Handlingsplan mot hedersrelaterat våld
i Flens kommun
Arbetet mot
hedersrelaterat våld har starkt stöd i FN:s barnkonvention:
”Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Ingen får diskrimineras”.
(artikel 2 i FN:s barnkonvention)
”Barnets bästa
ska alltid komma i främsta rummet”.
(artikel 3 i FN:s barnkonvention)
FN:s kvinnokonvention tar upp stela, traditionella roller och kräver att [...]
”lämpliga åtgärder vidtas för att:
ändra män och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa seder och bruk som grundar sig på föreställningar om
det ena könets underlägsenhet eller på stel- nade roller för män och kvinnor”.
(artikel 5 i FN:s kvinnokonvention)
3 Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Vad menas med hedersrelaterat våld?
3. Familjepyramiden 4. Hederskulturens normer 5. Skulden läggs på flickan 6. Har religion betydelse?
7. Förebyggande arbete
7.1 Arbetsmarknads- och utbildningscentrum (AU-centrum) 7.2 Kultur- och fritidsnämnden
7.3 Skolans ansvar 8. Att se och upptäcka
9. Konkreta rutiner och olika typer av förtryck 10. Anmälningsskyldigheten
11. Socialtjänsten
Bilagor Referenser Kontakter
Sidan 4 56 7 89 1011 11 1214 1620 21
2426 27
1. Inledning
Denna handlingsplan är en reviderad upplaga av den tidigare handlings- planen som blev slutprodukten av ett treårigt projekt i Flens kommun runt hedersrelaterat våld och förtryck.
Länsstyrelsen gjorde 2004 en kart- läggning av förekomsten av heders- förtryck och våld i länet och utifrån denna beviljades projektmedel till olika förvaltningar i Flens kommun.
Projektet fick namnet TILLIT vilket senare blev namnet på den grupp som blev kommunens referensgrupp i dessa frågor. Handlingsplanen är riktad till personal som arbetar i Flens kommun.
Den har sammanställts av flera olika skäl, var och en lika viktig.
• att informera om vad hedersrela- terat våld är och vilka signaler vi måste vara uppmärksamma på.
• att starta en process där man reflekterar och diskuterar kring den problematik som hederskulturer kan innebära för barn och ungdomar i vår kommun.
• att vara ett praktiskt verktyg hur man går till väga då man misstänker att någon individ står under heders- förtryck.
• att tydliggöra olika aktörers an- svarsroller kring hedersförtryck.
Området kan kännas svårt att ta till sig på grund av att det strider mot värderingar och sätt att se på indivi- dens självständighet och okränkbar- het. När man letar efter kunskap inom detta viktiga område ställs man ofta inför egna och andras värderingar kring människors rättigheter och skyl- digheter gentemot varandra.
Trots detta eller kanske just på grund av denna skillnad är det viktigt att sätta fokus på hedersfrågan och skaffa sig kunskap så att vi gemensamt kan sträva mot en förbättring för dessa individer. Det är ett oerhört viktigt arbete som kan göra enorma skillnader på både individ- och gruppnivå.
2. Vad menas med hedersrelaterat våld?
Från Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se
”Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig uttryck i form av fysiskt och psykiskt våld, men även socialt, till exempel genom att en person isoleras eller att hennes eller hans vardagsaktivitet kontrolleras.
Det hedersrelaterade våldet och förtrycket utmärks av att det är planerat, kollektivt sanktionerat och ibland kollektivt utövat samt att ett så kallat hederstänkande har en avgörande roll.”…..
”Såväl flickor och kvinnor som pojkar och män kan drabbas av denna typ av våld och förtryck, även om det främst är centrerat kring kontroll av flickors och kvinnors sexualitet och familje- bildning.
Påtvingade arrangerade äktenskap är en form av hedersrelaterat våld och förtryck.”
5
Från RFSL Brottsofferjour hemsida www.rfsl.se/brottsoffer
”Det som kallas hedersrelaterat våld och förtryck berör även hbt- personer, både kvinnor, män och transpersoner. Man kan också tala om förtryck och våld inom familjen.
Hedersrelaterat våld och/eller familjeförtryck av hbt-personer kan dels uttryckas i form av psykiska kränkningar, att man inte får delta på familjehögtider eller att man inte talas om inom släktgruppen utan man blir utesluten. Man kan drivas till tvångsäktenskap med en heterosexuell person. Men det kan även handla om hot om fysiskt våld eller att man faktiskt blir slagen”
Kontroll, tvång, våld och mord i hederns namn är ibland en
förekommande del av samhällen i en del patriarkala familjesystem. Dessa kännetecknas av ett gruppcentrerat skamtänkande. Bakom den som begår hedersbrotten ligger alltid ett
kollektivt tryck om att någon måste straffas för att hedern ska kunna återupprättas.
De allvarligaste hedersbrotten är alltid planerade och på grund av det
kollektiva trycket oftast kompromiss- lösa och långsinta.
3. Familjepyramiden
Familjerna som de utsatta unga och deras anhöriga lever i kan liknas vid en pyramid. Högst upp i toppen av pyramiden befinner sig pappan som har den avgörande makten inom familjen. Pappan är familjens
representant utåt. I dessa patrialkala familjetyper ingår även släkten, t ex tillhör både mammans och pappans föräldrar familjen. dessa står under pappan i pyramiden och underst i detta hierarkiska system befinner sig flickorna.
I samhällen som domineras av patriarkala familjer har mannen en mycket mer framträdande och överordnad roll än kvinnan.
Detta är även tydligt i barnens
uppfostran där pojkarna får mer frihet och större rättigheter än flickorna.
Flickorna måste förhålla sig till sina bröder och samtidigt anpassa sig till krav från släkten och pappan.
I denna typ av utvidgad familj har barn och föräldrar inte bara ansvar och skyldigheter mot varandra utan även mot en större krets av släktingar.
Eftersom familjen är den avgränsade enhet som ansvarar för medlemmarnas sociala och ekonomiska trygghet blir mycket få saker en familjemedlems enskilda angelägenhet.
Mannens heder är först och främst kopplad till hans egen förmåga att försörja och beskydda familjen.
Kontrollen av kvinnans/personens sexualitet betraktas som nödvändig för att denne ska bli framgångsrikt gift med hänsyn till familjens heder.
Detta gäller även hbt-personer som genom att inte leva enligt hetero- normen brutit mot hederskodex som finns i många familjer och grupper och därmed påfört skam på gruppen.
Ett giftemål kan medföra både ekonomiska och andra konsekvenser för den utvidgade familjen. Därför hanteras frågan om äktenskapspartner som en familjeangelägenhet,
vanligtvis av den man som ansvarar för familjen. I den utvidgade familjen är man i första hand en familjemedlem och i andra hand en enskild individ.
Gruppens framgång och lycka är viktigare än den personliga.
4. Hederskulturens normer
Det faktum att familjens heder stän- digt står på spel bidrar till en stram kontroll. Det behövs inte mycket för att få ett dåligt rykte. Om en ung kvinna talar med en utomstående man riskerar ryktet om lättsinnighet (läs; hora) att vanhedra hela familjen.
Eftersom skammen drabbar hela familjen om någon i familjen bryter mot gruppens normer värnar familjen ständigt om varandras beteende.
Både männen och kvinnorna i familjen kan därför medverka till utövandet av våld och förtryck mot en ung kvinna/
flicka.
Männen deltar på grund av att hedern är knuten till de unga kvinnornas sexuella beteende och kvinnorna deltar eftersom de är ansvariga för barnens uppfostran och därmed ansvariga om flickan bryter mot normerna.
Att undvika skam och vanära över sin familj blir ett överordnat mål.
7
Även om det oftast är flickor och unga kvinnor som utsätts för förtryck i hederns namn så förekommer det att pojkar blir utsatta. Det händer när pojkar blir tvingade att gifta sig med någon mot sin vilja och det
förekommer att homosexuella relationer genererar hedersrelaterat förtryck och våld.
5. Skulden läggs på flickan
I det hedersrelaterade bestraffnings- utövandet får flickan ensam hela skulden. Att bryta mot normerna anses som ett oförlåtligt felsteg och måste medföra ett straff för henne, fysiskt eller socialt, medan förövaren/
bestraffaren får godkännande av sin närmaste omgivning i sitt utövande av våld och förtryck.
Skillnaden mellan kulturer ställs på sin spets när familjer som är patriarkalt uppbyggda flyttar till kulturer som Sverige.
Familjen i fråga ska då förhålla sig till anpassningskraven som omgivningen i det nya landet ställer. Behovet av att bevara den egna identiteten är van- ligtvis stark men ju längre
familjen lever i Sverige blir det svårare att upprätthålla den
patriarkala maktstrukturen. Det är flera omständigheter som bidrar till detta. Barnen kan upplevas som ett hot mot föräldrarnas maktutövning och syn på uppfostran. Genom sin skolgång blir barnen mer och mer integrerade i det nya samhället och får större medvetenhet och säkerhet gällande sina rättigheter som individer och som flickor. Föräldrarna hamnar dessutom ofta i beroendeställning till sina barn i kontakter med samhällets olika myndigheter. På så sätt förlorar pappan sin tidigare ledarposition och roll som familjens företrädare utåt.
Ofta förlorar pappan även sin funktion som huvudförsörjare och ansvarig för familjens ekonomi, vilket ytterligare belastar hans position i familjen.
När ungdomarna blir sina släktingars tolkar av både språk och omvärld rubbas maktbalansen inom familjen.
Den traditionella familjestrukturen vänds upp och ned och föräldrarna förlorar sin kontroll. När den sociala ordningen är under press och när tidigare normer inte längre är självklara anses det ofta nödvändigt att sätta nya, betydligt strängare regler, som inte behövdes i
hemlandet. Särskilt de unga ogifta flickornas livsstil blir utsatt för stark social kontroll. Skvaller och rykten utgör en del av kontrollsystemet i de familjekulturer som lever med
hederstänkande.
Det finns tre omständigheter i vårt land som förstärker hedersproblemati- ken. Dessa är:
• Eftersom männen i familjen ofta inte kommer in i samhället på samma sätt som barnen på grund av
arbetslöshet, språksvårigheter eller boendesegregation väljer man ibland att stärka varandra i den egna organisationen/föreningen.
Det kan ge ny näring till det patriar- kala hederstänkandet.
• Hedersdominerade familjer lever ofta under påtryckning från släktingar och vänner i hemlandet. Dessa har inte någon förståelse för det faktum att flickors och kvinnors rättigheter i Sverige är annorlunda och bygger på en jämställd och jämlik relation mellan kvinnor och män.
• Invandrarungdomar börjar
ifrågasätta normerna hemma, vilket kan leda till att de som innehar bestämmandeposition i familjen kan ta till starkare tvång och
ökad kontroll.
6. Har religion betydelse?
Våld i hederns namn finns bland människor av olika religion och har egentligen inget med religion att göra. Det handlar om tusen år gamla traditioner bland olika folkgrupper.
Det händer att den som utövar våld utnyttjar sin religion till att förstärka och försvara förtrycket.
9
7. Förbyggande arbete
Samarbete mellan kommunens verksamheter är viktig i det enskilda stödarbetet för de flickor/unga kvinnor och pojkar/unga män som är utsatta för någon form av hedersförtryck.
Samverkan över organisationsgränser är en betydelsefull del av det förebyg- gande arbetet.
Det förebyggande arbetet ska
genomsyra all verksamhet i kommunen på följande sätt:
• Var tydliga och öppna om att Flens kommun motverkar alla former av för- tryck, även hedersförtryck.
• I vår information, kommunikation och undervisning om demokratiska och mänskliga rättigheter behandla och motverka förtryck och brott som sker i hederns namn.
• Aktivt arbeta för att påverka barns- och ungdomars attityder om mänskliga rättigheter, jämställdhet och köns- rollsfrågor.
• Ge flickor konkret information om deras rätt att bestämma över sina liv och om samhällets olika former av stöd.
• Arbeta med att stärka flickors och unga kvinnors självförtroende och ge dem kunskap om och mod att försvara sina mänskliga rättigheter.
• Delta i det förebyggande arbetet genom samverkan mellan kommunens olika verksamheter samt föreningar.
I skolans samarbete och kontakt med föräldrar bör man informera dessa om skolans och samhällets syn på brott mot de mänskliga rättigheterna och rätten att bestämma över sitt eget liv och därmed flickors och pojkars rätt att bestämma över sina liv och sina kroppar.
Om lärare misstänker att det före- kommer förtryck i hederns namn mot en flicka eller pojke bör läraren före utvecklingssamtalet med föräldrarna prata enskilt med eleven om hur de ska ta upp frågan med föräldrarna.
Om skolan ska/bör kontakta
föräldrarna för påverkan utifrån avgörs efter samtal med eleven där dennes egen bedömning avgör.
7.1 Arbetsmarknads- och utbildningscentrum
Arbetsmarknads och Utbildningscen- trum, AU-Centrum, ansvarar för vux- enutbildning och svenska för invand- rare, sfi, samt arbetsmarknadsfrågor i kommunen. I de aktuella verksamheter som AU-Centrum bedriver finns en kunskap och medvetenhet rörande hedersrelaterat våld.
Flens kommun, genom AU-Centrum, ansvarar för följande efter etablerings- reformens införande i december 2010:
• Praktisk hjälp vid bosättning
• Sfi-undervisning med samhällsorien- tering
• Att förmedla och informera så att övriga sociala insatser kommer nyanlända till del.
7.2 Kultur- och fritidsnämnden
Förvaltningen verkar för att öka personalens kunskap om
hedersrelaterat förtryck och våld.
Frågan har aktualiserats genom det förankringsarbete som följt på denna handlingsplan.
I och med handlingsplanens och TILLIT-gruppens tillkomst har beredskapen att hantera uppkomna fall förstärkts.
Förvaltningens arbete präglas av ett jämställdhetsperspektiv genom en strävan att erbjuda samtliga personer - såväl personal som deltagare, likvärdiga utvecklingsmöjligheter oberoende av kön.
11
7.3 Skolans ansvar
I skollagen står det att skolan ska genomsyras av de grundläggande de- mokratiska värderingarna, vilket betyder att skolan har ett särskilt ansvar att motverka alla former av kränkande behandlingar och att främja jämställdhet mellan könen.
Det är rektor som har särskilt ansvar för all verksamhet i skolan. Det gäller såväl undervisning som arbetsmiljö och kontakter med föräldrar.
I sitt dagliga arbete och genom utvecklingssamtalen ska läraren hålla sig ajour om den enskilda elevens personliga situation.
Alla skolpliktiga elever ska delta i ut- bildningen. I undantagsfall kan befri- else från skolplikten göras i
enighet med skollagens 3 kapitel, § 12 där hänsyn tas till särskilda
omständigheter och när det inte är rimligt att kräva att eleven deltar.
Skolan har skyldighet att göra all undervisning saklig och allsidig så att alla:
”...med samma förtroende ska kunna skicka sina barn till skolan förvissade om att de inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.”
Skolan är inte en värdeneutral plats.
En av skolans uppgifter är att överföra grundläggande värden och ge alla elever en moralisk och etisk kompass.
Skolan ska följa läroplanerna och sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde och motverkar aktivt alla former av kränkande behand- ling.
Att utsätta någon för kränkande be- handling, misshandel eller andra över- grepp är brottsligt och straffsanktione- rat i brottsbalken.
13
8. Att se och upptäcka
Viktiga observationer kan vara:
Får eleven delta i all undervisning?
Medräknat idrott och sex- och samlevnad?
Får eleven följa med på skolresor, lägerskolor och liknande?
Måste han/hon ljuga om sin partner, vilka han/hon umgås med,
fritidsvanor och liknande?
Hur är elevens studiemotivation? Hur är dennes koncentration?
Är han/hon tidvis (oförklarligt) ledsen och/eller orolig?
Problem att sova?
Visar han/hon psykosomatiska symptom (t ex huvudvärk, trötthet eller magont)?
Blir han/hon på något sätt bevakad?
T ex av en bror eller någon annan släkting?
Är han/hon oförklarligt rädd för något eller någon?
Använder han/hon termen ”vår kultur kräver...” när denne pratar om problem hemma?
Pratar han/hon om att förlova sig eller gifta sig även om han/hon är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som han/hon sannolikt inte kan känna särskilt väl?
Se även bilaga 1
En förutsättning för att kunna hjälpa
personer som utsätts för hedersrela-
terat förtryck är att någon förstår vad
som händer. Att upptäcka dem som
blir utsatta för hedersförtryck är en
viktig uppgift.
15
Om ett brott misstänks ha begåtts ska det anmälas till polisen. Det är viktigt att samtliga alternativ blir tydliga för individen. Om han/hon plötsligt tar tillbaka uppgifter om hot eller våld som hon tidigare har uppgivit betyder det inte alltid att han/hon har ljugit eller hittat på.
Det kan vara signaler på
hedersrelaterat hot från familj/släkt och att individen inte känner sig bekväm med myndighetskontakter.
För att kunna värdera risker och möjligheter av olika alternativ är det konstruktivt att göra en analys och bedömning av den unges kontaktnät och förmåga att på ett verklighets- baserat sätt bedöma konsekvenserna av olika alternativ.
För mer information kring att se och upptäcka se bilaga 2.
Uppmärksammas något eller några av dessa tecken av personal i Flens kom- mun måste han/hon våga prata med honom/henne.
Man måste våga fråga vilka krav som finns på individen från föräldrarna och vad föräldrarna har för åsikter och tankar om hans/hennes fortsatta skolgång och framtida äktenskap.
Vad skulle hända om han/hon skulle sätta sig upp mot dessa krav? Tycker föräldrarna att hedern skulle skadas om han/hon gick sin egen väg? Det är också viktigt att ta hänsyn till sexuell läggning eftersom homosexualitet kan innebära att hedersproblematiken blir ännu större.
Innan personen tar detta samtal måste den skapa ett förtroendefullt förhållande. Skola och socialtjänst lyder under olika sekretessregler. Det måste tydliggöras att föräldrar inte får veta något utan individens medgivande.
9. Konkreta rutiner och olika typer av förtryck
Om man bedömer att någon är utsatt för ett starkt hedersrelaterat förtryck och/eller brott i hederns namn måste vi reagera. Följande typsituationer och handlingslinjer kan vara till hjälp för den berörda personalen. Inledningen och förslagen på insatser grundar sig på om ungdomen är omyndig eller myndig och om brott misstänks ha begåtts eller inte.
Omyndig ungdom, inte utsatt för brott - barn i riskzon
När det ännu inte har skett ett brott finns det alltid tid för förändring och utveckling. Man kan då avgöra om det rör sig om tonårsproblem eller heders- förtryck genom att ställa bland annat följande frågor:
Hur begränsat är ungdomens livsrum?
Vilka regler och krav gäller?
Hur blir han/hon bestraffad om han/
hon bryter mot reglerna?
Blir han/hon bevakad?
Har dennes föräldrar bestämt hur framtiden ser ut angående utbildning och äktenskap?
Prata med ungdomen om dennes syn på sina rättigheter. Stämmer den med familjens åsikter?
Vilka alternativ ser han/hon i sin framtid?
Hjälp ungdomen att förstå innebörd och konsekvenser av olika alternativ som att:
• Underordna sig och godta familjens regler
• Acceptera en del krav men kämpa för sina rättigheter på andra områden
• Helt ta avstånd från föräldrarnas krav och regler.
• Fly från familjen innan 18 år, utan att lagbrott skett, utan att ha försökt förändra förhållanden och utan avslutade studier
Hjälp ungdomen att belysa olika aspekter av förekommande alternativ och ge därefter stöd för de val som görs. Stöd det egna valet.
Prata med ungdomen om varför han/
hon vill gå sin egen väg. Är det en frigörelsekamp? Eller ett personligt uttryck för mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan de båda könen?
Belys fördelarna med att inte bryta med familjen före 18-årsdagen och att avsluta studierna med så bra resultat som möjligt.
Gör medveten om vad som händer med familjen om han/hon bryter sig ur systemet.
Hur drabbas mamma och syskon?
Vilka knep kommer att användas för att få han/henne tillbaka in i famil- jen?
Gör ungdomen medveten om vad som kan hända på längre sikt. Vilka skyddsåtgärder finns och vilket skydd är behövs?
Prata om hur den nya, fria situationen kan se ut med ensamhet, nytt nätverk och ny bostadsort.
Problematisera möjligheter att klara sig utan sin familj, särskilt om mycket hängs upp på en partner.
Prata om hur föräldrarnas attityd till han/hennes frihet kan förändras.
Diskutera metod för detta förändrings- arbete. Vilka argument är bra att använda? Vilken tidpunkt är lämplig?
Hur ska det läggas upp? Vilka är viktigast att påverka först? Vem kan hjälpa att påverka föräldrarna?
Var ett stadigt stöd och hjälp indivi- den att hitta andra som kan stödja:
socialtjänst, polis, kvinnojour, ung- domsmottagning, sjukvård, vänner och föreningar.
Dokumentera vad som framkommit under arbetets gång eftersom det kan vara viktigt att ha vid eventuella rättegångar och för de som tar över stödansvaret.
Kontakta TILLIT-gruppen.
17
Omyndig ungdom utsatt för brott
(olaga tvång, hot eller våld)
Ta information på stort allvar.
Uppskatta hur stor risk det vore att blanda in föräldrarna.
Kontakta TILLIT-gruppen och rektor på skolan.
Kontakta socialtjänsten för preliminär bedömning av situationen.
Anmäl till socialtjänsten och polisen.
Tänk på att anmälan till socialtjäns- ten bör göras skriftligt. Detta är ett sätt att själv bli medveten om vilka uppgifter man lämnar och vad man går vidare med.
Dokumentera det som kommit fram under arbetets gång, som information för dem som tar över stöd ansvaret vid en eventuell rättegång.
Anmälan kan även göras anonymt, detta gäller dock inte för tjänsteman i tjänst.
Myndig ungdom inte utsatt för brott
Prata med ungdomen om dennes syn på sina rättigheter. Ta reda på vilka alternativ han/hon ser i sin framtid och hjälp att förstå innebörden och konsekvenserna av olika alternativ som att:
• Underordna sig och acceptera föräld- rarnas krav och regler.
• Acceptera vissa krav men kämpa för sina rättigheter på andra områden.
• Helt ta avstånd från föräldrarnas krav och regler.
• Fly från familjen utan att ha försökt förändra förhållanden och utan att ha avslutat sina studier.
Kontakta TILLIT-gruppen och eventuellt rektor
Hjälp den unge att se olika sidor av de olika alternativen och ge stöd i det val som görs. Den egna ståndpunkten måste bestämmas själv!
Myndig ungdom utsatt för brott
Ta information på stort allvar Stöd att anmäla till polisen
Ge information om vilket stöd och skydd som kan fås
Se till att han/hon får det skydd han/
hon önskar och har rätt till
Hjälp att få kontakt med polis, social- tjänst m fl
Kontakta TILLIT-gruppen och om ak- tuellt; rektor på skola.
19
10. Anmälnings- skyldigheten
Anmälningsskyldigheten regleras i socialtjänstlagen
(SFS 2002:13) kapitel 14 1§ och har följande formulering:
”Var och en som får kännedom om något som kan innebära att social- nämnden behöver ingripa till barns skydd bör anmäla detta till nämn- den.”
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myn- digheter inom hälso- och sjukvård, annan rättspsykiatrisk undersök- ningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
Detta gäller även dem som är an- ställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvård eller på social- tjänstens område.
För familjerådgivningen gäller istället det som sägs i tredje stycket.
De som är verksamma inom famil- jerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.
Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna social- nämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd.
Rutinen i Flens kommun är att anmäla ärenden till socialtjänsten, som i sin tur för ärendet vidare till socialnämnd.
21
När det gäller hedersrelaterad pro- blematik är ungdomen utsatt för våld eller hot från den egna gruppen och familjen. Socialtjänstens kontakt med vårdnadshavaren kan därför i sig självt utgöra ett hot mot ungdomen. Hur och när kontakten med föräldrarna sker är därför en känslig fråga när det gäller hedersrelaterad problematik.
Innan en anmälan görs till socialtjäns- ten kan man alltid göra en anonym konsultation i ärendet. Handläggaren/
socialtjänst kan sedan ta ställning till om en anmälan ska göras eller om pågående arbete med ungdomen kan fortsätta, t.ex. på dennes skola.
11. Socialtjänsten
I socialtjänstlagen står det att
socialtjänsten har skyldighet att verka för att effektivt stödja ungdomar och unga kvinnor/män som är utsatta för tvång, hot och våld i hemmet.
I ärenden som rör omyndiga
ungdomar som kan misstänkas vara eller bli utsatta för hedersrelaterat våld är det viktigt att en tidig och noggrann bedömning sker av ungdomens behov av skydd innan kontakt med vårdnadshavare sker.
Anmälan &
förhandsbedömning
Vid inkommen anmälan/ansökan gör socialsekreteraren alltid en förhands- bedömning utifrån anmälan/ansökans karaktär. Förhandsbedömningen skall bygga på ett aktivt handlande under en klart avgränsad period. Det är inte acceptabelt att passivt avvakta hän- delseutvecklingen utan man bör aktivt inhämta de uppgifter som behövs.
Detta för att snabbt avgöra om det kan komma att behövas någon åtgärd från socialnämnden.
Förhandsbedömningen värderar också behovet av att inleda eller inte inleda en utredning.
I förhandsbedömningen ingår:
• Probleminventering
• Riskbedömning och bedömning av skyddsbehov
• Uppmärksamhet på den ekonomiska situationen om ungdomen är över 18 år.
Utredning
Förhandsbedömningen ligger till grund för beslut om att inleda utredning. Vid beslut om att inleda utredning måste information om detta ges till vård- nadshavarna.
Undantaget i Sekretesslagen är dock om den enskilde kan komma att lida skada av uppgiften. Om det framkom- mer att det förekommer någon form av hedersrelaterat förtryck och om det finns syskon i familjen ska social- sekreteraren bedöma om utredning ska inledas även gällande dem.
Målsättningen i socialtjänstens arbete med unga kvinnor/män som är utsatta för hedersrelaterad problematik är att ungdomen utifrån sina egna villkor ska kunna utöva sina mänskliga
rättigheter och samtidigt, om möjligt, ha kvar sin familj.
Polisanmälan
Huvudregeln är att misstänkt brott mot minderårig alltid ska polis- anmälas. Det är polisens uppgift att utreda huruvida ett brott har begåtts.
Socialtjänsten ansvarar för den sociala utredningen.
Kvinnor/män över 18 år ges stöd i att våga göra en polisanmälan.
De får även information om att polisen kan utreda behovet av person- skydd för den utsatta ungdomen.
När det gäller barn och ungdomar som misstänks vara utsatta för vålds- eller sexualbrott samråder socialtjänsten med Barnahus Nyköping om vidare tillvägagångssätt i ärendet. Barnahus Nyköping samverkar med socialtjänst, polis, åklagare, barn- och ungdoms- psykiatrin, barnklinik och kvinno- klinik. Vid ett samråd är represen- tanter från berörda enheter med och ärendet diskuteras avidentifierat.
Under samrådsmötet görs en samlad bedömning av information som finns runt den brottsutsatta unge. Samrådet leder till att de olika myndigheterna vet om varandras planer vad gäller barnförhör, delgivning till föräldrar, socialtjänstens utredning och insatser.
Man kommer överens om hur samver- kan ska se ut. En första bedömning görs av vad den unge behöver för kris- stöd och behandling.
Lagen om Vård av Unga - LVU
Om det vid förhandsbedömningen finns indikationer på att ungdom är utsatt för någon form av hedersrela- terat våld fattas ett snabbt beslut om hennes skydd. Vård skall beslutas om det pga fysisk eller psykisk misshan- del, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhål- lande i hemmet finns en påtaglig risk att den unges hälsa och utveckling skadas. 2§ LVU.
Om situationen är akut fattar ordfö- randen i socialnämnden beslut om ett omedelbart omhändertagande enligt 6§ LVU samt placering enligt 11§ LVU.
Vidare tas även ställning till beslut enligt §14 LVU om följande:
• Hemlighållande av placering och vistelseort
• Umgängesbegränsning som innefat- tar att inte träffa föräldrar
• Att inte tillåta telefonsamtal med familj/släkt
• Att inte tillåta brevväxling Dessa beslut innebär förutom klara begränsningar även att den unge får lugn och ro i skyddad miljö och kan själva fundera över sin situation och behov utan påtryckningar från andra.
23
Bilaga 1
Dessa nedanstående frågor kan använ- das som hjälp för att avgöra ärendets karaktär och hur riskfylld situationen är:
Är ungdomen mycket begränsad eller utsatt för tvång när det gäller klädsel?
Är hans/hennes tid hårt kontrollerad?
Hur begränsad är hans/hennes rörel- sefrihet? Får han/hon träffa kamrater efter skoltid?
Är han/hon utsatt för bevakning? Före och efter skoltid? Eller till och med under skoltid?
Får han/hon delta i all slags undervis- ning? Även idrott och sexualkunskap?
Får han/hon delta i skolaktiviteter som skolresor och klassfester?
Är han/hon tillåten att ha valfria kon- takter på fritiden?
Får han/hon ha fritidsaktiviteter, till exempel en sportaktivitet?
Måste han/hon ljuga om vilka
han/hon umgås med och vad han/hon gör på fritiden?
Får han/hon ha egna pengar?
Har han/hon ansvar för hemmet?
Visar han/hon psykosomatiska symp- tom? (huvudvärk, magont)
Är han/hon tillåten att läsa vidare efter gymnasiet? På en annan ort?
Känner han/hon sig pressad att gifta sig med en person som han/hon själv inte valt? Är den personen någon han/hon känner väl?
Planerar hans/hennes familj att han/ hon ska resa till hemlandet?
Använder han/hon uttrycket ”vår kultur kräver...” när han/hon pratar om bristen på frihet i hans/hennes hem?
Vad tror han/hon skulle hända om han/hon bröt mot föräldrarnas krav?
Vilka bestraffningar kan han/hon bli utsatt för?
Är han/hon utsatt för psykisk press med muntliga, verbala angrepp?
Är/känner han/hon sig hotad?
Har han/hon utsatts för våld?
Vad har religionen för roll i familjen?
Vad har den etniska gruppen för roll i familjen?
Bilaga 2
För att få en bra bild av ungdomens situation och vilka möjligheter som finns för att förändra situationen är det bra att göra en analys. Anteckna namn, släktskap och bostadsort för nyckelpersoner.
Familjebild
Vilka personer i närheten och uppfat- tar den unge som hotande eller för- tryckande?
Vilka av ungdomens släktingar lever i Sverige? Känner han/hon sig hotad/
förtryckt av dem? Av vilka?
Vilka av den unges släktingar lever inte i Sverige? Känner han/hon sig hotad/förtryckt av dem? Av vilka?
Vilken status har de släktingar som han/hon känner sig hotad av i famil- jen?
Finns det någon person som har mycket inflytande över föräldrarna?
Vem i släkten bestämmer över straff och liknande? Finns den personen i Sverige?
Vilka i den närmaste omgivningen kan utge den största faran för ungdomen?
Är någon i ungdomens närhet krimi- nellt belastad eller våldsbenägen?
Finns det någon som hotar och slår?
Hur är relationerna i den unges när- maste familj?
Har den unge, enligt släkten, förplik- telser eller tidigare löften att infria, t ex löften om giftemål?
Har den unge någon nära släkting som blivit bortgift mot sin vilja, i eller utanför Sverige?
Vet den unge om släkten är inblandad i någon släktfejd?
Positiva faktorer
Har den unge någon/några personer i sin omgivning som han/hon upplever som positiva krafter, i Sverige eller utomlands?
Vilka litar han/hon på? (släkt, kamra- ter och vuxna utanför familjen, tex i skolan).
Hur är deras status och deras möjlig- heter att påverka familjen?
Finns det någon i den unges släkt som tidigare har lyckats gå sin egen väg?
Hur gjorde den?
Hur har släkten ställt sig till den?
Var finns den nu?
25
Hedervärt. Att arbeta med ungdomar om hedersnormer i Eskilstuna.
Kvinnoforum (2007) Stiftelsen Kvinnoforum
Frigörelse på egna villkor. Kartläggning av flickor och unga kvinnor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld.
Rapport nr 2004:4. Länsstyrelsen Södermanlands län (2004)
Mjörnell, Rigmor (2005) Handbok mot diskriminering, förtryck, hot och våld i hederns namn. Gender Developement Network
Farnaz A, Fristorp L (2003)
Överlevnadshandbok för flickor om frihet och heder. Rädda Barnen
Förtryck och våld i hederns namn. En handbok i arbetet mot hedersrelaterat våld. Sörmlandsbilder 4:2005.
Länsstyrelsen Södermanlands län (2005) www.socialstyrelsen.se >Hedersrelaterat våld och förtryck
www.rfsl.se >Vad är våld?
>Hedersrelaterat våld www.heder.nu
Referenser
27
Kontakter
På kontorstid:
Flens kommuns växel 0157-430 000 begär ”socialförvaltningens jourtelefon”
Utanför kontorstid:
070-672 84 97 0157-430 315
(båda till Räddningstjänsten) För kontakt med Tillitgruppen:
ring Flens kommuns växel 0157-430 000
För aktuell information och telefonnummer se vidare www.flen.se/tillit
Kruton –stöd och rådgivningscenter 08-508 44 558
centret@stockholm.se
Se även hemsida www.stockholm.se/kruton
Tillit
Tillit är en kommungemensam stödgrupp i arbete med att motverka hedersrelaterat förtryck och våld i Flens kommun. Barn- och Utbild- ningsförvaltningen har den samordnande funktionen för Tillitsgruppen.
Gruppen består av:
• tre personer från socialförvaltningen; utredning, stöd och behandling samt boendet för ensamkommande
• två lärare från skolan
• en skolsköterska från Elevhälsan
• en kurator från Ungdomsmottagningen
• en samordnare från AU-Centrum som möter vuxna
• en fritidsgårdsföreståndare
Syftet med TILLIT är att ge stöd i hedersrelaterade frågor och aktuella ärenden. TILLIT är inget beslutande organ utan vägledande och informativt.
I konkreta ärenden är TILLIT en tillgång som ger aktivt stöd i processen.
TILLIT håller sig uppdaterad med kunskap och forskning kring hedersrelate- rade frågor.
Mer information om hur du får kontakt med TILLIT hittar du på
www.flen.se/tillit
Här finner du även tips på litteratur, film etc. inom ämnet.
