Digitalt läromedel Läromedelsanalys ur ett sociosemiotiskt perspektiv

(1)

Digitalt läromedel

Läromedelsanalys ur ett sociosemiotiskt perspektiv

Terese Öhman

Ämneslärare, gymnasiet 2020

Luleå tekniska universitet

(2)

Sammanfattning

Denna studie syftar till att analysera funktionen av och samspelet mellan semiotiska modaliteter i ett digitalt läromedel. Studien har utgått ifrån ett sociosemiotiskt perspektiv där människans behov av att tillsammans skapa betydelse ses som grunden. Den vidgade synen på textbegreppet, där text innefattar exempelvis verbaltext, bilder, illustrationer, tal och musik har också legat som grund för denna studie. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor:

• Vilka funktioner har de olika semiotiska modaliteterna i läromedlet? • Hur samspelar bild och verbaltext i läromedlet?

Den metod som användes var en kvalitativ analysmetod. Läromedlet, Språket och berättelsen 1, analyserades med hjälp av en analysmodell där övergripande struktur samt relationen mellan olika modaliteter undersöktes. Studiens resultat visade att bild och verbaltext samspelade på olika sätt i läromedlet. Modaliteterna hade även olika funktioner i läromedlet. Rubriker fungerade informativa, intresseväckande och uppmanande. Bilderna hade olika funktioner, i överlag förstärka eller förtydliga innehållet i verbaltexten men ett fåtal enbart som funktion att vara dekorativa.

(3)

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 2

3. Teoretisk utgångspunkt ... 3

3.1 Sociosemiotiskt perspektiv ... 3

3.2 Ett vidgat textbegrepp ... 5

4. Tidigare forskning ... 6

4.1 Läromedel ... 6

4.2 Textens komposition ... 7

4.3 Samspelet mellan skrift och bild ... 7

4.4 Bildens funktion ... 8

5. Metod och material ... 10

5.1 Metod ... 10

5.2 Analysmodell ... 11

5.3 Genomförande ... 12

5.4 Forskningsetiska principer ... 12

5.5 Urval ... 13

6. Resultat och analys ... 15

6.1 En obekväm vänskap ... 15

6.1.1 Exempel 1 – Om texten ... 15

6.1.2 Exempel 2 – Text ... 17

6.1.3 Samspelet mellan exempel 1 och 2 ... 19

6.2 Ett nytt liv ... 20

6.2.2 Exempel 4 – Text ... 22

6.3 Det bugande odjuret ... 25

(4)

6.4 Flickan i plast ... 30

6.4.2 Exempel 8 – Text ... 32

6.5 Hitta hem ... 36

6.5.2 Exempel 10 – Text ... 38

6.6 I otakt med tiden ... 40

6.6.2 Exempel 12 – Text ... 42

6.7 Med andan i halsen ... 45

6.7.2 Exempel 14 – Text ... 47

6.8 Oväntat möte ... 49

6.8.2 Exempel 16 – Text ... 51

7. Diskussion ... 54

7.1 Modaliteternas funktioner ... 54

7.2 Samspel mellan olika modaliteter ... 55

7.3 Didaktiska implikationer ... 57

8. Referenser ... 59

(5)

1

1. Bakgrund

Samhället har under de senaste årtiondena förändrats i rask takt och Kristina Danielsson och Staffan Selander menar i boken Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete (2014) att framför-allt den digitala teknologins utveckling medfört en förändrad syn på lärande och krav på undervisningen. I takt med detta menar Danielsson och Selander (2014) att begreppet text har kommit att förändras och numera talar man om ett vidgat textbegrepp och multimodala texter. I och med detta vill Danielsson och Selander (2014) belysa att läsningen och hanteringen av texter kommit att omfatta mer än bara det verbala skriftspråket. Bland annat kan bilder, grafer med mera vara lika ämnes- och genrespecifika som det verbala skriftspråket. I skolan innebär detta att lärare själva måste förstå hur texter fungerar för att hjälpa eleven förstå. Rune Pettersson skriver i boken

Bilder i läromedel (2014) något liknande då han menar att bilder kan tolkas olika och betraktare

kan se samband som rent objektivt inte finns där. Läraren kan då enligt Pettersson (2014) bidra till att skapa ett sammanhang för eleverna genom att själv först etablera en koppling mellan verbaltext och bild. Vidare menar Danielsson och Selander (2014) att ett didaktiskt genomtänkt sätt att arbeta med texter medför att man förstår hur lärandet kan underlättas genom att lyfta in passande texter.

Fram till 1991 fanns det en statlig myndighet, läroboksnämnden, som hade i uppgift att granska läromedel och hur deras innehåll och omfång förhöll sig till skolans läroplaner och kursplaner med målet att främja skapandet av nya läroböcker. Caroline Graeske skriver i boken Fiktionens

mångfald: om läromedel, läsarter och didaktisk design (2015) om hur denna nämnd fick sin början

på 1930-talet i förhoppningen om att bland annat reglera prisnivån. Argumentet försvann emellertid under 1940-talet och mellan 1974–1983 granskades läromedel för att kontrollera att de täckte upp nödvändiga delar ur kursen eller kursmoment i enlighet med gällande kursplan. Nämnden försvann 1991 och Graeske (2015) menar att det fanns flera anledningar bakom detta, bland annat att det var problematiskt att fastställa att läromedlen granskades objektivt. Från 1991 innebär det alltså att lärare själva bär ansvar för vilka läromedel som väjs ut. Anna Åkerfeldt och Staffan Selander skriver i artikeln Söka och värdera digitala läromedel (2016) hur detta medför ett ansvar som kräver att lärare behöver ha god kunskap kring de läromedel de väljer att använda sig av. Åkerfeldt och Selander (2016) lyfter även hur den stora mängd läromedel som finns tillgängliga idag ökar lärarens ansvar att kunna sålla och värdera vilka läromedel som anses vara passande för undervisningen utifrån gällande styrdokument. Vidare menar Åkerfeldt och Selander (2016) att man som lärare bör granska hur informationen presenteras, hur fenomen och företeelser presenteras, hur exempel används samt hur innehållet engagerar eleverna.

(6)

2

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka ett digitalt läromedel ur ett sociosemiotiskt perspektiv för att se hur bild och skriven text samspelar. I studien kommer ett digitalt läromedel utformat för kursen svenska 1 på gymnasiet att analyseras. Utifrån syftet har två frågor formulerats:

1. Vilka funktioner har de olika semiotiska modaliteterna i läromedlet? 2. Hur samspelar bild och skrift i läromedlet?

(7)

3

3. Teoretisk utgångspunkt

Detta avsnitt redogör studiens teoretiska utgångspunkt. Först kommer det sociosemiotiska perspek-tivet att presenteras och därefter presenteras ett vidgat textbegrepp.

3.1 Sociosemiotiskt perspektiv

Den teori som kom att kallas sociosemiotik grundades av den engelske språkforskaren Michael Halliday. Björkvall skriver i boken Den visuella texten: multimodal analys i praktiken (2009) att teorin i sig är en socialt orienterad teori vilket första delen av begreppet socio- pekar på. Människans behov av att tillsammans skapa mening antas vara grunden till betydelseskapandet. Varför språket och andra kommunikationssätt ser ut som de gör kan förklaras utifrån de sociala sammanhang de verkar i enligt den sociosemiotiska teorin. Den anda delen av begreppet är -semiotik, vilket Björkvall (2009) menar syftar på teorins ansats i olika typer av betydelser. Semiotik är nämligen läran om betydelser. Betydelseskapande inom sociosemiotik är alltid funktionellt, det ska vara användbart vilket innebär att kommunikationssätt utvecklas för att vara så välfungerande resurser som möjligt.

Inom det sociosemiotiska perspektivet finns det två centrala begrepp; semiotiska resurser och

semiotiska modaliteter. Björkvall (2009) beskriver semiotiska resurser som meningsskapande

material som när de organiseras skapar betydelse. Ett exempel på en semiotisk resurs är bokstäver. Bokstäver kan organiseras i skrift och på så sätt skapa en betydelse. Denna organisering bildar då i sin tur semiotiska modaliteter. Björkvall (2009) beskriver därmed semiotisk modalitet som en organiserad uppsättning av semiotiska resurser. Exempel på semiotiska modaliteter är bilder, illustrationer, skrift och tal. Det sociosemiotiska perspektivets syn på text utgår ifrån att betydelser kan uttryckas i exempelvis skrift, bild och musik. Björkvall (2009) menar att en multimodal text därmed ska analyseras i sin helhet trots att de olika delarna av texten, exempelvis verbaltext och bild, uttrycker olika saker.

Inom det sociosemiotiska perspektivet lyfter Björkvall (2009) en viktig aspekt, relationen mellan verbaltext och bild. Det går alltid att i viss mån relatera bild och verbaltext till varandra enligt Björkvall (2009) men relationen kan beskrivas på olika sätt. Vid en multimodal textanalys måste man enligt Björkvall (2009) nämligen kunna urskilja olika semiotiska resurser i en text samt relatera olika semiotiska modaliteter (exempelvis verbaltext och bild) till varandra. Vidare menar Björkvall (2009) att det måste finnas en meningsfull relation mellan textens olika delar, den måste hänga ihop, för att vara meningsfull. Detta brukar kallas för textbindning. Björkvall (2009) använder sig av tre begrepp, förankring, illustration och avbytning, för hur man kan förklara relationen mellan skrift och bild. Begreppen är lånade av Roland Barthes, och de har haft stor betydelse inom semiotiken för hur man beskriver relationen mellan skrift och bild. Förankring

(8)

4

innebär att verbaltextens innehåll hjälper läsaren förstå betydelsen i bilden. Denna förankring kan även fungera omvänt, det vill säga att bilden specificerar eller klargör verbaltextens betydelse. Denna omvända förankring kallar Barthes för illustration. Avbytning innebär att verbaltexten och bilden med deras skilda betydelser kompletterar varandra tillsammans och skapar en annan större förståelse för textens betydelse. Ett exempel på en sådan relation menar Björkvall (2009) är teck-nade serier där det teckteck-nade bygger vidare på det skrivna och det skrivna bygger vidare på det tecknade. Relationerna mellan verbaltext och bild kan dock utvecklas. Björkvall (2009) menar bland annat att verbaltext och bild kan ha samma betydelse men även tvärtom att verbaltext och bild kan ha motstridiga betydelser och istället skapa en kontrast. Christoffer Dahl ansluter sig till detta i sin avhandling Litteraturstudiets legitimeringar: analys av skrift och bild i fem läromedel i

svenska för gymnasieskolan (2015) genom att lyfta in en fjärde typ av relation mellan verbaltext

och bild vilken innebär att verbaltext och bild fungerar som parallella utsagor, de ger uttryck för samma betydelse. Denna fjärde typen av relationer mellan verbaltext och bild är framtagen av Radan Martinec och Andrew Salway i artikeln A system for image-text relations in new (and old)

media (2005).

Som tidigare nämnt är det viktigt vid en multimodal textanalys att urskilja hur semiotiska modaliteter relaterar till varandra. Björkvall (2009) menar att man kan beskriva denna relation uti-från visuella avgränsare. Dessa avgränsningar skapar kontrast i texten genom bland annat färg, form, storlekskillnader, avstånd mellan semiotiska resurser och inramningar. Avgränsningarna menar Björkvall (2009) kan i sin tur vara tydliga eller svaga. Tydliga avgränsningar ser vi exempel-vis genom kontrasterande färgstarka inslag eller tjocka inramningar, som på så exempel-vis skapar en symbolisk skillnad mellan de semiotiska resurserna. Svaga avgränsningar skapar istället en sorts gemenskap och samhörighet mellan de olika semiotiska resurserna.

Beroende på hur man placerar olika textelement i relation till varandra kan de semiotiska modaliteterna få olika informationsvärde. Detta ser vi bland annat i reklam då man placerar det redan kända till vänster och den nya till höger. En annat sätt man tilldela något ett visst informationsvärde är att placera något högt, därmed ge det en idealiserad status, jämfört med det som placeras lägre och därmed ses som mer jordnära.

Vidare kan även relationen mellan olika textelement ordnas hierarkiskt och därmed försvaga eller förstärka informationsvärdet. Detta kallar Björkvall (2009) visuell framskjutenehet. Genom exempelvis variation av typsnitt, teckenstorlek, bildstorlek, placering och färg kan man berätta för läsaren vad som är viktigare än något annat i en text.

(9)

5

3.2 Ett vidgat textbegrepp

Björkvall (2009) skriver om begreppet text och hur det inom forskning och språk- och litteratur-vetenskapen oftast är bundna till verbalspråk, alltså skrift eller talat språk. Björkvall (2009) vidgar denna definition av textbegreppet och menar att även visuella element, som inte är skriftspråkliga, inkluderas som text. Det visuella är enligt Björkvall (2009) både bilder och illustrationer men även själva textlayouten i sig. Skrivna texter har ofta bilder och den skrivna textens betydelse är alltid i någon utsträckning kopplad till bilden. Björkvall (2009) menar även att detta fungerar båda vägar och den skrivna texten är således även kopplad till bildens betydelse. Dessa texter, som innefattar mer än en kommunikationsform, kallas för multimodala och de kan exempelvis bestå av skrift och bild, tal och musik eller rörlig bild och musik.

En ännu bredare definition av textbegreppet finner vi i Anna Gunders studie Forming the Text,

Performing the Work – Aspects of Media, Navigation and Linking (2001) där hon menar att alla

produkter skapade av människan med ett teckensystem kan förstås som text. Gunders (2001) breda syn på text kommer från ett semiotiskt perspektiv, där alla mänskliga symbolsystem kan studeras som språk. Gunder (2001) menar alltså att text kan förstås som ”signifying elements in any form arranged in any way” (Gunder, s.4). Därmed kan, enligt Gunder, texter vara ex. målningar, manuskript, vaser och trädgårdar. För detta arbete behövs däremot inte denna breda definition av textbegreppet utan Björkvalls definition av textbegreppet blir mer passande.

(10)

6

4. Tidigare forskning

Den tidigare forskning jag valt att bearbeta har valts ut på grund av dess relevans till studiens syfte och frågeställningar. De utgångspunkter jag har valt är ”läromedel”, ”textens komposition”, ”samspelet mellan verbaltext och bild” samt ”bildens funktion”.

4.1 Läromedel

Anna Åkerfeldt och Staffan Selander skriver i artikeln Söka och värdera digitala läromedel (2016) om hur det länge funnits resurser, som använts som stöd för lärande. Går vi tillbaka till Antiken finner vi att man genom talet förmedlade information till åhörarna. Att tala och lyssna var således de resurser man använde för lärande. Kristina Danielsson och Staffan Selander skriver i boken Se

texten! (2014) att talaren kunde använda sig av olika modaliteter förutom bara det talade ordet,

exempelvis gestikulera, tala i varierande tempon och intonation, men även vart personen i rummet var placerad. Hoppar man sedan fram till 1558 så finner vi enligt Åkerfeldt och Selander (2016) den första publicerade läroboken med titeln ”Dialektik” skriven av Peter Ramus. I och med publiceringen av Ramus bok gick lärande till att vara en tyst och läsande aktivitet till skillnad från tidigare då lärande varit en talande och lyssnande aktivitet.

Läroboken kom sedan under 1800-talet att få en stor betydelse i och med att folkskolan utformades. Läroboken var under denna tid en konkretisering av läroplanen menar Selander och Kress i boken

Design för lärande (2010). Allt som räknades som kunskap i skolan fylldes i de läroböckerna.

Läroboken var från denna tid dominerad av verbaltext, ofta berättande istället för faktaspäckat, enligt Danielsson och Selander (2014) med enstaka reproducerade målningar eller illustrationer baserade på fakta. Detta kom att förändras på 1960-talet då bilden kom att få ta allt större inslag i läroböckerna. Danielsson och Selander (2014) menar att bilden då fick ta rollen som mer berättande medan skriftspråket blev mer faktabaserat. Hur bilden och verbaltextens funktion förändrats menar Danielsson och Selander (2014) tydliggör att det inte är underförstått huruvida bild eller verbaltext ska fungera informerande respektive berättande.

Åkerfeldt och Selander (2016) menar att trenden med läromedel har fortsatt dominera än idag. Läroboken och tryckta läromedelsmaterial har däremot på senare tid kommit att utmanats av digitalt material. Man antar inte längre att läroboken innehåller all information som skolan ska använda och bearbeta enligt Selander och Kress (2010), utan den ska ofta kompletteras med information på nätet. Danielsson och Selander (2014) menar även att det på grund av genombrottet för digitala medier kommit lärspel och applikationer för digitalt lärande som medför att man pedagogiskt på ett mer avancerat sätt kan använda sig av mobila resurser. Denna förflyttning menar Selander och Kress (2010) utvidgar vår förståelse av begreppet text. Den vidgade synen på vad text kan vara medför enligt Björkvall (2009), Selander och Kress (2010) att det blir allt viktigare att

(11)

7

granska kombinationen av bild och verbaltext. Danielsson och Selander problematiserar däremot de digitala läromedlen och menar att de ofta görs som exempel av den tryckta versionen och på så vis ligger nära den tryckta versionen. Dessa digitala läromedel görs därmed inte så dynamiska som de skulle kunna vara, med exempelvis färg, hyperlänkar, animationer, ljud- och filmklipp. Men de menar att vi förmodligen så småningom får se exempel på digitala läromedel som utformats utan att en tryckt version legat till grund.

4.2 Textens komposition

Bilder och verbaltext är inte slumpmässigt ordnade i multimodala texter utan deras disposition är ordnad på ett sådant sätt att samband mellan textelementen skapar betydelse och därmed fungerar som text (Björkvall, 2009). Textelementens placering i det visuella rummet har enligt Björkvall (2009) möjlighet att vara betydelsebärande i sig. Detta kan i sin tur påverka både det enskilda textelementets betydelse samt betydelsen för texten i helhet. Agneta Bronäs skriver i boken Att

spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik (2011) om multimodala analyser ur ett

semiotisk-didaktiskt perspektiv. Bronäs (2011) menar som Björkvall (2009) att textelementens placering skapar betydelse utöver det enskilda textelementets betydelse. Enligt Bronäs (2011) av-slöjar textens komposition vilken information som är viktig, detta görs bland annat genom centrum och periferi. Det som placeras i centrum eller i förgrunden anses vara det viktigaste och därmed vara huvudinformationen medan det i periferin anses vara mindre viktigt.

Jana Holanova har skrivit en artikel om hur läsare interagerar med multimodala texter i samlingen

Ett vidgat textbegrepp (2007). Med hjälp av ögonrörelseundersökningar studerade Holanova

(2007) hur avståndet mellan bild och verbaltext påverkade relationen mellan modaliteterna. Studien visade att en separerad grafik, där verbaltext och bild inte integreras med varandra i kompositionen, leder till att läsaren läser verbaltexten och bilden separat och inte som en enhet. En integrerad grafik, där bild och verbaltext integreras i kompositionen, leder till att läsaren läser i den föreslagna ordningen både bild och verbaltext. Bilden lästes således i anslutning till den verbaltext som var relevant. Holanovas (2007) slutsats var därmed att ett kortare avstånd mellan verbaltext och till-hörande bild leder till att de läses som en helhet och tillsammans skapar betydelse.

4.3 Samspelet mellan verbaltext och bild

Staffan Selander lyfter i boken Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik (2011) att multimodal analys, att förstå sambandet mellan verbaltext och bild, av läromedel är viktigt för att förstå vilken kunskap som erbjuds. Vidare diskuterar Selander (2011) skillnaden mellan digitala och tryckta texter. Utseendemässigt menar Selander (2011) att texterna är lika men att de digitala

(12)

8

texterna erbjuder mer interaktion mellan läsare och text, vilket kan leda till att läsaren skapar samband mellan bild och verbaltext.

Margareta Wallin Wictorin diskuterar i boken Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och

praktik (2011) varför bilder ska användas i läroböcker. När det kommer till relationen mellan

verbaltext och bild menar Wallin Wictorin (2011) att det finns många svårigheter i förmågan att flytta sig mellan verbaltext och bild. För att kunna läsa verbaltext och bild som en helhet krävs det av läsaren att kunna förstå verbaltextens samt bildens budskap och hur dessa budskap hänger ihop. Wallin Wictorin (2011) lyfter däremot att bild i samspel med verbaltext kan fungera mer effektivt vid inlärning eftersom bilden hjälper läsaren skapa minnesbilder i högre utsträckning än vad verbal-texten kan. Verbaltext och bild i samspel är även viktigt för att förtydliga vilket budskap en bild ska ha. Bilder kan nämligen tolkas olika men när bilden ska uppfattas som information, framförallt i läromedel, måste verbaltext förtydliga vilken tolkning som är den relevanta.

4.4 Bildens funktion

David Whitling & Malin Kågerman Hansén diskuterar i boken Att spegla världen:

läromedels-studier i teori och praktik (2011) bildens funktion i läromedel. Bilden kan fylla en mängd

funktioner i läromedel och valet av en bild är valt med en eller flera funktioner i åtanke. Valet kan exempelvis vara mellan att lyfta in en tecknad bild eller en fotograferad bild. Tecknade bilder fungerar exempelvis bättre när man vill illustrera ett händelseförlopp, en process eller berättelse. Fotografin är i sin tur mer fördelaktiga när man vill skapa en närvaro och skapa en koppling till verkliga miljöer, personer eller företeelser. Vidare menar Whitling & Kårman Hansén (2011) att bildens funktion kan vara att förklara eller förtydliga verbaltexten, exempel på sådan bild är ett diagram. Andra bildfunktioner kan vara att skapa en stämning för läsaren, exempelvis när en bild lyftes in i en novell. Ytterligare bildfunktion kan vara att man vill använda bilden för att provocera fram en diskussion, ifrågasätta verbaltexten eller problematisera verbaltexten. Vilken funktion bilden än ska fylla menar Whitling & Kågerman Hansén (2011) att läsaren med fördel ska stanna upp och fundera över bildens roll i relation till verbaltexten.

Rune Petterson skriver i boken Bilder i läromedel (2014) om hur forskningen och enkätsvar visat att det kan finnas flera hundra syften med en bild. Petterson (2014) skriver om flertalet tänkbara funktioner som en bild kan ha och en av de är bland annat dekorativ funktion som innebär att bildens huvudsyfte är utsmyckning. Petterson (2014) menar att denna typ av bildfunktion inte är att föredra i läromedel men att den kan bidra till att eleverna lättare minns det de läser ifall det finns ett tydligt samspel. Likt dekorativ funktion finns det förvirrande funktion vilket uppstår när en dekorativ bild inte samspelar med verbaltexten. Pettersson (2014) poängterar däremot att det emellertid inte är troligt att syftet är att skapa förvirring men att tolkningsmöjligheten leder till det. En annan funktion är en föreställande funktion där bilderna berättar samma historia som texten och Pettersson (2014) menar att dessa bilder på så vis inte förändrar betydelsen för

(13)

verbal-9

texten. Denna funktion menar Petterson (2014) däremot kan bidra till förståelsen av verbaltexten och göra det lättare att minnas innehållet. Ännu en funktion är förklarande funktion som innebär att bilderna förklarar sådant som i verbaltexten är svårt att förstå. Ytterligare en funktion är

informativ funktion som syftar till att bilden ska förmedla information om hur någonting fungerar,

hur det ser ut eller var det finns. Dessa bilder brukar även benämnas som kunskapsbilder och åter-finns ofta i faktaböcker, uppslagsböcker och läroböcker. Till sist har vi konativ funktion där den funktionella tyngdpunkten ligger på mottagaren. Bildens uppgift är i det här fallet att väcka reaktioner hos mottagaren, få den att ändra attityd, förstå någonting eller inse någonting. Dessa bilder är vanligt förekommande i reklam, propaganda och underhållning.

(14)

10

5. Metod och material

I detta avsnitt beskrivs vilken metod som valts för denna studie, den analysmodell som kommer att användas och en diskussion gällande forskningsetiska principer. I denna studie kommer en kvalitativ analysmetod att användas. Fejes och Thornberg beskriver i boken Handbok i kvalitativ

analys (2009) kvalitativ analysmetod som en metod där syftet är att förklara eller beskriva

någon-ting. Den data (det digitala läromedlet) kommer att analyseras och förstås med hjälp av en analys-modell som är framtagen av Danielsson och Selander och återfinns i boken Se texten! (2014).

5.1 Metod

Fejes och Thornberg redogör i boken Handbok i kvalitativ analys (2009) för två forskningsgrenar inom den samhällsvetenskapliga forskningen; kvantitativ och kvalitativ. Kvantitativ forskning handlar om numeriska värden och vill genom numeriska värden förklara något. Den behandlar frågor som hur många eller hur mycket. Den kvalitativa forskningen beskriver Ahrne och Svensson i boken Handbok i kvalitativa metoder (2011) handlar istället handlar om att förstå det som analyseras. Vid användning av kvalitativ metod för att få svar på frågor finns det huvudsakligen tre olika tillvägagångssätt: observationer, intervjuer och textanalys. Observationer genomförs när forskaren själv ska skapa förståelse för hur någonting sker och varför det sker. Intervjuer används när forskningen vill svara på vad människor tycker eller tänker eller varför de gör vissa saker. Vid textanalys används exempelvis dokument, bilder eller texter för att skapa förståelse.

Det går att rikta kritik mot både kvantitativ och kvalitativ metod. Ahrne och Svensson (2011) menar bland annat att människor för det mesta har hög tilltro till siffror och numeriska värden och på så vis kan det användas för att snedvrida information. I sin tur kan kvalitativa undersökningar kritiseras för att det inte är representativt för en större population och inte lika statiskt säkerställt som kvantitativ forskning. Däremot måste man ta i beaktning vilket syfte man har med den valda metoden enligt Ahrne och Svensson (2011) då huvudsyftet med kvalitativ forskning inte är att mäta någonting utan alltid är att finna specifika fenomen, egenskaper eller faktorer.

Den metod man väljer att använda sig av i en studie menar Ahrne och Svensson (2011) beror på det syfte och frågeställningar studien ämnar svara på. Däremot finns det även traditioner inom det ämnesområde som forskningen skrivs för. Inom samhällsvetenskaper är det exempelvis vanligare med kvalitativ forskning medan inom naturvetenskapen är det vanligare med kvantitativ forskning. I denna studie lämpar det sig att använda sig av en kvalitativ metod då det är vad som krävs för att besvara studiens syfte och frågeställningar.

(15)

11

5.2 Analysmodell

Den analysmodell som jag kommer att utgå ifrån är Danielsson och Selanders (2014) Modell för

ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter (se bilaga 1). Modellen har fyra kategorier, som

enligt Danielsson och Selander är väldigt omfattande och därmed kommer jag göra en begränsning och inte beröra alla fyra kategorier. De fyra kategorier som modellen innehåller är: textens över-gripande struktur och iscensättning, samspelet mellan textens delar, verbalt bildspråk och explicita och implicita värderingar. De två kategorier som är relevanta för studien är de första kategorierna,

textens övergripande struktur och iscensättning och samspelet mellan textens delar, eftersom

undersökningen ämnar undersöka dispositionen av modaliteter, modaliteternas funktion samt hur modaliteterna samspelar med varandra. Modellen fokuserar även på två olika aspekter, ett på

modalt textfokus och det andra på ett didaktiskt fokus. Jag kommer enbart använda mig av

multi-modalt textfokus eftersom jag ska analysera ett digitalt läromedel och inte titta på dess didaktiska användning.

Textens övergripande struktur och iscensättning är den första kategorin och Danielsson och Selander (2014) fokuserar den på anslag, sekvensering och tematisk orentiering. Det handlar om att man ska närma sig texten, både ytligt och djupgående, genom att få en överblick över textens övergripande struktur. Anslag handlar om att man utifrån en snabb överblick bildar sig en förståelse om vilken typ av text det är man möter och vilka förväntningar man har på texten. Sekvensering berör hur informationen i texten är ordnad och om strukturen bjuder in läsaren till att läsa texten i en viss ordning. De frågor Danielsson och Selander (2014) använder sig av när de analyserar

anslag och sekvensering är: Utgörs texten av kompakta stycken verbaltext som bjuder in till att

läsas ”från början till slut”? Utgörs texten av stycken av verbaltext kombinerat med andra resurser, så som bilder, som bjuder in till en mer svårtolkad läsordning? Vilken funktion, innehållsrik eller estetisk, verkar det som att illustrationerna har? Den tematiska orienteringen går mer in i innehållet och tittar på vad texten handlar om och hur det är ordnat. Frågor Danielsson och Selander (2014) lyfter fram vid en sådan analys är: Rör sig innehållet från det generella till det specifika? Börjar man med något tankeväckande för att fånga läsarens intresse? Utgår man ifrån något känt för att sedan presentera det nya? Vid analys av den tematiska orienteringen tittar man även på vad de

visuella resurserna (semiotiska modaliteter) erbjuder texten. Man skaffar sig då en överblick över

vilka val som gjorts av olika slags skrift, exempelvis rubriker, bildtexter och inledning men även vilka andra semiotiska modaliteter, exempelvis diagram, tabeller och illustrationer av olika slag, som har valts. Man kan börja med att fundera över rubrikerna och vilken funktion de uppfyller. En rubrik kan vara ett faktapåstående som fungerar som en sammanfattning av det viktigaste eller så kan det vara formulerat för att locka till läsning. Efter detta lämpar det sig att analysera vad av-vikande textslag, som textrutor och ingresser med mera har för funktion. De avav-vikande textslagen kan ha som funktion att sammanfatta det viktigaste, ge ”extrainformation” eller locka läsaren till vidare läsning. Därefter kan man undersöka färg och hur det signalerar vad som är viktigt eller oviktigt i en text. Kontraster i färg kan användas för att framhäva vissa delar exempelvis genom att

(16)

12

använda skarpa färger medan det mindre viktiga blir perifert genom användningen av blekare färger. Om det förekommer symboler är det aktuellt att analysera dem och hur de används för att påverka läsarens inställning och värdering till den information som den får ta del av vid läsningen. Till sist kan man analysera illustrationer och då kollar man på vad som är tydligt uttryckt eller vad som lämnas underförstått, vilka eventuella förgivettaganden illustrationen bygger på.

Andra steget i analysmodellen är att analysera samspelet mellan textens delar, vilket handlar om att se hur skriven text och bilder samspelar med varandra. Danielsson och Selander (2014) menar att man kan börja med att analysera de olika verbala textslagen och hur de samspelar med varandra. Exempelvis rubriker och brödtext, faktarutor, sammanfattningar, uppgifter och frågor med mera. Därefter fokuserar man på samspelet mellan olika slags bilder. Man kan då ställa sig frågorna: Vad berättar bilderna var för sig? Går det urskilja en sammanhängande idé mellan de olika bilderna? Till sist analyserar man samspelet mellan verbaltext och bilder, om de stämmer överens med varandra och om det som finns i verbaltexten är lätt att hitta i bilderna samt tvärtom. Frågor man kan ställa sig är: Hur samspelar verbaltext med bild? Fördjupar eller förstärker bilden innehållet i verbaltexten eller fungerar den enbart som utsmyckning? Säger sidan eller uppslagets layout något om det som presenteras, exempelvis vad som är centralt eller perifert, vad som är nytt respektive vad som tas för givet?

5.3 Genomförande

Utifrån Danielsson och Selanders ovan beskrivna analysmodell har ett digitalt läromedel analyserats. Analysmodellen består av fyra kategorier men i studien har enbart två av dessa kategorier berörts eftersom det är de kategorierna som varit relevanta utifrån studiens syfte. Först har den första kategorin, övergripande struktur och iscensättning, behandlats och sedan har den andra kategorin, samspelet mellan textens delar, behandlats under avsnittet Resultat och analys. För att förtydliga resultatet i analysen har bilder använts och de benämns som Bild 1, bild 2 osv.

5.4 Forskningsetiska principer

Att forskning bedrivs i ett samhälle och att det görs på ett korrekt sätt framkommer i vetenskaps-rådets skrift God forskningsed (2017). Detta ställer krav på samhällets medlemmar att bedriva forskning, att forskning bedrivs på väsentliga frågor och att forskningen håller hög kvalitet. Vetenskapsrådet (2017) menar även att forskningens nytta kan uppfattas i vid bemärkelse och att forskning kan leda till bland annat skapandet av fler och nya produkter men även främja värden som har att göra med kritiskt tänkande och vitaliserad samhällsdebatt. Denna studie genomförs i syfte att öka kunskapen om multimodalitet i digitala läromedel. I avsnittet bakgrund klargörs det

(17)

13

även att det i dagsläget saknas en myndighet som granskar läromedel vilket innebär att den forskning jag ämnar bedriva i denna studie är befogad.

Vetenskapsrådet (2017) menar att forskningsetik är ett brett område som i stor utsträckning kommit att beröra frågor om hur personen som medverkar i forskningen får behandlas. För att individer som medverkar i forskning ska skyddas finns individskyddskravet. Då det huvudsakliga käll-materialet som används i denna studie för att besvara syfte och frågeställningar är ett digitalt läromedel görs det inga intervjuer med författarna och inte heller några observationer gällande hur läromedlet används i ett klassrum. Därmed kommer jag inte vidare beröra frågor som berör individskyddskravet.

5.5 Urval

Utifrån studiens syfte och frågeställningar har jag valt att analysera ett digitalt läromedel och begreppet ”digitalt läromedel” kommer i studien att begränsas till digitala resurser som är ut-vecklade för att användas i undervisningen. Utifrån Åkerfeldt och Selanders benämning: ”Digitala tillämpningsprogram som är utvecklade för att användas i undervisningen och har ett uttalat kunskapsinnehåll.” Andra digitala resurser, som inte är utvecklade för utbildning och lärande, kan användas i undervisning och därmed fungera som ett digitalt läromedel men i denna studie har jag valt att göra en begränsning till förlagsutgivna läromedel för svenskämnet i gymnasieskolan. Det digitala läromedel som valdes ut för studien är Språket och berättelsen 1 som gavs ut av Gleerups utbildning år 2015. Läromedlet är skrivet av två författare, Linda Gustafsson och Uno Wivast. Språket och berättelsen 1 (2015) är utformat och heltäckande för kursen Svenska 1 på gymnasiet och är utformat efter rådande läroplan. Läromedlet valdes ut på grund av att det är relativt nyproducerat och därmed är utformat efter den rådande läroplanen vilket innebär att det är ett högst aktuellt läromedel att använda sig av i undervisningen och således analysera innan användning.

Läromedlet utgörs huvudsakligen av två huvuddelar; Temadel och Momentdel. Studien kommer att begränsas till den första delen som är Temadel på grund av den tidsram som getts. Vidare har den delen av läromedlet valts ut då den ur ett vidgat textbegrepp lämpar sig, då läromedlet utger den delen av läromedlet vara menad att träna elevers läsning. Ur ett vidgat textbegrepp är således läsning inte begränsat enbart till den verbaltext som förekommer på sidorna utan även övriga semiotiska modaliteter. Temadel innehåller 33 artiklar. De 33 artiklarna är uppdelade på fem kapitel men om man bortser från det första kapitlet som är inledning blir det 32 artiklar uppdelade på fyra kapitel. Dessa fyra kapitel benämns som teman och de fyra teman är: möten och avsked, mod och styrka, lek och allvar samt verklighet och fiktion. Varje tema innehåller i sin tur två textavsnitt som vardera behandlar en skönlitterär text. Temat möten och avsked behandlar

(18)

14

exempelvis två skönlitterära texter som benämns som En obekväm vänskap och Ett nytt liv. Under varje text återfinns fyra avsnitt, vilka är: Om texten, Text, Arbeta med texten och Arbeta med språket. I min undersökning kommer jag att analysera de två första avsnitten som är: Om texten och Text för samtliga skönlitterära texter. Dessa två avsnitt kommer att analyseras som enheter eftersom de ska läsas tillsammans och avsnittet Om texten ska fungera som en inledning till den text som återfinns på nästa sida.

(19)

15

6. Resultat och analys

Analysen kommer att undersöka övergripande struktur och iscensättning samt samspelet mellan textens olika delar. Analysen är uppdelad i följande 8 avsnitt: En obekväm vänskap, Ett nytt liv, Det bugande odjuret, Flickan i plast, Hitta hem, I otakt med tiden, Med andan i halsen och Oväntat möte. Varje avsnitt består av två sidor i läromedlet; Om texten samt Text. Dessa två sidor har först analyserats separat och sedan har en analys av de två sidornas samspel gjorts.

6.1 En obekväm vänskap

6.1.1 Exempel 1 – Om texten

Bild 1. Ur Språket och berättelsen 1 (2015).

Vid första anblick kan man konstatera att sidan (se bild 1) består av en mängd olika resurser. Den har exempelvis en kant längst upp med en mängd ikoner som är klickbara och interaktiva, vilket betyder att läsaren kan navigera sig med hjälp av dessa ikoner. Ikonerna är illustrerade, exempelvis är sökfunktionen ett förstoringsglas och supportfunktionen ett frågetecken i en cirkel. Det verkar således som att läsaren ska veta vad dessa illustrationer symboliserar. Denna kant med resurser är en del av hemsidan och därmed återfinns den i varje exempel och kommer i analysdelen inte diskuteras ytterligare. Rubriken har en intresseväckande funktion men ger även ingång till vad avsnittet ska komma att handla om. Därefter återfinns rubriken ”Om texten” till vänster av sidan, denna rubrik fungerar mer informerande än intresseväckande då den tydligt konstaterar vad det är sidan kommer att handla om. Under rubriken finns en mörk bild men bilden är svår att tyda eftersom inte hela bilden får plats i datorns fönster och därmed behöver man scrolla för att få till-gång till hela bilden. Till höger om bilden finns en brödtext som informerar om en bok och som

(20)

16

avslutar med en fråga: ”ingenting kan komma mellan dem – eller kan det? På så vis börjar man med något som ska verka tankeväckande och locka till vidare läsning.

Scrollar vi ner kan man se hela sidan (se bild 2) och det går då att utgöra att bilden är ett fotografi som föreställer plåtskåp, mest troligt i en skola. Bilden har ett kort skärpedjup men det går att urskilja en person som befinner sig längst bort i bilden. I bilden kan vi se två rum, ett mörkt rum där skåpen finns och ett ljust rum i bakgrunden där personen befinner sig. Bildens funktion verkar vid första anblick vara att skapa en stämning då bildens korta skärpedjup och belysning inte återger en naturalistisk verklighet. När man scrollat sig ner på sidan kan man nu även se en inramad textruta till höger om bilden under brödtexten. Textrutan innehåller en rubrik och därunder numrerade punkter. Rubriken i textrutan ”Diskutera och kom igång” ger en uppmaning till läsaren att man ska diskutera de punkter som finns under rubriken innan man rör sig vidare i läromedlet. Brödtexten ovanför textrutan är visuellt framskjuten eftersom den har större storlek och fetstil på bokstäverna vilket gör att det uppfattas som att det är viktigare än det som finns i textrutan. Textrutans smala inramning gör en avgränsning till de andra modaliteterna.

Den bild som förekommer på sidan är ett fotografi (se bild 2). Fotografiet upplevs vara där för att skapa en stämning för läsaren, mörkret och tomheten i förgrunden och ljuset med en person långt borta i bakgrunden, ger känslan av att befinna sig i ett nedstämt, dystert tillstånd men med möjligheten att se och uppleva det mer glada och levande.

Verbaltexten berättar om boken Kurt Cobain finns inte mer och ger en översiktlig beskrivning av bokens handling. Bland annat beskrivs karaktärernas relation med antitesen ”vått och torrt” vilket menas att karaktärerna finns där för varandra under alla omständigheter, det vill säga både bra och dåliga stunder. Vilket går att relatera till bilden som beskriver känslan av att befinna sig i ljus och

(21)

17

mörker eller bra och dåliga stunder som benämns i verbaltexten som vått och torrt. Vidare kan man läsa: ”De delar såväl de jobbiga, mörka tankarna…” Här finns ett direkt samspel mellan bilden och verbaltext med ordet mörk. Relationen mellan verbaltext och bild kan förklaras som en förankrings-relation, där skriften hjälper läsaren förstå betydelsen i bilden, då bilden inte tillför något till skriften men skriften tillför något till bilden. Relationen skulle också kunna förklaras som avbytning på grund av att vi utifrån bilden förstår att karaktärerna som omnämns i verbaltexten går i skolan.

6.1.2 Exempel 2 - Text

Vid en snabb överblick kan man konstatera att sidan består av en rubrik och en brödtext (se bild 3), som allt är vänsterjusterat. Det finns inga avvikande textslag, såsom textrutor eller ingresser, och inte heller några bilder vilket inbjuder till en läsning ”från början till slut”. Rubriken ”Text” fungerar informerande och förklarar enbart för läsaren att det som återfinns på sidan är en text men inte vilken typ av text det är eller vad det är den ska handla om.

(22)

18

För att få ta del av hela texten måste man scrolla sig ner på sidan. Det finns då även en bild, ett fotografi, till höger om brödtexten (se bild 4) som föreställer nederdelen av en person i kängor ståendes på en trappa. Bildens funktion verkar vid första anblick vara att skapa en närhet och koppling till verkligheten eftersom det är ett fotografi och inte en tecknad bild.

Den bild som förekommer på sidan är ett fotografi (se bild 4). Personen i bilden har på sig kängor, som liknar Dr Martens, vilket kan ge information om personen i bildens ålder då skorna främst bärs av ungdomar. Dr Martens har även varit populära under flera årtionden och används än idag vilket innebär att bilden inte säger oss när den är tagen. Utifrån det vi ser på bilden kan vi inte heller avgöra om det är en tjej eller kille på bilden. Personen står även bortvänd från kameran och ser ut att vara på väg upp för trappan och inte nedför vilket skapar en distans till läsaren då det upplevs som att personen är på väg bort från betraktaren.

Verbaltexten berättar historien om Lovis och Alex, kompisar som hamnar i konflikt med varandra och hur deras vänskap tar slut. Det finns ett tydligt samspel mellan verbaltexten och bilden då det bland annat står ”under mina Dr Martens, idag har jag röda.” i verbaltexten då Lovis beskriver vad hon har på sig. Personen på bilden kan därmed antas vara Lovis eftersom kängorna på bilden också är röda och bilden visar då också läsaren hur hennes röda Dr Martens ser ut. Relationen mellan verbaltext och bilden kan förklaras ha parallella utsagor då de ger uttryck för samma betydelse. Bildens funktion kan då förklaras vara föreställande funktion då den berättar samma historia som verbaltexten och på så vis är redundant. Utifrån verbaltexten förstår vi bland annat att det utspelar sig under tidigt 90-tal eftersom det görs flera kulturella referenser till detta årtionde, bland annat sänds Twin Peaks på söndagar vilket är en serie från 1990, de börjar även med att diskutera Ängla-gård, en film som hade premiär 1992. Anledningen till att personen på bilden har på sig Dr Martens

(23)

19

är således för att detta var en populär sko under 1990-talet och bilden ska vara från denna tid. Vi förstår även att personen på bilden är en tjej eftersom det är Lovis som är den i verbaltexten som bär röda Dr Martens.

De semiotiska modaliteterna är disponerade på ett sätt där de svagt avgränsas från varandra eftersom det är ett litet avstånd mellan skrift och bild. Meningen: ”under mina Dr Martens, idag har jag röda.” återfinns däremot högre upp på sidan och det är således ett avstånd till bilden som visar de röda Dr Martens. Det uppfattas således att bilden inte är viktigt för verbaltexten då den inte hjälper läsaren att skapa förståelse medan bilden förstås lättare eftersom vi redan fått läsa om de röda kängorna tidigare.

6.1.3 Samspelet mellan exempel 1 och 2

De bilder som förekommer på båda sidorna är fotografier. Bilden i exempel 1 upplevs vara där för att skapa en stämning medan funktionen i exempel 2 upplevs vara föreställande. Båda bilderna är väldigt mörka och färglösa, med undantag för de röda kängorna i bilden från exempel 2. Detta skulle kunna vara en sammanhängande idé mellan bilderna, att de ska upplevas som mörka och färglösa eftersom innehållet i verbaltexten beskriver en mörk och svår tid för huvudkaraktären. Analyserar vi bilden från exempel 1 med verbaltexten från exempel 2 finner vi ett direkt samspel eftersom både bild och verbaltext innehåller en skolmiljö. Därmed kan relationen mellan bilden i exempel 1 och verbaltexten i exempel 2 förklaras som parallella utsagor då de ger uttryck för samma betydelse. Analyserar vi bilden från exempel 2 och verbaltexten från exempel 1 så finns det inget direkt samspel och det går inte att benämna någon relation mellan de semiotiska modaliteterna.

Bilden från exempel 1 och verbaltexten från exempel 2 har konstaterats ha ett direkt samspel men de är disponerade på ett sätt där de tydligt avgränsas från varandra. Läsaren får först se bilden i exempel 1 men måste klicka dig vidare till nästa sida för att se verbaltexten i exempel 2. Det visuella avståndet leder därmed till att det är svårt att läsa de semiotiska modaliteterna som en helhet.

(24)

20

6.2 Ett nytt liv

6.2.1 Exempel 3 – Om texten

Vid första anblick kan man se att sidan (se bild 5) likt sidan i förra analysen innehåller ett blågrönt sidhuvud med en överlappande ruta med rubriken ”Ett nytt liv”. Rubriken har en intresseväckande funktion men ger även ingång till vad avsnittet ska handla om. Därefter återfinns rubriken ”Om texten” till vänster av sidan och den fungerar mer informerande än intresseväckande då den tydligt konstaterar vad det är sidan kommer att handla om. Under rubriken ”Om texten” finns en bild men man måste scrolla sig ner på sidan för att se hela bilden. Det man kan se av bilden är att det är ovandelen av ett kylskåp och att det på kylskåpet står en kruka. Till höger om bilden finns en brödtext som informerar om romanen En halv gul sol.

(25)

21

Scrollar man sig ner på sidan kan man se resterande delar av bilden men man kan inte se bilden i helhet, då sidan inte är stor nog (se bild 6). På bilden kan vi nu se att kylskåpet är det enda som står på golvet. Det går även att se att det till höger om bilden och under brödtexten återfinns en inramad textruta. Textrutan innehåller en rubrik och undertill numrerade punkter. Rubriken i textrutan ”Diskutera och kom igång” ger en uppmaning till läsaren att man ska diskutera de punkter som finns under rubriken innan man rör sig vidare i läromedlet. Brödtexten ovanför textrutan har större storlek och fetstil på bokstäverna vilket gör att det uppfattas som viktigare skrift än den skrift som återfinns i den inramade textrutan. Textrutans inramning bildar även en avgränsning mellan text-rutan och övriga modaliteter.

Bilden som förekommer på sidan (se bild 5) är ett fotografi av ett gammalt kylskåp. På grund av omgivningen, gulnat kakel och mönstrat golv, upplevs bilden inte vara en bild från nutid utan den upplevs vara från en annan tidsperiod, möjligtvis 50- eller 60-tal. Bilden ger således en uppfattning om att det handlar om en annan tid än den nutida men även vilket rum vi befinner oss i; ett kök därför upplevs bildens funktion vara informerande då den förklarar hur det ser ut.

Brödtexten till höger om bilden berättar om romanen En halv gul sol som handlar om den fattige pojken Ugwus första omtumlande dag på arbetet. Vi får även veta att handlingen utspelar sig i Nigeria på 1960-talet. Det finns ett tydligt samspel mellan verbaltext och bild eftersom de båda semiotiska modaliteterna uttrycker en iscensättning under samma tidsperiod. Relationen mellan bild och verbaltext kan förstås som parallella utsagor eftersom de ger uttryck för samma årtionde.

(26)

22

6.2.2 Exempel 4 - Text

Vid en snabb överblick kan man konstatera att sidan består av en rubrik och en brödtext och att de är vänsterjusterade (se bild 7). Det förekommer inga avvikande textslag, såsom textrutor eller ingresser, och inte heller några bilder vilket gör att man inbjuds till en läsning ”från början till slut”. Rubriken ”Text” fungerar informerande och förklarar enbart för läsaren att det som återfinns på sidan är en text men inte vilken typ av text det är eller vad den ska handla om.

(27)

23

För att ta del av hela texten måste man scrolla sig ner på sidan. Det finns då även en bild, ett fotografi, integrerad mellan verbaltexten (se bild 8). Bilden har även en tillhörande bildtext ”Bild från Lagos i Nigeria på 1960-talet.” På bilden ser man ur ett fågelperspektiv en svartvit bild på byggnader, gator samt människor som går på gatorna. Bildens placering under verbaltexten föreslår att man läser bilden innan man fortsätter läsa verbaltexten.

Bilden på sidan visar oss byggnader, gator samt människor (se bild 8). Eftersom bilden är svartvit uppfattas den som tagen under en annan tidsperiod, vilket skulle kunna vara ett medvetet val då ingenting annat i bilden säger oss när bilden är tagen.

Det finns ett tydligt samspel mellan verbaltext och bild. Till att börja med har bilden en bildtext under sig: ”Bild från Lagos i Nigeria på 1960-talet.”, som fungerar för att förklara vad det är vi ser på bilden. Vi får veta plats och årtionde bilden ska föreställa. Relationen mellan bild och bildtext kan förstås som förankring eftersom verbaltexten vägleder läsaren och pekar på de betydelser som ska uppfattas som centrala i bilden vilket i det här fallet är att läsaren ska förstå att bilden är tagen under 1960-talet i staden Lagos. Det går även att urskilja ett samspel mellan brödtexten och bilden. I brödtexten beskrivs Ugwus första upplevelse av att se gator, asfalt och cementväggar. Om det är Lagos som Ugwu befinner sig i får vi däremot inte veta i brödtexten. Bilden förstärker däremot brödtexten eftersom vi innan ser bilden kan läsa om hans hemby, där det beskrivs att de bodde i hyddor med halmtak och att Ugwus moster var den enda med en hydda där taket bestod av korrugerad plåt. Bilden förstärker den kontrast Ugwu får uppleva i verbaltexten då vi på bilden kan se flera våningar höga hus byggda i betong, asfalterade gator och plåttak. Relationen mellan verbal-text och bild kan då beskrivas som kontrasterande, de kan sägas ha motstridiga betydelser.

(28)

24

6.2.5 Samspelet mellan exempel 3 och 4

De bilder som förekommer på båda sidorna är fotografier, vilket skapar en genomgående känsla av närvaro och koppling till verkligheten. Bildens funktion i exempel 1upplevs vara informativ medan bilden i exempel 2 upplevs ha en förstärkande funktion. Den sammanhängande idén mellan bilderna upplevs vara att de är tagna under samma tidsperiod eftersom båda är bilder från 1960-talet.

Analyserar vi bilden från exempel 1 med verbaltexten från exempel 2 finner vi ett direkt samspel eftersom i verbaltexten får vi läsa om när karaktären för första gången får se ett kylskåp och på bilden i exempel är det ett kylskåp. Relationen mellan bilden i exempel 1 och verbaltexten i exempel 2 kan förklaras som parallella utsagor då de ger uttryck för samma betydelse, ett kylskåp. Analyserar vi bilden från exempel 2 och verbaltexten från exempel 1 finner vi också där ett direkt samspel då bilden visar oss en stad och i verbaltexten kan man läsa ”från landet till staden” vilket pekar på att staden på bilden är den stad som åsyftas i verbaltexten. Relationen mellan bilden i exempel 2 och verbaltexten i exempel 1 kan förklaras som en avbytning eftersom bilden förtydligar vad som menas med stad i verbaltexten.

Bilden från exempel 1 och verbaltexten från exempel 2 har konstaterats ha ett direkt samspel men de är disponerade på ett sätt där de tydligt avgränsas från varandra. Läsaren får först se bilden i exempel 1 men måste klicka dig vidare till nästa sida för att se verbaltexten i exempel 2. Det visuella avståndet leder därmed till att det är svårt att läsa de semiotiska modaliteterna som en helhet. Detsamma går också att applicera på bilden från exempel 2 och verbaltexten från exempel 1, det visuella avståndet leder till att de semiotiska modaliteterna läses separat snarare än som en helhet.

(29)

25

6.3 Det bugande odjuret

6.3.1 Exempel 5 – Om texten

Vid första anblick kan man se att sidan (se bild 9) likt sidan i exempel 1 och 3 innehåller ett blågrönt sidhuvud med en överlappande ruta med en rubrik. Rubriken ”Det bugande odjuret” har en intresse-väckande funktion men ger även en ingång till vad avsnittet kan komma att handla om. Därefter återfinns rubriken ”Om texten” till vänster av sidan och den fungerar informerande då den enbart konstaterar vad det är vi får läsa om på sidan. Under rubriken ”Om texten” finns en bild men man måste scrolla sig ner på sidan för att se hela bilden. Det man kan se av bilden är vegetation format som en båge med solljus som lyser upp bakom all vegetation. Till höger om bilden finns en brödtext som informerar om romanen Flugornas herre. Verbaltexten går i brödtexten från det kända och specifika (vem som skrev boken, när den utspelar sig, vad som händer) för att sedan bli mer generell och mer intresseväckande genom att ge en aning om konflikter mellan gruppen men även en okänd fiende som kanske eller kanske inte finns.

(30)

26

Scrollar man sig ner på sidan kan man se resterande delar av bilden (se bild 10). På bilden kan man se mer av växtligheterna och att bilden föreställer en djungel. Det går även att se att det till höger om bilden och under brödtexten finns en inramad textruta. Textrutan innehåller en rubrik och undertill numrerade punkter. Rubriken i textrutan ”Diskutera och kom igång” ger en uppmaning till läsaren att man ska diskutera de punkter som finns under rubriken innan man fortsätter sin läsning av läromedlet. Brödtexten ovanför textrutan har större storlek och fetstil på bokstäverna vilket gör att det blir mer visuellt framskjutet än textrutan och därmed uppfattas som viktigare. Bilden som man kan se på sidan är ett fotografi av buskar och träd (se bild 9 & 10), som ser ut att vara överväxta och därmed orörda av människor. I bildens förgrund formar vegetationen en båge som ramar in bildens mitt där solens strålar dominerar och i bildens bakgrund är det så mycket vegetation att man inte kan se något bortom. Ljuset i bildens mitt skapar en kontrast till mörkret i förgrund och bakgrund vilket ger bilden en viss stämning. Då vi inte kan se bortom grönskan i bakgrunden skapar det en känsla av mystik, som att något kan gömma sig där bakom. Bildens funktion upplevs därmed vara att skapa en stämning.

Brödtexten till höger om bilden berättar om romanen Flugornas herre som handlar om en grupp engelska skolpojkar som blir strandsatta på en öde ö utan överlevande vuxna. Verbaltexten och bilden har ett tydligt samspel då verbaltexten nämner öde ö och vi på bilden kan se orörd vegetation som upplevs öde då vi inte ser spår efter människor. I verbaltexten nämns även ”rädslan för det okända.” vilket samspelar med bilden som förstärker känslan av en mystisk fara, något okänt att vara rädd för då vi inte kan se vad som gömmer sig bortom alla träd och buskar. Relationen mellan bild och verbaltext kan förstås som en förankringsrelation där bilden förstås utifrån verbaltexten.

(31)

27

6.3.2 Exempel 6 - Text

Vid en snabb överblick kan man konstatera att sidan består av en rubrik och en brödtext och att de är vänsterjusterade (se bild 11). Det förekommer inga avvikande textslag, såsom textrutor eller ingresser, och inte heller några bilder vilket gör att man inbjuds till en läsning ”från början till slut”. Rubriken ”Text” fungerar informerande och förklarar enbart för läsaren att det som återfinns på sidan är en text men inte vilken typ av text det är eller vad den ska handla om.

(32)

28

För att ta del av hela texten måste man scrolla sig ner på sidan. Det finns då även en bild, ett fotografi, integrerad mellan verbaltexten (se bild 12). Bilden har även en tillhörande bildtext: ”Flugornas herre har filmatiserats flera gånger. Här stiger Ralph i land.” På bilden ser man pojkar i uniformer som kliver ur en räddningsflotte och närmast i bild en pojke som har höger arm i en blodstänkt egengjord mitella. Bildens placering under verbaltexten föreslår att man läser bilden innan man fortsätter läsa verbaltexten.

Bilden som förekommer på sidan är ett fotografi av en grupp pojkar som kliver av en räddnings-flotte på en strand (se bild 12). Den pojke som befinner sig närmast i bild har skadat sig i höger arm. På grund av hans placering i bilden känns han mest central, han upplevs därför vara viktigast. Av bilden går det även att utgöra att det enbart är barn och inga vuxna närvarande. Eftersom de befinner sig i en räddningsflotte och en av pojkarna är skadad kan man anta att en olycka har skett men inte vilken typ av olycka. Bildens funktion skulle kunna förklaras som informerande då den inte enbart fungerar utsmyckande.

Det finns ett tydligt samspel mellan verbaltext och bild. Till att börja med har bilden en bildtext under sig som lyder: ”Flugornas herre har filmatiserats flera gånger. Här stiger Ralph i land.” vi får utifrån bildtexten veta att romanen Flugornas herre filmatiserats flera gången och bilden uppfattas därmed vara en stillbild från en filmatisering. Bildtexten säger oss sedan att Ralph stiger i land vilket i bilden uppfattas vara den skadade pojken eftersom han är den centrala i bilden. Relationen mellan bild och verbaltext kan förstås som förankring eftersom skriften vägleder läsaren och pekar på de betydelsen som ska uppfattas som centrala i bilden, vilket i det här fallet är att läsaren ska förstå att pojken närmast i bild är Ralph. Det går även att urskilja ett samspel mellan brödtexten och bilden. Brödtexten handlar om tre pojkar som ska ge sig ut för att jaga ett odjur de tror finns

(33)

29

uppe vid ett berg. Den karaktär vi mest får följa genom brödtexten är Ralph vilket vi utifrån bild-texten förstår är den skadade pojken i bilden. Hade inte bildbild-texten funnits hade det däremot varit svårt att se koppling mellan bild och brödtext. Bilden visar oss nämligen när pojkarna kommer till ön medan brödtexten beskriver händelsen som sker när de redan befunnit sig på ön ett tag. Relationen mellan bild och brödtext skulle därför kunna förklaras som att de har motstridiga betydelser, att de i bilden anländer på ön mot att de i brödtexten redan anlänt.

6.3.3

Samspelet mellan exempel 5 och 6

De bilder som förekommer på båda sidorna är fotografier, vilket skapar en genomgående känsla av närvaro och koppling till verkligheten. Bilden i exempel 5 upplevs vara där för att skapa en stämning medan bilden i exempel 6 fungerar mer informerande. Den sammanhängande idén mellan bilderna upplevs vara den miljö de beskriver. De anländer på en ö i exempel 6 och bilden i exempel 5 ser ut att vara skogen på en ö.

Analyserar vi bilden från exempel 5 med verbaltexten från exempel 6 finner vi ett direkt samspel eftersom både bild och verbaltext beskriver en tät, bevuxen skog. Relationen mellan bilden och verbaltexten kan därmed förklaras som parallella utsagor, då de ger uttryck för samma betydelse. Analyserar vi bilden från exempel 6 och verbaltexten från exempel 5 så finner vi ett direkt samspel. Verbaltexten från exempel 5 berättar om en grupp skolpojkar som blir strandsatta på en öde ö efter en kraschlandning vilket är det vi kan se i bilden. Relationen mellan bilden i exempel 6 och verbal-texten från exempel 5 kan därmed förklaras som att de har parallella utsagor.

Bilden från exempel 5 och verbaltexten från exempel 6 har konstaterats ha ett direkt samspel men de är disponerade på ett sätt där de tydligt avgränsas från varandra. Du får först se bilden från exempel 5 men måste klicka dig vidare till nästa sida för att se verbaltexten från exempel 2. Det visuella avståndet leder därmed till att det är svårt att läsa modaliteterna som en helhet. Vi finner även samma tydliga avgränsning mellan verbaltexten från exempel 5 och bilden från exempel 6 där du först får läsa verbaltexten men sedan måste klicka dig vidare till nästa sida för att se bilden. Det visuella avståndet leder därmed till att det är svårt att läsa de semiotiska modaliteterna som en helhet.

(34)

30

6.4 Flickan i plast

6.4.1 Exempel 7 - Om texten

Vid första anblick kan man se att sidan likt sidan ”Om texten” i tidigare analysexempel innehåller ett blågrönt sidhuvud med den överlappande ruta med rubriken ”Flickan i plast”. Rubriken har en intresseväckande funktion men ger även en ingång till vad avsnittet ska handla om. Därefter åter-finns rubriken ”Om texten” till vänster av sidan och den fungerar informerande då den tydligt klar-gör vad det är sidan kommer att handla om. Under rubriken ”Om texten” finns en bild men man måste scrolla sig ner på sidan för att se hela bilden. Det man vid första anblick kan se av bilden är att det är ett svartvitt fotografi med en grupp av manliga huvuden som alla bär militärkepsar. Till höger om bilden finns en brödtext som berättar om romanen Under lejonets blick. Verbaltexten går i brödtexten från mer specifik information (vem som skrev boken, när den utspelar sig, vad som händer) för att sedan bli mer vag och således fungera intresseväckande.

(35)

31

Scrollar man sig ner på sidan kan man se hela bilden och det går att utgöra att bilden är ett svartvitt fotografi som föreställer en marscherande trupp med gevär i händerna (se bild 13). I bakgrunden kan man utgöra en stor publik och ett stort plakat med en bild av en man på. Under brödtexten kan man se en inramad textruta till höger på sidan. Textruta innehåller en rubrik och därunder numrerade punkter. Rubriken i textrutan ”Diskutera och kom igång” ger en uppmaning till läsaren att man ska diskutera de punkter som finns under rubriken innan man rör sig vidare i läromedlet. Brödtexten ovanför textrutan är visuellt framskjuten eftersom de har större storlek och fetstil på bokstäverna vilket gör att det uppfattas viktigare än det som finns i textrutan. Textrutans smala inramning skapar även avgränsning till de andra semiotiska modaliteterna som finns på sidan. Bilden som förekommer på sidan är ett fotografi av en marscherande militärstyrka (se bild 13). Bilden är svartvit vilket leder till att den upplevs vara tagen under en annan tidsperiod, vilket kan vara ett medvetet val för att säga oss att bilden inte är från nutid. I övrigt är det svårt att få ut någon mer information från bilden eftersom vi inte vet vilka det är som syns på bilden och vart de befinner sig. Bildens funktion upplevs vara dekorativ då den fungerar utsmyckande utan något pedagogiskt bidrag.

Verbaltexten berättar om handlingen i boken Under lejonets blick. Först beskrivs den mer övergripliga handlingen i boken, som handlar om en militärjunta som störtar en kejsare och inför ett marxist-leninistiskt styre i 1970-talets Etiopien. Sedan rör sig verbaltexten mot bokens mer detaljerade handling vilket beskriver hur en läkare i Etiopien som inte längre kan stå vid sidan medan hans land förstörs. Det finns ett tydligt samspel mellan bild och verbaltext eftersom vi på bilden kan se militärer och i verbaltexten får läsa om en militärjunta. Relationen mellan bild och

(36)

32

verbaltext kan förstås som en förankringsrelation eftersom verbaltexten hjälper läsaren förstå betydelsen i bilden.

6.4.2 Exempel 8 - Text

Vid en första anblick kan man konstatera att sidan består av en rubrik och en brödtext, som allt är vänsterjusterat (se bild 14). Det finns inga avvikande textslag, såsom textrutor eller ingresser, och inte heller några bilder vilket medför att man inbjuds till en läsning från höger till vänster och ”från början till slut”. Rubriken ”Text fungerar informerande och förklarar enbart för läsaren att det som återfinns på sidan är en text men inte vilket typ av text det är eller vad den ska handla om.

(37)

33

För att ta del av hela texten måste man scrolla sig ner på sidan. Det finns då även en bild, ett fotografi till höger om verbaltexten (se bild 15). På bilden syns en dåligt belyst korridor med en städvagn längs bort i bild. Bildens funktion upplevs därmed vara informerande.