Plan mot diskriminering och kränkande behandling på förskolor område Norr Kungsbacka kommun. Förskola - Kullaviks förskola Läsåret 2020/2021

(1)

0

Plan mot

diskriminering och kränkande behandling

på förskolor område Norr

Kungsbacka kommun

Förskola - Kullaviks förskola

Läsåret 2020/2021

(2)

1

Innehållsförteckning

Inledning s.2

Visioner och mål s.2

Förankring av plan s.3

Definitioner s.3

Vem/vilka är ansvariga för planen? s.4

Utvärdering s.4

Främjande arbete s.5

Kartläggning och nulägesanalys s.6

Förebyggande arbetet s.7

Rutiner för akuta situationer s.9

(3)

2

Inledning

Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Förskolan ska varje år upprätta en plan mot diskriminerande behandling (enligt 3 kap. 16§ diskrimineringslagen, 2008:567) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap.8§ skollagen, 2010:800). Det ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling.

Arbetet med de sju diskrimineringsgrunderna skall bedrivas separat i digitalt dokument under hela året.

Det förebyggande arbetet är den viktigaste delen för att motverka alla former av kränkande behandling. Så som vi vuxna uppträder och är mot varandra avspeglar sig hos barnen. Det gäller också att aktivt arbeta för att stärka barnen och stödja dem så att de kan och vågar ta ställning mot kränkande behandling av olika slag.

Planen revideras, utvärderas och upprättas årligen och resultat utav genomförda kartläggningar och nulägesbeskrivningar skrivs in.

Visioner och mål

Vid våra förskolor strävar vi efter att ha ett öppet klimat samt arbeta efter att främja en lyssnande pedagogik där vi lyssnar inkännande och ger återkoppling på det som berättas. All personal har som uppgift att ge barnet förutsättningar för god omsorg och verka för att miljön fysiskt som psykiskt skall vara sådan att barnen trivs, känner sig trygga och tycker det är roligt att komma och vara på förskolan. Klimatet ska vara öppet och tillåtande, det ska vara självklart för de som vistas i vår verksamhet att lyfta funderingar och komma med konstruktiv kritik. Det råder nolltolerans och förbud för personal att utsätta barn för kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, enligt 6 kap. 9§ i skollagen, samt 2 kap. 5§ i diskrimineringslagen. Förskolan skall sträva mot att ha ett normkritiskt förhållningssätt där förskolans personal synliggör, problematiserar och förändrar föreställningar och normer som begränsar individer.

Planen skall vara ett levande dokument som används aktivt under hela året. Målet är att inga former av kränkande behandling ska förekomma i vår verksamhet. (Skolverkets allmänna råd, 2012)

(4)

3

Förankring av planen

Planen mot diskriminerande behandling, presenteras och förankras:

• Görs känd för barnen genom samtal med de äldsta barnen, där man återkopplar till barnen kring de åtgärder som vidtagits utifrån det som framkommit i kartläggningen.

• För all personal återkommande varje år på arbetsplatsträff när resultaten från kartläggning är klar.

• Vid nyanställning av personal, både skriftligt och muntligt.

• Pedagogerna ansvarar för att informera föräldrarna och nya kollegor om planen.

• Planen publiceras under dokument på Vklass

• Planen görs känd för vårdnadshavare vid samråd, föräldramöten och vid utvecklingssamtal.

Definitioner

Med diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra på grund av något av följande:

• Etnisk tillhörighet

• Religion eller annan trosuppfattning

• Sexuell läggning

• Funktionsvariation

• Könsidentitet eller könsuttryck

• Ålder

• Kön

Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla barn känner sig trygga och kan utvecklas.

Med trakasserier menas ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan.

Med kränkande behandling menas att det är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har direkt samband med någon av de ovanstående grunderna.

Exempel på trakasserier och kränkande behandling kan vara

• Fysiska (att bli utsatt för slag och knuffar)

• Verbala (att bli hotad eller utsatt för nedsättande ord)

• Psykosociala (att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)

• Text och bildburna (klotter, brev, lappar m.m.)

Med mobbning menas att det är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

(5)

4

Vem/vilka är ansvariga för planen?

Rektor i förskolan har det övergripande ansvaret för att skriva fram planen samt verka för att den följs upp och utvärderas. Rektor ska också se till att all personal arbetar i enlighet med planen.

Arbetslaget utser en pedagog som ansvarar för att delta i framskrivandet samt uppföljning och utvärdering utav planen. De har också ansvar för att kartläggningar och nulägesanalyser genomförs. Arbetslagets kanske allra viktigaste uppgift är dock att hela tiden arbeta för att stimulera barns samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra.

Utvärdering

Planerna ska utvärderas årligen och ny plan upprättas i november. Planen gäller tills ny plan upprättats. Det vi ska titta extra noga på är hur väl vi lyckats implementera planen bland barn, vårdnadshavare och pedagoger. De resultat och de ev. åtgärder man kom fram till i sin kartläggning och nulägesanalys ska också utvärderas.

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats:

I arbetslaget och i arbetsgrupp samt arbetsmaterial går ut på remiss till all personal.

Delaktiga i utvärderingen:

Rektor i förskolan, personal

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:

Skall utvärderas senast: Oktober 2021

Föregående års arbete kring diskrimineringsgrunderna

Varje arbetslag har i det systematiska arbetet samtalat och ringat in förståelsen för de sju olika diskrimineringsgrunderna utifrån följande frågor:

• Vilka risker eller andra hinder för barnens lika rättigheter och möjligheter har vi upptäckt?

• Analys av orsaker samt planerade åtgärder

• Hur vi aktivt skapat och stärkt förutsättningar för alla individers möjligheter kring varje diskrimineringsgrund.

I förskole områdets genomförandeplan (SKA) finns diskrimineringsgrunderna kopplade till varje målområde för att uppnå en systematik i arbetet mot kränkningar och diskriminering.

(6)

5

Främjande arbete

Här identifierar och stärker vi de positiva förutsättningarna för likabehandlingsarbetet som genomförs i verksamheten utifrån diskrimineringsgrunderna. Vi formulerar mål kopplade till varje diskrimineringsgrund, beskriver insats, barns delaktighet och ansvarig.

Etnicitet

Mål: Insats: Barns delaktighet Klart datum: Ansvarig:

På förskolan strävar vi mot att alla ska ses som värdefulla individer oavsett språk eller hudfärg.

Vi använder mångfald som en resurs i

verksamheten.

Förskolans material, böcker, dockor osv.

speglar samhället i stort.

Vi är vaksamma på att inte vithetsnormen samt svenskhetsnormen tar över. Vi använder andra språk som en naturlig del i verksamheten.

Vi låter barnet och familj bli en resurs.

Detta sker med en respekt och frivillighet.

Pågår hela året.

Arbetslaget

Religion och annan trosuppfattning

På förskolan firar vi och pratar om de kristna och svenska traditionerna men tar även hänsyn och visar respekt för de andra religioner och traditioner.

Förskolan möter alla religioner med respekt och är öppna för olikheter utan att vara accepterande för förtryck eller annat som strider mot vår värdegrund. Vi är aktiva medsökande med barnen om olika religioner.

Alla barn ges möjlighet att delta i våra svenska traditioner samt berätta om sin egen kultur och tradition.

Pågår hela året

.

Arbetslaget.

Sexuell läggning

På förskolan strävar vi mot att alla ska ses som värdefulla individer oavsett sexuell läggning eller vilken

familjekonstellation den ingår i. Vi intar ett normkritiskt perspektiv där vi tar ansvar för att förmedla den

gemensamma värdegrund vårt samhälle vilar på.

Förskolan ansvarar för att material, böcker osv representerar samhället i stort.

Pedagogerna svarar på barns frågor med ett normkritiskt perspektiv utan att lägga in egna värderingar kring sexuell läggning osv.

Frågeställarna Fortlöpande under året

Arbetslaget

(7)

6

Könsidentitet eller köns uttryck

På förskolan strävar vi mot att alla ska ses som värdefulla individer oavsett vilket kön de identifierar sig med.

Vi intar ett normkritiskt perspektiv där vi tar ansvar för att förmedla den gemensamma värdegrund vårt samhälle vilar på.

Förskolan kategoriserar ej efter kön när det gäller grupper, material, leksaker, miljöer eller annat. Detta för att ge alla barn fler möjligheter och alternativ.

Diskuterar med barnen att vi är olika och lika, involverar barnen i utformandet av verksamheten.

Fortlöpande under året

Arbetslaget

Funktionsvariation

Förskolan planerar och organiserar verksamheten så att alla barn, både de barn med synlig funktionsnedsättning och de med icke synlig, i så stor utsträckning som möjligt inte utsätts för situationer de inte klarar av.

Vi pedagoger har ett medvetet

förhållningssätt där vi behandlar alla barn utifrån deras egna förutsättningar.

Lika är inte alltid rättvist. Vi pedagoger skapar i möjligaste mån förutsättningar så att alla ska kunna delta i de dagliga aktiviteterna.

Pågår hela året. Arbetslaget.

Ålder

Förskolan arbetar medvetet med att alla barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av ålder. Vi utvecklar verksamheten så att åldershierarkier ej uppstår.

Vi förmedlar vårt tänk till V.H.

Pedagogerna

avdramatisera vikten av ålder och istället arbeta de efter barnens utvecklingsnivå samt behov.

Ped. gör anpassningar och förändringar i våra miljöer för att

möjliggöra att ”alla kan”

oavsett ålder.

Barnen är delaktiga i den verksamhet vi bedriver efter behov och intresse.

Arbetslaget

(8)

7

Kön

Att alla barn erbjuds samma utbud av aktiviteter, material och möjligheter.

Pedagogerna ger flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. De bemöter barnens önskemål och intressen utifrån ett genusneutralt perspektiv.

Möjlighet till olika val. Vem de vill leka med och var.

Arbetslaget

På förskolan strävar vi mot att alla ska ses som värdefulla individer oavsett vilket kön de tillhör Vi intar ett

normkritiskt perspektiv där vi tar ansvar för att förmedla den gemensamma värdegrund vårt samhälle vilar på.

Samtalar Tänker på vårt

bemötande av alla kön.

Lyfter fram allas åsikter och tankar

Lyfter alla de tysta barnen.

Alla kommer till tals.

Alla lämnas lika stort utrymme

Alla är lika viktiga

Arbetslaget

Kränkande behandling

Mål: Insats: Barns delaktighet: Klart datum: Ansvarig:

Nyabarn och föräldrar samt ny personal ska känna sig välkomna och finna sig väl tillrätta i gruppen.

Alla ska känna sig trygga i att de blir lyssnade på och trodda på.

Alla ska informeras om hur vi på förskolan arbetar mot diskriminering och kränkande behandling.

Återkommande observationer av barngrupp – samtal föräldrar för att fånga upp deras tankar och observationer.

Arbetet mot kränkande behandling är ett fast punkt på pedagogers möten.

Vid konflikter låter vi alla berörda barn få sin röst hörd.

Vi tar tillsammans med barnen, fram gemensamma regler på förskolan

Pågår hela året. Arbetslaget.

(9)

8

Kartläggning och nulägesanalys

Områden som berörs i kartläggningen

I kartläggningen har kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller köns-uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning samt ålder medtagits.

Hur involveras barnen i kartläggningen?

Barnen involveras i kartläggningen på förskolan genom samtal och intervjuer.

Vårdnadshavare har involverats på föräldramöte genom reflektionsfrågor kring trygghet, tillit, tillhörighet och tolerans.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Personalen är delaktig i kartläggningen. De olika diskrimineringsgrunderna har delats upp i arbetslaget och observationer och diskussioner kring de sju diskrimineringsgrunderna har skett. BO-grupp har sedan analyserat resultatet av intervjuer, samtal och observationer av verksamheten.

Resultat och analys

Genom att sammanställa allt underlag görs sedan en analys för att ta fram vilka förebyggande åtgärder som ska ligga till grund för arbetet kommande år. Även utvärdering av föregående års förebyggande åtgärder och mål är underlag för nästa likabehandlingsplan. Detta arbete dokumenteras i det den digitala dokumentationen på varje förskola.

Vi arbetar med följande punkter:

• Mål

• Åtgärder

• Genomförande

• Utvärdering

Ansvariga enskilda förskolan

Förebyggande arbetet

Dokumentationen kring de förebyggande åtgärder och insatser förs i separat dokument genom att svara på nedanstående frågor.

2 § Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att

1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten,

2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder,

3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3. Lag (2016:828).

3 § Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande.

(10)

9

Sammanställning av kartläggningen, förebyggande åtgärder, kring de sju diskrimineringsgrunderna - 2020/21

Etnicitet

Resultat av analys: Vi arbetar och verkar i ett homogent samhälle. Det är av stor vikt att vi låter barnen på ett naturligt sätt, ta del av vår mångkulturella omvärld. Detta för att vi alla ska vidga vårt perspektiv för att möjliggöra att alla våra barn ges förutsättningar att utveckla sin förståelse för olika levnadsvillkor och kulturer. Detta kan ske i det dagliga samtalet samt genom böcker och annan media tex Polyglutt. Materialet kompletteras med dockor, lego mm som representerar olika etnicitet. Vi har en kontinuerlig dialog med vårdnadshavare kring mångfald och hur vi bemöter och inkluderar. Vi strävar mot att inkludera vårdnadshavare genom att de delger oss sin kultur och erfarenheter vilket bland annat sker vid inskolningarna.

Religion och annan trosuppfattning

Resultat av analys: Vi arbetar och verkar i ett samhälle där den kristna normen ofta blir den dominerande. Det är av stor vikt att vi låter barnen ta del av vår mångkulturella omvärld.

Detta kan ske i det dagliga samtalet samt genom böcker och annan media tex Polyglutt. Vi strävar mot att de ska få en god första förståelse för andra religioner även om de inte finns representeras i vår direkta närhet. Vi har en kontinuerlig dialog med vårdnadshavare kring mångfald och hur vi bemöter och inkluderar alla. Vi strävar mot att inkludera vårdnadshavare genom att de delger oss sin kultur och erfarenheter vilket bland annat sker vid inskolningarna.

Sexuell läggning

Resultat av analys: Vi arbetar och verkar i ett samhälle där heteronormen ofta blir den dominerande. Det är av stor vikt att vi låter barnen ta del av vår mångkulturella omvärld, kan ske i det dagliga samtalet samt genom böcker, media och annat material. Pedagogerna reflekterar kontinuerligt kring detta tillsammans. Detta för att barnen ska få en god första förståelse för att det finns olika sexuella läggningar och familjekonstellationer och att de intar ett naturligt normkritiskt perspektiv kring detta. Vi har en kontinuerlig dialog med vårdnadshavare kring mångfald och hur vi bemöter och inkluderar alla.

Könsidentitet eller könsuttryck

Resultat av analys: Vi arbetar och verkar i ett samhälle där cis-normen ofta blir den dominerande. Det är av stor vikt att vi inte kategoriserar barn i flickor och pojkar. Detta för att undvika att utesluta eller missa något barn som inte passar in i någon av dessa kategorier. Vi visar på alternativ, kan ske i det dagliga samtalet samt genom böcker, media och annat material. Detta för att barnen ska få en god första förståelse för att det finns olika köns- identiter samt att de intar ett naturligt normkritiskt perspektiv kring detta. Vi har en kontinuerlig dialog med vårdnadshavare kring mångfald och hur vi bemöter och inkluderar alla.

Funktionsvariation

Resultat av analys: För att barn med olika funktionsvariationer inte skall diskrimineras, missgynnas eller pekas ut, görs alla anpassningar och åtgärder på gruppnivå i så stor utsträckning som möjligt. Pedagogerna anpassar förhållningssätt, arbetssätt, miljön, situationer, aktiviteter så att alla barns behov möts. Vi använder oss av tydliggörande

(11)

10 pedagogik exempelvis bilder, tecken som stöd, mindre barngrupper. Olikheter är normen. Vi har en kontinuerlig förebyggande kommunikation med alla vårdnadshavare kring olika funktionsvariationer och hur vi bemöter och inkluderar alla. Vi strävar mot att inkludera vårdnadshavare genom att de delger oss sin kunskap och sina erfarenheter, vilket bland annat sker vid inskolningarna.

Enligt sekretesslagen diskuteras inte enskilda barn.

Ålder

Resultat av analys: Vi strävar mot att individanpassa verksamheten, i så stor utsträckning som möjligt, utifrån alla barns enskilda behov inte utifrån ålder. Pedagoger möter barnen utifrån individens faktiska förmågor samt utveckling och begränsar inte utifrån ålder. Vi pedagoger arbetar med att stödja barnen enligt den relationella pedagogiken. Vi använder de tre stöden, emotionellt, socialt och kognitivt i vårt bemötande och i vår undervisning. Pedagogerna har en dialog hur barnen möts på bästa sätt utifrån ålder. Vi har en kontinuerlig dialog med vårdnadshavare både vid utvecklingssamtal och i daglig kommunikation, kring hur vi bäst möter varje enskilt barn.

Kön

Resultat av analys: Vi arbetar kontinuerligt med samtal i pedagoggruppen för att skapa en medvetenhet kring ett likvärdigt förhållningssätt och bemötande samt hur vi kan skapa lika möjligheter för pojkar, flickor och andra. Pedagogerna använder sig av filmobservation för att få syn på förhållningssätt som kan vara missgynnande för något kön. Vi erbjuder på ett medvetet sätt allt lekmaterial till alla individer. Vi har en kontinuerlig dialog pedagoger emellan och med vårdnadshavare kring hur vi bäst möter varje enskilt barn.

Kränkande behandling

Resultat av analys: Vi går regelbundet igenom rutiner, miljöer så de fungerar och är logiska och säkra. Vi har en levande diskussion i pedagoggruppen för att säkerhetsställa att förhållningssätt och välmenade rutiner inte är kränkande för det enskilda barnet. Vi har nedskrivna rutiner som kommuniceras med all personal. Vi inkluderar barnen i utformandet av rutiner och regler. Samtal med vårdnadshavare förs enskilt, inga samtal sker ovanför något barns huvud.

”Viktigt att komma ihåg är att det normkritiska perspektivet och det normkritiska

förhållningssättet som sagt inte har som mål att alla ska bli just lika. Utan att alla ska få vara just olika…” Ur Normkreativitet i förskolan, 2015

Rutiner för akuta situationer

Policy

• På Särö/Kullaviks områdets förskolor råder nolltolerans mot kränkningar, trakasserier och diskriminering.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

• Närvarande och deltagande pedagoger både inne och ute som är aktiva med barnen men som även lyssnar för att upptäcka eventuella kränkningar och trakasserier.

(12)

11

• Vi har ett gemensamt uppdrag för allas barn.

Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till

• Rektor i förskola och pedagoger Telefonnummer:

• Rektor: Linda Johansson 0300-835455

• Avdelning: Solen 0300-835584

• Avdelning: Kometen 0300-835580

• Avdelning: Månen 0300-835583

• Avdelning: Regnbågen 0300-835654

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

• När det genom ett barn, förälder eller pedagog kommer fram att det har förekommit kränkningar dokumenterar pedagogerna händelsen.

• Vi utreder händelsen genom samtal och observationer.

• Vi informerar alltid båda parternas vårdnadshavare utan att bryta sekretessen.

• Vi skriver en handlingsplan beroende på ärendets karaktär.

• Rektor ska alltid informeras

• Rektor skickar incidentrapport till huvudman.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

• När det genom ett barn, vårdnadshavare eller pedagog kommer fram att det förekommit kränkningar dokumenterar rektor händelsen.

• Rektor utreder händelsen genom samtal och handlingsplan skrivs.

• Rektor informerar vårdnadshavare och ansvarar också för uppföljningen

• Rektor skickar incidentrapport till huvudman.

Rutiner för uppföljning

• Datum för uppföljning bestäms i samband med att händelsen utreds och en handlingsplan skrivs.

• Vid kränkning barn – barn ansvarar pedagogerna för uppföljning.

• Rektor närvarar vid behov.

•

Vid kränkning vuxen – barn ansvarar rektor för uppföljning.

Rutiner för dokumentation

• Dokumentation påbörjas när förskolan får kännedom om händelsen.

• Dokumentationen förvaras inlåst.

• Pedagogerna ansvarar för dokumentationen vid kränkning barn – barn.

• Rektor vid kränkning vuxen – barn.

(13)

12

Ansvarsförhållande

1. Den person som får kännedom om kränkningen ansvarar för att processen sätts igång.

2. Arbetslaget informerar rektor.

3. Arbetslaget informerar vårdnadshavarna (Arbetslaget utser vem som skall informera) 4. Arbetslaget upprättar en handlingsplan.

5. Arbetslaget ser till att dokumentationen dateras och arkiveras. (När det gäller kränkningar vuxen – barn ansvarar rektor för de olika stegen 3-5)

6. Rektor skickar incidentrapport till huvudman.