KOMPLETTERANDE DAGVATTENUTREDNING MED FOKUS PÅ FÖRORENINGAR FÖR FASTIGHETEN BACKA

(1)

15-10-05

RAPPORT

BALDER PROJEKTUTVECKLING AB

Balder dagvatten

UPPDRAGSNUMMER 13007216

KOMPLETTERANDE DAGVATTENUTREDNING MED FOKUS PÅ FÖRORENINGAR FÖR FASTIGHETEN BACKA 171:4

2019-04-12

Sweco Environment GBG VA-SYSTEM

ANN JANSSON

KVALITETSGRANSKAD AV HELENA SVENSSON

(2)

Sweco Skånegatan 3 Box 5397

SE 402 28 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 62 75 00 Fax

www.sweco.se

Sweco Environment AB RegNo: 556346-0327 Styrelsens säte: Stockhol m

Ann Jansson

Civilingenjör, VA-system

Mobil +46 (0)722 13 66 68 ann.jansson@sweco.se

repo001.docx 2015-10-05

Sammanfattning

På uppdrag av Balder projektutveckling har Sweco tagit fram en kompletterande dagvattenutredning med fokus på föroreningar för fastigheten Backa 171:4. Fastigheten ingår i en pågående detaljplan och till samrådsskedet togs en övergripande dagvattenutredning fram för hela planområdet. I utredningen föreslås hur dagvattnet från

fastigheten kan omhändertas, fördröjas och renas. Dock uppnådes inte tillräckligt rening av fosfor, jämfört med Göteborgs stads Reningskrav för dagvattenhantering. Swecos uppdrag har därför varit att ta fram ett förslag på omhändertagande av dagvatten som säkerställer att erforderlig rening av främst fosfor kan uppnås, och i förlängningen att MKN för fosfor kan följas.

Fastigheten står inför ombyggnation där två nya byggnader skall uppföras – ett

parkeringshus och en byggnad för kontorsändamål. Även den befintliga byggnaden står inför ombyggnation.

Kvillebäcken är den vattenförekomst som i första hand berörs av exploateringen vid Backaplan och tillhörande dagvatten. Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är vattenförekomsten klassificerad till måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Kretslopp och vatten har tillsammans med Miljöförvaltningen utrett vilka fosfor- utsläpp som kan accepteras från Backaplans utredningsområde för att god status

avseende näringsämnen ska uppnås i hela vattenförekomsten. Resultatet av arbetet visar att maximalt 0,39 kg,fosfor/år,ha får släppas från Backaplans område till Kvillebäcken för att MKN avseende näringsämnen skall kunna följas.

För att utreda föroreningsinnehållet i dagvattnet som avrinner från planområdet har dagvatten- och recipientmodellen StormTac Web (v18.3.2) använts. Indata till StormTac kan antingen anges för området som helhet eller uppdelat på faktiska ytor. Det första alternativet innebär att området anges som helhet, exempelvis Centrumområde eller Industriområde. Då ingår exempelvis takytor, parkeringar, omlastningsytor m.m. Denna typ av klassning är vanligt att göra i ett tidigt skede då informationen om ett område är begränsad, och det är också detta tillvägagångssätt som använts i dagvattenutredningen till samrådsskedet. Den andra metoden innebär att de faktiska ytorna, exempelvis tak, parkering, väg osv., som ingår i utredningsområdet mäts upp och läggs in var för sig i StormTac.

En simulering av halter och mängder där ytorna lagts in i StormTac enligt metod nr 2 ovan har genomförts. Halten fosfor uppgår i detta fall till 91 ug/l. Om den andra metoden används, det vill säga att hela området läggs in som Centrumområde, uppgår den beräknade fosforhalten till 250 ug/l. Detta värde överstiger vida den halt på 91 ug/l som räknats fram och redovisats för metod nr 2.

I StormTac beskrivs markanvändningstypen Centrumområde som ”Område med tät centrumbebyggelse, handel, parkeringar (som inte behöver räknas separat) och dylikt”.

Förståeligt är att det inom ett sådant område kan finnas stora variationer i hur ytorna disponeras. I det aktuella området kommer marken till ca 70 % att utgöras av takytor.

Fosforbidraget från takytor (som ej är gröna tak) är lågt. Utifrån detta bedöms resultatet

(3)

RAPPORT 2019-04-12

från modelleringen uppdelad på respektive markanvändning (ex. tak, parkering) vara mer representativt än resultatet som fås om hela området klassas som Centrumområde.

Om fosformängden 0,63 kg/år från fastigheten, med metod nr 2, räknas om till nyckeltalet kg,fosfor/år,ha, fås ca 0,70 kg,fosfor/år,ha. Om detta värde jämförs med värdet

0,39 kg,fosfor/år,ha från Kretslopp och vattens rapport, blir det tydligt att reningsåtgärder erfordras för att inte överstiga den årliga mängden fosfor som får släppas per hektar och år.

Ett förslag på dagvattenhantering där dagvattnet från fastigheten passerar krossdiken innan vidare avledning mot Kvillebäcken har tagits fram. Grönytor i den östra och norra delen av fastigheten har tagits i anspråk för anläggning av krossdiken. Om det i

detaljprojekteringen visar sig att det höjdmässigt inte går att avleda allt dagvatten från fastigheten till krossdiket finns utrymme för dagvattenanläggningar (exempelvis biofilter) väster om den befintliga byggnaden. Reningseffekterna för dessa reningsanläggningar är lika för flertalet av föroreningarna. Reningsgraden för fosfor är något bättre för biofilter än för krossdike. Om delar av dagvattnet från fastigheten avleds till biofilter, istället för till krossdiken, bedöms alltså inte utsläppen av fosfor öka.

Den beräknade fosformängden per hektar och år som släpps ut från fastigheten efter rening i krossdike uppgår till 0,28 kg/år,ha. Jämfört med värdet 0,39 kg,fosfor/år,ha enligt Kretslopp och vattens rapport, framgår det att tillräcklig rening av fosfor uppnås.

(4)

RAPPORT 2019-04-12

BALDER DAGVATTEN

repo001.docx 2015-10-05

SECCSC p:\21330\13007216_balder_dagvatten\000\10 arbetsmtrl_dok\balder_dagvatten_granskad_hs.docx

Innehållsförteckning

1 Orientering 1

1.1 Underlag 2

2 Förutsättningar 3

2.1 Recipient 3

2.2 Göteborgs riktlinjer och riktvärden för föroreningar i dagvatten 4

2.2.1 StormTac 6

2.3 Fosfor 6

3 Föroreningsberäkningar 7

4 Föreslagen utformning för dagvattenhantering 10

(5)

RAPPORT 2019-04-12

5-10-05

(6)

(7)

1(10)

RAPPORT 2019-04-12

5-10-05

1 Orientering

På uppdrag av Balder projektutveckling har Sweco tagit fram en kompletterande dagvattenutredning med fokus på föroreningar för fastigheten Backa 171:4. Fastigheten ingår i en pågående detaljplan och till samrådsskedet tog Ramböll fram en övergripande dagvattenutredning¹ för hela planområdet. I utredningen föreslås hur dagvattnet från fastigheten kan omhändertas, fördröjas och renas. Dock uppnås inte tillräckligt rening av fosfor, jämfört med Göteborgs stads Reningskrav för dagvattenhantering². Swecos uppdrag är därför att ta fram ett förslag på omhändertagande av dagvatten som säkerställer att erforderlig rening av främst fosfor kan uppnås, och i förlängningen att MKN för fosfor kan följas.

Fastigheten Backa 171:4 är belägen mellan Backavägen och Leråkersmotet på sydöstra Hisingen. Fastighetens läge framgår av streckad linje i Figur 1. I Figur 2, samt på rapportens framsida, visas en bild från hur området ser ut i dagsläget.

Figur 1. Backa 171:4 är markerad med rödstreckad linje i figuren © OpenStreetMaps bidragsgivare

1 Dagvattenutredning för detaljplan för bebyggelse vid Backavägen (Ramböll 2016-10-25)

2 Reningskrav för dagvatten (Göteborgs stad, 2017-03-02)

(8)

2(10)

RAPPORT 2019-04-12

BALDER DAGVATTEN

repo001.docx 2015-10-05

Figur 2. Figur över fastighetens östra sida.

Fastigheten står inför ombyggnation där två nya byggnader skall uppföras – ett

parkeringshus och en byggnad för kontorsändamål. Även den befintliga byggnaden står inför ombyggnation.

1.1 Underlag

Följande underlag har använts:

• Dagvattenutredning Backavägen 20161025_klar (Ramböll 2016-10-25)

• Dagvattnets påverkan på ekologisk och kemisk status i Kvillebäcken KoV20180612 (Kretslopp och vatten, 2018-06-12)

• Föroreningsbedömning dagvattenhantering detaljplan Backa 170_1 (Ramböll 2018-06-15)

• Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan (BN -2015-01334) - för handel mm vid Backavägen (Miljöförvaltningen, 2018-05-14)

• Plankarta med bestämmelser (2018-03-20)

• Backavägen konceptförslag 170118 (Dreem arkitekter, 2017-10-18)

• Parkeringsutredning Backa 171:4 (Dreem arkitekter, 2017-10-20)

• Gränser _ från Plankarta_Granskningshandling2018-02-09_MH i dwg-format med anteckningar från Dreem arkitekter (erhållen 2018-12-12)

• Reningskrav för dagvatten (Göteborgs stad, 2017-03-02)

• Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten (Göteborgs stad, 2013)

(9)

3(10)

RAPPORT 2019-04-12

5-10-05

2 Förutsättningar

I kommande avsnitt beskrivs vilka förutsättningar som utgjort grund till utredningen.

2.1 Recipient

Den vattenförekomst som i första hand berörs av exploateringen vid Backaplan och tillhörande dagvatten benämns Kvillebäcken (SE640781-127057). Se översikt i Figur 3.

Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är vattenförekomsten klassificerad till måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Näringsämnen och fysisk påverkan på strandzonen är utslagsgivande för bedömningen av att vattenförekomsten endast når måttlig ekologisk och inte god ekologisk status.

Figur 3. Kvillebäcken markerad med blå linje. Fastighetens läge markerad med röd prick.

© OpenStreetMaps bidragsgivare

Skälet till att vattenförekomsten ej uppnår god kemisk status är att halten av kvicksilver, genom direkta mätningar i vattnet eller extrapolerat från mätningar i angränsande eller

(10)

4(10)

RAPPORT 2019-04-12

BALDER DAGVATTEN

repo001.docx 2015-10-05

liknande vatten, visat sig överskrida sin miljökvalitetsnorm i vattenförekomsten. Också polybromerade difenyletrar (PBDE) bedöms finnas i för höga halter. Detta är ämnen som överskrider gränsvärdena generellt, över stora delar av Sverige och omfattas därför av mindre stränga krav.

Miljökvalitetsnormen för vattenförekomsten är god ekologisk status 2021. Miljökvalitets- normen är också god kemisk ytvattenstatus med undantag för de mindre stränga kraven som beslutats för ovan nämnda ämnen kvicksilver och PBDE.

Kretslopp och vatten har tillsammans med Miljöförvaltningen³ utrett vilka fosforutsläpp som kan accepteras från Backaplans utredningsområde för att god status avseende näringsämnen ska uppnås i hela vattenförekomsten. Resultatet av arbetet visar att maximalt 0,39 kg,fosfor/år,ha får släppas från Backaplans område till Kvillebäcken för att MKN avseende näringsämnen skall kunna följas.

2.2 Göteborgs riktlinjer och riktvärden för föroreningar i dagvatten

Riktlinjer och riktvärden för förorenat dagvatten⁴ är framtaget av Miljöförvaltningen i Göteborgs stad år 2013 och har till syfte att skydda vattendragen och dess organismer, verka för god vattenstatus samt minimera risken att påverka människors hälsa.

Riktvärdena för föroreningshalter gäller vid verksamhetens utsläppspunkt till dagvatten- system, dike eller direkt i recipient. Framtagna riktvärden är gjorda för de ämnen som är vanligast förekommande från verksamheter och processer, framförallt tungmetaller och olja. Till grund för framtagandet av riktvärdena utgjordes underlaget främst av

miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och fisk- och musselvatten, Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i sjöar och vattendrag samt bakgrundsdata till

riktvärden för förorenad mark.

Som tillägg till Miljöförvaltningens riktvärden har Kretslopp och vatten⁵ tagit fram målvärden som skall kunna användas för känsliga och mindre känsliga recipienter (ej mycket känslig recipient). För att kunna avgöra vilka reningsmetoder som är skäliga beroende på recipientens känslighet behövde riktvärdena från Miljöförvaltningen kompletteras, därmed framtagandet av målvärdena. I Kretslopp och vattens studie beskrivs att mindre känsliga recipienter klarar den dubbla koncentrationen för ämnena;

fosfor, kväve, koppar, zink, suspenderad substans och TOC.

3 Dagvattnets påverkan på ekologisk och kemisk status i Kvillebäcken KoV20180612 (Kretslopp och vatten, 2018-06-12)

4 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten (Göteborgs stad, 2013)

5 Reningskrav för dagvatten (Göteborgs stad, 2017-03-02)

(11)

5(10)

RAPPORT 2019-04-12

5-10-05

I Tabell 1 presenteras riktvärden och målvärden för studerade ämnen.

Tabell 1 Riktvärden, framtagna av Miljöförvaltningen, samt målvärden framtagna av Kretslopp och vatten i Göteborgs kommun för föroreningshalter i dagvatten.

Ämne/parameter

Riktvärden i utsläppspunkt

(μg/l)*

Målvärden i utsläppspunkt (μg/l)**

Fosfor (P) 50 150

Kväve (N) 1250 2500

Bly (Pb) 14 -

Koppar (Cu) 10 22

Zink (Zn) 30 60

Kadmium (Cd) 0,4 -

Krom (Cr) 15 -

Nickel (Ni) 40 -

Suspenderad Substans (SS) 25000 60000

TOC 12000 20000

* Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten, Miljöförvaltningen

** Reningskrav för dagvatten, Kretslopp och vatten

Metodiken framtagen av Kretslopp och vatten i Göteborgs Stad⁶ innehåller riktlinjer om reningsanläggning beroende på vilken recipient dagvattnet avleds till. Recipienter i Göteborgs kommun är klassade enligt tre klasser; mycket känslig, känslig och mindre känslig. Göteborgs stad har klassat Kvillebäcken som är recipient för dagvattnet från Backa 171:4 som en känslig recipient.

Enligt metodiken delas också den avvattnade ytan in i tre kategorier; hårt belastad yta, medelbelastad yta och mindre belastad yta. I medelbelastad yta ingår parkeringsplats, centrumområde och kontorsområde, vilka är de markanvändningarna som är aktuella på fastigheten Backa 171:4. Från matrisen i Tabell 2 kan då utläsas att det inom fastigheten Backa 171:4 behövs Enklare rening av dagvatten. Till denna kategori hör exempelvis reningsåtgärderna översilning och gräsdike, samt brunnsfilter och torra dammar.

Tabell 2 Matris för dagvattenrening i Kretslopp och vattens dokument ”Reningskrav för dagvatten”

(Kretslopp och vatten, 2017-03-02).

6 Reningskrav för dagvatten, Kretslopp och vatten i Göteborgs Stad 2017-03-02

(12)

6(10)

RAPPORT 2019-04-12

BALDER DAGVATTEN

repo001.docx 2015-10-05

Som komplement till reningskrav enligt matrisen i Tabell 2 skall en föroreningsberäkning göras för området. Resultatet skall jämföras med riktvärden/målvärden satta i Göteborgs stad som presenterats i Tabell 1 ovan.

2.2.1 StormTac

Dagvatten- och recipientmodellen StormTac Web (v18.3.2) används för att modellera föroreningsbelastning. Som indata till modelleringen anges vilken typ av markanvändning som området utgörs av, samt vilken årsmedelnederbörd som belastar området.

Årsmedelnederbörden 834 mm/år har använts vid beräkningar av föroreningsbelastning.

Detta är baserat på normalvärdet av uppmätt nederbörd mellan 1961 – 1990 vid SMHI:s mätstation närmast området (station: ”Göteborg A”; klimatnummer: 7142) multiplicerat med en korrigerande faktor (1,1) för mätfel (enligt Dahlström, 2006).

Föroreningsbelastningen baseras på ett flertal studier för olika typer av

markanvändningsområden där flödesproportionella föroreningsmätningar genomförts.

2.3 Fosfor

Fosfor är ett näringsämne som hamnar i dagvattnet när organiskt material, exempelvis gräs/växter, bryts ned. Fosfor finns också i dagvatten från trafikytor och är kopplat till ytans trafikintensitet. Större trafikmängder, dvs. högre trafikintensiteter, bidrar till att mer fosfor bryts ned och släpps till dagvattnet. Fosfor tillförs också ytor via atmosfärisk deposition (nedfall av luftburen fosfor). Enligt StormTacs databas uppgår den atmosfäriska depositionen till ca 32 ug/l.

(13)

7(10)

RAPPORT 2019-04-12

5-10-05

3 Föroreningsberäkningar

Indata till StormTac kan antingen anges för området som helhet eller uppdelat på faktiska ytor. Det första alternativet innebär att området anges som helhet, exempelvis Centrum- område eller Industriområde. Då ingår exempelvis takytor, parkeringar, omlastningsytor m.m. Denna typ av klassning är vanligt att göra i ett tidigt skede då informationen om ett område är begränsad, och det är också detta tillvägagångssätt som använts i dagvattenutredningen till samrådsskedet⁷. Den andra metoden innebär att de faktiska ytorna, exempelvis tak, parkering, väg osv., som ingår i utredningsområdet mäts upp och läggs in i StormTac. Hur ytorna inom fastigheten Backa 131:4 kommer att fördelas (enligt

plankartan⁸) redovisas i Tabell 3 nedan. Ytans totala area uppgår till ca 0,9 ha.

Tabell 3. Procentuell fördelning av ytorna enligt plankartan inom fastigheten Backa 171:4 Typ av yta Procentuell fördelning

Tak 68 %

Hårdgjorda ytor för infart/utfart till/från P-hus 21 %

Grönstråk 6 %

Gångbana 5 %

I Tabell 4 nedan visas resultatet i både halter och mängder av en simulering där ytorna lagts in i StormTac enligt Tabell 3 ovan. Hårdgjord yta för in/utfart till/från p-hus har lagts in som parkeringsyta. Ingen rening av dagvatten har tagits med.

Tabell 4. Riktvärden, framtagna av Miljöförvaltningen, samt målvärden framtagna av Kretslopp och vatten i Göteborgs kommun för föroreningshalter i dagvatten, samt beräknade framtida halter och mängder utan rening. Jämförelse har gjorts med målvärden där sådana finns, annars har jämförelsen gjorts med riktvärde. Värden som understiger rikt-/målvärdena har grönmarkerats.

(ug/l) Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel SS TOC Rikt-

värden - - 14 - - 0,4 15 40 - -

Mål-

värden 150 2500 - 22 60 - - - 60000 20000

Framtida halter utan rening

91 1600 7,9 14 49 0,64 6 4 45000 11000

(kg/år) Framtida mängder utan rening

0,63 11 0,06 0,1 0,34 0,004 0,042 0,03 310 76

7 Dagvattenutredning Backavägen 20161025_klar (Ramböll 2016-10-25)

8 Gränser _ från Plankarta_Granskningshandling2018-02-09_MH i dwg-format med anteckningar från Dreem arkitekter (erhållen 2018-12-12)

(14)

8(10)

RAPPORT 2019-04-12

BALDER DAGVATTEN

repo001.docx 2015-10-05

Om den andra metoden för att lägga in området i StormTac används, det vill säga att hela området läggs in som Centrumområde, uppgår den beräknade fosforhalten till 250 ug/l och den årliga utsläppsmängden till 1,5 kg/år. Dessa värden överstiger vida den halt (91 ug/l) och mängd (0,6 kg/år) som räknats fram och redovisats i Tabell 4.

I StormTac⁹ beskrivs markanvändningstypen Centrumområde som ”Område med tät centrumbebyggelse, handel, parkeringar (som inte behöver räknas separat) och dylikt”.

Förståeligt är att det inom ett sådant område kan finnas stora variationer i hur ytorna disponeras. I det aktuella området kommer marken till ca 70 % att utgöras av takytor.

Fosforbidraget från takytor (som ej är gröna tak) är lågt. Utifrån detta bedöms resultatet från modelleringen uppdelad på respektive markanvändning (ex. tak, parkering) vara mer representativt än resultatet som fås om hela området klassas som Centrumområde.

Om fosformängden (0,63 kg/år enl. Tabell 4) från fastigheten räknas om till nyckeltalet kg,fosfor/år,ha, fås ca 0,70 kg,fosfor/år,ha. Om detta värde jämförs med värdet 0,39 kg,fosfor/år,ha från Kretslopp och vattens rapport¹⁰, blir det tydligt att renings- åtgärder erfordras för att inte överstiga den årliga mängden fosfor som får släppas per hektar och år. Enligt Tabell 4 överskrids också halten kadmium jämfört med riktvärdet.

I Tabell 5 redovisas schablonmässiga reningseffekter för ett krossdike. Ett krossdike kan utformas som ett flackt, grunt, gräsklätt dike som underbyggs med makadam. Schablon- värdena kommer från dagvatten- och recipientmodellen StormTac.

Tabell 5. Schablonmässiga reningseffekter för krossdike (StormTac, 2019-01-15) Kross-

dike Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel SS TOC Procentuell

reduktion 60% 55% 80% 65% 85% 85% 55% 65% 80% 50%

9 http://app.stormtac.com/_dwl/Guide_StormTac_Web_Sve.pdf

(15)

9(10)

RAPPORT 2019-04-12

5-10-05

Resultatet från om dessa reningseffekter appliceras på dagvattnet från utrednings- området visas i Tabell 6.

Tabell 6. Riktvärden, framtagna av Miljöförvaltningen, samt målvärden framtagna av Kretslopp och vatten i Göteborgs kommun för föroreningshalter i dagvatten, samt beräknade framtida halter och mängder med rening. Jämförelse har gjorts med målvärden där sådana finns, annars har jämförelsen gjorts med riktvärde. Värden som understiger rikt-/målvärdena har grönmarkerats

(ug/l) Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel SS TOC Rikt-

värden - - 14 - - 0,4 15 40 - -

Mål-

värden 150 2500 - 22 60 - - - 60000 20000

Framtida halter med rening

36 720 2 5 7 0,1 3 1 24750 1100

(kg/år) Framtida mängder med rening

0,25 5 0,01 0,04 0,05 0,00 0,02 0,01 171 7,6

Halter och mängder som redovisas i Tabell 6 förutsätter att allt dagvatten från fastigheten passerar via krossdiken innan det släpps till ledningssystemet och vidare till Kvillebäcken.

Grönytor i den östra och norra delen av fastigheten har tagits i anspråk för anläggning av krossdiken. Se översikt i Figur 5 i Kapitel 4. Om det i detaljprojekteringen visar sig att det höjdmässigt inte går att avleda allt dagvatten från fastigheten till krossdiket finns utrymme för dagvattenanläggningar (exempelvis biofilter) väster om den befintliga byggnaden.

Reningseffekter för både biofilter och krossdike visas i Tabell 7 nedan. Som framgår av tabellen är reningseffekterna för dessa reningsanläggningar lika för flertalet av

föroreningarna. Reningsgraden för fosfor är något bättre för biofilter än för krossdike. Om delar av dagvattnet från fastigheten avleds till biofilter, istället för till krossdiken, bedöms alltså inte utsläppen av fosfor öka.

Tabell 7. Schablonmässiga reningseffekter för biofilter och för krossdike för jämförelse (StormTac, 2019-01-15)

Procentuell

reduktion Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel SS TOC

Biofilter 65% 40% 80% 65% 85% 85% 55% 75% 80% 50%

Krossdike 60% 55% 80% 65% 85% 85% 55% 65% 80% 50%

Den beräknade fosformängden per hektar och år som släpps ut från fastigheten efter rening i krossdike uppgår till 0,28 kg/år,ha. Jämfört med värdet 0,39 kg,fosfor/år,ha enligt Kretslopp och vattens rapport¹¹, framgår det att tillräcklig rening av fosfor uppnås.

(16)

10(10)

RAPPORT 2019-04-12

BALDER DAGVATTEN

repo001.docx 2015-10-05

4 Föreslagen utformning för dagvattenhantering

Kretslopp och vatten ställer krav på att 10 mm dagvatten per hektar ansluten hårdgjord yta skall fördröjas på kvartersmark. För fastigheten Backa 171:4 innebär detta ca 70 m³. Om krossdiken utförs på en sträcka om ca 150 m enligt Figur 4 med ett medeldjup om ca 0,3 m erhålls den beräknade erforderliga utjämningsvolymen. Sektionen behöver anpassas (breddas och smalnas av) efter utrymme mellan bebyggelsen och fastighets- gränsen.

Figur 4 . Exempelsektion på krossdike

Ett förslag på utformning av dagvattenhantering visas i Figur 5.

Figur 5. Föreslagen utformning för omhändertagande av dagvatten.