En kvalitativ studie om artificiell intelligens och dess påverkan på revisionsyrket
Melvin Olsson Siri Simonsson
Ekonomie, kandidat 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
FÖRORD
Denna kandidatuppsats är upprättad vid Luleå Tekniska Universitet våren 2020.
Vi vill rikta ett stort tack till de revisorer som trots pandemins effekter och revisionsyrkets högsäsong tog sig tiden att medverka på intervjuer.
Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Bo Karlsson som bidragit med rekommendationer, diskussioner och värdefulla åsikter som hjälpt oss under arbetets gång.
Melvin Olsson & Siri Simonsson
Luleå, maj 2020
SAMMANFATTNING
Revisionsyrket består utav att granska och kontrollera bolags finansiella rapporter, vilket kräver humankapital i form av revisorer. Stora delar av revisionen har under det senaste decenniet digitaliserats vilket effektiviserat revisionsarbetet. Ett av de datorsystem som har inverkan på revisionsyrket är artificiell intelligens (AI) som är ett datorsystem som efterliknar den mänskliga hjärnan och planerar, strukturerar, löser problem och själv drar slutsatser. Denna studies syfte var därför att undersöka och belysa hur revisionsbyråer förbereder sig för förändrade kompetenskrav i och med den artificiella strukturomvandlingen av yrket. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer. Studiens resultat visar att AI inte kommer ersätta revisionsbyråernas behov av humankapital, yrket kommer däremot bestå till större del kommer utav rådgivning i framtiden. Studiens resultat visar även på att hårda och mjuka kompetenser kommer fortsatt vara efterfrågat av revisionsbyråer. Slutsatsen är att AI är ett växande fenomen inom yrket revision och att det kommer innebära förändrade arbetsuppgifter, där revisorer kommer arbeta parallellt med teknologin och att AI inte kommer ersätta revisionsbyråernas behov av humankapital.
Nyckelord: revision, revisionsyrket, digitalisering, artificiell intelligens, humankapital.
ABSTRACT
The audit profession consists of scanning and verifying companies' financial reports, which requires human capital in the form of auditors. Major parts of auditing have been digitized during the last decade. One of the various computer systems that is affecting the audit profession is artificial intelligence, which is a computer system that imitates the human brain. Artificial intelligence (AI) can plan, structure, solve problems and draw conclusions all by itself. The purpose of this study was therefore to investigate and elucidate how audit firms are preparing for the changing competence requirement due to artificial intelligence effects on the profession.
The study was conducted through a qualitative method with semi-structured interviews with authorized auditors. The study’s result shows that AI will not replace the auditing agencies’
need for human capital. The profession, on the other hand, will largely consist of consulting in the future. The study’s result also indicates that hard and soft skills will continue to be valued by audit firms. The conclusion is that AI is a growing phenomenon in the auditing profession leading to a change of work task assignments. In the future auditors work in parallel with the technology safeguarding that he technology produce quality. Thus, AI will not replace the auditing agencies’ need for human capital, but AI might just shift the focus of the audit itself.
Keywords: audit, audit profession, digitization, artificial intelligence, human capital.
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ...1
1.1 Problembakgrund ...1
1.2 Problemdiskussion ...1
1.3 Syfte ...3
1.4 Forskningsfrågor ...3
2. TEORETISK REFERENSRAM ...4
2.1 Revisionsbyråer...4
2.1.1 Revisionsyrket ...4
2.1.2 Revision ...5
2.2 Revisionsprocessen ...5
2.2.1 Planering ...5
2.2.2 Granskning ...6
2.2.3 Rapportering...6
2.3 Revisionsteorier ...6
2.4 Artificiell intelligens ...7
2.5 Analysmodell – Teser ...8
3. METOD ...9
3.1 Vetenskapligt synsätt ...9
3.2 Undersökningsstrategi ...9
3.3 Urval & avgränsningar ... 10
3.4 Empirisk datainsamling ... 11
3.5 Analys av empirisk data ... 11
3.6 Litteraturstudie ... 12
3.7 Primärdata och sekundärdata ... 12
3.8 Trovärdighet och äkthet ... 12
4. EMPIRI ... 14
4.1 Revisorns roll ... 14
4.2 Artificiell intelligens påverkan på revisorns roll ... 15
4.3 Revisorernas utbud och kundernas efterfrågan ... 16
4.4 Futuristiskt synsätt på artificiell intelligens ... 17
5. ANALYS ... 18
5.1 Tes ett ... 18
5.2 Tes två ... 19
5.3 Tes tre ... 20
5.4 Tes fyra ... 21
6. SLUTSATSER ... 22
6.1 Slutsatser... 22
6.2 Begränsningar och förslag till fortsatt forskning... 23
6.3 Kritik mot studien ... 23
7. REFERENSER ... 24
Bilaga 1 - Intervjuguide ... 29
TABELL 3.3.1: Presentation av aktörer... 11
1
1. INTRODUKTION
I följande avsnitt presenteras studiens problembakgrund och problemdiskussionen kring revisionsyrkets och artificiell intelligens. Avsnittet avslutas med en redogörelse för studiens syfte och forskningsfrågor.
1.1 Problembakgrund
Det som krävs för att vara en auktoriserad revisor är en treårig universitetsutbildning inom ekonomi, tre års yrkeserfarenhet och en revisorsexamen hos Revisorsnämnden. En revisor ska granska bolags årsredovisningar, bokföring och styrelsens förvaltning. Revisorn intygar att dessa är i enlighet med lagar, praxis och god redovisningssed. Detta för att en tredje part ska kunna lita på ett bolags finansiella rapporter. Att ett bolag behöver använda sig av en revisor avgörs av vilken typ av juridisk form som bolaget har och hur stort det är. Mindre aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag som har mindre än 1,5 miljon kronor i balansomslutning, färre än tre anställda eller en nettoomsättning mindre än 3 miljoner kronor behöver inte anlita en revisor. Om två av dessa villkor överstigs måste dock bolaget använda sig av en revisor.
Ekonomiska föreningar och ideella föreningar måste anlita en revisor oavsett storlek (Vismaspcs, 2018). De bolag som uppfyller kraven ska lämna in en revisionsberättelse till bolagsverket i samband med sin årsredovisning. En revisionsberättelse består av ett intyg från revisorn att årsredovisningen är gjord i enlighet med lag, vad revisorn anser om styrelsens förslag till hur vinsten/förlusten ska disponeras och om revisorn anser att årsstämman bör fastställa resultaträkningen och balansräkningen (Bolagsverket, 2019).
Revisionsyrket har under åren inte genomgått några större förändringar. Men på senare tid har flera skandaler inträffat, exempelvis Enron och WorldCom skandalerna i USA. Detta har medfört att de som förlitat sig på revisorer och deras arbete inte kunnat göra det på grund av revisorerna inte utfört sitt arbete korrekt. Detta har resulterat i förändringar i yrket och medfört att revisionsarbetet har fått större betydelse. För att säkerhetsställa god revisionskvalité har bolag bland annat ökat kvantiteten och längden på sina möten med deras revisorer i takt med att de har ökat sina revisionsbudgeteringar (Carcello, Hermanson & Raghuandan, 2005).
Artificiell intelligens (AI) är något som också påverkat revisionsyrket men för att kunna utnyttja tekniken krävs en förändring av revisionsyrket och kunskapen som revisorerna innehar måste utökas (Raphael, 2017).
1.2 Problemdiskussion
I SOUs rapport (SOU, 2016) redogörs att vi befinner oss i ett samhälle under förändring.
Industrisamhället har utvecklats till ett digitalt och automatiserat samhälle där utvecklingen innebär att arbetsmoment görs på alltmer effektiva sätt. En möjlighet till att effektivisera dagliga uppgifter är tillämpning av AI, som på egen hand analyserar insamlad data och baserat på den samlade informationen kan agera självständigt (Haenlein & Kaplan, 2019).
Allt eftersom utvecklingen fortskrider ställs revisionsarbetet inför olika utmaningar, bland annat hur det skall sammanföras med digitaliseringen. Utvecklingen har kommit en lång väg och förståelsen för att digitalisering måste förenas med olika yrken är ett faktum. Datadriven innovation är fundamental för 2000-talet och anledningen till det är att det driver bolag till
2 effektivisering, konkurrenskraft men även tillväxt (SOU, 2016). I samband med att effektivisering och automatisering sker förändras, försvinner samt skapas en hel del yrken (FAR, 2016; Rajnai & Kocsis, 2017). Att förutspå resultatet samt den påverkan som digitaliseringen, robotar och AI kommer ha är svårt, men ett faktum är att förändringen kommer med både möjligheter och utmaningar.
Branschen redovisning, revision och ekonomisk rådgivning befinner sig i ett paradigmskifte, alltså en förändring i hur dess förutsättningar och arbetsinnehåll ser ut idag och hur deras respektive roller kommer att se ut i framtiden. Redovisning samt revisionsbyråer som hanterar stora mängder av data har stora möjligheter att skapa attraktivare och effektivare lösningar till följd av digitaliseringen (FAR, 2016). Personliga bedömningar av ett ekonomiskt underlag hos en revisor kommer däremot inte kunna tas över av de digitala hjälpmedlen, men det digitala verktyget kommer att ha stor betydelse för yrkesverksamheten (Lombardi, Bloch & Vasarhelyi, 2014).
AI är ett av de digitala verktyg som kan komma att ha stor betydelse för revisorer inom en snar framtid. AI utvecklas snabbt och har redan påverkat och förändrat många delar inom det ekonomiska fältet. Flertalet stora leverantörer av mjukvaruprodukter inom bokföring tillämpar redan AI. Det har givit dem möjligheten till att erbjuda ett bredare sortiment av automatiserade tjänster (Tidningen balans, 2019). Det finns både för- och nackdelar med att implementera AI, men oavsett vad man själv anser så bör man vara medveten om att AI redan är här och är högst aktuellt.
Revision är en komplex uppgift med flertalet olika komponenter, bland annat att hantera och bedöma data och dokumentering som präglas av ett professionellt omdöme. Denna komplexitet har medverkat till att revision har hamnat efter i den teknologiska utvecklingen jämfört med andra professioner. Användning av AI har inom andra yrkesområden länge varit aktuellt. En vändning har dock börjat ske. De större revisionsbyråerna implementerar och investerar alltmer inom AI för att skapa system som gynnar revisionen. Det sker genom att AI ersätter autonoma, standardiserade och tidskrävande uppgifter (Issa, Sun & Vasarhelyi, 2016).
Humankapital är ett karakteristiskt drag för revisionsbyråer och är en nyckelfaktor samt tillgång för byråer och deras framgång. De olika attributen som humankapital omfattar är bland annat kunskap, erfarenhet, professionell kompetens och personlighet. Där olika kombinationer av dessa egenskaper leder till varierande utfall för ett företags framgångar (Samagaio & Rodrigues, 2016; Cheng, Liu & Chien, 2009). Publika byråer är i behov av att säkerställa att deras anställda besitter rätt kompetens för att prestera i enlighet med lagar, standarder och praxis men även i överensstämmelse med allmänhetens förväntningar (Cheng et al., 2009). Det finns svårigheter med att finna en balans av dessa olika egenskaper för att kunna vara ett högpresterande bolag (Samagaio & Rodrigues, 2016). Baserat på svårigheten med att skapa en balans av de olika egenskaperna kan man finna det motiverat att tillämpa AI för att kompensera detta problem.
Tjänster och moment som i dagsläget är standardiserade och regelbaserade är ett område som kommer vara en bra startpunkt för AI (PWC, 2018). Olika typer av system har delvis redan automatiserat revisorns arbetsuppgifter och gjort arbetet med att granska rapporter effektivare.
Det har medfört att revisorsyrket handlar mer om att ge välgrundade rekommendationer och
3 analyser till bolagen istället för att utföra granskning (Chan & Vasarhelyi, 2011; Tiberius &
Hirth, 2019). Utvecklingen av AI och andra teknologier kommer därför fortsätta utveckla denna omstrukturering och leda till att den ersätter den enkla redovisningen och enkla delen av revisionsarbetet. Revisorns tid kommer ägnas åt komplexa arbetsuppgifter som inte går att automatisera, likt rådgivning och beslutstaganden (Tiberius & Hirth, 2019; Wen, 2020). En omstrukturering av yrket kommer således förändra kompetenserna som framgångsrika revisorer kommer behöva besitta i framtiden (Kokina & Davenport, 2017). Ersättningen av arbetskraft med automatisering och AI är inte bara mer effektivt, det reducerar även behovet av anställda som utför enklare uppgifter samtidigt som det ökar behovet på icke automatiserade uppgifter (Aemoglu & Restrepo, 2018).
Revision har haft sin utgångspunkt i en agent-principalproblematik där revisorn agerar som en neutral tredje-part för att säkerställa trovärdigheten i de finansiella rapporterna och neutralisera informationsasymmetrin (Khalil & Lawarreé, 1995; Carrington, 2014). Om den enkla redovisningen och revisionsarbetet istället tas över av AI kommer alla potentiella felaktigheter elimineras vilket leder till att delar av revisorns arbete inte behövs (Tiberius & Hirth, 2019;
Wen, 2020). AI kommer således påverka revisionen på ett sådant sätt att det kan frångå granskning och rapportering allt mer. Eftersom AI har en oviss bana framför sig så skapas det oklarheter i vilken utsträckning AI kommer tillämpas inom revisionsbranschen.
Denna rapport kommer därför fokusera på att belysa det faktum att AI får allt större fotfäste i yrket revision och att det kommer med såväl möjligheter som utmaningar. AI är som tidigare nämnts ett komplext område och det råder delade meningar i tidigare forskning om hur stor dess påverkan kommer att vara. Men kommer en revisor att behövas som den tredje neutrala partnern om AI redovisar all information korrekt. AI inom revision kräver därför ytterligare forskning för att redogöra för hur stor påverkan kommer att vara på yrket. Vår studie kommer därför vara betydelsefull för alla involverade inom yrket för att bemöta strukturomvandlingen och dess effekter.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att undersöka och belysa hur revisionsbyråer förbereder sig för förändrade kompetenskrav i och med den artificiella strukturomvandlingen av yrket.
1.4 Forskningsfrågor
Kan artificiell intelligens minska revisionsbyråernas behov av humankapital?
Hur påverkas revisionsyrket av en ökad användning av artificiell intelligens?
4
2. TEORETISK REFERENSRAM
I följande avsnitt definieras centrala begrepp och studiens teori beskrivs. Avsnittet avslutas med studiens analysmodell bestående av fyra teser som är utformade för att välgrundade analyser och slutsatser kring ämnet utifrån studiens resultat ska kunna genomföras.
2.1 Revisionsbyråer
Idag kategoriseras de fyra största revisionsbyråerna som Big 4 (PwC, Ernst & Young, KPMG och Deloitte). Något stora revisionsbyråer tenderar att ha gemensamt är att de levererar god revisionskvalité. Anledningen till detta kan bero på att större revisionsbyråer attraherar kompetenta revisorer i större utsträckning (Sundgren & Sundström, 2013). Det finns med andra ord ett positivt samband mellan god revisionskvalité och väl investerat humankapital (Cheng et al., 2009).
Sambandet mellan humankapital och revisionskvalité visar på att det är människors färdigheter som utgör revisionsbyråernas tillgångar (Cheng et al., 2009; Sundgren & Sundström., 2013;
Samagaio & Rodrigues, 2016). Bolag som väljer att investera i sitt humankapital ökar således revisionskvaliteten och användbarheten av revisionen för sina klienter (Kang, Lee, Son & Stein, 2017).
2.1.1 Revisionsyrket
Revisorn ska följa svenska lagar och bestämmelser men även Revisionsstandard i Sverige (RS).
RS är baserat på International Standards on Auditing (ISA) som ges ut av international Federation of Accountants (IFAC). Standarden innehåller principer, tillvägagångssätt och förklaringar för hur revision ska genomföras (FAR, 2006). Utöver att hjälpa revisorn hur revisionen ska genomföras är revisionsstandarder också till hjälp för intressenterna av finansiella rapporter för hur de ska tolka de finansiella rapporterna (Simunic, Ye & Zhang, 2015). Revision ska följa god redovisningssed, god revisionssed och god revisorssed. God redovisningssed innebär att normer och praxis för utformningen av finansiella rapporter följs.
God revisionssed handlar om att revision grundar sig i kunskap, erfarenhet och professionellt omdöme medan god revisorssed innebär att yrkesetiska regler ska följas (FAR, 2006).
Revision innebär att följa och tolka standarder vilket medför komplexitet. Komplexiteten har under det senaste decenniet ökat i takt med globaliseringen och att nya produkter utvecklats.
Även på grund av att användarna av finansiella rapporter har ökat kraven för vad rapporterna ska innehålla (Murphy, 2015). Då revision är komplex krävs professionellt omdöme för att kunna utföra revision korrekt.
För att tolka och tillämpa lagar och standarder och göra lämpliga bedömningar krävs kunskap och erfarenhet (ISA, 2009). Revision är ett yrke som kräver kvalifikationer och en revisor anses därmed vara en specialist. En specialist har ett ansvar att den besitter den kunskap som krävs för utförande av ett uppdrag innan den erbjuder tjänsten. De förväntas även fortsätta förbättra sina kunskaper inom sitt område och leverera tjänsten utifrån bästa förmåga (Jamnik, 2011).
Det som AI tagit över inom revisionsyrket är framförallt insamling av information om bolagen i realtid (Jun Dai & Vasarheli, 2016). Av den insamlade data kan AI urskilja mönster och sortera
5 information från olika källor till olika kategorier. Vidare kan teknologin analysera och dra slutsatser utifrån informationen och urskilja vilka områden som bör granskas närmare (Corsley
& Anderson, 2018). AI har tagit över stora delar av en revisors vanligaste uppgifter såsom inventering, pappersarbete och granskning av avtal (Sun & Vasarhely, 2017). Läsa och förstå olika typer av nyckelbegrepp i elektroniska dokument är även en arbetsprocess som automatiserats med hjälp av AI för att förenkla arbetet för revisorer (Raphael, 2017).
Potentiella möjligheter och användningsområden för teknologin i framtiden är att analysera text och särskilja bilder (Issa et al., 2016). Det kan även bli möjligt för AI att förstå och urskilja talat språk, ge vägledning till bedömningar och genomföra analyser på bilder och videor, vilket kan innebära att revisionskvaliteten kan öka ytterligare (Ting Sun & Vasarhely, 2017).
2.1.2 Revision
Revisionens syfte är att öka förtroendet för bolags finansiella rapporter. Detta görs genom att revisorn granskar bolagets finansiella rapporter. Granskningen går ut på att revisorn kontrollerar att de finansiella rapporterna är upprättade enligt det ramverk bolaget valt att tillämpa.
Ramverkets ändamål är att säkerhetsställa att den finansiella rapporten upprättas på ett sätt som ger en rättvisande bild av bolaget. En rättvisande bild uppnås genom att de finansiella rapporterna i sin helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter, oavsett om det handlar om medvetna fel eller misstag. Väsentliga felaktigheter innebär utelämnande eller justering av information som gör att de finansiella rapporterna inte ger en rättvisande bild av bolaget (ISA, 2009). Enligt svensk lag ska även revisionen innehålla en förvaltningsrevision där företagsledningens förvaltning av verksamheten granskas (FAR, 2006). Revisorn lämnar sedan ett uttalande kring om de finansiella rapporterna anses ge en rättvisande bild, genom att lämna in en revisionsberättelse. Användarna av finansiella rapporter får genom det ett ökat förtroende och användning av informationen så de kan ta välgrundade beslut (ISA, 2009).
2.2 Revisionsprocessen
Enligt Far (2006) består revisionsprocessen av tre faser. Den första fasen är planering, därefter sker en granskning och slutligen en rapportering. Detta är enligt de revisionsstandarder som finns i Sverige och de skiljer sig från IAS framförallt när det kommer till förvaltningsrevision.
2.2.1 Planering
Revisionsprocessens första steg är planering. Detta är en central del i revisionsarbetet och måste utföras med hög precision. I den här fasen bestämmer revisorn vilka områden som ska granskas samt hur, när och av vem det ska göras. Planeringen börjar med en informationsinsamling där information om bolaget samlas in för att kunna göra bedömningar och analys av bolagets verksamhet. Varje bolag är unikt och det handlar om att revisorn ska sätta sig in i och lära känna bolaget, dess verksamhet och bransch. Det ingår en riskbedömning i informationsinsamlingen där revisorn identifierar de potentiella riskerna som kan komma att påverka kontrollen av de finansiella rapporterna. Det sker även jämförelse med bolagets föregående års uppgifter i informationsinsamlingen (Far, 2006).
6 2.2.2 Granskning
Nästa steg i revisionsprocessen är granskning. Det sker en granskning av bolagets årsredovisning som tillsammans med resultat- och balansräkningen, noter och kassaflödesanalys ska ge en rättvisande bild av bolaget. Det sker även en granskning av styrelsens förvaltning av verksamheten. Revisorn granskar att styrelsen inte har ersättningsskyldighet till bolaget, följer bokföringsskyldigheten och följer årsredovisningslagen och bolagsordningen. Vid arbetet med granskning av ett bolag använder sig ofta revisorn av två
olika metoder. Den ena granskningsmetoden är en kontroll av bolagets interna kontrollsystem.
Den andra granskningsmetoden är att kontrollera informationen i resultat- och balansräkningen.
Ofta används dessa två granskningsmetoder i kombination. Detta ger revisorn underlag till sina ställningstaganden i revisionsberättelsen (Far, 2006).
2.2.3 Rapportering
Det sista steget i revisionsprocessen är rapportering. Revisorn rapporterar till bolagets representanter om kritiska iakttagelser som gjorts och hur de bör regleras. Här är öppenhet och kommunikation mellan revisorn och bolaget viktigt för att bolaget ska få informationen i tid för att hinna göra de åtgärder som krävs innan revisionsberättelsen upprättas. Väsentliga fel som innebär att en rättvisande bild av bolaget inte ges ska rapporteras i revisionsberättelsen (Far, 2006).
2.3 Revisionsteorier
Agentteorin grundar sig i två parter; en principal och en agent. Principalen innehar resurser men saknar kompetensen eller tiden för att förvalta resursen. Agenten innehar kompetensen och tiden för att förvalta resurserna. Därför sker ett utbyte mellan de två parterna där agenten ska följa principalens intressen (Coleman, 1990). Principalen är följaktligen den som styr och agenten blir styrd. Enligt teorin har dessa olika självintressen, de båda vill maximera sin egennytta. Då agenten vet mer om vad som blir gjort för att uppnå principalens intresse än vad som principalen själv gör, uppstår en informationsasymmetri. För att säkerhetsställa att agenten arbetar mot målen kommer principalen införa åtgärder i form av övervakning eller monetära incitament och agentkostnader uppkommer (Anthony, 2014).
Carrington (2014) beskriver att agentteorin är kopplad till revision där revisorns roll är en kontrollant av ett bolags finansiella rapporter. Principalen är då ägarna som givit ett ansvar till agenten som är ledningen av ett bolag. Ledningen arbetar närmare bolaget och har därför ett informationsövertag och informationsasymmetri uppstår (Carrington, 2014). Eftersom ägarna har gett beslutstillåtelse till ledningen och de har olika självintressen kan ledningen ta beslut som inte är i enlighet med ägarnas intressen (Jensen & Meckling, 1976). Ägarna kan då införa åtgärder, så kallade agentkostnader, för att försäkra sig om att ledningen arbetar i den riktning ägarna strävar efter. Agentkostnaden kan bestå av att en finansiell ersättning ges till ledningen vid uppfyllande av ägarnas mål. Här blir revisorns roll att försäkra ägarna att ledningen utfört sitt arbete korrekt, informationsasymmetrin elimineras inte men minskar och trovärdigheten i de finansiella rapporterna ledningen publicerar ökar. Då revision är en utomstående tredje part finns det ingen anledning för ägarna att misstro de finansiella rapporterna. Den finansiella ersättningen till ledningen kan delas ut med försäkran om att de finansiella rapporterna är korrekt utförda (Carrington, 2014).
7 Vidare beskriver Carrington (2014) revision som förbättring och försäkring. Förbättring förklarar att revisionen ska se till intressenternas krav på redovisningen uppnås. Revisionens roll är att påverka och förbättra kvaliteten på de finansiella rapporterna. Detta har påverkan på
kapitalmarknadens effektivitet. Är informationen som bolagen ger ut otillräcklig påverkar det resursallokeringen på marknaden. Det är därför viktigt med revisionen för att se till att bolagens information förbättras och är tillräcklig för att intressenter ska kunna ta välgrundade beslut (Carrington, 2014). Revision som försäkring innebär att revisionen ses som en marknadslösning. Revisionen anses minska risken att bolags redovisning är missvisande för utomstående intressenter. Risken förflyttas från ledningen till revision och om den trots det skulle vara missvisande är det revisorns ansvar och inte ledningens (Carrington, 2014).
2.4 Artificiell intelligens
För tillfället befinner sig den finansiella världen i en förändring, teknologin utvecklas kontinuerligt vilket leder till att tidigare funktioner som tidigare gjordes av människan nu förändras och ersätts. Människan ersätts med AI och superdatorer som numera utgör kärnan i de flesta system (Lin, 2016). AI är en av flera lovande teknologier som bolag investerar miljarder i för att utveckla, effektivisera och förenkla revisionsyrket. AI definieras som en konstruktion av ett datorsystem som har till uppgift att efterlikna den mänskliga hjärnan genom att planera, strukturera, lösa problem och själv dra slutsatser. Med andra ord allt den mänskliga hjärnan är kapabel till (Nationalencyklopedin [NE], u.å). Anledningen till att bolag investerar så kraftigt i teknologin är på grund av att AI kan hantera stora mängder ostrukturerad data för att hjälpa revisorer med uppgifter så som att utvärdera redovisningberäkningar som tidigare behövde specialister (Commerford, Dennis, Joe & Wang, 2019).
Datorer och maskiner som är drivna av AI är utan tvekan överlägsen människan inom flertalet områden och anledningarna till det är många. En anledning är att AI inte besitter något irrationellt beteende och eliminerar den mänskliga faktorn samtidigt som den kan hantera stora mängder data med precision (Lin, 2016). Ytterligare en anledning till att AI implementeras i allt större utsträckning inom yrket är till följd av att specialister är begränsade till antalet, men även på grund av att revisionsteam kan vara motvilliga att använda sig av specialister baserat på deras höga kostnader (Commerford et al., 2019). Utvecklingen av AI kommer enligt Issa et al. (2016) alltså förändra det tillvägagångssätt som används idag och kommer automatisera det standardiserade uppgifterna som utförs av människan.
Förändring av yrket är något revisorer kan vänta sig. Att arbeta sida vid sida med AI är därför något som nya revisorer bör vara beredd på att göra. Revisorer verksamma inom yrket bör även vara beredd på att förbättra sina färdigheter och anpassa sig i takt med omstruktureringen för att inte riskera att förlora sina jobb (Greenman, 2017). Korrigeringen och förlusten av arbetsuppgifter kommer medföra att nya jobb skapas, jobb som kommer innebära att revisorer får arbeta med AI och andra avancerade teknologier för att analysera, rapportera och jobba mot specifika utfall. Skapandet av nya jobb kommer leda till att andra kompetenser kommer vara aktuella. Där de potentiella kompetenserna kan kategoriseras som hårda och mjuka. Där hårda kompetenser står för teknisk kunskap såsom kodning, analysförmåga och programvaruförståelse. Och de mjuka kompetenserna står för de sociala kompetenserna såsom kommunikation, ledarskap och strategival (Kruskopf et al., 2019).
8 Utvecklingen av AI leder också till viss oro. AI är en snabbt växande teknisk lösning som troligtvis kommer sträcka sig över många områden inom revision, AI har alltså en oviss bana framför sig inom yrket. Big 4 förtydligar att det ligger i deras plan att fortsätta utveckla och investera inom innovativa lösningar såsom AI (Kruskopf et al., 2019; Munoko, Brown-Liburd
& Vasarhelyi, 2020). Munoko et al. (2020) menar att det bildas en spänning mellan företagens intressenter i samband med att AI utvecklas. En spänning som grundas i intressenternas rättigheter, förväntningsgap, ansvarsgap och de etiska principerna. Munoko et al. (2020) anser att det bör finnas riktlinjer för hur AI ska och får tillämpas, och att revisionsyrket bör tillämpa ett futuristiskt synsätt.
2.5 Analysmodell – Teser
Teserna har utvecklats baserade på den teoretiska referensramen. Teserna förklarar de eventuella utfallen baserat på revisorns yrke idag och den artificiella intelligensens påverkan på
såväl yrkesroll som kompetenskrav. Följande teser kommer att testas:
Tes 1: Genom att tillämpa artificiell intelligens inom revisionsyrket kommer revisorns roll som tredje neutral part inte vara nödvändig.
Tes 2: Genom att tillämpa artificiell intelligens inom revisionsyrket kommer revisorns roll innebära att enbart hantera komplexa arbetsuppgifter såsom rådgivning.
Tes 3: För att vara en framgångsrik revisor i framtiden kommer hårda och mjuka kompetenser vara av stor vikt.
Tes 4: Riktlinjer för användningen av AI kommer att behövas i framtiden.
9
3. METOD
I följande avsnitt beskrivs studiens vetenskapliga synsätt och undersökningsstratergi. Studiens urval och avgränsningar presenteras och diskuteras. De vetenskapliga metodval som gjorts vid insamling och analys av empiri och litteraturstudien beskrivs och slutligen diskuteras studiens trovärdighet och äkthet.
3.1 Vetenskapligt synsätt
Molander (2003) menar att det finns olika kunskapsteorier. Epistemologi är läran om hur vi får kunskap om det som existerar. I denna studie inhämtades information kring forskningsområdet och teser formulerades utifrån det. Detta gjordes för att lämplig och användbar information skulle inhämtas och studeras. Det epistemologiska synsättet empirism, att kunskap om verkligheten undersöks med människans egna sinnen (Molander, 2003), är det synsätt som tillämpats i denna rapport. Teserna studerades genom undersökning av begrepp, teorier samt intervjuer. Därefter kunde teserna prövas och slutsatser dras. När kunskap inhämtas är det viktigt att ha förståelse för att forskaren alltid medvetet eller omedvetet har en viss förförståelse kring forskningsområdet (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2016). Denna studie är skriven av två ekonomikandidater som inte har tidigare arbetslivserfarenhet inom revisionsyrket. Detta gör att förförståelsen kring området enbart består av teoretisk kunskap kring revision och inte praktisk erfarenhet.
3.2 Undersökningsstrategi
Induktion, deduktion, kvalitativa metoder och kvantitativa metoder är centrala begrepp i vetenskapliga sammanhang. Enligt Matthew och Carole (2016) innebär induktion att forskaren utforskar ett område och teori skapas baserat på belägg. Deduktiv metod innebär att forskaren prövar en hypotes och drar logiska slutsatser utifrån det (Matthew & Carole, 2016). Hjerm och Lindgren (2010) beskriver vidare att induktion innebär att teorier skapas utifrån studien och deduktion innebär att teorier testas i studien. Denna studie utgår från deduktiv metod då nya teorier inte skapades utan teorier testades för att slutsatser senare skulle kunna dras. Kvaliativ metod sker genom en tolkning av insamlad data som främst är uttryckt i ord. Kvantitativ metod syftar till fastställande av kvantitet och analys av data och uttrycks ofta numeriskt. Eftersom denna studie syftar till att skapa förståelse kring människors beteende, attityder och beskrivning av artificiell intelligens påverkan på revisions yrket ansågs kvalitativ metoden som mest lämpad.
Enligt Matthew och Carole (2016) kan en intervju genomföras på ett strukturerat eller ostrukturerat tillvägagångssätt, men även på ett standardiserat eller icke standardiserat tillvägagångssätt. Struktur syftar till att frågorna ska vara identiska och ställda i samma ordning oberoende på intervjutillfälle och respondent. Bryman och Bell (2013) beskriver att en intervju även kan vara semistrukturerad vilket innebär att respondenten får stor frihet i utformningen av svaren och intervjuaren kan ställa följdfrågor. På detta vis utfördes intervjuerna i denna studie då författarna ansåg det ge en större helhetsbild kring området när respondenterna fick möjlighet att utveckla sina svar. Samma intervjuguide tillämpades vid alla intervjuer men olika följdfrågor ställdes beroende på respondentens svar. Standardiserat syftar till hur stort utrymme som finns tillgängligt för respondentens svar, är det exempelvis en ja- eller nej fråga är det en
10 strukturerad fråga. Är frågan öppen är den ostandardiserad. Kvalitativa intervjuer tenderar att vara mer ostandardiserade vilket även var fallet i denna studie för att kunna få svar som var användbara i studien.
Kvalitativa intervjuer kan genomföras via telefon, dator eller genom ett fysiskt möte mellan frågande och respondent (Matthew & Carole, 2016). I studien genomfördes kvalitativa intervjuer via telefon och mailkontakt på grund av spridningen av Covid-19 som under tidsperioden för utförandet av denna studie var frekvent (april 2020). Matthew och Carole (2016) refererar till Denscombe (2007) som menar att fördelen med att utföra en intervju via e- mail är att svaren sannolikt blir mer genomtänkta och övervägda vilket skapar högre kvalité av intervjun (Denscombe, 2007). Fördelen med telefonintervjuer är att det är billigt och enkelt att administrera (Bryman, 2015). Det finns både fördel och nackdel med att respondent och intervjuare inte ser varandra under en intervju, vilket är fallet i både mailintervjuerna och telefonintervjuerna som genomfördes i studien. Fördelen med det är att intervjuaren har mindre inverkan på respondenten, vilket leder till att respondenten tenderar att svara mer ärligt. Dock försvinner förmågan för frågeställaren att se respondentens kroppsspråk (Bryman, 2015).
Fördelarna och nackdelarna med respektive intervjuform har tagits i beaktning i analysen av empirin. Studien är skriven av två författare vilket har resulterat i att diskussioner frekvent har pågått genom arbetets process. Dessa diskussioner har uppstått då författarna till viss del inte har delat en gemensam tolkning av resultaten. Genom dialog mellan författare och handledare har däremot konsensus uppstått. De olika perspektiven som författarna hade genererade en bredare förståelse och djupare analys av resultaten.
3.3 Urval & avgränsningar
Studiens population var auktoriserade revisorer verksamma i Sverige, med förhoppningen att förvärva information om hur AI påverkar yrket ur en yrkesverksam persons perspektiv. Målet var att finna revisorer som arbetar på någon av revisionsbyråerna som ingår i Big 4 men också på mindre revisionsbyråer. Genom att intervjua revisorer verksamma på olika stora byråer var förhoppningen att urskilja olika perspektiv på AI:s påverkan på yrket och på så vis förvärva en större helhetsbild. För att finna auktoriserade revisorer kontaktades den 24/4 55 revisionsbyråer runt om i Sverige via telefon. Men att finna revisorer som var villiga att ställa upp för en intervju visade sig vara problematiskt. På grund av de rådande omständigheterna med spridningen av Covid-19 (april 2020) och att våren är den mest intensiva perioden för revisorer var det endast en av dessa revisionsbyråer som hade en revisor tillgänglig för intervju. Detta blev studiens tillgänglighetsurval. Resterande revisorer som intervjuades fanns via författarnas kontaktnät, så kallat bekvämlighetsurval (Denscombe, 2014). Fördelen med bekvämlighetsurval är att det är enkelt och i denna studie ansågs det vara det enklaste tillvägagångsättet för att finna fler respondenter och erhålla en större omfattning av empir (Denscombe, 2014). Då denna studie inte behandlar ett känsligt ämne anses inte att respondenterna är ur författarnas nätverk ha påverkan på resultatet och därför ingen negativ inverkan.
11 TABELL 3.3.1: Presentation av aktörer
Antal år i branschen
Titel Ingår i Big 4 Tidsomfång
Respondent 1 13 år Auktoriserad
revisor
Nej 48:15
Respondent 2 12 år Auktoriserad
revisor
Ja 39:43
Respondent 3 12 år Auktoriserad
revisor
Nej Mail
Respondent 4 16 år Auktoriserad
revisor
Ja 35:33
Respondent 5 25 år Auktoriserad
revisor
Ja 50:08
Respondent 6 6 år Auktoriserad
revisor
Ja mail
Totalt intervjuades sex stycken auktoriserade revisorer. Fyra av intervjuerna genomfördes via telefonintervju. Två av intervjuerna skedde via mail. Fyra revisorer tillhörde Big 4 och två revisorer tillhörde andra mindre byråer.
3.4 Empirisk datainsamling
Den empiriska datainsamlingen skedde via mail och telefon. Telefonintervjuerna bokades in genom att personer i författarnas kontaktnät bokade in intervjuerna och respondenterna ringdes upp på det förutbestämda datumet och tiden. Mötet inleds med en presentation av studiens syfte och definitionen av AI beskrevs. Vidare beskrevs att intervjun spelades in och att respondenten har anonymitet. Intervjun inleds sedan med uppvärmningsfrågor om hur länge respondenten varit revisor och vilken typ av revision hen utför för att sedan övergå i mer djupgående frågor.
Detta för att bygga upp en social relation mellan intervjuaren och respondenten innan de mer djupgående frågorna ställs (Levitt et al, 2018). Under intervjun ställdes frågorna i samma ordning till alla respondenter och med så lite inflytande från intervjuaren som möjligt för att minska påverkan på respondenten. Intervjuerna utförande tog mellan 35 till 50 minuter och spelades in för att senare transkriberas. Intervjuerna som genomfördes via mail påbörjades genom att kontaktpersoner ur författarnas nätverk uppgav mailadresser till respondenter som kunde medverka via mail. Frågorna skickades till dessa och svar gavs inom två dagar.
3.5 Analys av empirisk data
Analys av det empiriska resultatet genomfördes genom en innehållsanalys. En innehållsanalys innebär att det material som samlats in presenteras både på ett manifest och latent sätt, vilket betyder vad texten informerar och vad den tyder på presenteras (Graneheim & Lundman, 2003).
Detta genomfördes med utgångspunkt i studiens fyra teser. Genom det kunde materialet enklare analyseras och sorteras efter vilken information som var givande och mindre givande.
Graneheim och Lundman (2003) refererar till Watzlawic et al. (1967) som menar att vid transkribering av intervjuer är det viktigt att skriva med beteenden såsom skratt, tystnad, gestikulationer och liknande då det ger underliggande mening åt det sagda. Som tidigare nämnt
12 kunde inte respondenternas kroppsspråk uppfattas då intervjuerna genomfördes via telefon och mail. Vid telefonintervjuerna kunde dock de beteenden som kan uppfattas via ljud registreras.
Vid intervjuerna som genomfördes via mail kunde detta inte uppfattas. På grund av det lades större vikt på informationen som inhämtas via telefonintervjuerna då det gav en bredare framställning.
3.6 Litteraturstudie
Matthew och Carole (2016) hänvisar till Hart (1998: 13) som definierar en litteraturundersökning som en insamling av tillgängliga dokument som bidrar till data som kan ligga till grund för forskningen och är en stor del av rapportskrivande. Matthew och Carole (2016) förklarar vidare att en litteraturundersökning innehåller två delar som överlappar varandra. Först en litteratursökning för att hitta relevant material till ämnesområdet och sedan en analys av den relevanta litteraturens innehåll för att skapa en djupare förståelse. Under studiens genomförande har en bred litteraturstudie genomförts genom insamling av böcker och vetenskapliga artiklar för att skapa förståelse kring forskningsfrågorna. Luleå Tekniska Universitets Bibliotek är den databas som främst användes för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar som är publicerade i journaler till denna uppsats. Business Source Premier är en av de databaser som användes och den är enligt Oulanov (2008) högst rankad när det kommer till effektivitet. För att hitta relevant information har sökord som exempelvis revision, revisionsyrket, digitalisering, AI och automatisering används. För att få en så bred informationsinhämtning som möjligt söktes dessa ord både på svenska och engelska och i kombination med varandra.
3.7 Primärdata och sekundärdata
Primärdata är information insamlad av forskaren i syfte att svara på en specifik forskningsfråga (Rabianski, 2003). I denna studie insamlades som tidigare nämnt empirin in genom intervjuer med auktoriserade revisorer. Detta kompletterades med sekundärdata som Bryman och Bell (2013) beskriver som data som samlats in av andra forskare men även kan vara data insamlad av bolag som en del i deras arbete. Under denna forskningsprocess har sekundärdata insamlats från revisionsbyråers hemsidor och rapporter med syftet att finna ytterligare information kring AI och revisionsyrket. Byrman och Bell (2013) belyser sekundäranalys som en ytterst viktig del i utformningen av en studie främst på grund av att det innebär att författarna själva inte behöver samla in informationen. Det leder således till en tidsbesparing som ger författarna mer tid för analys.
3.8 Trovärdighet och äkthet
Bryman och Bell (2013) beskriver att en kvalitativ undersökning bedöms och värderas utifrån studiens trovärdighet och äkthet. Trovärdighet handlar om att skapa tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet. Tillförlitlighet syftar till att den sociala verkligheten som studerats framställs med tydlighet och trovärdighet. Det uppnås genom att studiens resultat rapporteras till respondenterna så de kan bekräfta att forskaren har uppfattat deras svar korrekt (Bryman & Bell, 2013). När studien var i sitt slutskede skickades den via mail till respondenterna för att ge dem möjlighet till återkoppling kring forskarnas framställning av empirin. Ingen av respondenterna hade något att invända och studien behöll på så vis
13 tillförlitlighet. Bryman och Bell (2013) hänvisar till Lincoln och Guba (1985) som förklarat att överförbarhet syftar till en studies resultat ska kunna tillämpas i en annan kontext. I denna studie grundas resultatet på ett fåtal individers resonemang vid en viss tidpunkt, vilket medför att överförbarhet till andra kontexter inte kan göras. Pålitlighet syftar till att det ska finnas en fullständig redogörelse av alla steg i forskningsprocessen (Bryman & Bell, 2013). I metodavsnittet går det att följa studiens tillvägagångssätt, val av respondenter och insamling av empiri och litteratur för att skapa pålitlighet.
Äkthet syftar till att kunna ge bevis för att det empiriska resultatet är korrekt (Lukka & Modell, 2010). Som tidigare nämnt spelades telefonintervjuerna in och transkriberades. Intervjuerna som genomfördes via e-mail sparades. Detta för att under hela forskningsprocessen kunna gå tillbaka och läsa igenom eller lyssna på intervjuerna för att minimera risken för misstolkning och på så vis skapa högre äkthet. Eftersom de inspelade intervjuerna transkriberats och tolkats av två författare så uppnås också en högre äkthet genom att bägge författarna behöver nå en konsensus och till viss del minskar detta också en bias i presentationen av empirin.
14
4. EMPIRI
I följande avsnitt presenteras resultatet från den kvalitativa undersökningen. Detta utifrån revisorns roll, artificial intelligence påverkan på revisorns roll, revisionernas utbud och kundernas efterfrågan och AI i framtiden.
4.1 Revisorns roll
Respondenterna framhåller att en revisor är en granskningsledare som utför revision och har ett påskrivande huvudansvar i processen. Revisorn ska kontrollera att ett företags olika rapporter i all väsentlighet är korrekt och ger en rättvisande bild av bolaget. Därmed beskrivs revisions yttersta roll som en kvalitetsstämpel. Respondent 4 tar även upp att revisorn ska utföra en förvaltningsrevision, vilket är unikt för Sverige då det inte är många andra länder som har krav på det.
”Det är att kvalitetssäkra redovisningen, dels för företagets skull och även för intressenter så
de ska kunna ta rätt beslut.” (Respondent 3)
Således är revisorn en extern, oberoende granskare som skapar förtroende för bolagets finansiella rapporter till marknaden. Detta citat stödjs även av dokument som samlats in från revisionsbyråerna. Där de förklarar att revision är något som skapar trygghet för företaget internt såväl som för utomstående intressenter (PWC, u.å.a).
Respondenterna menar att den största förändringen inom revisionsyrket är digitaliseringen.
Datorhanteringen har ökat markant då inget längre finns i pappersform utan all information dokumenteras digitalt. Kravet på dokumentation har blivit striktare och kravet på vad som ska dokumenteras har ökat. Respondent 2 menar även att kraven från externa granskningsorgan har ökat, liksom kraven på den interna revisionskvaliteten. Respondenterna belyser att rådgivning inom revisionsyrket fått allt större utrymme. Vilket förtydligas av de insamlade dokumenten, som menar på att målet med att arbeta mer digitalt och flexibelt med nya arbetssätt genererar mer tid för dialog med kund (PWC, u.å.b). Även efter att revisionsplikten för små aktiebolag avskaffades blev revisorns roll som rådgivare ändå fortsatt efterfrågad. Bolag som inte längre har krav att lämna in en revisionsberättelse väljer ändå att använda sig av en revisor för att få rådgivning och kunna använda sig av den kompetens som en revisor besitter enligt respondenterna.
15 4.2 Artificiell intelligens påverkan på revisorns roll
I dagsläget använder en del revisionsbyråer AI i revisionsprocessen. Respondent 3 beskriver att teknologin ger urval för vilka poster som ska granskas.
”Man har ett program som väljer ut stickprov och så granskas dom så man inte behöver sitta och bläddra i en pärm.” (Respondent 3)
I de revisionsbyråer där AI tillämpas beskrivs att AI effektiviserar revisorns arbete, vilket leder till en tidsbesparing för revisorn. Denna tidsbesparing leder till att revisorn får mer tid till analys och rådgivning. De analyserade dokumenten beskriver även att tillämpning av AI reducerar tiden revisorn använder för att analysera större mängder av data. Vilket ökar möjligheten för revisorn att på ett snabbare sätt förstå verksamheten på djupet. Samtidigt som det gör det möjligt för revisorn att förbättra sina frågor gällande resultatet och på ett professionellt sätt granska det (Boillet, 2019). Majoriteten av respondenterna beskriver dock att på revisionsbyråerna de arbetar på tillämpas inte AI än i någon större utsträckning.
Att AI i framtiden kan komma att ta över revisionens monotona arbetsuppgifter och utföra analyser är respondenterna eniga om. Vilket de analyserade dokumenten stödjer, där de förtydligar att på kort sikt kan AI automatisera rutinuppgifter vilket ger mer tid till arbetsuppgifter med mer mervärde (Karlsson, u.å.). Respondenterna menar att revisorns arbetsuppgifter då kommer innebära att tolka det som AI kommit fram till, sammanställa det och rapportera det till kunden. Större utrymme kan då ges till att ge rådgivning till styrelsen och deras förvaltning av bolaget. Respondenterna anser inte att AI kommer kunna ta över revisons yrke helt, åtminstone inte under deras yrkesverksamma tid. Revision anses vara för komplex för att en dator ska kunna utföra de arbetsuppgifter som krävs. De ser inte heller att AI ska kunna ta över revisionsarbetet då revisorn måste ha ett kritiskt tänkande, vilket AI inte anses kunna uppnå.
”Man ser ju revisorn som ett bollplank man kan nyttja som hjälper dom att springa snabbt men säkert. Och som jag ser det så kommer det behövas fortsatt i framtiden.” (Respondent 4) Revisorns roll som rådgivare anses inte heller kunna ersättas med AI. Snarare anses rådgivning och att ge rekommendationer få allt större fokus med en högre användning av AI.
Respondenterna var positivt inställda till utvecklingen av AI och hur den kan komma att påverka deras yrke, vilket även visas i de analyserade dokumenten som visar att 65 procent av olika arbetstagare ser utvecklingen av teknologin som något positivt (PWC, u.å.c). Respondent 3 reflekterade dock över problemet med prispress som AI kan leda till på marknaden. Stora byråer som har mer resurser kan investera mer i AI och på det sättet blir mer effektiva och kunna sänka priserna och pressa ut mindre byråer. Vilket de analyserade dokumenteten diskuterar. De menar att de aktörer som tillämpar AI i sin verksamhet kommer erhålla konkurrensfördelar (Karlsson, u.å.).
16 4.3 Revisorernas utbud och kundernas efterfrågan
Respondenterna ger en samstämmig bild över vilka tjänster som kunderna efterfrågar idag. Det är framförallt skatteplanering, expertis inom redovisning och rådgivning. Respondenterna betonar vikten av rådgivning och förtydligar att efterfrågan på ett “bollplank” är stort. Revisorn agerar som en trygghet, en partner med god tillgänglighet och hög kompetens inom såväl skattefrågor, momsfrågor, redovisningsregler och juridik och som samtidigt besitter en hög social kompetens och kan stötta bolagen. Respondent 4 förklarar det på följande vis:
“Ja vad kräver dom.. Jag känner ju att dom kräver tillgänglighet dom vill ju ha ett bollplank.
Men då vill man ju naturligtvis ha ett bollplank som är tillgängligt. Mer eller mindre 24/7 jobbar man.”
Vad kunder kommer efterfråga i framtiden råder det däremot delade meningar om. Halva antalet av respondenterna menade på att AI inte kommer påverka revisionen i sådan utsträckning att det påverkar vad kunderna efterfrågar. Resterande respondenter menade däremot att om AI implementeras på rätt sätt och utvecklas till att göra grovjobbet så kommer efterfrågan på
rådgivning öka, vilket respondent 3 beskriver:
“Ja, det kanske blir så som jag sa innan att om nu en dator gör grovjobbet kan man ha mer tid på att lära känna företaget och veta vad det företaget sysslar med. Känna till deras verksamhet och det kommer säkert kunderna efterfråga, att de vill ha mer rådgivning och då
vill de ju att vi ska veta vad dom håller på med.”
För att erbjuda goda rådgivningsaffärer menar dock respondent 6 att det fortsatt kommer behövas grundläggande kunskaper inom skattefrågor, juridik och affärsekonomi. Likt de analyserade dokumenten förtydligar. Människan bör fortsätta med de den är bäst på, utvärdera data, analysera och ifrågasätta. I samband som den ställer de grundläggande frågorna (Boillet, 2019).
I takt med utvecklingen av arbetet och att arbetsuppgifterna digitaliseras eller utförs av annat än människan så anser respondent 1, 3 och 5 att det sker en förändring av kompetenskraven på
bland annat nyanställda. De förklarar att det sker en förändring i vad man förväntas besitta för kompetenser. Likt det dom analyserade dokumenten förklarar, som även menar att det kommer förväntas nya kompetenser (PWC, u.å.c). De förtydligar att kraven på en god social kompetens har ökat, samtidigt som det finns en underliggande förväntan på en god förståelse för IT och digitala arbetssätt. Även om resterande respondenterna inte ansåg att det skett en förändring, eller sker en förändring i kompetenskraven på nyanställda, så menar även de att det generellt finns ett högt krav på god social kompetens.
Agerandet för att bemöta strukturomvandlingen av yrket är däremot snarlik för de olika byråerna. Majoriteten av respondenterna förklarar att de bemöter utvecklingen av yrket med att kontinuerligt utbilda sig internt för att förbättra sin kompetens. Revisionsbyårerna investerar i sina system för att följa med i utvecklingen där fokus ligger på digitalisering och effektivisering.
Respondenter tillhörande Big 4 förklarar att om man ska kunna vara branschledande måste man hela tiden utvecklas som byrå och följa med i den senaste digitala utvecklingen. Respondent 1 som är ej tillhörande Big 4 menar däremot att det inte finns tid för att agera och tänka på
17 branschens framtid och dessa sortens frågor. Hen förklarar att det ser annorlunda ut i praktiken, vilket innebär att man arbetar utan att diskutera detta ämne.
4.4 Futuristiskt synsätt på artificiell intelligens
Det råder delade meningar mellan respondenterna om det anser att existerar någon långsiktig strategi för framtiden hos deras byrå för att bemöta yrkets förändring. Då majoriteten av respondenterna talar om en långsiktig strategi råder det en viss övertygelse om att en sådan strategi finns, samtidigt som minoriteten indikerar på en viss osäkerhet gällande detta.
Majoriteten av respondenterna menar på att det inte finns någon direkt strategi. Men att de arbetar med att möta förändringen av yrket genom att ständig utveckla deras humankapital.
Samtidigt som de arbetar med utveckling av deras system och verktyg för att vara i framkant inom branschen. I takt med att de följer utvecklingen och förbättrar sina programma så de är förberedda inför framtiden. Däremot menar respondent 5 som besitter en kontorschefs roll inom en av byråerna av Big 4 att:
“Vi måste vara på fötterna och ta en närvaro på marknaden med kunder, ha en bra kommunikation, att följa med i utvecklingen, att investera i system som är moderna, det pågår
ju hela tiden en förändring.”
Respondent 5 förklarar att det skulle vara svårt att skapa en långsiktig strategi på något som man än idag inte riktigt vet vart det kommer ta vägen. De analyserade dokumenten visar även att flertalet aktörer inte alls implementerar AI i deras strategier, och de som inkluderar AI i deras strategi gör det inte i någon storskalighet (Deloitte insights, 2019). Respondenterna menar däremot att kontinuerligt investera i utveckling är grundläggande för att inte komma efter.
Även om artificiell intelligens inte påverkat revisionen i någon större utsträckning idag, så finns det en gemensam tro hos respondenterna att AI kommer med mestadels möjligheter.
Respondenterna målar inte upp någon hotbild av att AI implementeras inom revisionsyrket.
Respondent 6 menar att väldigt många bolag befinner sig så pass långt bort från att arbeta med den sortens teknologi att det är svårt att sia om dess påverkan. Respondent 2 och 3 lyfter fram att det definitivt bör finnas regleringar för AI och dess användning.
18
5. ANALYS
I följande avsnitt presenteras den analys som gjorts av studiens kvalitativa intervjuer med stöd av studiens teoretiska referensram. Analysen grundar sig i studiens fyra teser.
5.1 Tes ett
Genom att tillämpa artificiell intelligens inom revisionsyrket kommer revisorns roll som tredje neutral part inte vara nödvändig.
Ägarna är en av intressenterna till ett bolag och enligt agentteorin är revisorn en utomstående tredje part som försäkrar ägarna av ett bolag att ledningen utfört sitt arbete korrekt (Carrington, 2014). I linje med detta indikerar studiens resultat att revision består av att kontrollera bolags finansiella rapporter. Detta för att samtliga intressenter till bolaget, inklusive ägarna, ska kunna försäkra sig om att rapporterna i all väsentlighet är korrekta. Resultaten visade att revision består av en förvaltningsrevision där ledningens förvaltning av verksamheten granskas.
Resultatet är i linje med ISA (2009) och FAR (2006) beskrivning av vad revision innebär.
Enligt studiens resultat kan AI endast kan ta över delar av revisionsarbetet. Vidare visar studien att användning av AI inte eliminerar revisorns roll som tredje neutral part. I resultatet från studien framkom det att AI kan urskilja vilka poster i informationen från bolagen som bör granskas närmare, vilket ökar effektiviteten av revisionsprocessen och kvalitén på revisionen.
Detta resultat är i linje med Corsley och Anderson (2018) beskrivning av vad AI kan bidra med inom yrket. Vidare påvisade resultatet att AI i dagsläget inte utför några andra arbetsuppgifter inom revision. Vilket inte överensstämmer med tidigare forskning kring artificiell intelligens kapacitet inom revision (Sun & Vasarhely, 2017; Jun Dai & Vasarheli, 2016). Tidigare forskning visar att AI kan utföra revisionens monotona och standardiserade arbetsuppgifter samt läsa och förstå nyckelbegrepp (Sun & Vasarhely, 2017; Raphael, 2017). Det råder således en skillnad i studiens resultat och vad den tidigare forskningen visar kring AI tillämpningsområden. Förklaringen till detta kan vara att studien har träffat revisionsbyråer som inte har investerat i AI och nyttjar därför inte teknologins möjligheter.
Studiens resultat visar på att det finns ett kritiskt synsätt mot artificiell intelligens och dess kapacitet inom yrket. Revisorerna i undersökningen bedömer att AI inte besitter det kritiska tänkande som krävs för att utföra revision. Vilket ej överenstämmer med Lin (2016) som beskriver att AI inte besitter något irrationellt beteende och inte kan göra misstag i samma utsträckning som en människa. Studiens resultat förtydligade att bolags finansiella rapporter och dess balans- och resultaträkning måste kontrolleras med skepticism. Revisorerna menade på att det inte går att lita på siffrorna, utan en revisor måste tänka kritiskt kring om informationen anses vara rimlig. Vidare indikerade studiens resultat på att det finns en låg tillit till datorer, som gör att revisorn som tredje neutral fortfarande anses nödvändig. Detta på grund av att kunderna till revisionsbyråerna fortsatt kommer vilja att revisorn har kontrollerat det som AI kommit fram till. Tiberius & Hirth (2019) och Wen (2020) menar däremot att om AI kontrollerar bolagsrapporter kommer den mänskliga faktorn att elimineras i denna del av revisionsarbetet vilket leder till att delar av revisorns arbete inte behövs.
19 Revisorns roll som tredje neutral part inom agentteorin innebär att revisorn försäkrar ägarna att ledningen utfört sitt arbete korrekt. När ägarna kan försäkra sig om att ledningen utfört sitt arbete korrekt kan en finansiell ersättning ges till ledningen, så kallade agentkostnader (Carrington, 2014). Studiens resultat menar på att AI inte kan ersätta revisorns arbetsuppgifter i den utsträckningen att AI tar över yrket. Däremot tyder resultatet på att AI inom snar framtid kan ta över revisorns arbete med att kontrollera de finansiella rapporterna. Vidare visar resultatet att AI i framtiden kan komma att utföra analyser, vilket även tidigare studier visat (Corsley & Anderson, 2018).
Studiens resultat ger svagt eller inget stöd för att tillämpning av artificiell intelligens inom revisionsyrket kommer leda till att revisorns roll som tredje neutral part inte kommer vara nödvändigt.
5.2 Tes två
Genom att tillämpa artificiell intelligens inom revisionsyrket kommer revisorns roll innebära att enbart hantera komplexa arbetsuppgifter såsom rådgivning.
Under intervjuerna framkom att revisionsyrket har utvecklats under det senaste decenniet på så vis att all information hanteras digitalt. Pappersarbetet har eliminerats och arbetet med att granska bolag har effektiviserats. Denna effektivisering av yrket har gjort att revisorer fått mer tid till analys och rådgivning, likt Chan & Vasarhelyi (2011) och Tiberius & Hirth (2019) beskrivning av yrkesutvecklingen.
Greenman (2017) menar på att utvecklingen av AI kommer förändra tillvägagångssättet för revisorer. Tillämpning av AI kommer främst leda till tidseffektivisering enligt studiens reslutat.
Detta leder till att revisorn får mer tid till rådgivning, som både består av att ge förslag till hur verksamheten kan skötas till att ge rekommendationer om hur redovisningen utformas.
Resultatet visar däremot att revision inte enbart kommer bestå av rådgivning. Delar av revision anses komma innebära tolkning av det som AI producerat, sammanställa det och rapportera till kund. Likt det Greenman (2017) beskriver, revisorn bör vara redo att arbeta parallellt med AI.
Enligt ISA (2019) och FAR (2006) är tolkning av lagar, regler och praxis en stor del av yrkets profession. Enligt studiens resultat anses AI inte kunna utföra det med förklaringen att tolkning anses vara för komplext. Lagar skiljer sig mellan olika länder och ändras frekvent. Förmågan för AI att kunna utföra den typen av arbetsuppgifter och kunna uppdateras till de nya restriktionerna anses i nuläget omöjligt. Även om det skulle kunna uppnås anses ändå en människa behövas för att kontrollera arbetet.
Under intervjuernas gång framkom det att personligt omdöme och kritiskt tänkande är viktiga egenskaper inom revisionsyrket. Revisorn kan inte enbart förlita sig på siffrorna utan måste även vara skeptiska kring trovärdigheten av informationen. Detta kritiska tänkande anses inte kunna utföras av en dator i nuläget, vilket medför att revisorns fortsatta arbetsuppgift kommer vara att kritiskt tänkande. Att AI i dagsläget inte kan ersätta revisorns personliga omdöme menar även Lombardi et al. (2014).
20 Studiens resultat stödjer delvis att tillämpning av AI inom revisionsyrket kommer leda till att revisorns arbete enbart kommer handla om rådgivning. Det anses delvis bestå av rådgivning men också tolkning och sammanställning av det som AI genererar. Även tolkning av restriktioner och kritiskt tänkande kommer revision fortsätt bestå av.
5.3 Tes tre
För att vara en framgångsrik revisor i framtiden kommer hårda och mjuka kompetenser vara av stor vikt.
Under intervjuerna framkom det att respektive revisor beskrev deras roll som komplex. En komplex roll där kunden efterfrågar en sakkunnig revisor med hög kompetens inom redovisning, skattefrågor, momsfrågor och juridik i samband som revisorn besitter en hög social förmåga då deras yrke i stor omfattning innebär social kontakt. Vidare visar resultatet att kunderna söker en kvalitetsstämpel. Detta kan jämföras med ISA (2009) som förklarar att revision är komplext, ett arbete som ökar förtroendet för de finansiella rapporterna, som kräver ett professionellt omdöme för att utföra arbetet korrekt. Där goda kunskaper och erfarenheter är av stor vikt.
Studiens resultat visade på ett gemensamt synsätt gällande yrkets helhet, resultatet påvisade att yrket är i en ständig förändring och att det utvecklas kontinuerligt. Den ständiga utvecklingen resulterar i att alla byråer, förutom en liten aktör, ej tillhörande Big 4, i löpande takt utvecklar sina färdigheter och kompetenser för att hantera utvecklingen av yrket. Revisorer betraktas som specialister, de förväntas därmed att löpande förbättra sina kunskaper inom relevanta områden för att leverera utifrån sin bästa förmåga, detta förtydligar Jamnik (2011). Individens färdigheter och kompetenser utgör som Cheng et al., (2009), Sundgren och Sundström (2013), Samagaio och Rodrigues (2016) beskriver byråernas tillgångar. Företagen som väljer att investera i sitt humankapital ökar därmed kvalitén på revisionen. Under intervjuerna framkom det att byråerna anser att kontinuerlig utveckling och fortbildning är essentiellt för att vara med i utvecklingen, och för att bland annat vara branschledande. Detta i korrelation till varandra ger belägg för att ständigt fokusera på humankapitalistisk utveckling som överensstämmer med nutiden och framtidens förändring.
Utvecklingen och förändringen av yrket leder däremot inte till att alla byråer anser att det sker en förändring i kraven på nyanställda revisorers kompetenser. Studiens resultat visade att tre av de sex revisorerna ansåg att det sker en förändring i kraven på kompetenser de ställer på
nyanställda. Två av de tre som ansåg att det sker en förändring tillhör små revisionsbyråer.
Dessa menar på att de ser ett ökat krav på en social kompetens och en förväntan på att nya revisorer bör ha en god, eller något god förkunskap om IT. De respondenter som inte ansåg att det skett eller sker en förändring av kompetenskraven är alla tillhörande Big 4. Dessa menar istället att kraven inte kommer förändras då individer med god sociala kompetensen redan söks då de arbetar med människor dagligen. Vidare förklarars det att kraven inte kommer påverkas, det kommer fortsätta att vara av stor vikt att kunna skattefrågor, juridik och grundläggande affärsekonomi när man börjar inom yrket. Även om AI tar över en del av uppgifterna så krävs det inför rådgivning grundläggande kunskaper. Detta kan jämföras med forskning av Greenman (2017) som tidigare nämnt förklarar att nya revisorer bör vara beredd på att arbeta sida vid sida
