Andra lŠnder prioriterar inte miljšskyddet pŒ samma sŠtt och genomdrivandet av miljšlagarna, om det finns nŒgra, sker dŠrefter

(1)

1 INLEDNING

Under det senaste Œrtiondet har relationen mellan handel och miljš kommit i internationellt fokus. Konflikten mellan handel och miljš uppkommer nŠr lŠnder har olika miljšpolitik. I vissa lŠnder Šr miljšskyddet mycket strikt och miljšlagarna genomdrivs effektivt. Andra lŠnder prioriterar inte miljšskyddet pŒ samma sŠtt och genomdrivandet av miljšlagarna, om det finns nŒgra, sker dŠrefter. Det ligger i ett lands intresse att skydda miljšn inom sitt territorium, och skapa gynnsamma fšrutsŠttningar fšr handeln. PŒverkan pŒ miljšn kan komma bŒde frŒn inhemsk produktion och frŒn produktion i andra lŠnder. PŒverkan kan ocksŒ ske genom att inhemska eller importerade varor hanteras inom det egna territoriet. LŠnders šnskemŒl att komma till rŠtta med miljšproblem av olika slag, kan gšras med ŒtgŠrder som pŒverkar den internationella handeln. Fšr tillfŠllet pŒgŒr en politisk debatt som brukar benŠmnas Óhandel och miljšÓ som omfattar en konflikt mellan internationell handelspolitik, som Šr uttryckt i GATT ¹, och miljšpolitik. MŒnga menar att internationella handelsavtal, som inte inkorporerar miljšskydd i tillrŠcklig utstrŠckning, kan orsaka miljšfšrstšring genom att exempelvis uppmuntra ohŒllbar konsumtion vilket leder till att djur och natur šverexploateras. Handelsregler kan bli anvŠnda fšr att kšra šver miljšregler. GATT, vars regler styr 90% av vŠrldshandeln, Šr ett internationellt avtal som frŠmjar handelsliberalisering genom att stŠlla upp generella principer fšr regeringars handelspolitiska agerande. GATT gŒr ut pŒ att minimera grŠnshinder fšr handel, hindra eller motverka protektionism och motverka diskriminering mellan olika exportlŠnder, samt behandla importerade varor pŒ samma sŠtt som inhemskt producerade. Vidare finns undantagsmšjligheter i artikel XX som medger handelsrestriktiva ŒtgŠrder fšr att uppnŒ vissa samhŠllsmŒl. Det finns inget generellt undantag fšr miljšn, men begreppet kan tolkas in under (b) och (g) i artikel XX.

Det finns inga generella regler inom internationell rŠtt, som ger ett land rŠttigheten att anta handelsreglerande ŒtgŠrder till skydd fšr miljšn utanfšr sitt territorium. Princip 12 i Rio Deklarationen fšreskriver att unilaterala ŒtgŠrder, d.v.s ŒtgŠrder som vidtagits av ett land, fšr att skydda miljšn utanfšr det importerande landets territorium skall undvikas ². Det Šr endast nŠr en konvention fšreskriver att lŠnder fŒr vidta ŒtgŠrder fšr att skydda miljšn inom ett annat land, som en sŒdan Šr tillŒten i internationell rŠtt.

DŒ GATT inte reglerar den inhemska handeln, finns det inget hinder fšr det avtalsslutande landet att pŒ olika sŠtt, av bl.a miljšhŠnsyn, begrŠnsa handeln fšr inhemska varor inom det egna landet. Under fšrutsŠttning att samma begrŠnsningar gŠller fšr inhemska varor av samma slag, kan Šven importen begrŠnsas utan att det strider mot GATT:s regler, om importbegrŠnsningen Šr kopplad till produktens skadlighet fšr miljšn.

1.1 Problembeskrivning

De regler som finns fšr miljšskydd i GATT Šr undantag till huvudreglerna om likabehandling mellan olika exportlŠnder och mellan inhemska varor och importerade varor samt det allmŠnna fšrbud som finns mot kvantitativa restriktioner. Undantagen

1 General Agreement on Tariffs and Trade ( 1947/ 1966)

2 Rio Declaration on Environment and Development, 14 juni 1992

(2)

Œterfinns i art XX punkterna (b) och (g). Handelsrestriktiva ŒtgŠrder kan vidtas som har till syfte att skydda mŠnniskors, djurs och vŠxters liv och hŠlsa, eller bevarande av uttšmliga naturresurser inom det importerande landets territorium. Dessa undantagsmšjligheter Šr begrŠnsade till ett lands reglering av varor och produkter, nŠr det gŠller produktens fysiska beskaffenhet och prestanda. Det Šr tillŒtet att infšra handelsrestriktioner pŒ skadliga produkter och varor som Šr uttšmliga naturresurser inom landet. Produktionsprocesser och metoder beršrs inte av GATT:s nuvarande bestŠmmelser, varfšr det Šr tillŒtet fšr ett land att anta standarder i form av utslŠppsgrŠnser eller fŒngstmetoder fšr den inhemska produktionen. DŠremot kan ett avtalsslutande land inte infšra nŒgon form av importrestriktioner fšr varor framstŠllda i ett annat land, beroende pŒ dess produktionsmetoder, om inte produktionsprocessen pŒverkar produktens kvalitet och prestanda. I konflikten mellan USA och Mexico i tuna fish case ³, fšrbjšd USA import av tonfisk frŒn bland annat Mexico, pŒ grund av att tonfisken fŒngades pŒ ett sŠtt som resulterade i att mŒnga delfiner dog. Fšrbudet bedšmdes strida mot GATT-avtalet. I detta fall gjordes ingripanden beroende pŒ produktionsmetoden, vilket inte har att gšra med produktens beskaffenhet.

MŒnga miljškonventioner som finns fšreskriver handelsrestriktioner som ett sŠtt att genomdriva miljšskydd. Miljškonventionerna Šr giltiga internationella avtal och har samma status som GATT. I vissa konventioner fšreskrivs att handelsrestriktionerna kan tillŠmpas pŒ ett sŠtt som diskriminerar lŠnder som inte Šr medlemmar i miljškonventionen. Montreal protokollet ⁴ strider mot GATT eftersom art 4, som fšrbjuder handel, endast gŠller icke-medlemmar och GATT fšrbjuder ŒtgŠrder som diskriminerar mellan olika exportlŠnder. Inte heller kan ŒtgŠrder undantas, eftersom artikel XX inte tillŒter ŒtgŠrder som utgšr godtycklig eller oberŠttigad diskriminering mellan lŠnder dŠr liknande fšrhŒllanden rŒder. I andra konventioner kan handelsrestriktioner infšras fšr att skydda miljšvŠrden som inte finns representerade i GATT. CITES ⁵ fšreskriver anvŠndningen av handelsrestriktioner fšr att skydda utrotningshotade djur i andra lŠnder. Om bŒda stater Šr parter i GATT, men endast en stat Šr medlem i miljškonventionen kan antagandet av en handelsrestriktion, som fšreskrivs i CITES, komma i konflikt med skyldigheter det importerande landet har genom GATT-avtalet. I turtle case ⁶ infšrde USA importfšrbud pŒ rŠkor eller rŠkprodukter, nŠr rŠkorna hade fŒngats pŒ ett sŠtt som ledde till att utrotningshotade havsskšldpaddor drunknade, nŠr de fastnade i nŠten. Importfšrbudet bedšmdes strida mot GATT-avtalet. €ven om den amerikanska ŒtgŠrden inte tillŠts erkŠnde panelen att USAs handelsrestriktion till skydd fšr utrotningshotade havsskšldpaddor kunde undantas med stšd av artikel XX (g) till skydd fšr bevarandet av uttšmliga naturresurser. Skillnaden med tuna fish case Šr att havsskšldpaddor och inte delfiner anses vara utrotningshotade enligt bilaga 1 i CITES ⁷. Beslutet visar att handelsrestriktioner fšr att genomdriva internationella miljškonventioner inte strider mot GATT, nŠr parterna i konflikten Šr medlemmar i miljškonventionen.

3 Panels on United States Restrictions on Import of Tuna (1991) , vol. 30 ILM 1991 (tuna fish case)

4 Montreal Protokollet (1987) till Vienna Convention for the Protection of the Ozone Layer

5 The Convention of International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, 1973

6 United States- Import Prohibition of certain Shrimp and Shrimp Products, Report of the Appelate

Body, WT/DS58/ AB/R, 12 oktober 1998 (turtle case)

(3)

Jag har valt att inrikta mitt arbete pŒ regleringar som ett land antar, genom att vidta handelsrestriktiva ŒtgŠrder eller regleringar som sŠrbehandlar en produkt, fšr att skydda miljšn inom ett annat land. Regleringarna som jag syftar pŒ Šr kopplade till hur en produkt produceras, exempelvis fŒngstmetoder eller utslŠppsstandard nŠr en produkt tillverkas, och pŒverkar dŠrfšr inte varans fysiska beskaffenhet eller prestanda. GATT-avtalet tillŒter inte ŒtgŠrder av detta slag. Jag kommer Šven att behandla den konflikt som kan uppstŒ mellan olika internationella miljškonventioner och GATT, nŠr handelsrestriktiva ŒtgŠrder vidtas fšr att genomdriva bestŠmmelser i miljškonventionen. Inom doktrinen finns ett antal lšsningar, som syftar till att mšjliggšra att ett land antar handelsrestriktiva ŒtgŠrder som Šr kopplade till hur en vara produceras utan att ŒtgŠrderna strider mot GATT. Exempel pŒ sŒdana lšsningar Šr infšrandet av miljšrelaterande antidumping- och utjŠmningstullar, samt infšrandet av ett nytt undantag i artikel XX, dŠr produktionsrelaterade regleringar tillŒts osv. Det finns fšrslag som innebŠr att konflikten mellan internationella miljškonventioner och bestŠmmelser i GATT-avtalet skall lšsas, genom att miljškonventionerna ges fšretrŠde framfšr bestŠmmelser i GATT.

1.2 Syfte och frŒgestŠllningar

Syftet med uppsatsen Šr att beskriva olika lšsningar som finns inom doktrinen, vilka skall mšjliggšra infšrandet av handelsrestriktiva ŒtgŠrder, eller sŠrbehandlande regleringar i syfte att skydda miljšn, kopplade till hur en vara produceras i ett annat land utan att ŒtgŠrden strider mot GATT-avtalet. Det gŠller regleringar dŠr produktionsprocessen inte pŒverkar produktens fysiska beskaffenhet eller prestanda.

Finns lšsningar att tillgŒ inom det nuvarande GATT-avtalet, eller mŒste avtalet fšrŠndras? Kan ett land infšra miljšskatter pŒ importerade produkter, eller infšra obligatorisk miljšmŠrkning utan att det strider mot GATT-avtalet? Jag kommer sedan att ŒskŒdliggšra vilken konflikt som kan uppstŒ mellan fšrpliktelser som ett land kan ha genom en internationell miljškonvention och GATT-avtalet. Vilka lšsningar fšresprŒkas i doktrinen, fšr att lŠnder skall kunna vidta handelsrestriktiva ŒtgŠrder till skydd fšr miljšn enligt vad som fšreskrivs i miljškonventioner utan att dessa ŒtgŠrder strider mot GATT?

1.3 Metod och material

Numera finns litteratur som redogšr fšr mšjliga lšsningar sŒ att lŠnder kan anta handelsrestriktiva ŒtgŠrder som grundas pŒ produktionsrelaterade regleringar, till skydd fšr miljšn i andra lŠnder. Litteraturen bestŒr till stšrst del av enskilda artiklar, men det finns ocksŒ samlingsverk, dŠr vissa kapitel Šr av intresse. Jag har studerat denna litteratur och relevant lagtext, samt relevanta panelavgšranden inom GATT.

Jag har anvŠnt mig av en rŠttsbeskrivande metod, dŠr jag analyserar det nu gŠllande GATT-avtalet utifrŒn det miljšskydd som finns i avtalet. Lšsningarna bygger pŒ ett de lege ferenda resonemang, med syfte att fšrŠndra och utveckla GATT, till fšrmŒn fšr miljšskydd.

2 EXTRATERRITORIELL MILJ…POLITIK

(4)

Fšr att fšrstŒ konflikten mellan frihandel och miljš Šr det viktigt att anlŠgga ett internationellt perspektiv pŒ situationen. Ett land som genomfšr sin miljšpolitik sŒ att det pŒverkar andra lŠnder anvŠnder sig av extraterritoriell miljšpolitik ⁸. Detta kan yttra sig genom att ett land antar normer, som de anser vara bŠttre Šn andra lŠnders, och sedan tillŠmpar reglerna pŒ importerade varor frŒn det andra landet. Anledningen till att ett land antar regleringar som har extraterritoriell effekt kan vara att fšrsška Šndra det andra landets beteende och miljšpolicy, eller helt enkelt att det importerande landet vill hŒlla en hšg miljšstandard oavsett om produkten Šr importerad eller inhemsk.

Extraterritoriell miljšpolitik har kritiserats fšr att vara oacceptabel inblandning i det drabbade landets inrikespolitik och ett intrŒng i ett lands suverŠna sjŠlvbestŠmmande⁹. Princip 12 i Rio deklarationen ¹⁰, som antogs av 172 stater, fšreskriver att unilaterala ŒtgŠrder fšr att skydda miljšn utanfšr det importerande landets territorium skall undvikas. LŠnderna i OECD ¹¹ har kommit šverens om att de inte skall vidta handelsŒtgŠrder fšr att pressa andra lŠnder att Šndra sin politik och praxis, nŠr det gŠller miljšproblem som Šr begrŠnsade till jurisdiktionen inom landet dŠr miljšskadan uppstŒr ¹². Professor Thomas Schoenbaum anser att lŠnder mŒste tillŒtas att vŠlja sina egna prioriteringar och sin egen politik. Motsatsen, menar han, skulle troligtvis leda till att vissa lŠnder skulle diktera villkoren och bestŠmma vilka standarder som skulle gŠlla, vilket kan anses vara att inkrŠkta pŒ ett annat lands suverŠna sjŠlvbestŠmmande.

Att tillŒta varje land att pŒ egen hand anta handelsrestriktioner, som grundas pŒ varierande miljšstandard i olika lŠnder, skulle i en fšrlŠngning leda till kaos och anarki. ¹³ Trots dessa argument Šr det osŠkert om extraterritoriell miljšpolitik alltid skall anses strida mot internationell rŠtt.

Det finns rŠttsliga argument, som stšdjer pŒstŒendet att extraterritoriell miljšpolitik strider mot internationell rŠtt. Ett lands inhemska miljšpolitik Šr inte fšremŒl fšr internationella restriktioner, sŒ lŠnge inte ŒtgŠrder inom ett land leder till att andra lŠnder drabbas av miljšskador, eller att ett land handlar i konflikt med en internationell miljškonvention som tillŒter handelsrestriktioner som landet Šr part till.

Ett land har sjŠlvbestŠmmanderŠtt šver sitt eget territorium, bl.a. nŠr det gŠller miljšfrŒgor. Detta uttrycks i princip 2 i Rio deklarationen frŒn 1992 och innebŠr att varje land sjŠlva skall forma sin miljšpolitik, utifrŒn sin egen miljšsituation och utveckling utan pŒverkan frŒn andra lŠnder, sŒ lŠnge inte miljšpolitiken leder till grŠnsšverskridande fšroreningar. Stater skall inte lŠgga sig i andra lŠnders beslut att exploatera sin miljš, om besluten inte resulterar i grŠnsšverskridande miljšeffekter.

Om ett land tillŒter ŒtgŠrder, som har grŠnsšverskridande effekter, exempelvis genom tillŒta att inhemska producenter tillverkar varor pŒ ett miljšskadligt sŠtt, eller

8 Begreppet anvŠnds ofta i GATT-sammanhang och innebŠr att ett land vidtar ŒtgŠrder riktade mot

eller grundade pŒ effekter utanfšr det egna landets territorium.

9 Andre« Noellkaemper, Rethinking states« rights to promote extra-territoral environmental values, i INTERNATIONAL ECONOMIC LAW WITH A HUMAN FACE, utgiven av Weiss mfl s 176

10 Rio Declaration on Environment and Development, 14 juni 1992

11 Organisation for Economic Co-Operation and Development har 29 medlemmar som bestŒr av alla

EU-lŠnder, USA, Canada, Mexico, Australien, Korea, Tjeckien, Norge, Nya Zeeland, Polen, Ungern, Schweitz, Island, Japan och Turkiet.

12 OECD , Report on Trade and Environment (1995), paragraf 46

13 Thomas Schoenbaum , Agora: Trade and Environment . Free International Trade and Protection of

the Environment: Irreconcilable Conflict . AJIL vol 86:700 (1992),s 723 ( Schoenbaum 1)

(5)

tillŠmpar fŒngstmetoder som leder till att fiskbestŒndet i havet minskar, kan man stŠlla sig frŒgan om det drabbade landet eller andra lŠnder inte fŒr vidta ŒtgŠrder som har extraterritoriell effekt.

Friendly Relations resolutionen, ¹⁴ som antagits av FNs generalfšrsamling fšrbjuder vissa former av inblandning, nŠr det gŠller ett lands politiska, ekonomiska och kulturella utveckling, och fšrsšker fšrhindra ekonomiska och politiska ŒtgŠrder som syftar till att Šndra landets utveckling. €ven om resolutioner inte Šr bindande Šr normen vŠletablerad och innebŠr att ett land har friheten att utveckla och utnyttja sina egna naturresurser utan att andra lŠnder har rŠtten att ingripa. Jag har tidigare nŠmnt andra dokument som stšdjer denna princip, bl.a Rio deklarationen frŒn 1992 och ett officiellt yttrande av ministrarna i OECD frŒn 1995 ¹⁵. Dokumenten konstaterar att det kan finnas former av ingripanden, exempelvis ekonomiska, som Šr olagliga inom den internationella rŠtten, Šven om de inte fšrbjuds specifikt. Slutsatsen Šr att det finns en vŠletablerad norm inom internationell rŠtt, som fšreskriver att stater har den suverŠna rŠtten att bestŠmma šver sin egen miljšpolitik, sŒ lŠnge den inte leder till grŠnsšverskridande fšroreningar.

Finns en princip inom internationell rŠtt som tillŒter extraterritoriell miljšpolitik, nŠr ett land tillŒter verksamheter som medfšr grŠnsšverskridande eller globala fšroreningar? Vissa deklarationer som antagits av FNs generalfšrsamling fšreslŒr att alla fšrsšk att pŒverka andra stater till att Šndra sin miljšpolitik, genom att vidta ŒtgŠrder av olika slag, Šr olagliga ¹⁶. Problemet med dessa resolutioner Šr, att de inte Šr bindande och att de Šr sŒ allmŠnt formulerade, att det Šr svŒrt att se vilka rŠttigheter och skyldigheter som ett land har. Det finns vissa former av ingripanden som Šr tillŒtna i internationell rŠtt, exempelvis alla former av diplomati, som inte syftar till att tvinga ett annat land att anta nya miljšregler ¹⁷. I internationella domstolen (ICJ) bedšmdes USAs agerande i en konflikt i Nicaragua ¹⁸. ICJ konstaterade att ingripanden Šr otillŒtna i internationell rŠtt, nŠr ingripandet syftar till att tvinga landet att Šndra sitt beteende, och nŠr det gŠller politiska frŒgor som tillhšr varje lands sjŠlvbestŠmmanderŠtt. Men domstolen drog inte slutsatsen att de ekonomiska ŒtgŠrder som vidtogs av USA, var ett sŒdant tvŒng och dŠrmed ett brott mot internationell rŠtt

19. Andre« Noellkaemper anser dŠrfšr att extraterritoriell miljšpolitik inte alltid kan anses falla inom kategorin av fšrbjudna ŒtgŠrder ²⁰. Detta strider dock mot princip 12 i Rio Deklarationen, som fšreskriver att extraterritoriell miljšpolitik utanfšr jurisdiktionen i det importerande landet skall undvikas. Rio Deklarationen Šr inte ett bindande dokument och pŒverkar dŠrfšr inte uttalandet som gjordes av internationella domstolen. Noellkaemper pŒpekar att Rio Deklarationen Šr sŒ allmŠnt formulerad att den skulle vara oanvŠndbar som en rŠttslig norm, Šven om den var ett bindande dokument. ²¹

14 Resolution on Friendly Relations, Resolution 2625 (XXV) 1970, Ga Resolution 1803 on Permanent Soverenity over Natural Resources (1962)

15 OECD , Report on Trade and Environment (1995), paragraf 46

16 Resolution on Friendly Relations, Resolution 2625 (XXV) 1970, Ga Resolution 1803 on Permanent

Soverenity over Natural Resources (1962)

17 Noellkaemper, not 9 a a, s 186

18 Nicaragua v. United States of America, ICJ Rep 1986

19 Nicaragua v. United States of America, ICJ Rep 1986, paragraf 245

20 Noellkaemper, i not 9 a a, s 186

(6)

Jag har konstaterat att det finns en vŠletablerad norm, som innebŠr att ett land har rŠtt att bestŠmma sin egen miljšpolitik sŒ lŠnge inte miljšskador uppstŒr i andra lŠnder.

Trots detta finns ingen uttalad norm, som fšreskriver att ett land har rŠtten att pŒverka andra lŠnder genom extraterritoriell politik, om grŠnsšverskridande negativa effekter pŒ miljšn uppstŒr. GATT-avtalet stŠrker normen om ett lands suverŠna rŠtt att bestŠmma sin egen miljšpolitik. GATT Šr ett handelsliberaliserande avtal, som bygger pŒ teorin om komparativa fšrdelar, vilket innebŠr att ett land skall producera de varor som passar landet ifrŒga. Variationerna mellan lŠnderna uppkommer av olika produktionsfšrutsŠttningar och olika vŠrderingar. Fšrsšk att infšra sitt eget lands vŠrderingar pŒ andra lŠnder nŠr det gŠller miljšfrŒgor skulle undergrŠva denna teori. I tuna fish case ²² godkŠnde inte panelen extraterritoriell miljšpolitik. I Canada-US tuna case ²³ uttalade panelen att det inte Šr tillŒtet fšr en stat att anta lagar som tvingar andra lŠnder att Šndra sin miljšpolitik. Slutsatsen Šr att internationell rŠtt, och speciellt internationella handelsregler, skyddar varje lands rŠtt att bestŠmma šver sin egen miljš.

2.1 En ny effekt-doktrin

Andre« Noellkaemper fšreslŒr mšjligheten att pŒverka andra lŠnders miljšpolitik, genom en ny effekt doktrin. Hans argument bygger pŒ att ett land har ansvar att inte skada ett annat lands miljš. Princip 2 i Rio Deklarationen fšreskriver att ett land har rŠtten att utnyttja sina egna resurser. Principen konstaterar ocksŒ att ett land har ansvar att fšrsŠkra att aktiviteter inom sin jurisdiktion eller kontroll inte orsakar skada pŒ miljšn i en annan stat, eller omrŒden utanfšr nationell jurisdiktion. Samma sak fšreskrivs i princip 21 i Stockholm deklarationen ²⁴ och i Train smelter case ²⁵, dŠr orsakandet av grŠnsšverskridande utslŠpp av giftiga gaser frŒn ett smŠltverk stred mot internationell rŠtt. FrŒgan Šr om grŠnsšverskridande fšroreningar ger ett land rŠtt att vidta handelsrestriktioner mot landet som orsakar fšroreningarna. Edith Brown Weiss anser att mšjligheten att fšrbjuda produkter som producerats pŒ ett miljšskadligt sŠtt, Šr ett viktigt instrument fšr att uppnŒ miljšmŠssig hŒllbar utveckling och hindra ošnskade produktionsmetoder. Alla handelsembargon skall inte tillŒtas, men en utgŒngspunkt vid bedšmningen av tillŒtligheten av sŒdana ŒtgŠrder skall vara, att de Šr nšdvŠndiga fšr att uppnŒ miljšmŠssig hŒllbar utveckling. ²⁶ Det finns de som tycker att alla handelsrestriktioner till skydd fšr miljšn skall tillŒtas, vare sig miljšfrŒgan Šr under nationell jurisdiktion eller inte. Vissa menar att varje form av miljšfšrstšring slutligen kommer att ha effekt fšr hela jorden och pŒverka lŠnder som inte har nŒgon jurisdiktion šver miljšfšrstšringen. Det verkar som om miljšprinciper som Ó question of global concernÓ och Ócommon heritage of mankindÓ kommer i konflikt med Šldre principer om nationell suverŠnitet och territoriell jurisdiktion.²⁷ EG-kommissionen har fšreslagit att lŠnder kan vidta handelsrestriktioner fšr att

22 tuna fish case, not 3 a a

23 United States- Prohibition of imports of tuna and tuna products from Canada (BISD 28S/92) 1983

24 Declaration of the United Nations Conference on the Human Environment, Stockholm 1972

25 The United States v Canada, 3 United Nations Reports of International Arbitral Awards frŒn 1938

(1941)

26 Edith Brown Weiss, Environment and Trade as Partners in Sustainable Development: A Commentary, AJIL vol 86 ( Brown Weiss commentary) s 730

27 Andreas R. Ziegler, WTO rules supporting environmental protection, INTERNATIONAL

ECONOMIC LAW WITH A HUMAN FACE, i Weiss mfl (utgivare) s 212

(7)

fšrsška lšsa globala eller grŠnsšverskridande miljšproblem ²⁸. USA Šr en av de stater som anvŠnder sig av handelsrestriktioner fšr att driva igenom en viss miljšpolitik i andra lŠnder. Det har pŒgŒtt en debatt i USA angŒende lagligheten att anta handelsrestriktioner till skydd fšr miljšn. Diskussionen gŠllde om USA skulle kunna anvŠnda handelsrestriktioner i fall dŠr arter, oavsett var de fanns i vŠrlden, var utrotningshotade. USA och EG har kommit fram till att ett land kan tillŒtas anvŠnda handelsrestriktioner fšr att skydda miljšn, om sŒdana ŒtgŠrder syftar till att skydda den gemensamma vŠrldsmiljšn, exempelvis den biologiska mŒngfalden och regnskogen. Det Šr svŒrt att sŠga vad dessa uttalanden har fšr rŠttslig betydelse. Fšr att ny internationell rŠtt skall skapas, krŠvs en stšrre internationell konsensus Šn vad som Šr fallet. ²⁹

Professor Schoenbaum konstaterar att det Œtminstone finns tvŒ teoretiska berŠttiganden fšr att vidta unilaterala ŒtgŠrder till skydd fšr miljšn i ett annat land. Ett land kan handla de lege ferenda, vilket innebŠr att andra lŠnder accepterar ŒtgŠrden och ny internationell sedvanerŠtt bildas. Det finns ingen internationell konsensus, i varje fall inte till den grad att unilaterala ŒtgŠrder till skydd fšr miljšn utanfšr sitt eget territorium, Šr berŠttigade enligt sedvanerŠtt. Extraterritoriell miljšpolitik kan berŠttigas som en motŒtgŠrd i enlighet med internationell rŠtt. Fšr att motŒtgŠrder skall vara tillŒtna, krŠvs att ett land har brutit mot en internationell bestŠmmelse.

MotŒtgŠrder Šr tillŒtna endast under speciella omstŠndigheter. Ekonomiska ŒtgŠrder som Šr ett hot mot ett lands suverŠnitet eller politiska sjŠlvstŠndighet, mŒste undvikas.

MŠnskliga rŠttigheter och tvingande normer i internationell rŠtt skall fšljas, och rŠttsliga skyldigheter mot tredje lŠnder iakttas. Innan en motŒtgŠrd vidtas, mŒste landet som bryter mot internationella bestŠmmelser ges en chans att Šndra sitt beteende, och om landet ifrŒga inte gšr det skall motŒtgŠrden vara i proportion till det andra landets olagliga handling. USA:s importfšrbud pŒ mexikansk tonfisk eller tonfiskprodukter ³⁰, kan ses som ett fšrsšk av USA att skapa ny internationell sedvanerŠtt, till skydd fšr marina dŠggdjur oavsett om de Šr utrotningshotade eller ej.

•tgŠrden som USA vidtog, kan ocksŒ ses som en motŒtgŠrd fšr att Mexico inte skyddade marina levande resurser i strid mot FNs sjšrŠttskonvention ³¹ . Eftersom motŒtgŠrder inte fŒr vidtas till nackdel fšr tredje land, kan USA:s ŒtgŠrd inte berŠttigas som en giltig motŒtgŠrd, eftersom importfšrbudet gŠllde all tonfisk frŒn Mexico, Šven om den tog vŠgen om ett tredje land. ³²

Slutsatsen som jag ser det, Šr att handelsŒtgŠrder fšr att driva igenom en viss miljšpolitik utanfšr eget territorium, inte tillŒts inom generell internationell rŠtt. Det finns viss acceptans inom ett fŒtal lŠnder, nŠr det gŠller handelsŒtgŠrder som vidtas till skydd fšr grŠnsšverskridande och globala miljšproblem. Det kan dock inte anses att stšdet fšr sŒdana ŒtgŠrder Šr sŒ stort inom det internationella samfundet, att ny sedvanerŠtt har bildats. Det finns ingen internationell konventionen som berŠttigar handelsrestriktioner fšr att skydda miljšn pŒ ett generellt plan. Endast vissa

28 Communication from the Commission to the Council and the European Parliament on Trade and

Environment, 28 februari 1996, COM (96)54 final, paragraph 2.3 och 4.2

31 United Nations Convention on the Law of Sea, 21 ILM 1261 (1982)

32 Schoenbaum, International trade and protection of the environment: The continuing search for

reconciliation AJI 1997 Vol 91:268 ( Schoenbaum 2) s 299 f

(8)

miljškonventioner, exempelvis CITES ³³ och Montrealprotikollet ³⁴ fšreskriver att handelsrestriktioner fŒr anvŠndas som ett instrument, att driva igenom konventionernas bestŠmmelser, men det gŠller endast under de fšrutsŠttningar som anges i konventionen och fšr de omrŒden som dŠr Šr skyddade. ICJ kunde inte konstatera att ekonomiska ŒtgŠrder mot ett annat land var ett brott mot internationell rŠtt ³⁵. Som jag ser det Šndrar detta uttalandet ingenting, eftersom det inte finns nŒgon mšjlighet att veta under vilka fšrutsŠttningar sŒdana ŒtgŠrder fŒr tillŠmpas, eller om ekonomiska ŒtgŠrder fŒr anvŠndas fšr att skydda miljšn utanfšr landets egna territorium.

3 GATT 3.1 Historik

GATT Šr ett internationellt handelsavtal som tillkom 1947. GATT var Šven under perioden 1957-1994 ett forum fšr multilaterala handelsfšrhandlingar (rundor) om lŠgre tulltaxor och andra handelshinder. 1995 skapades World Trade Organisation (WTO) som ett resultat av Uruguayrundan, som pŒgick mellan Œren 1986-94. Idag Šr GATT endast ett handelsavtal fšr varor och en del av WTO-systemet. Inom WTO finns andra avtal, exempelvis ett avtal om tjŠnster (GATS ³⁶) och immaterialrŠtter (GATRIPS ³⁷), samt ett forum fšr konfliktlšsning. WTO har 138 medlemmar och 90% av vŠrldshandeln styrs av reglerna inom systemet.³⁸

Internationell handel har utvecklas i snabbt takt sedan andra vŠrldskriget. Detsamma kan inte sŠgas om den internationella miljšrŠtten. Det var fšrst under slutet av 60-talet och bšrjan av 70-talet som miljšfrŒgor kom i internationell fokus. Inom GATT gjordes det fšrsta fšrsšket att tackla miljšproblem under fšrberedelserna till Stockholmskonferensen 1972 ³⁹. 1971 utkom en rapport angŒende industriell fšroreningskontroll och internationell handel ⁴⁰, men trots detta, startade inte miljšdebatten inom GATT fšrrŠn i bšrjan av 90-talet. Diskussionen kom igŒng efter tuna fish case 1991 ⁴¹ och infšr Riokonferensen 1992. Samma Œr handlade den Œrliga rapporten inom GATT ⁴² delvis om miljšfrŒgor i relation till handel, och ett par mŒnader efter Riokonferensen utkom en rapport angŒende uppfšljning av vad lŠnderna enats om under konferensen ⁴³.

1 januari 1995 trŠdde avtalet som bildade World Trade Organisation (WTO) i kraft, tillsammans med de andra avtal, som hade fšrhandlats fram under Uruguay rundan, exempelvis nŠr det gŠller immaterialrŠtter (GATRIPS) och tjŠnsteavtal (GATS). Trots en avancerad debatt angŒende miljšfrŒgor inom WTO-systemet, blev pŒverkan pŒ

34 Montreal Protocol to Vienna convention for the Protection of the Ozone Layer, 1987

35 Nicaragua v. United States of America, ICJ Rep 1986, paragraf 245

36 General Agreement on Trade and Services

37 General Agreement on Trade Related aspects of Intellectual Property Rights

38 Informationen Šr hŠmtad pŒ WTO:s hemsida, www.wto.org

39 United Nations Conference on the Human Environment, Stockholm 1972

40 GATT, Studies in International Trade ( Geneva: GATT, 1971), No. 1.

41 Tuna fish case, not 3 a a

42 GATT, International Trade 1009-1991 ( Geneve: GATT , 1992)

43 BISD (Geneva: GATT, 1993) 39S/303

(9)

WTO-avtalet minimal. Uttrycket ÓhŒllbar utvecklingÓ skrevs in i den slutliga preambeln till WTO-avtalet. Efter Riokonferensen fortsatte diskussionen om relationen mellan handel och miljš inom GATT, och 1993 bildades Committee on Trade and Environment (CTE).

GATT innehŒller inte nŒgon klar hŠnvisning till miljšfrŒgor, men i preambeln till avtalet som bildar WTO, inkluderas en klar hŠnvisning till debatten, som gŠller balansen mellan handel och miljšintressen och anger ÓhŒllbar utveckling Ó som en av sina referenser.

ÒRecognizing that their relations in the field of trade and economic endeavour should be conducted whith a view to raising standards of living, ensuring full employment and a large and steadily growing volyme of real income and effective demand, and expanding the production and trade in goods and services, while allowing for the optimal use of the world«s resourses i n accordance with the objective of sustainable development, seaking both to protect and preserve the environment and enhance the means for doing so in a manner consistent with their respective needs and concerns at different levels of economic developmentÉÓ ⁴⁴

Det finns ingen fšrklaring till hur begreppet ÒhŒllbar utvecklingÓ skall tolkas utšver vad preambeln sŠger ⁴⁵. Begreppet introducerades i texten i ett slutligt skede, eftersom trycket frŒn allmŠnheten och dŒ i synnerhet hŒrd kritik frŒn olika miljšgrupper i USA var stort. Vissa anser att inskrivning av hŒllbar utveckling Šr ett stort steg framŒt i miljšutvecklingen, medan andra Šr mycket skeptiska till dess betydelse fšr att fšra miljšprocessen framŒt inom GATT. Andreas R Ziegler anser inte att begreppet hŒllbar utveckling har mindre betydelse fšr att det har skrivits in i preambeln istŠllet fšr i nŒgon artikel. ⁴⁶

Idag fŒr miljšgrupper av olika slag stšrre och stšrre inflytande i olika frŒgor som behandlas inom internationella forum. Icke-statliga organisationer, exempelvis Green Peace och vŠrldsnaturfonden, integreras mer och mer i det internationella miljšarbetet. Det finns numera en hŠnvisning till samarbete med dessa organisationer i WTO-avtalet (art V:2), som etablerades 1995. Min personliga Œsikt Šr att dessa grupper kan skapa debatt och opinion fšr miljšfrŒgor, samt bidra med specialkunskaper, som gšr att miljšproblematiken kan lšsas inom GATT och inte utanfšr.

3.2 GATT-avtalet

GATT-avtalet reglerar handel mellan olika lŠnder, genom det stŠller upp generella regler fšr en stats handelspolitiska agerande. GATT-avtalet Šr indelat i fyra delar. Del I omfattas av artiklarna I och II och ršr tullfšrhŒllandena. I Art I fšreskrivs mest- gynnad-nationsbehandling mellan parterna nŠr det gŠller tullar, avgifter samt regler

44 Agreement establishing the World Trade Organisation, 1994

45 GATT secretariat, GATT Final Act Embodying the Results of the Uruguay Round of Multilateral

Trade negotiations, GATT Doc. MTN. TNC/W/FA (1991), Kallas ÒDunkel DraftÓ

46 Ziegler, not 27 a a, s 207

(10)

och formaliteter i samband med import och export. Detta innebŠr att alla avtalsslutande parter skall behandlas lika nŠr det gŠller tullar, avgifter, tullformaliteter, interna skatter, avgifter och lagar, och bestŠmmelser som ršr intern fšrsŠljning, kšp, transport eller anvŠndning av varor. Detta innebŠr ocksŒ att ett land som inte Šr avtalsslutande part kan missgynnas men inte gynnas. Art II innehŒller fšreskrifter ršrande de tullmedgivanden som givits vid tullfšrhandlingarna. De varor som har reglerats fŒr inte belŠggas med hšgre tulltaxor Šn vad som šverenskommits.

Del II omfattas av art II-XXIII och innehŒller bestŠmmelser om interna avgifter, regler om transittrafik, antidumpingtullar, tullformaliteter och ursprungsbeteckningar samt ett fšrbud mot kvantitativa import- och exportrestriktioner. Det finns ocksŒ bestŠmmelser om subventioner och statliga handelsfšretag, samt undantags- bestŠmmelser och regler fšr tillgripande av skyddsŒtgŠrder. Art III stadgar likabehandling mellan det egna landets och andra lŠnders varor. Ett land fŒr inte belŠgga en importerad vara med hšgre skatter och avgifter Šn en inhemsk vara av liknande slag. En inhemsk vara fŒr inte heller gynnas, nŠr det gŠller fšrsŠljning, kšp, transporter och anvŠndning mm. Art VI reglerar antidumping- och utjŠmningstullar.

Fšr att motverka dumping kan ett land i vissa fall pŒfšra antidumping- och utjŠmningstullar pŒ importerade varor. Detta gŠller i de fall dŒ ett lands varor infšrs pŒ marknaden i ett annat land, till ett lŠgre pris, Šn sitt normala vŠrde, om importen fšrorsakar eller hotar att fšrosaka vŠsentlig skada pŒ en inhemsk industri, eller avsevŠrt fšrsenar upprŠttandet av en inhemsk sŒdan. NŠrmare bestŠmmelser om tolkning och tillŠmpning finns i den s.k. antidumpingkoden ⁴⁷. Art XI talar om i vilka fall en stat fŒr infšra kvantitativa restriktioner. Fšrbud eller restriktioner av annat slag Šn tullar, skatter eller andra avgifter skall icke infšras eller bibehŒllas i frŒga om import eller export. Det kan i vissa fall ligga i ett lands intresse att fšrbjuda eller begrŠnsa infšrseln av en miljšfarlig, vara eller fšr miljšn ett skadligt Šmne. I mŒnga fall Šr det just kvantiteten av ett Šmne som har betydelse fšr omfattningen av miljšskadan. Ett sŒdant fšrbud eller restriktion strider mot denna artikel. Men om ett land har kritisk brist pŒ livsmedel, tillŒts att staten tillfŠlligt vidtar exportrestriktioner.

Det finns Šven undantag fšr importrestriktioner avseende jordbruks- eller fiskeriprodukter, samt fšreskrifter angŒende klassificering, kvalitetskontroll eller saluhŒllande av varor i den internationella handeln.

Arikel XX Šr det allmŠnna undantaget och ger ett land mšjlighet att vidta ŒtgŠrder till skydd fšr vissa sŠrskilt angelŠgna intressen, trots att dessa egentligen strider mot GATT. Artikel XX krŠver inte att landet som hŠvdar att undantaget Šr tillŠmpligt, mŒste ingŒ i fšrhandlingar med beršrda lŠnder. Det Šr varje lands sjŠlvstŠndiga rŠtt att skydda sŠrskilt angelŠgna intressen. Men artikel XXII fšreskriver att ŒtgŠrder som ett land vidtar, skall fšregŒs av en mšjlighet till šverlŠggning mellan parterna som ŒtgŠrden beršr. I fšrsta hand gšrs dock bedšmningen av landet som Œberopar undantaget. Det Šr fšrst dŒ beršrda lŠnder anser att ŒtgŠrden strider mot GATT, som en panel kan pršva fallet. •tgŠrden skall inte vara godtycklig eller oberŠttigad diskriminering mellan lŠnder dŠr samma fšrhŒllanden rŒder, eller ett fšrtŠckt handelshinder. Skydd fšr miljšn finns inte angivet, men kan tolkas in under punkterna (b) och (g). Ett land kan genomfšra ŒtgŠrder som Šr nšdvŠndiga fšr att skydda mŠnniskors, djurs och vŠxters liv eller hŠlsa (b), genomfšra ŒtgŠrder fšr att bevara uttšmliga naturtillgŒngar om sŒdana ŒtgŠrder genomfšres i samband med

47 Agreement on implementation of article VI of the General Agreement on Tariffs and Trade 1994.

(11)

begrŠnsningar av inhemsk produktion eller konsumtion (g). I punkt (b) finns ytterligare ett kriterium, ŒtgŠrden skall vara nšdvŠndig fšr att tillŒtas. Artikel XX tolkas mycket restriktivt, och i synnerhet undantagen som Šr kopplade till miljšn.

Del III omfattar artiklarna XXIV-XXXV, och innehŒller regler om tullunioner och frihandelsomrŒden, samt bestŠmmelser av administrativ karaktŠr ršrande avtalets tillŠmpning. Slutligen innehŒller del IV (XXXVI-XXXVIII) bestŠmmelser om vissa fšrmŒner fšr u-lŠnderna.

3.2.1 •tgŠrder till skydd fšr miljšn inom GATT

I Canada-US tuna case ⁴⁸ fšrbjšd USA import av alla typer av tonfisk och tonfisk produkter frŒn Canada med stšd av sektion 205 av the Fisheries Conservation and Management Act. Canada gjorde gŠllande att fšrbudet stred mot artikel I, mest gynnad nationsbehandling, och artikel XI (1), allmŠnt avskaffande av kvantitativa restriktioner. USA fšrsvarade sitt importfšrbud som en bevarandeŒtgŠrd enligt artikel XX (g). Panelen konstaterade att importfšrbudet stod i strid med artikel XI, eftersom ŒtgŠrden var en kvantitativ importrestriktion. DŠrefter pršvade panelen om undantaget i artikel XX (g) var tillŠmpligt pŒ det amerikanska importfšrbudet. BŒda sidor var šverens om att tonfiskbestŒndet var en uttšmlig naturtillgŒng. Panelen fann att villkoren i preambeln till artikel XX var uppfyllda, eftersom diskrimineringen mot Canada inte var godtycklig eller oberŠttigad, dŒ liknande ŒtgŠrder hade vidtagits mot andra lŠnder av samma skŠl. •tgŠrden ansŒgs inte heller vara en fšrtŠckt handelsrestriktion, eftersom den hade vidtagits i form av en handelsŒtgŠrd. Fšr att punkt (g) skall vara tillŠmplig, krŠvs dock att samma ŒtgŠrder vidtas pŒ inhemsk produktion och konsumtion. Importfšrbudet mot Canada gŠllde all tonfisk och alla tonfiskprodukter, medan restriktionen fšr inhemsk produktion endast gŠllde vissa tonfiskarter. Detta ledde till att panelen inte ansŒg att undantaget i artikel XX (g) kunde tillŠmpas.

En annan panelrapport av intresse Šr den som gŠllde Thailands begrŠnsning av import av cigaretter ⁴⁹. Tvisten gŠllde Thailands ŒtgŠrd att fšrbjuda import av tobak och tobaksprodukter. Thailand gjorde gŠllande att denna ŒtgŠrd var tillŒten med hŠnvisning till artikel XX (b) till skydd fšr mŠnniskors liv och hŠlsa. Importfšrbudet hade infšrts fšr att kontrollera rškningen i Thailand, och fšr att amerikanska cigaretter var mer skadliga Šn cigaretter som tillverkats i Thailand, eftersom de innehšll mer tillsatser och kemikalier. Panelen konstaterade att ŒtgŠrden stred mot artikel XI (1), eftersom den thailŠndska ŒtgŠrden var en kvantitativ importrestriktion.

Med hŠnsyn tagen till artikel XX (b), hšll panelen med om att rškning var en allvarlig risk fšr mŠnsklig hŠlsa, och ŒtgŠrden att begrŠnsa konsumtionen av cigaretter var fšrenlig med artikeln. Fšr att ŒtgŠrden skall tŠckas av artikel XX (b), skall den ocksŒ bedšmas vara nšdvŠndig. ImportbegrŠnsningarna kunde anses nšdvŠndiga, endast om det inte fanns nŒgon alternativ ŒtgŠrd, som var mindre ofšrenlig med GATT-avtalet, som skulle leda till samma resultat, d.v.s begrŠnsa konsumtionen av cigaretter.

Genom utredningar kom panelen fram till att det fanns alternativa ŒtgŠrder fšr att kontrollera kvantitet och kvalitet av cigaretter, exempelvis genom mŠrkning. DŠrfšr

48 United States- Prohibition of tuna and tuna products from Canada (BISD 29S/91) 1983

49 Thailand- Restrictions on importation of and internal taxes on cigarettes (BISD 37S/200) 1990

(12)

ansŒgs ŒtgŠrden att fšrbjuda import av cigaretter inte nšdvŠndig i den bemŠrkelsen som avses i artikel XX (b).

NŠr en ŒtgŠrd vidtas fšr att skydda miljšn, och ŒtgŠrden Šr relaterad till en produkts fysiska beskaffenhet och prestanda, skall man bšrja med att undersška om ŒtgŠrden strider mot nŒgon av GATT:s artiklar, eller om ŒtgŠrden kan godtas med stšd av de undantag som finns i vissa artiklar, exempelvis kvalitetskontroll i artikel XI:2. Om man finner att ŒtgŠrden strider mot GATT Šr nŠsta steg att se om ŒtgŠrden kan undantas med stšd av artikel XX (b) eller (g). BetrŠffande alla undantag i artikel XX, gŠller att ŒtgŠrden inte skall vara fšremŒl fšr godtycklig eller oberŠttigad diskriminering, eller vara ett fšrtŠckt handelshinder. En ŒtgŠrd Šr inte oberŠttigad diskriminering i de fall ŒtgŠrden har vidtagits av liknande skŠl fšr import av liknande varor frŒn andra lŠnder. Vidare krŠvs att importerade varor och inhemska varor av samma slag behandlas pŒ samma sŠtt. Artikel XX (g) fšreskriver dessutom att ŒtgŠrderna skall vara vidtagna i anslutning till begrŠnsningar pŒ inhemsk produktion och konsumtion. Artikel XX (b) tillŒter parterna i GATT att prioritera mŠnniskors, djurs och vŠxters liv och hŠlsa framfšr handelsliberalisering. •tgŠrden mŒste dock bedšmas vara nšdvŠndig fšr att den skall kunna godtas. Fšr att den vidtagna ŒtgŠrden skall bedšmas vara nšdvŠndig, mŒste det pŒ nŒgot sŠtt vara vetenskapligt sŠkerstŠllt att den aktuella varan kan skada mŠnniskors, djurs och vŠxters liv och hŠlsa ⁵⁰.

4 MILJ…REGLERINGAR AVSEENDE PRODUKTIONS-PROCESSEN TillŠmpning av artikel XX, Šr begrŠnsad till att gŠlla ett lands reglering av varor nŠr de Šr inom landet och dŠr orsakar skada pŒ sŒdana intressen, som enligt artikeln kan vara godtagbara anledningar till att vidta sŠrskilda ŒtgŠrder. Som jag redan har pŒpekat Šr punkterna (b) och (g) av intresse fšr miljšregleringar. Fšrutom att ett land kan anta handelsregleringar som Šr relaterad till produkten i sig, exempelvis dess miljšfarlighet, kan det dessutom vara av intresse att tillŒtas vidta handelsŒtgŠrder, som grundas pŒ hur en produkt Šr producerad. Skador pŒ miljšn kan likavŠl uppkomma nŠr en produkt produceras, som nŠr den hanteras. NŠr det gŠller produktionsmetoder som pŒverkar varans fysiska beskaffenhet eller prestanda, exempelvis osanitŠra fšrhŒllanden i slakthus som leder till att kšttprodukter blir hŠlsofarliga, kan artikel XX (b) tillŠmpas till skydd fšr mŠnniskors, djurs och vŠxters liv och hŠlsa. Dessutom finns numera Agreement on the Application of Sanitary and Phytosanitary Measures (SPS-avtalet) ⁵¹, som inriktar sig just pŒ problem av denna sorten. HŠr finns grundlŠggade regler fšr livsmedels sŠkerhet, samt standarder som relaterar till djur och vŠxter. NŠr det gŠller tekniska regleringar som kan variera mellan lŠnderna, tillŠmpas Agreement on Technical barriers to trade (TBT-avtalet) ⁵². Avtalet tillŒter miljšstandarder pŒ produktion, om produktionsprocessen har betydelse fšr produktens fysiska beskaffenhet och prestanda. Andra regleringar som har att gšra med produktionsprocessen och som inte pŒverkar produktens beskaffenhet eller prestanda, faller utanfšr det nuvarande GATT-avtalet och tillŒts dŠrfšr inte.

50 Thailand- Restrictions on importation of and internal taxes on cigarettes (BISD 37S/200) 1990

51 Avtalet trŠdde i kraft 1 jan 1995

52 Agreement On Technical Barriers to Trade of the Tokyo Round, omtryckt I GATT, The Tokyo

Round Agreements (Geneva: GATT, 19866) s 1-26

(13)

4.1 Tuna Fish case

I en konflikt mellan USA och Mexico stŠlldes frŒgan om produktionsrelaterade regleringar som inte pŒverkar produktens beskaffenhet tillŒts i GATT-avtalet ⁵³. Vid tonfiskfŒngst med snšrpvad (en sorts nŠtfiske), fŒngas oavsiktligt i vissa delar av vŠrlden delfiner samtidigt med tonfisken. I USA antogs en lagstiftning, som fšreskriver mŠngden delfiner som fŒr fŒngas vid tonfiskfŒngst, och lagen fšreskriver importfšrbud fšr tonfisk som inte uppfyller USA:s standard i detta avseende. Om ett land inte uppfyller bestŠmmelserna nŠr de fŒngar tonfisk, ger lagstiftningen USA mšjligheten att fšrbjuda all import av fisk frŒn landet. Med stšd av lagstiftningen infšrde USA 1990 ett handelsembargo mot fem stater, varav Mexico var en av dessa.

Sedan de beršrda staterna visat att de tillŠmpade fŒngstmetoder som uppfyllde kraven i den amerikanska lagstiftningen, hŠvdes embargot, men senare samma Œr infšrdes ett nytt embargo mot Mexico som gŠllde all tonfiskimport. Detta skulle gŠlla tills Mexico kunde visa att andelen av en viss delfinart inte šversteg 15% av den totala volymen.

Importšrer var ocksŒ tvungna att visa att det importerade partiet inte innehšll tonfisk som hade fŒngats i Mexico, samt mŠrka produkten med ursprungslandet och Ódolphin safeÓ. Mexico och USA fšrhandlade, men kunde inte komma fram till en lšsning, och 1991 tillsattes en GATT-panel. ⁵⁴ De amerikanska importfšrbudet innebar alltsŒ att USA vidtog ŒtgŠrder som var grundade pŒ effekter utanfšr sitt eget territorium, dvs pŒ grund av de fŒngstmetoder som anvŠndes i Mexico. Mexico anfšrde fšljande:

1. De amerikanska ŒtgŠrderna stŒr i strid med GATT:s artikel XI, fšrbud mot kvantitativa restriktioner.

2 . BestŠmmelserna som krŠver en sŠrskild dokumentation av den mexicanska tonfisken Šr en negativ sŠrbehandling av en importerad vara, och strider mot artikel I.

3 . Mšjligheten i lagstiftningen att utvidga embargot till att gŠlla all fisk frŒn lŠnder som inte bedšms uppfylla kraven vad gŠller tonfisk strider mot artikel XI.

4 . VarumŠrkningen av godkŠnda produkter, med etiketten Òdolphin safeÓ, Šr diskriminerande och strider mot artikel I och IX.

USA anfšrde till sitt fšrsvar:

1. •tgŠrderna som USA har genomfšrt Šr i šverrensstŠmmelse med artikel III.

De importerade varorna behandlas pŒ samma sŠtt som likartade inhemska produkter.

2 . Om ŒtgŠrderna skulle anses strida mot artikel III, kan de ŠndŒ anses vara fšrsvarliga med hŠnvisning till artikel XX (b) till skydd djurs liv och hŠlsa och (g) till skydd fšr uttšmliga naturtillgŒngar.

GATT- panelen beslutade att de amerikanska ŒtgŠrderna stred mot artikel III, som stadgar att importerade produkter skall behandlas pŒ samma sŠtt som inhemska. En jŠmfšrelse av behandlingen av likartade importerade och inhemska produkter, skall gšras. Endast ŒtgŠrder som har att gšra med produkten i sig, kan tillmŠtas betydelse om en produkt anses vara likartad enligt artikel III. Panelen ansŒg att fŒngstmetoderna

54 Lindskog och Westerlund, MiljšhŠnsyn i GATT: Fšrslag till miljškriterier 1993, B1 26 f

(14)

fšr tonfisk inte pŒ nŒgot sŠtt kunde pŒverka produkten tonfisk. Detta innebŠr att varor inte kan delas in i olika kategorier, p g a hur den Šr producerad (fŒngad). Detta leder till att mexicansk tonfisk blir negativt sŠrbehandlad, jŠmfšrt med den inhemska, eftersom tonfisk som produkt tillhšr samma kategori, oavsett hur den fŒngats. Panelen konstaterade att importfšrbudet var en kvantitativ restriktion som stred mot artikel XI.

Undantaget i artikel XX (b) eller (g) kunde inte tillŠmpas, eftersom ŒtgŠrder med hŠnvisning till artikel XX (b), endast kan motiveras fšr att skydda liv och hŠlsa hos mŠnniskor, djur och vŠxter inom det egna landets territorium, vilket innebŠr att en extraterritoriell tillŠmpning inte kan komma i frŒga. Panelen resonerade pŒ samma sŠtt nŠr det gŠllde artikel XX (g), och konstaterade att handelsrestriktioner endast kunde genomfšras fšr att skydda inhemska naturtillgŒngar, samtidigt som restriktioner vidtogs pŒ inhemsk produktion och konsumtion. Panelen konstaterade att importrestriktioner av detta slag inte kan undantas med stšd av artikel XX (b) och (g), nŠr kriterier fšr ett sŒdant undantag saknas. De ansŒg att sŒdana importrestriktioner endast skulle vara tillŒtna vid en Šndring av fšrdragstexten. Att mŠrka varorna med Òdolphin safeÓ ansŒgs inte strida mot GATT-avtalet, eftersom inga statliga fšrmŒner var knutna till mŠrkningen. Panelrapporten kom inte att antas av bŒda parter, och fšr att rapporten skulle bli bindande krŠvdes bŒda parters godkŠnnande. De reglerna kom att Šndras nŠr WTO-avtalet trŠdde i kraft 1 januari 1995. Numera mŒste WTO medlemmarna enhŠlligt neka panelavgšrandet godkŠnnande inom 60 dagar fšr att det inte skall gŠlla ⁵⁵.

4.2 Turtle case

I oktober 1998 utkom ett nytt avgšrande frŒn en GATT-panel, som i princip ršrde samma frŒga som i tuna fish case. Turtle case ⁵⁶ gŠller ett handelsembargo som USA infšrt pŒ rŠkor och pŒ rŠkprodukter frŒn lŠnder som inte har certifierade av amerikanska myndigheter. Ett land blir certifierat nŠr det har antagit ett handlingsprogram, som har till syfte att minska antalet havsskšldpaddor som dšr vid rŠkfŒngst. Havsskšldpaddorna som USA fšrsšker skydda Šr utrotningshotade, och listade bilaga 1 i CITES ⁵⁷. Anledningen till att havsskšldpaddor dšr vid rŠkfŒngst Šr att de fŒngas i nŠten och drunknar. 1989 antogs en lag i USA, som fšreskriver att andra lŠnder skall strŠva efter att anvŠnda sig av en teknologi som minskar dšdligheten hos havsskšldpaddor ⁵⁸. Lagen fšreskriver att amerikanska myndigheter skall initiera fšrhandlingar med andra lŠnder fšr att lšsa problemet. Lagen stadgar ocksŒ att import av rŠkor eller rŠkprodukter skall fšrbjudas om fŒngsten sker med kommersiell fisketeknik som negativt pŒverkar arten havsskšldpaddor. Till denna regeln finns ett undantag, som innebŠr att import av rŠkprodukter tillŒts, om det exporterande landet har certifierats av amerikanska myndigheter, genom att detta land har antagit ett handlingsprogram, som Šr likartat med det program som USA tillŠmpar. Det exporterande landet ges ocksŒ importtillstŒnd om det har en fiskemiljš som inte utgšr en risk fšr havsskšldpaddors dšd. NŠr amerikanska myndigheter tillŠmpade lagen ledde detta till att Indien, Pakistan, Malaysia och Thailand begŠrde šverlŠggningar med USA. De hŠvdade att importfšrbudet stred mot artikel XI i GATT, eftersom det var en kvantitativ importrestriktion. USA fšrsvarade sina

55 Understanding on Rules and Procedures Governing the Settlement of Disputes, artikel 16

56 Turtle case, not 6 a a

58 Section 609 of Public Law 101-102, 16 U.S.C. 1537.

(15)

ŒtgŠrder med att de var tillŒtna enligt artikel XX (b) eller (g), eftersom de var nšdvŠndiga fšr skyddet av djurliv och relaterade till bevarandet av uttšmliga naturresurser.

Panelen bšrjade med att analysera ŒtgŠrderna utifrŒn preambeln till artikel XX, om ŒtgŠrden var fšremŒl fšr oberŠttigad diskriminering. Panelen erkŠnde att USAs ŒtgŠrd tŠcktes av artikel (g), som relaterar till bevarandet av uttšmliga naturresurser ⁵⁹.

•tgŠrden hade dock tillŠmpats av amerikanska myndigheter pŒ ett sŠtt som utgjorde godtycklig och oberŠttigad diskriminering mellan medlemmar i WTO.

Certifieringsprocessen gjorde det omšjligt fšr amerikanska myndigheter att kunna bedšma olika lŠnders fisketeknik, vilket ledde till att lŠnder som hade bra fisketeknik inte alltid certifierades. Det fanns ingen formell mšjlighet fšr det sškande landet att hšras, eller att svara pŒ kritik frŒn andra lŠnder. DŠrfšr konstaterade panelen att den amerikanska ŒtgŠrden inte kunde undantas med stšd av artikel XX, vilket ledde till att den stred mot artikel XI. Panelen uttalade att medlemmar i WTO kan vidta ŒtgŠrder fšr att skydda utrotningshotade arter, exempelvis havsskšldpaddor. SuverŠna stater bšr samarbeta i WTO eller andra forum, fšr att skydda utrotningshotade arter eller fšr att skydda miljšn i švrigt ⁶⁰.

4.3 Betydelsen av tuna fish case och turtle case

I bŒda fallen konstaterade panelerna att handelsrestriktionerna stred mot GATT- avtalet. I tuna fish case ⁶¹ grundade panelen sitt beslut pŒ att tonfisk skall betraktas som likartad, oberoende av hur den har fŒngats. Den mexicanska tonfisken sŠrbehandlades gentemot den inhemska, vilket strider mot artikel III. Importfšrbudet strider ocksŒ mot artikel IX, eftersom det Šr en kvantitativ restriktion. Undantaget i artikel XX (b) eller (g) kunde inte tillŠmpas, eftersom ŒtgŠrden skulle skydda delfiner utanfšr USA:s territorium. I turtle case ⁶² erkŠnde panelen att USAs ŒtgŠrd tŠcktes av artikel XX (g), som relaterar till bevarandet av uttšmliga naturresurser, men den amerikanska certifieringen skšttes pŒ ett sŠtt som ledde till att WTO medlemmar diskriminerades, eftersom lŠndernas fŒngstmetoder inte blev rŠtt bedšmda. Det finns dock en mšjlighet, fšr lŠnder att under vissa fšrutsŠttningar anvŠnda sig av importrestriktioner fšr att skydda miljšn utanfšr eget territorium. En skillnad mellan tuna fish case och turtle case, Šr att havsskšldpaddor till skillnad frŒn delfiner Šr listade som utrotningshotade, i bilaga 1 i CITES ⁶³. Det finns en internationell konsensus att skydda havsskšldpaddor, och alla parter i konflikten Šr dessutom medlemmar i konventionen. Panelens uttalande i turtle case ⁶⁴, tyder pŒ att handelsrestriktioner, i enlighet med internationella miljškonventioner fšr att skydda djur eller andra delar av miljšn, inte strider mot GATT-avtalet, om inte WTO- medlemmar diskrimineras pŒ ett godtyckligt sŠtt ⁶⁵.

59 Mattew A. Cole, Examining the environmentel case against free trade, J WT vol 33 (1999) s 188

60 turtle case, not 6 a a, paragraf 185

62 turtle case, not 6 a a

64 turtle case, not 6 aa, paragraf 185

65 turtle case, not 6 aa, paragraf 185

(16)

5 OLIKA ALTERNATIVA L…SNINGAR INOM GATT 5.1 Miljšrelaterade antidumping- och utjŠmningstullar

Mšjligheten fšr ett medlemsland att anvŠnda sig av antidumping- och utjŠmningstullar regleras i GATT-avtalet. Fšrhandlingar inom ramen fšr olika Gatt- rundor har lett till sidošverenskommelser, och skapat det nuvarande regelsystemet inom omrŒdet. MedlemslŠnderna har vitt skilda uppfattningar angŒende antidumping- och utjŠmningstullar. Vissa staters fšretrŠdare har beskrivit dem som ett viktigt skydd mot orŠttvis konkurrens, medan andra anser att infšrandet av dessa tullar handlar om ett berŠttigande av protektionistiska ŒtgŠrder. Infšrandet av miljšrelaterade antidumping- eller utjŠmningstullar skulle tvinga motstrŠviga stater att infšra och genomdriva miljšlagar, eller exportšrer att betala fšr skador de orsakar pŒ miljšn, genom att en antidumping eller utjŠmningstull skulle pŒfšras importerade produkter.

Detta skulle i sin tur leda till utplŒnandet av Ópollution havensÓ ⁶⁶.

Ett fšrslag som har diskuterats inom doktrinen, Šr mšjligheten att infšra utjŠmningstullar i GATT-avtalet fšr att genomdriva miljšskydd. Lšsningen grundar sig pŒ ekonomiska argument, som innebŠr att industrier som Šr belŠgna i lŠnder med lŒg utslŠpps- eller miljšstandard har en kostnadsfšrdel jŠmfšrt med industrier i lŠnder med strikt miljšskydd, vilket ger upphov till orŠttvisa konkurrensfšrutsŠttningar.

UtjŠmningstullar skulle tillŒtas pŒ importerade produkter, om importen skadar den inhemska industrin i ett land, dŠr fšrorenings- eller utslŠppsstandarden Šr hšg. Ibland gšrs en distinktion mellan olika miljšstandarder, som grundas pŒ om den lŒga standarden beror pŒ mšjligheten att tillgodogšra sig miljšvŠnlig teknik, eller om den utgšr en strategi som syftar till att ge den inhemska industrin fšrdelar. Vinod Rege anser att utjŠmningstullar skall tillŒtas fšr att motverka ett strategiskt beteende. ⁶⁷ I artikel VI punkt 3 i GATT, fšreskrivs att en utjŠmningstull inte skall vara stšrre Šn understšdet som utdelas direkt eller indirekt till produktionen eller exporten av produkten i ursprungslandet. Den existerande regeln tillŒter inte lŠnder att behandla kostnadsfšrdelen, som Šr ett resultat av skillnader i obligatoriska miljšstandarder, som ett understšd. I subsidiekoden ⁶⁸ artikel 1, definieras understšd som ett statligt ekonomiskt bidrag. Detta klargšr att ett understšd Šr en aktiv ŒtgŠrd som direkt eller indirekt resulterar i ekonomiska bidrag eller fšrdelar. Definitionen tŠcker inte situationer dŠr lŠnder, enligt sina handelsparter, har misslyckats att anta miljšregleringar eller genomfšra dessa.

Fšrslaget att infšra miljšrelaterade antidumpingtullar grundar sig pŒ liknande teorier som fšr utjŠmningstullar, d.v.s att lŠgre miljškostnader i ett land Šn ett annat leder till orŠttvisa konkurrensfšrdelar.

66 Schoenbaum 2, not 32 a a, s 290. Pollution havens innebŠr paradis fšr fšrorenare, pŒ sŒ sŠtt att det

inte finns miljšlagar ,som tvingar producenter att betala fšr de skador pŒ miljšn, som deras verksamhet orsakar.

67 Vinod Rege, GATT Law and Environmental-Related Issues Affecting the trade of Developing

Countries, JWT L vol 28 (1994) s 156

68 Agreement on Subsidies and Countervailing Measures

(17)

Artikel VI i GATT

Ó1.De avtalsslutande parterna erkŠnner att dumping, varigenom ett lands varor infšrs pŒ marknaden till ett lŠgre pris Šn varornas normala vŠrde, bšr fšrdšmas om den orsakar eller hotar att fšrosaka vŠsentlig skada pŒ en inom en avtalsslutande parts omrŒde befintlig industri eller avsevŠrt fšrsenar upprŠttandet av en inhemsk industri.Ó

Dumping innebŠr att en vara sŠljs till ett lŠgre pris Šn sitt normala vŠrde. Priset som vara exporteras till, skall var lŠgre Šn priset fšr samma slags produkt pŒ marknaden i det exporterande landet. I avsaknad av ett sŒdant pris, jŠmfšrs varans exportpris med vad produkten kostar att producera i ursprungslandet, med ett rimligt tillŠgg fšr fšrsŠljningskostnad och vinst (artikel VI). Om produkten kostar samma i ursprungslandet som vid export Šr det, enligt min mening, inte dumping. Detta grundar jag pŒ artikel VI och antidumpingkoden artikel 2.1 ⁶⁹. Priset pŒ produkten skall i fšrsta hand jŠmfšras med priset i ursprungslandet. Finns det dŠremot ingen produkt att jŠmfšra med, skall det i andra hand gšras en kalkylering av vad kostnaden fšr produkten Šr. I artikel VI b (ii), fšreskrivs att produktionskostnaden skall rŠknas till varans vŠrde. I antidumpingkoden artikel 2.2.1, skall allmŠnna kostnader rŠknas in i priset. Om kostnader fšr miljšn, sŒsom energifšrbrukning, skador som orsakas pŒ naturen vid produktion, kan rŠknas in i produktionskostnader och allmŠnna kostnader Šr det ingen som vet. Fšr att en antidumpingtull skall vara i šverensstŠmmelse med GATT artikel VI, krŠvs ocksŒ en viss skada pŒ den inhemska industrin samt ett samband mellan dumpingen och skadan.

Om det importerande landet trots allt skulle kunna visa att varan Šr dumpad, samt att det skadar den inhemska industrin, finns en liten chans att en avtalsslutande part fŒr infšra en miljšrelaterad antidumpingtull (artikel VI,p 2). Tullen fŒr inte šverstiga skillnaden mellan varans normala pris, och det pris som varan sŠljs fšr vid exporten, den sŒ kallade dumpingmarginalen. TillŒtligheten av en miljšrelaterad antidumpingtull fšrutsŠtter att miljškostnader fŒr rŠknas in i produktionskostnader och allmŠnna kostnader, och att det inte finns en produkt av samma slag med samma pris pŒ marknaden i ursprungslandet som dŒ den exporteras. Teoretiskt sett finns en mšjlighet att miljšrelaterade antidumpingtullar skulle godkŠnnas, men i praktiken ser jag fšr mŒnga hinder fšr att det skulle vara praktiskt mšjligt. DŠrfšr Šr slutsatsen att det inte finns en praktisk mšjlighet, som GATT-avtalet Šr utformat idag, att infšra en antidumpingtull, som baseras pŒ en lŒg miljšstandard i det exporterande landet ⁷⁰. Det faktum, att exportpriset pŒ produkten Šr lŒgt eller lŠgre Šn priser, som producenter i det importerande landet sŠljer sina produkter av samma slag fšr, p.g.a att de betalar en hšgre kostnad fšr miljšskydd, gšr det inte tillŒtet att behandla produkterna som dumpade.

Genom att Šndra texten i artikel VI och i subsidie- och antidumpinkoden, skulle det bli tillŒtet att infšra miljštullar utan att det strider mot GATT. Priset pŒ en produkt skulle alltid jŠmfšras med vad produkten kostar att producera, inklusive skada pŒ miljšn osv. LikasŒ skulle avsaknaden av miljšregleringar, eller avsaknaden av lagarnas genomfšrande definieras som ett understšd. Skall reglerna Šndras sŒ att det

69 Agreement on implementation of article VI of the General Agreement on Tariffs and Trade, 1994.

70 Rege, not 67 a a, s 157

(18)

blir tillŒtet att infšra antidumping- och utjŠmningstullar, fšr att jŠmna ut de orŠttvisa kostnadsfšrdelar som producenter i lŠnder med lŠgre miljškrav har? Skillnader i miljšskydd kan variera mellan olika lŠnder, beroende pŒ skillnader i den totala utslŠppsmŠngden, lŠnders mšjlighet att tillgodogšra sig teknologi, skilda prioriteringar och sociala preferenser. I artikel 15 i antidumpingkoden,sŠgs att sŠrskild hŠnsyn skall tas till utvecklingslŠnderna och deras fšrutsŠttningar. Med stšrsta sannolikhet skulle en majoritet av u-lŠnderna drabbas av miljštullar, eftersom de inte har ett lika utvecklat miljšskydd. FrŒgor, gŠllande fšrsšrjningen av befolkningen, Šr troligtvis av hšgre prioritet Šn miljšskydd i de allra fattigaste lŠnderna. I princip 21 rekommenderas att Ó countries should seek to avoid the use of trade restrictions as a means to offset differences cost arising from environmental standardsÓ ⁷¹.

Edith Brown Weiss anser att den teoretiska lšsningen av miljšrelaterade antidumping- och utjŠmningstullar verkar ganska klar, men att infšrandet av dessa i GATT-avtalet skulle vara mycket svŒrt att genomfšra. Miljšskydd varierar mycket mellan olika lŠnder och det skulle vara svŒrt att identifiera och bestŠmma vilken storlek understšdet skall ha. Det ter sig med andra ord som en omšjlighet att mŠta skadan pŒ miljšn i pengar. I mŒnga lŠnder dŠr det finns miljšregleringar, Šr genomdrivandet av dessa inte vad det borde vara. €ven om lŠnder kan samla in fakta, som de kan grunda sin miljštull pŒ skulle undersškningen vara svŒr att genomfšra. Genomdrivandet av miljšpolitiken Šr vanligtvis ett samarbete mellan olika myndigheter i den statliga sektorn, och det Šr inte alltid som kommunikationen dem emellan fungerar.

Undersškningen som skall ligga till grund fšr storleken pŒ miljštullen, kommer troligtvis att uppfattas som mycket pŒtrŠngande. Det finns en risk att infšrandet av miljštullar kommer att pŒverka genomfšrandet av den nationella miljšpolitiken, pŒ sŒ sŠtt att den inte inte kommer att grunda sig pŒ det aktuella behovet i landet, utan snarare pŒ hotet om infšrandet av en miljštull. Edit Brown Weiss anser att infšrande av miljšrelaterade antidumping- och utjŠmningstullar i GATT, skulle leda till att genomdrivandet av miljšstandarder som pŒverkade samhŠllsservicen, exempelvis kommunalt vatten eller bevarandet av naturresurser som parker och levande djur, troligtvis skulle ges lŠgre prioritet Šn produktionsstandarder. ⁷²

Professor Jagdish Bagwagati och Srinivasan Šr negativa till en antidumpingtull, som grundas pŒ lŒg miljšstandard. De anser att miljšrelaterade antidumpingtullar skulle šppna upp fšr protektionistiska ŒtgŠrder. Eftersom det Šr sŒ svŒrt att berŠkna de verkliga kostnader som avsaknad av miljšreglering leder till, blir berŠkningen av dumpingmarginalen godtycklig, vilket šppnar upp fšr protektionism ⁷³. Jag anser inte heller, att infšrandet av miljštullar kan vara mšjlig att genomfšra. Hur Šr det mšjligt att mŠta miljšskadan i pengar? MŒnga viktiga miljšproblem bestŠms av summan av en mŠngd smŒ inrepp, dŠr varje ingrepp om det vore det enda, skulle vara fšrsumbart.

Skall ett fšretag som Šr belŠget i ett land, dŠr det inte finns en stor industri tvingas att fšlja samma standard, som ett fšretag i ett land med stor industri? Vissa Šmnen Šr skadligare i ett kallt klimat Šn ett varmt klimat, och pŒverkan pŒ miljšn varierar mellan olika omrŒden. ⁷⁴ LŠnder med olika fšrhŒllande kan inte jŠmfšras med

71 Declaration of the United Nations Conference on the Human Environment, Stockholm 1972

72 Brown Weiss, not 26 a a, s 733 f

73J Bhagwati and T.N Srinivasan, Trade and the Environment: Does Environmental Diversity Detract from the Case for Free Trade, FAIR TRADE AND HARMONISATION vol 1 1997, (utgivare) Bhagwagati and Hudec (Bhagwati och Hudec, vol 1), s 176

74 Lindskog och Westerlund, not 54 a a, s B 78

(19)

varandra, och dŠrfšr Šr det enligt min mening inte mšjligt att berŠkna den verkliga kostnaden som avsaknaden av miljšreglering leder till. LikasŒ skulle omarbetandet av avtalstexten krŠva ett enhŠlligt beslut och ett sŒdant skulle inte vara lŠtt att uppnŒ med tanke pŒ de konsekvenser det skulle han fšr vissa lŠnder.

5.2 Like products i artikel I och III

Ett annat fšrslag Šr att lŠgga en varas produktionsprocess till grund fšr att bedšma om en produkt Šr likartad eller inte. En sŒdan tolkning av Ólike productÓ skulle tillŒta ett land att vidta produktionsrelaterade regleringar, som pŒverkade importerade produkter. Artikel I (mest gynnad-nations-behandling) och artikel III (nationell behandling av importerade varor) har blivit fšremŒl fšr en rad tvister nŠr det gŠller tolkningen av uttrycket Ólike productsÓ. Artikel I fšrbjuder diskriminering mellan likartade produkter, som Šr importerade frŒn olika lŠnder, och artikel III fšrbjuder diskriminering mellan importerade och likartade inhemska produkter. Detta innebŠr att en handelsŒtgŠrd som ett land vidtar, alltid skall jŠmfšras med hur likartade produkter behandlas, vare sig det Šr en jŠmfšrelse mellan importerade varor frŒn olika lŠnder, eller en jŠmfšrelse mellan inhemska och importerade produkter. En sŠrskiljande behandling kan godtas med stšd av artikel XX. Definitionen av Ólike productÓ blir en mycket viktig frŒga, nŠr ett land anvŠnder sig av handelsŒtgŠrder fšr att skydda miljšn. HuvudfrŒgan ur en miljšaspekt, nŠr det gŠller tolkningen av uttrycket, Šr om produktionsprocessen skall medrŠknas nŠr det gŠller att avgšra en varas likhet med andra produkter, eller om en sŒdan tolkning helt faller utanfšr den ram som GATT-avtalet innebŠr. Om en tolkning av uttrycket Ólike productsÓ innefattar hur en vara produceras, skulle det leda till att varor som till synes verkar likartade, skulle kunna behandlas olika. Tonfisk skulle t.ex. kunna behandlas sŠrskiljande jŠmfšrt med annan tonfisk, som fŒngats pŒ annat sŠtt. FšresprŒkare fšr miljšfrŒgor stšder sig pŒ principer som ÓfrŒn graven till vagganÓ och kretsloppsprinciper ⁷⁵, medan motstŒndare till dessa ideer fšresprŒkar principen om komparativa fšrdelar. De menar att skillnader mellan lŠnders fšrutsŠttningar som leder till olika produktionsmšjligheter, Šr hšrnstenarna i GATT-avtalet.

Det finns ingen definition av vad som menas med Ólike productÓ i GATT, och tillŠmpningen av uttrycket har avgjorts frŒn fall till fall av de olika GATT-panelerna.

Varornas klassificering i tulllistorna har allmŠnt sett varit en del av deras bedšmning.

Kriterier som produktens beskaffenhet, dess anvŠndning, dess kommersiella vŠrde, pris och utbytbarhet skall ocksŒ medtas i en bedšmning, fšr att avgšra vad som Šr likartade produkter. ⁷⁶ I konkurrensrŠtten gšrs en bedšmning av vad som Šr utbytbara produkter, nŠr det gŠller att faststŠlla om ett fšretag har dominerande stŠllning pŒ marknaden, kopplat till fšretagets marknadsandel. KonkurrensrŠtten har sitt ursprung i USA dŠr man reglerar dominerande fšretagsggrupper i bl.a Clayton Act. Artikel 85 och 86 i Romfšrdraget, samt ¤ 19 i den svenska konkurrenslagen fšrbjuder ett eller flera fšretag att missbruka en dominerande stŠllning pŒ marknaden. Fšr att faststŠlla att det handlar om en dominerande stŠllning, gšrs enligt alla dessa lagar en bedšmning av vad som Šr den relevanta produktmarknaden, och vad som Šr den relevanta geografiska marknaden. En relevant produktmarknad omfattar alla varor och

75 OECD, Trade and environment: Process and production methods ( Paris: OECD; 1994 )s 149 ff,

annex 1

76 Rege, not 67 a a, s 160