11/17/2020 Förset
1/1
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland
Del 2: Hög a rak vitet
En rapport från Regionkontoret
2020
11/17/2020 Inledning
1/1
Inledning
Region Halland har ansvar för a leda det regionala utvecklingsarbetet.
För a säkerställa a Halland har bästa möjliga förutsä ningar för en posi v utveckling har en Tillväxtstrategi för Halland tagits fram under 2014 och som ska gälla fram ll år 2020. Strategin har tagits fram och förankrats i en omfa ande process och den bygger på en analys om Hallands utmaningar och möjligheter. Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för a nå målet med a bli en än mer a rak v, inkluderande och konkurrenskra ig region år 2020 än år 2014.
Uppföljningen av llväxtstrategin är e kon nuerligt arbete som ska ske årligen. Sy et är a kunna följa hur Halland utvecklas mot de över-
gripande målen och de strategiska valen i llväxtstrategin. Resultatet från uppföljningen kommer a ligga ll grund för samtal och diskussioner på såväl regional som na onell nivå.
Denna delrapport följer upp Tillväxtstrategins delområde Hög A rak vitet och sta s ken kommer huvudsakligen från Sta s ska Centralbyrån (SCB), i annat fall anges källa. I de fall det är möjligt presenteras sta s ken e er kön och utrikes bakgrund. Med utrikes bakgrund avses född i utlandet eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Delområdet Hög A rak vitet innefa ar även två strategiska val som iden fierats som vik ga för a öka Hallands
a rak vitet (God llgänglighet och a rak va mötesplatser, boende och livsmiljöer). För respek ve strategiskt val finns e antal utvalda
indikatorer som redovisas i rapporten.
Innehållsförteckning
Indikatorsammanfa ning sid. 3 Reflek oner sid. 4-5
En region med god llgänglighet Inrikes fly ningsöversko sid. 6
Kollek vtrafikens marknadsandel sid. 7 Tillgänglighet sid. 8
Pendling sid. 9-10 Bredband sid. 11-12
En region som erbjuder a rak va mötesplatser, boende och livsmiljöer Huspriser sid. 13
Studieförbund sid. 14 Kulturverksamhet sid. 15 Tillgång ll sjukvård sid. 16 Tillgänglighet ll service sid. 17 Cityhandel sid. 18
Ojämlik hälsa sid. 19
Andel förnyelsebar energi och CO2 utsläpp sid. 20
Hög a rak vitet
Huvudindikator:
Fly ningsöversko från övriga Sverige ll Hallands län Mål: 1 200 personer per år
U all 2019: 1 829 personer
11/17/2020 Indikatorsammanfattning
1/1
Indikatorsammanfa ning
11/17/2020 Reflektioner 1
1/1
Reflek oner - Hög a rak vitet
Fly ningars påverkan på lokal och regional a rak vitet
Halland fortsä er sin goda utveckling med e posi vt inrikes fly ne o och når målet för Hög a rak vitet med 1 829 personer år 2019 (Mål 1 200 personer per år). Bara Skåne och Uppsala län hade e större inrikes fly ningsöversko år 2019. Den posi va befolkningsutvecklingen i Halland fortsa e även under 2019.
Antalet invånare i länet ökade med 4 496 personer, vilket är något mindre än 2018. Procentuellt innebär det a Halland hade den tredje största folkökningen i landet 2019, e er Stockholms län och Uppsala län.
Invandring ligger for arande bakom en betydande del av folkmängdsökningen i Halland men inte i lika stor utsträckning som de föregående åren. Invandringen svarade för 40 % av den totala folkökningen, a
jämföra med 47 % 2018 och 54 % 2017. Födelseöversko och inrikes fly översko ligger rela vt stabilt över d. Invandringen varierar däremot beroende på förändringar i omvärlden och i na onell migra onspoli k.
Det är alltså nivåerna på invandringen som ll stor del förklarar varia onerna i befolkningsutvecklingen över åren. Förutom vissa år med invandringstoppar så har andelen av befolkningen som är född utomlands ökat under lång d i Sverige. I Halland är trenden densamma. 2000 var andelen utrikes födda 9 procent av den folkbokförda befolkningen för a sedan öka ll 14 procent 2019.
Närmare analyser visar a fly rekvensen över länsgränser är något högre för den utrikesfödda befolk- ningen. En stor invandring, liknande åren 2015-2016, kan o a medföra även en rela v stor sekundär omfly ning inom landet och inte sällan med storstadsregionerna som mål. Där finns o a en större närhet
ll den egna etniska gruppen, vilket kan vara en fördel för a skapa försörjningsmöjligheter och för a påskynda integra onsprocessen. Även om många fly ar vidare finns all d några som stannar kvar, vilket särskilt i mindre regioner kan utgöra e vik gt arbetskra s llsko för företag och offentliga verksamheter.
E ak vt integra onsarbete är emeller d avgörande för a platser och regioner ska kunna llvarata invandrarnas förmågor på arbetsmarknaden. Det är enligt forskare vik gt för regioner a se invandring u från e llväxtperspek v, där även näringslivets roll måste tydliggöras. (Källa: Rapport
Tillväxtverket”Tillstånd och trender för regional llväxt 2018”).
Förutom rörligheten ll och inom Sverige bestäms folkmängden också av den naturliga befolknings- förändringen genom antalet födda och avlidna. Färre barn per vuxen och en längre livslängd har le ll a antalet äldre växer snabbare än befolkningen i sin helhet. Men, det är de regionala omfly ningarna som har le ll a det finns en stor geografisk obalans av äldre mellan olika delar av landet. De a fenomen är inte unikt för Sverige utan kan ses i många länder. Invandring, som idag utgör e demografiskt llsko i samtliga regioner i Sverige, bör därför ses i ljuset av en åldrande befolkning. Sverige har kommit långt i den demo-grafiska förändringsprocess som en åldrande befolkning innebär. Andelen äldre rela vt befolkningen i arbetsför ålder är därför en av de högsta i världen. Idag har Sverige en försörjningskvot på 76, det innebär a på 100 personer i de mest förvärvsak va åldrarna 20-64 år finns det 76 personer som är yngre eller
Ju högre tal de a må visar (kvot) desto tyngre är försörjningsbördan för de som befinner sig i ålders- gruppen 20-64 år. Försörjningskvoten på kommunal och regional nivå är e nyckeltal för a den handlar om rela onen mellan utgi er för välfärdssystem i förhållande ll ska ebasens storlek. Hallands län har ha en högre försörjningskvot än Sverigesni et åren 2007-2019 och har också en något högre procentuell
utveckling sedan 2007.
Tillgänglighet ll Service
Tillgänglighet anses har stor betydelse för utveckling och llväxt i hela landet liksom i övriga Europa.
Tillgänglighet handlar om möjligheten a nå olika platser och om en vardaglig llgänglighet ll arbete, utbildning, sjukvård, servicefunk oner, fri dsak viteter samt sociala rela oner. Funk oner som är mycket vik ga för lokala och regionala samhällen i stort och indirekt även för företag och näringsliv.
Under 2000-talet har llgängligheten ll olika servicetyper förändrats på e tydligt sä enligt Tillväxt- verkets sta s k. Antalet platser för kontantu ag har minskat avsevärt mer i antal än övriga serviceslag och under perioden 2011 ll 2020 kan man se en marginell uppgång av antalet bu ker i fyra av 21 län.
Tillgängligheten varierar också mellan olika delar av landet. År 2019 hade 99 procent av Hallands befolkning mellan 0-10 km ll den närmaste livsmedelsbu ken, 1 procent hade 10-20 km. Befolkningen i Hallands län har med andra ord en marginell bä re llgänglighet ll livsmedelsbu k jämfört med Sverige som helhet.
Trots a platserna för kontantu ag minskat mest så är det en högre andel av befolkningen som har längre avstånd ll betalningsförmedling, vilket förklaras främst av nedläggningar av lokala bankkontor.
Enligt "Svensk Handel" har en del av den fysiska handeln under de senaste decennierna fly at utanför städerna. Köpcentrum och handelsområden med låga hyror och stora lager har växt fram. Mellan 2000 och 2014 fördubblades den uthyrningsbara ytan i landets köpcentrum och handelsområden, medan Sveriges befolkning ökade med knappt 10 procent under samma period. Trenden under de senaste decennierna har således varit a tradi onell bu kshandel i stadskärnor och enskilda lägen har tappat mark ll förmån för e- handel samt köpcentrum och handelsområden. I Halland har antalet arbetsställen (AB) inom detaljhandeln i city minskat mest i Halmstad och Kungsbacka kommun medan en svag ökning av arbetsställen kan ses i övriga kommuner.
Forskning visar a llgängligheten ll många servicefunk oner har förbä rats i Sverige, men i samma undersökning framkommer också a den fak ska res den för a llgodose olika behov har ökat. De a kan tyda på a kvinnor och män i större utsträckning väljer servicefunk oner på andra grunder än närhet. Det kan exempelvis tänkas a sor ment eller bu klokalisering i rela on ll arbetsresor också har betydelse i de a sammanhang.
11/17/2020 Reflektioner 2
1/1
Forskning har dragit slutsatsen a förbä ringen inte så mycket beror på befolkningsomfly ningar utan snarare på en omstrukturering av servicen generellt (Amcoff J, 2009, När lanthandeln stänger).
Arbetet med a utveckla lokal service i olika former kommer i ökande grad vara beroende av a marknads- kra erna utny jas. Det räcker dock inte all d med mer marknad och bä re samordnad offentlig service.
Det behöver också finnas en bä re samlokalisering och smartare fysisk planering av kommersiella och offentliga intressen för a öka de lokala marknadsplatsernas a rak vitet. IT-lösningar kommer förmodligen inte a avhjälpa samtliga serviceförsörjningsproblem, men digitaliseringen kommer vara e mycket vik gt verktyg inom många serviceområden.
Bredbandstäckningen i Halland är något bä re än riksgenomsni et och Halland hamnar på en 4:e plats bland övriga län 2019. Av befolkningen i Halland hade 82 procent llgång ll fast bredband (fiber) jämfört med Sveriges 80 procent. Halland har en högre llgång ll fiber i glesbebyggda områden jämfört med Sverigesni ets 48 procent) men llgången ll fiber skiljer sig for arande mellan glesbebyggda respek ve tätbebyggda områden i Halland. Som för infrastruktur i övrigt är effekterna av bredband beroende på hur väl företag och människor kan utny ja eventuella förbä ringar. Det behövs således mer än infrastruktur- investeringar för a skapa llväxt och utveckling i regioner. Sam digt bör man komma ihåg a Sverige interna onellt se har e mycket väl utbyggt bredbandsnät. Jämfört med många delar av framför allt södra Europa är också kunskaperna a använda olika IT-tjänster mycket högre i Sverige och i de andra nordiska länderna samt i Nederländerna och Storbritannien (EU-kommissionen - Digital Scoreboard).
11/17/2020 Flyttningsöverskott
1/1 Inrikes flyttnetto 1990-2019 Halland
0 1 000 2 000
1990 1995 2000 2005 2010 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Mål 1 200 personer per år
1 817 500
1 078 1 180 1 163 971 1 004
1 237 1 541
1 829 1 829
Inrikes flyttningsnetto efter kön 1990-2019 Halland
200 400 600 800 1 000 1 200
1990 1995 2000 2005 2010 2014 2015 2016 2017 2018 2019
Kön Kvinnor Män
Inrikes in- respektive utflyttade 1990-2019 Halland
0 5 000 10 000
1990 1995 2000 2005 2010 2014 2015 2016 2017 2018 2019
6 840 7 290
8 348 8 623 8 551
9 634 9 719 10 187 11 039 10 950 10 802
5 023
7 270 7 443 7 388
8 663 8 715 8 950 9 498 9 121 8 973
Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade
Fly ningsöversko
Halland fortsä er sin goda utveckling med e posi vt inrikes fly ne o och når målet för Hög a rak vitet med 1 829 personer år 2019 (Mål 1 200 personer per år). För a kunna jämföra ne ofly ningar mellan regioner är det bra om man också tar hänsyn ll hur många som bor i region- erna. Annars riskerar resultaten a bli svårtolkade.
I en region med få invånare har kanske 500
infly are en stor betydelse, men i en region många invånare märks det knappt. Se ll fly ningsne o/
1 000 invånare har Halland sedan länge ha den högsta infly ningen, men Uppsala län ligger före Halland sedan föregående år.
Inrikes flyttningsnetto 2019 Län Flyttningsnetto
2019
Flyttningsnetto/
1 000 inv.
Uppsala län Skåne län Hallands län Södermanlands län Östergötlands län Örebro län Gotlands län Västmanlands län Jämtlands län Gävleborgs län Värmlands län Västerbottens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Blekinge län Dalarnas län Västernorrlands län Västra Götalands län Norrbottens län Stockholms län
3 155 2 217 1 829 1 195 461 407 282 67 -70 -153 -245 -431 -448 -504 -525 -678 -804 -1 154 -1 342 -1 583
8,2 1,6 5,5 4,0 1,0 1,3 4,7 0,2 -0,5 -0,5 -0,9 -1,6 -2,2 -2,1 -1,4 -4,2 -2,8 -4,7 -0,8 -6,3
-1 676 -0,7
11/17/2020 Kolltrafik
1/1
Kollektivtrafikens andel av totala resandet 2012-2019 (Tidsseriebrott 2017)
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
11
15
11 14 15
12 12
12 14
17 16 14 14
16 14 15
11
14 15
10 10
11
14
11
Aktör Hallandstrafiken AB Jönköpings länstrafik Länstrafiken Kronoberg Marknadsandel (%) e er kollek vtrafikaktör 2019
0 20 40 60
Marknadsandel (%) SL
Lands nget Uppsala län (UL) Skånetrafiken Väs rafik AB Sverige Karlstadsbuss Luleå Lokaltrafik AB (LLT) Blekingetrafiken Östgötatrafik Gävleborgs län (X-trafik) Länstrafiken i Västerbo en AB Länstrafiken Örebro Jönköpings länstrafik Lands nget Västmanland (VL) Hallandstrafiken AB Kalmar Länstrafik Länstrafiken i Jämtlands län AB Länstrafiken Kronoberg Dalatrafik AB Värmlandstrafik Västernorrlands län (Din Tur) Kollek vtrafiken Gotland Länstrafiken i Norrbo en AB
56 33
32 32 31 24
21 20 19 17 17 17 16 16 15 14 14 14 12 12 12 9 9
Kollek vtrafikens marknadsandel (Källa: Kollek vtrafikbarometern)
Marknadsandelen för kollek vtrafik i Sverige uppgick ll 31 procent 2019.
Kollek vtrafikens marknadsandel beräknas som andelen resor med kollek va färdmedel bland samtliga resor med motordrivna fordon. Det vanligaste färdmedlet inom
kollek vtrafik är stadsbuss följ av spårvagn/tunnelbana. Stadsbuss står för drygt häl en av alla kollek vtrafikresor i Sverige medan spårvagn/tunnelbana står för en tredjedel av resorna.
Kollek vtrafikens marknadsandel varierar mellan 9 och 56 procent bland de deltagande organisa onerna. Bolag som verkar i storstadsregioner utmärker sig med högre
marknadsandelar. Jämfört med 2018 har marknadsandelen ökat för fem och sam digt minskat för två bolag, medan resterande 15 bolag ligger på en oförändrad nivå. Den största ökningen har ske för Blekingetrafiken samt Länstrafiken i Norrbo en, vars marknadsandel har ökat med fyra procentenheter mellan 2018 och 2019. Halland liknar andra län med samma kollek vtrafikstruktur. Det har heller inte varit drama ska
förändringar över d.
11/17/2020 Tillgänglighet
1/1
Restid i minuter med Öresundståg från Halmstad och Varberg 2015-2018
0 100 200 300
Halms tad-Göt
eborg
Halms
tad-Malmö
Halms
tad-Sthlm via Gbg Varber g-Göt
eborg
Varber g-Malmö
Varber
g-Sthlm via Gbg
75 109 255 43 152 223
75 99 243 43 125 223
73 99 249 41 137 230
73 99 267 41 137 235
73 99 267 41 137 247
År 2015 2016 2017 2018 2019
Restid i minuter med SJ från Halmstad 2015-2018
0 100 200 300
Halmstad-Göteborg Halmstad-Malmö Halmstad-Sthlm via Gbg 64
88
240
64 79
254
62 77
249
62 73
256
62 72
263 År 2015 2016 2017 2018 2019
Restid i minuter med Bil från Halmstad och Varberg 2015-2018
0 100 200 300 400
Halms tad-Göt
eborg
Halms
tad-Malmö
Halms
tad-Sthlm via Gbg Varber
g-Göteborg
Varber g-Malmö
Varber
g-Sthlm via Gbg
90 90 315 50 125 320
90 90 315 50 125 320
90 90 315 50 125 320
90 90 315 50 125 320
90 90 393 60 141 320
År 2015 2016 2017 2018 2019
Tillgänglighet
Res den från Halmstad ll Stockholm med tåg varierar mellan olika avgångar och olika bolag men ligger på dryga 4 mmar. Res den med tåg ll Stockholm har ökat lite de senaste åren på grund av bland annat banarbeten på Västra Stambanan. När de omfa ande banarbetena är klara så lär res den sannolikt minska igen. Öppnandet av Hallandsås-tunneln i december 2015 har bidragit ll en kortare res d i rela onerna med Malmö. När dubbelspår har byggts ut mellan Helsingborg och Ängelholm samt genom Varberg kommer res den a minska. Även tågtunneln Västlänken genom Göteborg kommer a innebära förbä ringar för llgängligheten i Västsverige på sikt.
Kommentar
Res derna är beräknade e er dtabellen för respek ve år och konsekvent har snabbaste den använts som må , oavse om den går Gbg-Sthlm eller Sthlm-Gbg. Res den mellan Gbg och Sthlm med SJ varierar med uppehållsbilden. Dessutom har bytes den inte räknats in i rela onen Halmstad-Sthlm via Gbg eller Varberg-Sthlm via Gbg. De förändringar i res d som sker på årlig basis kan kopplas ll i första hand banarbeten och hur dtabellerna läggs. Större förändringar i kortad res d är avhängigt ny järnvägsinfrastruktur. Även vägarbeten ger llfälliga förändringar i res d exempelvis Halmstad- Stockholm via Göteborg.
11/17/2020 Pendling län
1/1 Arbetspendling från Halland till andra län 2008 och 2018
Län 2008 2018 2008-2018
Antal
2008-2018 %
Västra Götalands län Skåne län
Stockholms län Jönköpings län Kronobergs län Västerbo ens län Östergötlands län Uppsala län Norrbo ens län Västmanlands län Västernorrlands län Gotlands län Värmlands län Jämtlands län Blekinge län Dalarnas län Gävleborgs län Södermanlands län Örebro län Kalmar län
22 160 3 041 1 824 1 077 779 20 143 75 36 49 29 6 87 43 96 95 48 78 100 110
26 415 3 551 1 976 1 224 864 54 165 95 51 64 40 13 88 43 91 89 39 60 79 81
4 255 510 152 147 85 34 22 20 15 15 11 7 1 0 -5 -6 -9 -18 -21 -29
19,2 % 16,8 % 8,3 % 13,6 % 10,9 % 170,0 % 15,4 % 26,7 % 41,7 % 30,6 % 37,9 % 116,7 % 1,1 % 0,0 % -5,2 % -6,3 % -18,8 % -23,1 % -21,0 % -26,4 %
Totalt 29 896 35 082 5 186 17,3 %
In- och utpendling över länsgräns Halland 1985-2018
10 000 20 000 30 000 40 000
1990 2000 2010 2020
5 355
15 052 6 311
12 399 18 433
35 082
20 240
29 896 Inpendling Halland Utpendling Halland Arbetspendling till Halland från andra län 2008 och 2018
Län 2008 2018 2008-2018
Antal
2008-2018 %
Västra Götalands län Skåne län
Stockholms län Jönköpings län Kronobergs län Östergötlands län Uppsala län Värmlands län Norrbo ens län Västernorrlands län Jämtlands län Blekinge län Västmanlands län Gotlands län Västerbo ens län Kalmar län Dalarnas län Örebro län Södermanlands län Gävleborgs län
7 485 2 385 456 542 436 133 88 84 41 39 38 78 54 18 56 106 78 102 95 85
9 149 3 011 689 643 514 159 107 103 46 43 41 78 50 12 50 89 60 81 73 54
1 664 626 233 101 78 26 19 19 5 4 3 0 -4 -6 -6 -17 -18 -21 -22 -31
22,2 % 26,2 % 51,1 % 18,6 % 17,9 % 19,5 % 21,6 % 22,6 % 12,2 % 10,3 % 7,9 % 0,0 % -7,4 % -33,3 % -10,7 % -16,0 % -23,1 % -20,6 % -23,2 % -36,5 %
Totalt 12 399 15 052 2 653 21,4 %
Förändring utpendling 2008-2018 Förändring inpendling 2008-2018
Pendling län
Arbetspendlingen har ökat i omfa ning under de senaste 25 åren. Både den kortväga pendlingen över kommungräns som den långväga över lokala arbetsmarknadsregioner har ökat enligt studier från flera lång dsutredningar i Sverige. Den ökade arbetspendlingen över kommun- och länsgräns har le ll a allt större områden knyts samman ll sammanhängande arbetsmarknadsregioner. Investeringar i infrastruktur/kollek vtrafik är också något som givit s mulans för denna utveckling och Hallands ökning av in och utpendling kan ses i ljuset av den växande integra onen med närliggande större regioner, främst Göteborg. Pendlingssta s ken visar a drygt 50 100 personer pendlade över länsgränsen under 2018, en ökning med 7 800 personer sedan 2008. 2018 pendlade 35 000 personer ut från Halland ll andra län och flest pendlar ll Västra
Götaland samt Skåne län. Drygt 15 000 arbetspendlade ll Halland där flest personer kommer från samma län. Utvecklingen från år 2008 visar a utpendlingen i antal personer ökat mer än inpendlingen men procentuellt är det e omvänt
förhållande, 21 respek ve 17 procent. Det tyder ändå på en starkare arbetsmarknad över d i Halland.
11/17/2020 Pendling kommun
1/1 Utpendling över kommun och länsgräns 2008-2018
Kommun 2008 2016 2018 2008-2018 Antal
2008-2018
% Kungsbacka
Varberg Halmstad Falkenberg Laholm Hylte
19 813 5 951 6 217 4 154 4 231 1 270
22 372 7 080 7 663 5 197 4 873 1 563
23 578 7 647 7 893 5 629 5 112 1 511
3 765 1 696 1 676 1 475 881 241
19,0 % 28,5 % 27,0 % 35,5 % 20,8 % 19,0 %
Inpendling över kommun och länsgräns 2008-2017 Kommun 2008 2016 2018 2008-2018
Antal
2008-2018
% Halmstad
Varberg Falkenberg Kungsbacka Laholm Hylte
6 861 4 410 3 323 6 489 1 832 1 224
8 630 5 925 4 456 7 912 2 089 1 308
9 147 5 921 4 797 7 899 2 197 1 379
2 286 1 511 1 474 1 410 365 155
33,3 % 34,3 % 44,4 % 21,7 % 19,9 % 12,7 %
Förändring utpendling 2008-2018 Förändring inpendling 2008-2018
In- och utpendling över kommun- och länsgräns 2018
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
Kungsbacka
Halmstad
Varberg
Falkenberg
Laholm
Hylte
7 899
9 147
5 921
4 797
2 197
1 379
23 578
7 893
7 647
5 629
5 112
1 511
Inpendling Utpendling
Pendling kommun
Bland kommunerna i Halland utmärker sig fort- farande Kungsbacka med den största utpend- lingen ll Göteborgsregionen sam digt som kommunen ha den största ökningen i antal sedan 2008. På inpendlingssidan toppar Halmstads kommun som även ha den största ökningen i antal inpendlare bland kommunerna sedan 2008.
På tätortsnivå finns några iak agelser där
kommunhuvudorterna har en stark inpendling från övriga delar av kommunerna, samt från övriga kommunhuvudorter. I Kungsbacka, Laholms och i viss mån Hyltes kommun finns det även större pendlingsflöden från övriga tätorter ll angräns- ande kommuner. Från Laholm och Hylte pendlar många ll Halmstad. E omfa ande pendlings- utbyte med Göteborg finns hela vägen ner ll Halmstad.
11/17/2020 Bredband
1/1
Andel av befolkningen med tillgång till fiber 2019
Län Andel med
tillgång till fiber
Ökning senaste året %
Stockholms län Gotlands län Västerbottens län Hallands län Östergötlands län Södermanlands län Västmanlands län Sverige
Västra Götalands län Örebro län
Gävleborgs län Skåne län Uppsala län Jönköpings län Kronobergs län Norrbottens län Blekinge län Värmlands län Dalarnas län Kalmar län
Västernorrlands län Jämtlands län
89,9 87,6 84,6 82,5 81,9 80,9 80,7 80,5 79,3 78,8 78,4 78,2 78,1 76,2 75,5 74,7 73,4 72,3 71,9 70,9
1,3 1,2 1,9 3,8 2,4 3,6 4,1 3,4 3,8 3,2 3,9 3,7 4,4 5,8 5,0 3,6 5,5 5,0 5,8 4,5 70,4
68,6
4,6 5,3
Andel av befolkningen med tillgång till fiber 2011-2019
0 50 100
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
22,7
82,5
51,9 30,9
70,6
25,3
38,0
61,0
78,7
39,6
80,5 60,8
49,3
72,4
44,0
54,2
66,4
77,1 Hallands län Sverige
Andel av befolkningen med tillgång till fiber 2011-2019 (Glesbebyggt)
0 50
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
6,6
63,6
25,3 11,2
39,5
8,3 15,5
25,8
55,4
5,0
48,1
20,8 9,2
31,1
7,0 13,2
22,2
40,6 Hallands län Sverige
Andel av befolkningen med tillgång till fiber 2011-2019 (Glesbebyggt/Tätbebyggt)
0 50 100
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
6,6
63,6
25,3 11,2
39,5
8,3 15,5
25,8
55,4
25,6
84,9
56,2 34,4
74,7
28,5
42,0
65,4
81,8 Glesbebyggt Tätbebyggt
Andel av bef. med tillgång till fiber 2019
Bredband
Bredbandstäckningen i Halland är något bä re än riksgenomsni et och Halland hamnar på en 4:e plats bland övriga län 2019. Av befolkningen i Halland hade 82 procent llgång ll fast bredband (fiber) jämfört med Sveriges 80 procent.
Halland har en högre llgång ll fiber i glesbebyggda områden jämfört med Sverigesni ets 48 procent). Tillgång ll fiber skiljer sig for arande mellan glesbebyggda respek ve tätbebyggda områden i Halland.
11/17/2020 Bredband kommun
1/1
Tillgång ll fiber 2011-2019 e er kommun (Befolkning)
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
78,5
43,9
65,9
28,7
57,6
75,7
32,2
93,9
64,7
42,2
80,9
35,5
50,6
71,1
91,1
56,6 65,9
44,7 58,8
73,1
43,5 52,9 58,9 66,7
75,7 66,1
31,0
72,6 37,9
83,0
62,2 45,5
74,8
41,1
55,0
70,1
79,9 Kommun Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg
Andel med llgång ll fiber 2019 samt ökning senaste året (Befolkning)
0 20 40 60 80 100
Halmstad Varberg Hallands län Sverige Falkenberg Laholm Kungsbacka Hylte
93,9 83,0 82,5 80,5 78,5 75,7 73,1 65,9
6,3 7,1 Andel med llgång ll fiber Ökning senaste året %
Tillgång ll fiber 2011-2019 e er kommun (Glesbebyggt)
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
78,8
42,4
22,9
76,6
59,7 47,6
32,7
42,5 35,4
34,0
35,6
59,6
31,1 23,8
46,8 30,9
40,6 48,4 23,9
74,4
44,6
25,3
60,5
23,4
34,5
51,6
67,8 Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg
Bredband e er kommun
Tillgången ll fiber varierar mellan kommunerna i Halland. Bland kommun- erna är fiber llgången för befolkningen bäst i Halmstad och Varbergs kommun.
Utbyggnadstakten från 2018 har varit som högst i Hylte och Kungsbacka kommun. Bäst täckning av fiber llgång i glesbebyggda områden finns i Falken- bergs- och Varbergs kommun men Kungsbacka samt Halmstads kommun har ha den högsta ökningen det senaste året.
Andel med llgång ll fiber 2019 samt ökning senaste året (Glesbebyggt)
0 20 40 60 80 100
Falkenberg Varberg Hallands län Halmstad Kungsbacka Laholm Sverige Hylte
78,8 74,4 63,6 59,7 59,6 48,4 48,1 42,5
6,6 8,1 12,2 12,8 7,8
7,5 6,9
Andel med llgång ll fiber Ökning senaste året %
11/17/2020 Huspriser
1/1 Småhuspriser i medelpris (tkr) efter län 2019
Län Köpeskilling (småhus)
medelpris i tkr Stockholms län
Hallands län Västra Götalands län Skåne län
Uppsala län Sverige Gotlands län Östergötlands län Södermanlands län Västmanlands län Jönköpings län Västerbo ens län Örebro län Kronobergs län Blekinge län Dalarnas län Gävleborgs län Jämtlands län Värmlands län Kalmar län Norrbo ens län Västernorrlands län
5 667 3 449 3 219 3 120 3 118 3 040 3 002 2 887 2 748 2 500 2 179 2 060 2 005 1 969 1 873 1 858 1 791 1 786 1 738 1 726 1 650 1 488
Nybyggda bostäder och folkökning 1975-2019 Halland (Färdigställda lägenheter i nybyggda hus)
0t 5t 10t
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Antal nybyggda bostäder Folkökning
Småhuspriser i medelpris (tkr) 2019 Kommun Köpeskilling (småhus)
medelpris i tkr
Kungsbacka Hallands län Varberg Halmstad Sverige Falkenberg Laholm Hylte
4 777 3 449 3 419 3 313 3 040 2 459 2 037 864
Småhuspriser i medelpris (tkr) Halland 1990-2019
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Region Falkenberg Hallands län Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg
Huspriser
2019 var medelpriset på småhus i Halland 3,4 miljoner kr. Det är högre än
riksgenomsni ets 3 miljoner kronor och näst högst i landet. Bara i Stockholms län är medelpriset på småhus högre än i Halland. Bland kommunerna i Halland är priserna högre än riksgenomsni et i Kungsbacka, Varberg och Halmstad. Inte sedan början på 1990-talet har det färdigställts så mycket lägenheter i Halland som under 2019. Högerdiagrammet visar hur stor befolkningsökningen varit de senaste åren och hur skillnaden mellan befolkningsökning och färdigställda lägenheter i Halland blivit allt större.
(Klicka på Hallands län eller kommun i det övre högre diagrammet för a visa utvecklingen per kommun).
Småhuspriser i medelpris (tkr) 2019
11/17/2020 Studieförbund
1/1 Antal deltagare i studieförbundsverksamhet efter län 2019
Län Antal delt/ 1000
invånare
Antal deltagare Förändring föreg.
år % Västerbo ens län
Gotlands län Kronobergs län Jönköpings län Gävleborgs län Dalarnas län Norrbo ens län Blekinge län Jämtlands län Värmlands län Västra Götalands län Kalmar län
Västernorrlands län Östergötlands län Sverige
Västmanlands län Örebro län Hallands län Södermanlands län Uppsala län Skåne län Stockholms län
4 376 4 238 3 667 3 545 3 119 2 866 2 824 2 676 2 547 2 474 2 448 2 367 2 331 2 133 2 102 2 090 2 085 2 038 1 920 1 905
1 189 124 252 934 738 707 1 288 792 896 243 825 415 706 350 427 048 333 127 698 775 4 224 944 581 015 571 852 993 079 21 710 976 576 562 635 519 680 395 571 225 730 816
23,1 -5,5 8,4 -1,4 2,5 -11,5 2,2 3,1 2,2 -7,4 -5,6 -7,3 -2,2 -12,9 -3,2 -1,3 -16,9 -0,7 17,7 -6,8 1 471
1 162
2 026 245 2 762 809
-13,7 0,9
Utveckling av antal deltagare i studieförbundsverksamhet 2004-2019 (Index 2004=100)
90 100 110 120
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 (Index 2004=100) Hallands län Sverige
Förändring av antal deltagande i studieförbundsverksamhet från föregående år (%)
-20 -10 0 10
2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
7,9
-0,7 13,9
-15,2
-2,3
-8,7 7,1 7,5
2,5
-1,2 -0,5
1,0 1,9
3,4
1,0 Hallands län
Antal deltagare/ 1000 invånare 2019
Studieförbund
Under år 2019 deltog i Halland över 680 000 personer i studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. Det är en ökning med 15 procent sedan år 2004 och en minskning med -0,7 procent från 2018. Över d har Halland ha en bä re utveckling än riksgenomsni et förutom perioden 2012-2014 och e er 2015.
Minskningen år 2007 kan förklaras av a en ny statlig fördelningsmodell infördes enligt Folkbildningsrådet. Bland annat förtydligades riktlinjerna kring Kulturprograms- verksamheten.
E annat må på den regionala studieförbundsverksamheten är antalet deltagare per 1000 invånare. Må et redovisar befolkningens benägenhet a delta i studieförbundens verksamhet. På riksnivå deltog 2 102 personer per 1000 invånare i studieförbundens verksamhet 2019. I Halland deltog 2 038 personer. Benägenheten a delta i studie- förbundens ak viteter var som lägst i Stockholms- och Skåne län under 2019. Högst deltagande hade Västerbo ens- och Gotlands län.
11/17/2020 Kulturverksamhet
1/1 Antal besök 2014-2019 Halland
År Professionell scenkonst
Regional museiverksamhet
2019 2018 2017 2016 2015 2014
85 894 91 150 82 923 81 816 92 505 84 954
118 320 116 592 125 118 137 462 139 321 176 630 Årlig förändring av antal besök Halland
-20 -10 0 10
2015 2016 2017 2018 2019
8,9 -5,8
9,9
-11,6
1,4
-21,1
1,5
-1,3 -9,0
-6,8
Professionell scenkonst Regional museiverksamhet
Årlig förändring av besök och lån Halland
År Årlig (Besök) antal Årlig (Besök) % Årlig (lån) antal Årlig (lån) % 2019
2018 2017 2016
-82 215 -159 436 -105 665 41 367
-3,4 -6,2 -3,9 1,6
-47 537 -163 423 -51 692 -294 354
-1,8 -5,9 -1,8 -9,4 Antal lån och antal besök 2015-2019 Halland (Kungliga biblioteket)
0 1 000 000 2 000 000 3 000 000
2019 2018 2017 2016 2015
2 562t
2 609t
2 773t
2 825t
3 119t 2 344t
2 426t
2 585t
2 691t
2 649t Antal lån Antal besök
Kulturverksamhet
Region Halland ansvarar för regional kulturpoli k med grund i den na onella kultur- samverkansmodellen och fördelar statliga och regionala anslag ll kultur. Kulturens inriktning och prioriteringar har bland annat varit a utveckla mötesplatser,
kulturmiljöer, besöksmål och kulturevenemang som kan profilera regionen och skapa a rak vitet och synlighet i omvärlden.
Enligt mätningar från Kulturdatabasen har Regional museiverksamhet ökat antalet besökare med 1,5 procent, jämfört med 2018. Minskningen i museibesöken 2018 berodde på om- och llbyggnad av Hallands Konstmuseum i Halmstad, vilket höll stängt under ombyggna onen. Professionell scenkonst är den andra stora kulturverksamheten i länet med totalt 85 894 besökare på föreställningar, konserter och programak viteter 2019. Där ser vi en minskning med -5,8 procent sedan föregående år. Minskningen 2019 är så liten för scenkonstverksamheten och Teater Halland a det inte går a dra några slutsatser. Riksteatern Hallands minskning berodde på a en föreställning som bokats in för turné på gymnasieskolor med kort varsel ställdes in och därför inte kunde visas som planerat.
I och med a det från år 2014 finns en samlad na onell bibliotekssta s k med en fast urvalsram går det nu a beräkna riksnyckeltal för Sveriges offentligt finansierade biblioteksverksamhet. För samtliga offentligt finansierade bibliotek i Halland var de fysiska besöken 2 343 540 och fysiska lån 2 561 876 år 2019. Sedan föregående år har utlåningen minskat med -1,8 procent samt antalet besökare som minskade med -82 215 eller -3,4 procent. En förklaring som Kungliga Biblioteket ger för Sverige generellt är a sam digt som antalet bibliotek minskar, minskar också antalet fysiska besök, fysiskt bestånd, fysiska utlån och andelen av befolkningen som är ak va låntagare. Det som ökar är använd-ningen av e-medier och ak viteter på biblioteken. Regionbiblioteket i Halland har sammanställt siffor för användning av e-medier och virtuella besök på biblioteken. Under 2019 uppgick bibliotekens utlån av e-media ll 1 084 431. Den samlade utlåningen, om fysiska lån och utlån av e-media sammanförs, var 3 646 307.
Digitaliseringen av biblioteks-tjänster tar sig även u ryck i virtuella besök på
bibliotekens webbplatser. Under 2019 hade biblioteken 1 633 768 virtuella besök och det genomfördes 1 976 833 slagningar i bibliotekens egna kataloger samt i de licensierade databaserna. Om de fysiska och virtuella besöken adderas blir det 3 977 308 besök. De a beskriver utvecklingen och användandet av biblioteken. Fysiska och digitala tjänster samverkar för a uppnå bibliotekens uppdrag.
11/17/2020 Tillgång till sjukvård
1/1 Tillgång till hälso- och sjukvård 2019 (%) Totalt
Tillgång ll sjukvård
Enligt Vårdbarometerns undersökning 2019 är det 84 procent av befolkningen i Sverige som anser a de har llgång ll den hälso- och sjukvård som de behöver. I samtliga regioner och lands ng är det över 80 procent som instämmer i påståendet där Jönköping, Kalmar och Hallands län har de högsta resultaten.
Instämmandegraden har varierat i Halland som i övriga landet samt bland könen i Halland de senaste åren.
Överlag är det rela vt små a tydskillnader i denna fråga mellan olika grupper av invånare. I samtliga åldersgrupper är det minst 80 procent som upplever a de har llgång ll den hälso- och sjukvård som de behöver. Personer som anser a de har dålig eller mycket dålig hälsa har en lägre instämmandegrad. Kortare vänte der uppges som en vik g faktor för a uppleva bä re llgång ll vård.
Län Totalt
Kvinnor Män Jönköpings län
Hallands län Kalmar län Västerbottens län Gotlands län Kronobergs län Örebro län Uppsala län Östergötlands län Västmanlands län Södermanlands län Gävleborgs län Sverige Värmlands län Stockholms län Jämtlands län Blekinge län Dalarnas län Skåne län
Västra Götalands län Norrbottens län Västernorrlands län
92,0 89,5 87,5 87,1 86,3 86,3 86,0 85,7 85,4 85,1 85,1 84,6 84,5 84,5 84,3 84,3 84,1 83,0 82,9 82,7
93,1 89,3 89,5 87,2 86,6 84,5 85,8 85,0 83,6 86,6 86,2 86,8 85,1 85,6 85,0 86,0 84,7 85,0 82,8 83,8
90,8 89,7 85,9 87,1 85,9 87,7 86,3 86,5 87,2 83,8 83,8 82,4 83,9 83,3 83,6 82,7 83,5 81,2 83,0 81,4 80,6
80,3
81,3 83,6
79,9 77,1
Andel av befolkningen som anser att de har tillgång till den hälso-sjukvård de behöver
80 85 90
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
87,5 89,5
83,0 87,2 89,3
86,3 85,4
84,8
89,0
79,6
84,5
77,6
84,4
81,4
78,3 80,4
79,4
83,5 Hallands län Sverige
Andel av befolkningen som anser att de har tillgång till den hälso-sjukvård de behöver, Halland
80 85 90
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019
86,4
89,7
84,8
88,2
87,0 86,4
85,5
87,4 86,1
88,7
89,3 90,4
80,5 88,0
86,9
85,3 84,8
90,3
Män Kvinnor
11/17/2020 Tillgänglighet till service
1/1
Tillgänglighet ll dagligvaror, betalningsförmedling och kontantu ag
Under 2000-talet har llgängligheten ll olika servicetyper förändrats på e tydligt sä enligt Tillväxt- verkets sta s k. Antalet platser för kontantu ag har minskat avsevärt mer i antal än de övriga två service- slagen och under perioden 2011 ll 2020 kan man se en marginell uppgång av antalet bu ker i fyra av 21 län. Tillgängligheten varierar också mellan olika delar av landet . År 2019 hade 99 procent av Hallands befolkning mellan 0-10 km ll den närmaste livsmedelsbu ken, 1 procent hade 10-20 km. Befolkningen i Hallands län har med andra ord en marginell bä re llgänglighet ll livsmedelsbu k jämfört med Sverige som helhet. Trots a platserna för kontantu ag minskat mest så är det en högre andel av befolkningen som har längre avstånd ll betalningsförmedling, vilket förklaras främst av nedläggningar av lokala bankkontor.
Förändring av antal bu ker, betalningsförmedling
och kontantu ag 2011-2020 % Län 2011-2020
%
2011-2020
Antal Antal bu ker 2020 Västerbo ens län
Stockholms län Södermanlands län Jämtlands län Hallands län Västmanlands län Dalarnas län Västra Götalands län Västernorrlands län Kronobergs län Örebro län Jönköpings län Blekinge län Norrbo ens län Skåne län Uppsala län Östergötlands län Gävleborgs län Värmlands län Gotlands län Kalmar län
-52,7 % -51,5 % -48,1 % -46,4 % -45,6 % -44,8 % -44,6 % -44,0 % -43,4 % -42,3 % -42,1 % -41,8 % -41,5 % -39,6 % -39,0 % -38,5 % -35,6 % -35,4 % -32,4 % -30,0 %
-78 -601 -75 -39 -73 -64 -79 -409 -62 -44 -61 -74 -34 -59 -256 -55 -69 -58 -46 -12
70 566 81 45 87 79 98 520 81 60 84 103 48 90 401 88 125 106 96 28
-28,9 % -37 91
Totalt -43,7 % -2 285 2 947
Utveckling e er typ av service 2011-2020 %
-50%
-40%
-30%
-20%
-10%
0%
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Halland Sverige
Typ av service
Betalningsförmedling
Dagligvaror fullsor ment
Kontantu ag
Antal bu ker, betalningsförmedling och kontantu ag 2020 samt förändring från 2011 Halland
Kommun Antal 2020
2011-2020
Antal 2011-2020
% Halmstad
Varberg Kungsbacka Falkenberg Laholm Hylte
24 18 16 12 12 5
-23 -17 -16 -11 -3 -3
-49 % -49 % -50 % -48 % -20 % -38 %
Totalt 87 -73 -46 %
Andel av befolkningens llgänglighet ll service e er avstånd 2019
Län 0-10 km 10-20 km 20-30 km 30-40 km 40-999 km
Blekinge län Dalarnas län Falkenberg Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Halmstad Hylte Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Kungsbacka Laholm Norrbo ens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Varberg Värmlands län Västerbo ens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län
Östergötlands län
92 87 85 81 91 92 93 85 73 88 82 84 96 96 83 99 98 86 89 90
8 10 15 19 8 8 7 15 13 12 14 16 4 4 9 1 2 13 11 10
0 2 0 0 1 0 0 0 8 1 3 0 0 0 3 0 0 1 1 0
0 1 0 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0
0 0 0 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 84
82 88 93 94 90 91
12 11 9 6 6 9 8
3 5 2 1 0 1 1
1 1 1 0 0 0 0
0 1 0 0 0 0 0
Totalt 92 6 1 0 0
