Kunskap / Utblick / Inspiration
OLOF GUSTAFSSON, FUNDROID
PETER APPELGREN, IDUNLIV
mRNA-VACCIN - HUR FUNKAR DET?
”Allt du behöver göra för att bev- ara hälsan är att äta sådant du inte tycker om, dricka sådant du inte tycker om och göra sådant du inte tycker om.”
Det är lätt att le åt Mark Twains sarkastiska framställning av uppoff- ringar. Av varierande grad utgör de en naturlig del av vår vardag och de görs i många fall utan djupare eftertanke. Vissa skulle nog dock säga att begreppet uppoffring har fått en ny innebörd det senaste året.
Åtminstone på samhällsnivå. Så mycket av det vi håller kärt har vi fått avstå. Så mycket av det som är vardag har vi fått undvika eller ställa in. 2020 var året då ett virus lamslog värden och vände upp och ner på vår tillvaro.
Trots en ny smittovåg tändes i slutet av 2020 ett ljus i mörk- ret. Flera vaccin har på kort tid godkänts och börjat rullas ut. Invest- mentbanken Goldman Sachs bedömer att omkring hälften av befolk- ningen i OECD-länderna kommer att ha vaccinerats senast i maj i år. Hemma i Sverige har regeringen som mål att alla över 18 år skall erbjudas vaccin under det första halvåret 2021. Mycket tyder alltså på att vi nu äntligen är inne in på upploppet. På sidan 6 kan du läsa mer om mRNA-vaccinen som ser ut att vara räddningen, och som på sikt även spås kunna bota bland annat cancer.
Ett slut på pandemin innebär emellertid inte att allt kom- mer bli som förut. 2020 har bland annat inneburit en rejäl boost för digitaliseringen i takt med att människor isolerat sig hemma. Det är mycket troligt att vissa av de förändringar vi tvingats till kommer att bli bestående, inte minst saker som rör vårt kommunikations- och
Välkommen till
ett nytt nummer av Benchmark
konsumtionsbeteende. När Internetstiftelsen nyligen släppte sin stora rapport ”Svenskarna och internet 2020” så är den tydligt präglad av coronapandemin. Rapporten lyfter särskilt fram gruppen äldre som under förra året på allvar tog klivet ut på internet. Exempelvis uppger hela 86 procent av de tillfrågade pensionärerna att man använt mobilt bank-id minst någon gång, vilket är en ökning på hela 13 procentenhe- ter sedan ifjol. I Benchmark 5 gräver vi djupare i internetkulturen, och tittar på fenomenet e-sport. Läs mer på sidan 18.
Börsåret 2020 har varit en vild berg- och dalbana och det är minst sagt frustrerande när man ser sin portfölj på kort tid förlora stora delar av sitt värde. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att långsiktighet lönar sig och att börsen för det mesta återhämtar sig. Att drabbas av panik och kliva ur i samband med börsfall är ofta förödan- de. Forskningen visar att en stor anledning till otillfredsställande av- kastning just har sin grund i psykologiska faktorer hos oss människor.
Förutom rädsla och panik kan det även handla om girighet och över- tro på vår egen magkänsla. Under senare år har fondrobotar blivit en populär sparform bland svenska småsparare. En stor fördel är att de, till skillnad från oss människor, inte har känslor och är fullständigt ra- tionella. I höstas lanserade Strukturinvest fondroboten Fundroid och på sidan 8 kan du läsa en intervju med Strukturinvests medgrundare Olof Gustafsson som berättar om den nya tjänsten.
Trevlig läsning!
Joakim Sandén Head of Marketing
Strukturinvest Fondkommission
Strukturinvest Fondkommission är ett oberoende
värdepappersbolag specialiserat på utveckling och
implementering av finansiella investeringslösning-
ar. Vi har skapat en marknadsnära verksamhet som
tillgodoser och är lyhörd för marknadens skiftande
behov och vi arbetar för att skapa attraktiva kombi-
nationer av avkastning och risk, med investerarens
intressen i fokus. Strukturinvest Fondkommission
har en genomgående hög kvalitetsnivå på såväl
produkter som service, med syfte att långsiktigt
skapa en nytta som överträffar vad övriga aktörer
i marknaden har att erbjuda. Strukturinvest Fond-
kommission står under Finansinspektionens tillsyn.
Innehåll
Benchmark nr 5
8
22
30 20
8
Olof Gustafsson, Fundroid.
Fondrobotar har under senare år blivit en populär sparform bland svenska småsparare, och hösten 2020 lanserade Struk- turinvest den egna fondroboten Fundroid. Benchmark har träffat Strukturinvests medgrundare Olof Gustafsson som
berättar om den nya tjänsten.
20
Bitcoin slår rekord!
Under slutet av 2020 steg Bitcoin till $30 000, och sedan till
$40 000 under nästkommande års första dagar. Vi tittar till- baka till 2017 då vi publicerade en text om den fortsatt hög-
aktuella kryptovalutan, som än idag visar sig vara relevant.
22
Peter Appelgren, IdunLiv
Benchmark har träffat Idun Liv:s VD Peter Appelgren som berättar om företagets historia och ger oss en inblick i livför- säkringsvärlden. Han förklarar också hur en livförsäkring
fungerar och varför man bör överväga att skaffa sig en.
30
Strukturakademin. Volatilitetsstrategi.
Volatilitetsstrategier kan användas i flera olika typer av finansiella placeringar och under senare år har det blivit allt vanligare att tillämpa strategin på fonder som underliggande
tillgång.
mRNA-vaccin - hur funkar det?
Positiva vaccinnyheter har kantat våra flöden de senaste veckorna – Pfizer/BioNTech, Moderna och Astra Zeneca tror sig alla ha forskat fram slutet på pandemin som spridit sig världen över sedan slutet av 2019. De två första är av typen Messenger RNA-vaccin, även kallade mRNA-vaccin. Dessa skiljer sig från de vaccin där en mikrodos av virus injiceras i kroppen;
istället injiceras en ofarlig instruktion om hur kroppen ska tillverka antikroppar, via det som kallas RNA.
RNA är en förkortning för Ribonukleinsyra (eng. Ribonucleic Acid) och återfinns i alla levande organismer. Precis som sin något sta- bilare släkting DNA är det en molekyl som bär på information, dock har de båda olika funktioner i kroppen. Vårat DNA skulle kunna jämföras med en stor huvudritning, som RNA kopierar för att sedan skicka speci- fika instruktioner till andra delar av cellen.
Det är alltså RNA:t som förmedlar DNA:t, så att cellerna kan tillverka olika proteiner.
Denna process sker hela tiden, dygnet runt.
Helt naturligt.
Nästa del i pusslet om mRNA-vaccin är själva viruset. Huruvida virus kan klassas som levande organismer eller inte är omtvistat, då de bär på egen arvsmassa men saknar cell- struktur och ämnesomsättning. De kan inte heller reproducera sig utanför värdcellen, och är vad man skulle kunna jämföra med en parasit, fast på cellnivå. Att ta sig in i en värd- cell kan ske på olika sätt, men för Covid-19 sker det med hjälp av det som kallas spike- protein. Spike-proteinet är det som ofta illus- treras som små piggar på virusklumpen, och det är dessa som fäster på våra egna cellers
på spike-proteinet, och cellernas förmåga att hantera och stöta bort detta. Vaccinen skickar alltså instruktioner via mRNA, så att cellerna börjar tillverka spike-protein. Detta registreras av immunförsvaret som något som inte borde finnas i kroppen, och im- munförsvaret producerar antikroppar för att hantera spike-proteinet. Utan att ha utsatts för viruset, har den som vaccineras med hjälp av mRNA nu utvecklat antikroppar som sky- ddar mot Covid-19.
De nya vaccinen har
utvecklats mycket snabbare än vanligt, hur vet jag att jag kan lita på dem?
Många är oroliga över att
vaccinutvecklingen har gått
snabbt. Ofta är det byråkrati och
ekonomi som gör att utveckling
av vaccin tar lång tid, men då
vaccinen för Covid-19 varit
en angelägenhet för i stort sett
hela världen har det kunnat
gå snabbare. Den formella
testperioden har inte påverkats.
Strukturinvest lanserar
fondroboten Fundroid
Fondrobotar har under senare år blivit en populär sparform bland
svenska småsparare och flera aktörer har hoppat på trenden genom
att ge ut sina egna versioner. I höstas kom turen till Strukturinvest,
som då lanserade fondroboten Fundroid. Benchmark har träffat
Strukturinvests medgrundare Olof Gustafsson som berättar mer om
den nya tjänsten.
“Den huvudsakliga
fördelen med Fundroid är att den väljer de bäst presterande fonderna, oavsett fondtyp. Det handlar om en unik
momentumstrategi som
hittills inte har funnits på
den svenska marknaden.”
En fondrobot automatiserar fondsparandet och gör det möjligt att nå en god avkastning utan att själv behöva anstränga sig. En stor fördel med fondrobotar är att de, till skillnad från oss människor, inte har känslor och är fullständigt rationella. De investerar systematiskt och regelbaserat. En stor anledning till otillfredsställande avkastning har sin grund i psykologiska faktorer hos oss människor. Det kan till ex- empel handla om girighet eller övertro på vår egen magkänsla.
Idén med Fundroid var att skapa en robotförvaltare som automa- tiskt investerar i de bästa och mest högavkastande fonderna. De flesta fondrobotar på den svenska marknaden är robotrådgivare som invest- erar i indexfonder eller andra indexbaserade instrument. Även om in- dexfonder är ett fullgott alternativ för många investerare är det viktigt att komma ihåg att index är och alltid kommer att vara genomsnittet – och det finns faktiskt fonder som har lyckats generera en högre avkastning än genomsnittet år efter år. Fundroid gör ingen skillnad på om den bästa fonden råkar vara en indexfond eller en aktivt förvaltad fond, eller om fonden är dyr eller billig. Det viktiga är att fonden är bäst ur ett avkastningsperspektiv. Oavsett kostnadsprofil handlar Fun- droid fonderna till nettopris, vilket innebär att en påtaglig rabatt på fondens ordinarie förvaltningsavgift. Lägre kostnader innebär större värdeökning av kapitalet över tid.
Med hjälp av modern teknologi väljer Fundroid automatiskt ut de allra bästa fonderna varje månad baserat på en urvalsmodell som bland annat tar hänsyn till parametrar såsom riskjusterad avkastning, kostnader och fondkategori.
Olof Gustafsson
Styrelseordförande och medgrundare,
Strukturinvest
Olof Gustafsson, en av Strukturinvests två grundare, berättar hur tanken på att lansera en fondrobot väcktes.
– Idén kom ursprungligen från vår avdeln- ing för IT-utveckling. Man hade granskat de fond- och rådgivningsrobotar som fanns på marknaden och man bedömde att det borde gå att göra något smartare och bättre.
På frågan om vad som har varit svårast i projektet lyfter Olof fram utmaningen med att finna en framgångsrik strategi som fungerar över tid.
– Utmaningen är att hitta en modell som går att automatisera och som är framgång- srik över tid, men som inte överarbetats för att klara varje unik situation som kan tänkas uppstå.
Han fortsätter:
– Man måste acceptera att det inte finns någon alkemist på finansmarknaden som sitter på en förvaltningsmodell som alltid fungerar, oavsett väder. Det viktiga är att säkerställa att modellen fungerar över läng- re tidsperioder och kan generera en god överavkastning baserat på samband och bedömningsgrunder som inte är föränder- liga över tiden. En modell som fungerar väl i onormala marknader kommer sannolikt att fungera sämre i mer normala marknader.
De flesta av våra kunder söker en långsiktigt hållbar förvaltning för till exempel sitt pen- sionskapital eller annat sparkapital, varför det är viktigt med ett långsiktigt perspektiv.
Samtidigt bör det understrykas att Fundroid faktiskt har fungerat bra under ett så pass turbulent år som 2020. Från att förvaltnin- gen gick ”live” den 1 november 2019 till idag (2021-01-13) har modellportföljen avkastat 12,18 procent. Jämförelseindex steg under samma period 7,65 procent. Fundroid valde att helt undvika aktiefonder under den mest turbulenta perioden under våren 2020. Den riskjusterade avkastningen blev därför väldigt god under Fundroids tid.
Det finns många fondrobotar på marknaden, varför skall man välja just Fundroid?
– Det finns ett stort antal robotrådgivare, där en robot ger råd kring vilka fonder man bör investera i. Däremot finns det inte jättemånga robotförvaltare, vilket Fundroid är. Den huvudsakliga fördelen med Fundroid är att den väljer de bäst presterande fonderna, oavsett fondt- yp. Det handlar om en unik momentumstrategi som hittills inte har funnits på den svenska marknaden.
Behövs fortfarande personlig rådgivning?
– Det korta svaret är ja. Det är viktigt att understryka att Fundroid inte ger några råd. Jag är övertygad om att själva förvaltningen mycket väl kan automatiseras och skötas av en robot. Däremot kräver rådgivn- ing mer personlig kontakt och kännedom om kundens individuella behov. Alla kunder är inte likadana och det blir inte bra att stöpa alla i en och samma form. Ingen enskild investeringsprodukt skall utgöra en hel portfölj, detta gäller givetvis även för Fundroid. Hur stor andel av portföljen som skall investeras i Fondroid och/eller i andra tillgån- gar eller förvaltningstjänster är ett typexempel på beslut som bör fat- tas i samråd med en personlig (fysisk) rådgivare. Kombinationen av robotförvaltare och personlig lokal rådgivning är något som jag tror starkt på och det börjar dessutom att bli ganska unikt i takt med att storbankerna lägger ned sina kontor runtom i landet.
Det pågår en livlig debatt mellan aktiv och passiv förvalt- ning. Är Fundroid en aktiv eller passiv investeringstjänst?
– Man skulle kunna säga att Fundroid förenar aktiv och passiv förvalt- ning. Lite som det bästa av två världar. Fundroid är en automatiserad fondrobot som investerar i såväl aktivt som passivt förvaltade fonder.
Fokus ligger som sagt på att investera i de fonder som avkastar mest och då är det sekundärt vilken förvaltningstyp det är.
Är Fundroid en fond-i-fond?
Nej, Fundroid är en diskretionär förvaltningstjänst som investerar i värdepappersfonder.
För vem passar Fundroid?
För den som har tillräcklig kunskap om värdepappersfonder samt har en placeringshorisont på minst tre år och som söker en aktiv förvalt- ning av sitt kapital.
Sensor Sverige Select
Tio år av framgångsrik aktiv förvaltning.
Sedan starten 2009 har Sensor Sverige Select förvaltats enligt samma metodik där fokus har varit en hög aktivitetsgrad tillsammans med en koncentrerad portfölj. Fonden har fått 5 stjärnor av fondutvärderingsinstitutet Morningstar på 3, 5 respektive 10 år.
”Bästa Blandfond” på
Morningstar Fund Awards 2020
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
Morningstar rating 3 år Morningstar rating 5 år Morningstar rating 10 år Morningstar Total rating Morningstar hållbarhetsbetyg
Juryns motivering: ”Klart högst 5-årsavkastning i kategorin, med toppresultat vartannat år. Tillsammans med klart lägre risktagande än snittet under 2019 gör det Sensor Sverige Select till bästa blandfond, precis som för två år sedan.”
D
en rationellt lagda skulle kunna påstå att det nya året inte inne- bär något särskilt. Det är bara en formalitet, för att vi ska kunna orientera oss i den till synes oändliga tidsrymd som vi befinner oss i. Ändå är tanken på nyår för många magisk. En ny start. En ny chans. I år är året. Ceremonierna kring nyår påverkar många av oss, och våra ambitioner om ett nytt liv syns på gym, i mataffärer, och i vårt umgänge. I år är året.Oavsett om man väljer att se det som ännu en dag och ännu en natt, eller som ett magiskt steg in i något nytt och okänt, går det inte att förneka att nyår och nyårslöftena fyller en funktion. Även om det inte är nyår som fenomen som gör skillnad, så får det många av oss att själva välja att göra
New year, new me?
Att fira nyår är en tradition som återfinns i historien långt
före partyhattar och silverfärgade ballonger. Redan för
4000 år sedan finns tecken på att babylonierna firade
att ännu ett år nalkades, dock under något annorlunda
omständigheter än vad vi firar idag. Babylonierna
välkomnade det nya året i mars, i samband med sådden
I år ska jag sätta upp mer konkreta milstolpar i min löpning. Halvmara den 15:e april och 30k dagen innan midsommar!
Jag har tidigare sprungit olika mycket i perioder, men kommer alltid av mig efter halvmaradistansen. I år vill jag slå längdrekord och börja satsa mer på att faktiskt komma in i en långdistansrutin.
- Selma Björklund
Tips för att lyckas:
1. Sätt konkreta mål 2. Formulera
löftet som något du ska börja med, snarare än något du ska sluta med 3. Sök stöd hos dina nära
Vill du veta mer? I en studie gjord vid Stock- holms Universitet undersöks nyårslöften och hur dess omständigheter kan påverka huruvida vi lyckas med dem eller inte: Oscarsson M, Carlbring P, Andersson G, Rozental A (2020) A large-scale experiment on New Year’s resolu- tions: Approach-oriented goals are more suc-
Jag har ett stående löfte sedan tidigare:
att besöka minst ett nytt land per år.
Dessutom ska jag bli bättre på att ta vara på resurser och inte slänga mat.
- Fei Åslund
Jag ska försöka ge mig in på bostads- marknaden, och förhoppningsvis köpa min första bostad!
- Emelie Teglund
Fortsätta ha en bra kontakt med familj och vänner.
Komma ihåg att ringa det där samtalet och skicka det där sms:et, samt att så snart det är möjligt se till att träffas och umgås igen.
- Ludvig Alexandersson
Med en livförsäkring ger du dina anhöriga en ekonomisk trygghet om det skulle hända dig något.
Varför livförsäkring?
Försäkringar är för de flesta människor en central komponent för en trygg vardag. Nästan alla står försäkrade om olyckan är framme i form av exempelvis brand, stöld eller sjukdom. När det kommer till det viktigaste av allt – familjen – saknas det dock alltför ofta ett tillräckligt skydd om det värsta tänkbara skulle inträffa.
Många familjer drabbas hårt när en familjemedlem plötsligt går bort. Att ekonomin påverkas kan skapa ytterligare oro i sorge- tider. Att teckna en livförsäkring ger en extra trygghet och ger familjen möjlighet att behålla en stabil ekonomi om du skulle avlida. Pengarna kan behövas som reserv för framtida utgifter eller för att göra det möjligt för familjen att lösa bolån och bo kvar i bostaden. Dessutom så förstärker försäkringen livför- säkringsskyddet som du har genom din anställning och privata grupplivförsäkringar.
Hur fungerar det?
En livförsäkring från Idun liv innebär att ett engångsbelopp betalas ut till en eller flera förmånstagare om du avlider före 75 års ålder. Du väljer själv hur högt försäkringsbelopp du behöver utifrån din och din familjs ekonomiska situation. För att teckna en livförsäkring behöver du fylla i en digital hälsodeklaration vilket görs på vår hemsida. Premien som du betalar baseras på din ålder, hälsa samt valt försäkringsbelopp. Betalning sker månadsvis via autogiro.
Bra livförsäkring - helt digitalt Du ansöker digitalt och får besked direkt. I Idun Livs livförsäkring väljer du själv exakt vilket belopp du vill försäkra och vem som får pengarna om du skulle avlida i förtid.
Individuellt anpassad liv-
försäkring, från 100 000 kr och upp till 10 miljoner
Digital hälsodeklaration Digital ansökan med säker
signering via BankID
Betalning månadsvis via Autogiro Snabb skadereglering – Idun Liv kontaktar dina efterlevande om du skulle avlida
Pengarna betalas ut som ett
E-SPORT
E-sport är en förkortning av “elektronisk sport” och är ett samlingsnamn för tävlingar som utförs i en virtuell miljö. Det kan handla om TV-spel, datorspel, Virtual Reality (VR) eller mobilspel. Under senare år har såväl del- tagandet som tittandet av e-sport ökat drama- tiskt, främst när det kommer till turneringar som direktsänds på olika streaming-sidor så- som Twitch och Youtube. Just streamingen är en social komponent av e-sporten som har varit en nyckelfaktor för dess framväxt.
Den globala e-sportspubliken väntas uppgå till 645 miljoner år 2022, vilket motsvarar en tillväxt på 12 procent per år fram till dess. Det är inte svårt att se att sektorn blivit en guld- gruva för sponsorer, annonsörer och spelut- vecklare med mera. Idag är Asien den största marknaden med ungefär hälften av all strea- mingtrafik.
Till skillnad från traditionella sporter, som ofta kräver tillgång till särskilda idrottsanlägg- ningar, god fysik, föreningsmedlemskap och ibland dyr utrustning, kräver e-sportutövande endast en dator med internetuppkoppling.
Miljontals spelare finns ständigt tillgängliga online, redo att spela när som helst på dygnet.
Varken funktionsnedsättning, könstillhörig- het eller sjukdom är ett hinder utan alla spelare kan delta på lika villkor. Sammantaget är det en mycket jämställd och inkluderande sport.
Den snabba utvecklingen av e-sporten har drivits av global bredbandsutbyggnad och tek- nologisk utveckling av mobildata (såsom 3G och 4G). Det senare har varit särskilt viktigt i utvecklingsländer vilka tidigare saknat fast
länderna under kommande år. Gynnsamma demografiska förhållanden med sina höga an- delar unga människor talar till tillväxtländer- nas fördel. Omkring 80 procent av e-sportens utövare och åskådare är under 35 år.
En möjlighet för investerare
Inom segmentet e-sport ryms både rena e- sportbolag och spelutvecklare, samt underle- verantörer till dessa bolag. I år väntas e-spor- ten generera intäkter på 1,1 miljarder dollar, en tillväxt på 15,7 procent jämfört med 2019.
Huvuddelen av dessa intäkter (ca 75 procent) kommer från sponsring och mediarättigheter.
E-sport kan driva intäkter genom många olika kanaler. Förutom sponsring och mediarättig- heter genereras intäkter via biljettförsäljning, videostreaming, försäljning av kringprodukter samt prispengar med mera. I takt med att e- sportmarknaden mognar kommer sannolikt nya kanaler för intäktsgenerering att imple- menteras och förfinas. Dessa kommer vara avgörande för branschens ekonomiska tillväxt.
E-sport i Sverige
Vilka spel som är mest populära kan rankas på många olika sätt, till exempel genom att titta på mängden turneringar, totala prissummor, eller tittarsiffror. Enligt Esports Earnings är de fem spel som historiskt sett delat ut störst pris- summor Dota 2, Counter-Strike: Global Of- fense (CS:GO), Fortnite, League of Legends och StarCraft II.
Svenska spelare var tidigt med och tävlade inom e-sport, inte minst genom Counter- Strike 1.6 där det svenska laget Ninjas in Py-
tenssen, även kallad HeatoN, blev en riks- profil och fick delta i bland annat Mästarnas Mästare och Fångarna på Fortet. Trots detta har e-sporten haft svårt att etablera sig i mer formella svenska sportsammanhang, och räk- nas, till skillnad från i till exempel Sydkorea, fortfarande inte som en del av Riksidrottsför- bundet.
En annan stor del i etableringen av e-sporten i Sverige är Dreamhack. Dreamhack är värl- dens största LAN, och håller alltså världsre- kordet för antal uppkopplingar mot ett och samma nätverk.
Nyfiken på att investera? Strukturinvest lanserar snart ett trackercertifikat mot sektorn, håll utkik på www.strukturinvest.se
Största Prissummor:
Dota 2 $229M
CS:GO $107M
Fortnite $99M
League of Legends $81M
StarCraft II $34M
Enligt Esports Earnings
495 MILJONER Uppskattad E-sportpublik 2020
660 MILJARDER Minuter streamade på tjänsten
Twitch under 2019
43,3 MILJONER USD Prispotten i Dota 2-turneringen
“The International”
Andelen E-sportpublik som 57%
kommer från Asien
1,1 MILJARDER USD Förväntade intäkter från
E-sport under 2020
I Struktnytt 15, som då den kom ut år 2017 var Strukturinvests kundtidning, skrev vi om Bitcoin och den resan som valutan då hade gjort. Detta då Bitcoin under 2017 års första 8 månader stigit med hela 495 procent. I slutet av 2020 nådde kryptovalutan ännu en milstolpe, då den passerade $30 000 och därmed stod i sittt högsta värde någonsin, och rusningen fortsätter. I skrivande stund har valutan hunnit ta sig över
$40 000, för att sedan falla tillbaka något. Vi passar därför på att damma av vår text från Struktnytt 15, och frågar oss:
vad är grejen med Bitcoin?
Historia
Bitcoin grundades av en mystisk person vid namn Satoshi Nakamoto i sviterna efter fi- nanskrisen 2008. Många hade då helt tappat tilltron till det finansiella systemet och mot- satte sig att staten gått in och räddat bankerna.
Syftet med Bitcoin var att skapa en digital va- luta som möjliggjorde anonyma betalningar mellan användare, helt utan inblandning av tredje part (såsom en centralbank). Öppenhet och transparens skulle prägla det nya systemet och tekniken fick därför en helt öppen käll- kod. Detta innebär att användaren kan för- säkra sig om att programmet är uppbyggt och fungerar som utlovat vilket är tänkt att stärka trovärdigheten.
Trots en initial hype bland programmerare och andra teknikintresserade förblev värdet på kryptovalutan lågt den första tiden. 2010 betalade exempelvis en man i Florida ca 10 000 Bitcoins för två hemkörda pizzor från Papa John’s (för samma summa skulle man idag kunna växla till sig omkring 350 miljo- ner amerikanska dollar). År 2012 blev Bitcoin
Så fungerar bitcoin
Bitcoin liknar på flera vis en konventionell valuta. Den har en rörlig växelkurs och kan enkelt växlas mot andra valutor. En grundläg- gande skillnad är dock att den är helt decen- traliserad och har därmed inte någon central auktoritet i form av en centralbank som ga- ranterar värdet. Avsaknaden av en auktoritet medför en risk att digitala pengar kopieras.
För att förhindra denna problematik (s.k.
dubbelspendering) är systemet försett med en sofistikerad teknologi som bygger på asym- metrisk kryptering. Utan att gå in på detaljer kan man säga att varje bitcoinadress är utrus- tad med två krypteringsnycklar, en publik och en privat som båda används vid transaktioner.
Den publika nyckeln kan liknas vid ett konto- nummer och den privata kan ses som en signa- tur. Varje ny signerad transaktion publiceras öppet för alla noder att ta del av. Istället för en central auktoritet valideras transaktionerna av nätverket. Detta sker genom en matematisk process genom vilken ett block bestående av flera transaktioner skapas. När processen är slutförd läggs blocket till i den s.k. blockked-
kar succesivt med tiden och kommer att stan- na på 21 miljoner, något som väntas ske först år 2140. På så vis hålls inflationen kontrollerad och den kan därför inte heller manipuleras.
Revolution eller spekulationsbubbla?
Det är just den bakomliggande tekniken som förespråkarna av den digitala valutan gärna väljer att framhålla. Man menar att blockked- jetekniken snart kommer göra banker och an- dra mellanhänder överflödiga för betalningar.
Systemet känner dessutom inte heller några landsgränser. Kapital kan därför nå regioner vilka idag saknar fungerande betalningssys- tem. Vissa går så långt och hävdar att bitcoin otvivelaktigt kommer att bli framtidens ge- mensamma världsvaluta. Utifrån denna syn- vinkel blir dagens höga värdering fundamen- talt motiverad.
Skeptiker menar å sin sida att avsaknaden av en central kontrollinstans utgör en fara och att regleringar därmed behövs. Man lyfter också ofta fram det faktum att bitcoin stundtals har använts för ljusskygga aktiviteter. Ända sedan
Bitcoin når
nya höjder
dom. I fallet Bitcoin är ett annat angeläget bekymmer dagens höga volatilitetnivåer vilket direkt speglar den rådande osäkerheten. För att valutan skall kunna bli ett brett och prak- tiskt betalningsalternativ krävs en kraftig pris- stabilisering. Detta fordrar i sin tur en ökad
grad av konsensus varför problemet förefaller tämligen cirkulärt. Mycket har sagts och mer kommer otvivelaktligen att sägas om denna digitala valuta.
Intresserad av digitala v alutor? I Benchmark 3 kan du läs a en intervju
med Eva Juhlin som är ans varig för
Riksbankens E-Krona!
”Det absolut roligaste
tycker jag är att göra nytt.
Det kan både handla om
att utveckla nya produkter och tjänster, eller också
att hitta nya lösningar på gamla problem. Givetvis
Peter Appelgren:
Hej Peter, kan du berätta lite om din bakgrund?
Jag föddes i Göteborg och är uppvuxen i Ljungskile. Matematikintresserad sedan unga år och därför fanns länge tanken att jag skulle studera på Chalmers. Under gym- nasietiden insåg jag dock att jag var ganska ointresserad av de andra naturvetenskapliga ämnena så jag behövde en ny plan. Till slut hittade jag matematikekonomi-programmet i Karlstad som passade mig bra. Ekonomi tyckte jag var intressant sedan tidigare och att kunna kombinera det med min matema- tikbakgrund var toppen.
Hur hamnade du i livförsäkringsbran- schen?
I slutet av studietiden hamnade jag på en fest (det var något sorts hemvändarhelg i Karlstad just då) där jag träffade en tidigare studie- kamrat som nu jobbade på pensionsbolaget Alecta. Av honom blev jag mer eller mindre erbjuden ett jobb på studs och han frågade om jag ville kommer på intervju redan kom- mande onsdag. Allt gick väldigt fort och bara en dryg vecka efter den där festen hade jag ett jobb på Alecta i Stockholm. Det var med andra ord en tillfällighet som gjorde att jag hamnade i försäkringsbranschen. Åren efter Alecta var jag runt på en handfull olika för- säkringsbolag. Under denna tid lärde jag mig mycket om branschen och kunde därför göra lite karriär, så att säga.
Du har också vart en vända på Finans- inspektionen, kan du berätta lite om det?
Jag vill minnas att det var efter min första pappaledighet som jag blev erbjuden ett jobb som finansinspektör på Finansinspektionen.
Jag började arbeta med tillsyn av just försäk- ringsbranschen och det var oerhört lärorikt att få perspektiv från den ”andra sidan” – inte minst vad gäller förståelse för regelverken och varför de är utformade som de är. Man skall komma ihåg att försäkringsbranschen är en extremt samhällsviktig bransch och det är viktigt att alla följer spelreglerna. På FI arbetade jag i nära samarbete med led- ningsgrupperna i de bolag som jag ansvarade för. Jag fick på så sätt bra insyn i dessa bolag och lärde mig mycket praktiskt om hur det går till att driva försäkringsbolag. Även om Finansinspektionen var en väldigt bra skola kände jag efter en tid att jag saknade att jobba lite mer ”hands-on” med konkreta produk- ter och kunder. Jag kom i kontakt med en gammal kollega som var med och höll på att starta upp ett nytt försäkringsbolag – det som senare skulle komma att bli Idun Liv.
Idun Liv grundades 2014 och beskriver sig själva som marknadsledande inom digital livförsäkring. Kan du berätta lite om bolagets historia samt vad det är som gör Idun unikt?
När vi drog igång var det faktiskt ganska ovanligt att nya försäkringsbolag startades.
De flesta svenska försäkringsbolag hade funnits i flera decennier eller till och med århundraden. Idun Liv tillhörde från bör- jan den idag insomnade Solidar-koncernen där det fanns en ganska stor kundbas. Men en stor kundbas räcker inte. För att lyckas krävs ett konkurrenskraftigt erbjudande, så vi började genast fundera i termer av vad vi kan göra som de stora bolagen inte klarar av – vad som ger oss ett existensberättigande så att säga.
Försäkringsbranschen är känd för att vara konservativ och 2014 var fortfarande en stor del av arbetet pappersbaserat. Digitalisering- en hade alltså ännu inte nått hit i samma ut- sträckning som i andra branscher och där såg vi en lucka. För oss handlade digitaliseringen inte så mycket om produkten (försäkringar- na) i sig utan mer om själva hanteringen, så- som ansökningsprocess och riskbedömning osv. Här hade vi en viktig fördel gentemot de stora försäkringsbolagen vilka ofta satt på en stor s.k. IT-skuld med föråldrade IT-system.
Under samma period kom dessutom flera nya regelverk (såsom Solvens 2) vilket åt upp mycket av de gamla försäkringsbolagens ut- vecklingsresurser. Vi som hade förmånen att få starta från noll kunde istället bygga upp en modern och digital infrastruktur som redan från början var anpassad till såväl nya regel- verk som marknadens/kundernas ökade krav på digitala lösningar.
Sedan i maj 2020 ingår livförsäkringsbolaget Idun Liv i samma företagsgrupp som bland annat Strukturinvest. Förvärvet av Idun Liv har kompletterat gruppens befintliga innehav och skapat förutsättningar för ett starkare helhetserbjudande. Benchmark har träffat Idun Liv:s VD Peter Appelgren som berättar om företagets historia och ger oss en inblick i livförsäkringsvärlden.
Han förklarar också hur en livförsäkring fungerar och varför man bör överväga att skaffa sig en.
Intervju: Peter Appelgren, Idun Liv
För den som inte vet vad en livförsäk- ring är, hur skulle du förklara det kort- fattat?
Det finns faktiskt två olika sorters livförsäk- ringar där den gemensamma nämnare är att det är försäkringar som är kopplade personers liv och hälsa. Den första typen, som är den som folk normalt brukar associera med be- greppet livförsäkring och den som vi på Idun Liv jobbar med, handlar om att försäkra någons liv om det blir för kort. Egentligen skulle man ju kunna kalla den typen för dödsfallsförsäkring då det handlar om att
Är det dyrt?
Hur långt är ett snöre? Haha, nej men pri- ser beror såklart på en mängd faktorer där ålder och hälsotillstånd är avgörande för hur hög premien blir. Med det sagt är ändå min uppfattning att livförsäkringar generellt sett är billigare än vad folk brukar tro. Tack vare den goda tillgången på hälsodata och annan statistik är livförsäkringar dessutom relativt enkla att prissätta. Det leder till mindre risk för felprissättning och därmed till rättvisa avgifter. Jag tycker personligen att livförsäk- ringar är en extremt prisvärd produkt. Ofta rör det sig om bara någon femtiolapp i måna- den för en frisk person i 35-årsåldern med ett försäkringsbelopp på ca 2 miljoner. Om man exempelvis jämför med bilförsäkring är det oerhört mycket billigare att försäkra ett liv än en bil, vilket ju kan tyckas märkligt.
Vad innebär digital livförsäkring – är inte alla det?
Det korta svaret är nej och det beror i mångt och mycket på det vi pratade om tidigare, en föråldrad infrastruktur samt stor IT-skuld
Tack vare den goda
tillgången på hälsodata
och annan statistik
är livförsäkringar
dessutom relativt
enkla att prissätta. Det
leder till mindre risk
för felprissättning och
Traditionellt har en livförsäkring ansökts via papper och eftersom papper inte är särskilt smarta har blanketten behövt vara ganska lång, ofta omkring 6–8 sidor. Man måste helt enkelt ställa väldigt många frågor och det finns ingen möjlighet till dynamiska följdfrå- gor baserat på tidigare svar. Vår digitala an- sökningsprocess saknar dessa begränsningar.
Förutom ett interaktivt formulär har vi även en smart algoritm med en databas med över 8 000 inlagda diagnoser. Detta tillsammans med den ansökandes svar om kön, ålder, längd och vikt osv möjliggör en helautoma- tiserad riskbedömning som kan generera besked direkt helt utan mänsklig hantering.
Den smarta algoritmen ställer endast frågor som är relevanta och som är baserade på personens hälsoprofil. I de allra flesta fal- len medför detta ett betydligt mindre antal frågor jämfört med en traditionell pappers- blankett. Är man frisk räcker det kanske med fyra frågor. Har man en diagnos får man lite kompletterande frågor som är relevanta för just den diagnosen. Sammantaget innebär den automatiserade proceduren rättvisa och konsekventa bedömningar där svar kan ges direkt.
Peter Appelgren Ålder: 44 år
Titel: VD, Idun Liv
”Vår digitala ansökningsprocess saknar dessa begränsningar.
Förutom ett interaktivt formulär har
vi även en smart algoritm med en
databas med över 8 000 inlagda
diagnoser.”
Idun liv samarbetar med Hannover Re som är en av världens största återför- säkrare. Hur fungerar det?
Även försäkringsbolag kan vara försäkrade och Hannover Re är helt enkelt vårt försäk- ringsbolag. Man kan säga att flera försäk- ringsbolag tillsammans delar på risken. Att dela på risk är själva grundidén med för- säkringsbolag och det tryggar den enskilde försäkringstagaren. I det här fallet oss och i förlängningen även våra kunder. Det bör un- derstrykas att det endast är en del av vår risk- massa som återförsäkras. Återförsäkringsbo- lag jobbar ofta med väldigt stora risker, till exempel naturkatastrofer eller omfattande olyckor.
Sedan maj 2020 ingår Idun Liv i samma företagsgrupp som bland annat Struk- turinvest. Hur har det nya ägandet på- verkat er och hur ser du på framtiden?
Vi är väldigt glada över att ha kommit in i Strukturinvestfamiljen och det betyder mycket för oss av flera anledningar. För det första delar vi gruppens ”mindset”, till exem- pel att våga tänka nytt och att tänka på kun- den och helheten. Precis som oss är gruppen förhållandevis ung och det tror jag bidrar till att man inte lika lätt fastnar i gamla hjulspår utan istället vågar utmana gamla sanningar.
För det andra är det en enorm trygghet att vi nu har ett starkt och långsiktigt ägande.
Detta innebär att vi nu kan satsa framåt på ett helt annat sätt än tidigare – något som
Vad händer härnäst?
Vi kommer att fortsätta på samma spår som tidigare, det vill säga att jobba med kunden i fokus. Det är väldigt viktig att vi kontinuer- ligt arbetar för enkla och behagliga kundre- sor. Oavsett vad det är för produkt så måste processerna vara enkla, digitaliserade och automatiserade. Utan att gå in på några de- taljer är vår ambition att vi snart skall lansera fler produkter och tjänster inom vårt område.
Inom livförsäkringsvärlden finns flera intres- santa produkter som vi just nu tittar på, ex- empelvis inom områdena sparande och hälsa.
Kan du beskriva en vanlig arbetsdag?
Jag har ju turen att få jobba i ett litet bolag vilket innebär att man får göra så otroligt många olika saker. Det handlar mycket om att hålla ihop alla de olika trådarna. Dagen kan till exempel börja med ett samtal med en försäkringsförmedlare där jag beskriver våra produkter, för att sedan diskutera regelverk med vår risk och compliance och därefter sitta med vår aktuarie och räkna på nya af- färer. Väldigt varierat med andra ord.
Till sist Peter, vad skulle du säga är det roligaste med ditt jobb?
Det absolut roligaste tycker jag är att göra nytt. Det kan både handla om att utveckla nya produkter och tjänster, eller också att hit- ta nya lösningar på gamla problem. Givetvis tillsammans med roliga människor!
OM IDUN LIV
Idun liv erbjuder säkra och prisvärda livförsäkringar för individer och grupper.
Försäkringarna är enkla att teckna, med branschens förmodligen snabbaste
skadereglering. Samtliga försäkringar omfattas av en av världens största
återförsäkrare vilket är en trygghet för försäkringstagaren och dennes
närstående. Idun Liv grundades 2014 och är marknadsledande inom digital
livförsäkring.
Den smarta fondroboten
Fundroid är fondroboten för dig som söker en automatisk, prisvärd och kvalitativ förvalt- ning av ditt fondsparande, men som saknar tid och intresse att aktivt sköta förvaltningen på egen hand.
Vad är en fondrobot?
En fondrobot automatiserar ditt sparande i fonder.
Genom att använda en fondrobot kan du nå en hög avkastning på dina sparpengar utan att själv behöva anstränga dig. En stor fördel med fondrobotar är att de – till skillnad från oss människor – inte har känslor och är fullständigt rationella. De investerar systema- tiskt och regelbaserat. Faktum är att en stor anled- ning till otillfredsställande avkastning har sin grund i psykologiska faktorer hos oss människor. Det kan till exempel handla om girighet eller övertro på vår egen magkänsla – saker som alltså undviks med en fondrobot!
Varför Fundroid?
Nästan alla fondrobotar på marknaden investerar uteslutande i indexfonder eller andra indexbase- rade instrument. Även om indexfonder är ett fullgott alternativ för många investerare är det viktigt att komma ihåg att index är – och alltid kommer att vara – genomsnittet. Idén med Fundroid var att skapa en fondrobot som istället väljer bland de bästa och mest högavkastande fonderna. Med hjälp av mo- dern teknologi väljer Fundroid automatiskt ut de allra bästa fonderna varje månad. Urvalsmodellen tar hänsyn till parametrar såsom, riskjusterad avkast- ning, kostnader och fondkategori. Resultatet av denna så kallade ”momentumstrategi” är att du som investerare alltid äger marknadens toppfonder.
SÅ FUNGERAR DET
Dynamisk portfölj med flera fonder och aktiv omallokering
100% automatisk förvaltning
Endast topp- rankade fonder
Fonder från hela världen
Ombalansering varje månad Ingen
bindningstid
Möjlighet till
personlig service
Strukturakademin Del 28:
Volatilitets- strategi
Att använda sig av information om en finansiell tillgångs historiska volatilitet har visat sig kunna bidra till en förbätt- rad riskjusterad avkastning. Volatilitetsstrategier kan användas i flera olika typer av finansiella placeringar och under senare år har det blivit allt vanligare att tillämpa strategin på fonder som underliggande tillgång. Bland Strukturinvests produkter kan man hitta volatilitetsstrategier i alltifrån fondobligationer till marknadswarranter. I Strukturakademin del 28 lär vi oss grunderna.
Volatilitet – En repetition
Volatilitet är tillsammans med avkastning en av huvudegenskaperna hos en finansiell tillgång. Volatilitet anger prisrörligheten och används som ett mått för att mäta marknadsrisken hos en finansiell tillgång, exempelvis en aktie. Förenklat beskriver volatilitet hur mycket priset fluktuerar kring sitt medelvärde. Det handlar alltså inte om riktning- en, utan om variationen i priset på tillgången. En aktie med hög vo- latilitet har alltså en stor (negativ eller positiv) avvikelse från sitt med- elvärde. En aktie med låg volatilitet har en liten (negativ eller positiv) avvikelse från sitt medelvärde.
Som vi lärde oss i Strukturakademins första avsnitt brukar man tala om två olika sorters volatilitet. Den första typen kallas realiserad vola- tilitet (ibland benämnd ”historisk volatilitet”) och är ett mått på vola- tiliteten i en finansiell tillgång under en given tidsperiod. Den andra typen som kallas implicit volatilitet ges implicit av de optionspriser som går att observera i marknaden. I detta avsnitt talar vi uteslutande om den första typen, alltså realiserad volatilitet.
Hög volatilitet = stor avvikelse från medelvärdet
Hög volatilitet = stor avvikelse från medelvärdet
Låg volatilitet = liten avvikelse från medelvärdet
Volatilitet och förutsägbarhet
På finansmarknaderna är framtida händelser ofta helt oförutsägbara.
Detta gäller inte minst för avkastning som brukar antas vara en slump- variabel. När det kommer till volatilitet finns det emellertid ganska mycket empiriskt bevis för det motsatta. Det är allmänt känt att vo- latilitet har en tendens att bilda kluster och uppvisa något som kallas för autokorrelation. Autokorrelation är ett tillstånd där en dataseries framtida värden till en viss grad beror på tidigare värden. Detta obser- veras ofta på aktiemarknaden där stora förändringar tenderar att följas av stora förändringar (oavsett riktning), och små förändringar tenderar att följas av små förändringar. Ett exempel på hur det kan se ut syns i figuren nedan, som visar en finansiell tillgångs dagliga förändring i procent över en viss tidsperiod. Vi ser tydligt perioder av ihållande låg respektive hög volatilitet.
Volatilitetsstrategi
En omedelbar följd av det faktum att finansiell risk till viss del går att förutspå är möjligheten att stabilisera en portföljs volatilitet över tid.
En så kallad volatilitetsstrategi syftar till att skapa en placering med en jämn risknivå över tid. Detta uppnås genom att, beroende på rådande volatilitet i marknaden, variera exponeringsgraden mot underliggande tillgång – exempelvis en aktie, ett index eller en fond. I tider av hög volatilitet minskas exponeringen mot underliggande tillgång och i ti- der av låg volatilitet ökar tvärt om exponeringen. Tack vare använd- ning av hävstång kan exponeringen överstiga 100 procent i perioder låg volatilitet. Resultatet av denna strategi blir en placering som liknar underliggande tillgång med den avgörande skillnaden att volatiliteten, dvs risken, hålls (någorlunda) konstant. Det finns empiriska bevis för att volatilitetsstrategier av detta slag tillför mervärde i form av en för- bättrad riskjusterad avkastning. För det första föreligger ett negativt samband mellan volatilitet och förväntad avkastning. Detta gynnar strategin eftersom den helt enkelt leder till en högre investeringsgrad i tider med högre förväntad avkastning, och vice versa. För det andra, och kanske viktigaste, begränsas nedgångarna vid extrema marknads-
när volatiliteten på marknaden är hög och ihållande under en lång tid. I ett sådant tillstånd är strategins exponering mot underliggande tillgång låg.
Hur fungerar det? – Ett exempel
Som vi har sett bygger volatilitetsstrategier på att variera exponerings- graden mot underliggande tillgång. I praktiken görs detta genom att kontinuerligt justera allokeringen mellan en risktillgång och likvida medel. Allokeringen baseras på en specificerad målvolatilitet. När den realiserade volatiliteten understiger strategins målvolatilitet allokeras mer pengar i risktillgången och mindre i likvida medel, och vice versa.
Effekten blir att strategins volatilitet kommer att närma sig målvo- latiliteten, vilket ju är själva syftet. För att illustrera resultatet av en volatilitetsstrategi har vi gjort en simulering med det amerikanska ak- tieindexet Nasdaq 100 som underliggande tillgång. I grafen visas den realiserade volatiliteten för såväl Nasdaq 100 som för en volatilitets- strategi på samma index, under åren 2000 till 2020.
Strategins Parametrar är enligt följande:
Tidsperiod beräkning av volatilitet 20 dagar
Målvolatilitet 20 %
Exponering mot underliggande 0 till 200 procent
Det är tydligt att den realiserade volatiliteten för strategin konsekvent
”kramar” målvolatiliteten inom ett betydligt snävare spann, jämfört med motsvarande volatilitet för underliggande aktieindex. I oroliga VOLATILITETSKLUSTER
Volatilitetsstrategi
0%
20%
40%
60%
80%
100%
00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 Volatilitet Strategi Volatilitet Nasdaq-100
riskminskande effekt visuellt mycket tydlig. Även under lugna perio- der är skillnaden klart synlig då strategin allokerar mer än 100 procent i risktillgången vilket avspeglar sig i en högre strategi-volatilitet.
Det kanske allra mest intressanta ur en investerares perspektiv är vad effekten blir på avkastningen, i synnerhet den riskjusterade avkast- ningen. Precis som för alla investeringsstrategier kan volatilitetsstra- tegier både lyckas och misslyckas med att generera överavkastning.
Mycket är avhängigt underliggande marknad och som vi har sett är en grundförutsättning att det råder en viss förutsägbarhet i storleken på prisrörelserna. Skulle så inte vara fallet riskerar strategin att avsevärt försämra den riskjusterade avkastningen. Resultat för vårt stiliserade exempel med Nasdaq-100, under tidperioden 2000 till 2020, ges i graf och tabell nedan.
STRATEGI NASDAQ 100
Årlig genomsnittlig avkastning 10,63% 7,10%
Annualiserad risk 21,5% 26,6%
Sharpekvot 0,35 0,15
Även om man bör undvika att några generella slutsatser utifrån en si- mulering baserad på historisk data så belyser vårt exempel den potenti- ella fördelen med volatilitetsstrategier. I vårt fall levererade strategin en riskjusterad avkastning (sharpekvot) som var över dubbelt så hög som motsvarande för underliggande index. Nyttan av att kunna justera en placerings risknivå baserat på den rådande volatiliteten i marknaden går inte att underskatta.
Excess return
När volatilitetsstrategier förekommer i strukturerade placeringar be- räknas oftast avkastningen från underliggande tillgång som s.k. ”ex- cess return”, vilket innebär att avkastningen för tillgången beräknas
”utöver” den riskfria räntan för den valuta som tillgången är denomi- nerad i. Den riskfria räntan, som alltså subtraheras från prisutveck- lingen, definieras vanligtvis som någon av referensräntorna Stibor, Euribor och Libor, beroende på valuta. Vid prissättning av en option på en underliggande tillgång där avkastningen beräknas som Excess Return behöver utställaren inte uppskatta förväntad riskfri ränta. I och med att riskfri ränta exkluderas i avkastningsberäkningen behöver den underliggande tillgångens framtida förväntade pris (forwarden) inte minskas med den riskfria räntan. Givet att räntakurvan är positiv är en option på en tillgång där avkastningen beräknas som Excess Re- turn billigare än motsvarande option på samma tillgång där räntan in- kluderas i avkastningsberäkningen. Detta innebär vidare att en högre (lägre) ränta leder till ett högre (lägre) pris på warranten. För att förstå varför, kan man jämföra warranten med att istället äga, och därmed finansiera hela investeringen i, den underliggande tillgången. Efter- som det krävs en mindre investering för att med warranten få samma exponering är en investerare villig att betala mer (mindre) för denna möjlighet när räntan är hög (låg).
Avkastning
0%
200%
400%
600%
800%
1000%
00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20
Nasdaq-100 Strategi
Fler delar
av Struktur-
akademin
hittar du på
vår hemsida.
Kycklinggryta med äpple (4 portioner)
800g kycklinglårfile 1 gul lök
2 vitlöksklyftor 15 cm purjolök 2 stora svenska äpplen 1 msk ljus soya 2 dl äppelcider 3 dl kycklingbuljong 3 dl vispgrädde Timjan
Gör så här:
Ta fram en rejäl stekpanna där alla ingredienser får plats, dela kycklinglårfiléerna i två delar, och salta och peppra. Bryn dem i smör på hög värme så att de får ordentligt med färg utan att smöret bränns vid. Sänk värmen något och tillsätt klyftad gul lök, tunt skivad purjolök, klyftade äpplen samt hackad vitlök. Låt grönsakerna bli lite mjuka, och tillsätt sedan äppelcider och låt sjuda till ungefär hälften återstår. Tillsätt därefter kycklingbuljong och timjan och låt sjuda ner till 2/3.
Häll därefter i grädden och låt det sjuda ihop. Om såsen är för rinnig, låt koka ner ytterligare, men se till så att inte äpplena kokar sönder och blir mos. Då är det bättre att tillsätta lite redning.
Smaka av med salt och peppar samt ytterligare timjan. Servera med äppelgelé och långkornigt ris, alternativt pressad potatis.
