Motion till riksdagen 1987/88:Kr240
av Karl Boo m. fl. (c)
om vissa radio- och TV-frågor, m. m.
Sammanfattning
I denna kommittemotion framför centern bl. a. följande synpunkter och förslag:
• Förslaget om licenshöjning med 68 kr. avvisas. Regeringen bör senast under hösten 1988 lägga fram förslag om kompletterande finansiering av hela Sveriges Radio-koncernen genom att en av TV-kanalerna öppnas för reklam i noga kontrollerade former. Som ett provisorium bör radio- och TV -verksamheten anvisas medel enligt regeringens förslag.
• Lokalradion måste få utvecklas både kvantitativt och kvalitativt. Centerns finansieringslösning kan medverka till detta. Lokalradions självständighet bör markeras ytterligare i framtiden.
• Fristående lokala och regionala TV-stationer bör få etableras i Sverige.
• Centern kommer inte att medverka till den regelskärpning för mottagning och vidaresändning av satellitprogram i kabel-TV som radiolagsutred
ningen föreslagit.
• Gränsen för tillståndsplikt för kabel-TV-nät bör höjas till 250 bostäder.
Vårdinstitutioner och studentbostäder bör undantas helt från tillstånds
kravet.
• Närradiosändarna bör i princip få bli kommuntäckande. Televerkets monopol på byggande och drift av närradiosändare bör upphöra.
• De finska TV-sändningarna över Nacka-sändaren bör permanentas.
Sändare i Västerås, Örebro, Norrköping, Skövde och Göteborg skulle möjliggöra för ca 90 % av de finsktalande i Sverige att se programmen.
Inledning
1986 fattade riksdagen beslut om en ny organisation för Sveriges Radio
koncernen. Nya avtal har slutits. Riksdagsbeslut och avtal betyder att organisationsstrukturen har förändrats på några viktiga punkter. Framför allt har televisionen delats upp på en rikskanal som distrikten tillsammans ansvarar för (TV 2) och en s. k. stockholmskanal (Kana11). Båda kanalerna bibehåller dock sin ledningsorganisation i Stockholm trots åtskilliga propåer om en utlokalisering av TV 2-ledningen till annan ort i landet. Den nya organisationen har börjat fungera under hösten 1987.
Utöver omstruktureringen av televisionen är utbyggnaden av ett FM 4-nät, 2
som skall disponeras av lokalradion, en viktig mediepolitisk utvecklingsin- Mot. 1987/88 sats. När den breda allmänheten i sin egenskap av radiolyssnare och Kr240 TV-tittare skall bedöma dessa två beståndsdelar i 1986 års riksdagsbeslut är
det troligt att man kommer att anse utbyggnaden av lokalradion som det viktigaste av dem. Omstruktureringen av de två TV-kanalerna var ett viktigt organisatoriskt beslut som dock inte ger några omedelbara dramatiska förändringar i programutbudet. Den breda allmänheten har därför knappast upplevt att de fått "en ny television". Det är andra delar av den aktuella medieutveckling som efter hand möjligen kan ge en sådan upplevelse också för den breda allmänheten. I det följande tas några ur mediesynpunkt betydelsefulla frågeställningar upp till belysning ur centersynpunkt.
Finansieringen
I mediedebatten hävdas vid upprepade tillfällen att utbudet av svensk television måste ökas för att kunna möta en alltmer omfattande konkurrens från internationell TV som möjliggörs framför allt genom utnyttjande av satellittekniken. Centern har i program och motioner förklarat sig villig att medverka till en förstärkt finansiering av allmäntelevisionen genom att öppna en av de båda TV-kanalerna för viss reklamfinansiering. Det ansvariga statsrådet, regeringen och det socialdemokratiska partiet präglas emellertid av en för svensk television direkt förödande handlingsförlamning när S R-koncernens långsiktiga finansieringsfrågor skall beredas. I årets budgetproposition föreslås en höjning av licensen med 68 kr. Denna höjning medverkar till att täcka en del av underskottet i rundradiofonden men innebär absolut inte att någon långsiktig finansieringslösning säkerställes.
Centern ser det som ytterst angeläget att televisionens finansieringsfrågor snarast kan nå en lösning. Vi har presenterat förslag om hur detta kan ske. Vi är därför inte nu beredda att medverka till den höjning som regeringen föreslår. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag snarast om vidgning av Sveriges Radio-koncernens finansieringsmöjligheter genom att en av de båda TV-kanalerna öppnas för reklam. Förslaget bör framläggas skyndsamt - sen�st under hösten 1988. I avvaktan på denna lösning bör som ett provisorium radio och TV-verksamheten anvisas medel ur radiofonden i den omfattning regeringen föreslår.
Intäkterna från reklamen i en av TV -kanalerna bör kunna ge ett betydande tillskott av medel så att den svenska televisionen på ett bättre sätt kan utöva sitt kulturpolitiska ansvar. Framför allt måste en produktion av svenska gestaltande program säkerställas.
De intäkter som reklam i en av TV-kanalerna kan ge måste tillföras koncernen i sin helhet. Det är också angeläget att denna reklam omges av bestämda etiska regler. Reklamen skall också ligga i block som inte bryter programmen. Sammanfattningsvis kräver alltså centern att regeringen snarast framlägger förslag om reklam i en av TV-kanalerna som säkerställer framtiden för en svensk allmäntelevision. I avvaktan härpå bör ingen licenshöjning ske.
1• Riksdagen 1987188. 3 samt. Nr Kr239-241
3
Utveckla lokalradion
Som ovan nämnts innebär ianspråktagandet av ett FM 4-nät för lokalradion att en kraftig expansion av sändningstiden möjliggöres. Det är angeläget att lokalradion nu tilldelas resurser i en sådan omfattning att kvaliteten kan bibehållas och helst förbättras. Inom ramen för den finansieringslösningen vi ovan har skisserat bör det vara fullt möjligt att tilldela lokalradion sådana resurser att dess expansion blir såväl kvantitativ som kvalitativ. Det kan också diskuteras om inte lokalradions självständighet ytterligare bör marke
ras i framtiden. Det kan exempelvis ske genom att lokalradion får en egen ledningsorganisation vid sidan av SR-koncernen.
Fristående lokal och regional TV
I internationella frekvensöverenskommelser har Sverige tilldelats utrymme för markbundna sändningar av TV i sådan omfattning att det skulle vara möjligt med såväl ett tredje om ett fjärde rikstäckande TV-nät. Därtill kan ytterligare lokala sändare komma till i vissa områden utan att störningar uppstår.
Enligt centerns mening är det emellertid nu mindre angeläget att starta nya rikstäckande TV-kanaler. De frekvenser som tilldelats Sverige bör nu användas för att etablera en lokal och regional etersänd television. På ett tiotal orter i landet finns kabel-TV-nät där tillstånd givits till lokala egensändningar. Dessa skulle kunna nå en betydligt större publik om de fick eterdistribueras. När en god allmäntelevision kan garanteras genom SR
koncernens två kanaler finns det enligt centerns mening inga bärande motiv för att bromsa framväxten av en fristående TV-verksamhet efter lokala och regionala initiativ. Ur allmänkulturell synpunkt är det välkommet att det framtida internationella TV -utbud det kan kompletteras med ett vitalt decentraliserat utbud som kan nå många hushåll utan att de behöver skaffa ny teknik.
De frekvenser som tilldelats Sverige i internationella överenskommelser bör erbjudas till fristående lokala och regionala stationer. Dessa stationers verksamhet bör grundas på någon form av statlig koncession. Därvid bör projekt som enskilt eller i samverkan ger största geografiska täckningsgrad ges prioritet. Tänkbara intressenter för att utveckla en television av denna typ kan vara folkrörelser, tidningsföretag, idrottsorganisationer, religiösa samfund, folkbildningsorganisationer, kommuner och landsting samt hög
skolor. Ingen intressent bör ges en dominerande ställning som ägare till ett sådant lokalt/regionalt TV-företag.
När reglerna för en fristående lokaVregional TV utformas måste villkoren för samverkan mellan stationer utvecklas. För att kunna utgöra ett attraktivt alternativ måste sannolikt också en lokal TV-station sända ca 6-8 timmar en normal dag. Då uppnås en kontinuerlig publikkontakt. Det torde emellertid erbjuda svårigheter att på många håll i landet uppnå en sådan sändningsvo
lym enbart med lokalt producerat material. Därför måste det vara möjligt för en station att köpa in material från annat håll på samma sätt som sker i våra nuvarande TV-kanaler. Vidare måste det vara möjligt för flera stationer i ett län eller en landsdel att gå samman om gemensamma programblock som
Mot. 1987/88 Kr240
sänds samtidigt. Slutligen bör det vara möjligt för de lokala och regionala Mot. 1987/88 stationerna att låta en gemensam organisation eller företag med rikstäckning Kr240 svara för en viss andel av programmen. En sådan gemensam programservice
kan distribueras antingen via markbundna länkar eller ännu troligare i framtiden via transponder i en kommunikationssatellit.
Vi har här skisserat hur en lokal eller regional television skulle kunna utvecklas. Det är enligt centerns mening nu angeläget att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag till ett regelverk som skulle kunna ligga till grund för utvecklingen. Därvid måste särskilt finansieringsfrågorna belysas. Kommersiell finansiering i någon form bör inte uteslutas om en verksamhet av denna art skall kunna utvecklas under någorlunda gynnsam
ma villkor. Dessa frågors art och betydelse - det handlar om yttrande- och informationsfrihetens utveckling - gör det naturligt att de bereds i en parlamentarisk utredning.
Kabel- och satellit-TV
När regeringen och i synnerhet kulturministern skall beskriva den aktuella utvecklingen på kabel- och satellit-TV -området hävdas i allmänhet att utbudet skulle vara kommersiellt och utslätat. Det finns anledning att reagera mot denna beskrivning eftersom den är felaktig. Det finns också risk att ansvariga aktörer i vårt land drar helt felaktiga slutsatser om vilken politik som skall föras. Bland det utbud som via kabel och satellit för närvarande erbjuds kan bl. a. följande nämnas:
Super Channel är en engelsk kanal som huvudsakligen ägs av det brittiska fristående TV -företaget ITV. Åtskilliga av de TV -program som vår allmänte
levision har sänt sedan sin tillkomst har köpts in från just ITV. Via Super Channel får tittare i Sverige del av detta utbud tidigare än de annars skulle ha fått. Kanalen har också ett avtal som innebär att man får del av BBC.· s utbud.
Inom kort kommer det också att bli möjligt för svensk TV -publik att direkt ta del av BBC:s sändningar i sin helhet eftersom en kabeloperatör har träffat avtal om vidaresändning i vissa svenska kabelnät. BBC anses vara världens bästa TV-företag och har fått stå som förebild och föredöme för åtminstone huvuddelen av den europeiska televisionen.
TV 5 är en franskspråkig kanal med kulturambitioner som produceras av public-serviceföretagen i Frankrike, Belgien och Schweiz.
Cable News Network (CNN) sänder internationella nyheter dygnet runt.
Kanalen har ett samarbete med TV 2:s Rapport som den vägen förses med internationellt material till hela den svenska TV-publikens glädje. Kanalen tas numera emot också i riksdagens interna TV-nät.
Den ryska televisionens riksprogram förmedlas via satelliten Horizont.
Denna kanal torde svårligen kunna karakteriseras som kommersiell och utslätad.
Sedan nyåret finns TV 3 som riktar sig till en skandinavisk publik. Denna kanal är förvisso kommersiell men det har inte hindrat att åtskilliga bedömare med sakkunskap på TV-området med gillande har tagit del av kanalens utbud.
5
Brittiska Sky Channel är den äldsta satellitkanalen. Den drivs helt Mot. 1987/88 kommersiellt. Dess programutbud har tilltalat en ungdomlig publik. En följd Kr240 av denna kanals existens är att Sveriges Television nu satsar mer på denna
publikgrupp. Sky samarbetar med Arts Channel som är en specialkanal för konst och seriös musik. Sky kommer också att i samverkan med Europeiska radiounionen (EBU) starta en sportkanal för hela Västeuropa.
Det är enligt centerns uppfattning inte rimligt att ta regeringens karakteri
stik av kabel- och satellit-TV-utbudet som utgångspunkt när politiken på detta område skall formuleras. Bland de slutsatser som kan dras är att svensk allmän-TV behöver ett betydande resurstillskott som endast kan åstadkom
mas genom ianspråktagande av nya finansieringskällor om en rimlig konkur
renssituation för svenskproducerad TV skall åstadkommas i framtiden.
Vidare kan konstateras att förbud och regleringar på kabel- och satellit-TV
området inte kan motiveras med allmänna kvalitetsbrister i utbudet.
När riksdagen 1985 behandlade förslaget till lagstiftning om radio- och TV-sändningar i kabelnät framhöll centern i en kommitt�motion bl. a.
följande:
Genom förslaget i 21 §p. 3 fullföljer regeringen massmediakommitt�majo
ritetens ide att förbjuda reklam som särskilt riktar si_g till svenska konsumen
ter. Förslaget har mött kritik från åtskilliga remissinstanser. Risken är enligt vår mening betydande att tillämpningen av denna bestämmelse kommer att erbjuda avsevärda svårigheter.
Diskussion och information kring aktuella satellitprojekt visar även på ett annat förhållande som gör att den föreslagna bestämmelsen kan komma att te sig mycket märklig. Det är nämligen endast vidaresändning av en svensk reklamkanal från satellit i fast trafik som kan stoppas denna väg. Enligt nu tillgängliga uppgifter har en "Sverige-kanal" förmedlad av exempelvis den luxemburgska kommande direktsändande satelliten väl så hög aktualitet.
Sändningar från direktsändande satelliter är att betrakta som rundradiosänd
ningar mot vilka ingripanden ej kan ske med stöd av den nu framlagda lagstiftningen. Ett försök till vidgning av lagstiftningen så att ett sådant ingripande skulle möjliggöras torde stå i strid med regeringsformens regler om informationsfriheL
Med stöd av den ovan redovisade argumenteringen yrkade centern avslag på den föreslagna lagstiftningen vid riksdagsbehandlingen under våren och hösten 1985. Det som hänt sedan dess är att den utveckling vi förutsåg nu förverkligas. Sedan nyåret finns en skandinavisk satellit kanal - TV 3 - som under hösten 1988 kommer att sändas från den luxemburgska direktsändan
de medeleffektsatelliten Astra. Dess värre har även det andra ledet i våra förmodanden besannats genom att regeringen hos radiolagsutredningen begärt ett förslag vars syfte är att stoppa TV 3-projektet. Regeringen genom kulturministern anmäler att förslag till sådan förbudslagstiftning kommer att föreläggas vårriksdagen. Centern kommer självfallet inte att medverka till att den lagstiftning vars tillkomst vi motsatte oss redan för två och ett halvt år sedan nu vidgas ytterligare. Förslaget från radiolagsutredningen bör således inte, enligt centerns mening, föreläggas riksdagen. Det är enligt vår mening angeläget att regeringen söker eftersträva breda lösningar i denna typ av frågor som ju berör formerna för hur yttrande- och informationsfriheten skall
kunna utvecklas och stärkas. 6
Enligt kabel-TV-lagstiftningen i sin nuvarande form är anläggningar som Mot. 1987/88 når fler än hundra bostäder tillståndspliktiga. Enligt centerns mening bör Kr240 gränsen för tillståndsplikt höjas till250 bostäder. Vidare bör kommunala och
Iandstingskommunala vårdinstitutioner och studentbostäder helt undantas från tillståndskraveL
Utvecklad närradio
Tillkomsten av närradion har givit det svenska organisationslivet en ny och betydelsefull kanal för kontakter med allmänheten. För många människor innebär också arbetet med närradio att själva mediearbetet har avdramatise
rats. Förmågan att rent allmänt kritiskt granska vad som erbjuds i radio och TV har stärkts.
Det är angeläget att närradion kan fortsätta att utvecklas. Ett problem man möter på allt fler håll är att föreningarna inte kan nå en hel kommun med sina sändningar. På många håll har man medgivit högre sändarstyrka för att uppnå bättre täckning. Det kan mot denna bakgrund ifrågasättas om den nuvarande reglering som innebär en generell effektbegränsning är det bästa sättet att hantera dessa frågor. Närradionämnden, som under arbetet med dispenser fått en god överblick över situationen, bör få i uppdrag att snarast utarbeta ett förslag till ett alternativt sätt att reglera dessa frågor. En utgångspunkt för en sådan översyn bör vara att närradiosändningarna i princip skall vara kommuntäckande. Denna täckning kan uppnås antingen genom att högre sändareffekt medges eller genom att relästationer byggs. Vi är medvetna om att kommuntäckningsprincipen tills vidare kan vara svår att uppnå på grund av frekvensbrist i vissa tätbefolkade områden och vid rikets gränser. Ianspråktagande av området 104-108 MHz inom några år bör emellertid underlätta en lösning.
Televerket har föreslagit att byggande och drift av närradiosändare inte längre skall inrymmas i monopolsfären. Enligt centerns mening bör verkets framställning snarast bifallas.
Finska TV -sändningar
Den särskilda lag som möjliggör sändning av finsk TV via Nacka-sändaren är tidsbegränsad. Enligt centerns mening bör dessa sändningar nu permanentas och anses utgöra ett varaktigt inslag i huvudstadens mediabild. Det är vidare angeläget att en utbyggnad sker till andra delar av landet. Etablering av sändare i exempelvis Västerås, Örebro, Norrköping, Skövde och Göteborg skulle möjliggöra för ca 90 %av de finsktalande i Sverige att se programmen.
Ett särskilt skäl att underlätta tillkomsten av finska sändningar är att planer för närvarande finns att etersända svensk TV i de delar av Finland där huvuddelen av de svensktalande är bosatta. TV-utbytet av detta slag mellan de båda grannländerna skulle härigenom bli ömsesidigt.
Riksdagen bör besluta om sådan lydelse av lagen att verksamheten permanentas och utbyggnad på fler orter i Sverige möjliggöres.
7
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
l. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om höjning av mottagaravgiften hos regeringen begär att förslag framläggs senast under hösten 1988 som möjliggör kompletterande finansiering av Sveriges Radio-koncernen genom att en av de två TV-kanalerna upplåtes för reklam på de grunder som anges i motionen,
2. att riksdagen som ett provisorium i avvaktan på en varaktig finansieringslösning anvisar de medel för radio- och TV -verksamheten som föreslås i budgetpropositionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om såväl kvantitativ som kvalitativ expansion av lokalradion,
[att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag rörande ett regelverk som kan reglera en fristående lokal och regional TV-verksamhet enligt de grunder som anges i motionen!]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskrivningen av den aktuella utvecklingen på kabel- och satellit-TV-området, 1]
[att riksdagen beslutar avvisa ytterligare begränsningar av möjlig
heterna till mottagning och vidaresändning av satellitkanaler i kabel
nät som föreslagits av radiolagsutredningen, 1]
(att riksdagen beslutar om sådan ändring av kabel-TV-lagstift
ningen att gränsen för tillståndspliktigt nät höjs till 250 bostäder samtidigt som kommunala och Iandstingskommunala vårdinstitutio
ner och studentbostäder undantas från tillståndsplikt,1]
4. att riksdagen hos regeringen begär att närradionämnden får i uppdrag att utreda frågan om ändrade regler för sändaretablering bl. a. i syfte att i princip uppnå kommuntäckning,
5. att riksdagen beslutar att byggande och drift av närradiosändare ej skall tillhöra televerkets monopolområde,
6. att riksdagen antar följande lydelse av l § första stycket lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram:
Regeringen får medge rätt till rundradiosändning från radio
sändare av televisionsprogram i radio- eller trådsändning från Finland.
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggande av de finländska TV-sändningarna till nya områden.
Stockholm den 25 januari 1988
Karl Boo (c) Larz Johansson (c) Jan Hyttring (c) Stina Gustavsson (c)
1 1987/88:K420
Kerstin Göthberg (c) Marianne Andersson (c)
Mot. 1987/88 Kr240
8
