Examensarbete för ämneslärarexamen
Grundnivå 2
En gymnasieskola under förändring
Med fokus på gymnasiets ekonomiprogram
Författare: Jonas Berger Handledare: Nicola Nerström Examinator: Iris Ridder
Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete Kurskod: GPG22K
Högskolepoäng: 15 h.p. Examinationsdatum:
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker Open Access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open Access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten Open Access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (öppet tillgänglig på nätet, Open Access):
Ja ☒ Nej ☐
Abstract:
Hela idén med min uppsats har varit ett intresse och nyfikenhet om varför gymnasiets ekonomiprogram har varit och är så attraktivt att söka, i genomsnitt 7,7 % ökning per år mellan 2011–2019. Uppsatsens syfte har varit att söka en eventuell förklaring mellan ekonomiseringen av samhället och det ökade intresset för att studera på gymnasiets ekonomiprogram. Det är en kvalitativ analysmetod som har använts, en fallstudie i ekonomisering. Det teorimaterial som utgör grunden för analysen, är ekonomiseringen av samhället, ungdomars medievanor och motivationsteorier. I anslutning till syftet, ställdes två frågor: om det är möjligt att tolka och förstå uppgången bland förstahandssökande till gymnasiets ekonomiprogram utifrån ekonomiseringen av samhället, hur ser den då ut, samt, - finns det alternativa tänkbara förklaringar till uppgången av sökande till ekonomiprogrammet? Båda dessa frågor fick ett jakande svar. I min sammanfattning kom jag fram till, att gymnasievalet inte är någonting som avgörs mellan någon part från skolan och eleven, utan det sker på en annan arena utanför skolan.
Nyckelord:
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
1. Bakgrund ... 5
2. Teoretisk referensram ... 7
2.1 Ekonomiprogrammet ... 7
2.2 Ekonomi och samhälle ... 8
2.2.1 Ekonomiseringen som praktik ... 9
2.3 Motivationsteori ... 10
2.3.1 Inre och yttre motivation ... 10
2.3.2 Målorienteringsteorin ... 12
2.3.3 Värdeperspektiv ... 12
2.3.4 Motiv till beslut ... 14
2.4 IT medier ... 15
2.4.1 Ungdomars medievanor ... 16
3. Syfte och frågeställningar ... 18
4. Metod ... 18
4.1 Metod för datainsamling ... 18
4.2 Urvalfallstudie ... 18
4.3 Material ... 18
4.4 Databearbetning och analysmetod ... 18
4.5 Reflektion över metoden ... 19
5. Empiri resultat ... 20
6. Analys ... 21
6.1 Ekonomi, inre och yttre motivation samt media ... 23
6.2 Ekonomi, målorienteringsteorin samt media ... 24
6.3 Ekonomi, värdeperspektiv och media ... 24
6.4 Ekonomi, motiv till beslut samt media ... 25
7. Diskussion ... 27
7.1 Resultatdiskussion ... 27
8. Konklusion ... 28
8.1 Framtida forskningsförslag ... 29
4
Inledning
Då föreliggande arbete är färdigt och min pedagogiska utbildning så blir jag behörig lärare i företagsekonomi för gymnasiet. Företagsekonomi som ämne har en bra förmåga att fånga upp olika delar, aspekter av samhället och samhällsdebatten. Det kan förvisso bli lite tekniskt till sin karaktär, men det hör till ämnets natur och jag uppskattar den delen. Planen är också att bli behörig i arkitektur och matematik framöver. Alla dessa ämnen hänger ihop på olika sätt. Det är också ämnen som väl passar in i det kunskapssamhälle vi lever i. Företagsekonom har blivit populärt att studera på alla nivåer. Under en följd av år, så är det tydligt att det finns en trend, hur ekonomin tar större plats i samhället på olika sätt. Jag kallar det för ekonomisering. Det är ett begrepp som används på lite olika sätt. Det kan ibland tolkas i en liten negativ mening, exempelvis som ett uttryck för New Public Management, att allt ska definieras utifrån en ekonomisk mall. Att statliga och kommunala verksamheter exempelvis styrs med företagsekonomiska styrmedel. Det avses inte här, utan termen ekonomisering uttrycker på ett målande sätt den ”dusch” av ekonomifakta och nyheter som media förmedlar kontinuerligt.
I egenskap av finansekonom kan den här utvecklingen av ekonomin upplevas ganska logisk. Det är en process som har pågått under en lång tid och ekonomin spelar en allt större reell roll för den enskilda människan. Tekniken har även bidragit till att världen har krympt, det är möjligt att kommunicera världen över i realtid. En vanlig benämning på vår tid är informationssamhället. I detta ryms också sociala medier. I relation till dåtid har vi här fått en ny maktfaktor i samhället. Det är väl känt att informationssamhället har påverkat vårt dagliga liv på olika sätt. Sociala medier är även en kanal för kapitalet att exponera sig i. Den här miljön utgör en väsentlig komponent i min studie. Föremål för min studie är en del av utbildningssystemet.
5
1. Bakgrund
Hela idén och tanken med den här uppsatsen har sin grund i det stora intresset bland studenterna att söka till ekonomiprogrammet på gymnasiet. Jag är intresserad av orsakerna till det. Det är av pedagogiskt intresse att veta varför elever vill läsa något bestämt. Det är ett aktivt val och programmet har ökat med i genomsnitt 7,7% per år mellan 2011–2019 (Skolverket 2020). Med en så hög tillväxt och intresse för ett visst program måste det rimligtvis finnas en koppling till de ämnen som ingår i utbildningen, inte bara examen från programmet. Att hitta en förklaringsmodell om varför det är så intressant och populärt att söka ekonomiprogrammet bör vara till gagn för hela utbildningssystemet. Ekonomiprogrammet är brett och öppnar många olika dörrar. Att uppgången har varit stark i det tidsintervall som studeras är ett faktum. Om det är mer varaktigt eller inte går inte att utläsa av antagningsstatistiken. Kommer ökningen att fortsätta så kommer det att krävas betydligt fler lärare som möter efterfrågan. Det är också rimligt att anta att befintliga skolor och nya kommer att ha ett stort fokus på ekonomiprogrammet. Det kommer också att påverka kursutbud på universitet och högskolor. Min hypotes är att det stora intresset för att söka ekonomiprogrammet, går att förklara utifrån ekonomiseringen av samhället. Det kan givetvis finnas flera orsaker. Alltsedan industrialiseringen tog fart vid senare hälften av 1800-talet har det funnits ett behov av ekonomer, både inom industrin och inom det offentliga. Det har funnits en naturlig efterfrågan. Men den starka ökningen av elever som söker ekonomiprogrammet som förstahandsval, kan inte bara förklaras av det. Finansmarknaden avreglerades i Sverige för ca trettio år sedan och sedan har hela ekonomin växt och fått nya funktioner och roller i samhället, en industrialisering av ekonomin, om man så vill (SCB, 2020). Det innebär konkret, att behovet av ekonomer har breddats. Det här driver fram och ställer också nya kunskapskrav på befolkningen. Ökningen av studenter till ekonomiutbildningar på universiteten har också ökat, det följer samma trend. I en artikel som beskriver ämnets utveckling på universiteten skriver Ivarsson Westberg följande: "vad som ligger till grund för ett utbildningsämne är en viktig del av didaktiken eftersom det handlar om utbildningsämnets form och innehåll" (Ivarsson Westberg, 2010, s.36). Han fortsätter längre fram i artikel och utvecklar förhållandet till didaktiken:
En fråga för didaktiken?
Vad har då detta med didaktik att göra? Och varför är ett undervisningsämnes utveckling och de influenser som påverkat det intressant? För att återkoppla till vad Jank och Meyer anser är didaktikens grundläggande problem, så är dess ramförutsättningar viktiga därför att de påverkar undervisningens struktur och planering. Eller sagt på ett annat sätt bedrivs undervisningen i en kontext där historiska traditioner, normer och ideologier spelar roll för dess form och innehåll. (Ibid s.45)
6
Min hypotes handlar i sak om att studenterna påverkas av samhället till val av utbildning. Det går att utrycka som att det är någon form av " smittoeffekt" av det ökade samhällsintresset för ekonomi. Ytterst handlar det om att bli motiverad. Enkelt uttryckt, - känna sig motiverad att studera ekonomi. Hur den mekanismen helt ser ut, går inte att svara på, det vill säga, hur motivationsprocessen fungerar. Motivation är ett oerhört viktigt begrepp inom skolans värld. I någon mening är motivation själva grundförutsättningen. Skolverket uttrycker följande:
"Motivation är en viktig nyckel till elevers skolframgång. Motivation som bland annat definieras som individens önskan att delta i lärandeprocesser, påverkas av både inre och yttre faktorer". (Skolverket.se, 2020). Jag kommer att använda mig av motivationsteorier i
problematiseringen. En annan faktor som är intressant, är hur all denna ekonomisering når ut. I den kontexten är det intressant att studera medier.
Är man student vid humanistiska programmet förväntas man skolas och tänka som en humanist. Går man teknikprogrammet förväntas man få ett "ingenjörstänk", tänka som en tekniker. Följdriktigt så bör man få ett "ekonomitänk" som student vid ekonomiprogrammet. Detta "ekonomitänk" är sannolikt ganska utbrett i samhället. Ivarsson Westberg skriver följande: " Denna "ekonomism" präglar i hög grad det offentliga livet. Eller som den amerikanska statsvetaren Lowi drastiskt uttrycker det: "ekonomi har ersatt juridik som statens språk" "(Ivarson-Westberg, 2010 s.42). Ovanstående uttrycker också den politiska dimensionen i denna problematik. Skolan är som institution en politisk angelägenhet och mycket av det som praktiseras och genomförs i skolan är någonting som vilar på en politisk grund. Följande citat uttrycker något intressant:
För även om entreprenörskap och kreativitet förstås för en massa gott med sig, verkar det rätt överdrivet att tro att alla ska vara eller bli entreprenörer eller, som Stockholms landsting, föreslå att entreprenörskap ska bli en "grundkompetens" i skolan. Som det uttrycker det: "Kunskap om entreprenörskap och kreativitet bör genomsyra hela utbildningssystemet och vara en integrerad del i undervisningen". Frågan är vad det menar med det. Ska barnen numera kunna läsa, skriva, räkna - och sälja sig själva? Vad får det i så fall för konsekvenser? (Köping & Lantz, Stenstöm, 2009, s.89)
7
2. Teoretisk referensram
Metodvalet för undersökningen är en kvalitativ studie. Analysdelen bygger på en problematisering av teorimaterialet. Nyckelbegrepp här, är motivation och pedagogik. Motivation i den mening att gymnasievalet möter de behov hos eleven som finns. Pedagogik i den mening att den måste möta en tydlig kravbild och hantera det på ett tillfredställande sätt. Ansatsen är att undersöka om det går att tolka och förstå söktrycket till ekonomiprogrammet utifrån ekonomiseringen av samhället. Det handlar ytterst i någon mån om medialiseringen av samhället som helhet. Sedan handlar det om en marknadsplats, som består av utbud och efterfrågan. Där skolan står för utbudet och eleverna för efterfrågan. Eleverna köper utbildning och skolan säljer. Gymnasieskolor marknadsför också sina utbildningar. Min hypotes är att eleverna påverkas av medier, i den mening att - ökad exponering av ekonomi i medier, - ökat intresse för ekonomi. Tilläggas här ska att den period jag undersöker har varit ekonomisk gynnsam, tolka - ökad ekonomisering. Hur det skulle ha sett ut om förhållandet varit det motsatta är svårt att svara på. För att kunna svara helt på det krävs en studie över flera konjunkturcykler. Ett stort intresse kan även finnas vid nedåtgående marknad och mediebevakningen kan även då vara stor. Historiskt har det funnits samband mellan hur samhället har sett ut och hur utbildningsväsendet har varit utformat (Östberg, K. & Andersson, J. 2013, s. 287).
2.1 Ekonomiprogrammet
Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter programmet ska eleverna framförallt ha kunskap i företagsekonomi och juridik samt andra samhällsvetenskapliga områden (Skolverket 2020). Att programmet är högskoleförberedande betyder att man kan läsa ekonomi, juridik samt övriga samhällsvetenskapliga program/kurser på universitetet efter examen. Programmet syftar också till att man ska kunna starta eget företag efter utbildningen (ibid). Att ha kunskap i företagsekonomi samt entreprenörskap utgör tillsammans en bra grund för att kunna driva eget företag. Företagsekonomi handlar om företagets ekonomi, det framgår av ordet, men är värt att betona. Det handlar alltså inte om ekonomi i en vid mening, ex privatekonomi, utan företagets ekonomi.
8
2.2 Ekonomi och samhälle
Intresset för ekonomi har ökat de senaste trettio åren. Jag väljer att kalla det för en ekonomisering av samhället. Världens börser har blivit en global marknadsplats och våra pensioner är kopplade till aktieutvecklingen. Det har även kommit väldigt gynnsamma aktiesparkonton, ex. ISK (investerarsparkonto) (Skatteverket, 2020). Allt detta har på sitt sätt bidragit till att börsen har blivit en mer likvid handelsplats. Sedan har räntan varit låg länge, vilket lockar pengar till börsen för högre avkastning. Samhället blir allt mer integrerat i den finansiella ekonomin. Att placera i aktier är inte riskfritt, men sett över tiden har aktieplaceringar givit bra avkastning. De senaste decennierna har även befolkningen växt mycket och urbaniseringen har blivit mer markant. Sett mot det har det byggts alldeles för lite bostäder i storstäderna. Det får många oönskade effekter, bland annat driver det upp priset på redan befintliga bostäder, dvs. efterfrågan är större än utbudet. Det kan också ha en hämmande effekt på företagsexpansion, på grund av personalbrist. Då företag i storstäderna växer och behöver folk så driver det upp priset på bostäder och på byggbar mark, vilket i sin tur gör bostäderna dyrare. Bostadsfinansieringen för konsumenten är inte okomplicerad. Det kräver i regel minst 15% kontantinsats (SEB, 2020) vilket kan vara ganska mycket ibland, speciellt bland yngre utan sparat medel. Finansieringen är i en del fall inte heller okomplicerat för byggbolaget (Di, 2020-08-13). För konsumenten kan aktieförsäljning exempelvis vara en del i bostadsfinansieringen. Bostadsköpet blir på så sätt beroende av hur aktieutvecklingen går. Det ena blir beroende av det andra. Fastigheter går att belåna liksom bostadsrätter och även aktier. Det är framförallt inträdet på bostadsmarknaden som är det komplicerade. Desto mer bostadspriserna ökar, allt annat lika så tar bostadskostnaderna allt större del av den disponibla inkomsten och trycker undan övrig konsumtion, vilket är problematiskt för konjunkturen. Detta gäller för förstagångsköpare. För de som redan är inne på bostadsmarknaden kan en uppgång vara positiv. Nettoförmögenheten ökar och belåningsutrymmet ökar. Vad som uttrycks med resonemanget ovan, är att bostadsmarknaden, aktiemarknaden och konjunkturen hänger ihop. Upp- respektive nedgångar påverkar boende, aktuell förmögenhet, framtida pension, m.m. I den här kontexten är det inte konstigt att det finns ett stort intresse för ekonomi. Av det skäl som beskrivs ovan, är det rimligt att index över aktiekursutvecklingen samt index över bostadspriser speglar den ekonomiska aktiviteten väl i det tidsintervall som valts. I skrivande stund, april 2020 framgår det tydligt hur dessa delar hänger ihop. Då det kommer en chock utifrån, i form av en pandemi påverkas stora delar av ekonomin (ekonomifakta.se, 2020).
9
2.2.1 Ekonomiseringen som praktik
Ekonomin skär igenom samhällets alla skikt på olika sätt. Som en fysisk realitet, som samtalsämne och som ett självständigt ämne att studera och förhålla sig till. Sammantaget är det en avsevärd mängd olika siffror och ord som ger ekonomin ett innehåll och syfte som slussas runt i olika mediekanaler kontinuerligt mellan olika källor. Det är detta "ekonomiska flöde" som har blivit betydligt mer märkbart de senaste åren, både i rent monetärt syfte och informativt. I detta finns det givetvis en påverkanseffekt för alla som kommer i flödets närhet. Oljan i detta maskineri är givetvis internet. Internet handlar inte bara om att hålla ekonomin i gång, det är ett tekniksprång som har och kommer att betyda väldigt mycket för skolan som helhet. Det skapar både nya utmaningar och möjligheter för elev som lärare. I boken: Den stora
bubblan - Hur tekniken formar vår världsbild, skriver Grankvist följande:
Google, Facebook och Apple slog igenom och togs emot precis som jeans, hamburgare och tuggummi i resten av världen. Unga vill ha det eftersom det symboliserade de värderingar vi förknippar med USA. Utan amerikansk musik hade inte intresset för amerikanska jeans, hamburgare och tuggummi uppkommit. Utan musiken och kulturen hade intresset för engelskan inte varit lika stort och världen inte upplevts lika liten. Internet förstärkte känslan av att vi är sammankopplade och gjorde det lättare än någonsin tidigare att hitta människor som delar våra intressen och våra värderingar..//..de sociala medierna förstärkte den känslan ytterligare. (Grankvist, 2018 s.37)
Vad Grankvist i korthet uttrycker är att sociala medier är viktigt för många och har legitimitet. Det finns mängder av ekonomiinformation att få på nätet. Inte bara på nätet, utan även som tidningar. Det finns flera svenska ekonomirelaterade tidningar som behandlar privat och sparekonomi och börsplaceringar, m.m. Detsamma finns på tv och radio. Sedan finns det ekonomibloggar, ekonomipoddar, på twitter, det finns på YouTube, med mera. Lägg därtill alla utländska dito som är tillgängliga. Sedan är det så att dessa olika källor inte bara finns där av någon slump. Ytterst handlar det om att möta en efterfrågan. Vad det till stor del handlar om är sannolikt att pengar har en stark dragningskraft på människor. Det tar en mängd uttryck. Spelmarknaden har avreglerats och lockar stora summor. Det handlar om allt ifrån internetkasinon, odds, trav, lotto, m.m. och alla frågesportprogram som handlar om att vinna pengar. Pengar är ett nödvändigt bränsle i en konsumtionsekonomi och varumarknaden är stor i Sverige. Det formulerade ovan är en aspekt av ekonomin. Ekonomi som väsen är en samhällsvetenskaplig disciplin som är oerhört viktig i samhället. En fungerade ekonomi är helt väsentligt för att ett samhälle ska kunna bygga upp en välfärd och fungera. Kreditmarknaden är helt nödvändig för företag och bo låntagare. Ekonomisk kunskap behövs på alla samhällsnivåer och är väldigt kunskapsdrivande, i och med att världen blir mer sammanlänkad och olika ekonomiska verktyg blir mer och mer sofistikerade.
10
2.3 Motivationsteori
Att vara motiverad är viktigt. Det hänger intimt samman med hur skolarbetet fungerar och hur inspirerande det är att gå i skolan. Pedagogiken ska möta upp det och vara en länk mellan skolan och eleven. Det som studeras i denna uppsats är lite förenklat hur omvärldsfaktorer spelar in och påverkar val av utbildning. En förlängning av detta är att det även bör påverka vilka krav och förväntningar eleverna har på utbildningen. Det finns en kravbild och man önskar något bestämt, att utbildningen svarar upp mot ett mål med examen. Detta "något" är sannolikt inte väl uttryckt, men det är, allt annat lika en pedagogik utsatt för stress och som ska prestera för att måluppfyllelse ska ske. Detta ur elevperspektivet. Målet med utbildningen kan se annorlunda ut från Skolverket. Syftet med utbildningen måste vara att möta de behov som arbetsmarknaden kräver, men det kan stå i konflikt med hur eleverna ser på det. Men detta att ha motivation är inget problem, utan en tillgång! Det gäller för skolan att fånga upp den och kanalisera den på ett bra sätt. Pedagogik, motivation och praktisk verklighet hänger ihop. Denna iakttagelse är inget nytt fenomen. Pedagogen Dewey uttryckte följande:
There is a pressure for immediate results, for demonstration of a quick, short-time span of usefulness in school. There is a tendency to convert the results of statistical inquires and laboratory experiments into directions and rules for the conduct of school administration and instruction. Results tend to be directly grabbed, as it where, and put into operation by teachers. (Dewey, 1929 s.8)
2.3.1 Inre och yttre motivation
Ekonomiseringen av samhället som har beskrivits kort, kan ses som en stor industri, en global industri med ett stort inflytande. Vad det i korthet handlar om är att skolan svarar upp mot en yttre kravbild, som är drivet från samhället på olika sätt. Det är i denna kontext motiveringen för att läsa ekonomiprogrammet ska ses. I motivationsteorin talar man om inre och yttre motivationsfaktorer (Hedegaard-Hein, 2012 s. 16). De inre motivationsfaktorerna skapas av människan själv. Det kan exempelvis handla om en önskan att utvecklas eller prestera något. De yttre motivationsfaktorerna skapas som det låter av yttre omständigheter och ligger utanför individens kontroll. Individen kan reagera på yttre motivationsfaktorer men kan inte själv styra över förloppet (ibid. s.17). Det finns en mängd olika sätt att dela in och beskriva vad motivationsteori handlar om och vilken funktion den har, i vilka riktningar den verkar. En annan intressant indelning är innehållsteorier och processteorier. Innehållsteorier förklarar vad som motiverar individen och processteorier förklarar hur individen motiveras (ibid). Dessa signaler eller stimuli är intressanta att studera. De kan ge värdefulla nycklar till varför en grupp eller individ gör vissa val under vissa betingelser. Dessa processer är givetvis komplexa till sin natur. Uppsatsens syfte är inte att studera dessa alltför tekniskt, utan mer att se om det finns ett samband, eller om det går att förstå valet av utbildning utifrån den aspekten.
11
Som beskrivs ovan skiljer man mellan yttre och inre påverkan. Det kan man sedan dela in i undergrupper. Nedan följer en principindelning.
Motivation beror på förhållanden hos den enskilda människan
Motivation beror på förhållanden i samhället
- Gener och behov - Livssituation - Uppfostran i den tidiga barndomen - Kultur, religion
- Generationer - Rådande diskurser (Hedegaard Hein, 2012 s. 15)
Tabellen ovan visar att det är både yttre omständigheter och rent biologiska aspekter som ligger till grund för en förklaring av motivation. Uppsatsen handlar till stor del om att förklara vad som beror av vad. Utgångspunkten är att motivation, ses som en förklarande aspekt till ett visst beteende. Sedan går det att se hur olika variabler beror av varandra inom själva motivationsteorin. I figuren ovan framgår det att framförallt den högra delen mer tydlig och konkret för mitt syfte. Citat från boken: " Slutligen kan motivation skapas av samhället. Nationella kulturer, värderingar i samtiden, konjunkturer och liknande kan smitta av sig på individens motivation. De värden eller värderingar som råder i ett samhälle kan införlivas av individen och prägla det som han eller hon betraktar som önskvärt och icke önskvärt." (ibid s.16) Motivationsteorier är komplext och består av olika skolor och det finns också en historisk och samtida dimension. Citatet ovan nämner individens förhållande till samhället och hur individen kan påverkas. Att individer påverkas olika är helt klart, men att vara immun mot all påverkan utifrån är nog ingen. Att välja att inte låta sig påverkas, är också ett val, bland andra val. Intrycken, impulserna kan komma från många olika källor. Det kan vara kompisar, vuxna, olika typer av media, böcker, m.m. Tillsammans utgör alla dessa olika källor något som kan sammanfattas med ord som samhälle och kultur. En bra utgångspunkt är nog att människor vill vara en del av sitt samhälle och kultur. I den kontexten görs val av individer och grupper som blir mer eller mindre synliga och bekräftar kulturen. Ovan i figuren finns en distinktion mellan inre och yttre påverkan. Detta kan tolkas och förstås lite olika i olika litteraturkällor. I boken, Motivation och lärande kan man läsa följande: " Inom forskningen har man länge skilt på inre och yttre motivation. Tanken på att människor har ett inre, eller grundläggande motiv för att utveckla sin kompetens, behärska sin miljö och att använda nya färdigheter" (Skaalvik, 2016 s.57). Det här låter inte så kontroversiellt och det är väl heller inget syfte, men just detta att det finns en inneboende vilja att behärska sin miljö är intressant. En vilja att förstå och att göra skillnad. Att vara rustad för de utmaningar som finns i samhället.
12
Det finns många val att göra för den enskilda människan, både i det lilla och i det stora. Att söka en bestämd gymnasielinje får betraktas som ett aktivt val och rimligtvis spegla ett intresse för de ämnen som utbildningen omfattar. Mötesplats för dessa ambitioner blir skolan och klassrummet. Det är en prestationsmiljö, där det finns en ambition hos både lärare och elever att uppnå det mål som finns. En stark motivation för de man läser bör underlätta studierna. Det blir helt enkelt roligare att studera och man ser ett syfte med studierna. Därför bör all pedagogisk personal, omfamna allt som har med motivation att göra. Skolplikten som framförallt omfattar grundskolan formellt, men rent praktiskt även gymnasieskolan av det skället att arbetsmarknaden kräver det, leder sammantaget till att skolan blir någon form av tvång. Berg pekar på just detta med tvång och menar att vissa elever inte ser skolan som ett tvång, utan som en biljett, en möjlighet till ett bra och intressant yrkesliv (Berg, 2009 s. 15). Tidigare nämndes innehållsteorier, som förklarar vad som motiverar individen. Min hypotes är att ekonomiseringen av samhället motiverar eleverna att läsa ekonomiutbildningen på gymnasiet. Det betyder i sin förlängning att även de ämnen som ingår i utbildningen bör intressera eleven, om inte så vore fallet skulle söktrycket minska. Det finns ett mål helt enkelt med utbildningen.
2.3.2 Målorienteringsteorin
Att söka något bestämt kan uttryckas som att man är målorienterad. En av de mer framstående motivationsteorierna de senaste tjugo åren är målorienteringsteorin, achievement goal theory (Skaalvik, 2016 s.35). Den anknyter till vad, som nämndes ovan. Teorin utgår ifrån att elever har olika orsaker till arbeta/ prestera med skolämnena. Forskarna skiljer mellan två olika huvudtyper inom teorin: uppgiftsorienterade och ego-orienterande. Uppgiftsorienterade orsaker som även kallas lärandeorienterande, innebär att det är själva lärandet och lärostoffet som står i fokus för eleverna. Helt enkelt att de vill lära sig något, att förstå och att kunna lösa problemen(ibid). Ego-orienterande orsaker bygger på att det är eleverna själva som står i fokus och anstränger sig för att uppfattas positivt av andra. Skillnaden mellan dessa inriktningar, kan beskrivas som att vilja utveckla sin kompetens och att vilja visa sin kompetens (ibid). Med det fokus som denna uppsats har är det mer den uppgiftsorienterande delen som är central. Men även den andra delen är relevant, fast i en annan dimension. Sammantaget så samverkar motivation, studieval och pedagogik.
2.3.3 Värdeperspektiv
Olika forskare har olika fokus och senare forskning bygger mycket på tidigare. Därför blir det många olika teorier. Det finns behov av det, människan är komplex och motivationsteorier är sammansatta. Men var teori har en additiv effekt och olika infallsvinklar. En viktig och intressant teori är Eccles och Wigfields värdeperspektiv, [eng: expectancy-value theory] brukar förkortas EVT (Skaalvik&Skaalvik, 2015, s. 50). Vad teorin lite förenklat bygger på är att det finns ett samband mellan individens motivation och hur individens förväntan att lyckas med uppgiften och vilket mervärde det ger för individen. I bildlig mening någon form av kostnads- och intäktsanalys.
13
Eccles och Wigfield gör en distinktion mellan förväntningar och själva uppfattningen av den egna förmågan. De betraktar den egna förmågan som en orsak till de förväntningar eleverna har på sig själva. I någon intuitiv mening kanske inte så konstigt. De som skiljer Eccles och Wigfield teori från de övriga teorierna är framförallt elevernas uppfattning av värdet av skolämnena (Ibid, s.51). Forskarna betraktar det, från fyra olika typer av värden, alltså från vilken utgångspunkt betraktandet kan ske och värderas. Dessa olika värden är:
- Inre värde - Nyttovärde - Personligt värde - Kostnad (Ibid, s.51)
Inre värde avser den tillfredsställelse som en given aktivitet kan innebära. När eleverna upplever ett inre värde med sitt skolarbete, en glädje och positiva känslor blir det en drivkraft, något som motiverar att studera. Det framgår också av deras teorier att eleverna tar fler initiativ och styr i en högre grad sitt eget lärande då de upplever ett inre värde med vad det gör (Ibid, s.52). Nyttovärde syftar till att eleverna förstår att de som de arbetar med i skolan kan komma till nytta i framtiden. Enligt Wigfields med kollegor handlar nyttovärdet om elevernas framtidsplaner (Ibid, s.53). Enligt forskarna har många elever lättare att se nyttovärdet i olika skolämnen om det är kopplat till ett intresse, eller något som ligger nära i tiden. De exemplifierar med matematik och elevernas egna pengar, dvs. nyttan av att kunna räkna och förstå matematik, att det underlättar förståelsen av ekonomi och pengar (Ibid). Helt enkelt att man är mer motiverad att lära sig något, om man kan se en nyttoeffekt inom sitt intresseområde. Personligt värde har med självuppfattning att göra. Hur man upplever sig och sina förmågor. Om en elev exempelvis har en självbild av att hon eller han är duktig på historia, eller på engelska kommer dessa ämnen att kännas viktiga (Ibid, s.52). Föga förvånade kan tyckas, men det är en sak att uppleva sig duktig i ett ämne och tycka om ämnet, men att det upplevs som viktigt, det är en annan sak.
Kostnad har att göra med vilka avkall eleven får göra för att uppnå något bestämt. Exempelvis om en elev har mycket läxor, så kommer eleven inte att hinna med lika många
fritidsaktiviteter efter skolan. Det är alltså ett negativt värde. Om kostnaden blir för stor kan det i förlängningen leda till att eleven inte gör uppgiften och kan inte lösa uppgifterna, med följden låg självkänsla och negativ självbild (Ibid, s.53) Forskning kring Eccles och Wigfields
teori visar att en vetskap om värdet av olika aktiviteter betyder mycket för motivationen (Ibid). Studier i USA har visat att det kan vara bra att låta eleverna själva fundera över vilka kunskaper som kan vara till nytta utanför skolans värld. Sedan har det visat sig att eleverna påverkar varandra när det gäller skolämnenas värde. De sprider sig snabbt en idé om vilka ämnen som är värdefulla (Ibid, s.57).
14
2.3.4 Motiv till beslut
Varför man fattar det ena beslutet, men inte det andra kan bero på flera olika faktorer. I det enskilda fallet kan det vara slumpen, d.v.s. någon eller några faktorer som är svåra att förutse och som har haft betydelse för en person. Det som är intressant, är om det går att se något mönster över kollektivet. Min utgångspunkt är att det finns ett samband mellan ekonomiseringen av samhället och val av gymnasieprogram. Om det rent faktiskt, finns ett sådant samband, så är det sannolikt inget som eleverna uttrycker konkret, att flera elever uppger att gymnasievalet är ett resultat av ekonomiseringen av samhället. Hur de facto förhåller sig, är den vetenskapliga uppgiften. För att komma fram till något, som går att sluta sig till får litteraturen vara vägledande, att det går att tolka i den kontexten. Grenholm skriver i sin licentiatuppsats följande:
Valet av gymnasieprogram är inget som sker slumpmässigt utan det är noga övervägt. Det är ett resultat av ett antal avgörande faktorer som påverkar varandra. Attityder och beteende hänger ihop och påverkar kontinuerligt varandra. I Skolverkets skrift "Vad påverkar resultaten i skolan" finner man att uttryck som "effektivitet", "flexibilitet", "konkurrens", "entreprenörskap" och den "självstyrande individen" är något som dagens ungdomar är väl förtrogna med (Grenholm, 2016 s.88).
Dessa begrepp är något som kan peka i en viss riktning och ge en förklaring till hur beslutsprocessen går till för eleverna. Vidare skriver han att många ungdomar vittnar om att de har blivit uppmuntrade att följa sina intressen då den ska välja(ibid). Det sistnämnda är kanske inte så oväntat. Att man ska läsa det man känner för och tycker om är en gammal bevekelsegrund. Här är det mer kanske begreppet "intresse", hur det ska tolkas fullt ut som är problemet. Sedan är det en process att fatta beslut, att slutligen välja en gymnasieinriktning. Att samla in underlag och sedan fatta någon form av beslut. Frågan är vilket underlag som samlas in? Då det gäller elever med höga meritpoäng önskar de inget stöd från SYV. De menar att de själva kan avgöra gymnasievalet utan stöd från skolan (Panican, 2015 s.25). Hos dessa elever kan man väl ana att det finns en viss stolthet, som tar sig uttryck i självständighet.
Hon påpekar att rent generellt bland eleverna så har skolan och skolrepresentanterna knappt någon betydelse för valet. Det har däremot, föräldrar, syskon och kompisar. I Panicans studie framgår det att unga i flera fall väljer gymnasiala utbildningar utan hänsyn till arbetskraftsefterfrågan och de olika kvalifikationer som efterfrågas i arbetslivet (Panican, 2015 s.36). Hon har också kommit fram till i sin studie att eleverna hade ett större engagemang kring betydelsen av framtida inkomst, än utbildningens attraktionskraft på arbetsmarknaden (ibid s.36). Det gäller teoretiska gymnasielinjer.
15
2.4 IT medier
Den grupp den här studien berör är ungdomar som ska göra val till gymnasieskolan. Vad som avses med ekonomiseringen av samhället här, har tidigare uttryckts. Denna ekonomisering gestaltas och exponeras till stor del genom media. Av det skället är ungdomars medievanor intressant att studera. Medielandskapets utveckling i Sverige de senaste decennierna har varit enorm. Syftningen här, är utbud och möjligheter att nå information av olika slag till ett stort antal människor. Det är stor del drivet av teknisk utveckling inom IT.
Ser man det från en teknisk sida, kan man kort beskriva det som ett teknik-skift. Ett omslag i teknik som erbjuder en helt ny verklighet att konfronteras med. I dag har 98% av Sveriges befolkning och 55% av världsbefolkningen tillgång till internet (Gustavsson, 2019 s.11). Att en sådan stor andel av Sveriges befolkning har tillgång till internet betyder att alla påverkas av internet. Myndigheten för press, radio och tv skriver följande i en utredning: " Nu ser vi en globalisering av det tidigare lokala medielandskapet där några få globala aktörer har skapat sig en mycket stark position på den svenska mediemarknaden. .//. Utbudet av medieinnehåll, oavsett om det är underhållning, drama, eller nyheter, har aldrig varit större." (www.mprt.se, 2019).
Begrepp som är centrala då man talar om IT är sociala medier och algoritmer. Sociala medier är ett samlingsnamn för digitala plattformar där människor kan kommunicera och interagera i nätverk och bidra med eget innehåll i form av text, bild och ljud med andra parter som finns i systemet (Gustavsson, 2019 s.19). Algoritm vad är det? En teknisk, matematisk term som allt fler har erfarit och som till viss del har populariserats och används som metafor ibland för något bestämt som är laddat med vissa egenskaper och funktioner. Ur ett matematiskt perspektiv brukar det beskrivas som>>beräkningsföreskrift << , (beskrivning av) en metod för utförandet för en viss typ av beräkningar (Vretblad&Ekstig, 2017 s.111). En mer praktisk beskrivning är att en algoritm är en serie instruktioner som beskriver, hur och med vad någonting ska lösas. Vid sökning på nätet betyder det konkret, att algoritmer gör osynliga val åt dig i olika sökmotorer och i sociala medier och rangordnar resultatet sedan i ex. Google (Statens medieråd.se 2018) Den matematiska definitionen, beskrivningen är också talande för vad det handlar om. Algoritmer påverkar vad vi får för information. Temat för den här uppsatsen handlar i stort om påverkan, i den kontexten blir givetvis det här intressant. På statens medieråd kan man läsa följande: " De stora internetföretagens algoritmer har allt större inflytande, till och med makt över våra liv. Algoritmer är inte längre bara en fråga för programmerare eller matematiker. De anses numera kunna påverka allt ifrån vilka produkter vi väljer till vem vi röstar på i politiska val" (ibid).
16
2.4.1 Ungdomars medievanor
IT med allt vad det står för är betydligt mer än tekniska hjälpmedel. De formar vårt beteende på en mängd sätt, - kända och mindre kända. Det går inte att helt förutspå hur vi fullt ut påverkas. Nedan en bild över hur 00-talisterna surfar på nätet.
17
Påverkans makt kan vara stark, inte bara för ungdomar, utan för samhället i stort. Betänk bara#meetoo exempelvis. Det är en hashtag som fick spridning i sociala medier. Alla kvinnor som hade ofredats sexuellt ombads att svara på en viss tweet, med orden "mee too"(SvD, 2017-10-16). Som bekant fick detta ett enormt genomslag. Ett annat intressant fenomen är Greta Thunberg. Hon har rent fysiskt demonstrerat utanför vissa byggnader och strejkat från skolan för att få uppmärksamhet i sin kamp för miljön. Vad det framförallt handlar om är hennes del i sociala medier. Till FN:s klimatmöte i Madrid seglade hon tillsammans med ett par som försörjer sig på Youtube-filmer. Det berättade Greta Thunberg själv på Twitter (DN, 2019-11-13).
Hur medier kan tänkas påverka människor är inget nytt forskningsområde. Forskaren David Strömberg har skrivit en artikel i Ekonomisk debatt, Mediers inflytande på ekonomisk politik där han analyserar detta utifrån olika infallsvinklar. Han skriver bland annat att forskning kring medier och politik började under 1930-talet, motiverad av fascismens effektiva propaganda i olika medier (Strömberg, 2004 s.19). McComb och Shaw utvecklade 1972, teorin för medier som "agendasättare". Teorin bygger på att medier kan ha svårt att säga till folk vad de ska tänka, men de kan påverka vad folk tänker på (ibid). Han exemplifierar hur media kan påverka. Två forskare, Behr och Iyengar kom fram till 1985 att folk oroar sig mer för arbetslöshet och inflation när media rapporterar om det. Även efter att man har kontrollerat för de faktiska nivåerna (ibid s.20) Han avslutar artikeln med att konstatera att media kan koordinera människors förväntningar på ett unikt sätt, därför att de kan nå så många personer.
Nätet med alla dess egenskaper, bland annat uttryckta i sociala medier är ingen statisk arena, utan något som ständigt är i rörelse och i förändring. Omloppstiden är kort, drivet av nya behov, ny teknik, uppfinningsrikedom m.m. Ett fenomen som har dykt upp under senare år är
influencers. En influencer är en person som på olika sätt påverkar andra människor. Det sker
nästan uteslutande med hjälp av sociala medier (Gustavsson, 2019 s.65). När en influencer har byggt upp ett förtroende mot sina följare, kan de sprida samma innebörd som reklamannonsen i princip, men det uppfattas mer som att det kommer ifrån en kompis (teknifik.se, 2020) Det har effekt det visar följande exempel:
I samband med att gymnasieansökan öppnades upp för Sveriges niondeklassare inledde Teknikföretagen ett samarbete med YouTube profilen Therese Lindgren. Hon når ut till en stor del av Sveriges tjejer i högstadieåldern och eftersom hon har en studiebakgrund inom informatik är hon själv genuint intresserad av ämnet. Resultatet blev, YouTube-serien "Therese testar teknik" - där Therese testar olika typer av tekniska lösningar: allt från att skriva ut på 3D-skrivare till att göra ett piano av en bit selleri. Teknikföretagens chef, Amelie von Zweibergk säger följande:
"Skolverkets preliminära siffror tyder på att fler tjejer söker till Teknikprogrammet i år så vi tror oss redan kunna se en "Therese effekt". (Gustavsson, 2019 s.82)
18
3. Syfte och frågeställningar
Hela idén med den här uppsatsen vilar på ett intresse och nyfikenhet varför så många ungdomar vill studera ekonomi på gymnasiet. Man kan se att under en trettioårsperiod successivt allt mer av samhällsdebatten upptas av ekonomi. Av det skället är det speciellt intressant att ta in den ekonomiska aspekten i mitt arbete och problematisera den. Det är utifrån detta som syftet är formulerat. Denna studies syfte är att söka en eventuell förklaring mellan ekonomiseringen av samhället och det ökade intresset för att studera på gymnasiets ekonomiprogram. Utifrån det har två frågor formulerats. Om det är möjligt att tolka och förstå uppgången bland förstahandssökande till gymnasiets ekonomiprogram utifrån ekonomiseringen av samhället, hur ser den då ut? Finns det alternativa tänkbara förklaringar till uppgången av sökande till ekonomiprogrammet?
4. Metod
4.1 Metod för datainsamling
Uppsatsen bygger inte på intervjuer. Det datamaterial som min analys bygger på är vetenskapliga artiklar och litteratur och statistikmaterial som är relevant för området.
4.2 Urvalfallstudie
Både en rumslig och tidsmässig avgränsning kommer att göras. Den period som är intressant avseende gymnasievalet är 2011–2018/19. Rumsmässigt begränsas studien till Sverige. Då det gäller teorimaterial har inte samma avgränsning gjorts. Beroende på kontext och relevans får tidsaspekten olika tyngd.
4.3 Material
Det material som används i arbetet är faktauppgifter, statistik från Skolverket samt vetenskapliga artiklar i ämnet samt litteratur.
4.4 Databearbetning och analysmetod
Som metod kommer en kvalitativ analys tillämpas. Det finns olika typer av kvalitativ analys. Det som kommer att användas här, är en fallstudie. Det som gör att den är mest lämplig är dess inriktning på endast en undersökningsenhet (Denscombe, 2013, s.59). Det är en fallstudie i ekonomiseringens eventuella påverkan på gymnasieval. Metodmässigt ska sedan det tolkas utifrån olika kontextuella sammanhang. Dessa områden är motivationsteorier och medier. I Fallstudien som forskningsmetod, Merriam, står det följande," Beskrivningen är vanligtvis kvalitativ, dvs. i stället för att rapportera resultaten med hjälp av siffror används i fallstudier "prosa och litterära tekniker för att beskriva, skapa associationer och analysera situationer." Min ansats är induktiv. (Merriam, 1994, s.27). I samma bok kan man läsa: "fallstudier är partikularistiska i det att de inriktas på en specifik situation eller företeelse. De är deskriptiva och de är heuristiska - dvs. de ger insikter om den företeelse som undersöks" (Ibid, s.35). I konkret mening handlar det om att samla in information och bearbeta den och tolka det i den kontext det förekommer i, i syfte att nå fram till en viss ståndpunkt. I någon mening handlar det
19
om ett puzzel, med "språkliga spår". Helt enkelt att finna en förklaring till det skeende som studeras.
4.5 Reflektion över metoden
Vid metodavsnittet uttrycks att syftet är att söka en eventuell förklaring till det skeende som studeras. I ordet förklaring, ligger en innebörd som inbegriper, tolkning, förståelse. Sammanfattningen blir således inte reducerat till något matematiskt förhållande, som uttrycker någon objektiv sanning. Styrkan ligger i tolkningen och är beroende på vem som gör analysen. I detta ligger en svaghet, forskarens eventuella brister i omfång och avgränsning i tid och rum färgar resultatet negativt. Denna subjektivitet ger en mindre lagbundenhet. Det är fullt möjligt att det i sig kan berika kreativiteten något och öppna för nya infallsvinklar. I fallstudien som forskningsmetod kan man läsa följande: " slutprodukten i en fallundersökning formas av den information som samlas in och av den analys som görs kontinuerligt."(Merriam, 1994, s.137). Nedan diskuteras inre valididet, yttre validitet samt reliabilitet. Inre validitet som också kallas intern validitet handlar om frågan om det är rätt sak eller fenomen som mäts. Det vill säga, mäts det som forskaren det facto vill mäta, tror sig mäta? (Merriam, 1994, s.137). Tyngden och trovärdigheten av slutsatsen är beroende av validitetens styrka. I det aktuella arbetet handlar det om att förstå och tolka ett samhällsfenomen. Det är rimligt att anta att urval och tolkningar till stor del är beroende av forskarens olika erfarenheter. Yttre eller extern validitet handlar om hur pass generaliserbara resultaten är från en vetenskaplig undersökning (Ibid, s. 183). Syftet med min analys är inte att kunna generalisera mer allmänt vad som påverkar val av gymnasieprogram. Däremot utesluter inte den metod som används att det går att tolka ett mönster av mer generell natur. Reliabilitet syftar till om undersökningen kommer att ge samma resultat om den upprepas (ibid, s.180).
20
5. Empiri resultat
Det denna uppsats handlar om är studiet kring grafen nedan. Det som är intressant att tolka i diagrammet nedan, är framförallt lutningarna på respektive program.
Diagram 3 Andel som söker respektive högskoleförberedande program i första hand, läsår 2011/12–2018/19, Skolverket.se, 2020
Det intressanta med diagrammet är inte absoluttalen. Utan det är trenden. Det syns tydligt att grafen för ekonomiprogrammet avviker kraftigt mot övriga. Den genomsnittliga uppgången under perioden är 7,7% per år. Det innebär drygt en fördubbling på tio år.
21
6. Analys
I den här delen problematiseras teorin utifrån frågeställningarna och empirin. Det ska sedan leda till en slutsats och sammanfattning. Teoridelen består av tre delavsnitt. Dessa hänger ihop och har ett inbördes beroende. I forskningshandboken står det följande: sociala relationer och processer har en tendens att vara sammanlänkade med och ömsesidigt påverka varandra (Denscombe, 2013 s.60). Det som problematiseras i denna uppsats är något som pågår och har pågått och kommer att pågå högst sannolikt. Det vill säga det är inget statistiskt, som att det skulle existera under en kort tid under vissa betingelser och sedan få en fast form. Det sker inte i något experimentsyfte, utan det är något som pågår, som studeras. Det uttrycks bra på följande sätt: - "fallstudiens verkliga värde är att den erbjuder en möjlighet att förklara varför vissa
resultat kan uppstå - mer än att bara ta reda på vilka dessa resultat är" (ibid s.61). Det faktorer
som betraktas, ingår i en kontext där det ena "drevet" är beroende av det andra och sammantaget genereras en uteffekt. Det är denna "uteffekt" som i sak studeras. Det illustreras nedan med en figur:
(egen bild)
Att dessa faktorer är de mest lämpliga, är svårt att veta. Vad det handlar om, är att dessa faktorer sammantaget ska ge ett avtryck, en förklaring till varför söktrycket till ekonomiprogrammet på gymnasiet har ökat för varje år, i det tidsintervall som studeras. Citat här från boken:
En av fallstudiens starka sidor är att den tillåter forskaren att använda en rad olika källor, en rad olika typer av data och en rad av olika typer av forskningsmetoder i undersökningen. Den inte bara tillåter detta, den inbjuder och uppmuntrar faktiskt forskaren att göra det. (ibid)
Dessa ord ger en viss trygghet i forskningsprocessen. Den antyder också att det är svårt att entydigt att peka på vad som rätt eller fel, det handlar till stor del om tolkning, ett sätt att förstå ett sammanhang.
Ekonomisering Media
22
I inledningen beskrivs att syftet med mitt examensarbete är att söka en eventuell förklaring mellan ekonomiseringen av samhället och det ökade intresset för att studera på gymnasiets ekonomiprogram. I inledningen och under avsnittet teori beskrivs hur den ekonomiska aktiviteten i samhället har ökat de senaste trettio åren. I avsnitt 5, empiri syns det tydligt av grafen hur intresset för att söka ekonomiprogrammet som förstahandsval har ökat för varje år i det intervall som studien har. Lite förenklat skulle den ekonomiska aktiviteten i samhället kunna illustreras med en graf. Den skulle då ha positiv lutning på samma sätt som "sök-grafen" till ekonomiprogrammet har. Trots samma lutning i det tidsintervall som studeras, går det inte att endast utifrån det att dra slutsatsen att det finns en förklaring. Det kan i teorin finnas ett svagt samband, men intresset för att söka ekonomiprogrammet kan i huvudsak bero på andra förklaringar, som inte fångas upp av "ekonomi-grafen". Givetvis kan även det motsatta gälla, att det finns ett starkt samband, men som inte går att bekräfta endast utifrån grafernas utseende. Det kan tyckas att det finns vissa likheter med den modell som valts, en förklarande fallstudie avseende ekonomiseringen av samhället och multipel regressionsanalys. Det sistnämnda hör till kvantitativ studie. Citerar här: " Med ett gemensamt namn kallas sådana modeller, där man har fler än en förklarande variabel, för multipla regressionsmodeller."
(Anderson&Jorner&Ågren, 2011, s.83). Det blir helt enkelt fler förklarande faktorer, starkare analys. Det som studeras i min fallstudie liknar det på många sätt, då fler variabler/källor tas in i den kontext som studeras för bättre kunna befästa ett samband. I denna fallstudie läggs det in källor som samhällets ekonomi, motivationsteorier och media. De två sistnämnda blir faktorer som hör ihop med ekonomiseringen. Media som ett isolerat begrepp kan inte påverka, det måste finnas ett budskap, genom media som förmedlas och påverkar. Det samma gäller motivationsteorier. De måste befinna sig i ett sammanhang, en social verklighet (på föregående sida citerades: ..// sociala relationer och processer har en tendens att vara
sammankopplade..//..). Valet har blivit att arbeta med dessa tre källor och problematisera dessa
i den kontext de befinner sig i.
I inledningen ställdes två frågor i anslutning till syftet. Dessa är: - om det är möjligt att tolka och förstå uppgången bland förstahandssökande till gymnasiets ekonomiprogram utifrån ekonomiseringen av samhället, hur ser den då ut? Samt: - finns det alternativa tänkbara förklaringar till uppgången av sökande till ekonomiprogrammet? Det är framförallt fråga nummer ett problematiseringen sker utifrån. Givet att fråga ett ges en tolkning och förståelse, så är den andra frågan ändå relevant. Det kan finnas fler orsaker, än de som problematiseras och dessa alternativa kan förstärka. Det kan också vara så att fråga ett, inte går att besvara, men väl fråga två.
23
6.1 Ekonomi, inre och yttre motivation samt media
Under punkt 2.2 beskrivs vad som avses med begreppet ekonomisering. Finansmarknaden avreglerades i Sverige för ca. trettio år sen och hur ekonomin har globaliserats. Det öppnade upp för en mer likvid börshandel. Där beskrivs hur samhället har blivit alltmer integrerat i den finansiella ekonomin. Det har även kommit skattemässigt gynnsamma sparformer i form av ISK. Sammantaget har ekonomin vuxit bra, vilket har bland annat drivit upp priset på bostäder. Möjligheten att bli rik på aktieaffärer eller andra värdepapper har också ökat. Sammantaget påverkar det här hela samhället på olika sätt. Under 2.2.1 beskrivs hur denna ekonomiska aktivitet märks i samhället. Det är ett kontinuerligt flöde av siffror och ord, i monetär och informativ form. Mediet för detta är till stor del internet. I samma stycke refereras till Grankvist bok, Den stora bubblan - Hur tekniken formar vår världsbild. Han sätter in internet och sociala medier i ett sammanhang, likt jeans, hamburgare och tuggummi och USA och menar att de sociala medierna har samma betydelse, en kultur helt enkelt. Internet är väl utbyggt. Av 00-talisterna har 100% tillgång till internet och 99% använder YouTube. Ungdomar nås via dessa medier av en stor massa information, ofiltrerad reklam. Detta har sannolikt en påverkan på vilka beslut man fattar. Det är i det här sammanhanget som motivationsteorierna blir speciellt intressanta. I stycke 2.3.1 beskrivs inre och yttre motivation. En egenskap hos det yttre motivationsfaktorerna är att de ligger utanför individens kontroll. De inre skapas av människan själv. Av figuren under 2.3.1 kan man se att yttre motivationsfaktorer beror på förhållanden i samhället. Exempel på dessa, är kultur, religion, generationer, rådande diskurser. Inre dito är ex. uppfostran i den tidiga barndomen. I detta stycke finns en sammanfattning med lånat citat från boken: "slutligen kan motivation skapas av samhället. Nationella kulturer, värderingar i samtiden, konjunkturer och liknande kan smitta av sig på individens motivation". Sammantaget är det här väldigt intressant, det visar att det finns ett samband, mellan de källor som problematiseringen sker utifrån.
Det är i den här kontexten valet av utbildning blir intressant. Av grafen i avsnitt 3, framgår det att den genomsnittliga ökningen av elevers förstahandsval till ekonomiprogrammet har i snitt ökat med 7,7% per år. Det är en väldigt hög siffra. Självklart är den inte okänd för skolväsendet. Under 2.3 citerades vad pedagogen Dewey sa i en skrift 1929: ..//..there is a pressure for
immediate results, for demonstration of a quick, short-time span of usefulness in school..//..Results tend to be directly grabbed, as it where, and put in to operation by teachers.
I detta stycke har det analyserats hur ekonomin som väsen och realitet, når ut till medborgarna via olika sociala medier. En stor andel av den grupp som är i det åldersintervall som studeras är frekvent på internet och här har även faktorer lyfts fram som pekar på att både ekonomin och sociala medier har en stor betydelse. Också motivationsfaktorer har här studerats.
Idén är att motivation kan styras och påverkas av ex. kultur och rådande diskurser i samhället. Det här stycket avslutas med att återkoppla till några rader från stycke, 2.3.1: "tanken på att människor har ett inre, eller grundläggande motiv för att utveckla sin kompetens, behärska sin miljö och att använda nya färdigheter".
24
6.2 Ekonomi, målorienteringsteorin samt media
Att sikta mot ett mål att vilja något bestämt. Det kan exempelvis uttryckas i att välja en bestämd gymnasieutbildning. Vid stycke 2.3.2 tas målorienteringsteorin upp. Den anknyter till vad. Teorin utgår från att elever har olika orsaker till att arbeta/prestera med skolämnena. Det finns en teori som åsyftas i teoridelen som heter innehållsteorier, som också fokuserar på vad som motiverar individen. Min hypotes är att ekonomiseringen påverkar eleverna. Så pass mycket att det märks i utbildningsval. Målorienteringsteorin kan sedan delas upp i två delar, uppgiftsorienterande och ego-orienterande. För det uppgiftsorienterande står själva lärande och lärostoffet i fokus. I det Ego-orienterande står eleverna själva i fokus och anstränger sig för att uppfattas positivt av andra. I det här sammanhanget är även Bergs artikel om att vissa elever ser skolan som en biljett till ett intressant yrkesliv, och inte ett tvång, intressant. Allt det här betraktas sedan i en kontext av ekonomisering.
Strömberg har skrivit en artikel i Ekonomisk debatt, Mediers inflytande på ekonomisk politik. Den tas upp den under punkt, 2.4.1. Han nämner bland annat McComb och Shaw som 1972 utvecklade teorin för medier som "agendasättare". Teorin bygger på att medier kan ha svårt att säga till folk vad de ska tänka men de kan påverka vad folk tänker på. I samma stycke tas även, Influencern och YouTube-profilen Therese Lindgren upp. I samband med att gymnasieansökan öppnades upp för Sveriges niondeklassare (2018) inledde Teknikföretagen ett samarbete med henne. Resultatet blev YouTube-serien, " Therese testar teknik" I denna serie testar hon olika typer av tekniska lösningar. Teknikföretagens chef pekar på att Skolverkets preliminära siffror antyder, att fler tjejer söker teknikprogrammet. Hon uttrycker det som en "Therese-effekt". Ovanstående visar att sociala medier har inflytande på hur elever söker gymnasieprogram. Även teoribildningen av McComb och Shaw från 1972 antyder att media kan påverka. En influencer är en person som på olika sätt arbetar med att påverka andra människor, nästan uteslutande genom sociala medier. Det är givetvis en affärsmodell. En influencer kan tjäna mycket pengar och har ett bestämt syfte med sitt budskap.
6.3 Ekonomi, värdeperspektiv och media
Vad som till stor del analyseras är motiven till ett givet bestämt beteende bland elever som söker ett bestämt gymnasieprogram. Eccles och Wigfields har arbetat fram en teori som problematiserar studierna utifrån förväntningar och värden. Det tas upp det under 2.3.3. Ekonomiprogrammet intresserar otvetydigt många elever. Det är någonting som lockar med programmet och framtida jobb. I detta är både - inre värde och - nyttovärde intressant. Inre värde handlar om hur eleven känner glädje och lust över ett ämne, eller fler, då blir det en drivkraft i sig att studera det. Nyttovärde handlar om att eleverna inser att det som de håller på med i skolan, kommer sannolikt att vara till nytta och värde i ett framtida jobb. Det här visar att val som eleverna gör kan spegla vilka förväntningar de har på yrkeslivet ex. Lägre fram under samma stycke 2.3.3, formuleras att eleverna påverkar varandra mycket, i fråga om vilka skolämnen som är värdefulla. Här kan man ana att det kan bli lite av ett "flockbeteende". Det ger ringar på vattnet, så att säga. Det här tillsammans med sociala medier som är –
25
som är budbärare av många delar som hör till ekonomiprogrammet. En del av ekonomiprogrammet är just att förstå medier, reklam och journalistik och hur dessa samverkar. Allt detta, motivationsteorier, media, ekonomi, skola tillsammans blir interaktivt på något sätt, där det ena förstärker det andra.
Personligt värde och kostnad är två andra aspekter som Eccles och Wigfields tar upp i sin forskning. Personligt värde handlar om att när en elev upplever sig som duktig i ett ämne så, upplevs det också som ett viktigt ämne. Här finns det paralleller till stycket ovan. Det Eccles och Wigfields kallar kostnad, skulle kunna förklara varför elever väljer bort andra gymnasieprogram.
6.4 Ekonomi, motiv till beslut samt media
Vid avsnitt 2.3.4 citeras Grenholms licentiatuppsats: val av gymnasieprogram är inget som sker slumpmässigt utan det är noga övervägt..//.. I Skolverkets skrift, "Vad påverkar resultaten i
skolan" finner man att uttryck som "effektivitet", "flexibilitet", "konkurrens",
"entreprenörskap" är uttryck som dagens ungdomar är väl förtrogna med. I inledningen nämns vad den amerikanska statsvetaren, Lowi uttryckte, " ekonomi har ersatt juridik som statens språk". Det verkar som det inte bara är ett svenskt fenomen och det stärker också Skolverkets tes. I inledningen tas också upp vad Stockholm landsting uttrycker: " Kunskap om entreprenörskap och kreativitet bör genomsyra hela utbildningssystemet och vara en integrerad del i undervisningen". Trenden pekar mot ett fokus på ekonomi. En väldigt stor andel av eleverna är frekventa användare av sociala medier. Vid 2.4.1 beskrivs hur medier påverkar, med vilken kraft. Jag exemplifierar med #meetoo och Greta Thunberg. Båda dessa exemplifierar väl hur budskap kan nå fram. Titta också på Donald Trump exempelvis, hur Dow Jones påverkas av hans twitter. Eleverna blir också uppmuntrade att följa sina intressen då det söker till gymnasiet. I teoridelen nämns det också, att elever med höga meritpoäng inte önskar hjälp av SYV. Det menar att de själva kan avgöra valet, utan skolans hjälp.
I samma stycke, 2.4.1 uttrycks att det gäller i stort sett generellt, att elever inte tar någon hjälp av skolan eller skolrepresentanter i princip. Däremot påverkar föräldrar, syskon och kompisar val av gymnasieprogram. Allt pekar på en trend ovan, mot ett ökat samhällsintresse för ekonomi. Denna trend kommer sig av, anser jag av den ekonomisering av samhället som har skett de senaste trettio åren. I föregående stycke, 6.3 togs värdeperspektivet av Eccles upp. En bit in i texten beskrivs att det kan bli ett flockbeteende, när elever lär sig vilka ämnen som är värdefulla, dvs. vilka ämnen som betyder mycket för det kommande arbetslivet. Även detta passar väl in i den kontext jag har under 6.4.
Sammanfattning: i inledningen ställdes två frågor: - om det är möjligt att tolka och förstå uppgången bland förstahandssökande till gymnasiets ekonomiprogram utifrån ekonomiseringen av samhället, hur ser den då ut? Samt, : - finns det tänkbara alternativa förklaringar till uppgången av sökande till ekonomiprogrammet?
I analysdelen beskrivs hur utbrett och betydelsefullt internet och sociala medier är för gruppen. De är det mediet som ungdomar får mycket information ifrån. Motivation beskrivs i termer av inre och yttre motivation, också det faktum att motivation kan skapas av samhället, värderingar i samtiden och
26
konjunkturer kan smitta av sig på individens motivation. Sett mot ekonomiseringen visar det här att elever kan påverkas av samhällets ökade fokus på ekonomi. I samma stycke formuleras: tanken att människor har ett inre, eller grundläggande behov att behärska sin miljö. Även Deweys uttalande om hur skolan snabbt omfamnar nya rön från samhället tas upp.
Vid målorienteringsteorin fokuseras på vad som motiverar eleverna. Vidare omnämns Bergs artikel om att vissa elever ser skolan som en biljett, för ett gott yrkesliv. Under samma stycke nämns även teorin som McComb och Shaw utvecklade 1972 för medier som "agendasättare". Den visar bland annat att medier kan påverka vad folk tänker på. Här tas även upp exempel på en influencer som har påverkat vad elever har sökt för gymnasielinje. Även detta stycke fokuserar på att det går att se ett samband, få en förståelse mellan samhällstrender och hur det förmedlas och påverkar.
Eccles och Wigfields värdeperspektivteorier lägger fokus på det didaktiska hos eleverna. I korthet handlar det om att elever föredrar ämnen som de känner att det har nytta av i framtida jobb och att de påverkar varandra i det avseendet.
Då analys av själva motivbilden till att fatta beslut gjorts, har det satts i relation i vilken kontext, beslut fattas. Skolverket lyfter fram ex. uttrycken, effektivitet, flexibilitet, konkurrens,
entreprenörskap, som begrepp som dagens ungdomar är väl förtrogna med. Här tas även upp
vad amerikanska statsvetaren Lowi, uttryckte: " ekonomi har ersatt juridik som statens språk". Stockholms landsting uttrycker att kunskap om entreprenörskap och kreativitet bör genomsyra hela utbildningssystemet. Vidare tas upp hur media lätt påverkar individen. I detta finns #meetoo och Greta Thunberg som ex, även Donald Trump, som kan styra amerikanska börsen med sitt twitter. Tidigare nämndes även YouTube profilen Therese Lindgren. Slutligen finns det material som visar att elever inte påverkas av skolan då det gäller information av gymnasieprogram.
Som helhet anser jag att min analys visar, att det är möjligt att tolka och förstå uppgången bland förstahandssökande till gymnasiets ekonomiprogram utifrån ekonomiseringen av samhället. Det är tydligt att flera komponenter, egenskaper i samhället, utanför skolan påverkar valet av gymnasieprogram bland ungdomar. Analysen bygger på ett seende ur en ekonomisk kontext. Analysen visar framförallt att beslutsprocessen har flyttat utanför skolans väggar i huvudsak. Där sociala medier och ekonomi och ungdomars beteende samverkar på ett aktivt sätt. Av diagrammet i kapitel 5 framgår det, att de övriga högskoleförberedande programmen har ett vikande söktryck. Samhällsvetenskapliga programmet har dock planat ut senaste året. Teknikprogrammet har haft en svag positiv trend, men har planat ut sedan ca. 3 år tillbaka. Andra programs sökstatus påverkar också. Men det står inte i konflikt med att ekonomiseringen av samhället påverkar valprocessen.
27
7. Diskussion
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med uppsatsen är att söka en eventuell förklaring mellan ekonomiseringen av samhället och det ökade intresset för att studera på gymnasiets ekonomiprogram. Metoden som har använts är förklarade fallstudie i ekonomisering av samhället. Där en induktiv ansats har tillämpats. I korthet betyder det att någon färdig teori inte har använts, för att finna en eventuell förklaring. Problematiseringen har skett i den miljö, i vilket beslut till val av gymnasieprogram sker. Resultatet av analysen visar att det är möjligt att tolka och förstå det ökade intresset för att studera ekonomi på gymnasiet utifrån ekonomiseringen av samhället. Studien och analysen ger dock inga svar på hur starkt det går att tolka och förstå hur delarna hänger ihop. Graden av styrka ligger också i läsarens, betraktarens ögon. Den egenskapen, ligger i just detta att det handlar om tolkning och förståelse. Arbetet visar också att det kan finnas alternativa tänkbara förklaringar. Det behöver inte stå i någon konflikt med föregående frågeställning. Det kan finnas fler förklaringar som verkar parallellt.
Diagrammet i kapitel 5 visar andelen som söker till studieförberedande programmen på gymnasiet. Den mest intressanta kurvan i diagrammet är den som visar uppgången för ekonomiprogrammet. Det är utseendet på kurvan i sak som är viktig inte absoluttalen gällande sökande till programmet. Sen kan inte alla program rent matematiskt få ökad andel samtidigt. Orsakerna till att det andra programmen minskar i intresse kan vara många, men väl en delförklaring till att fler söker ekonomiprogrammet. Analysen som är genomförd, fångar naturligtvis inte upp allt. I teorin kan uppgången bero på någon sorts trend som analysen inte fångar. Eller en kombination av flera olika komponenter.
- Varför är det intressant att undersöka det jag gjort? - Vad har det med pedagogik att göra?
Skolans uppdrag handlar till stor del om att utbilda människor kunskapsmässigt för framtida jobb, men även att socialisera individen och att den enskilda människan stärks och utvecklas som individ. Sammanfattningsvis kan man säga att skolans uppdrag är väsentligt. Vilka mekanismer som styr utbildningsval är i den kontexten givande. I min analys har det framkommit att skolans olika representanter inte påverkar i någon större omfattning vilket program, eleverna ska söka till gymnasiet. Resultatet av min studie kan tolkas som att "marknaden" till stor del styr och påverkar elevers val av utbildning. Marknaden blir så att säga ett styrdon för eleverna. Det behöver inte vara ett problem, rent principiellt. Studien visar, att den här processen att välja utbildning, inte är begränsad till skolan och eleverna, utan mekanismerna är mer komplexa. I förlängningen kommer det här sannolikt att påverka både kursutbud och hur utbildningen är utformad.
