller
• andra villkor som är av betydelse för utbildningen eller det yrkesområde den förbereder för.
Exakt vilka krav som ställs anges i utbildningsplanen för den aktuella utbildningen.
Fler möjligheter
För dig som inte uppfyller de formella kraven på behörighet finns ändå en möjlighet att bli antagen. Utbildningsanord- naren kan i vissa fall göra undantag om de bedömer att den som söker kommer att kunna klara utbildningen och arbeta inom det yrke utbildningen leder till, men det finns inget krav på att denna möjlighet måste användas.
Urval
Om det är fler behöriga sökande till en utbildning än det finns platser måste utbildningsanordnaren göra ett urval bland de sökande. Urvalets syfte är att rangordna alla be- höriga sökande, och de som bäst bedöms kunna tillgodo- göra sig utbildningen antas sedan. De urvalsgrunder som kan användas är betyg, särskilt prov (muntligt, skriftligt eller praktiskt), tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.
Om det finns flera urvalsgrupper och den studerande har meriter för mer än en grupp kan den ingå i flera urvalsgrupper.
Hur urvalet går till anges i utbildningens utbildningsplanen.
Ansökan
Det är utbildningsanordnaren som sköter antagningen till utbildningarna. Ansökningarna görs därför till respektive utbildningsanordnare. En utbildning kan starta när som helst under året, men vanligast är att de startar i augusti/
september och därmed ofta har senaste datum för ansö- kan i april/maj. Det finns även en hel del utbildningar som startar i januari.
Kontakta utbildningsanordnaren för att få tillgång till ut- bildningsplanen eller vid frågor om behörighet, urval och ansökan till en utbildning.
Betyg
På varje genomförd kurs sätts ett betyg. Som betyg kan man få Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt.
Examen
Yrkeshögskoleutbildningar som är minst ett år långa kan avslutas med en examen. Följande examina finns:
Yrkeshögskoleexamen. Kräver att utbildningen omfattar minst 200 YH-poäng (ett års heltidsstudier).
Kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Kräver att utbildning- en omfattar minst 400 YH-poäng (två års heltidsstudier), att minst 25 procent av utbildningstiden är Lärande i arbete (LIA) samt att ett examensarbete ingår i utbildningen.
Studiefinansiering
Utbildningarna berättigar till studiestöd från CSN. Det gäller även LIA-perioderna (lärande i arbete) ute på en arbetsplats.
Studieavgifter
De allra flesta YH-utbildningar är avgiftsfria, vilket innebär att skolorna inte får ta ut några undervisningsavgifter. Däremot får den studerande själv betala för litteratur och annat studiematerial, precis som vid en högskoleutbildning.
Hitta utbildningar
Alla aktuella utbildningar finns på yrkeshogskolan.se.
Kort om yrkeshögskoleutbildning
Innehåll och inriktning på utbildningarna varierar beroende på arbetsmarknadens behov över tid. Utbildningarna leder till en specifik yrkesroll vilket gör att de studerande ofta snabbt kan komma ut i arbetslivet.
Utbildningarna kan anordnas av t ex kommuner och landsting, högskolor och privata företag.
Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) beslutar vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan. MYH utövar även tillsyn och granskar utbildningarnas kvalitet samt bedömer arbetsmarknadens behov av utbildning.
Myndigheten för yrkeshögskolan | Box 145, 721 05 Västerås | 010-209 01 00 | info@myh.se | myh.se
Anmälan till utbildning gör du på Antagning.se
För dig med examen
från gymnasieskolan
(Gy11)För att kunna bli antagen till en högskoleutbildning måste du ha vissa förkunskaper. Detta kallas att vara behörig. Förkunskapskraven är uppdelade i grund- läggande behörighet och särskild behörighet. Grund- läggande behörighet krävs för all högskoleutbildning på grundnivå och kraven är desamma för alla utbild- ningar. Den särskilda behörigheten varierar beroende på vilken utbildning du söker till.
Grundläggande behörighet
För att få grundläggande behörighet måste du ha:
• examen från ett högskoleförberedande program, eller
• yrkesexamen med godkänt betyg (lägst E) i Svenska 2 och 3 alternativt Svenska som andraspråk 2 och 3 och i Engelska 6.
Du kan komplettera med svenska och engelska i efterhand.
Särskild behörighet – områdesbehörigheter Kraven för särskild behörighet anges i områdesbehörigheter. Vilka särskilda behörighetskrav som gäller för respektive utbildning hit- tar du på universitetens och högskolornas webbplatser. Lägsta betygskrav är godkänt (E) om det inte står något annat.
Ditt meritvärde
Om du är behörig kommer dina betyg att värderas och ett merit- värde att räknas fram. Ditt meritvärde utgörs av jämförelsetalet (se Så här räknar du ut ditt jämförelsetal och ditt meritvärde) till- sammans med eventuella meritpoäng.
• Betyg i samtliga kurser som ingår i din examen och betyg som du kompletterat för grundläggande och särskild behörighet räknas med. Betyget i gymnasiearbetet räknas inte.
• Betyg i utökade kurser som krävs för behörighet räknas med i jämförelsetalet.
• Meritpoäng för meritkurser i moderna språk, engelska och matematik läggs till (läs mer om meritpoäng i nästa avsnitt).
• Utökade kurser kan också ge meritpoäng och betyget räk- nas då med i jämförelsetalet. Om du kompletterar med me- ritkurser i efterhand gäller samma regler. Om du har betyg i flera kurser som kan ge meritpoäng räknas de kurser som ger bästa meritvärde.
• Du kan ersätta betyg i en kurs som ingår i din examen, om du har kompletterat med ett högre betyg i samma kurs.
Om du söker till flera utbildningar med olika behörighetskrav kan ditt meritvärde bli olika för de olika utbildningarna.
Meritpoäng
Till de flesta utbildningar du söker kan du få meritpoäng för kurser i moderna språk, engelska och matematik om du har ett godkänt be-
tyg (lägst E). Kurser som krävs för behörighet eller underliggande kurser ger inte meritpoäng. Basårsstudier och studier på folkhög- skola kan ge behörighet, men inte meritpoäng. Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng.
Meritpoäng för moderna språk – max 1,5 meritpoäng
• Moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng.
• Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng.
• Moderna språk 5 ger 0,5 meritpoäng.
Om du har betyg i Moderna språk 4 men saknar betyg i Moderna språk 5 kan du få 0,5 meritpoäng för ett annat modernt språk (lägst nivå 2). Detta är alltså ett annat sätt att få 1,5 merit- poäng utan att läsa Moderna språk 5.
Om det inte finns något krav på särskild behörighet får du 1,5 meritpoäng om du har Moderna språk 3 och 4.
Krävs Moderna språk 3 för särskild behörighet kan du få 1,5 meritpoäng genom moderna språk 4 och 5.
Med moderna språk menas inte svenska, engelska eller mo- dersmål.
Till höstterminen 2014 kommer Svenskt teckenspråk för hö- rande ge meritpoäng på samma nivåer som för ett modernt språk.
Meritpoäng för engelska – max 1,0 meritpoäng
• Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng.
Meritpoäng för matematik – max 1,5 meritpoäng
• Matematik 2, 3 och 4 ger 0,5 meritpoäng vardera.
• Matematik 5 ger 1,0 meritpoäng.
• Kurser i matematik specialisering ger 0,5 meritpoäng. Du kan få meritpoäng för flera kurser i matematik specialisering.
Om Matematik 4 krävs för särskild behörighet kan du få 1,5 me- ritpoäng om du har betyg i Matematik 5 + 1 kurs i Matematik spe- cialisering eller om du har tre kurser i Matematik specialisering.
Så här räknar du ut ditt jämförelsetal och ditt meritvärde
1. Först får dina betyg ett siffervärde, där A=20,0 B=17,5 C=15,0 D=12,5 E = 10,0 F=0.
2. Siffervärdet för varje betyg multipliceras sedan med kursens omfattning i poäng. Exempelvis betyg B i en kurs som omfat- tar 100 poäng ger 17,5 x 100= 1 750. På det här sättet räknas betygsvärdet fram för varje kurs. Gymnasiearbetet räknas inte med.
3. Alla betygsvärden läggs ihop. Summan av samtliga betygsvär- den blir ett tal i storleksordningen 24 000 till 48 000.
4. Det sammanlagda betygsvärdet delas med den totala poäng- summan för de betygsatta kurserna som ingår i din examen.
Betyg i utökade kurser räknas med om kursen krävs för be-
Uppdaterad januari 2015
hörighet eller kan ge meritpoäng. Det tal du då får fram, det s.k. jämförelsetalet, är maximalt 20,00. Det avrundas till två decimaler.
5. För att få fram jämförelsetalet ska du också räkna med kom- pletteringar som krävs för behörighet och de kompletteringar du gjort för att höja ditt jämförelsetal, gäller enbart utbyte.
6. Betyg i utökade kurser eller kompletteringar som ger dig me- ritpoäng ska också räknas med i jämföresletalet.
7. Till jämförelsetalet läggs sedan eventuella meritpoäng. Jäm- förelsetal plus meritpoäng ger ditt meritvärde. Ditt meritvärde kan maximalt bli 22,5.
Betygsurval
Om det finns fler sökande än platser till en utbildning, görs ett urval bland alla behöriga sökande. Vid lika meriter får ett urval göras genom prov, intervjuer eller genom lottning. Högskolan be- slutar om urval vid lika meriter och det är vanligt att man använder högskoleprovet.
Det finns betygsurval och provurval. Även alternativt urval kan förekomma där andra meriter än betyg och högskoleprov vägs in.
Regeringen har beslutat att sökande med gymnasieexamen under en treårsperiod, med början sommaren 2014, ska tilldelas platser i en egen betygsgrupp, BIex.
Betygsurvalet består av två grupper: betygsgruppen, som delas i BI och BII, samt folkhögskolegruppen, BF. Du med gymnasie- examen som ingår i BI kommer också att ingå i den nya betygs- gruppen BIex.
Betygsgruppen
BI * Gymnasiebetyg, utan kompletteringar.
BII Gymnasiebetyg, med kompletteringar.
* I BI ingår den nya betygsgruppen för sökande med gymnasieexamen BIex.
Folkhögskolegruppen
BF Sökande med studieomdöme från folkhögskolan.
Platserna i betygsurvalet fördelas i tre steg:
1. Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga sö- kande i betygsgruppen och i folkhögskolegruppen.
2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp fördelas plat- serna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga sö- kande i BI och BII.
3. I nästa steg minskas platserna med en tredjedel i BII som se- nare förs över till BI.
4. Platserna i BI delas i sin tur i två grupper, BI och den nya gruppen BIex. Behöriga sökande med gymnasieexamen ingår i BI och BIex.
Du som har höjt ditt meritvärde med ett nytt betyg i en kurs, eller med en kurs som kan ge meritpoäng, konkurrerar både i BI, BIex och BII (i grupp BI och BIex med ditt ursprungliga meritvärde och i grupp BII med ditt nya högre meritvärde). Du som har kom- pletterat för att få särskild behörighet, konkurrerar bara i BII till aktuell utbildning. Du som har yrkesexamen som kompletterat för grundläggande behörighet ingår i BI/BIex.
Högskoleprovsurval – en andra chans
Om du har gjort högskoleprovet placeras du i ytterligare en urvals- grupp, när du söker en utbildning som du är behörig till. Normalt fördelas minst en tredjedel av platserna på grundval av betyg och minst en tredjedel av platserna på grundval av högskoleprovsresul- tat. Läs mer om och anmäl dig till högskoleprovet via studera.nu.
FAKTA
Högskoleförberedande examen
Examen från ett högskoleförberedande program omfattar 2 500 gymnasiepoäng där minst 2 250 gymnasiepoäng ska ha lägst bety- get godkänt (E).
I de godkända betygen måste det ingå kurser i svenska eller svenska som andraspråk på sammanlagt 300 gymnasiepoäng (Svenska 1–3, alternativt Svenska som andraspråk 1–3), engelska på sammanlagt 200 gymnasiepoäng (Engelska 5 och 6) samt mate- matik på sammanlagt 100 gymnasiepoäng (matematik 1b eller 1c). I examen ingår också godkänt betyg i gymnasiearbetet.
En gymnasieexamen från ett högskoleförberedande program ger grundläggande behörighet.
Yrkesexamen
För att en yrkesexamen ska ge grundläggande behörighet måste Engelska 6, Svenska 2 och 3 ingå i examen eller kompletteras i efterhand. Sökande som kompletterat för grundläggande behörighet ingår i BI/BIex.
Översikt
Val av inriktning inför ÅK2 El- och energiprogrammet
Inriktning Elteknik EEELT
ELRELF0 100p Elkraftteknik
ELPRA0 100p Praktisk ellära (denna kurs har du redan läst i ÅK1) INSELI0 200p Elinstallationer
INSKOM01 100p Kommunikationsnät 1 INSBES0 100p Belysningsteknik
INSELS0 100p Elmotorstyrning
AUTFAS01 100p Fastighetsautomation 1 SAASVT00S 100p Svets grund
AUTALL0 100p Allmän automation
LARLAM0 100p Larm-, övervaknings- och säkerhetssystem FÖSSEV0 100p Servicekunskap
Inriktning Energiteknik EEENE
ENEENE02 100p Energiteknik 2 ENEFÖR0 100p Förnybar energi
ELLPRA0 100p Praktisk ellära (denna kurs har du redan läst i ÅK1) ELRELF0 100p Elkraftteknik
DRIAVH01 100p Avhjälpande underhåll 1 ENEVAE0 100p Vatten och processkemi MÄTMÄT0 100p Mät- och reglerteknik INSELS0 100p Elmotorstyrning KOTKOS01 100p Konstruktion 1
SAASVT00S 100p Svets grund
AUTALL0 100p Allmän automation FÖSSEV0 100p Servicekunskap
