Barn- och ungdomsförvaltningens vision:

(1)

Barn- och ungdomsförvaltningens vision:

Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära.

Arbetsplan

för

Lendahls musikförskola

Läsåret 2014/2015

Syftet med vår arbetsplan är att den ska fungera som handledning för pedagogerna samt synliggöra verksamheten för föräldrar, Barn och ungdomsnämnden, nya medarbetare, vikarier, VFU-studenter, ALP- observatörer m.fl.

Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Postadress: 441 81 Alingsås  Besöksadress: Kungsgatan 9

Telefon: 0322-61 60 00  Fax: 0322-61 63 40  E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Lust att lära

Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Samskapande Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha.

Styrkebaserad Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro.

(2)

Vår förskola

Lendahls musikförskola för barn 1-5 år tillhör Lendahls enhet och ligger mitt i centrala Alingsås. Byggnaden där förskolan har sina lokaler tillhör Alingsås äldsta skolor. Den blev charmfullt renoverad när musikförskolan startade hösten 2001.

Med estetisk verksamhet där musiken står i centrum arbetar vi för att barnen skall lära och utvecklas i en respektfull och demokratisk anda och miljö. Med musik och skapande av olika slag tränar vi språkutveckling, kroppsuppfattning, samspel mellan varandra,

självkänsla mm. Musiken har också ett eget värde då barnen får delta i aktiviteter där vi jobbar med musikens grundstenar puls, takt och rytm och tillsammans få känna glädje i sång och spel.

Vi arbetar som en storavdelning där barnen i förskolan är uppdelade i grupper efter ålder och utveckling. Dessa grupper deltar på förmiddagen i olika aktiviteter som musiksamling, skapande, läs- och lekgrupp samt fri lek. Utevistelsen är förlagd till eftermiddagen. Huset består av aktivitetsrum med olika namn och material, exempelvis verkstaden med sitt skapande material och musikrummet med olika instrument och rytmikmaterial.

Personalen ansvarar för olika delar av verksamheten. Vi är bland annat musikansvariga och verkstadsansvariga. Man planerar dels för de enskilda delarna, men också

tillsammans för att knyta ihop verksamheten, för att få en helhet.

Här arbetar fem förskollärare och två barnskötare med grundbemanning på 5,75 tjänster, totalbemanningen för tillfället 5.95. Barnantalet varierar mellan 35 och 38 stycken.

(3)

Normer och värden

Vårt mål är att barnen utvecklar respekt och ansvar samt börjar förstå sin egen del i olika sociala sammanhang.

Så här arbetar vi för att nå målen

Vi strävar kontinuerligt efter ett positivt och respektfullt bemötande på förskolan; pedagog- barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Att lyfta fram omtänksamma handlingar är en viktig del.

Varje läsår startar vi med att arbeta med vår kompisregel: ”Du ska vara en sådan kompis som du vill att kompisar ska vara mot dig.” Vi sjunger vår kompissång, leker

kompisfrämjande lekar, tillverkar kompishjärtan, dramatiserar och för samtal. Vad kan man säga och göra för att vara en bra kompis? I detta arbete kommer också värdet av att olikheter är en tillgång in. Arbetet med kompisregeln lever sedan kvar under hela läsåret.

Vi arbetar med att barnens förmåga till omtanke och empati får möjlighet att utvecklas på en mängd olika sätt; sånger, skapande, drama, rekvisita kring känslor, boksamtal mm. Vår grundtanke är att respektera varje individ, vara observanta på kränkande behandling och ha noll tolerans mot det. För att barnen ska känna trygghet finns vi närvarande både utomhus och inomhus. Som en del i att ta ansvar för vår gemensamma miljö arbetar vi med vår ljudmiljö. Vi använder oss av konkreta bilder på vassa och mjuka ljudvågor och arbetar med dessa genom musik och skapande. Vi upplever hur olika ljud känns och arbetar för att var och en kan ta ansvar för sin påverkan av ljudmiljön.

Så här kvalitetssäkrar vi processen/ Mått-mätinstrument

• Förskolechefen gör Rundan¹ på förskolan för att se hur vi arbetar efter målen. Detta sammanfattas och presenteras efter varje tidsperiod.

• Vid utvecklingssamtal med barnens föräldrar får vi återkoppling på arbetet.

• Varje år genomförs GR-enkäten (GR=Göteborgsregionen) med förskolans föräldrar där de uppger sina upplevelser av bl. a trygghet och trivsel. Vi analyserar sedan resultaten och återkopplar till föräldrar genom att lägga ut ett presenterat resultat på hemsidan och informerar föräldrarna om detta via det digitala informationsverktyget Pluttra.

1 Se sid. 9 för förklaring av Rundan samt vårt kvalitetssystem.

Vårt arbete på Lendahls musikförskola

Läroplanen, Lpfö 98/10 ska genomsyra förskolans verksamhet. Vår arbetsplan är uppbyggd kring Lpfö:s mål och riktlinjer.

(4)

Kunskaper, utveckling och lärande

Vårt mål är att barnen får möjlighet att utveckla sina förmågor. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust att lära.

Så här arbetar vi för att nå målen:

Vi arbetar på flera olika sätt så att barnen kan tillägna sig innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Vår musikprofil ger goda

möjligheter till detta och barnen får här också möjlighet att utveckla sin skapande förmåga genom sång, musik, dans, drama och bild. Vid olika tillfällen under dagen leker vi med ord, vi berättar samt använder oss mycket av skriftspråk. Vi tror att det inspirerar barnen och bidrar till lärande att vi ser oss som skrivare. Därför skriver vi mycket i samlingar, ljudar tillsammans och gissar vad det står. Vid flera tillfällen under dagen använder vi oss av ordbilder för att skapa intresse för skriftspråk samt en förståelse för att ett ord hör ihop med ett föremål eller ett begrepp. Vi sätter exempelvis ofta ord på oss vuxna och på barnen då vi dramatiserar sånger. De äldre barnen deltar också varje vecka i en liten läsgrupp. Vi läser spontant under dagen men i denna grupp har en pedagog förberett en bok som vi läser och arbetar med. Vi ställer frågor till texten, funderar på vad som kommer hända på nästa sida, hittar på egna slut, tänker oss in i hur figurerna i boken känner sig och gör kopplingar till oss själva eller andra texter vi läst eller sjungit. Barnen ges också möjlighet att vid flera tillfällen under dagen utveckla sin matematiska förmåga som grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, tal och tid. Vid något tillfällen i veckan har vi också mattegrupp med ett mindre antal barn och en vuxen. Vi räknar och parar ihop föremål, sorterar efter färg, storlek, antal. Vid vår samling mitt på dagen då alla barn deltar använder vi oss av almanacka för att få en uppfattning om tiden. Vi använder oss också ofta av stora, tydliga timglas.

När det gäller naturvetenskap och teknik arbetar vi löpande med att följa årets skiftningar.

Vi tittar på dagens väder och sjunger flera sånger som är kopplade till det som händer för det specifika årstiden, ex. ”Titta ut en minut”, ”Hösten hälsar på”, ”Gubben Höst” , ”Vi är små snögubbar”, ”På blomsterängen”. Då det finns snö tar vi ofta in det för att smälta som en tydlig upplevelse av att vattnet kan ha olika former. Vi har en återkommande miljövecka då vi samlar skräp. Vi pratar då om hur skräpet kan sorteras och användas igen. Vi

använder också ofta skräp som instrument eller för att skapa olika ljud. Vi tillhandahåller en mängd olika material som möjliggör olika typer av konstruktionslek (mattrör, kugghjul, magnetklossar, plus-plus, kaplastavar mm.) Utomhus finns gott om material för att bygga, ösa och hälla med vatten och sand.

Vårt upplägg med att den planerade verksamheten läggs varje förmiddag bidrar till en kontinuitet för barnen. Barnen besöker varje förmiddag några ”stationer”: exempelvis musiksamling, verkstad, mattegrupp samt lek eller lässtund. Att upprepa samma sång, dans eller lek flera dagar i rad gör att barnen snabbt lär sig och de får stora möjligheter att utveckla sitt lärande och sin skapande förmåga. Vi planerar också för att få en ”röd tråd”

mellan arbetet i musiksamlingarna och i verkstadsarbetet. Detta skapar också ett

sammanhang, barnen kan t ex först vara med i dansleken ”Släpp in en kompis i gänget”

och sedan måla och prata kring hur man kan vara en god kamrat.

Vi tycker det är viktigt att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Vi tror också att det finns många sätt att lära och använder därför många olika metoder för ett lärobjekt.

(5)

Så här kvalitetssäkrar vi processen/Mått-mätinstrument

• Observationer

Varje år väljer vi ett till två utvecklingsområden som vi sätter extra fokus på. Vi strävar efter ett effektmål med delmål som vi utvärderar tre gånger under läsåret.

Inför utvärderingarna dokumenterar vi pedagoger det lärande vi ser hos barnen.

• Dokumentation

I barnet dokumentationsdel på Pluttra dokumenterar vi det enskilda barnets lärande.

• Förskolechefen gör Rundan på förskolan för att se hur vi arbetar efter målen. Detta sammanfattas och presenteras efter varje tidsperiod.

Barns och elevers ansvar och inflytande

Vårt mål är att barnen får uttrycka sina tankar, förstå och lyssna in andra samt delta i olika former av samarbete.

Barnen har inflytande över flera moment under dagen. I den fria leken inomhus och utomhus väljer barnen själva aktiviteter. På fredagar har vi en gemensam samling där barnen väljer innehåll. De uppträder för varandra och visar saker som de arbetat eller lekt med under veckan. Barnens intresse för olika lekar och material är ibland styrande vid inköp. I förskolans planerade aktiviteter lyssnar vi in barnens tankar och bygger vidare på barnens ideér. Vi arbetar också med eget skapande i både musiksamling och verkstad och här får barnen möjlighet att skapa sångtexter, dansrörelser och bestämma över sitt eget skapande. Om barnen önskar att göra något som vi gör vid ett senare tillfälle förklarar vi att vi gör det för att de önskat det. Detta för att det ska bli tydligt att de har inflytande.

Likaså säger vi ibland ”Nu är vi intresserade av hur ni tänker” för att tydliga med att vi lyssnar in.

Som ett led i att allas röster är viktiga arbetar vi efter olika metoder för att barnen ska bli vana vid att prata en i taget och att lyssna då andra pratar. Vi arbetar med ritprat och pratar om att det är en i taget som har pratbubblan, de andra använder sina öron. ”Nu är det NN som har pratbubblan, vi andra lyssnar. När man vill ha pratbubblan räcker man upp handen”. En annan metod för detta är att skicka runt ett föremål (talking stick) och den som har föremålet är fri att prata tills den känner att den vill skicka det vidare. De som inte har föremålet lyssnar.

I arbetet med förskolans kompisregel (”Du ska vara en sådan kompis som du vill att kompisar ska vara mot dig.”) får barnen träna på att ta ansvar för sina handlingar, uttrycka tankar och åsikter vid exempelvis konfliktlösning. I samtal kring olika situationer som uppstår strävar vi mot att ta oss tid för att lyssna in och prata. Barnen kan genom dessa samtal bli medvetna om hur de påverkar situationen genom sina handlingar, t ex hur ljudmiljön påverkas av barnets ljud eller hur ett annat barn känner sig när barnet agerar på ett sätt. Vi tränar på att ta ansvar för förskolans gemensamma miljö genom att städa tillsammans och att prata om hur det blir om vi är rädda om våra saker och våra rum.

• Förskolechefen gör Rundan på förskolan för att se hur vi arbetar efter målen. Detta sammanfattas och presenteras efter varje tidsperiod.

(6)

Lust att lära

Vårt mål är att barnen ska känna trivsel och glädje på förskolan.

Vår musikprofil med rytmik, sång, dans, rörelse skapar mycket glädje och lust. Även det skapande arbetet bidrar till mycket lustfylld motivation hos barnen. Och i denna lust är det lättare att lära. Vi arbetar för att ha en inspirerande miljö med lärande och lustfyllt material som lockar till lek och lärande. Vi tror att vårt vuxna engagemang är viktigt – att vi gör roliga aktiviteter tillsammans med barnen motiverar dem att också känna engagemang och att vilja lära sig. Att vi som vuxna också känner och visar en genuin nyfikenhet för barnens intressen, frågor och berättelser är något som vi tror gör en stor positiv skillnad för att skapa lust att lära.

Vår verksamhet bygger på en strukturerad dag utifrån barnens utveckling och behov.

Förmiddagen innehåller många aktiviteter och eftermiddagen består av ett längre lekpass utomhus.

• GR-enkäten

• Uvecklingssamtal med föräldrarna där vi pratar om barnets trivsel och styrkor.

• Vi uppmanar föräldrarna till en öppen dialog

(7)

Arbete med barn i behov av särskilt stöd

Så här arbetar vi

En del barn som kommer till förskolan har redan en fastställd diagnos och ett tydligt behov.

Barn med särskilda behov upptäcks också genom observationer och reflektioner i arbetslaget. Att vara ett stort arbetslag är en styrka då det gäller att upptäcka barn som behöver stöd, alla kan se och upptäcka olika saker. Utifrån vår samlade dokumentation och barnets behov beslutar vi i dialog med föräldrarna, om ett anpassat arbets- och förhållningssätt för att kunna stödja barnet i dess lärande och utveckling.

Vid behov samarbetar vi med specialpedagog som kan göra observationer fungera som stöd och bollplank för oss i personalen, vara med vid samtal samt skriva handlingsplaner.

Vi samarbetar även med logoped, föräldrarådgivning och personal från habiliteringen vid behov.

Föräldrarna ses som en viktig länk i arbetet kring barnet. Vi har kontinuerliga

uppföljningsmöten då föräldrar och pedagog deltar. Rektor och specialpedagog är också med vid olika tillfällen. Vid dessa möten skrivs handlingsplaner, då vi följer upp och utvärderar uppsatta mål. Ansvarspedagog ansvarar för att arbetet kring målen i handlingsplanen blir kända för all personal och genomförs ute i verksamheten.

Musik som medel i mötet med barn med särskilda behov är en stor tillgång i det

pedagogiska arbetet. Förutom den dagliga verksamheten i förskolan får barnen vid behov individuellt stöd.

Utifrån våra ramar anpassar vi samlingar och andra aktiviteter genom att strukturera och schemalägga personal för att kunna möta våra barn i behov av särskilt stöd. Vår

verksamhet har en tydlig struktur: varje förmiddag har samma upplägg och de planerade aktiviteterna har också en tydlig struktur. Det är ofta ett bra arbetssätt för barn i behov av särskilt stöd.

Vi har periodvis fått fortbildning kring tecken som alternativ kommunikation, ritprat, schema med bilder samt olika förhållningssätt och detta använder vi oss av i olika stor omfattning i vår verksamhet.

Så här kvalitetssäkrar vi processen/Mått-mätinstrument

• Då vi har funderingar kring ett barn har vi en tydlig rutin för hur vi arbetar. Kontakt tas med föräldrar, specialpedagog och förskolechef.

• Om handlingsplaner skrivits följs de upp genom samtal med föräldrar och specialpedagog.

(8)

Samverkan

Vårt mål är att sträva och värdesätta en öppen dialog med föräldrarna. Vi strävar efter att det ska bli en bra övergång mellan förskola och förskoleklass.

Vi har daglig kontakt med föräldrarna vid hämtning och lämning. Då uppstår vardagliga samtal och vi får information som kan vara viktig för barnet att vi känner till. Vid dessa dagliga möten finns också möjlighet för oss att skapa goda relationer till föräldrarna.

Inför att ett nytt barn börjar på förskolan bjuder vi in till inskolningssamtal. En tid efter inskolningen har vi ett uppföljningssamtal med föräldrarna och sedan bjuder vi en gång om året in till ett utvecklingssamtal. Vid utvecklingssamtalet använder vi Alingsås kommuns underlag för samtal. Föräldrarna får med sig några frågor att fundera kring hem och vi pratar sedan bl. a utifrån dessa frågor vid samtalet. Vi uppmanar föräldrarna till en rak och öppen kommunikation.En gång om året bjuder vi in till föräldramöte. Vi bjuder också in föräldrarna till luciafirande och gårdsfest. Vid sommarens gårdfest uppmärksammar vi särskilt de barn som ska börja i förskoleklass.

Föräldrarna kan följa vårt arbete genom dokumentationsverktyget Pluttra. Vi lägger löpande in bilder och text för att beskriva aktiviterer och händelser.

Inför att barnen börjar i förskoleklass har vi ett samtal med Lendahlskolans mottagande pedagoger. Efter överenskommelse med barnets föräldrar berättar vi om det som kan vara bra att känna till om barnet, samt vad och hur vi arbetat i förskolan.

• Utvecklingssamtal

• Föräldramöten

• GR-enkät – Resultatet av enkäten och vår analys av detta presenteras på vår hemsida. Vi informerar föräldrarna om detta.

(9)

Kvalitetssystem - förklaringar

I början av läsåret revideras respektive upprättas verksamhetens Arbetsplan

Beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur förskolan arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm

Taktisk agenda

En taktisk agenda är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett internt dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt.

I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys

Är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som förskolan bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda.

Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från

• Rundan – förskolechefens veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1.

Lärandemiljö, 2. Kunskapssyn, 3. Bedömning och dokumentation, 4. Ansvar och inflytande

• Taktisk agenda – Förskolans inre utvecklingsarbete under läsåret

• Kunskapsuppföljning. Förskolan: Redogörelse för hur man arbetat med Särskilt stöd

• GR-enkät – årlig enkät till alla föräldrar med barn i förskola,

• Plan mot diskriminering och kränkande behandling – arbetet mot kränkande behandling

• Övrigt som förskolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret.