Stefan Fölster, Anders Rydeman Maj, 2004
Färre företagare än någonsin tidigare i Sverige – rekordmånga vilande företag.
Sammanfattning
Antalet företagare är nu för första gången sedan krisåren i början på 1990-talet under 400 000 och mätt i procent av befolkningen i yrkesverksam ålder är andelen egenföretagare nu under 7 procent vilket t.o.m. är lägre än under krisåren för drygt ett decennium sedan (se diagram 1). Den största minskningen har skett inom kategorin handeln och kommunikationer. Men också tillverkningsföretagare har minskat. En ökning har framförallt skett inom kategorin finansiell verksamhet och företagstjänster.
Diagram 1. Företagare i procent av befolkning i yrkesverksam ålder (16-64 år) 1990-
2003.
Källa: SCB, AKU.
Under tidigare decennier har andelen företagare minskat, delvis till följd av allt färre jordbrukare och en allt större offentlig sektor. Andelen företagare av svenskar i yrkesverksam ålder nådde en lågpunkt på 7 procent år 1991. Under 1990-talet förekom många förändringar i näringslivsstrukturen som borde ha lett till fler företag, t.ex.
avregleringar på olika områden, fler möjligheter för företag inom den offentligt finansierade sektorn, och en utveckling mot att företag oftare köper in tjänster från outsourcade underleverantörer. Trots dessa trender ligger andelen företagare nu på en rekordlåg nivå på 6,8 procent av svenskar i yrkesverksam ålder.
Som företagare räknas enligt SCB de som i huvudsak försörjer sig genom sitt eget företag. Det hävdas ibland att minskningen av antal företagare inte spelar så stor roll eftersom antal registrerade företag ändå har ökat. I denna analys visas emellertid att
Företagare i procent av befolkning i yrkesverksam ålder 1990-2003
0 1 2 3 4 5 6 7 8
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Totalt
Utan anställda
Med anställda Procent
denna ökning är missvisande och kan förklaras av speciella faktorer. Antal vilande företag har t.ex. ökat kraftigt. Många företagare har också delat upp verksamheten i två eller flera juridiska enheter.
Antal vilande eller inaktiva företag (definierade som företag med en årsomsättning lägre än 1000 kronor) ökade t.ex. från 45 000 under 1997 till 62 000 under 2003 eller med närmare 40 procent. Antalet aktiva företag ökade under samma period med drygt 47 000 eller 6,4 procent.
Många egenföretagare har också flera företag registrerade. Om man exkluderar sidoföretag får man en bättre bild av det aktiva företagandet1. När väl vilande företag, sidoföretag och ett antal andra mindre definitionsfrågor är hanterade blir bilden densamma som för antal företagare. Svenska företag i förhållande till yrkesverksam befolkning är 6,65 procent och har har minskat.
Utvecklingen av antalet företag påverkas således av ett antal faktorer som gör siffrorna svåra att tolka och den mest rättvisande bilden av företagandet i dag ges av SCB:s månatliga statistik över antalet aktiva företagare. Och denna bild är som framgår av diagram 1 mycket oroande i en situation när arbetslösheten fortsätter att öka och när alla är överens om att de framtida jobben i hög grad måste skapas i de små och medelstora företagen. Det finns helt enkelt för få företagare och aktiva företag i landet för att hålla uppe sysselsättningen.
Nyföretagandet har inte heller visat några tecken på att öka under senare år och det är uppenbart att nyföretagandet är för lågt för att lägga grunden för den expansion av antalet jobb i företagen som idag krävs för att vi långsiktigt skall få ner arbetslösheten.
Även vid en jämförelse med andra länder är nyföretagandet fortsatt mycket lågt.
Denna utveckling av företagandet står i bjärt kontrast till den allt bredare enighet om småföretagens nyckelroll för den framtida tillväxten och sysselsättningen som finns i den ekonomisk-politiska debatten såväl här hemma som i EU. Den svenska regeringen har t.ex. satt upp som explicita mål att såväl antalet nystartade företag som antalet personer som är företagare skall öka.
1 Detta görs i SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) som bara inkluderar ett företag per individ.
2. Antal företagare
Den mest representativa bilden av hur omfattande det aktiva företagandet är fås i den arbetskraftsundersökning som SCB månatligen gör. I denna urvalsundersökning får man fram antalet personer som har företagandet som huvudsyssla och således får sin huvudsakliga försörjning från det egna företagandet. Därmed får man en siffra som på ett bra sätt speglar hur många aktiva företagare det verkligen finns.
Såsom framgått av diagram 1 visar denna arbetsmarknadsstatistik att antalet företagare under senare år har minskat och idag är ungefär lika stort som 1990. Som andel av befolkningen i yrkesverksam ålder är antalet företagare idag t.o.m. något lägre än i början på 1990-talet och andelen ligger idag på strax under 7 procent.
Den regionala fördelningen i tabell 1 visar att andel företagare har utvecklats relativt gynnsamt i Blekinge, Halland och Stockholm. Däremot har antal företagare minskat mer än i övriga landet i Dalarna, Jönköping, Kronoberg, Jämtland och Västerbotten.
Tabell 1. Andelen företagare i procent av befolkning i yrkesverksam ålder 1995 och 2003
Län 1995 2003 Differens Relativ
performance
Stockholms 8,37 8,35 -0,02 "vinnare"
Uppsala 7,26 6,20 -1,06
Södermanlands 6,55 5,70 -0,85
Östergötlands 6,98 5,95 -1,03
Jönköpings 8,51 6,38 -2,13 Förlorare
Kronobergs 9,53 7,89 -1,64 Förlorare
Kalmar 8,91 8,02 -0,89
Gotlands 11,39 11,03 -0,37
Blekinge 4,99 6,13 1,14 "Vinnare"
Skåne 8,07 7,26 -0,81
Hallands 8,89 8,94 0,05 "Vinnare"
Västra Götalands 7,83 6,35 -1,48
Värmlands 7,63 6,79 -0,84
Örebro 6,35 5,81 -0,54
Västmanlands 6,70 5,72 -0,98
Dalarnas 7,73 5,52 -2,21 Förlorare
Gävleborgs 6,88 5,76 -1,12
Västernorrlands 6,52 6,17 -0,35
Jämtlands 10,19 8,70 -1,49 Förlorare
Västerbottens 6,76 5,31 -1,45 Förlorare
Norrbottens 6,29 5,53 -0,76
Hela riket 7,77 6,94 -0,83
Förra året var antalet företagare lägre än 400 000 för första gången sedan 1992, närmare bestämt knappt 397 000. Jämfört med toppåret 1995 är minskningen drygt 30 000 eller ca 7 procent (se tabell 2). Minskningen av företagandet är som störst inom jordbruk, tillverkningsindustri samt handel& kommunikation, medan antalet företagare ökar mest
påtagligt inom finansiell verksamhet och företagstjänster, samt utbildning och forskning.
Tabell 2. Antal företagare 1995 och 2003 fördelade efter branscher.
Företagare 1995
Företagare 2003
Förändring I procent Jord- och skogsbruk, fiske 70 400 50 200 -29%
Tillverkning 44 100 36 400 -17%
Bygg 46 200 46 000 -1%
Handel, Kommunikationer 126 900 96 000 -24%
Fin. verksamhet, företagstjänster 72 500 88 000 +21%
Utbildning, forskning 4 100 5 200 +27%
Vård och omsorg 11 900 12 600 +6%
Personliga och kulturella tjänster mm
52 000 60 700 +17%
Totalt 428 100 396 700 -7%
Källa: SCB, Företagsregistret och AKU (företagare).
Företagare utan anställda
Majoriteten av företagarna är företagare utan anställda och om man bara fokuserar på dessa s.k. soloföretagare, så visar SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) att denna grupp uppgick till ca 243 000 under 2003. Dessa är företagare i sin huvudsyssla och får således sin huvudsakliga inkomst från företagandet. Tabell 3 visar att gruppen egenföretagare utan anställda har minskat med ca 9 procent sedan 1995.
Tabell 3. Antal egenföretagare utan anställda 1995-2003 fördelade efter branscher.
1995 2003 Förändring i antal 1995-2003
Procentuell förändring 1995-2003 Jord- och skogsbruk, fiske 58 200 37 200 -21 000 -36
Tillverkning 21 100 17 600 -3 500 -16
Bygg 27 500 26 500 -1 000 -4
Handel, Kommunikationer 65 800 47 600 -18 200 -28 Fin. verksamhet, företagstjänster 47 700 60 000 +12 300 +26
Utbildning, forskning 2 900 3 000 +100 +3
Vård och omsorg 6 700 7 200 +500 +7
Personliga och kulturella tjänster mm
38 800 44 200 +5 400 +14
Totalt 268 700 243 300 -25 400 -9
Källa: SCB, AKU.
I tabellen ges också en bild av i vilka näringar dessa företagare utan ställda är verksamma. Den branschvisa utvecklingen visar att liksom för den totala gruppen egenföretagare är det inom finansiella tjänster och övriga företagstjänster som expansionen sker. Detta är också en stor grupp som står för ca 25 procent av alla egenföretagare. Handel & Kommunikation är vid sidan av jordbruket den sektor där antalet företagare utan anställda minskat mest.
3. Antal företag
Under 2003 fanns det totalt 856 000 registrerade företag i Sverige. Siffran är hämtad ur SCB:s företagsregister och inkluderar alla företag som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet i privat eller offentlig sektor. Samtliga juridiska personer ingår plus fysiska personer som har F-skatt, momsregistrering eller inregistrerad firma.
En uppdelning av alla registrerade företag efter juridisk form framgår av tabell 4 som visar att ca 480 000 av de registrerade företagen utgörs av fysiska personer, medan antal aktiebolag uppgår till 242 000 och antalet handels- & kommanditbolag till sammanlagt 74 000.
Tabell 4. Företag efter juridisk form 2003.
Fysiska personer 478 000
Handelsbolag och Kommanditbolag 74 000
Aktiebolag 242 000
Bostadsrättsföreningar 13 000
Ideella föreningar 24 000
Övrigt (stiftelser, fonder, dödsbon mm) 25 000
Totalt 856 000
Källa: SCB, Företagsregistret
Tabell 5 visar att under 2003 hade 642 000 av 856 000 registrerade företag inga anställda. Totalt har antalet företag ökat från 791 000 1997 till 856 000 år 2003. Det är viktigt att understryka att denna statistik även inkluderar många företag med obefintlig eller mycket begränsad aktivitet, där företagaren får sin huvudsakliga inkomst från annat håll. Den bild av företagandet som siffrorna för samtliga företag i företagsregistret ger är därför missvisande som indikator på det aktiva företagandet.
Tabell 5. Totalt antal registrerade företag 1997 och 2003.
1997 2003
Totalt 791 000 856 000
minst 1 anställd 195 000 214 000
inga anställda 596 000 642 000
Totalt enligt RAMS2 382 000 398 0003 Källa: SCB, Företagsregistret + RAMS
SCB:s registerbaserade totalstatistik (RAMS) inkluderar enbart ett företag per företagare och dessutom inkluderas företaget endast om det är från företaget och inte från annan anställning som personen får sin huvudsakliga inkomst. Denna beräkning av antalet företag ger därigenom en bättre bild av det aktiva företagandet. Mätt på detta sätt är antalet företag ungefär hälften så stort som det totala antal som finns registrerat i
2 RAMS (Registerbaserad ArbetsMarknadsStatistik) bygger på registrerade företag, men i fallet egna företagare inkluderas bara ett företag per individ och endast om det är från detta företag som personen har sin huvudsakliga inkomst. Jämfört med totalt registrerade företag exkluderas således företag som utgörs av en företagares ”andra”- eller ”tredje”-företag + de företag som kan sägas vara sidoföretag för en person som får sin huvudsakliga inkomst från anställning.
3 Avser 2002
företagsregistret och ökningstakten under de senaste åren är ännu lägre än för totalt antal företag (tabell 5).
Att ökningen av antalet aktiva företag har varit än mer blygsam än för totalt antal företag, förklaras av att vi fått ett ökat antal ”vilande” företag (företag med årlig omsättning som är lägre än 1000 kronor) under senare år. Tabell 6 visar antalet vilande företag 1997 och 2003. Ökningen under perioden är drygt 17 000 företag eller närmare 40 procent.
Tabell 6. Förändring av antalet ”vilande” företag mellan 1997 och 2003 fördelade efter branscher.
”Vilande”
företag 1997
”Vilande” företag 2003
Förändring 1997-2003
Jord- och skogsbruk, fiske 1813 2160 +347
Tillverkning 1740 3048 +1308
Bygg 1282 2254 +972
Handel, Kommunikationer 6873 9575 +2702
Fin. verksamhet, företagstjänster
7113 14004 +6891
Utbildning, forskning 263 598 +335
Vård och omsorg 214 440 +226
Personliga och kulturella tjänster mm
2507 4618 +2111
Okänd näringsgren 23268 25748 +2480
Totalt 45 073 62 445 +17 372
Källa: SCB, Företagsregistret
Tabell 6 visar också ökningen av antalet ”vilande” företag branschvis och de branscher där antalet vilande företag procentuellt ökat allra snabbast är inom finansiell verksamhet och företagstjänster, utbildning&forskning samt vård och omsorg, Också inom dessa annars expansiva tjänstesektorer ser via alltså en uppbromsning av det aktiva företagandet.
En närmare analys av statistiken enligt RAMS visar också att ungefär en tredjedel av ökningen på ca 16 000 företag under perioden 1997-2002 (se tabell 7) är teknisk till sin natur och enbart speglar den nettoökning av antal företag som skett i samband med fusioner och avknoppning under perioden. Om man också exkluderar utlandsägda företag, som ökat snabbt under perioden, och enbart fokuserar på det inhemska företagandet, så visar det sig att antalet företag mätt som andel av befolkningen i yrkesverksam ålder i själva verket minskat under perioden.
Dessutom visar en närmare analys av statistiken att ca en tredjedel av ökningen under perioden 1997-2002 enbart speglar den nettoökning av antal företag som skett i samband med fusioner och avknoppning under perioden. Om antalet företag justeras för detta fås en bättre bild av den underliggande förändringen i antalet företag och ökningen blir då mycket begränsad, eller drygt 11 000 företag (se tabell 7). Om också utlandsägda företag exkluderas och fokus inriktas på det inhemska företagandet så framgår att antalet företag i relation till antalet personer i yrkesverksam ålder i själva verket har minskat under perioden (tabell 6).
Tabell 7. Antal företag i procent av personer i yrkesverksam ålder 1997-2003.
Samtliga företag
Aktiva4 företag
Justerat5 antal företag
Exklusive utlandsägda företag
Företag i % av personer i yrkes-verksam ålder
1997 791 385 746 312 382 181 378 494 6,69 1998 810 337 751 918 389 734 385 781 6,80 1999 797 338 738 909 387 254 382 991 6,73 2000 814 733 753 916 392 035 386 516 6,76 2001 829 251 767 264 391 769 383 948 6,67 2002 842 358 778 260 393 601 385 100 6,65 2003 856 517 794 072
Förändring 1997-2003
+65 132 (+8,2%)
+47 760 (+6,4%)
+ 11 420 (+3,0%)
+ 6 606 (+1,7%) Källa: SCB.
4 Samtliga företag minskat med ”vilande” företag (definierade som företag med mindre än 1000 kronor i årsomsättning).
5 Antal företag enligt RAMS (SCB:s registerbaserade statistik som inkluderar ett företag per individ) justerat för den förändring i antalet företag som skett som ett resultat av sammanslagningar och avknoppningar under perioden.
4. Nyföretagandet
Det är inte helt enkelt att på ett relevant sätt belysa omfattningen av det genuina nyföretagandet i Sverige. Det har också förts en diskussion om nivån på nyföretagandet i Sverige och i vilken utsträckning den är ”tillräcklig” för att klara tillväxten, jobben och välfärden. Denna genomgång av det aktiva företagandet ger dock ett starkt stöd för att nyföretagandet är för litet för att hålla uppe det totala företagandet och minska arbetslösheten.
Den undersökning som kanske bäst fångar det totala nyföretagandet är den årliga studie som ITPS och SCB gör. Den visar heller inte på någon ökning under de senaste åren, utan antalet nystartade företag under den senaste tioårsperioden har legat ganska konstant kring 35-40 000 årligen (se diagram 2). Under 2002 startades 37 400 nya företag jämfört med 38 800 under toppåret 2000. Som lägst var antalet nystartade företag ca 34 000 under 1998.
Diagram 2. Antal nystartade företag 1995-2002.
Källa: ITPS
ITPS skiljer i sin undersökning på nyregistrerade och nystartade företag. Antal nyregistrerade företag (som tas fram genom bearbetning av PRV:s data) kan uppskattas vara 15-20 000 fler, men denna siffra inkluderar då också diverse ombildningar och ägarbyten, vilket gör att denna statistik kan sägas ge en viss överskattning av det genuina nyföretagandet.
Att nyföretagandet i Sverige även vid en internationell jämförelse är lågt framgår bl.a.
av den årliga undersökning av nyföretagandet som genomförs av Babson College och Kaufmann Center for Entrepreneurial Leadership (Global Entrepreneurship Monitor).
Man mäter där hur stor andel av den yrkesverksamma befolkningen som under de senaste 42 månaderna har varit med om att förbereda starten eller faktiskt startat upp ett
Antal Nystartade företag
31000 32000 33000 34000 35000 36000 37000 38000 39000 40000
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
företag. Andelen i Sverige ligger på runt 4 procent jämfört med t.ex. 11 procent i USA och 5 procent i genomsnitt i EU (diagram 3).
Diagram 3. Företagandet i olika länder.
Källa: Global Entrepreneurship Monitor, 2003.
5. Sammanfattande slutsatser om förtagandets utveckling under senare år De huvudslutsatser som kan dras av denna genomgång av företagandet är:
• Antalet aktiva företagare (personer som får sin huvudsakliga inkomst från företagandet) har minskat under senare år och var 2003 på den lägsta nivån sedan krisåren i början på 1990-talet. Detta framgår av SCB:s arbetskraftsundersökning som bättre än andra statistikkällor fångar hur många som idag är aktiva företagare.
• Den begränsade ökning av antalet företag som framkommer i statistiken är missvisande som indikator på företagandets omfattning. En stor andel av de registrerade företagen har mycket begränsad aktivitet och antalet ”vilande”
företag (företag med lägre omsättning än 1000 kronor per år) har också ökat under de senaste 5-6 åren. Samtidigt förklaras en del av ökningen av en förändring i företagsstrukturen (avknoppning, outsourcing mm). Det finns också en tendens till ett ökat antal företag per företagare. Om man också exkluderar utlandsägda företag och fokuserar på det inhemska företagandet så har antalet företag mätt som andel av befolkningen i yrkesverksam ålder t.o.m. minskat.
• De branscher som visar på ett ökat företagande är framför allt finansiell verksamhet och andra företagstjänster, medan handel, kommunikation,
Nyföretagande 2003
Antal personer engagerade i att starta upp företag under de senaste 3,5 åren i procent av befolkningen i yrkesverksam ålder
0 2 4 6 8 10 12
IRL SPA DK UK TY IT NL SE FI BE FR SE EU USA Procent
tillverkningsindustri och jordbruk är de branscher som visar störst minskning av företagandet.
• Nyföretagandet såsom det redovisas i ITPS:s statistik visar att nyföretagandet under senare år legat på en nivå kring 35 - 40 000 nya företag per år. Någon trendmässig förändring går inte att skönja, men nyföretagandet är uppenbart på en för låg nivå för att utgöra en tillräcklig bas för långsiktigt ökad sysselsättning i näringslivet. Nyföretagandet i Sverige är också lågt i jämförelse med andra länder. Det ligger inte bara klart lägre än i USA, utan också lägre än genomsnittligt inom EU.
