Sida 1(7) KL 1900 Inger Åckander, 630222
Studie i ALMI Företagspartners uppföljning för affärsområdet
”Innovatörer”
Inledning
Historien visar på faktumet att det funnits få uppföljningsstrategier för organisationer som haft statlig finansiering för att främja innovationer på olika sätt. Där uppföljningar gjorts har dessa bestått i att mäta effekterna av rådgivning och riskvillig finansiering i form av omsättning, antal anställda, antal patentsökningar etc. medan konsekvenserna, såsom samhällsnytta, inspiration, teknikspridning, kompetenshöjning och kontaktförmedling har varit, och är, subjektiva upplevelser hos de personer och företag som tar del av den, därför är det svårare att mäta konsekvenserna på ett objektivt sätt. Naturligtvis kan vi fråga oss om det är viktigt att veta ifall de statliga resurserna gör skillnad eller inte. Enligt min uppfattning så ingår det i den lärande processen att reflektera över vad som hänt och utifrån det dra lärdom av det som görs för att hela tiden utvecklas. Detta bekräftas även av ett
antal författare inom innovations- och managementområdet1. Det är helt enkelt viktigt att se i
backspegeln för att veta vilken väg du ska välja framåt!
1 Joe Tidd, John Bessant, Keith Pavitt (1997), ”Manaaging Innovation”, ISBN 0-471-97076-X, Bo Ahrenfeldt och Studentlitteratur (1995), ”Förändring som tillstånd”, ISBN 91-44-60281-2 W. Edwards Deming (1997), ”The New Economics”, ISBN 0-911379-07-X
Vetenskaplig Konferens – Innovationsteknik
Eskilstuna 2007-03-13Sida 2(7) Bakgrund
I juni 1993 beslutade regeringen att en utredare skulle få i uppdrag att se över stöd för att främja innovationsverksamheten, utredningen kom att kallas ”Innovationsutredningen” och den levererades i september samma år av professor Bengt-Arne Vedin (SOU: 1993:84). Sammanfattningsvis menar han att ”Innovation är samhällsekonomiskt mycket lönsam, mer lönsam för samhället än för den
enskilde företagaren”.2
Utredningen resulterade i ett antal konkreta förslag varav ett verkställdes, nämligen en fond där företag och privatpersoner kunde söka finansiering och rådgivning i tidigt skede. Fonden blev en stiftelse ”Stiftelsen Innovationscentrum” som arbetade med rådgivning och finansiering lokalt i varje län och hade regional utveckling i sikte. Denna stiftelse tillkom hösten 1994 och fick ett
stiftelsekapital på 529 Miljoner kronor att använda på 10 år. Privatpersoner och företag kunde där få villkorslån upp till 400.000 kronor för sina projekt (idéer med nyhetsvärde och kommersiell
potential). Efter 10 år (2004) lades stiftelsen ner.
I slutet av 2003 tillsatte Näringsministern åter en utredningsman, Claes de Neergård, som fick 6 månader på sig med uppdraget att få till stånd mer resurser för att öka den
marknadskompletterande finansieringen för att i tidiga skeden hjälpa fram unga innovativa företag.
Hans utredning/förhandling ledde fram till ett sjupunktsprogram.3 Claes de Neergård menar att
staten måste axla sitt systemansvar och staka ut vägen från dagens ”lapptäcke” av institutioner till det system som behövs för att stärka tillväxt och nyföretagande…” ALMI Företagspartner blev de som övertog ansvaret för finansiering och rådgivning i tidiga skeden efter Stiftelsen
Innovationscentrum.
Stiftelsen Innovationscentrum har varit föremål för ett antal uppföljningar/utvärderingar. Någon dokumentation över utvärderingsstrategi har ITPS (Institutet för Tillväxtpolitiska studier) inte kunnat finna. En sådan skulle ha understött beslut och organisation av det system som nu efterträder bl.a. Stiftelsen Innovationscentrum. En utvärderingsstrategi skulle förmodligen också ha underlättat
utformningen av uppföljningarna så att dessa blev mer enhetliga och lättare att dra slutsatser från.4
Staten satsar alltså pengar i området ”innovation” på olika sätt. En av de aktörer som idag får pengar från staten för att främja innovationer är ALMI Företagspartner AB. De har ett uppdrag från staten att ”främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv.” ALMI verkar i hela landet med ett moderbolag samt dotterbolag lokaliserade i varje län/region. Utifrån Regeringens
proposition 2006/07:1 framgår att ”Kommersialiserbara idéer som finns hos företag och enskilda uppfinnare måste ges en möjlighet att utvecklas. Enskilda uppfinnare och små företag spelar en viktig roll för förnyelsen av produkter och tjänster. Därför är det angeläget att framöver säkerställa
en god kapitalförsörjning och rådgivningsverksamhet till enskilda uppfinnare”.5
2 Bengt-Arne Vedin (1993), ”Innovationer för Sverige” SOU 1993:84 3 http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/69/36/ab11f795.pdf
4 Lars Bager-Sjögren, (2005) ”Med oddsen emot sig” ITPS, ISSN 1652-0483 5 http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/96/26/5c0050c1.pdf
För att få reda på om ALMI gör rätt saker samt få fortsätta vara en aktör som staten satsar pengar på i dessa sammanhang behöver ALMI Företagspartner AB kunna mäta resultat – gör ALMI:s rådgivning respektive finansiering skillnad? Har ALMI en strategi för att mäta och följa upp rådgivning och finansiering i tidiga skeden? Naturligtvis kan vi fråga oss om det är viktigt att veta ifall de statliga resurserna gör skillnad eller inte. Enligt min uppfattning så ingår det i den lärande processen att reflektera över vad som hänt och utifrån det dra lärdom av det som görs för att hela tiden utvecklas. Detta bekräftas även av ett antal författare inom innovations- och
managementområdet6.
ALMI Företagspartner AB
ALMI Företagspartners affärsidé lyder: ”att genom marknadskompletterande finansiering och affärsutveckling till innovatörer, nyföretagare samt små och medelstora företag främja
nyföretagandet, konkurrenskraften i företag och ett mer dynamiskt näringsliv”7
Ägarbilden i ALMI Företagspartner AB är så att staten äger 51% av aktierna och resterande 49% ägs lokalt på olika sätt i olika län/regioner. Utifrån uppdraget från staten har ALMI-koncernen fastställt tre affärsområden samt följande övergripande mål för respektive område.
Affärsområde Övergripande mål
Innovatörer Fler innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt
Nya företag Fler livskraftiga företag startas och utvecklas
Etablerade företag Fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt
Uppföljning övergripande
Utifrån övergripande mål, per affärsområde, görs en övergripande uppföljning som för respektive affärsområde består av:
Affärsområde Vad följs upp - övergripande
Innovatörer Hur många kunder inom innovationsverksamheten som
kommersialiserar sina idéer.
Nya företag Antalet nya företag som startas med ALMI:s hjälp och deras
överlevnadsgrad tre år efter start.
Etablerade företag Omsättningsförändring och förändring av antalet anställda i
kundföretagen.
6 Joe Tidd, John Bessant, Keith Pavitt (1997), ”Manaaging Innovation”, ISBN 0-471-97076-X, Bo Ahrenfeldt och Studentlitteratur (1995), ”Förändring som tillstånd”, ISBN 91-44-60281-2 W. Edwards Deming (1997), ”The New Economics”, ISBN 0-911379-07-X
Sida 4(7) Eftersom fokus i detta arbete är att få en tydlig bild av uppföljningen i ALMI:s affärsområde
”Innovatörer” har jag studerat de parametrarna mer noggrant. Enligt ALMI Företagspartner AB är det nedanstående parametrar som följs upp och återkopplas.
Antal kommersialiserade innovationer Målsätts och rapporteras kvartalsvis
Antal sökta patent Rapporteras, men målsätts inte
Antal kundkontakter (tfn & besök) Målsätts och rapporteras kvartalsvis
Innovationslån & Förstudielån Registreras
Förstudiemedel 1) Registreras
Effektmätning Affärsområdet ”Innovatörer” ingår i mätning som
görs i samarbete med externa aktörer.
Kundattitydmätning Ingår i intervjuundersökning som görs i samarbete
med extern aktör. Produktionstal och effekt av samarbete
med Innovationsbron Rapporteras inom respektive Innovationsregion
Effekten av program i samarbete med andra
Rapporteras av programmet huvudman
1) Förstudiemedel är ett bidrag upp till 15.000:- till en idé med kraven att det finns ett nyhetsvärde i idén och att man tror att det finns kommersiella möjligheter för idén. Även drivkraften hos idégivaren spelar in.
Förutom ovanstående rapporteras tid inom samtliga affärsområden/tjänster (Innovatörer, Nya företag, Etablerade företag/Affärsrådgivning, Finansiering).
För att få en bild av de data som ALMI följer upp idag, i affärsområdet ”Innovatörer”, har jag sammanställt fakta för 2006 i nedanstående tabell. Jag har även lagt in data på antal invånare i länet (över 18 år) samt antal företag i länet. Där det handlar om ALMI:s budget, beviljade
förstudiemedel, förstudie- och innovationslån, har jag omvandlat dessa siffror i procent i förhållande till totalen – detsamma gäller även antal sökta patent och kundkontakter. Detta eftersom ALMI:s
siffror är konfidentiella.8
8 Sammanställningar ifrån Lennart Augustinius, ansvarig för ALMI Innovation i Sverige samt Lars Mårdbrandt, Informationsdirektör på ALMI Företagspartner AB.
Sid a 5( 7) U ppfölj n ing för AL M I:s affärsområde ”In novatörer” per län – sa mmanställning i förhåll a nde till Sverige tota lt Län An tal in vå na re ö ve r 18 å r 9 A n tal företa g 10 Bud g et Fö r-studi e medel Fö rs tudie- & Inno va -tion s lån A n tal ko m m e rs in no va t. An tal sö kta pate nt A n tal kund -kon takt Ku nd-attit yd mät n ing NK I 11 P ro d .tal o ef fek t Inno vb r. E ffekt a v p rog. i sama rb. med a ndra A n tal anst äll da af f.o m r. Inno va tö rer Redo vi sad Tid f ö r aff.o m r. Inn o va tö rer Blek inge 1,7 1 ,4 1,8 0 2 ,0 3,6 2,8 2,1 3 ,6 Da la rna 3,1 3 ,6 3,6 0 3 ,3 4,0 3,1 1,8 3 ,6 Go tl an d 0,6 0 ,8 2,8 2 ,7 1 ,0 1,2 0,7 2,7 3 ,7 G ä vl ebor g 3,1 2 ,8 3,6 5 ,4 0 ,4 2,0 1,7 0,6 3 ,8 Ha lla nd 3,1 3 ,3 5,3 9 2 ,6 3,8 2,4 0,8 4 ,1 J ämt la nd 1,4 2 ,0 0,7 5 ,2 0 2,8 2,1 2,3 4 ,0 J önk öpin g 3,6 3 ,6 3,6 8 ,9 4 ,0 15 ,1 5,5 6,9 3 ,8 Ka lm a r 2,6 2 ,6 1,3 5 ,2 1 ,0 2,6 4,8 2,9 3 ,9 Kro nobe rg 2,0 2 ,4 2,3 4 ,7 0 ,5 2,2 1,4 2,1 3 ,8 Nor rbotte n 2,8 2 ,7 0,9 5 ,8 0 ,6 3,2 0 7,3 3 ,8 Sk åne 1 3,0 12 ,3 1 0,9 1 3,7 14 ,8 4,0 3,5 10 ,6 3 ,4 St oc kh olm 20 ,8 2 3 ,8 31 ,9 29 ,6 32 ,0 24 31 ,3 12 ,8 3, 9 Sö rml a nd 2,9 2 ,3 2,7 4 ,1 1 ,6 1,8 1,4 13 ,8 3 ,7 Upp sala 3,5 3 ,0 5,3 0 2 ,6 4,6 5,2 3,9 3 ,7 Vä rmland 3,0 3 ,2 2,1 0 3 ,0 2,0 2,4 1,6 3 ,8 Vä st 1 7,0 16 ,0 7,1 0 18 ,0 6,9 1 9 10 3 ,7 Vä st er b o tt en 2,8 3 ,4 2,1 0 1 ,5 3,2 3,1 0,8 3 ,7 Vä st er n o rrla n d 2,7 2 ,6 3,2 0 3 ,6 4,0 1,7 6,9 3 ,8 Vä st manla n d 2,7 2 ,2 2,1 2 ,1 1 ,7 4,4 1,7 3,5 4 Ör eb ro 3,0 2 ,4 1,4 3 ,6 1 ,3 1,4 1,0 3,4 3 ,9 Ö st er g öt la nd 4,6 3 ,6 5,3 0 4 ,5 3,2 5,2 3,2 3 ,9 T o ta lt % 10 0 100 1 00 10 0 10 0 1 00 10 0 1 00 3 ,81 100 10 0 100 D et finns en de l anmärk nin gsv ärt i ta bellen bl.a . an tal kund kontak te r där Sö rmland h ar 14 % av la nde ts to tala kund kontak te r med c a 2 07 000 in våna re (öv er 18 år) me d an t.ex. Stock holm har ca 11 % av lande ts to tal a kund kon ta kt e r på ca 1 500 000 inv ånare (över 1 8 å r) i länet . Stors tadslänen Väs t, Stockholm och Skåne
har stor spridning i
ant al pa tent ansökningar mellan 3,5 % till 31,3 % - st ämm e r detta – i s å fall vad är d et so m gör a tt sk ill n aden är så s tor… . Arbe ta r län e n som in te a nv ände r AL MI: s fö rs tudiemede l med loka la b id ra gs m
edel? Arbetar inte
J ämt la nd m e d förs tudie- oc h in nova tion slån? Är Jön köping bä ttre än öv riga Sv erig e p å a tt k ommers ia lis era idéer? Är d e t en slump a tt st orstad sl änen (S tock holm, Väs t oc h Sk åne) ha r ö ver 50 % av S veriges inv ånara nt a l, an tal föret a g , A LMI:s budg e t, u tlån ing & antal sö kt a paten t, men run t 35 % när d e t g ä ller ko mmers ialiserin g & kun dkon ta kt er? 9 ht tp://w w w.scb.se/ te m plates/ tableO rChart____159277.asp 10 http :/ /w ww .s olid it et.s e/ Pag es /KartaKo m m un__ __ 15 69.as px ?show =D .gi f& 2007 -0 3-07 11 Nöjd Kund Index utif rå n m ät ni ng so m CMA gjo rt på up pd rag av ALMI Företagsp ar tn er d är d e int er vjuat 512 in nova tö rer i h ela lan det. T otalen är g eno m snit t f ör A L MI -koncernen
Sida 6(7)
Effektmätning Innovatörer
Omsättning och antal anställda
Omsättning, mkr Antal anställda
2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005 Antal företag Blekinge 1 1 2 1 1 4 1 0 0 0 8 Dalarna 11 15 18 16 17 16 17 15 18 20 14 Gotland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Gävleborg 5 10 10 4 3 18 9 24 6 6 19 Halland 32 35 36 39 40 14 18 21 21 20 12 Jämtland 1 2 2 2 4 2 1 1 1 1 7 Jönköping 5 6 11 14 12 7 4 8 8 12 14 Kalmar 1 0 0 1 1 1 1 0 0 0 5 Kronoberg 0 2 1 1 5 0 1 1 1 1 5 Norrbotten 12 16 18 27 32 33 35 27 29 41 20 Skåne 15 13 13 18 20 33 27 33 50 40 50 Stockholm 42 54 69 85 127 70 110 106 107 139 188 Södermanland 0 0 0 0 0 2 0 2 0 0 7 Uppsala 3 7 10 15 30 21 32 17 16 23 29 Värmland 2 4 1 1 1 1 1 2 1 1 8 Västerbotten 43 15 30 29 12 7 12 17 20 16 18 Västernorrland 4 4 6 11 11 4 7 6 6 7 10 Västmanland 8 9 6 2 3 26 31 9 6 5 14 Västra Götaland 25 25 32 41 63 27 37 43 65 63 72 Örebro 32 36 38 30 30 46 35 44 43 36 8 Östergötland 2 3 8 8 9 3 8 15 25 16 27 Riket 245 259 311 345 421 335 387 391 423 447 536
I effektmätningen är det följande variabler som följs upp: omsättning, anställda, soliditet, avkastning och överlevnadsgrad. För detta affärsområde finns ingen kontrollgrupp (motsvarande grupp som inte tagit del av ALMI:s tjänster). Effekt- och kundattitydmätningarna görs hos kunder som fått finansiering av ALMI Företagspartner. Det görs ett urval av kunder i respektive län, vilket kan ge en missvisande bild.
Diskussion och slutsats
ALMI Företagspartner övertog Stiftelsen Innovationscentrums verksamhet då den upphörde år 2004. De har påbörjat ett arbete med att hitta nyckeltal för att lokalt och nationellt göra likartade mätningar.
Det som idag mäts på ALMI Företagspartner är huvudsakligen effekter av finansiering och rådgivning. Det finns ingen uttalad strategi för hur konsekvenserna av rådgivningen ska mätas. ALMI Företagspartner har påbörjat ett arbete med att hitta gemensamma nyckeltal och även fört upp frågan om att det är viktigt att mäta konsekvenserna. Genom att frågorna lyfts ökar förståelsen och kunskapen i företaget och förhoppningsvis kommer det successivt att bli kvalitativa och pålitliga mätningar. Förhoppningsvis har ALMI Företagspartner inom några år en uppföljningsstrategi både för effekter och konsekvenser i affärsområdet ”Innovatörer”.
Om ALMI Företagspartner inte kan göra trovärdiga mätningar inom affärsområdet Innovatörer, så är det troligt att staten utser någon annan aktör framöver som får i uppdrag att säkerställa
rådgivningskapacitet och finansiering i tidiga skeden för detta viktiga område. Utifrån historien kan vi lära att det sker utredningar med jämna mellanrum där regeringen tar tillvara delar av utredningen, även om utredaren sett den valda delen som en del i en större helhet vilket kan bidra till att vi får det ”lapptäcke” av institutioner och system som inte ger den uthållighet och kontinuitet som eftersträvas i bl.a. riksdagens prop 2006/07:1.
Min uppfattning är att det är viktigt att ALMI Företagspartner följer upp samtliga personer/företag som haft kontakt med dem och därmed tagit del av ALMI:s rådgivning, kontaktförmedling, program för företagsutveckling och/eller den riskvilliga lånefinansieringen. Genom att mäta samtliga får ALMI:s uppföljning en trovärdighet. Idag görs effekt- och kundattitydmätningen av en extern part på företag som ALMI-bolagen själva valt ut vilket minskar trovärdigheten. Jag anser att det kan vara en styrka både för ALMI:s egna personal samt för omgivningen att veta att det är samtliga som följs upp. Syftet, som jag ser det, med uppföljningen för ALMI:s personal är att lära av historien för att se var det finns förbättringspotential, både i rådgivningsprocessen och i innovationsprocessen medan syftet med uppföljningen för omgivningen är att få trovärdighet och information för om dessa statliga pengar gör skillnad eller inte. Jag tror ALMI Företagspartner är på god väg!
