Lust att lära och utvecklas hela livet. Kvalitetsr. Barn- ocmun. Kvalitetsredovisning 2005 Barn- och utbildning Mariestads kommun

(1)

”Lust att lära och utvecklas hela livet”

Kvalitetsr

Barn- ocmun

Kvalitetsredovisning 2005 Barn- och utbildning

Mariestads kommun

(2)

Innehållsförteckning

Sida

Inledning 2 - 3

Resultat, enkätundersökning 4 - 6

Resultat, kunskaper årskurs 2 7

Resultat, kunskaper årskurs 5 8

Resultat, kunskaper årskurs 9 9 - 10

Resultat, kunskaper gymnasieskolan 11

Resultat, nationella prov, vuxenutbildningen 12 Skolhälsovården, sammanställning från hälsosamtal 12 Andelen behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning 13

Sammanfattande helhetsbild 14

Barn- och utbildningsnämndens Vägvisare (hela) 15 - 19 Förskolans och familjedaghemmens Vägvisarblad 20 Grundskolans och fritidshemmens Vägvisarblad 21 Gymnasieskolans och vuxenutbildningens Vägvisarblad 22

Föräldraenkäter 23 - 25

Elevenkäter 26 - 33

Enheternas kvalitetsredovisningar

- Familjedaghem 34 - 47

- Förskolor, inkl. förskoleklass och fritidshem Murklan 48 – 103 och fritidshem Sjötorp

- Grundskolor år F – 6, inkl. grundsärskola, träningsskola 104 - 151 och fritidshem

- Grundskolor år 7 – 9, inkl. grundsärskola 152 - 162

- Gymnasieskolan 163 - 168

(3)

Inledning

Kvalitetsredovisning 2005 avser läsåret 2004/2005.

Förordningen kräver redovisning per kalenderår, men verksamhetsåret, då organisation och prioriterade insatser ligger relativt fast, följer läsåret.

Elevbyten mellan skolformer och skolenheter sker vid läsårsskiften, därför är det mer rättvisande att redovisa resultat läsårsvis.

Krav på kvalitetsredovisningens innehåll, syften, utarbetande och presentation Statens krav föreskrivs i Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 2005:609).

Kort sammanfattat säger den:

Varje kommun, varje skola, varje förskola och varje fritidshem ska årligen, senast den 1 maj, upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning för föregående kalenderår.

Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja kvalitetsarbetet, bidra till att förverkliga nationella mål och ge information om verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och

utbildningens måluppfyllelse.

Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats och åtgärder för ökad måluppfyllelse.

Kvalitetsredovisningarna ska göras kända och enkelt åtkomliga för var och en.

Skolans, förskolans och fritidshemmens kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever.

I förskolan ska barn och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet.

Vägvisaren

Mariestads kommun införde läsåret 2004/2005 ett nytt styrsystem för kvalitets- och uppföljningsarbete, som fick benämningen Vägvisaren.

Barn- och utbildningsnämnden bestämde bland annat att kommunen årligen ska mäta graden av upplevd trygghet och inflytande/delaktighet hos barn, ungdomar och föräldrar inom nämndens verksamhetsområden. Detta ska ske genom enkäter.

Dessutom ska liksom tidigare kunskapsnivån mätas, speciellt inom baskunskaper. Detta görs genom screening, nationella prov och betygsstatistik, olika beroende på elevernas ålder.

(Barn- och utbildningsnämndens Vägvisare, se sid. 15 - 19)

Vid framtagandet av verksamheternas Vägvisare beslutades att förskola, familjedaghem och fritidshem ska genomföra föräldraenkäter för att mäta trygghet och delaktighet.

För grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning bestämdes att använda elevenkäter.

Dessutom lade man till intresseväckande undervisning/nöjda elever och gymnasieskolan ytterligare tre specifika frågor.

(4)

Enkäter

Utifrån besluten i Vägvisaren arbetades föräldra- och elevenkäter fram under medverkan av den pedagogiska personalen. Vi har ingen ambition att betrakta enkäterna som vetenskapligt relevanta, vi ser dem mer som ”mätare” av elevers och föräldrars uppfattning inom de fokusområden vi valt. De värden vi får ut i en sammanställning är mest intressanta över tid, när det går att se skillnader och likheter som visar sig genom årliga undersökningar.

Naturligtvis gör personalen ständiga bedömningar och iakttagelser av barns och elevers situation i verksamheterna och kommunicerar detta vid utvecklingssamtal, föräldrasamtal och andra möten med barn och föräldrar.

Det nya är enkäter som varje år kan sammanställas till ett värde, och på så sätt vara ett tydligt underlag för diskussioner, planering, åtgärder och därmed utveckling.

Förskola, familjedaghem och fritidshem har identiska enkäter.

Trygghet ligger i frågorna 1-4, inflytande/delaktighet i frågorna 5-8.

Förskoleklass t.o.m. åk 3 har en enkät med mer eller mindre glada ”gubbar” som hjälp till de små barnen att tolka värdet på svarsalternativen. Trygghet ligger i frågorna 1-6,

inflytande/delaktighet i frågorna 7-11 och intresseväckande undervisning i frågorna 12-15.

För åk 4-6, åk 7-9 och gymnasiet ligger trygghet i frågorna 1-6, inflytande/delaktighet i frågorna 7-11 och intresseväckande undervisning i frågorna 12-18.

Gymnasiet har även tre gymnasiespecifika frågor sist i enkäten.

Vuxenutbildningen har anpassat frågorna till sina åldersgrupper och har trygghet i frågorna 1-5, inflytande/delaktighet i frågorna 6-8 och intresseväckande undervisning i frågorna 9-14.

(Samtliga enkäter, se sid. 23 - 33)

Enkäterna genomfördes i maj månad 2005. Föräldraenkäterna i förskola, familjedaghem och fritidshem delades ut tillsammans med ett följebrev för information och ett kuvert för att kunna lämna in svaren anonymt.

I skolorna genomfördes enkäterna i klasserna, på Komvux mer individuellt.

Enkätresultaten har samlats in och redovisas i sammanställd form under Resultat.

Efter första enkätomgången gör vi vissa förändringar och förbättringar av metoden utifrån synpunkter och gjorda erfarenheter. Vi måste dock vara försiktiga så inte innehållet förändras.

Då blir utfallen inte jämförbara.

Skolhälsovårdens arbete mot övervikt och fetma (och andra livsstilsfrågor)

Arbetsinsatserna syftar till att stoppa ökningen av övervikt och fetma samt öka hälsa och

välbefinnandet för barn och ungdomar. Arbetet ska ske genom förebyggande och riktade insatser inom skolhälsovården och i samarbete med andra aktörer i samhället.

I förskoleklass sker information och hälsosamtal med barn och föräldrar. I årskurs 4, 7 och 1 på gymnasiet sker enskilda hälsosamtal med alla elever. Hälsoundersökningen innefattar

(5)

Resultat 2005, enkäter

År 2005 var alltså det första året då denna typ av föräldra- och elevenkät genomfördes, och det finns ingen jämförelsesiffra bakåt i tiden.

Totalt ingick över 6 000 enkätsvar i undersökningen.

Intervall visar lägsta och högsta resultat bland enheterna.

De fyra svarsalternativen i enkäterna ger 0 poäng (Stämmer inte alls), 3,3 poäng (Stämmer delvis), 6,7 poäng (Stämmer ganska bra) och 10 poäng (Stämmer helt).

Med den referensen anser vi att resultat över 5 poäng är godkänt och poäng över 6,7 är bra. Målet är naturligtvis att förbättra resultaten ytterligare, men ju närmare maximum de ligger, desto svårare är de att höja.

Resultat av föräldraenkät vt 2005, förskolor:

Förskolor Trygghet Inflytande/delaktighet Snitt:

Intervall:

8,8 7,5 – 9,4

7,7 6,6 – 8,4 Resultat av föräldraenkät vt 2005, familjedaghem:

Familjedaghem Trygghet Inflytande/delaktighet Snitt:

Intervall: 9,5

8,8 – 9,9 9,0

8,4 – 9,6

Resultat av föräldraenkät vt 2005, fritidshem:

Fritidshem Trygghet Inflytande/delaktighet Snitt:

Intervall:

8,6 7,9 – 9,3

7,8 6,8 – 8,9

Som tidigare nämnts kan årets resultat inte riktigt värderas. Det behövs flera enkäter för att se om resultaten är stabila eller åt vilket håll förändring sker.

Det som utmärker sig är familjedaghemmens höga värden. Orsakerna kan vara att det är små barngrupper och att barnen befinner sig i en hem-miljö, deras ”andra hem”, vilket säkert upplevs tryggt för både barn och föräldrar.

(6)

Resultat av elevenkät vt 2005, grundskolan år F - 3 (förskoleklass – år 3)

Rektorsområde Trygghet Inflytande/delaktighet Intresseväckande undervisning

Norr 9,0 7,9 8,7

Öster 9,0 8,5 8,5

Väster 9,0 8,4 8,5

Snitt:

Intervall:

9,0 8,6 - 9,6

8,3 7,5 - 9,2

8,6 8,0 - 9,1 Resultat av elevenkät vt 2005, grundskolan år 4 – 6

Rektorsområde Trygghet Inflytande/delaktighet Intresseväckande undervisning

Norr 7,9 6,5 6,5

Öster 8,4 7,4 7,3

Väster 8,1 6,8 6,7

Snitt:

Intervall:

8,1 7,4 - 8,8

6,9 4,8 - 7,7

6,8 5,2 - 7,5 Resultat av elevenkät vt 2005, grundskolan år 7 – 9

Skolenhet Trygghet Inflytande/delaktighet Intresseväckande undervisning

Högelidsskolan 7,8 6,1 5,6

Mariaskolan 6,4 5,5 5,2

Tunaholmsskolan 8,4 5,9 5,7

Snitt:

Intervall:

7,5 6,4 – 8,4

5,8 5,5 – 6,1

5,5 5,2 – 5,7

En tydlig tendens är att resultaten sjunker med barnens stigande ålder, eller om man så vill, med ökande antal år i skolan.

Troligen är ingen med erfarenhet av arbete i skolan särskilt överraskad, en nationell undersökning skulle säkert ge samma utfall.

Här ligger en av skolans svåra uppgifter, att entusiasmera och motivera eleverna även efter flera år i skolan, att klara konkurrensen från IT- och upplevelsesamhället och hantera ungdomars personliga och sociala utveckling i ett ständigt föränderligt samhälle.

Vi vet ännu inte om skillnaderna mellan skolornas resultat beror på faktiska förhållanden eller på hur frågorna tolkas eller är uttryck för elevers attityder.

Oavsett vilket är variationerna en grogrund för analys och åtgärder.

(7)

Resultat av elevenkät i åk 1 vt 2005, Vadsbogymnasiet, programvis och snitt Program Trygghet Inflytande/delaktighet Intresseväckande

undervisning

Gymnasiespecifika frågor *

BF 7,9 6,5 6,0 7,8

BP 9,6 7,8 7,3 8,8

EC 8,0 6,0 5,9 8,0

ES 8,0 6,4 4,5 7,9

FP 7,8 6,9 5,1 7,7

HP 7,2 4,7 4,4 6,0

IL 8,8 6,0 6,8 8,9

IP 7,8 4,9 5,4 7,1

MT 8,6 6,3 5,6 8,5

NV 7,7 5,7 6,3 6,4

OPSP 8,3 6,5 6,8 7,8

SP 7,8 4,6 5,0 6,4

TE 8,4 6,0 6,1 8,0

UP 7,0 6,5 6,5 6,9

Snitt:

Intervall:

8,1 7,0 – 9,6

6,1 4,6 – 7,8

5,8 4,4 – 7,3

7,6 6,0 – 8,9

* De gymnasiespecifika frågorna är:

 Jag har valt rätt program

 Jag upplever att mina lärare samarbetar

 Jag skulle rekommendera en kompis att söka till Vadsbogymnasiet

Värdena stiger från årskurs 9 till gymnasiet. Eleverna har gjort ett programval och kan därmed ”slippa” respektive ägna sig mer åt kurser som ligger inom eller utanför deras intresse.

Det är stor variation mellan programmen. Intressant att se är att ett av de yrkesförberedande programmen, Byggprogrammet, har mycket höga värden medan de typiska

studieförberedande Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga programmen ligger avsevärt mycket sämre till.

Resultat av elevenkät vt 2005, Marieholmskolan (vuxenundervisning) Skolenhet Trygghet Inflytande/delaktighet Intresseväckande

undervisning

Marieholmskolan 7,9 7,2 8,0

De vuxenstuderande har lägre trygghetskänsla än gymnasieungdomarna generellt sett.

Det kan kanske bero på att de vuxna lägger mer eftertanke bakom sina svar och tolkar frågornas innebörd djupare. En annan orsak är att många läser individuellt, ”flexibelt”, och inte lär känna andra studerande på samma sätt som i klassundervisning.

Att Inflytande/delaktighet och Intresseväckande undervisning får högre värden än på gymnasiet är naturligt. Studieplanerna läggs upp individuellt i samråd med lärarna och Komvux är en i verklig mening frivillig studieform.

(8)

Resultat, kunskaper

Årskurs 2, screening i svenska och matematik

Testet i svenska består av två delar. Ett ordkedjetest mäter avkodning och igenkänning av ord.

Den andra delen är ett stavningstest. Resultatet redovisas i en s.k. stanine-skala, 1 – 9. De elever som har stanine 3 eller högre förväntas inte få några större svårigheter med sin läsinlärning.

Testen i matematik mäter grundläggande färdigheter i ämnet. En bedömning görs huruvida eleverna kommer att ha svårigheter i matematik eller ej.

I resultat från screening finns siffror från tidigare år att jämföra med.

Genomsnittsresultat (stanine), ordkedjor och stavning, år 2001-2005 Ordkedjor Stavning Område/år 2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005

Norr 5,44 4,23 4,69 4,95 5,09 5,05 4,56 5,05 5,29 5,07 Öster 5,23 4,7 4,84 5,04 5,47 5,07 4,84 5,07 5,18 5,09 Väster 5,22 4,16 4,58 4,27 5,21 4,95 5,37 5,05 4,85 5,14 Medel 5,28 4,4 4,65 4,69 5,3 5,03 4,95 5,06 5,11 5,1 Elever med stanine 3-9 (inga förväntade svårigheter), procentuell andel,

år 2001-2005

Ordkedjor Stavning Område/år 2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005

Norr 95 85 85 89 93 95 93 95 97 83

Öster 93 81 85 91 95 89 90 93 94 87

Väster 93 84 87 73 88 95 97 95 93 88

Totalt 94 83 85 84 92 93 93 94 94 86

Kommentar

Vad gäller ordkedjor har det skett en förbättring. I stavning ligger stanine-värdet på samma nivå, men andelen elever som inte förväntas få problem har sjunkit. Det finns fler svaga elever men samtidigt en större spridning, så medelvärdet påverkas inte.

Matematik, elever utan stora svårigheter, procentuell andel, år 2001-2005 Område/år 2001 2002 2003 2004 2005

Norr 94 88 89 92 92

Öster 92 91 96 91 97

Väster 93 91 95 92 96

Totalt 93 90 93 92 94

Kommentar

En liten förbättring har skett sedan 2004, men det är inga större skillnader över åren.

(9)

Årskurs 5, avstämning mot kursplanemålen

I årskurs 5 gör lärarna en avstämning mot uppnåendemålen i kursplanerna.

Till sin hjälp har de nationella prov i svenska, matematik och engelska.

Här finns också siffror från tidigare år att jämföra med.

Andel elever som når målen i alla ämnen, procentuellt, år 2001-2005

Område/år 2001 2002 2003 2004 2005

Norr 88 86 84 84 68

Öster 82 81 88 89 73

Väster 83 80 87 80 77

Totalt 85 83 86 84 72

Andel elever som når målen i svenska, procentuellt, år 2001-2005

Område/år 2001 2002 2003 2004 2005

Norr 94 93 93 93 84

Öster 90 93 92 94 88

Väster 91 90 92 86 90

Totalt 92 92 92 91 88

Andel elever som når målen i matematik, procentuellt, år 2001-2005

Område/år 2001 2002 2003 2004 2005

Norr 94 94 91 89 82

Öster 91 85 92 90 75

Väster 90 87 92 91 84

Totalt 92 89 92 90 80

Andel elever som når målen i engelska, procentuellt, år 2001-2005

Område/år 2001 2002 2003 2004 2005

Norr 94 94 91 92 80

Öster 87 90 92 95 88

Väster 86 92 96 92 89

Totalt 89 92 93 93 86

Kommentar

Resultatet av avstämningen i årskurs 5 ger ett avsevärt sämre resultat än tidigare år i samtliga ämnen. Vi har ingen enkel och självskriven förklaring till den förändringen.

För att vi ska anse att målen är uppnådda ska alla delprov i ett ämne vara godkända, och i många fall är det endast ett av fem eller ett av tre som eleven inte klarar. I flera fall tror lärarna att eleven så småningom kommer att nå målen, men ännu inte är riktigt framme.

Resultaten ger hur som helst upphov till diskussioner och åtgärder för att få en bättre måluppfyllelse.

(10)

Årskurs 9, betygsstatistik

Mariestadseleverna uppvisar även år 2005 ett mycket bra resultat, både vad gäller behörighet till gymnasiestudier och den totala meritpoängen.

Andelen behöriga elever och meritpoängen sjunker i landet, även i Mariestad, men med tanke på det höga resultat vi ändå har, ligger vi bra till bland kommuner med mycket god målupp- fyllelse.

Meritpoäng räknas ut så här:

De 16 bästa betygen tas ut. Betygen G multipliceras med 10, VG med 15 och MVG med 20.

Därefter summeras värdena. Om en elev exempelvis har G i samtliga ämnen så blir poängen 160, om samtliga är VG blir det 240 och om alla är MVG blir det 320 poäng.

Behörighet till gymnasiestudier och meritpoäng, Mariestad och riket, år 2001-2005 Behörighet i % Meritpoäng

År Mariestad Riket Mariestad Riket

2001 90,4 89,2 201,3 202,9

2002 91,9 89,5 205,9 204,6

2003 94,1 89,9 211,0 205,4

2004 96,6 89,6 214,2 206,9

2005 95,5 89,2 213,1 206,3

Kommentar

De ämnen där eleverna har svårast att nå målen är idrott och hälsa, fysik, kemi och biologi.

Av kärnämnena ligger matematik sämst till. I jämförelse med riket ligger ändå Mariestad på en mycket bra nivå.

Årskurs 9, sammanställning av resultat, Mariestad och riket

Behöriga (%) Andel godkända (%) i Skola till gymnasiet Meritpoäng Svenska Matematik Engelska Alla ämnen

Högelidsskolan 94,9 206,1 100 94,9 98,7 82,3

Mariaskolan 97,2 218,7 100 98,6 97,9 82,1

Tunaholmsskolan 93,7 210,6 99,1 94,6 98,2 82,0

Snitt Mariestad 95,5 213,1 99,7 96,4 98,2 82,1 Riket 89,2 206,3 95,0 92,1 92,8 75,5 (Siffrorna är hämtade ur SIRIS, Skolverkets statistikdatabas för betyg och provresultat.) Kommun- och Landstingsförbundets tidning Dagens Samhälle gör årligen en undersökning av produktiviteten i skolan. Man använder sig då av produktivitetsmåttet kpb, kostnad per betygspoäng, vilket är kostnaden per grundskoleelev (exklusive lokalkostnader) dividerat med

(11)

Skolverket har också utvecklat analysverktyget SALSA, som tar hänsyn till bakgrundsfaktorer som

- Andel pojkar

- Andel elever födda i annat land

- Andel elever vars föräldrar är födda utomlands men själva är födda i Sverige - Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå

Avvikelsen mellan den andel elever som uppnått målen i årskurs 9 jämfört med ett modellberäknat värde, det resultat som skolan förväntas nå utifrån bakgrundsfaktorerna, räknas fram. Positiv avvikelse är ett resultat över förväntan, negativ avvikelse under förväntan.

De modellberäknade värdena ska inte okritiskt användas för rangordning mellan skolor.

SALSA ger underlag för analyser och diskussioner om skolors resultat, men kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan.

SALSA, avvikelse i % 2001 2002 2003 2004 2005

Högelidsskolan 2 -2 3 5 4

Mariaskolan 6 14 8 11 4

Tunaholmsskolan 5 6 -1 9 8

Den bild man får, är att Mariestad överlag ligger klart på positiva resultat, alltså uppnår bättre resultat än man borde kunna förvänta sig.

Årskurs 9, nationella prov

Nationella prov finns i engelska, matematik och svenska. De har som syfte bl.a. att ge undervisande lärare information om var gränserna för de olika kunskapsmålen ligger. De ska också ge en fingervisning om kunskapsnivån, jämfört med riket, på de elever man undervisar.

De nationella proven ska mäta bredare kunskapsområden inom respektive ämne, men kan inte täcka in alla kunskapsområden och moment som kurs- och läroplan innehåller.

En fråga som ofta diskuteras, är om lärare sätter ”för snälla” eller ”för stränga” betyg.

Medelpoängen av satta betyg i årskurs 9 ligger något högre än provresultaten i de nationella proven i matematik och svenska. Det är förståeligt, eftersom läraren har möjlighet att bedöma en elev utifrån ett stort antal lektioner under upp till tre år, medan de nationella proven

omfattar som mest fyra provtillfällen.

Jämförelse mellan provresultat i Nationella prov och satta slutbetyg i årskurs 9, år 2005 Svenska, NP Svenska betyg Matematik, NP Matematik, betyg Engelska, NP Engelska, betyg

12,2 13,4 10,4 12,1 13,5 13,3

Skillnaderna är inte så stora, att man kan påstå att eleverna fått för höga betyg.

(12)

Gymnasieskolan

Andelen godkända i nationella prov, läsåret 2004-2005 Kurs Klasser Antal elever Resultat (%)

Svenska B samtliga åk 3 313 97

Engelska A SF åk 1, YF åk 2 307 94

Engelska B SF åk 2, några YF åk 3 217 98 Matematik A totalt, "alla klasser" 313 84

NV, TE åk 1 83 100

SP, ES, IL åk 1 115 93

YF åk 2 115 65

Matematik B SP, ES, OPSP åk 2 103 82

Matematik C NV, TE åk 2 69 97

Matematik D NV, TE åk 3 63 93

(SF = studieförberedande program, YF = yrkesförberedande program) Andel elever med slutbetyg, andel elever med behörighet till högskola

och betygspoäng

År 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antal elever som avslutade nationella

och specialutformade program 312

Andel med slutbetyg (%) 97,1

Andel med slutbetyg och

behörighet till högskola (%) 92,7

Andel behöriga till högskola av

alla som avslutade gymnasiet (%) 90

Betygspoäng (snitt), alla slutbetyg 14,41 Betygspoäng (snitt), alla högskolebehöriga 14,83 (Ovanstående siffror är framtagna av Vadsbogymnasiet)

För grundläggande behörighet till högskolan krävs ett slutbetyg från nationellt eller specialutformat program med lägst betyget Godkänd på minst 90 procent av programmets totala gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänd på projektarbetet.

Vi får känna oss nöjda med resultaten.

97,1 % av avgångseleverna fick slutbetyg, vilket är en bra siffra.

Andelen elever med slutbetyg och behörighet till högskolestudier blev 92,7 %.

Motsvarande andel i riket är 88,9 %.

Betygspoängen för alla slutbetyg i kommunen blev i snitt 14,41, medan riksgenomsnittet är 14,1.

En annan jämförelse vi kan göra i Skolverkets statistik är andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år efter skolstart, alltså det år man fyller 20 år.

(13)

Vuxenutbildningen

Andelen godkända i nationella prov, vt 2005 Kurs Antal elever Resultat (%)

Svenska B 17 100

Engelska A 28 100

Engelska B 20 100

Matematik A 25 92

Matematik B 20 90

Matematik C 10 100

Matematik D 3 100

Resultaten är överlag goda. Här återspeglas den frivilliga skolformens möjligheter till val av kurser man är intresserad av och lämpad för. Den flexibelt upplagda skolformen ger också möjlighet till stöd och handledning efter individens behov.

Skolhälsovården, sammanställning från hälsosamtal

(Svaren angivna i procent)

Frågeställningar: Åk 4 Åk 7 Gy åk 1

Har vuxen att prata med 83 90 90

Klassrummet bra eller ganska bra 98 99 99

Lugn och ro i matsalen, alltid eller oftast 93 97 -

Toaletterna bra eller ganska bra 86 92 88

Skolgården rolig eller ganska rolig att vara på 87 - - Har bra eller ganska bra kontroll över mitt skolarbete - 98 99 Äter godis, chips eller dricker dricka minst 3 ggr/vecka 3 33 46

Äter alltid lunch i skolan - 64 78

Röker inte (aldrig) - 85 73

Röker (vanemässigt) - 0 11

Snusar inte (aldrig) - 96 84

Snusar (vanemässigt) - 0 10

Dricker inte alkohol (aldrig) - - 35

Dricker alkohol (vanemässigt) - - 45

BMI övervikt 17 13 9

BMI fetma 6 2 3

BMI, (Bodymass-index), är ett internationellt gällande index som anger gränserna för fetma och övervikt.

Policy för arbete mot övervikt och fetma finns för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola.

Arbetet ska fortlöpande kvalitetssäkras och metoder för detta kommer att arbetas fram av skolhälsovårdens arbetsgrupp.

(14)

Andelen behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning

Förskolan

I Mariestads kommun är fördelningen av personalkategorierna inom förskolorna

40,7 % barnskötare och 59,3 % förskollärare, men fördelningen är ojämn mellan enheterna.

I riket finns i snitt 48,8 % barnskötare och 51,2 % förskollärare.

På barnskötartjänster har 93,1 % av de anställda barnskötarutbildning.

På förskollärartjänster har 95,2 % förskollärarutbildning. Rikets nivå är 93 %.

Att vi inte når 100 % beror företrädesvis på att det från tid till annan finns obehöriga vikarier för deltidssjukskriven personal.

Familjedaghem

För dagbarnvårdare finns ingen formell utbildningsnivå specificerad. Många har dock barnskötarutbildning.

Fritidshem

Fritidspedagogtjänsterna är till 96,8 % tillsatta med behörig personal. Rikets nivå är 82,6 %.

Grundskolan

I förskoleklasserna har 100 % av lärarna förskollärarutbildning. Rikets nivå är 92,9 %.

Av lärarna för år 1 – 6 har 95,5 % pedagogisk högskoleutbildning, för lärare år 7 – 9 gäller 93,4 %.

Den totala andelen behöriga lärare i grundskolan i Mariestad är 94,6 %. Rikets nivå är 82,4 %.

De obehöriga lärarna finns oftast inom idrott och hälsa, praktisk-estetiska ämnen och särskolan.

Gymnasieskolan

Gymnasielärarna har till 91,3 % pedagogisk högskoleutbildning. Rikets nivå är 74,3 %.

De obehöriga lärarna har dock annan examen eller unika kunskaper som krävs för

undervisningen. Tre obehöriga lärare har påbörjat utbildning för att få formell behörighet.

Vuxenutbildningen

100 % av komvux-lärarna har pedagogisk högskoleutbildning. Rikets nivå är 72 %.

Det kan till och från förekomma att behöriga lärare i sin tjänst har kurser eller delar av sin undervisning som de inte är formellt behöriga till, även om de i grunden har en pedagogisk högskoleutbildning och är behöriga för sin lärartjänst. Siffrorna ovan sorterar inte ut sådana små avvikelser, som varierar från år till år, utan gäller grundförordnandet.

(15)

Sammanfattande helhetsbild

Trygghet, inflytande/delaktighet och intresseväckande undervisning

Som tidigare nämnts kan vi inte år 2005 bedöma värdet av enkätresultaten, eftersom denna typ av mätning inleddes i år. Framtidens statistik får visa vad som är normalt eller acceptabelt.

Med vårt sätt att mäta och värdera svaren och utan jämförelse har vi sagt att 5,0 är godkänt och 6,7 eller mer är bra.

Med det som utgångspunkt har förskolorna, fritidshemmen och speciellt familjedaghemmen mycket bra resultat.

Även grundskolans år F – 3 har mycket bra resultat.

På grundskolans år 4 – 6 sjunker värdena men är fortfarande bra.

På grundskolans år 7 – 9 sjunker värdena ytterligare och är godkända men inte bra.

Denna nedåtgående tendens är inte unik för Mariestad, men vi måste arbeta för att nå bättre resultat och få eleverna att uppleva att de har inflytande och delaktighet samt känna att skolan är intressant och givande.

Det finns även stora variationer mellan olika skolenheter, på alla nivåer, och det måste verksamheterna analysera och försöka åtgärda.

På gymnasieskolan förbättras resultaten igen generellt sett, men det fattas en del för att vara bra. Variationerna mellan programmen är stora, vilket kräver eftertanke och diskussion.

Vuxenutbildningen har bra resultat.

Kunskaper

I årskurs 2 har vi ingen nationell jämförelse, men resultaten avviker inte från de senaste åren.

I årskurs 5 ser vi en tydlig försämring mot den nivå vi legat på sedan år 2001. Resultatet bör ge upphov till diskussioner om bedömningen av elevernas prestationer i förhållande till målbeskrivningarna och kanske om tolkning av de nationella provens bedömningsmallar.

I årskurs 9 uppvisas mycket bra resultat vid en jämförelse i landet vad gäller såväl behörighet till gymnasiet, meritpoäng och andel godkända elever i olika ämnen.

Enligt Dagens Samhälles produktivitetsmått kpb, kostnad per betygspoäng, ligger Mariestad på 20:e plats i landet i kostnadseffektivitet för att producera bra medelbetyg i årskurs 9.

Skolverkets analysverktyg SALSA antyder att resultaten i årskurs 9 i Mariestad är bättre än vad de demografiska förutsättningarna kan förväntas ge.

Gymnasieskolan har bättre resultat är riksgenomsnittet för betygspoäng, andel elever med slutbetyg och andel elever behöriga till högskolestudier

Behörig personal

Andelen behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning överskrider tydligt, i vissa fall markant, de snittsiffror som finns i riket. Detta gäller alla skolformer.

Mariestad, 2006-01-11

Lars Stäring

Barn- och utbildningskontoret

(16)

2006-01-05

Vägvisare för Barn- och utbildningsnämnden

(17)

1 Syftet med mål- och styrningsarbetet

Externt (utåt)

 visa att Mariestad är en attraktiv kommun med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov

Internt (inåt)

 synliggöra verksamhetens mål och resultat

 tydliggöra sambandet mellan de politiska övergripande målen och verksamheternas uppdrag att förverkliga dem

 koppla ekonomi och verksamhet

 utveckla arbetsformerna grundat på varje medarbetares engagemang och delaktighet

2 Detta är vårt uppdrag

Barn- och utbildningsnämndens uppdrag:

 ge bildning och ett livslångt lärande för alla kommuninvånare genom att tillhandahålla barnomsorg och olika skolformer

(18)

3 Detta är vårt nuläge

Nuläge Framtid

Styrkor Möjligheter

 bra verksamhet

 kompetent personal

 goda studieresultat

 hög elevtrivsel

 flera alternativ inom barnomsorg

 ökad samverkan med andra kommuner

 ökat samarbete med näringslivet

 flexibilitet

 engagerade föräldrar

Svagheter Hot

 viss förändringsrädsla

 underlag för nyckeltal

 otillräcklig samverkan med andra nämnder/förvaltningar

 mindre frihet (statlig styrning)

 ofinansierade reformer

 brist på personal med pedagogisk kompetens

4 Detta är nämndens vision

Lust att lära och utvecklas hela livet

(19)

5 Barn- och utbildningsnämndens Vägvisarblad

Perspektiv Vägval Resultat/Mål Mätning Frekvens Ansvarig

Budget i balans Positivt resultat 0,5-1,0% Faktiskt utfall Månadsvis Ordförande Ekonomi

Handlingsutrymme Egenfinansierade verksamhetsförändringar

Faktiskt utfall och insatser Kvartalsvis Ordförande

Trygghet och delaktighet

Grad av upplevd trygghet och delaktighet, x %

Enkät Årsvis Ordförande

Kund

Baskunskaper Hög kunskapsnivå % Screening, nationella prov, betyg

Årsvis Ordförande

Kompetent personal Minst x % pedagogiskt utbildade Nyckeltal, andel med utbildning

Årsvis Ordförande Arbetssätt

Dialog och förankring, externt och internt

Ökad grad av delaktighet samt acceptans och förståelse

Web-besök, enkäter, aktuella frågor samt besöksfrekvens på möten

Årsvis Ordförande

Framtid Omvärldsbevakning Ökad kunskap i nämnden Deltagande vid utbildning och studiebesök

Halvårsvis Ordförande

(20)

2006-01-04

6 Barn- och utbildningsnämndens handlingsplan

Aktivitet Vad ska göras Ansvarig

tjänsteman

Ansvarig politiker

Start- datum

Klart till Rapport till

Ökad samverkan Ökad dialog med nämnder och förvaltningar Presidiemöten –kalendarium

Björn Persson Ordförande 040801 041231 Klart

Rekrytera pedagogiskt kompetent personal

Rekryteringsplan Anna-Clara Nilsson

040801 050303 Klart

Ökad dialog Skapa och utforma webbsida Lars Stäring Leif Andersson 040611 050228 Klart

Fler alternativ Undersöka om det finns möjlighet att anordna

”kommunal friskola”

Lars Stäring Ordförande 041014 050519 Klart

Fler alternativ Personalkooperativ, föräldrakooperativ Rolf Karlsson Ordförande 040811 050501 Klart

Fler alternativ Entreprenörskola Lars Stäring Ordförande 041103 041231 Klart

Ekonomi/arbetssätt Se över särskolans verksamhet Björn Persson Ordförande 041103 050601 Nämnden Delaktighet Översyn av Elvärkets verksamhet Tomas Ekström Ulf Wartmark 041201 050921 Klart

Fler alternativ Idéprogram på Vadsbogymnasiet för de Närmaste fem åren

Claes Forssberg Peter Legendi 041201 050908 Klart

Arbetssätt Förebygga/upptäcka mobbing Björn Persson Peter Legendi 050203 050908 Klart

Skapa

handlingsutrymme

Utarbeta direktiv för att nå ett positivt Handlingsutrymme 1 % av budget år 2007

Maria vaziri Christer Dalvik 050901 060501 Nämnden Fler alternativ Marknadsföring av personalkooperativ,

Föräldrakooperativ och kommunal friskola

Björn Persson Ordförande 050525 Klart

Arbetssätt Elevassistentorganisation Björn Persson Ordförande 050908 060131 Nämnden Ekonomi/arbetssätt Redovisa barn- och elevpeng

samt fördelning i dag

Björn Persson Ordförande 051026 060601 Nämnden Ekonomi/arbetssätt Lokalöversyn Björn Persson Ordförande 051026 060101 Nämnden Arbetssätt Skolsköterskornas organisation Björn Persson Ordförande 051221 Nämnden

(21)

5 Förskolans och familjedaghemmens Vägvisarblad

Ekonomi Budget i balans Positivt resultat

Budgetmedveten personal

Budgetuppföljning Nyckeltal

Varannan månad

Förskolechef

Öka barns och föräldrars inflytande

Alla barn och föräldrar ska ha möjlighet till inflytande

Enkät

Föräldrasamtal Utvecklingssamtal

Årsvis Förskolechef Kund

Skapa trygghet genom aktivt arbete med

värdegrundsfrågor som: jämställdhet, mobbning, kränkande särbehandling och främlingsfientlighet

Alla barn ska känna sig trygga och ha lika värde

Enkät

Föräldrasamtal Utvecklingssamtal

Årsvis Förskolechef

Utveckla

basfärdigheter och kunskaper genom lek och lustfyllt lärande enligt Lpfö-98

Alla barn ska utvecklas till kreativa, hänsynsfulla och nyfikna barn med god självbild

Portfolio Självvärdering

Arbetslag Arbetssätt

Kompetent och utbildad pedagogisk personal

Skapa en gemensam pedagogisk grundsyn

Medarbetarsamtal Årsvis Förskolechef

God arbetsmiljö Utveckla arbetstid och arbets- organisation

Medarbetssamtal SAM, enkät

Årsvis Förskolechef Framtid

Kompetensutveckling Ökad fortbildning Erfarenhetsutbyte Årsvis Förskolechef

(22)

5 Grundskolans och fritidshemmens Vägvisarblad

Budget i balans (effektivt

resursutnyttjande)

Positivt resultat Prognoser Nyckeltal

Månadsvis Årligen

Rektorer Ekonom Ekonomi

Handlingsutrymme (läsårsekonomi?)

Buffert

Ekonomiskt medveten personal

Faktiskt utfall Årligen Rektorer

Trygghet, jämställdhet och inflytande

Alla elever ska vara trygga och ha lika värde samt med stigande ålder utöva ett allt större inflytande över sin utbildning.

Enkät Årligen Rektor

Bitr. rektor Elev

Baskunskaper Alla elever ska ha godkänt betyg i åk 9 i svenska, matematik och engelska

Screening åk 2, nationella prov åk 5 och betyg åk 9

Årligen Rektor Bitr. rektor Kompetensutveckling Känsla av sammanhang & fördjupad

kompetens

Erfarenhetsutbyte på alla nivåer. Deltagande vid utbildning & studiebesök (frekvensmätning)

Årligen Rektor Bitr. rektor Arbetssätt

Intresseväckande undervisning

Eleven ska uppleva undervisningen som intressant och engagerande

Enkät Årligen Rektor

Bitr. rektor Framtid Rekrytera kompetent

personal

All lärarpersonal ska ha pedagogisk utbildning

Statistik Årligen Rektor

Bitr. rektor

(23)

5 Gymnasieskolans och vuxenutbildningens Vägvisarblad

Ekonomi Budget i balans Positivt resultat

Budgetmedveten personal

Faktiskt utfall Månadsvis Skolledning

Trygghet Elever ska oberoende av kön erhålla samma möjligheter och bemötande, uppleva trygghet och mötas med respekt av personal och kamrater.

Enkät Årsvis Skolledning

Delaktighet Elever ska ha möjlighet till inflytande över sin skolsituation.

Enkät Årsvis Skolledning

Kund

Kunskaper Hög kunskapsnivå Nationella prov, betyg, statistik

Årsvis, vårterminen

Skolledning

Arbetssätt Kompetent personal Hög kompetens hos alla medarbetare Skolledningens och elevernas bedömning, medarbetarsamtal

Årsvis Skolledning

Attraktiv skola Ökad marknadsandel i Skaraborg Statistik Årsvis Skolledning Framtid

Attraktiv skola Nöjda elever Enkät Årsvis Skolledning

(24)

Maj 2005

BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET

Enkät till föräldrar med barn i förskola

Tack för Din medverkan !

(25)

Maj 2005

Enkät till föräldrar med barn i familjedaghem

Område (Norr, Öster, Väster):_______________________________________

Mitt barn är

□

Flicka

□

□

Stämmer ganska bra

□

Stämmer helt 7. Jag upplever att mitt barn får vara med och påverka vad som händer i

(26)

Maj 2005

Enkät till föräldrar med barn i fritidshem

Fritidshem:_______________________________________________________

Mitt barn är

□

^Flicka

□

Tack för Din medverkan !

(27)

Maj 2005

Enkät till elever i grundskolan, förskoleklass – åk 3

Skola:____________________________________________________________

Jag är

□

^Flicka

□

^Pojke

Titta på frågorna. Sätt ett X på den gubbe som passar bäst för hur du känner när du svarar på frågan.

1. Jag trivs i skolan.

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 2. De vuxna bryr sig om mig.

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 3. Jag vågar säga vad jag tycker till de vuxna.

Stämmer inte alls

Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 4. Det är bra stämning mellan elever och personal på skolan.

Stämmer inte alls

Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 5. Jag har kompisar i skolan som jag trivs med.

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt

6. Det finns elever i skolan som jag är rädd för.

Stämmer inte alls

Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 7. Jag får vara med och planera mitt skolarbete.

(28)

8. Jag får vara med och utvärdera mitt skolarbete.

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 9. Mina lärare lyssnar när jag har förslag och åsikter.

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 10. Jag får arbeta på olika sätt.

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 11. Vårt klassråd fungerar bra.

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 12. Skolan ger mig lust att lära mer.

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 13. Jag får den hjälp jag behöver för att klara skolan.

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 14. Jag har möjlighet att jobba i lugn och ro.

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 15. Skolans böcker, datorer m.m. är bra.

Tack för Din medverkan !

(29)

Maj 2005

Stämmer ganska bra

□

□

Stämmer helt

(33)

Maj 2005

Enkät till studerande vid Komvux

Grupp:___________________________________________________________

Jag är

□

^kvinna

□

^man

1. Jag trivs på komvux.

□

Stämmer inte alls

□

Stämmer delvis

Stämmer inte alls

□

Stämmer delvis

□

Stämmer ganska bra

□

Stämmer helt

Tack för Din medverkan !

(35)

KVALITETSREDOVISNING 2005

Torsö, Hassle.

Dagbarnvårdargrupp

Förskolechef Elisabeth Bernerfalk Adress Bergsgatan 40 Postadress 542 31 Mariestad Telefon 0501-159 81 Fax 0501-153 61 E-post elisabet.bernerfalk Hemsida info@mariestad.se

Presentation av vår verksamhet

Torsö, Hassle, Sundsmarken familjedaghemsverksamhet har upptagningsområde på Torsö och i Hassle med omnejd. Alla familjedaghemmen finns i ej tättbebyggt område med närhet till skog och natur.

Specifikt arbetar dagbarnvårdarna på Torsö och i Sundmarken med barns språkutveckling, samt med Knyte och Mulleverksamhet

Dagbarnvårdarna samarbetar vid gruppverksamhet med barnen och vid respektive dagbarnvårdares ledighet.

Barn Antal Personal Antal

1-3 år 7 Dagbarnvårdare i eget hem 6

4-5 år 12

Skolbarn 22

Viktiga lokala händelser under läsåret 2004/2005

Diskussioner runt värdegrundsfrågor har kommit igång i dagbarnvårdargruppen. På studiedagen i oktober lyssnade vi på föreläsare som talade om Värdegrunden och vuxnas förhållningssätt till barn. På möte i november diskuterades ånyo värdegrunden, som på fortbildningsdagen i mars 2005 utmynnade i arbetsplan: Normer och värden. Arbetsplanen utarbetades tillsammans med dagbarnvårdare i Högelid – Madlyckeområdet.

Vi har samarbetet med Friluftsfrämjandet. Barnen har träffats i Mulle- och Knyttegrupper, då också Skräpmaja och Skogsmullen kommit på besök. Samarbetet med Svenska kyrkan har

(36)

varit givande. Barnen har träffats i grupper och varje träff har varit temainriktad t.ex. våren, glädje och sorg.

Dagbarnvårdarna på Torsö har haft ”vårdag” tillsammans med alla barn, dessutom har man deltagit i Torsdagsträffarna.

De större barnen har varit på teater i Maristad under läsåret.

Resultat

Trygghet

Årtal: 2005 Resultat: 9,5

Kommentar: Vi vill fortsätta att arbeta för att barn och föräldrar ska känna sig trygga hos oss.

Eftersom resultatet för vår dagbarnvårdargrupp ligger över genomsnittet i Mariestads kommun känner vi oss nöjda.

Delaktighet/Inflytande

Årtal: 2005

Resultat: 9,0

Kommentar: Resultatet i vårt område är över genomsnittet,. Vi är nöjda med resultatet och kommer att arbeta vidare med att berätta för föräldrarna vad som händer i vardagen med barnen och om målen i verksamheten. I Vägvisaren, under ”Vad ska göras”, säger vi att vi mer ska informera föräldrar om verksamheten.

Kompetent/Pedagogiskt utbildad personal

Ingen formell utbildning behövs för att arbeta som dagbarnvårdare i eget hem.

Alla dagbarnvårdare har lång erfarenhet av barn. Fortbildning sker kontinuerligt och är riktad till just de som arbetar i familjedaghem.

Flera av dagbarnvårdarna har barnskötarutbildning

Övriga resultat/Kommentarer

Under hösten 2004 och våren 2005 påbörjades arbetet med Vägvisaren.

I Vägvisarens handlingsplan/aktivitetsplan bestämde vi att arbeta med marknadsföring av familjedaghemmen. Eftersom vi vet att de behövs och därför behöver synliggöras, så att föräldrar vet att vi finns. Marknadsföringen sker genom att vi förbättrar hemsidan för familjedaghemmen, reviderar informationsfoldern, lämnar skriftlig information m.m.

Vi ska också arbeta med Värdegrundsfrågor. I våra barngrupper i Torsö-Hassle

dagbarnvårdarverksamhet arbetar vi mycket mycket med att barnen lär sig visa hänsyn och att respektera varandra.

Under arbetet med Vägvisaren kom vi också fram till att vi vill öka samarbetet mellan dagbarnvårdargrupperna och med förskolorna i området.

Sammanfattande helhetsbild

Helhetsbilden vad det gäller familjedaghemsverksamheten på Torsö och i Hassle,

Sundsmarken områdena är att barn och föräldrar trivs och att vi som dagbarnvårdare upplever vårt arbete som stimulerande. Arbetsklimatet är gott. Vikarie-systemet när vi är lediga

fungerar bra.

(37)

Vi vill arbeta utifrån Lpfö, allmänna råd och enligt våra egna lokala mål. I de små barngrupper vi arbetar med har vi tid för barnen, kan lyssna och se varje barns behov.

Barnen är ofta med oss vid bakning, matlagning och ut till komposten

Åtgärder/Prioriterade insatser

Vi arbetar vidare med att ytterligare förbättra familjedaghems verksamheten i området. Aktiviteter där barnen lär sig att samarbeta och ta ansvar, dvs. värdegrundsfrågor, ingår i det dagliga arbetet.

Vi kommer också att utöka informationen till föräldrar om verksamheten.

2005-11-15 Ansvarig chef

Elisabeth Bernerfalk

(38)

KVALITETSREDOVISNING 2005

Dagbarnvårdare

1-5 år

Förskolechef Margit Holmén Adress Hasselbacksvägen 5 Postadress 542 32 Mariestad Telefon 0501-12456 Fax 0501- 70894

E-post margit.holmen@mariestad.se

Hemsida www.mariestad.se

Presentation av vår verksamhet

Tre dagbarnvårdare i området Madlyckan, Högelid och Krontorp som tar emot barn i ålder 1-5 år i det egna hemmet. För många är familjedaghemmet ett alternativ till förskolorna då familjedaghemmet bl.a kan erbjuda en hemlik miljö. Vi ser till varje barns behov i en lugn hemmiljö och ger goda möjligheter till lärande. Arbetar utifrån ”Allmäna råd för familjedaghem” och även Lpfö-94 skall vara vägledande i dagbarnvårdarens dagliga arbete.

Barn Antal Personal Antal

1-5 år 17 Dagbarnvårdare 3

Viktiga lokala händelser under läsåret 2004/2005

Se övriga resultat/kommentarer.