Kvalitetsredovisning för Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden i Mariestads kommun. Antagen

(1)

Kvalitetsredovisning

2009

Antagen 2010-04-29 2009 för Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden

i Mariestads kommun

(2)

Förskolor och familjedaghem 5 - 7

Fritidshem 8 - 9

Förskoleklass och grundskola 10 - 20

Obligatoriska särskolan, träningsskolan och gymnasiesärskolan 21 - 22

Gymnasieskolan 23 - 28

Vuxenutbildningen 29 - 31

Skolhälsovården, sammanställning från hälsosamtal 32 Barn- och utbildningsnämndens Vägvisare (hela) 33 - 37 Förskolans och familjedaghemmens Vägvisarblad 38 Grundskolans och fritidshemmens Vägvisarblad 39 Gymnasieskolans och vuxenutbildningens Vägvisarblad 40

Föräldraenkäter 41 - 43

Elevenkäter 44 – 53

Enheternas kvalitetsredovisningar

- Familjedaghem 54-66

- Fritidshem 67-123

- Förskolor 124-219

- Grundskolor F-6, inkl grundsärskola, träningsskola 220-327

- Grundskolor 7-9, inkl grundsärskola 328-348

- Gymnasieskola, inkl gymnasiesärskola 349-374

Vuxenutbildningen 375-380

(3)

2

Inledning

Kvalitetsredovisning 2009 avser läsåret 2008/2009.

Förordningen kräver redovisning per kalenderår, men verksamhetsåret, då organisation och prioriterade insatser ligger relativt fast, följer läsåret.

Elevbyten mellan skolformer och skolenheter sker vid läsårsskiften, därför är det mer rättvisande att redovisa resultat läsårsvis.

Krav på kvalitetsredovisningens innehåll, syften, utarbetande och presentation Statens krav föreskrivs i Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 2005:609).

Kort sammanfattat säger den:

Varje kommun, varje skola, varje förskola och varje fritidshem ska årligen, senast den 1 maj, upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning för föregående kalenderår.

Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja kvalitetsarbetet, bidra till att förverkliga nationella mål och ge information om verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och

utbildningens måluppfyllelse.

Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats och åtgärder för ökad måluppfyllelse.

Kvalitetsredovisningarna ska göras kända och enkelt åtkomliga för var och en.

Skolans, förskolans och fritidshemmens kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever.

I förskolan ska barn och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet.

Vägvisaren

Mariestads kommun införde läsåret 2004/2005 ett nytt styrsystem för kvalitets- och uppföljningsarbete, som fick benämningen Vägvisaren.

Barn- och utbildningsnämnden bestämde bland annat att kommunen årligen ska mäta graden av upplevd trygghet och inflytande/delaktighet hos barn, ungdomar och föräldrar inom nämndens verksamhetsområden. Detta sker genom enkäter.

Dessutom mäts liksom tidigare kunskapsnivån, speciellt inom baskunskaper. Detta görs genom screening, nationella prov och betygsstatistik, olika beroende på elevernas ålder.

(Barn- och utbildningsnämndens Vägvisare, se sid. 33-37)

Vid framtagandet av verksamheternas Vägvisare beslutades att förskola, familjedaghem och fritidshem ska genomföra föräldraenkäter för att mäta trygghet och delaktighet.

För grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning används elevenkäter. De mäter även graden av intresseväckande undervisning/nöjda elever och gymnasieskolan har lagt till ytterligare tre gymnasiespecifika frågor.

(Verksamheternas Vägvisarblad, se sid. 38-40)

(4)

när det går att se skillnader och likheter som visar sig genom årliga undersökningar.

Naturligtvis gör personalen ständiga bedömningar och iakttagelser av barns och elevers situation i verksamheterna och kommunicerar detta vid utvecklingssamtal, föräldrasamtal och andra möten med barn och föräldrar.

Som ett komplement används enkäter som varje år kan sammanställas till ett värde, och på så sätt vara ett tydligt underlag för diskussioner, planering, åtgärder och därmed utveckling.

Förskola, familjedaghem och fritidshem har identiska enkäter (föräldraenkäter).

Trygghet ligger i frågorna 1-4, inflytande/delaktighet i frågorna 5-8.

Förskoleklass t.o.m. åk 3 har en enkät med mer eller mindre glada ”gubbar” som hjälp till de små barnen att tolka värdet på svarsalternativen. Trygghet ligger i frågorna 1-5 för förskole- klass och åk 1 och i frågorna 1-6 för åk 2-3, inflytande/delaktighet i frågorna 6-9 för förskoleklass och åk 1 och frågorna 7-11 för åk 2-3, intresseväckande undervisning i frågorna 10-13 för förskoleklass och åk 1 och frågorna 12-15 för åk 2-3.

För åk 4-6, åk 7-9 och gymnasiet ligger trygghet i frågorna 1-6, inflytande/delaktighet i frågorna 7-11 och intresseväckande undervisning i frågorna 12-18.

Gymnasiet har även tre gymnasiespecifika frågor sist i enkäten.

Vuxenutbildningen har anpassat frågorna till sina åldersgrupper och har trygghet i frågorna 1-5, inflytande/delaktighet i frågorna 6-8 och intresseväckande undervisning i frågorna 9-14.

(Samtliga enkäter, se sid. 41-53)

Enkäterna genomfördes för femte gången i slutet av våren 2009. Föräldraenkäterna i förskola, familjedaghem och fritidshem delas ut tillsammans med ett följebrev för information och ett kuvert för att kunna lämna svaren anonymt.

I grundskolorna genomförs enkäterna i klasserna, på gymnasiet och Komvux mer individuellt.

Enkätresultaten har samlats in och redovisas i sammanställd form under Resultat 2009, enkäter.

Efter varje enkätomgång görs vid behov smärre förändringar och förbättringar av metoden utifrån synpunkter och gjorda erfarenheter. Vi måste dock vara försiktiga så inte innehållet förändras. Risk finns då att utfallen inte blir jämförbara.

Skolhälsovårdens arbete mot övervikt och fetma (och andra livsstilsfrågor)

Arbetsinsatserna syftar till att stoppa ökningen av övervikt och fetma samt öka hälsa och välbefinnandet för barn och ungdomar. Arbetet ska ske genom förebyggande och riktade insatser inom skolhälsovården och i samarbete med andra aktörer i samhället.

I förskoleklass sker information och hälsosamtal med barn och föräldrar. I årskurs 4, 7 och 1 på gymnasiet sker enskilda hälsosamtal med alla elever. Hälsoundersökningen innefattar vikt- och längdkontroll samt samtal om kost, fysisk aktivitet och andra livsstilsfrågor.

Eleverna fyller i ett frågeformulär som används som underlag vid hälsosamtalet.

(5)

4

Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet

Kommunens gemensamma styrsystem, Vägvisaren, och dess följdverkningar i form av föräldra- och elevenkäter beskrivs i inledningen (sid. 2-3) och som bilagor (sid. 33-53).

Resultaten av enkäterna skickas till Barn- och utbildningsförvaltningen i september efter föregående läsårs slut. Där görs en sammanställning för varje verksamhet/skolform som används i kommunens kvalitetsredovisning.

I slutet av oktober lämnar varje förskola, skola och fritidshem en egen kvalitetsredovisning till nämnden. För varje skolform finns en mall för att få en likartad och för läsarna jämförbar redovisning. Till grund ligger förordningstext, allmänna råd, handbok i kvalitetsredovisning m.m. Mallen revideras vid behov inför varje inlämningstillfälle utifrån synpunkter och erfarenheter som görs över tid.

Kommunens kvalitetsredovisning bygger på verksamheternas.

Efter redovisning i Barn- och utbildningsnämnden beslutas om åtgärder och insatser för framtida bättre måluppfyllelse.

Uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplanen

Varje skolenhet och fritidshem har utarbetat Likabehandlingsplaner.

Uppföljning och utvärdering av dessa finns i enheternas kvalitetsredovisningar.

(6)

8 av förskolorna med sammanlagt 14 avdelningar är belägna på landsbygden och resterande 15 förskolor med 45 avdelningar återfinns i Mariestads tätort.

994 barn var vid tillfället (SCB, oktober 2008) inskrivna på förskolorna. Det är vanligtvis fler barn inskrivna under våren, eftersom den årskull som ska börja i förskoleklass till hösten fortfarande befinner sig i förskolan och nya barn löpande placeras in i verksamheten.

Den största förskolan hade 68 inskrivna barn och inrymmer 4 avdelningar.

Den minsta förskolan hade 16 barn i en avdelning.

6 förskolerektorer ansvarar för förskolorna inom var sitt område.

79 barn var inskrivna i sammanlagt 16 familjedaghem. 12 av dessa fanns på landsbygden och 4 i Mariestads tätort. Dagbarnvårdarna tar emot barnen i sina hem, men utifrån lokala

förhållanden samverkar de ofta med varandra och/eller med förskolor i närheten.

Familjedaghemmen ligger fördelade under 3 av förskolerektorerna.

Statistik förskola

2007 2008 2009

Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Kostnad (kr) per

inskrivet barn 104 900 108 000 106 600 112 500 114 000 116 600 Antal inskrivna barn

per årsarbetare 5,3 5,1 5,2 5,2 5,4 5,2

Antal inskrivna barn

per avdelning 16,4 16,7 16,7 16,7 17,4 16,9

Andel (%) inskrivna barn av samtliga i

åldern 1-5 år 79 79 81 80 84 81

Källa: SCB/Skolverket

Kostnad per inskrivet barn ökar men ligger 2 600 kr under snittet i riket.

Personaltätheten sjunker något och antal barn per avdelning ökar.

Andelen inskrivna barn av samtliga i åldern 1-5 år ökar stadigt.

(7)

6

Statistik familjedaghem

2007 2008 2009

per anställd 4,6 5,0 4,3 4,9 4,4 4,8

Andel (%) inskrivna barn av samtliga barn

i åldern 1-5 år 9 6 8 5 7 4

Andel inskrivna barn i familjedaghem minskar de senaste tre åren i Mariestad liksom i landet.

Personaltätheten ligger kvar på en nivå lite över rikssnittet. Kostnaden per inskrivet barn har sjunkit markant sedan förra året och är mer än 12 000 kr. lägre än genomsnittet.

En plats i ett familjedaghem är avsevärt billigare än en plats i en förskola.

Behörig/pedagogiskt utbildad personal

Förskola

2005 2006 2007 2008 2009 Antal barnskötare (tjänster) 60,17 58,76 67,74 59,61 56,43

Andel (%) behöriga barnskötare 93,1 97,7 92,1 96,4 97,2

Antal förskollärare (tjänster) 87,53 104,2 122,37 122,55 122,54 Andel (%) behöriga förskollärare 95,2 95,5 91,5 92,3 91,7 Andel (%) behöriga förskollärare av alla tjänster i

förskolan 56,4 61,1 58,9 62,1 62,8

Källa: Förskolornas kvalitetsredovisning

Målet och förhoppningen är att öka andelen behöriga förskollärare.

Det finns ingen fullt jämförbar statistik från SCB att jämföra med, men exempelvis var andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i landets förskolor 55 %. Motsvarande siffra för Mariestad var 62 %.

Den siffran kan avvika från SCB’s beroende på att vi i första hand mäter andelen

förskollärare, som har specialiserad utbildning för pedagogik i barnomsorgsverksamhet, men det kan finnas enstaka personal med fritidspedagog- eller lärarutbildning som påverkar andelen pedagogiskt utbildade.

Andelen med förskollärarutbildning har enligt SCB legat strax under 50 % i landet, vilket vi överträffar med 6-12 % under det redovisade intervallet år.

Sammanfattningsvis ligger Mariestad klart över rikssnittet.

För dagbarnvårdare finns ingen formell utbildningsnivå specificerad. Flertalet av våra dagbarnvårdare har barnskötarutbildning eller annan utbildning för arbete med barn.

(8)

Med den referensen anser vi att resultat över 5 poäng är godkänt och poäng över 6,7 är bra.

Målet är naturligtvis att förbättra resultaten ytterligare, men ju närmare maximum de ligger, desto svårare är de att höja.

Resultat av föräldraenkät 2007 - 2009, förskolor:

Trygghet Inflytande/delaktighet

Förskolor 2007 2008 2009 2007 2008 2009

Snitt:

Intervall:

8,9 8,4-9,3

8,9 7,8-9,5

8,9 8,2-9,5

7,4 6,5-8,9

7,5 6,2-8,5

8,1 6,7-8,9 Resultat av föräldraenkät 2007 - 2009, familjedaghem:

Familjedaghem 2007 2008 2009 2007 2008 2009

Snitt:

Intervall:

9,5 8,8-10,0

9,8 9,7-10,0

9,8 9,7-9,9

8,9 8,2-9,6

9,0 8,7-9,4

9,5 9,0-9,9 Förskolans resultat ligger på en bra och även stigande nivå genom åren.

Familjedaghemmens höga värden förbättras ytterligare. Orsakerna kan vara att det är små

barngrupper och att barnen befinner sig i en hem-miljö, deras ”andra hem”, vilket säkert upplevs tryggt för både barn och föräldrar.

Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen (normer och värden, utveckling och lärande, inflytande).

De kommunala resurserna, som får uttryck i personaltäthet, gruppstorlek och kostnad per barn, ligger under den genomsnittliga nivån i landet.

Andelen behörig/pedagogiskt utbildad personal överstiger klart riksgenomsnittet.

Föräldraenkäter och verksamheternas kvalitetsredovisningar visar på mycket bra resultat.

Bedömningen är att måluppfyllelsen är mycket god.

Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse

Prioriterade insatser utifrån 2009 års kvalitetsredovisning

Barn- och utbildningsnämnden uppmuntrar och uppmanar till ökad profilering i förskolornas verksamhet och arbetssätt. Det skulle innebära en variation av inriktningar för familjer att välja bland.

(9)

8

Fritidshem

Verksamhetens omfattning och organisation

I kommunen fanns 15 fritidshem, 28 avdelningar, med totalt 993 barn inskrivna (oktober 2008).

Fritidshemmen är huvudsakligen belägna i grundskolornas lokaler, med undantag för

fritidshemmet i Sjötorp som är samlokaliserat med ortens förskola och fritidshemmet Murklan som inryms i förskolan Flugsvampen.

Dessa två fritidshem leds av en förskolerektor medan övriga leds av rektorn på den skola de tillhör.

Statistik fritidshem

2007 2008 2009

per årsarbetare 19,1 18,9 19,2 19,5 24,7 20,2

Antal inskrivna barn

per avdelning 34,4 31,7 33,1 33,5 27,8 34,9

åldern 6-9 år 84 78 84 79 85 80

Åldern 10-12 år 26 11 26 12 27 13

De senaste tre åren ligger Mariestad mycket nära genomsnittet i landet vad gäller kostnader per inskrivet barn. Personaltätheten sjunker, det är en kraftig ökning av antal barn per årsarbetare.

Gruppstorleken har å andra sidan tydligt minskat. Om vi ser tillbaka ytterligare några år, så visar det sig att personaltätheten var betydligt större och kostnaderna per barn högre.

Den förändring (försämring) som skett märks naturligtvis i verksamheten, och synpunkter på kvalitet och arbetsmiljö har kommit från personal och föräldrar.

Fritidshemmens möjlighet att utifrån sina resurser kunna bedriva en bra pedagogisk verksamhet uppmärksammas av media, Skolverket och fackliga organisationer.

Andelen inskrivna barn är högre än snittet i riket, i synnerhet gäller det de äldre barnen i åldern 10-12 år. Undersökningar visar dock att långt ifrån alla inskrivna barn samtidigt befinner sig i fritidshemmen med lokala skillnader beroende på upptagningsområde

Behörig/pedagogiskt utbildad personal

På fritidspedagogtjänster är andelen behöriga 88,6 % (enligt uppgifter från verksamheterna).

Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen är 65 % (källa SCB), vilket är 6 % högre än snittet i samtliga kommuner.

(10)

Skolområde 2007 2008 2009 2007 2008 2009

Öster - - 8,7 - - 8,2

Väster - - 8,6 - - 7,9

Snitt:

Intervall:

8,7 7,8-9,6

8,7 7,9-9,7

8,7 7,5-9,4

7,3 6,1-8,5

7,4 6,6-8,6

8,1 6,7-9,0 Resultaten redovisas i år per skolområde i likhet med grundskolans år F – 6.

Att resultaten inte presenteras utifrån kön, pojke/flicka, beror på att flera fritidshem inte gjort den beräkningen, och snittet i kommunen blir då inte rättvisande.

Trygghet ligger på en bra och jämn nivå.

Vad gäller inflytande/delaktighet ser vi en glädjande stor förbättring.

Efter en stor försämring från år 2005 till 2006 har resultaten därefter haft positiv utveckling.

I diskussioner med verksamheterna har det framförts en teori till nedgången 2006.

Resurserna till fritidshemmen minskade i början av 2000-talet till en nivå som ligger på

rikssnittet. Föräldrar (och personal) var missnöjda med den ökning av gruppstorlek (minskning av personaltäthet) som skedde. Det har till exempel märkts genom tidningsinsändare, brev till skolförvaltningen och kommentarer i föräldraenkäten. Man vill inte gärna uttrycka missnöje mot personalen, som man anser gör sitt yttersta, och drar inte ner sitt omdöme om känslan av

trygghet. Däremot menar man att man inte har någon påverkansmöjlighet vad gäller

organisationen, t.ex. personaltäthet, och kan då ge lägre omdöme på inflytande/delaktighet.

I de tre senaste enkäterna kan vi avläsa en positiv och förhoppningsvis bestående förbättring.

Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen

Fritidshemmens resultat och måluppfyllelse beskrivs fr.o.m. 2009 i egna

kvalitetsredovisningar, inte insprängt i skolornas kvalitetsredovisningar som tidigare år.

Det gör det lättare för läsaren att se och bedöma fritidshemmens verksamhet.

Föräldraenkäten och det som kan utläsas i verksamheternas kvalitetsredovisningar visar på bra resultat.

Bedömningen är att måluppfyllelsen är god.

Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse

Prioriterade insatser utifrån 2009 års kvalitetsredovisning

Barn- och utbildningsnämnden vill att fritidshemmen profilerar sig mot mer utomhusaktiviteter, naturskola och liknande verksamhet.

(11)

10

Förskoleklass och grundskola

Verksamhetens omfattning och organisation

Grundskoleverksamheten var tidigare geografiskt indelad i tre skolområden, Norr, Öster och Väster. Den 1 januari 2009 gjordes en omorganisation, som innebär att det nu finns enbart två skolområden för grundskolan, Öster och Väster, med Högelidsskolan och Tunaholmsskolan som moderskolor. Där finns grundskolechef, expedition, det mesta av elevhälsan m.m. för respektive område. Mariaskolan, som enligt beslut ska läggas ner, ligger fortfarande kvar i område Öster.

I båda områdena finns skolor med förskoleklass och årskurserna 1-6 samt en eller två skolor för årskurserna 7-9. Det finns sammanlagt 13 F-6 skolor, varav 6 stycken landsortsskolor och 7 skolor i tätorten. Några av F-6 skolorna har även förskoleverksamhet.

Samtliga tre 7-9 skolor är placerade i Mariestads tätort.

I Mariestads grundskolor var vid mättillfället 2 298 barn inskrivna varav 1 413 i år 1-6 och 885 i år 7-9. Till det kommer förskoleklasserna med 260 barn.

I varje skolområde finns en grundskolechef och fem (Väster) eller sex (Öster) rektorer, som hanterar en eller flera skolenheter.

All särskola och träningsskola på grundskole- och gymnasienivå ligger numera

organisatoriskt på område Öster och leds av en egen rektor. De särskilda undervisnings- grupperna organiseras under område Väster och har i den nya organisationen en egen rektor.

Statistik förskoleklass

2007 2008 2009

elev 35 000 46 000 40 100 47 400 37 200 47 400

Antal årsarbetare

per 100 elever 5,4 6,7 6,8 6,8 5,2 6,4

Andel (%) elever av

samtliga 6-åringar 99 96 99 96 96 95

Kostnaden för en elevplats i Mariestad är märkbart lägre än genomsnittet, och har så varit även tidigare år som inte redovisas i tabellen.

Personaltätheten har historiskt sett varit lägre än i landet i övrigt, men ökade i fjol till riksgenomsnitt. I år har kostnaden per elev och personaltätheten sjunkit avsevärt.

Andelen 6-åringar som går i förskoleklass har minskat något men är fortfarande mycket stor.

Statistik grundskola

2007 2008 2009

Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Antal lärare per 100

elever 8,1 8,4 8,3 8,4 8,8 8,5

Kostnad (kr) per

elev totalt 64 300 73 200 67 300 77 000 72 800 81 300

Kostnad per elev,

(12)

Kostnad per elev,

elevvård 1 510 1 780 1 700 1 920 1 840 2 050

Kostnad per elev,

läromedel/utrustning 2 300 2 800 2 200 2 900 2 900 3 000

Personaltätheten var fram t.o.m. 2003 högre än rikets genomsnitt. Åren 2004-2008 var personaltätheten lägre, men nu ligger Mariestad åter över snittet.

Kostnader per elev är klart lägre än den genomsnittliga nivån i landet i alla jämförda variabler.

Kostnad per betygspoäng

Som ytterligare en jämförelse av kostnader och resultat brukar vi använda kpb, kostnad per betygspoäng. Kommun- och Landstingsförbundets tidning Dagens Samhälle gör årligen en undersökning av produktiviteten i skolan. Man använder sig då av produktivitetsmåttet kpb, vilket är snittkostnaden per grundskoleelev (exklusive lokalkostnader) dividerat med

medelbetyget i årskurs 9.

Mariestad hamnade år 2009 på 78:e plats bland Sveriges 290 kommuner. Det är en märkbar försämring mot tidigare år. Orsaken är sämre betygsresultat, inte högre kostnader.

Kpb

2005 2006 2007 2008 2009 Placering bland Sveriges kommuner 20 48 16 21 78

Behörig/pedagogiskt utbildad personal

Förskoleklass/grundskola

Andel (%) behörighet 2005 2006 2007 2008 2009

Förskollärare (F) 100 100 100 99 100

Lärare 1-6 95,3 98,3 96,0 96,0 97,7

Lärare 7-9 93,4 91,1 91,3 95,0 90,0

Lärare 1-9 (hela grundskolan) 94,6 95,2 94,1 95,6 94,6

Källa: Skolornas kvalitetsredovisning

Verksamheterna redovisar en mycket hög andel behörig personal. De obehöriga lärarna finns oftast inom praktisk-estetiska ämnen, t.ex. slöjd. Undervisning kan ibland i vissa ämnen ske av behörig pedagogisk personal som dock saknar specifik ämnesbehörighet.

En besvärande omständighet är att den statistik över behörig personal som verksamheterna rapporterar inte stämmer med den officiella statistik som publiceras av SCB/Skolverket.

T.ex. anges andelen pedagogiskt utbildad personal i förskoleklass till 93 % och inom hela grundskolan år 1-9 till 86 %.

Skolverket hämtar sin statistik utifrån anställdas personnummer som korreleras med statistik över uttagna examensbevis på högskolor och universitet. Då framkommer att det är relativt vanligt att studenter efter avslutade studier inte begär ut sitt examensbevis. Det visar också på

(13)

12

att skolorna ibland, i alla fall historiskt sett, anställer lärare utan att de lämnar in examensbevis, vilket naturligtvis inte bör förekomma.

Resultat 2009, enkäter

Barn- och utbildningsnämnden beslutade i april 2008 att enkätresultaten fr.o.m. 2008 ska redovisas utifrån kön och med ett sammanlagt värde.

Resultat av elevenkät 2005 - 2009, grundskolan år F – 3 (förskoleklass – år 3) Trygghet

2005 2006 2007 2008 2009

Skolområde totalt totalt totalt totalt totalt pojkar flickor

Norr 9,0 9,0 8,8 9,2 - - -

Öster 9,0 9,1 8,7 9,0 9,0 9,1 8,9

Väster 9,0 8,8 9,1 9,3 8,9 8,9 9,0

Snitt:

Intervall:

9,0 8,6–9,6

9,0 8,6-9,3

8,8 7,4-9,5

9,1 8,7-9,6

9,0 8,3-9,5

9,0 8,3-9,4

8,9 8,3-9,5 Resultat av elevenkät 2005 - 2009, grundskolan år F – 3

Inflytande/delaktighet

2005 2006 2007 2008 2009

Norr 7,9 8,3 8,3 8,8 - - -

Öster 8,5 8,6 8,6 8,6 8,7 8,8 8,4

Väster 8,4 8,7 8,5 9,1 8,5 8,3 8,7

Snitt:

Intervall:

8,3 7,5–9,2

8,5 7,6–9,2

8,5 7,6–9,5

8,8 8,3-9,5

8,6 7,4-9,2

8,6 7,0-9,6

8,5 7,0-9,2 Resultat av elevenkät 2005 - 2009, grundskolan år F – 3

Intresseväckande undervisning

2005 2006 2007 2008 2009

Norr 8,7 9,0 8,4 8,9 - - -

Öster 8,5 8,8 8,6 8,6 8,6 8,7 8,4

Väster 8,5 8,6 8,6 9,0 8,1 7,9 8,3

Snitt:

Intervall:

8,6 8,0–9,1

8,8 8,2–9,5

8,5 6,5–9,2

8,9 8,4-9,3

8,3 6,5-9,2

8,3 5,9-9,4

8,3 7,0-9,0 I år F – 3 ligger värdena på jämna och höga nivåer. Skillnaderna mellan åren är inte så stora att de föranleder särskilda åtgärder. Däremot finns anledning för skolenheter att beakta intervallet mellan lägsta och högsta värde som redovisas och jämföra och analysera sin egen placering i det spannet. Skillnaden mellan könen är marginell.

(14)

2005 2006 2007 2008 2009

Norr 7,9 8,5 8,7 8,5 - - -

Öster 8,4 8,4 8,7 8,8 8,7 8,8 8,7

Väster 8,1 8,2 8,7 8,5 8,6 8,5 8,6

Snitt:

Intervall:

8,1 7,4-8,8

8,4 8,1-8,7

8,7 8,4-9,2

8,6 7,9-9,0

8,7 7,8-9,6

8,7 7,6-9,9

8,7 7,5-9,4 Resultat av elevenkät 2005 - 2009, grundskolan år 4 – 6

2005 2006 2007 2008 2009

Norr 6,5 8,0 7,9 7,8 - - -

Öster 7,4 8,1 8,1 8,1 8,0 8,0 8,0

Väster 6,8 7,4 7,7 7,6 7,6 7,5 7,7

Snitt:

Intervall:

6,9 4,8-7,7

7,8 6,5-8,6

7,9 7,4-8,4

7,8 7,3-8,8

7,8 7,2-9,6

7,8 6,8-10,0

7,9 7,1-9,2 Resultat av elevenkät 2005 - 2009, grundskolan år 4 – 6

2005 2006 2007 2008 2009

Norr 6,5 7,3 7,5 7,8 - - -

Öster 7,3 7,8 7,8 7,9 7,9 7,9 8,0

Väster 6,7 7,1 7,8 7,4 7,5 7,3 7,6

Snitt:

Intervall:

6,8 5,2-7,5

7,4 6,6-8,6

7,7 7,0-8,2

7,7 6,6-9,4

7,7 6,5-9,5

7,6 5,9-9,8

7,8 6,7-9,2 I år 4 – 6 ligger resultaten på en generellt lägre nivå än i F – 3. Resultaten är dock bra och har över lag förbättrats över åren.

Trygghet har de högsta värdena. Intresseväckande undervisning ligger något under Inflytande/delaktighet.

Skillnader mellan skolområdena finns men är inte drastiska. Däremot kan skillnader mellan skolenheter (intervall) vara påtagliga.

Flickor har en något positivare uppfattning än pojkar, men skillnaden är liten.

(15)

14

Resultat av elevenkät 2005 - 2009, grundskolan år 7 – 9 Trygghet

2005 2006 2007 2008 2009

Skola totalt totalt totalt totalt totalt pojkar flickor

Högelid 7,8 7,9 7,9 8,0 8,3 8,4 8,3

Maria 6,4 7,5 7,4 7,6 8,1 8,0 8,1

Tunaholm 8,4 8,0 8,2 8,2 8,3 8,3 8,3

Snitt:

Intervall:

7,5 6,4-8,4

7,8 7,5-8,0

7,8 7,4-8,2

7,9 7,6-8,2

8,2 8,1-8,3

8,2 8,0-8,4

8,2 8,1-8,3 Resultat av elevenkät 2005 - 2009, grundskolan år 7 - 9

2005 2006 2007 2008 2009

Högelid 6,1 6,1 6,0 6,1 6,7 6,6 6,8

Maria 5,5 5,6 5,2 5,5 6,3 6,3 6,3

Tunaholm 5,9 6,3 6,6 6,6 6,7 6,7 6,6

Snitt:

Intervall:

5,8 5,5-6,1

6,0 5,6-6,3

5,9 5,2-6,6

6,1 5,5-6,6

6,6 6,3-6,7

6,5 6,3-6,7

6,6 6,3-6,8 Resultat av elevenkät 2005 - 2009, grundskolan år 7 - 9

2005 2006 2007 2008 2009

Högelid 5,6 5,7 5,7 5,7 6,3 6,2 6,5

Maria 5,2 5,2 4,9 5,3 6,1 5,9 6,3

Tunaholm 5,7 6,0 6,2 6,1 6,6 6,5 6,4

Snitt:

Intervall:

5,5 5,2-5,7

5,6 5,2-6,0

5,6 4,9-6,2

5,7 5,3-6,1

6,3 6,1-6,6

6,2 5,9-6,5

6,4 6,3-6,5 Tendensen att resultaten sjunker med elevernas stigande ålder, eller om man så vill med ökande antal år i skolan, består även i år.

Resultatet för Trygghet är bra, i övrigt är det godkänt men inte riktigt bra.

Vi kan dock se en tydlig utveckling mot bättre resultat genom åren i alla variabler. I synnerhet har värdena stigit bra i år (2009). Den största positiva förändringen finns på Mariaskolan.

Variationerna mellan olika skolors resultat finns kvar men skillnaderna minskar avsevärt.

Det finns inga så stora skillnader mellan pojkar och flickor som föranleder åtgärder.

(16)

Årskurs 2, screening i svenska och matematik

Testet i svenska består av två delar. Ett ordkedjetest mäter avkodning och igenkänning av ord.

Den andra delen är ett stavningstest. Resultatet redovisas i en s.k. stanine-skala, 1-9. De elever som har stanine 3 eller högre förväntas inte få några större svårigheter med sin läsinlärning.

Testen i matematik mäter grundläggande färdigheter i ämnet. En bedömning görs huruvida eleverna kommer att ha svårigheter i matematik eller ej.

Nästa år ersätts screeningen i årskurs 2 med resultat från nationella prov i årskurs 3.

I årets redovisning behålls indelningen Norr, Öster och Väster för jämförelse bakåt i tiden.

Genomsnittsresultat (stanine), ordkedjor och stavning, år 2004-2009

Ordkedjor Stavning

Område/år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Norr 4,95 5,09 5,37 5,15 5,13 5,13 5,29 5,07 4,67 5,22 5,08 5,18 Öster 5,04 5,47 5,03 5,11 5,81 4,89 5,18 5,09 4,65 4,56 5,26 4,38 Väster 4,27 5,21 5,61 4,70 4,93 5,32 4,85 5,14 5,48 4,28 4,74 5,40 Medel 4,69 5,30 5,33 4,99 5,29 5,12 5,11 5,10 4,93 4,68 5,02 5,00 Det har skett en viss försämring från förra året men inget som är alarmerande.

Elever med stanine 3-9 (inga förväntade svårigheter), procentuell andel, år 2004-2009

Ordkedjor Stavning

Område/år 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Norr 89 93 90 93 85 92 97 83 89 90 89 88

Öster 91 95 93 91 94 85 94 87 83 81 91 77

Väster 73 88 90 90 94 93 93 88 86 81 88 93

Totalt 84 92 91 91 90 90 94 86 86 85 90 86

Vad gäller ordkedjor (läsning) ligger resultaten på samma nivå sedan flera år men det är fortfarande 10 % av eleverna som kan förväntas få problem med läsning.

I stavning har medelvärdet försämrats efter förra årets uppgång och andelen elever som förväntas klara stavning utan större problem har minskat med 4 %.

Matematik, elever utan stora svårigheter, procentuell andel, år 2002-2009

Område/år 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Norr 88 89 92 92 73 87 91 85

Öster 91 96 91 97 87 96 93 83

Väster 91 95 92 96 91 90 98 96

Totalt 90 93 92 94 84 91 93 88

(17)

16

Bedömningen är att 5 % fler elever än i förra årskullen kan förväntas få problem med matematik i skolan. I områdena Norr och Öster finns de största negativa förändringarna.

Årskurs 5, måluppfyllelse

I årskurs 5 gör lärarna en avstämning mot uppnåendemålen i kursplanerna.

Till sin hjälp har de ämnesprov (nationella prov) i svenska, matematik och engelska.

Från och med 2008 redovisas resultat från alla ämnen och även per kön.

Andel (%) elever som når målen i alla kärnämnen och i respektive ämne

År 2005 2006 2007 2008 2009

Totalt Totalt Totalt Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Alla kärnämnen 72 76 81 75,7 73,4 78,2 79,7 78,4 80,7

Svenska 88 87 87 86,2 84,4 88,2 87,0 83,6 89,7

Matematik 80 85 90 83,0 80,5 85,7 89,3 92,2 86,9

Engelska 86 88 94 91,1 90,6 91,6 85,1 84,4 85,5

SO - - - 95,5 94,5 96,6 95,4 94,8 95,9

NO - - - 97,2 96,9 97,5 95,8 94,8 96,6

Bild - - - 99,6 99,2 100 98,9 100 97,9

Slöjd - - - 99,6 99,2 100 99,6 100 99,3

Idrott och hälsa - - - 99,6 99,2 100 95,8 94,8 96,6

Musik - - - 96,8 93,8 100 98,5 98,3 98,6

Hemkunskap - - - 93,5 92,2 95,0 99,6 100 99,3

Teknik - - - 98,4 100 96,6 97,3 98,3 96,6

Källa: Skolornas kvalitetsredovisningar

Om man tittar på alla kärnämnen ser man att det varierar något mellan åren. Det har skett en för- bättring sedan förra året. Flickorna har bättre resultat än pojkarna, vilket är den vanliga bilden.

I svenska ligger resultaten på en jämn nivå de senaste fem åren.

I matematik pendlar det lite upp och ner men resultatet har förbättrats kraftigt från förra året.

Vi kan också notera att pojkarna har bättre resultat än flickorna i matematik.

Engelska har haft de bästa resultaten de senaste åren men dyker kraftigt i år.

Resultat på ämnesprov årskurs 5, jämförelse mellan Mariestad och riket

År 2009 har för första gången resultat samlats in från samtliga skolor med elever i årskurs 5.

Jämförelse av uppnådda mål i ämnena är ändå något vansklig att göra. Ämnesproven består av ett antal delprov. Resultat av dessa på riksnivå, kommunnivå och skolnivå presenteras i Skolverkets statistik, men det finns ingen sammanfattning som visar totalbilden för hela kursen. Det är läraren som avgör om en elev bedöms nå kraven i respektive delprov och i kursen som helhet.

En sammanfattning av statistiken kan ges så här:

I Mariestad ligger resultaten på en något högre nivå än snittet i riket. Det kan dock variera mellan olika delprov och ämnen.

Svenska: Här ligger våra resultat närmast det genomsnittliga men på plus-sidan.

Flickor har bättre värden än pojkar, i vår kommun och i riket.

Matematik: Mariestad visar bättre resultat än rikssnittet. Pojkar har bättre värden än flickor i Mariestad, men i riket är det ingen skillnad att notera.

(18)

Meritpoäng räknas ut så här:

De 16 bästa betygen tas ut. Betygen G multipliceras med 10, VG med 15 och MVG med 20.

Därefter summeras värdena. Om en elev exempelvis har G i samtliga ämnen så blir poängen 160, om samtliga är VG blir det 240 och om alla är MVG blir det 320 poäng.

Behörighet till gymnasiestudier, meritpoäng och andel elever som når målen i alla ämnen, Mariestad och rikets kommuner, år 2004-2009 (positiv avvikelse är till Mariestads fördel)

Behörighet (%) Meritpoäng Andel godkända i

alla ämnen (%) År Riket Mariestad Avvikelse Riket Mariestad Avvikelse Riket Mariestad Avvikelse 2004 89,4 96,0 + 6,6 205,7 214,2 + 8,5 75,7 85,6 + 9,9 2005 88,9 95,5 + 6,6 204,9 213,1 + 8,2 75,1 82,1 + 7,0 2006 89,2 91,5 + 2,3 205,3 206,5 + 1,2 75,7 76,3 + 0,6 2007 88,7 91,7 + 3,0 205,8 211,6 + 5,8 75,7 79,7 + 4,0 2008 88,5 89,8 + 1,3 207,5 209,2 + 1,7 76,1 79,0 + 2,9 2009 88,2 87,7 - 0,5 207,4 201,5 - 5,9 76,2 72,8 - 3,4

Jämförelse mellan skolområden i Mariestad och rikets kommuner, år 2009 År 2009 Behörighettill

gymnasiet(%)

Meritpoäng Andel godkända (%) i

Område Svenska Matematik Engelska Alla ämnen

Högelid 92,9 201,4 98,6 95,7 95,7 75,7

Maria 84,6 202,5 94,1 85,2 95,6 69,9

Tunaholm 88,3 200,4 98,4 90,6 92,2 74,2

Mariestad 87,7 201,5 96,6 89,5 94,3 72,8

Riket 88,2 207,4 96,6 92,2 93,5 76,2

Källa: Skolverkets statistikdatabas för betyg och resultat

Jämförelse mellan Mariestad och rikets kommuner med redovisning per kön, år 2009

År 2009 Mariestad Rikets kommuner

Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor

Andel (%) behöriga till gymnasiet 87,7 88 88 88,2 87 89

Meritpoäng 201,5 187,6 216,0 207,4 196,8 218,6

Andel (%) godkända i alla ämnen 72,8 71 75 76,2 73 79

Andel (%) godkända i svenska 96,6 95,3 98,1 96,6 95,4 97,8 Andel (%) godkända i matematik 89,5 88,2 90,7 92,2 91,8 92,7 Andel (%) godkända i engelska 94,3 94,1 94,4 93,5 92,9 94,2

Källa. SCB/Skolverket

(19)

18

Andelen behöriga till gymnasiestudier har i flera år legat högre än i riket i övrigt, men i år ligger Mariestad under snittet. Det är stora skillnader mellan skolorna, dock ej mellan könen.

Meritpoängen har också sjunkit ganska kraftigt och ligger under genomsnittet i landet. Här finns inga stora differenser mellan skolorna. Flickorna har mycket högre meritvärde än pojkarna. Det förhållandet gäller generellt i landet.

Andel godkända i alla ämnen ligger i år också under kommunernas genomsnitt. Tappet i Mariestad är 12,8 % de senaste fem åren. Det är ganska stora skillnader mellan skolorna.

Flickorna har bättre resultat än pojkarna, både i Mariestad och i landet.

Andelen godkända i svenska ligger på rikssnittet. Skillnaderna mellan könen är inte stor.

I matematik ligger vi sämre till än genomsnittet och det gäller både pojkar och flickor.

Det finns också stora olikheter mellan skolorna.

Andelen godkända i engelska är något högre än genomsnittet. Här finns inga större skillnader mellan könen eller mellan skolorna.

Det är i vissa jämförelser stora variationer mellan skolorna, och det är inget nytt för detta år.

De olika skolområdenas resultat bör leda till diskussion om likvärdighet vid bedömning och betygsättning och analys av orsaker till skillnaderna.

SALSA

Skolverket har också utvecklat analysverktyget SALSA, som tar hänsyn till bakgrundsfaktorer som

- Andel pojkar

- Andel elever födda i annat land

- Andel elever vars föräldrar är födda utomlands men själva är födda i Sverige - Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå

Avvikelsen mellan den andel elever som uppnått målen i årskurs 9 jämfört med ett modellberäknat värde, det resultat som skolan förväntas nå utifrån bakgrundsfaktorerna, räknas fram. Positiv avvikelse är resultat över förväntan, negativ avvikelse under förväntan.

De modellberäknade värdena ska inte okritiskt användas för rangordning mellan skolor.

SALSA ger underlag för analyser och diskussioner om skolors resultat, men kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan.

SALSA, avvikelser i uppnådda mål (%) och genomsnittligt meritvärde (poäng)

Område Norr Öster Väster

År

Andel elever som uppnått målen (%)

Meritvärde i genomsnitt (poäng)

2002 - 2 - 8 + 14 + 12 + 6 + 12

2003 + 3 + 2 + 8 + 11 - 1 + 5

2004 + 5 + 9 + 11 + 15 + 9 + 11

2005 + 4 - 1 + 4 + 14 + 8 + 6

2006 ± 0 - 5 - 2 + 6 + 4 + 11

(20)

förväntade resultat.

Årskurs 9, nationella prov

Nationella prov finns i engelska, matematik och svenska. De har som syfte bl.a. att ge undervisande lärare information om var gränserna för de olika kunskapsmålen ligger. De ska också ge en fingervisning om kunskapsnivån, jämfört med riket, på de elever man undervisar.

De nationella proven ska mäta breda kunskapsområden inom respektive ämne, men kan inte täcka in alla kunskapsområden och moment som kurs- och läroplan innehåller.

En fråga som ofta diskuteras, är om lärare sätter ”för snälla” eller ”för stränga” betyg.

Medelpoängen av satta betyg i årskurs 9 ligger oftast högre än resultaten i de nationella proven. Det är förståeligt att läraren har möjlighet att bedöma en elev utifrån ett fylligare underlag, oftast ett stort antal lektioner under upp till tre år, medan de nationella proven omfattar som mest fyra provtillfällen.

Jämförelse mellan provresultat i Nationella prov och genomsnittlig betygspoäng i satta slutbetyg i årskurs 9, år 2005 - 2009

År

Svenska, NP

Svenska, betyg

Matematik, NP

Matematik, betyg

Engelska, NP

Engelska, betyg

2005 13,0 13,4 12,2 12,6 13,8 13,5

2006 13,7 14,1 12,5 13,0 13,2 13,7

2007 12,7 13,4 12,0 13,2 13,6 13,9

2008 13,0 13,4 12,7 13,1 13,7 13,7

2009 12,1 13,4 12,7 13,0 13,4 13,6

Skillnaderna är så pass stora och återkommande i samtliga ämnen att de ger anledning till diskussion och analys av orsakerna.

Andel (%) elever med lägre (-), lika (=) eller högre (+) slutbetyg jämfört med provbetyget 2009

Norr Öster Väster Mariestad Riket

- = + - = + - = + - = + - = +

Svenska 1 81 18 3 65 32 2 55 43 2 65 33 4 78 18 Matematik 0 90 10 5 68 27 2 81 17 2 78 20 2 77 21 Engelska 6 93 1 8 67 25 9 77 14 8 77 15 6 83 11

Mönstret i Mariestad överensstämmer i år inte riktigt med riket. Matematik är det ämne där provbetyg och satta slutbetyg oftast stämmer minst. För Mariestads del finns den största

(21)

20

skillnaden i svenska. Det är betydligt mer vanligt att slutbetygen är högre än provbetygen än tvärtom.

I Mariestad är differensen generellt minst i område Norr. Skillnaderna mellan skolområdena, mellan ämnena och mellan provbetyg och slutbetyg behöver förklaras.

Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen

Mariestad har låga kostnader för grundskolan. Det gäller undervisningen, lokaler, skolmåltider, elevvård, läromedel/utrustning, skolbibliotek m.m.

Personaltätheten är i år högre än genomsnittet i landet.

I produktivitetsjämförelsen av kostnad per betygspoäng ligger Mariestad på plats 78 i landet.

Vi har hög andel pedagogiskt utbildad personal, men det finns en diskrepans med Skolverkets statistik.

Enkätresultaten som berör trygghet, inflytande/delaktighet och intresseväckande undervisning ligger på bra till godkända nivåer.

Vid bedömning och mätning av kunskapsnivåer konstateras en viss försämring i åk 2.

I åk 5 ligger resultaten något över genomsnittsnivån i riket i de jämförelser som kan göras.

Betygsresultaten i åk 9 har försämrats. Utvecklingen har varit så att resultaten smygande har sjunkit och för första gången på sex år ligger Mariestad under rikets genomsnitt.

Förra året var flickornas resultat i många ämnen lägre än pojkarnas, i år är det tvärt om.

Variationerna mellan skolorna är stora.

I jämförelseverktyget SALSA ligger vi också på en nivå som understiger förväntad nivå.

Korrelationen mellan resultat på nationella prov i åk 9 och satta slutbetyg följer mönstret i riket, i den meningen att slutbetyg ofta är högre än provbetyg.

Bedömningen är att måluppfyllelsen är mindre god.

Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse

Prioriterade insatser utifrån 2009 års kvalitetsredovisning

Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt skolorna att

 arbeta för en förbättring av elevernas inflytande och delaktighet samt upplevelse av intresseväckande undervisning, särskilt gäller detta de högre årskurserna

 analysera och redovisa varför måluppfyllelsen i årskurs 5 är lägre i kärnämnen än i alla övriga ämnen

 analysera och redovisa orsaker till skillnaden mellan provresultat i Nationella prov och satta slutbetyg i årskurs 9

 arbeta för likvärdig bedömning och betygsättning internt på enheterna samt mellan skolorna

 arbeta för att förbättra betygsresultat och andel behöriga till gymnasiet

(22)

Verksamhetens omfattning och organisation

Verksamheten är fördelad på fyra skolenheter. På Österåsens skola finns ett arbetslag för grundsärskola F-6 som vid rapporteringsdatum i oktober 2008 hade 11 elever. Mariaskolan har tre klasser för 7-9 med 10 elever. Träningsskolan ligger på Lövhagen (Högelidsskolan) och har fyra arbetslag med 14 elever med åldersspridningen förskoleklass till gymnasium.

Gymnasiesärskolan finns på Vadsbogymnasiet och rapporterar 28 elever.

All särskoleverksamhet har fr.o.m. 2009 gemensam rektor med organisatorisk placering på skolområde Öster. Lokalmässigt är dock verksamheterna spridda som beskrivs ovan.

Statistik 2009

Obligatoriska särskolan

+ träningsskolan Gymnasiesärskolan

Mariestad Riket Mariestad Riket

Kostnad (kr) per elev

exkl. skolskjuts 376 700 320 100 242 900 248 300

Kostnad(kr) per elev

för skolskjuts 31 400 36 800 10 200 22 100

Antal lärare per 100

elever 39,7 26,6 24,4 22,6

I Mariestad är kostnaden för en elev på grundsärskola eller träningsskola ganska mycket högre än genomsnittet för alla kommuner. Det är första gången sedan 1997 enligt den statistik som kan följas hos Skolverket. På gymnasiesärskolan är en elevplats för första gången

billigare än rikets genomsnitt.

Skolskjutskostnaderna per elev ligger lägre än rikets.

Lärartätheten är högre än snittet i landets kommuner, för grundsärskola och träningsskola kraftigt mycket högre.

Behörig/pedagogiskt utbildad personal

Så gott som samtliga lärare inom särskolan (alla nivåer) har någon form av pedagogisk högskoleutbildning och är alltså behöriga lärare enligt verksamheternas redovisning.

26 % av lärarna på grundsär/träningsskola har även specialpedagogisk utbildning (SCB´s statistik). Motsvarande andel på gymnasiesärskola är 14 %.

Även i denna lärargrupp finns en (dock liten) diskrepans mellan verksamheternas uppgifter och den officiella statistiken från SCB/Skolverket.

(23)

22

Resultat 2009, enkäter

Här redovisas inte resultat per kön, eftersom elevantalet är litet och anonymiteten då blir osäker. Det finns inte heller flickor i alla åldersgrupper. I den yngsta elevgruppen (åk 2-4) fanns så få elever att resultatet från 2009 sammanställs för åk 2-6 på Österåsens skola.

För jämförelsens skull redovisas då ett sammanvägt resultat från åk 2-6 åren 2007-2009.

Resultat från samtliga nivåer finns från och med 2007.

Resultat av elevenkäter 2007 - 2009, särskola och träningsskola

2007 2008 2009 2007 2008 2009

Åk 2-4 9,6 9,6 - 7,2 9,8 -

Åk 5-6 8,5 8,4 - 6,8 8,9 -

Åk 2-6 9,0 9,0 9,2 7,0 9,3 9,0

Åk 7-9 7,6 8,0 6,5 7,6 7,7 7,4

Träningsskolan 8,6 8,8 8,7 8,6 7,5 7,5

Gymnasiesärskolan 8,4 7,8 7,7 6,9 7,0 6,5

Intresseväckande undervisning Gymnasiespecifika frågor

2007 2008 2009 2007 2008 2009

Åk 2-4 9,5 9,9 - - - -

Åk 5-6 8,4 8,5 - - - -

Åk 2-6 8,6 9,2 9,6 - - -

Åk 7-9 7,6 7,7 7,6 - - -

Träningsskolan - - - -

Gymnasiesärskolan 7,9 7,3 6,9 7,9 8,0 7,7

Resultaten skiftar både uppåt och neråt under de jämförda åren. Nivåerna ligger dock i de flesta fall över eller på samma nivå som motsvarande årskurser i de andra skolformerna.

Undantag är känslan av trygghet, som i de högre årskurserna kan ligga lägre än grundskolans och gymnasieskolans resultat. Vi får ha i åtanke att särskoleelever kan ha särskilt svårt att besvara enkäten och att det lilla antalet elever gör att varje svar får större påverkan.

Svårigheten att i denna elevgrupp få ett rättvisande resultat utifrån en enda enkätundersökning påtalas av pedagoger i verksamheterna.

Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen

Bedömningen är att måluppfyllelsen för normer och värden samt ansvar och inflytande är god.

Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse

Prioriterade insatser utifrån 2009 års kvalitetsredovisning

Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt särskolan att

(24)

Verksamhetens omfattning och organisation

Utbildningen vid Vadsbogymnasiet omfattar tolv nationella program och tre specialutformade program. Det individuella programmet inkluderar även ett Ungdomsprogram.

Gymnasiesärskolan (4-årsprogrammet) ligger som nämnts också på Vadsbogymnasiet.

1 106 elever var inskrivna i oktober 2008 (exklusive gy-sär.).

Bortsett från någon enstaka hyrd lokal på annan plats i kommunen är verksamheten förlagd till Vadsbogymnasiet.

Upptagningsområdet är huvudsakligen Mariestad, Töreboda och Gullspång, MTG, men i och med avtalet Gymnasium Skaraborg och dess möjlighet till val av skola finns elever från 19 kommuner på skolan.

Ledningsorganisationen innefattar även kommunal vuxenutbildning och leds av en 1:e-rektor och fem rektorer med var sina ansvarsområden.

Statistik gymnasieskolan

2007 2008 2009

Mariestad Mariestad Mariestad Riket Mariestad Riket Antal lärare per 100

elever 8,2 8,3 8,3 8,4 8,2 8,4

Kostnad (kr) per

elev totalt 80 700 81 700 81 700 88 900 89 200 92 900

Kostnad per elev,

undervisning 38 400 39 400 39 400 40 300 42 000 42 000 Kostnad per elev,

lokaler 12 000 12 600 12 600 17 800 12 700 18 700

Kostnad per elev,

skolmåltider 3 300 4 400 4 400 3 500 4 700 3 700

Kostnad per elev,

elevvård 1 520 1 700 1 700 1 540 1 760 1 630

Kostnad per elev,

läromedel/utrustning 7 000 6 300 6 300 6 600 7 000 6 900 Kostnad per elev,

ersättning till andra

kommuner 120 800 111 100 111 100 90 600 111 700 93 900 Ersättning per elev

från annan kommun 76 400 80 000 80 000 87 900 82 700 92 200

Lärartätheten i Mariestad är lägre än riket i snitt.

Kostnaden per elev är lägre än genomsnitt de senaste tre åren, i år 3 700 kronor lägre.

Lokalkostnaden per elev ligger 6 000 kr under snittet.

(25)

24

Kostnad för läromedel, utrustning och skolbibliotek låg förra året under rikssnittet men har nu stigit till strax över.

Kostnader för skolmåltider och elevvård ligger över genomsnitt i landet.

Skillnaden mellan kostnader för våra elever som läser på annan ort, kontra den ersättning vi i snitt får för elever från andra kommuner är markant. Mariestadsungdomar väljer dyra

utbildningar i andra kommuner, vi har låga kostnader för det vi erbjuder. Varje sådant ”byte”

är en förlust.

Behörig/pedagogiskt utbildad personal

Gymnasieskola

Andel (%) behörighet 2005 2006 2007 2008 2009

Gymnasielärare 91,3 94,5 92,4 94,1 93,6

Källa: Skolans kvalitetsredovisning

Verksamheten redovisar en hög andel behörig personal. Återigen återkommer den irriterande skillnaden mellan egna uppgifter och den officiella statistiken som SCB/Skolverket

presenterar. Där anges andelen pedagogiskt utbildad personal på Vadsbogymnasiet till 80 %.

(Se förklaring under Grundskolan, sid. 11)

Resultat 2009, enkäter

År 2008 och 2009 redovisas enkätresultaten fördelat per kön och totalt. På vissa program går endast någon eller några flickor, och då finns inte det resultatet redovisat p.g.a. brist på anonymitet.

Resultat av elevenkäter 2006 - 2009, Vadsbogymnasiet, programvis och totalt Trygghet

2006 2007 2008 2009

Program Totalt Totalt Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor

BF 7,8 7,5 7,6 7,4 7,7 7,6 7,8 7,6

BP 9,1 8,9 8,8 8,8 - 8,8 8,8 -

EC 7,9 7,6 7,6 7,6 - 7,7 7,6 -

ES 8,4 8,5 8,0 8,5 7,9 8,2 8,2 8,2

FP 8,1 7,8 8,1 8,1 - 8,8 8,9 -

HP 7,5 7,8 7,5 7,8 7,4 7,4 7,9 7,4

IL 7,6 7,9 8,2 8,1 8,3 8,1 8,1 8,1

IP 7,8 7,6 8,1 8,1 9,5 7,9 8,0 -

MT 8,9 8,6 8,8 8,8 8,9 8,3 8,3 8,1

NV 7,8 8,0 8,2 8,4 8,0 8,2 8,5 7,8

OP/OPSP 7,9 7,7 8,6 8,8 8,5 8,1 7,9 8,0

SP 7,6 7,6 8,0 8,3 7,8 8,2 8,3 8,3

TE 7,4 7,9 8,0 7,9 8,3 7,9 7,9 8,1

UP 7,8 7,6 7,0 7,2 6,9 8,1 8,4 8,0

IV 7,4 7,4 7,3 7,5 6,8 8,1 8,3 7,9

(26)

BF 6,4 6,5 6,3 6,1 6,4 6,5 6,5 6,4

BP 6,8 6,8 7,0 6,9 - 5,5 5,5 -

EC 6,3 5,9 5,9 6,0 - 6,0 5,9 -

ES 6,4 6,5 6,3 6,7 6,2 6,5 6,6 6,5

FP 7,2 6,4 6,5 6,5 - 6,3 6,4 -

HP 6,0 5,8 5,9 6,1 5,8 5,8 5,8 6,1

IL 6,7 6,4 6,1 6,6 5,7 5,7 5,5 5,9

IP 6,5 6,6 6,4 6,3 8,7 5,9 5,9 -

MT 7,7 7,2 8,0 8,0 6,7 5,8 5,8 5,5

NV 5,9 5,8 5,9 6,0 5,7 5,9 5,8 6,0

OP/OPSP 6,9 6,3 6,8 7,0 6,8 6,7 7,3 6,6

SP 5,9 5,6 6,1 6,1 6,1 6,1 6,5 6,0

TE 5,9 5,5 5,7 5,7 5,9 5,7 5,9 5,5

UP 7,8 7,2 7,4 7,3 7,4 6,9 2,7 7,4

IV 6,6 6,7 5,8 5,7 6,1 6,6 6,8 6,5

Snitt:

Intervall:

6,6 5,9-7,7

6,3 5,5-7,2

6,5 5,7-8,0

6,5 5,7-8,0

6,5 5,7-8,7

6,1 5,5-6,9

5,9 2,7-7,3

6,2 5,5-7,4

2006 2007 2008 2009

BF 6,2 6,1 5,9 5,7 6,0 5,8 5,9 5,7

BP 6,5 7,4 6,8 6,9 - 6,3 6,3 -

EC 6,4 5,4 5,6 5,6 - 5,9 5,8 -

ES 6,9 7,0 6,7 6,8 6,6 6,7 6,9 6,6

FP 6,5 6,2 5,8 5,7 - 6,5 6,7 -

HP 5,4 5,8 5,7 5,8 5,6 5,8 5,8 5,8

IL 6,2 6,2 6,5 6,5 6,4 6,2 6,4 5,9

IP 6,0 5,9 6,3 6,2 8,6 6,0 5,9 -

MT 7,6 7,1 7,5 7,6 6,7 5,4 5,6 4,2

NV 6,3 6,0 6,2 6,5 5,8 6,0 6,1 5,7

OP/OPSP 7,1 7,4 7,1 7,4 6,9 6,2 6,4 6,1

SP 5,9 5,5 6,0 6,2 5,8 6,2 6,4 6,0

TE 5,6 5,7 6,0 5,9 6,1 5,6 5,7 5,7

UP 7,6 7,2 7,0 6,0 7,9 7,3 7,2 7,4

IV 6,2 6,1 6,2 6,1 6,3 6,7 6,8 6,6

Snitt:

Intervall:

6,4 5,4-7,6

6,3 5,4-7,4

6,4 5,6-7,5

6,3 5,6-7,6

6,6 5,6-8,6

6,2 5,4-7,3

6,2 5,6-7,2

6,0 4,2-6,6

(27)

26

Gymnasiespecifika frågor

2006 2007 2008 2009

BF 7,4 7,5 7,0 6,6 7,2 6,9 7,2 6,6

BP 7,8 8,5 8,8 8,8 - 7,8 7,8 -

EC 7,4 6,6 7,2 7,3 - 7,1 7,2 -

ES 8,2 8,3 8,3 8,4 8,3 8,5 8,3 8,5

FP 8,0 6,7 7,2 7,1 - 8,3 8,6 -

HP 6,7 7,5 7,0 7,3 6,9 6,9 6,9 7,3

IL 7,8 7,4 7,8 7,8 7,7 7,0 7,4 6,7

IP 7,3 7,1 8,0 8,0 10,0 7,7 7,8 -

MT 9,1 8,5 8,9 8,9 7,8 7,1 7,2 5,8

NV 6,8 6,6 7,1 7,2 6,8 6,9 7,2 6,7

OP/OPSP 7,9 7,4 8,5 8,9 8,4 7,7 6,9 7,7

SP 6,9 6,3 6,8 6,5 6,9 7,3 7,4 7,2

TE 6,9 7,5 7,2 7,2 7,3 7,0 7,2 6,7

UP 7,8 7,2 6,6 5,3 7,6 8,5 6,7 8,6

IV 6,3 6,1 5,4 5,6 5,1 7,1 6,8 7,3

Snitt:

Intervall:

7,5 6,3-9,1

7,3 6,1-8,5

7,5 5,4-8,9

7,4 5,3-8,9

7,5 5,1-10

7,5 6,9-8,5

7,4 6,7-8,6

7,2 5,8-8,6 De gymnasiespecifika frågorna är:

19. Jag har valt rätt program

20. Jag upplever att mina lärare samarbetar

21. Jag skulle rekommendera en kompis att söka till Vadsbogymnasiet Trygghet har de högsta värdena och har en positiv trend genom åren.

Gymnasiespecifika frågor ligger stadigt på en jämn och ganska bra nivå.

Lägst ligger Inflytande/delaktighet och Intresseväckande undervisning på samma, mindre bra, nivå. Utvecklingen är i år negativ. Vadsbogymnasiet uppger i sin egen kvalitetsredovisning att de prioriterar åtgärder för att vända den utvecklingen.

Spännvidden mellan lägsta och högsta värden varierar men är betydande. Cirka 1/3 av eleverna byts ju ut i varje enkätomgång, så elevsammansättningen får stort genomslag.

Skillnaden mellan könen kan vara stor på vissa program, men genomsnittligt är det marginella skillnader.

(28)

Andelen godkända i nationella prov, åren 2007 – 2009

Lå 2006-2007 Lå 2007-2008 Lå 2008-2009

Kurs Klasser Antal

elever

Andel (%)

Antal elever

Andel (%)

Svenska B Samtliga åk 3 345 97 306 95 341 96

Engelska A SF åk 1, YF åk 2 326 95 332 95 336 94

Engelska B SF åk 2, några YF åk 3 208 97 207 96 199 99,5 Matematik A Totalt, ”alla klasser” 338 86 400 86 308 93

NV/TE åk 1 87 100 68 100 66 100

SP,ES,IL,OPSP åk1 101 86 96 93 104 91

YF åk 1 150 78 136 65 138 82

Matematik B SP,ES,IL,OPSP åk 2 103 59 95 54 103 58

Matematik C NV, TE åk 2 68 94 83 88 63 99

Matematik D NV, TE åk 3 75 92 59 85 77 96

SF = studieförberedande program, YF = yrkesförberedande program

Andelen elever som klarar det nationella provet i Svenska B ligger på en jämn bra nivå.

Det gäller även Engelska A. Engelska B har förbättrats till nästan 100% .

I Matematik A har resultaten totalt förbättrats, glädjande nog även för de yrkesförberedande programmen.

I Matematik B har resultatet förbättrats men ligger fortfarande på en icke acceptabel nivå.

Vadsbogymnasiet avser att kommande läsår utvidga det arbetssätt med hemuppgifter och kontinuerliga redovisningar som gett lyckat resultat i Matematik A till att omfatta även Matematik B.

I Matematik C och D ser vi en klart större andel godkända elever är förra året.

Antal elever som avslutade gymnasiestudier, andel elever med slutbetyg, andel elever med behörighet till högskolestudier, betygspoäng, andel 20-åringar med fullföljd gymnasial utbildning och andel elever med slutbetyg inom 4 år efter skolstart

År 2007 2008 2009 2009

Totalt Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Riket Antal som avslutade

nationella och special-

utformade program * 340 296 152 144 333 176 157 -

Andel elever (%) med

slutbetyg * 96,8 93,9 94,1 93,8 94,6 93,2 96,2 -

Andel (%) med slutbetyg och behörighet

till högskolestudier 95,1 94,6 94,4 94,8 97,8 97,0 98,7 90,6

(29)

28 Andel (%) behöriga till

högskola av alla som

avslutade gymnasiet * 92,1 88,9 88,8 88,9 92,2 89,8 94,9 - Betygspoäng (snitt) 14,3 14,4 - - 14,3 13,7 14,9 14,0 Andel (%) folkbok-

förda 20-åringar med

fullföljt gymnasium 78 79 - - 76 - - 72

Andel (%) med slutbetyg inom 4 år efter

skolstart 78 85 - - 79,3 80,7 77,8 75,1

* uppgifter från Vadsbogymnasiet, övriga uppgifter är från Skolverkets officiella statistik

Vi får känna oss nöjda med resultaten.

94,6 % av avgångseleverna fick slutbetyg, en förbättring av förra årets resultat.

Andelen elever med slutbetyg och behörighet till högskolestudier blev 97,8 %, en tydlig förbättring sedan förra året och 7,2 % bättre än rikets.

Betygspoängen för alla slutbetyg i kommunen blev i snitt 14,3 medan riksgenomsnittet är 14,0.

En annan jämförelse vi kan göra i Skolverkets statistik är andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år efter skolstart. I Mariestad är andelen 79,3 % och i riket 75,1 %.

Sammantaget visar detta att gymnasieskolan når bra resultat i en nationell jämförelse.

Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen

Gymnasieskolan i Mariestad har totalt sett låga kostnader per elevplats.

Lärartätheten ligger strax under rikets genomsnitt.

Verksamheten redovisar en hög andel behörig personal, men det finns en avvikelse mot Skolverkets officiella statistik.

Enkätundersökningen bland eleverna visar bra resultat för Trygghet och Gymnasiespecifika frågor och godkända resultat för Inflytande/delaktighet och Intresseväckande undervisning.

Inga stora skillnader finns mellan könen i genomsnitt men kan förekomma i enskilda program.

I nationella prov ligger andelen godkända på en bra nivå i ämnena Svenska och Engelska.

I Matematik sker förbättringar i de flesta kurser, men i Matematik B finns fortfarande mer att göra för att nå en bra nivå.

Överlag har Vadsbogymnasiet mycket bra resultat i avgångsklasserna, bättre än riksgenomsnittet för betygspoäng, andel elever behöriga till högskolestudier, andel 20-åringar med fullföljt gymnasium och andel med slutbetyg inom 4 år efter skolstart.

Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse

Prioriterade insatser utifrån 2009 års kvalitetsredovisning

Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt gymnasieskolan att

 arbeta för bättre resultat för elevernas upplevelse av Inflytande/delaktighet och Intresseväckande undervisning

(30)

Verksamhetens omfattning och organisation

Den kommunala vuxenutbildningen erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (Sfi) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (Särvux).

Inom vuxenutbildningens verksamhetsansvar bedrivs också kvalificerad yrkesutbildning (KY) till tandsköterska. All verksamhet är samlad i Marieholmskolan.

Vid mättillfället fanns 440 inskrivna elever varav 38 på grundläggande vuxenutbildning, 266 på gymnasial vuxenutbildning, 95 på Sfi, 19 på Särvux och 22 inom KY.

Komvux ingår i gymnasiets ledningsorganisation med en rektor.

Statistik vuxenutbildningen

2007 2008 2009

Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket Grundläggande vux

kostnad (kr) per

heltidsstuderande 25 300 29 200 31 600 33 400 35 200 40 800 Gymnasial vux

kostnad (kr) per

heltidsstuderande 24 900 29 300 37 200 31 300 50 700 44 800 Särvux, kostnad (kr)

per elev 24 100 34 200 26 100 39 900 31 100 38 200

Sfi, kostnad (kr)

per heltidsstuderande 64 100 30 700 56 100 30 600 42 000 36 300 Sfi, andel (%) elever

som godkänts 32 33 43 33 43* 33*

Sfi, andel (%) elever

som avbrutit 32 34 27 35 27* 35*

Källa: SCB/Skolverket *dessa två rader ej uppdaterade

Kostnad per heltidsstuderande eller elev varierar i jämförelse med rikets genomsnitt.

Särskilt Särvux men även Grundläggande vuxenutbildning ligger under rikets nivå.

Gymnasial vuxenutbildning har kraftigt ökande kostnad för en elevplats och ligger för andra året över genomsnittet. Kostnad per heltidsstuderande på Sfi ligger fortfarande över snittet i landet, men har en sjunkande trend de senaste åren.

Skolformen Sfi, svenska för invandrare, har i många år fått kritik för dåliga resultat, långa studietider, många avhopp, få godkända elever m.m., därför redovisar vi andelen elever som godkänts respektive avbrutit under året. Här ser vi en positiv bild för år 2008, betydligt fler godkända och färre avhopp än landets genomsnitt. Stycket om sfi ej uppdaterat

Behörig/pedagogiskt utbildad personal

Andel (%) behörighet 2005 2006 2007 2008 2009

(31)

30

100 100 100 90 100

Källa: Skolans kvalitetsredovisning

All fast anställd pedagogisk personal har lärarbehörighet.

Resultat 2009, enkäter

Resultat av elevenkäter 2008 - 2009, Marieholmskolan (vuxenutbildning) Trygghet

År 2008 2009

Marieholmskolan Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor

8,4 8,5 8,4 8,4 8,8 8,2

År 2008 2009

8,0 7,7 8,1 7,6 7,6 7,6

År 2008 2009

7,8 7,9 7,7 7,6 7,9 7,4

Svarsfrekvensen är inte så hög men resultaten ligger årligen på bra nivåer. För kvinnor kan vi i år se en nedgång i alla parametrar, dock inget dramatiskt.

Resultat, kunskaper

Andelen godkända i nationella prov, läsåren 2006/2007 – 2008/2009

Lå 2006/2007 Lå 2007/2008 Lå 2008/2009

Kurs Antal

elever

Andel (%)

Svenska B 34 100 12 100 19 100

Engelska A 35 89 8 88 27 89

Engelska B 23 100 10 100 21 95

Matematik A 25 100 31 94 29 90

Matematik B 20 100 9 89 21 95

Matematik C 6 100 10 100 18 94

Matematik D 13 100 6 100 2 100

Fysik A 6 100 5 100 7 100

Fysik B 10 100 5 80 8 75

Svenska 2 B - - 6 100 3 67

Sfi D-kurs 16 100 19 100 17 100

(32)

Andel (%) godkända kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning läsåret 2008/2009 i Svenska A, Matematik A och Engelska A

Svenska A Matematik A Engelska A

Mariestad Riket Mariestad Riket Mariestad Riket

100 82 89 78 89 83

Som tabellen visar är resultatet bra i jämförelse med riket.

Totalt gavs 1 039 betyg i kurser på gymnasienivå, varav endast 3 % var icke godkända.

Bedömning av måluppfyllelse av de nationella målen

Kostnaderna per heltidsstuderande varierar för de olika skolformerna som ingår i den

kommunala vuxenutbildningen. Särvux och grundläggande vux ligger klart under rikssnittet men Sfi och gymnasial vux ligger över.

Elevenkäten visar årligen att de vuxenstuderande upplever trygghet på skolan och att

uppfattningen om inflytande/delaktighet och intresseväckande undervisning ligger på bra nivå.

Det finns inte många sätt att jämföra kunskapsresultat med nationell statistik, men de jämförelser som kan göras visar på bra resultat.

Åtgärder för bibehållen god/ökad måluppfyllelse

Prioriterade insatser utifrån 2009 års kvalitetsredovisning

Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt vuxenutbildningen att

 arbeta för bättre resultat för elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet

(33)

(34)

2007- 01-17

Kvalitetsredovisning för Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden i Mariestads kommun. Antagen