8.1 Delårsrapport 2020, vård- och omsorgsnämnden

(1)

Delårsrapport 2020 Tertial 2 2020

Vård- och omsorgsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Viktigaste slutsatser ... 4

2 Ekonomisk uppföljning ... 5

2.1 Prognos Vård- och omsorgsnämnden ... 5

2.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget ... 5

2.3 Prognos och kommentar volymer ... 8

2.4 Investeringsprognos ... 9

2.5 Återsökning av statsbidrag ... 9

2.6 Riktade budgetmedel Vård- och omsorgsnämnden ... 9

3 Kvalitetsstyrning ... 10

3.1 Viktig information och förändringar ... 10

3.2 Kvalitetsstyrning (nämnd) ... 11

3.3 Nya data och resultat ... 20

4 Målstyrning ... 21

4.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 21

4.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 27

4.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 27

5 Uppdrag ... 28

5.1 KS/KF Uppdrag ... 28

6 Uppföljning av internkontrollplan ... 29

6.1 Risk att kontoret inte kan verkställa beslut för att upphandlade utförare inte får tillstånd från Inspektionen för vård- och omsorg (IVO). ... 29

6.2 Risk för att utförare inte följer avtal. ... 30

6.3 Risk för att brister i vår systematiska kvalitetsuppföljning av verksamheter leder till att kunden inte får sina behov tillgodosedda. ... 30

6.4 Risk för att vård- och omsorgsnämnden inte involveras i tid gällande planering kring underhåll av vård- och omsorgsfastigheter. ... 31

6.5 Risk för att vård- och omsorgsnämndens utförare saknar ändamålsenliga lokaler på grund av bristande sammantagen kompetens i lokalförsörjningsprocessen. ... 31

6.6 Risk för att kunderna inte får sina behov tillgodosedda på LSS-boende på grund av kvalitetsbrister i verksamheten ... 31

6.7 Risk för att kunderna inte får sina behov tillgodosedda på särskilt boende på grund av kvalitetsbrister i verksamheten ... 32

6.8 Risk för att synpunkter och klagomål från kunder, anhöriga och företrädare inte hanteras korrekt och leder till förtroendeskada. ... 32

6.9 Risk för att avsaknad av kvalitetsledningssystem, processer och omvärldsbevakning leder till att nämnden gör felaktiga prioriteringar. ... 33

(3)

Bilagor

Bilaga 1: Bilaga 1 Tabeller och diagram augusti 2020 Bilaga 2: Bilaga 2 Jämförelse med jämförbara kommuner

(4)

1 Viktigaste slutsatser

Pandemin covid-19 kommer att påverka den enskilde individens upplevelse av trygghet och välfärd genom livet. För brukare och kunder har pandemin skapat oro, begränsningar i vardagen och minskad möjlighet till livskvalitet. Nämndens fokus under pandemin har varit att värna liv och hälsa samt att ge grundläggande stöd, service och omvårdnad till äldre och personer med funktionsnedsättning. Nya arbetssätt har utvecklats och samverkan har stärkts, med den enskilde individens trygghet i fokus. Mål- och kvalitetsuppfyllelsen under år 2020 kommer att påverkas som följd av pandemin covid-19 och allt vad den har medfört. Detta innebär att många resultat inte kommer att vara jämförbara med övriga år då 2020 års resultat är effekten av omständigheter och förutsättningar utöver det vanliga.

För att långsiktigt stärka sollentunabornas trygghet och säkerställa att kommunens insatser möter deras behov krävs en ändamålsenlig ekonomi- och kvalitetsstyrning. Vård- och omsorgsnämnden har under flera år arbetat intensivt med att utveckla ekonomistyrningen i form av stärkt styrning och kontroll.

Kvalitetsstyrningen behöver sättas i särskilt fokus och uppföljningsarbetet utvecklas. Utifrån detta har ett utvecklingsarbete påbörjats gällande kvalitetsledningssystem. Ändamålsenliga kvalitetsindikatorer behöver tas fram så att nödvändig styrinformation avseende kvalitet och måluppfyllelse säkerställs utifrån brukares och kunders behov. Både individ- och verksamhetsuppföljningar behöver utvecklas som ett led i mål- och kvalitetsarbetet.

Ett prioriterat utvecklingsområde för nämnden är stärkt kvalitet för den enskilde som har

hemtjänstinsatser i ordinärt boende och att skapa ökade förutsättningar för kvarboende. Det är också en förutsättning för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och för att säkerställa en god ekonomisk hushållning. I detta sammanhang behöver målgruppen personer med demenssjukdom särskilt beaktas. De möjligheter som finns inom digitalisering och välfärdsteknik behöver tillvaratas.

Även de öppna förebyggande verksamheterna behöver förändras i sin inriktning och utformning.

Ett viktigt fokusområde för nämnden är att möjliggöra för äldre och personer med

funktionsnedsättning att bo kvar hemma i Sollentuna. För att brukare ska få tillgång till ett

ändamålsenligt boende inomkommunen, inom såväl särskilt boende för äldre som bostad med särskild service enligt LSS, krävs en väl fungerande boendeplanering. Den kort- och långsiktiga planeringen för att säkerställa balans mellan platsbehov och tillgång till platser behöver ses över. Obalanser, antingen överskott eller underskott på platser, innebär bristande resurseffektivitet och risk för kvalitetsbrister för brukare i det fall där beslut inte kan verkställas i ändamålsenliga platser inom kommunen. För att nå en fullgod planering krävs ett fortsatt bra samspel mellan vård- och omsorgskontoret och kommunledningskontoret. Träffsäkra långtidsprognoser avseende behovens utveckling behöver göras utifrån god kännedom om underhållsbehovet i befintliga lokaler och lokalfunktionsprogram för om- och nybyggnation samt delaktighet i kommunens planprocesser gällande byggnationer.

(5)

2 Ekonomisk uppföljning

2.1 Prognos Vård- och omsorgsnämnden

Stratsys - VON nämndrapport 2020

Period-

budget

Period - utfall Aug

Budget - 2020

Prognos - Aug

Avvikelse- årsbasis

Prognos - Apr Total

VÅRD- OCH

OMSORGSNÄMNDEN

Intäkter -84 137 -83 767 -126 199 -122 980 -3 219 -119 852

Kostnader 718 833 685 154 1 086 499 1 033 297 53 202 1 047 785

Netto (tkr) 634 696 601 387 960 300 910 317 49 983 927 933

PER

VERKSAMHETSOMRÅDE Nämnd

Intäkter 0 0 0 0 0 0

Kostnader 1 190 903 1 785 1 783 2 1 786

Netto (tkr) 1 190 903 1 785 1 783 2 1 786

Kontor

Intäkter -179 -110 -269 -156 -113 -269

Kostnader 19 269 18 233 29 342 30 152 -811 30 112

Netto (tkr) 19 090 18 123 29 073 29 997 -924 29 843

Äldreomsorg

Intäkter -68 352 -67 573 -102 523 -98 847 -3 676 -97 239

Kostnader 412 803 400 209 623 666 595 730 27 937 604 450

Netto (tkr) 344 451 332 636 521 143 496 882 24 261 507 212

Funktionshinder SoL

Intäkter -2 957 -2 642 -4 435 -3 893 -543 -3 850

Kostnader 46 124 35 235 70 607 54 903 15 705 59 160

Netto (tkr) 43 167 32 592 66 172 51 010 15 162 55 310

Funktionshinder LSS

Intäkter -12 648 -13 441 -18 972 -20 085 1 113 -18 495

Kostnader 239 447 230 572 361 099 350 729 10 370 352 277

Netto (tkr) 226 799 217 130 342 127 330 644 11 483 333 782

Prel. kostnader (interna) 0 0 0 0 0 0

Differenser 0 1 0 0 0 0

2.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget

Helårsprognos jämfört med årsbudget och föregående prognos

Helårsprognosen för vård- och omsorgsnämnden per augusti 2020 bedöms uppgå till 910,3 miljoner kronor vilket indikerar ett årsutfall 50,0 miljoner kronor lägre än budget. Bedömt överskott förklaras främst av att volymerna förväntas utfalla på en lägre nivå än budget samtidigt som prisökningarna inom vissa insatser för personer med funktionsnedsättning bedöms bli lägre än budgeterat. Detta då brukarnas förutsättningar att ta emot insatserna påverkats av pandemin covid-19 samtidigt som vissa

(6)

verksamheter stängts för att förebygga fortsatt smittspridning. Prognosen har förbättrats med 17,6 miljoner kronor jämfört med T1. Prognosförbättringen avser främst minskade volymer inom särskilt boende för äldre och annan bostad SoL, effekter av stängda verksamheter samt att nämnden vid T2 bedömer sig få full kostnadstäckning för merkostnader kopplat till pandemin covid-19.

Helårsprognosen baseras på ett scenario med en avtagande smittspridning och låg fortsatt mortalitet kopplat till pandemin covid-19. Prognosen har således inte tagit hänsyn till en eventuell andra smittovåg.

Nämndens arbete har under perioden fokuserat på krishantering med anledning av den pågående pandemin covid-19. En rad åtgärder har vidtagits för att minska smittspridning och för att trygga invånarnas liv och hälsa. Krisledningen följer löpande lägesbilden kopplat till pandemin covid-19 och har beredskap för att vid behov vidta ytterligare åtgärder.

Sammantaget kan konstateras att pandemin fått allvarliga konsekvenser, främst inom särskilt boende för äldre utifrån ökad mortalitet vilket gör att det finns tomma boendeplatser. Inom ordinärt boende har kunder och anhöriga med anledning av pandemin sörjt för sina behov av serviceinsatser vilket lett till minskade kostnader för nämnden.

För 2021 förväntar vi oss att volymerna kommer att närma sig mer normala nivåer avseende både verkställda beslut inom särskilt boende för äldre och antalet ersatta hemtjänsttimmar. Inom ordinärt boende bedömer vård- och omsorgskontoret att det finns flera kunder och anhöriga med ökade behov som nu i högre utsträckning valt att klara ett kvarboende utifrån oron kring smittspridningen inom särskilt boende för äldre. Bedömningen är att pandemin covid-19 på så sätt skjutit upp ett behov som kommer att leda till ökad verkställighet av insatsen särskilt boende för äldre. De mer långsiktiga effekterna av pandemin kan också innebära ökade behov i form av individer med ökad psykisk och somatisk ohälsa och omfattande behov av rehabilitering och bostadsanpassning. Nya levnadsvanor och försämrat omhändertagande av kroniska sjukdomar kopplat till den fysiska distanseringen och

prioriteringar inom sjukvården kan också få långsiktiga effekter på folkhälsan och behoven inom nämndens ansvarsområde.

Nämnden bevakar balansen mellan aktuellt behov och tillgången på boendeplatser och kommer fortsätta vidta åtgärder för att säkerställa att invånarnas behov kan tillfredsställas med beaktande av god ekonomisk hushållning. Nämndens ambition är också att fortsatta satsningar för trygga och nöjda kunder inom ordinärt boende i enlighet med uppdrag från nämnden och att skapa värde för brukare och kunder utifrån utvecklingen av digitala lösningar inom välfärden.

Utfallet jämfört med periodbudget

Nettoutfallet för perioden uppgår till 601,4 miljoner kronor vilket innebär att utfallet för perioden är 5,2 procent lägre än periodbudget. Avvikelsen avseende utfall gentemot budget avser främst lägre volymer och snittpriser kopplat till covid-19. Utfallet innehåller engångseffekter avseende bland annat intäkter för återsökt retroaktiv moms på cirka 2,5 miljoner kronor och merkostnader avseende covid- 19 på cirka 9 miljoner som nämnden har återsökt hos Socialstyrelsen.

Prognosbedömning

I aktuell prognos ligger en sammantagen bedömning kring hur vård- och omsorgsnämndens volymer förväntas utvecklas under året utifrån effekter av pågående pandemi. I prognosen finns även

antaganden om vårdtyngd och snittpris inom respektive verksamhetsområde. Hänsyn har tagits till effekter av OPI och revidering av LOV-ersättningar. Inom flera av nämndens insatser finns stora variationer i vårdtyngd och dygnskostnad vilket innebär att kostnaden för en tillkommande enskild individ i vissa fall kan överstiga 3 miljoner kronor per år vilket ger en risk i prognosbedömningen.

Nämnden har hos Socialstyrelsen återsökt medel på 8,9 miljoner kronor avseende merkostnader för hanteringen av pandemin covid-19 och kommer att återsöka ytterligare medel senare under hösten.

Nämnden har inte tagit hänsyn till dessa merkostnader i aktuell prognos och det är i nuläget inte fastställt tidpunkt och i vilken utsträckning dessa medel kommer att återbetalas.

Kommentarer till prognos per verksamhetsområde Nämnd

För nämnden ligger helårsprognosen på 1,8 miljoner kronor och är således i linje med budget.

Vård- och omsorgskontoret

(7)

För vård- och omsorgskontoret ligger helårsprognosen på 30,0 miljoner kronor. Avvikelsen på 0,9 miljoner kronor gentemot budget avser kostnader för konsulter/inhyrd personal på grund av vakanser samt projektarbete. Kontoret följer nogsamt utvecklingen av konsultkostnader och kostnader för inhyrd personal.

Äldreomsorg

För området äldreomsorg ligger helårsprognosen på 496,9 miljoner kronor, 24,3 miljoner kronor lägre än budget. Totalt antal brukare 65+ med verkställda beslut enligt SoL är per sista augusti 1 660 vilket innebär en minskning med 64 brukare sedan T1. Avvikelsen gentemot budget avser främst hemtjänst samt särskilt boende för äldre där volymerna förväntas falla ut betydligt lägre än budgeterat kopplat till effekter av pandemin covid-19. Prognosen för äldreomsorgen har förbättrats med 10,3 miljoner kronor jämfört med T1 kopplat till effekterna av stängd verksamhet och en bedömning om

gynnsammare volymutveckling än vid T1 för de kostnadsdrivande verksamheterna. Utifrån en förnyad analys bedöms också intäkterna bli något högre än vad som bedömdes vid T1.

Inom särskilt boende för äldre har noterats att brukare och anhöriga i stor utsträckning har avvaktat med en flytt från ordinärt boende samtidigt som antalet tomma platser ökat kopplat till spridningen av pandemin och en ökad mortalitet. Inom särskilt boende för äldre noteras per den sista augusti att antalet brukare 65+ med verkställt beslut är 397 individer vilket innebär att volymen ökat med 5 brukare sedan T1. Den tidigare trenden med kraftiga nedgångar i volym för särskilt boende för äldre utifrån ökad mortalitet och minskat inflöde är således förändrad. Nämnden har arbetat med

kostnadsdämpande åtgärder utifrån det stora antalet tomplatser och från juli månad har en avdelning vid ett särskilt boende för äldre tillfälligt stängts vilket bidragit till en positivare bedömning i

helårsprognosen. Bedömningen är att nuvarande trend med ökat inflöde och en låg mortalitet kommer att fortsätta in i första halvåret 2021. Beläggningen på korttidsboendet Nytorp har varit begränsad sedan utbrottet av covid-19. Detta beror dels på att växelvården avbrutits, dels på att vård- och omsorgskontoret under en kort period valt att hålla kapacitet vid Nytorp som buffert vid eventuella behov av att avlasta särskilda boenden för äldre. Under sommarmånaderna har verksamhetens omfattning vid Nytorp återgått till en mer normal beläggning.

Dagverksamhet och öppen verksamhet för äldre har varit stängd för att minimera riskerna för fortsatt spridning av pandemin covid-19 inom riskgruppen äldre. För personer med demenssjukdom startade under juli månad en anpassad dagverksamhet i hemmet för ett begränsat antal brukare. En planering för återstart av Häggviksgården är påbörjad med målsättningen att i begränsad omfattning börja öppna upp i oktober. Tidpunkt för beslut om att öppna upp övriga stängda verksamheter kommer att anpassas utifrån utvecklingen av pandemin, rekommendationer från Folkhälsomyndigheten samt riskanalys för målgrupperna.

Inom hemtjänsten ligger antalet ersatta hemtjänsttimmar i augusti månad (viktat månadsvärde 30,42 dagar/månad) på 29 817 timmar jämfört med 29 282 timmar vid T1 och nämnden noterar således en tydlig återhämtning under perioden. Antalet kunder med hemtjänst är per den sista augusti 1 191 st jämfört med T1 (1 255 st) vilket motsvarar en minskning av 64 kunder. Utvecklingen inom

hemtjänsten bedöms bero på effekter av covid-19 där kunder på egen hand försöker lösa sitt behov av främst serviceinsatser men även andra insatser på egen hand för att inte ta emot hemtjänstpersonal i sina hem. Även höjda hemtjänstavgifter bedöms ha en dämpande effekt på volymen för

serviceinsatser. Under hösten fortsätter vård- och omsorgskontoret sitt arbete med att utveckla

hemtjänsten utifrån uppdrag från nämnden. Målsättningen är att stärka kvaliteten och förutsättningarna för kvarboende för kunderna. En ny projektledare är tillsatt och en mer detaljerad projektplan kommer att antas inom kort.

Funktionshinder LSS

För området funktionshinder LSS ligger helårsprognosen på cirka 330,6 miljoner kronor, 11,5 miljoner kronor lägre än budget. Den positiva avvikelsen i prognosen kontra budget avser främst minskade volymer inom övriga LSS insatser såsom avlösarservice, ledsagare och korttidsvistelse samt lägre snittpris än budget för personlig assistans och daglig verksamhet enligt LSS. Detta då brukares förutsättningar att tillgodogöra sig insatserna påverkats av pandemin covid-19. Totalt antal insatser enligt LSS utfaller per sista augusti på 753 st vilket är sju fler än vid T1 (746 st).

Inom personlig assistans enligt LSS utfaller volymen per sista augusti på 29 brukare vilket är fler än

(8)

budgeterat men 5 brukare färre än vid T1. Snittpriset för insatsen bedöms dock utfalla lägre än budgeterat. Inom daglig verksamhet enligt LSS noteras per sista augusti 247 brukare och volymen ligger således på en stabil nivå så här långt under 2020. Under våren var flertalet dagliga verksamheter enligt LSS stängda alternativt erbjöd anpassad verksamhet för vissa brukare som inte tillhörde

riskgrupp. På grund av ett förändrat smittspridningsläge har därefter verksamheter successivt öppnat upp verksamheten för de brukare som inte är i riskgrupp för pandemin covid-19. Sammantaget innebär det att snittpriserna för daglig verksamhet bedöms falla ut lägre än budgeterat. Volymen för individer med insatsen bostad med särskild service enligt LSS har ökat något sedan T1 och per den sista augusti fanns totalt 160 vuxna brukare med insatsen och två barn vilket gör att bedömningen är att

helårsprognosen för insatsen kommer att falla ut något högre än budget.

Funktionshinder SoL

För området funktionshinder SoL ligger prognosen på 51,0 miljoner kronor vilket är 15,2 miljoner kronor lägre än budget och en förbättring jämfört med T1 med 4,3 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen i prognosen kontra budget för funktionshinder SoL förklaras främst av minskad volym inom insatsen annan bostad SoL samt lägre snittpris förboendestöd. Även prognosen förturbundna resor avviker positivt mot budget och prognos vid T1 utifrån låga volymer resor kopplat till stängda verksamheter. Utmaningar kvarstår när det gäller att verkställa beslut inom LSS för vissa brukare med komplexa behov vilket innebär en risk för kommande kostnadsökningar inom området funktionshinder SoL.

Eventuell omdisponering av budget

Ingen omdisponering av budget 2020 föreligger för vård- och omsorgsnämnden.

Planerade åtgärder vid eventuella underskott

Prognosen indikerar inget av behov av särskilda åtgärder på grund av underskott. Nämnden fortsätter dock sitt arbete med att kontinuerligt beakta god ekonomisk hushållning och att löpande följa upp kvalitet, kostnader och intäkter för att säkerställa en ekonomi i balans och att den enskilde brukarens behov möts i enlighet med lagstadgade rättigheter.

2.3 Prognos och kommentar volymer 2.3.1 Vård- och omsorgsnämnden

Tabellen över ekonomisk volym nedan redovisar en lägre total volymprognos än budgeterat för såväl äldreomsorg som för LSS. Detta är också den huvudsakliga förklaringen till att nämnden sammantaget redovisar en prognos med lägre kostnad än budget.

Inom äldreomsorgens volymprognos för särskilt boende för äldre ingår fler tomplatser än vanligt med anledning covid-19. Dessa platser har en reducerad ersättning. Antalet kunder med hemtjänst bedöms minska liksom antalet ersatta timmar i hemtjänsten vilket ger ett lägre utfall än budget. Orsaken till avvikelsen inom hemtjänsten beror i huvudsak på effekter av covid-19 och kunder som inte ta emot hemtjänstinsatser med anledning av smittorisk. Inom dagverksamheten bedöms volymen utfalla lägre än budget främst beroende på effekter av stängda verksamheter.

Inom LSS är bedömningen att det är främst inom insatserna avlösarservice och korttidsvistelse som volymerna minskar och därav avviker mot volymbudget. Även volymen barnboende bedöms utfalla lägre än budget. Volymerna för daglig verksamhet enligt LSS noterar en svagt uppåtgående trend.

Volymtal Volymbudget 2020 Prognos 2020 Avvikelse

Äldreomsorg Antal Antal Antal

Särskilt boende, antal ersatta platser 467 462 -5

Korttidsboende, antal ersatta platser 21 21 0

Hemtjänst ord.boende antal snitt

timmar/månad 30 408 28 363 -2 045

Dagverksamhet antal snitt timmar/månad 4 650 n/a n/a

Summa 35 546 28 846 -2 050

(9)

Volymtal Volymbudget 2020 Prognos 2020 Avvikelse

LSS-Verksamhet - antal insatser Antal Antal Antal

Personlig assistans 26 30 4

Ledsagarservice 62 63 1

Kontaktperson 73 73 0

Avlösarservice 59 51 -8

Korttidsvistelse 74 66 -8

Korttidstillsyn 65 64 -1

Boende, barn i boende med särskild service 4 3 -1

Boende, barn i familjehem 0 0 0

Boende, vuxna i boende med särskild service 158 157 -1

Daglig verksamhet, personkrets 1 och 2 244 246 2

Summa 765 753 -12

2.4 Investeringsprognos

Investeringar, mkr Budget 2020 Prognos Avvikelse

1,5 3,7 3,5 -0,2

Nämnden prognostiserar tillkommande investeringar motsvarande 1 mkr, jämfört med tidigare prognos per april. Posten utgörs huvudsakligen av ett behov av att byta ut sängar på ett vårdboende.

Investeringar Årsbudget Prognos Avvikelse

2.5 Återsökning av statsbidrag

Myndighet Medel t.o.m. augusti 2020 Medel - utfall

Socialstyrelsen projekt HAB 2,3 2,3

Socialstyrelsen projekt äldre 3,2 3,2

Socialstyrelsen covid-19 8,9 0

2.6 Riktade budgetmedel Vård- och omsorgsnämnden

Nivåpåverkande

förändringar, mkr Budget 2020 Prognos Avvikelse Kommentar Utökad kompensation

uppräkning OPI - 13,0 11,5 -1,5 Covid-19, temporär effekt

(10)

3 Kvalitetsstyrning

3.1 Viktig information och förändringar

Pandemin covid-19 har på kort tid slagit hårt mot hela samhället med en omfattande smittspridning och hög mortalitet bland riskgrupper. Sollentuna fick tidigt en smittspridning bland invånarna och de som bor i kommunens särskilda boenden för äldre. Både äldre och personer med funktionsnedsättning tillhör i stor utsträckning en riskgrupp då flertalet av dem har en skörhet och underliggande sjukdomar som kan medföra att de blir allvarligt sjuka i covid-19 om de skulle smittas.

Utifrån den rådande pandemin covid-19 har Sollentuna kommun befunnit sig i stabsläge sedan

måndagen den 2 mars. Vård- och omsorgskontorets lokala krisledningsgrupp har varit aktiverad sedan 3 mars.

För att ge brukare och kunder en så trygg tillvaro som möjligt under pandemin samt skydda

riskgrupper mot smittspridning har vissa omställningar gjorts i verksamheterna, bl.a. har restriktioner kring besök i verksamheterna införts och vissa verksamheter har tillfälligt stängts. Vård- och

omsorgsnämnden har startat upp ett antal trygghetsskapande insatser och erbjudit alternativ till

ordinarie insatser. Situationen har krävt omprioritering av arbetsuppgifter och förändrade arbetssätt för att stötta verksamheterna i att bedriva en vård och omsorg av kvalitet och erbjuda en grundläggande trygghet till brukare och kunder trots de extraordinära omständigheterna. För närvarande råder en viss osäkerhet kring hur brukares och kunders behov av ökade eller förändrade insatser kommer att utvecklas under tertial 3, beroende på utvecklingen av pandemin.

Omprioriteringar i verksamheten har bidragit till förseningar i arbetet med utveckling av

verksamheterna utifrån nämndens kvalitetsfaktorer. En stor förändring för både brukare och kunder samt för vård- och omsorgskontoret har varit att inte kunna mötas fysiskt under utredningar och uppföljningar. Konsekvenserna av omställningen till digitala mötesformer har inneburit sämre fysisk tillgänglighet för brukare och kunder. För vård- och omsorgskontorets del kan det ha inneburit risk för sämre insyn och helhetsperspektiv över brukares och kunders vardag och livssituation.

Ekonomiska konsekvenser av pandemin

För att möta de förändrade och/eller extra behov som har uppstått hos brukare och kunder i hemmet eller på boende förs dialog med utförarna utifrån ekonomiska förutsättningar. Lösningarna för att tillgodose de förändrade behoven kan bli kostnadsdrivande under denna och kommande period och de ekonomiska konsekvenserna är i dagsläget svåra att prognostisera. Pandemin har lett till ett större antal tomplatser inom särskilt boende för äldre vilket har medfört en stor ekonomisk konsekvens för vård- och omsorgsnämnden. Regeringen har lämnat besked om att kommuner och regioner ska kompenseras för extraordinära kostnader till följd av pandemin covid-19. Det kan till exempel handla om högre kostnader för personal och för att säkra bemanning, extra materialåtgång med mera. En första ansökan från Sollentuna kommun har gjorts till Socialstyrelsen.

Konsekvenser i arbetsmiljö

Trots att situationen gällande smittspridning har stabiliserat sig i vård- och omsorgsnämndens verksamheter finns fortfarande en risk för ökad smittspridning under hösten. Under första halvåret av 2020 har nämnden arbetat intensivt med att förebygga smittspridning i verksamheterna genom trygghetsskapande insatser och ett utökat stöd till utförarna. Detta har inneburit en ökad arbetsmängd och mer ansträngd arbetssituation bland personal både hos vård- och omsorgsnämndens utförare och på kontoret.

Ovan förändringar i kombination med risken för ökad smittspridning kan ha negativa effekter på vård- och omsorgsnämndens måluppfyllelse.

(11)

3.2 Kvalitetsstyrning (nämnd)

3.2.1 Målgrupp (Kunder – brukare – invånare - intressenter) Kvalitetsfaktorer nämnd: Trygga medborgare inom vård och omsorg

Beskrivning

Vård- och omsorgsnämnden vill att medborgarna i Sollentuna kommun ska känna sig trygga. Äldre med behov av hjälp ska känna sig trygga med stödet från äldreomsorgen och personer med

funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver för att leva ett liv som andra. Vård- och omsorgsnämnden arbetar med trygghet för invånare på flera sätt.

Då andelen som tycker det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänst är ett prioriterat utvecklingsområde kommer detta att följas upp i målstyrningen i mål "Tryggare och nöjdare kunder inom hemtjänst".

Kommentar

Pandemin covid-19 har inneburit en hög mortalitet bland riskgrupper och en oro i samhället. Detta påverkar även brukares och kunders upplevelse av trygghet och rädsla för att bli smittade. Av denna anledning har många brukare och kunder valt att avstå från vård- och omsorgsnämndens insatser.

Exempelvis har nyttjandegraden av boendestöd minskat, antalet utförda hemtjänsttimmar blivit färre och fler har valt att inte flytta in på särskilt boende för äldre vilket skapat fler tomplatser.

Vård- och omsorgskontoret har systematiska arbetssätt för uppföljning av verksamheter och individer för att säkerställa brukares och kunders trygghet. Utbrottet av pandemin covid-19 har krävt

omprioritering av arbetsuppgifter och förändring av arbetssätt för uppföljning. Med anledning av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om fysisk distansering har inga individuppföljningar gjorts fysiskt. Uppföljningarna har anpassats för att möta verksamheternas och framförallt brukares och kunders behov utifrån pandemin. Fokus har varit att stödja utförarna i ett patientsäkert arbete och att underlätta krisarbetet. Detta har inneburit löpande och mer fördjupade digitala uppföljningar. Bristen på fysiska möten har dock skapat sårbarhet då det kan innebära en risk för minskad insyn i individens vardag.

För att ge brukare och kunder en trygg tillvaro under pandemin har vissa omställningar gjorts i verksamheterna. Vård- och omsorgsnämnden har startat upp ett antal trygghetsskapande insatser och erbjudit alternativa insatser. Stabilitet och kontinuitet bland personal samt förebyggande av

smittspridning bland brukare och kunder har varit i fokus. Vissa förändringar och nya arbetssätt har medfört positiva effekter som större individfokus och ökad trygghet. Exempelvis har digitala verktyg underlättat deltagande i daglig verksamhet enligt LSS för svårmotiverade individer. Å andra sidan har de medfört ökad isolering och otrygghet då individerna inte kunnat delta i sin ordinarie verksamhet, varit hemma mer och haft mindre social kontakt med t.ex. anhöriga.

Utförarna har under perioden fokuserat på att ge brukare och kunder en god omvårdnad och ett adekvat stöd utifrån den rådande pandemin och utifrån detta har förutsättningar för att arbeta med utvecklingsfrågor påverkats.

Andelen av de individer som bor på en grupp- eller servicebostad som aldrig är rädd för något på sin grupp- och servicebostad samt andelen av de individer som bor hemma som tycker det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänst är prioriterade utvecklingsområden och följs upp under

målstyrningen i mål "Tryggare brukare på grupp- och servicebostad" samt "Tryggare och nöjdare kunder inom hemtjänst".

Kvalitetsindikator Utfall 2018

Utfall 2019

Utfall T2 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Andel som aldrig

är rädd för något på sin gruppbostad (%)

- 46 80

(12)

Utfall 2019

Utfall T2 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Kommentar

Andel som aldrig är rädd för något på sin gruppbostad är ett prioriterat utvecklingsområde och följs upp i målstyrningen.

Andel som aldrig är rädd för något på sin servicebostad (%)

- 51 80

Kommentar

Andel som aldrig är rädd för något på sin servicebostad är ett prioriterat utvecklingsområde och följs upp i målstyrningen.

Andel som aldrig är rädd för något på sin dagliga verksamhet (%)

- - 80

Kommentar

Brukarundersökning för daglig verksamhet enligt LSS ställs in för 2020 då verksamheterna har hållits stängda under en lång period (mars-juni 2020).

Nyttjandegraden av beviljad insats boendestöd för personer som omfattas av LSS (%)

- - 67

Kommentar

Vård- och omsorgsnämnden har för avsikt att undersöka indikatorn under året och gör därmed en nollmätning för att sätta basvärde. Nollmätningen rapporteras i december. Syftet med indikatorn är att säkerställa att de beslut som nämnden fattar motsvarar individens behov.

Andel som är trygga på sitt äldreboende (%)

88 87 88

Kommentar

Resultatet för 2020 förväntas finnas tillgängligt under september/oktober.

Andel som tycker det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänst (%)

78 78 - - - - -

Kommentar

Andel som tycker det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänst är ett prioriterat utvecklingsområde och följs upp i målstyrningen.

Kvalitetsfaktorer nämnd: Hög kundnöjdhet

Beskrivning

Vård- och omsorgsnämnden värnar om hög kundnöjdhet. Vård- och omsorgsnämnden sätter högt värde i att kunder är nöjda med den service och det stöd som nämndens insatser tillhandahåller.

Då kundnöjdhet inom hemtjänst och särskilt boende är prioriterade utvecklingsområden kommer dessa att följas upp i målstyrningen i mål "Tryggare och nöjdare kunder inom hemtjänst" samt ”Högre kundnöjdhet på särskilt boende”.

Kommentar

Kundnöjdheten hos brukare och kunder följs upp via resultat av Socialstyrelsens årliga

brukarundersökning som genomförs i september-november varje år. Resultaten förväntas i december.

En förändring i år är att daglig verksamhet enligt LSS inte kommer mätas då insatsen i huvudsak hölls stängd under perioden mitten av mars till mitten av juni.

Resultaten av brukarundersökningen 2019 indikerar på relativt hög kundnöjdhet bland vård- och

(13)

omsorgsnämndens brukare och kunder. Under pandemin har brukare och kunder varit hemma i högre utsträckning då dagverksamheter för äldre och dagliga verksamheter enligt LSS hållits stängda. Denna förändring riskerar att påverka resultatet av årets brukarundersökning negativt. Uppmärksamhet bör riktas på vad de förändrade insatserna inneburit för anhöriga som inte fått den avlastning de behöver då t. ex dagverksamheten för äldre inte kunnat vara öppen. Att kontinuerligt se över stödet till anhöriga är viktigt och behöver prioriteras under hösten.

Vård- och omsorgskontoret har arbetat med att möta brukares och kunders behov av att ha kontakt med anhöriga under denna period genom att exempelvis köpa in iPads till utförare då det har varit besöksförbud i många verksamheter.

Utifrån täta verksamhetsuppföljningar som gjorts med utförarna under den mest kritiska perioden framgick att utförarna har haft fokus på brukare och deras upplevelse av insatserna som ett led i arbetet med nämndens kvalitetsfaktor hög kundnöjdhet. Arbetet har bland annat varit inriktat på att säkra personalkontinuitet för brukare och kunder.

Under perioden har vård- och omsorgskontoret utvecklat synpunkts- och klagomålshanteringen. Ett syfte har varit att använda inkomna synpunkter och klagomål som en motor i verksamhetsutvecklingen för att bättre tillgodose brukares och kunders behov. Utifrån ett förbättrat och mer systematisk arbete med inkomna synpunkter och klagomål framgår att tillgänglighet är ett utvecklingsområde för vård- och omsorgskontoret. För att öka tillgängligheten för brukare och kunder så pågår ett samarbete mellan kontaktcenter och kontoret.

Dialogmöten tillsammans med utförarna utifrån tema ”Trygghet och kundnöjdhet” var planerade under tertial 1. Dialogmötena har inte kunnat genomföras på grund av pandemin. Planen är att genomföra digitala dialogmöten för utförare inom respektive verksamhetsområde under tertial 3.

Då kundnöjdhet inom hemtjänst och särskilt boende är prioriterade utvecklingsområden följs dessa upp i målstyrningen i mål "Tryggare och nöjdare kunder inom hemtjänst" samt ”Högre kundnöjdhet på särskilt boende”.

Utfall 2019

Utfall T2 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020

Brukarbedömning gruppbostad LSS - trivsel, andel (%)

- 68 87

Kommentar

Resultatet för 2020 förväntas tillgängligt under december. Observera att resultatet 2020 kan påverkas av pandemin covid- 19 och de stora förändringar i verksamheterna som den medfört.

Brukarbedömning servicebostad LSS - trivsel, andel (%)

- 78 85

Kommentar

Brukarbedömning daglig verksamhet LSS - trivsel, andel (%)

- 86 88

Kommentar

Brukarbedömning boendestöd LSS - trivsel, andel (%)

90 - 90

(14)

Utfall 2019

Utfall T2 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg, helhetssyn, andel, %.

85 84

Kommentar

Kundnöjdhet inom hemtjänst är ett prioriterat utvecklingsområde och följs upp i målstyrningen.

Brukarbedömning särskilt boende, äldreomsorg, helhetssyn, andel, %.

81 81 - - - - -

Kommentar

Kundnöjdhet inom särskilt boende för äldre är ett prioriterat utvecklingsområde och följs upp i målstyrningen.

3.2.2 Verksamhet

Kvalitetsfaktorer nämnd: Målgruppsanpassad verksamhet

Beskrivning

Det är av stor vikt för vård- och omsorgsnämnden att insatsen dagverksamhet med demensinriktning är målgruppsanpassad för att på så sätt underlätta för medborgare med demens att bo kvar i hemmet och samtidigt ha en meningsfull tillvaro.

Detta är ett prioriterat utvecklingsområde för nämnden och kommer att följas upp i målstyrningen i mål "Ökad nyttjandegrad av insatsen dagverksamhet med demensinriktning".

Kommentar

Kvalitetsfaktorn är ett utvecklingsområde och ingår i målstyrningen.

Utfall 2019

Utfall T2 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Antal personer

som beviljats dagverksamhet med demensinriktning

70 87 100 - - - - -

Kommentar

Antal personer som beviljats dagverksamhet med demensinriktning är ett prioriterat utvecklingsområde och följs upp i målstyrningen.

Antal utförda timmar dagverksamhet med demensinriktning

3 836 4 386 - - - - - -

Kommentar

Antal utförda timmar dagverksamhet med demensinriktning är ett prioriterat utvecklingsområde och följs upp i målstyrningen.

Kvalitetsfaktorer nämnd: Hög rättssäkerhet

(15)

Beskrivning

Vård- och omsorgsnämnden ska präglas av hög rättssäkerhet vilket innebär att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Samtliga kunder som har kontakt med vård- och omsorgskontoret ska få rätt stöd. Alla som ansöker om insatser ska vara trygga med att besluten fattas utifrån kundens behov och på ett rättssäkert sätt.

Kommentar

Vård- och omsorgsnämndens myndighetsavdelningar har regelbundna ärendedragningar för att skapa samsyn och göra rättssäkra bedömningar. Under pandemin covid-19 har merparten av avdelningens handläggare arbetat på distans. För att bibehålla rättssäkerheten har ärendedragningarna genomförts med samma frekvens, men digitalt. Myndighetsavdelningarna bedömer att rättssäkerheten kan ha påverkats under pandemin, då handläggare inte har haft möjlighet att träffa individerna. Detta kan ha påverkat möjligheten att skapa sig en helhetsbild av individens behov.

Myndighetsavdelningarna följer noggrant de domar som inkommer på avdelningarnas överklagade beslut. Domarna tas upp på ärendedragning för samtal och analys. Avdelning funktionshinder har gjort en sammanställning av inkomna domar som visar att avdelningens bedömningar väl överensstämmer med gällande rättspraxis.

För att tydliggöra och fokusera på individens behov har avdelning funktionshinder påbörjat

implementeringen av IBIC (Individens behov i centrum). Socialstyrelsen har utvecklat IBIC som är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt vid utredning och bedömning av individens behov av insatser och utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i det dagliga livet. Målet med IBIC är att individen får sina behov beskrivna på ett likvärdigt sätt i hela landet och att individen får möjlighet att vara delaktig och stärka sina egna resurser avseende genomförande av aktiviteter. IBIC kan också ge ett stöd i samtal med anhöriga för att beskriva deras situation och behov av stöd. Arbetet med implementeringen av IBIC på avdelning funktionshinder har fortlöpt enligt plan och målet att alla utredningar och uppföljningar av insatser ska skrivas i IBIC vid årets slut bedöms kunna uppnås. IBIC tillämpas till viss del redan av avdelning äldreomsorg.

På grund av pandemin har vård- och omsorgskontoret anpassat sina arbetssätt, vilket i sin tur kan ha påverkat brukare och kunder. Innan pandemin skedde mycket av kontakten med brukare och kunder fysiskt, speciellt med nya brukare och kunder. Under tertial 2 har fysiska möten med brukare och kunder inte varit möjliga utan de flesta kontakter har skett digitalt. Med nuvarande arbetssätt kan det vara svårt att digitalt göra en helhetsbedömning av behovet av insatser för individer som för första gången ansöker om insatser i kommunen. Utredningsarbetet kan ha påverkats av detta, både gällande bedömning av behov och utredningstid. Av hänsyn till brukare så verkställdes färre beslut gällande äldreomsorg under den mest kritiska perioden av pandemin vilket kommer att påverka resultaten gällande väntetid.

Ett flertal brukare och kunder har inte fått vissa av sina beviljade insatser utförda då flera

verksamheter hållits stängda. Individerna har under perioden erbjudits alternativa insatser för att få sina behov tillgodosedda. Exempel på anpassningar som genomförts i verksamheterna är att

verksamheter bedrivits på distans, användandet av digitala lösningar har ökat och personal från daglig verksamhet enligt LSS har förstärkt bemanningen på bostäder med särskild service enligt LSS som genomfört aktiviteter med brukarna dagtid.

Utfall 2019

Utfall T2 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Utredningstid i

antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats (alla insatser),

medelvärde

66 56 60

Kommentar

Resultatet för 2020 förväntas finnas tillgängligt under oktober.

(16)

Utfall 2019

Utfall T2 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Väntetid i antal

dagar från beslut till första erbjudna inflyttningsdatum avseende boende enligt 9

§ 9 LSS, medelvärde

34 9 34

Kommentar

Andel individärenden med beslut enligt LSS som följs upp årligen (%)

- - Ingen

Kommentar

Målsättningen är att följa upp samtliga pågående beslut inom LSS årligen. Vård- och omsorgsnämnden vill under 2020 undersöka i vilken grad detta görs och gör därmed en nollmätning för att sätta basvärde. Nollmätningen rapporteras i december.

Väntetid i antal dagar från

ansökningsdatum till erbjudet

inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde

38 40 40

Kommentar

Kvalitetsfaktorer nämnd: Hög patientsäkerhet

Beskrivning

Hög patientsäkerhet handlar ytterst om att förebygga att patienter/medborgare drabbas av exempelvis fallskador, infektioner, läkemedelsfel, undernäring och trycksår och är en del av nämndens

grunduppdrag.

Då läkemedelshantering i särskilt boende är ett prioriterat utvecklingsområde kommer detta att följas upp i målstyrningen i mål "Ökad patientsäkerhet vid läkemedelshantering i särskilt boende”.

Kommentar

För verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård sker månatlig strukturerad rapportering till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). En fördjupad uppföljning sker i verksamheten om större eller allvarliga avvikelser rapporteras.

Under tertial 2 har den månatliga strukturerade rapporteringen till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) fortlöpt enligt plan. Under perioden har inga avvikelser av allvarlig karaktär rapporterats in.

Det har därför inte funnits behov av fördjupade uppföljningar i verksamheterna.

Fokus har under perioden med hänsyn till pandemin covid-19 varit att stötta utförarna i att upprätthålla en patientsäker verksamhet, bistå med inköp av skyddsutrustning och att organisera krisledning där MAS har haft en central roll. Fokus har varit att revidera riktlinjer, upprätta prioriteringslistor och krisgrupper för att säkra vård och omsorg till nämndens olika målgrupper. Detta har bidragit till en säkrare vård och omsorg för brukare och kunder.

Under tertial 2 har 2020 års resultat från Senior Alert (ett nationellt kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårdprevention för äldre) inkommit vilket visar på en försämring i jämförelse med tidigare år.

(17)

Sollentuna har överlag en god palliativ vård, men resultaten för 2020 visar att den har försämrats i de mätbara indikatorerna. Detta kan i huvudsak bero på att pandemin covid-19 inneburit att

verksamheterna har haft fokus på att värna liv och hälsa. Sjukvården på särskilt boende har också haft resursbrist pga. sjukdomsfrånvaro under perioden, vilket kan ha orsakat försämringar i den palliativa vården.

Med syftet att förbättra den palliativa vården för brukare och kunder så har vård- och

omsorgsnämnden ingått ett avtal med Palliativt kunskapscenter (PKC) och ett flertal riktade insatser kommer göras under tertial 3.

Utfall 2019

Utfall T2 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Andel

riskbedömningar som har bakomliggande orsaker identifierade vid risk (%)

88 89 89 90

Andel

riskbedömningar som har en åtgärdsplan vid risk (%)

93 93 94 93

Andel riskbedömningar med utförda åtgärder vid risk (%)

71 76 62 80

Kommentar

Detta arbete har fått stå tillbaka då fokus varit att hantera pandemin covid-19, vilket är en anledning till att resultatet för tertial 2 har sjunkit.

Ordinerad injektion smärtstillande (%)

90,7 92 94 98

Ordinerad injektion

ångestdämpande (%)

88,7 94 94 98

Mänsklig närvaro i dödsögonblicket (%)

85,3 89 72 90

Kommentar

Utfallet är lägre under tertial 2 med anledning av att det under pandemin inte alltid funnits resurser att tillgodose detta.

Smärtskattats

sista levnadsveckan (%) 63,3 60 66 70

Dokumenterade

brytpunktssamtal (%) 77,3 82 76 85

Kommentar

Resultatet har gått ner då läkarmedverkan har varit anpassad utifrån covid-19 och brytpunktssamtal inte alltid har genomförts på plats i verksamheteten.

Andel särskilda boenden som arbetar i enlighet med BPSD- registret

(beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom) (%)

- - Ingen

Kommentar

Resultat förväntas tillgängligt i december.

(18)

Utfall 2019

Utfall T2 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Patientsäker

läkemedelshantering på särskilt boende (%)

70 - - - - - -

Kommentar

Patientsäker läkemedelshantering på särskilt boende är ett prioriterat utvecklingsområde och följs upp i målstyrningen.

3.2.3 Medarbetare

Kvalitetsfaktorer nämnd: Goda arbetsförutsättningar

Beskrivning

Ett aktivt ledarskap och medarbetarskap är grunden för goda arbetsförutsättningar. En förutsättning är välfungerande HR-processer i verksamheterna i form av: attrahera, rekrytera, introducera och

utveckla. Detta utgör processer som ska säkerställa personalförsörjningen.

Kommentar

Resultatet för medarbetarenkäten har sjunkit jämfört med föregående år. Resultatet har framförallt sjunkit gällande motivation och styrning men även avseende ledarskap. Möjliga förklaringar kan vara att det skett flera chefsbyten, förändringar i arbetssätt och flytt av hela kontoret vilket kan ha påverkat resultatet. Under tertial 2 har en handlingsplan för varje avdelning tagits fram utifrån resultatet på medarbetarenkäten.

Ett utvecklingsarbete pågår på vård- och omsorgskontoret för att förbättra arbetsförutsättningarna ytterligare. Prioriterade områden är att införa processbaserat arbetssätt, utveckla kontorets kvalitetsledningssystem, arbeta med hållbart medarbetarskap och ledarskap, vidareutveckla

kommunikation och feedback på kontoret samt fortsätta arbetet med digitalisering. Under tertial 2 har fokus legat på att utveckla kommunikation och feedback. En feedbackmall har tagits fram och internkommunikationen har utvecklats med nyhetsbrev och gemensamma kontorsmöten som aktiviteter.

Under perioden har en stor del av vård-och omsorgskontorets personal arbetat på distans enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att förebygga smittspridning. Arbetet på distans har inneburit förändrade arbetssätt till mer digitala arbetssätt, vilket har öppnat upp för många möjligheter till utveckling inom området. För att underlätta distansarbetet har medarbetare haft möjlighet att ta hem arbetsverktyg, som exempelvis särskilda datortillbehör. Även rutiner för användning av digitala verktyg har tagits fram. Individanpassning har gjorts med möjlighet att arbeta mer på kontoret utifrån specifika behov. Det har även skett en utökning av utbildningar i kommunens digitala läroplats, Kunskapsnavet, kring samarbete och arbete på distans.

Många medarbetare uppger att det i stor utsträckning fungerar bra att arbeta på distans men några uttrycker att det finns en avsaknad av gemenskap och samhörighet.. För att upprätthålla kontakt och utvärdera arbetsförhållandena har regelbundna samtal skett mellan chef/samordnare och medarbetare.

Frågor om arbetsmiljö har återkommande lyfts på varje avdelnings arbetsplatsträff samt på veckoavstämningsmöten med samordnare eller chef. Som ett led i att stärka hälsoperspektivet så uppmuntras medarbetarna till fysiska aktiviteter och att ta pauser under arbetsdagen.

Under en långvarig kris kan det finnas risker kopplade till personalens psykiska hälsa och välmående.

På grund av det intensiva arbete som pandemin covid-19 har inneburit behöver detta uppmärksammas inom ramen för kontorets systematiska arbetsmiljöarbete. Den 11 maj påbörjades vård- och

omsorgskontorets arbete med återgångsplan och uthållighetsplan. Planen har som syfte att skapa förutsättningar för att klara av krisen på lång sikt och även för en återgång från krisläge till normalläge. Frågan om arbetsmiljö och distansarbete har varit aktuell på den fackliga samverkansgruppen under hela perioden. Återgångsplanen kommer att samverkas i förvaltningssamverkan under hösten.

(19)

Vad gäller sjukfrånvaron så finns det viss långtidssjukfrånvaro på kontoret men det gäller få personer.

Korttidssjukfrånvaron har sjunkit och en förklaring kan vara möjligheten till distansarbete, då personer med milda symptom, utan sjukdomskänsla, har kunnat arbeta på distans.

Då sjukfrånvaron på vård- och omsorgskontoret är ett prioriterat utvecklingsområde följs detta upp under målstyrningen i mål "Mer hållbart medarbetarskap".

Utfall 2019

Utfall T2 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020

Personalomsättning, extern (%)

17,5 13,6 13,2 15

Kommentar Mätperiod 202007

HME (hållbart medarbetarengagemang), index

- 83,5 78,1 83,5

Kommentar

Vård- och omsorgskontorets resultat har sjunkit till 78,1 jämfört med resultatet för 2019 på 83,5. Kommunens snittresultat är 81,7.

Sjukfrånvaro,

(%) 5,8 4,26 5,2

Kommentar Mätperiod 202007

3.2.4 Ekonomi

Kvalitetsfaktorer nämnd: Ansvarsfull ekonomi

Beskrivning

Vård- och omsorgsnämnden värnar om god ekonomisk hushållning. Vård- och omsorgsnämnden ska använda sina resurser på ett effektivt sätt och medarbetarna på vård- och omsorgskontoret ska präglas av kostnadsmedvetenhet.

Kommentar

Nämnden har fastställt tre kvalitetsindikatorer för ansvarsfull ekonomi 2020: kostnad för LSS respektive äldreomsorg i relation till jämförbara kommuner samt prognossäkerhet. Utifrån utfall per tertial 2 ställt mot styrgräns kan konstateras att vård- och omsorgsnämnden med marginal uppfyller indikatorerna kostnadsnivå inom LSS och äldreomsorg. Nämnden återkommer med prognossäkerhet i verksamhetsberättelsen för 2020.

Utfall 2019

Utfall T2 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgräns män 2020 Kostnad insatser

enligt LSS och SFB, minus ersättning från FK , kr/inv

4 833 kr/inv

4 799 kr/inv

4 855 kr/inv

5 148 kr/inv

(20)

Utfall 2019

Utfall T2 2020

Styrgräns 2020

Utfall kvinnor 2020

Utfall män 2020

Styrgränsen inför 2020 är satt utifrån ett trendvärde på jämförbara kommuner 2018 i Kolada. Trendvärdet är en matematisk framräknad trend utifrån historiska tidsseriedata för jämförbara kommuner. Jämförbara kommunerna är Järfälla, Karlstad, Lerum, Sandviken, Sigtuna, Täby och Varberg. Utfall per tertial 2 baseras på helårsprognosen för området funktionshinder totalt, dividerat med befolkningsprognos (antal invånare totalt) per sista december 2020. Utifrån utfall per tertial 2 ställt mot styrgräns kan konstateras att vård- och omsorgsnämnden med marginal uppfyller denna indikator.

Kostnad äldreomsorg kr/inv +80 i Sollentuna

219 306 kr/inv

203 362 kr/inv

196 366 kr/inv

222 976 kr/inv Kommentar

Styrgränsen under 2020 är satt utifrån ett trendvärde av jämförbara kommuner 2018 i Kolada. Trendvärdet är en matematisk framräknad trend utifrån historiska tidsseriedata för jämförbara kommuner. De jämförbara kommunerna är Järfälla, Nacka, Solna, Södertälje, Tyresö, Upplands väsby och Österåker. Utfall tertial 2 baseras på helårsprognosen inom äldreomsorg totalt, dividerat med befolkningsprognos (antal invånare 80+) per sista december 2020. Utifrån utfall per tertial 2 ställt mot styrgräns kan konstateras att vård- och omsorgsnämnden med marginal uppfyller denna indikator.

Prognossäkerhet

(%) 0,9 1,4 0,5

Kommentar

Prognossäkerhet är avvikelsen mellan prognos per tertial 2 jämfört med helårsutfall. Styrgränsen är satt utifrån anvisning från kommunledningskontoret.

3.3 Nya data och resultat

Hälso- och sjukvårdsrapport 2019

I juni 2020 delgavs vård- och omsorgsnämnden 2019 års hälso- och sjukvårdsrapport av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Rapporten beskriver kvalitetsfaktorer och förbättringsområden för vård- och omsorgsnämndens externa utförare som bedriver verksamheter inom hälso- och sjukvård i Sollentuna kommun och är en sammanställning av arbetet som utfördes under 2019.

Förbättringsområdena ligger till grund för övergripande mål i patientsäkerhetsarbetet 2020 och fungerar som underlag i uppföljning av verksamheterna under året.

Under 2020 har vård- och omsorgskontoret genomfört tre uppföljningar på bostäder med särskild service – Gransångarvägen, Blocklockevägen och Lantgårdsvägen. I juni delgavs vård- och omsorgsnämnden dessa.