Vardagen i musiken

Vardagen i musiken

En undersökning i hur utommusikaliska ljud påverkar min kreativa process

Författare: Mattias Skantze Handledare: Tobias Rydén Examinator: Patrik Ahlm

Konstnärligt examensarbete

Abstrakt

Detta arbete handlar om utommusikaliska ljud och dess inverkan på mig som musikskapare. Jag har samlat in utommusikaliska ljud genom att spela in dem på egen hand, alternativt laddat ner färdiga ljudfiler från andra skapare. Sedan har jag använt ljuden på tre olika sätt i tre olika musikproduktioner. Syftet har varit att undersöka hur de olika metoderna påverkar min kreativa process samt hur de har påverkat slutresultatet Jag har under arbetets gång försökt att hålla ljudfilerna så nära originalskicket att man fortfarande kan höra vad ljudkällan har varit. JMin slutsats är att två av metoderna gav negativa resultat på min kreativa process medan den tredje metoden gav ett positivt resultat. När jag använde de utommusikaliska ljuden tidigt i produktionsprocessen stimulerade de mitt kreativa tänkande och hjälpte mig att komma på nya idéer för resten av produktionen. Men när jag påbörjade produktionen som vanligt och sedan försökte få in de utommusikaliska ljuden i efterhand upplevde jag det som svårare att vara kreativ jämfört med hur det är när jag inte använder utommusikaliska ljud i mina produktioner.

Nyckelord

Utommusikaliska ljud, Perkussiva ljud, Tonala ljud, EQ, Kompression, Kreativitet

Tack

Tack till min handledare Tobias Rydén för all hjälp under arbetets gång. Tack till min mamma Ingela för hjälpen med att korrekturläsa, och tack till mina vänner Robin och William för bra feedback på de låtar som kom från arbetet.

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

2. Bakgrund 2

2.1 Begrepp 3

3. Syfte och frågeställningar 4

3.1 Syfte 4

3.2 Frågeställningar 4

4. Metod och Material 5

4.1 Metod 5

4.2 Material 5

4.3 Avgränsningar 6

4.4 Tidigare forskning 7

5. Genomförande 8

5.1 Inspelning 8

5.2 Låt 1 - ”Sad Love Song” 8

5.3 Låt 2 - ”White Lie” 9

5.4 Låt 3 - ”Bye Bye” 9

6. Diskussion 11

6.1 Inspelningsfasen 11

6.2 Skillnader mellan produktionsmetoderna 11

6.3 Redigering 14

6.4 Brister i metoden 15

6.5 Fortsatt forskning 16

7. Slutsats 17

1. Inledning

Jag har inte skrivit musik särskilt länge. Mina första riktiga produktioner skapade jag under 2018 med mycket grundläggande tekniker och utrustning. Under de tre år som följt har jag skaffat mig erfarenhet, kunskap, fler tekniker och mer utrustning som har hjälpt mig att utveckla mitt skapande på olika sätt.

Idag upplever jag att jag har en stor mängd musikverktyg och mjukvaruinstrument som jag inte ens använder. Ofta när jag börjar producera en ny låt märker jag att jag använder samma inställningar på samma instrument och spelar snarlika melodier och rytmer. Detta trots att det finns en rad instrument som sitter näst intill orörda på min dator.

Samtidigt är jag dagligen konstant omgiven av bekanta ljud i mitt vanliga liv.

Egentligen finns det inte en enda handling jag kan utföra som inte resulterar i något slags ljud. Även om jag bara drar armen genom luften genererar det flera olika ljud.

Tyget på min tröja prasslar antagligen under rörelsen. Om jag drar armen tillräckligt snabbt kanske jag kan höra luften som viner med rörelsen. Har jag otur kanske jag hör en led eller två som knakar.

Ofta rättfärdigar jag mitt beslut att använda samma instrument och ljud under en produktionsprocess med att det tar för lång tid att titta igenom nya instrument efter användbara ljud när jag inte vet var ljuden jag letar efter finns. Jag tror att min process kommer att hämmas av att jag behöver pausa för att leta efter användbara ljud. Om detta tankesätt stämmer, då borde ju onekligen alla de ljud som uppstår så fort jag gör någon form av handling vara några av de mest användbara ljuden. Jag menar, de ljuden hör jag ju nästan varje dag, och jag behöver inte spendera någon längre tid för att leta efter dem.

Om jag tar dessa välbekanta, vardagliga ljud, och sätter dem i ett musikstycke som det är menat att man ska rikta fokus mot, vad händer då? Vad händer i mig själv och hur påverkas mitt skapande av det? Vad händer med musiken?

2. Bakgrund

Jag fastnar ofta i samma mönster när jag skriver och producerar låtar. Det kan te sig på det sättet att jag alltid börjar med samma ackord, eller att den slutgiltiga

produkten alltid använder samma typer av ljud eller har samma känsla som många andra låtar jag skriver.

Jag har dessutom blivit mer intresserad av att kolla upp tekniker som väletablerade producenter använder för att skapa bra produktioner. Jag har lyssnat mycket på artisterna FINNEAS och Billie Eilish och har genom ett antal olika YouTube-videos förstått att FINNEAS använder mycket ”vardagliga” ljud i sina produktioner för båda artisterna för att skapa intresse. I ”bad guy” av Billie Eilish har han exempelvis använt ljudet av ett övergångsställe som en sorts sextondels-perkussion som driver på mixen i bakgrunden. I hans låt ”I Lost A Friend” har han använt ljudet av en ¹ missil som träffar en bil som en sorts cymbal i sista refrängen. ²

Under ett tidigare moment i utbildningen hade jag uppgiften att göra film- och vinjettmusik till både en reklamfilm och introt till en TV-serie. Ett av valen var att göra musik till en reklamfilm för Volvo. Jag satt då och tittade igenom de samples som fanns på Splice , och kom fram till en ljudbank full med ljud från bilar. Det var ³ dels motorljud, men även saker som bildörrar som smällde igen och säkerhetsbälten som klickades fast. Jag kände då direkt att min kreativitet kickade igång och jag fick en rad idéer om hur jag skulle kunna göra musik till Volvo-reklamen genom att använda ljud från en bil. Resten av processen fram tills produktionen var färdig gick då väldigt smidigt i jämförelse med många av mina andra projekt.

Dessa tre faktorer har tillsammans väckt en fråga i mig som handlar om vardagliga ljud som inte är menade för musik, så kallade utommusikaliska ljud, och den roll de kan få i en musikproduktion.

The Tonight Show Starring Jimmy Fallon, Finneas Reveals Everyday Sounds Hidden in ”Bury a 1

Friend” and ”Bad Guy”, [video], YouTube, 4:e februari 2020,https://youtu.be/I-zeJRjP6xA?t=231, hämtad: 7:e mars 2021.

Pitchfork, FINNEAS Explains How He Builds Songs for Billie Eilish | Critical Breakthroughs | 2

Pitchfork, [video], YouTube, 22:a april 2020, https://youtu.be/FsSkRjgjFvU?t=571, hämtad: 7:e mars 2021.

http://www.splice.com/ är en hemsida där man kan betala för att få ladda ner olika korta ljudklipp 3

med ljudeffekter och/eller musikaliska partier som man sedan kan använda i kommersiella produktioner.

2.1 Begrepp

Nedan följer korta beskrivningar av några begrepp som är vanligt återkommande i arbetet.

BPM - BPM står för ”beats per minute” och är ett mått på tempo i ett musikstycke.

Diskant - Diskant är högra frekvenser i ett ljud.

EQ - EQ, står för ”equalizer”, är ett verktyg man kan använda för att sänka eller höja vissa frekvenser inom ett ljud. Det används för att lyfta fram vissa delar av ett ljud, eller klippa bort delar som man inte vill ha.

Kompression - Kompression är ett verktyg man kan använda för att trycka ihop en ljudfil så att de starkaste delarna av ljudet trycks ner mot de svagare delarna. Det gör att man kan jämna ut ljudfilen så att det känns som att den ligger på en mer konstant nivå.

Lågpass-filter - Ett lågpass-filter är en EQ-teknik där man klipper bort all diskant över en viss frekvens. Motsatsen kallas för högpass-filter.

Perkussiva ljud - Med perkussiva ljud menas ljud som inte har någon speciell ton i sig utan snarare är korta slående ljud som främst används som rytmiska delar i musik. Trummor är ett exempel på instrument som skapar perkussiva ljud.

Sampler - En sampler är ett mjukvaruinstrument som tillåter användaren att spela en ljudfil på ett keyboard genom att pitcha det olika beroende på vilken tangent man spelar på.

Tonala ljud - Tonala ljud är, till skillnad mot perkussiva ljud, sådana ljud som har en ton i sig. Det innebär att man kan identifiera en viss not i ljudet och man kan med hjälp av att pitcha ljudet låta det spela olika melodier.

Topline - Topline är ett ord som används för att beskriva text och melodi i en produktion eller ett musikstycke.

Utommusikaliska ljud - Med utommusikaliska ljud menas alla ljud som inte har som originalfunktion att användas i ett musikaliskt sammanhang. Det kan vara naturliga ljud, såsom ljudet av regndroppar mot ett tak eller åska, men det kan också vara ljud som har skapats av människor för en annan funktion, till exempel

varningssirener eller en tickande klocka. Det kan också vara sådana ljud som uppstår naturligt som bieffekt av en mänsklig uppfinning, såsom ljudet av en bilmotor eller ljudet av en tennisboll som studsar i marken.

3. Syfte och frågeställningar

3.1 Syfte

Syftet med detta arbete var att se om utommusikaliska ljud kunde förbättra min egen skapandeprocess genom att få mig att skapa musik på sätt jag inte gjort förut.

Dessutom ville jag se om de nya ljuden kunde tvinga in mig i genres och ljudlandskap jag vanligtvis inte är i, samt stimulera min kreativitet på nya sätt.

3.2 Frågeställningar

För att hjälpa mig själv under arbetets gång formulerade jag två frågeställningar som jag sedan försökte besvara:

-

På vilket sätt påverkas min egen kreativitet av att använda utommusikaliska ljud i mina produktioner?

-

Vad behöver jag göra med utommusikaliska ljud för att de på ett sömlöst sätt ska passa in i moderna produktioner som om de vore instrument?

4. Metod och Material

4.1 Metod

För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort tre fullständiga produktioner där jag gjort allt från att samla in ljud och skriva låtarna fram tills dess att hela produktionen är färdig. Under den kreativa processen har jag huvudsakligen använt de utommusikaliska ljuden under olika stadier i de olika produktionerna. I den första låten har jag arbetat parallellt med de utommusikaliska ljuden och vanliga

musikaliska instrument. I den andra har jag huvudsakligen börjat med musikaliska instrument såsom jag brukar skriva låtar för att sedan försökt arbeta in de

utommusikaliska ljuden i efterhand. Slutligen har jag i den tredje produktionen utgått ifrån de utommusikaliska ljuden och låtit dem ligga för grunden i hela produktionen.

Jag har under flertalet tillfällen gett mig ut i olika miljöer och samlat in ljud genom att spela in dem i en portabel mikrofon. Till min hjälp har jag haft en Zoom HN2A- mikrofon som jag har tagit med mig. Ljuden har jag spelat in från en mängd olika ljudkällor i flertalet olika miljöer, både inomhus och utomhus. Därefter har jag med hjälp av mjukvara redigerat ljuden så att de blir mer användbara med hjälp av olika effekter och redigeringsverktyg såsom EQ och kompression.

Efter att jag hade redigerat mina inspelade ljud har jag skrivit låtar och producerat dem med hjälp av mjukvaruinstrument och verkliga instrument. De inspelade ljuden har sedan använts som beståndsdelar i produktionerna tillsammans med

instrumenten för att bilda en helhet som låter som en kommersiell pop-produktion.

4.2 Material

Jag har för detta främst behövt en mikrofon samt en DAW att skapa produktionerna ⁴ i. Jag har även behövt olika verkliga instrument och mjukvaruinstrument samt plugins för att hjälpa till med att fylla ut ljudlandskapet tillsammans med de inspelade ljuden. Jag har också tillåtit mig själv att använda samples av ⁵ utommusikaliska ljud som jag inte spelat in själv, och för detta har jag använt exempelvis tjänster som Splice.

Som referens har jag tidigare material jag har skapat där jag har använt

utommusikaliska ljud till olika beståndsdelar, men även kommersiella produktioner som andra producenter har gjort. Det finns flertalet videor på YouTube där

låtskrivaren och producenten Finneas O’Connell (mer känd som FINNEAS) pratar och visar hur han har använt olika utommusikaliska ljud till beståndsdelar i hans låtar, låtar som sedan har blivit stora hits runt om i världen. Dessa videos har fungerat som inspiration och guide för delar av mitt arbete.

En DAW (Digital Audio Workstation) är ett mjukvaruprogram som gör att man i en dator kan 4

producera musik genom att redigera ljudfiler och MIDI-data.

Ett sample är i detta sammanhanget ett ljudprov eller en inspelning på något som har laddats ner eller 5

köpts av en tredje part.

4.3 Avgränsningar

Jag har valt att använda utommusikaliska ljud i kombination med instrumentella ljud för att se hur de utommusikaliska ljuden beter sig i en kommersiell pop- produktion. Att göra produktioner som helt och hållet baseras på utommusikaliska ljud hade förvisso kunnat hjälpa till med att besvara frågan om vad man behöver göra med ljuden för att få dem att fungera i en produktion, men det hade också frångått känslan av att produktionerna är kommersiella pop-produktioner. Baserat på de produktionstekniker som inspirerade arbetet kändes det mer relevant att se vad utommusikaliska ljud kunde få för roll i kombination med instrumentella ljud, än att se vad de kunde åstadkomma på egen hand.

Även om jag har tillåtit mig själv att använda olika verktyg för att förändra och redigera de utommusikaliska ljud jag samlat ihop och använt i produktionerna, har jag försökt att behålla kärnan i originalljudet. Ett sätt för mig själv att kontrollera att jag inte har gått för långt med ljudet är att jag har testat att sätta de redigerade versionerna av ljuden i solo-läge och därmed endast lyssnat på de ljuden. Har jag då kunnat känna igen ljudkällan i det redigerade ljudet och fortfarande kunnat höra vad som skapade ljudet från första början har jag tillåtit redigeringen att bli kvar. Kan jag dock inte längre känna igen ljudet har jag gått för långt, och har då beslutat att återgå till en mindre redigerad version.

Under de gånger jag samlat in utommusikaliska ljud för användning i

produktionerna har jag medvetet försökt undvika att använda mig av sådana ljud som är så pass vanligt förekommande i musikproduktioner att de inte längre kan betraktas som utommusikaliska. Ljudet av någon som knäpper med fingrarna eller klappar är exempelvis per definition inte ett ljud som är menat för musik, och skulle därför kunna klassas som ett utommusikaliskt ljud. Dessa ljud är dock emellertid så pass vanliga i kommersiell pop-musik att jag menar att ljuden snarare har fått en instrumentell status och kan likställas med de ljud man skapar i ett trumset. I den mjukvarusynth jag oftast använder för trummor och perkussion i mina egna produktioner, Battery 4, finns det en stor mängd olika ljudfiler inlagda från tillverkaren som är kategoriserade som klappar eller knäppar, och det är ännu en anledning till varför jag i detta arbete valt att inte räkna dem som utommusikaliska ljud. Värt att notera är dock att jag inte valt att exkludera alla ljud som skapas av en människas kropp på liknande sätt. Jag har till exempel i en av arbetets produktioner använt mig av ljudet av mig själv när jag blåser ut en tändsticka. Det ljudet anser jag kvalificera som utommusikaliskt inom arbetets ramar eftersom att det inte är lika vanligt förekommande i kommersiell pop-musik. Jag har också valt att exkludera reverbimpulser jag skapat själv. En reverbimpuls jag själv spelat in i ett rum är förvisso endast ett eko som för sig själv inte har en musikalisk funktion i sin grundform, men i praktiken skulle inte ett inspelat eko från ett rum låta annorlunda än ett reverb från ett musikaliskt plugin.

4.4 Tidigare forskning

Lovisa Leona Frantzich har tidigare undersökt om huruvida ljud från ASMR och sound healing kunde passa in i moderna pop-produktioner. Frantzichs metod var att ⁶ skapa tre poparrangemang utifrån tre toplines, där hon använde sig av

utommusikaliska ljud som är populära inom ASMR och sound healing som musikaliska beståndsdelar i produktionerna. Hon hade Billie Eilish’s album

”WHEN WE ALL FALL ASLEEP WHERE DO WE GO” som inspiration till arbetet. Detta album är producerat av FINNEAS, som har varit en stor inspiration till min egna undersökning.

Frantzich anser att de utommusikaliska ljuden hon använde passade bra ihop med musikaliska beståndsdelar eftersom att de är väldigt olika. Hon kom fram till att ljuden passade bäst i rytmiska roller samt som ”glitter”, som hon benämner det. Hon poängterar dock också att det var svårt att få ljuden att fungera i mer harmoniska roller eftersom att hon upplevde ljuden som allt för monotona för att ha den funktionen.

Hon anser också att det är en viktig faktor att man ska ha högkvalitativa

inspelningar av de ljud man väljer att använda i sina produktioner. Detta för att få fram en organisk känsla av de ljud som används i produktionerna.

Frantzich, Lovisa Leona. Från flum till produkt: Popmusik med sound healing och ASMR. Växjö:

6 2020

5. Genomförande

Alla produktionerna finns att lyssna på via en spellista som jag länkat till i

fotnoterna och som bilaga. Jag har dessutom bifogat alternativa versioner av låtarna ⁷ där jag har klippt bort majoriteten av de vanliga instrumentella ljuden i syfte att tydligare visa exakt var och vad de utommusikaliska ljuden står för i

produktionerna.

Annat än att ta bort en stor mängd av de instrumentella ljuden, har jag inte redigerat produktionerna på något annat sätt. Alla utommusikaliska ljud har exakt samma redigering som de har i de fullständiga produktionerna.

5.1 Inspelning

Processen började med att jag spelade in utommusikaliska ljud i min omgivning.

För att underlätta för mig själv genom att komma igång snabbt, och för att testa processen, började jag med att spela in ljud i min lägenhet. Jag gick runt i lägenheten och letade upp ljudkällor som jag trodde skulle kunna ge ifrån sig intressanta och användbara ljud som jag sedan skulle kunna använda i

produktionerna. Till stor del spelade jag endast in ljud jag kom att tänka på under tiden jag gick runt i lägenheten, men en del av ljuden hade jag tänkt på i förväg och planerat att använda redan innan jag satte igång med inspelningarna. Ett exempel på detta är ett ventilationssystem i mitt badrum jag visste gav ifrån sig en baston, som jag därmed tänkte att jag kunde använda till att skapa ett basinstrument av.

Efter att ha spelat in ljud i lägenheten tog jag också en dag till att spela in ljud i stadsmiljö. Där gick jag igenom i princip igenom samma process som i lägenheten.

Jag gick runt och letade efter intressanta ljud som jag sedan spelade in. En extra faktor under inspelningarna i stadsmiljö var att jag även fick spendera tid på att försöka isolera ljuden så bra jag kunde innan jag spelade in dem, eftersom det finns en mängd bakgrundsljud i en stadsmiljö vilket inte var ett problem när jag spelade in ljuden hemma i min egen bostad.

5.2 Låt 1 - ”Sad Love Song”

Efter att jag byggt upp en ljudbank med inspelningar från de båda miljöerna satte jag igång med den första produktionen. Under den ville jag försöka arbeta parallellt med de utommusikaliska ljuden och de instrumentala ljuden. Skrivprocessen skedde alltså parallellt med produktionsprocessen. Under tiden låten växte fram fick den titeln ”Sad Love Song” och det blev en låt som börjar som pianoballad men som sedan växer till en sorts elektronisk powerballad mot slutet. Som främsta inspiration till låten hade jag ”I Lost A Friend” av FINNEAS.

Det enda utommusikaliska ljudet jag använde i denna produktion som inte fick en perkussiv funktion var inspelningen av ventilationen i mitt badrum. Detta ljud lade jag in i en sampler och använde som bas igenom hela låten. Ljudet bestod främst av sub-bas och ett sorts vinande från luften som gick igenom systemet. I låten klippte jag i princip bort all diskant så att endast bas-ljudet bestod innan jag la in det i

https://soundcloud.com/mtskntz/sets/examensarbete/s-IK0rzZL2Lw2 7

samplern. Flera av de utommusikaliska ljuden fick stå för sig själva och fick en helt egen funktion i musiken, medan en del av de andra fick arbeta i kombination med vanliga musikaliska ljud. Ett av ljuden jag använde var ljudet från gå-signalen på ett övergångsställe. I den här låten gav jag det funktionen av en sextondelsperkussion liknande det man traditionellt skulle använda en hi-hat till. För att det skulle fungera i produktionen klippte jag bort både bas och diskant till en början för att få bort bakgrundsljud. Sedan fick jag tänja på ljudet så att det passade till den BPM jag valt som i det här fallet var 147 BPM. Jag valde sen att lägga ytterligare ett lågpass-filter för att klippa bort de högsta och skarpaste frekvenserna i ljudet. Alla övriga

utommusikaliska ljud i den här produktionen lämnades mer eller mindre i sin originalform. Endast mindre förändringar gjordes med hjälp av EQ och kompression.

Totalt innehåller ”Sad Love Song” elva olika utommusikaliska ljud, varav fyra är samples som laddades ner från Splice, medan de övriga sju är ljud jag själv spelade in (se bilaga 1).

5.3 Låt 2 - ”White Lie”

Efter att den första produktionen var färdig satte jag igång med produktion nummer två. Under denna produktion testade jag att börja med att skriva låten på samma sätt som jag hade gjort i vanliga fall, det vill säga utan någon större tanke på hur jag skulle få in de utommusikaliska ljuden i den färdiga produkten. Efter att jag kommit en bit med produktionen gav jag mig ut igen för att spela in nya utommusikaliska ljud som jag kunde använda i denna och nästa produktion. Den här låten fick under arbetets gång titeln ”White Lie”. Främsta inspiration till låten var ”I Cry” av Sabina Ddumba, och tanken var att göra en dramatisk powerballad i pop-soul genren.

I ”White Lie” fick de utommusikaliska ljuden nästan uteslutande en perkussiv funktion. Jag försökte medvetet hålla mig borta från ljuden jag använde i ”Sad Love Song” för att säkra att ”White Lie” fick en annan känsla och ett annat ljudlandskap.

Ett genomgående utommusikaliskt ljud i produktionen var ljudet av en braständare som tändes. Jag upptäckte under processen att ljudet fungerade bättre i

sammanhanget om jag vände på det och spelade det baklänges. Det gav då intrycket av ett ljud som sakta blev starkare och starkare tills det nådde anslaget då det blev helt tyst. I kombination med ett instrumentellt klock-ljud skapade det ett sorts sekundärt virvel-ljud i produktionen. Alla andra utommusikaliska ljud i den här produktionen lämnades mer eller mindre i sin originalform. Endast mindre förändringar gjordes med hjälp av EQ och kompression.

Totalt innehåller ”White Lie” nio olika utommusikaliska ljud, varav tre är samples som laddades ner från Splice, medan de övriga sex är ljud jag själv spelade in (se bilaga 1).

5.4 Låt 3 - ”Bye Bye”

Efter att den andra produktionen var färdig satte jag igång med den tredje produktionen. Innan jag gjorde det gick jag till lite lokala butiker och köpte produkter som kunde ge ifrån sig intressanta ljud. Sedan spelade jag in dessa i min lägenhet för att ytterligare bygga på det ljudbibliotek jag nu hade skapat mig.

I den här produktionen ville jag ge de utommusikaliska ljuden en mer framträdande och betydande roll, och jag skulle därför börja med att utgå ifrån de ljuden istället för att utgå ifrån musikaliska instrument. Jag började arbetet genom att skapa en rytmisk grund för hela låten som till stor del baserades på inspelningar och samples.

Vid det här tillfället märkte jag att jag inte hade något ljud som fungerade som kick- trumma, och jag letade därför upp och spelade in en ljudkälla jag trodde skulle kunna fungera. Det fick bli en soffkudde som slogs mot dynan på soffan. Idén fick jag från en humorvideo på YouTube där Seth Everman återskapar kicktrumman i

”bad guy” av Billie Eilish på samma sätt. Totalt består trumbeatet i låten av femton ⁸ utommusikaliska inspelningar där vissa har mer betydande roller än andra. Låten fick under arbetets gång namnet ”Bye Bye” och den främsta inspirationen till låten var ”Remember” av KATIE. Tanken var att göra någonting som lät mer elektroniskt och rytm-baserat än föregående låtar.

Det här är den enda av de tre produktionerna som har fler än ett utommusikaliskt ljud i en tonal funktion. Det vill säga, ljuden har en tydlig ton i sig snarare än bara ett anslag. Tre av ljuden i ”Bye Bye” har tonala funktioner. Dels basen, som är samma basljud som användes i ”Sad Love Song”, men även två ljud i pad-roller som inte använts förut. Dessa kom från en rakmaskin samt en fläkt som stod utomhus. Ljuden valdes till den här funktionen eftersom de i sin originalform redan är ljud som håller en lång ton. En rakmaskin som är påslagen ändrar inte sitt ljud förrän du stänger av den, och fläkten jag spelade in hade också en konstant ton som hela tiden fanns där. Därför kunde de användas som tonala ljud utan att de togs allt för långt från sin originalform. Bägge ljuden lades in i en sampler så att de kunde spelas på ett MIDI-keyboard, och sedan spelades de tillsammans med

mjukvarusynthar för att tillsammans skapa ett ackordpaket som driver låtens melodier. Basen i sin tur är i sin originalform samma ljud som jag använde som basljud i ”Sad Love Song”, men den här gången behandlades det aningen annorlunda. I ”Sad Love Song” tog jag bort all diskant för att helt få bort det vinande ljud som kom från luften som gick igenom systemet. Här valde jag istället att behålla en del av det ljudet, för att testa något annorlunda och se om det gav basljudet mer karaktär. Alla övriga utommusikaliska ljud i den här produktionen lämnades mer eller mindre i sin originalform. Endast mindre förändringar gjordes med hjälp av EQ och kompression.

Totalt innehåller ”Bye Bye” nitton olika utommusikaliska ljud, varav ett är ett sample som laddades ner från Splice, medan de övriga arton är ljud jag själv spelade in (se bilaga 1).

Seth Everman, how to create billie eilish’s ”bad guy”, [video], YouTube, 13:e april 2019, https://

8

youtu.be/VSPuRXkUWoU?t=27, hämtad: 8:e mars 2021.

6. Diskussion

Jag märkte en stor skillnad i hur de utommusikaliska ljuden påverkade mig och mitt tänkande under de tre olika produktionerna. Under ett tidigt stadium i arbetet kände jag mig redo att påstå att ljuden inte hade någon särskild inverkan på min kreativitet eller sättet jag arbetade på, men ju längre jag kom in i arbetet desto mer märkte jag att jag visst kunde få ut nya idéer ur ljuden om jag bara arbetade med dem på ett speciellt sätt.

6.1 Inspelningsfasen

Redan under inspelningsfasen av arbetet upptäckte jag några saker jag inte hade räknat med. Jag hade på något sätt utgått ifrån att det var i stadsmiljö och natur som jag skulle hitta de flesta och allra mest användbara ljuden. Det jag dock tidigt märkte var att de ljud som spelades in i natur eller i stadsmiljö ofta blev mindre användbara då det var svårt att endast plocka upp det ljud jag var intresserad av.

Alla inspelningar gjorda i stadsmiljö hade en stor mängd bakgrundsljud från saker som trafik, människor som pratade, fönster och dörrar som öppnades, eller andra saker som låter i en stad där det är mycket rörelse och aktivitet. Resultatet av detta blev att när jag sedan ville använda mig av ljuden i ett produktionssyfte, var jag tvungen att arbeta mycket hårdare med verktyg som EQ och kompression för att försöka få ut endast det ljudet från inspelningen jag var intresserad av. Det gjorde i sin tur att jag ibland var tvungen att klippa bort en del av de frekvenser som gjorde ett ljud intressant, vilket skadade dess karaktär och integritet.

I jämförelse med de ljud jag spelade in i min lägenhet var det stor skillnad. I och med att jag bor ensam i min lägenhet innebar det att i princip alla ljud jag spelade in inomhus var väldigt bra isolerade och blev mycket bättre kvalitet, vilket gjorde att de blev betydligt mer användbara och lätthanterliga i ett produktionssyfte. På de flesta av ljuden räckte det med att jag klippte bort sub-bas och arbetade lite med kompression för att ta bort de starkaste topparna. Sedan hade jag ett fullt användbart ljud som det egentligen bara var att stoppa in i mixen och använda lite effekter på för att få det att passa bättre in med resten av instrumenteringen. Jag håller därav med Frantzich om att högkvalitativa inspelningar är en viktig beståndsdel i att kunna hitta användbara funktioner för utommusikaliska ljud. Däremot tycker jag det är värt att poängtera att jag kunde hitta funktioner även för de ljud som var

inspelade i stadsmiljö och hade mycket bakgrundsljud. Ett av ljuden, ljudet av vatten som droppade ur en stupränna, hade inte blivit lika intressant eller användbart om jag inte dessutom fick upp en tydlig inspelning av stadstrafik i bakgrunden på den. Just tack vare det ”läck” som kom in från andra ljudkällor kändes ljudet som ett självklart atmosfärljud. Jag tror inte ljudet hade fungerat lika bra i den funktionen om det hade varit perfekt isolerat.

6.2 Skillnader mellan produktionsmetoderna

Under arbetet med låt ett, ”Sad Love Song”, kände jag att det var svårt att arbeta in de utommusikaliska ljuden på ett bra sätt. Jag hade börjat med basen gjord av mitt ventilationssystem och några av ambiensljuden, såsom ljudet av min dator som startade (se bilaga 1), och hade lagt ihop det tillsammans med pianot som hörs

genomgående i låten. När jag sedan skrivit text och melodi till den kände jag förvisso att jag hade en stark topline, men jag hade svårt att hitta någon bra riktning på produktionen. Låten jag hade som inspiration hade inte någon större del

utommusikaliska ljud i sig, och jag fann mig själv förlita för mycket på den som förlaga och hade därför svårt att hitta bra funktioner för de ljud jag spelat in eftersom att det inte riktigt fanns någon motsvarighet till dem i inspirationslåten.

Det enda ljudet jag hade en tanke om innan att jag absolut skulle kunna använda i låten var ljudet från mitt ventilationssystem som jag använde som basljud. Jag behövde aldrig kämpa för att få in det ljudet, något som kan bero på att jag hade planerat för att ha med det från första början. Flera av de andra ljuden fick jag aktivt gå in och leta upp funktioner för. Resultatet av det blev att jag i slutändan tryckte in lite för mycket olika element och produktionstekniker i låten vilket den kanske inte behövde. I och med att jag upplever toplinen i låten som stark så känns det

egentligen inte som att den behöver så pass mycket produktion som jag gav den. Det blev alltså att jag tvingade in de utommusikaliska ljuden även på de ställen där de kanske inte behövdes, något jag tror hindrade min kreativitet från att styras av ljuden i sig.

Jag hade liknande intryck av processen under låt två, ”White Lie”. Eftersom jag tillät mig själv att börja skrivandet på ett kravlöst sätt utan att tänka på de

utommusikaliska ljuden, gick själva skrivandet till en början bra. Jag kunde relativt enkelt komma igång och skriva låten i jämförelse med processen under första produktionen, men jag körde ganska snart fast i samma fällor igen. I och med att jag åter igen hade skrivit en låt efter en inspirationskälla som inte hade särskilt mycket utommusikaliska ljud i sig, innebar det att jag även med denna metod fick svårt att hitta en bra riktning i hur jag skulle använda mig av de utommusikaliska ljuden i produktionsstadiet. Precis som under arbetet med ”Sad Love Song” fick jag kämpa en hel del för att hitta passande funktioner för de utommusikaliska ljuden. Värt att nämna är dock att den samling inspelningar jag gjorde mitt i produktionsprocessen med ”White Lie” kändes mer givande än de jag gjorde innan jag satte igång arbetet med ”Sad Love Song”. Detta eftersom jag under denna andra inspelningsfas hade en tydligare idé för vilka ljud jag behövde för den produktion jag höll på med, i och med att jag var mitt uppe i det arbetet. Den första inspelningsfasen var mer av en gissningslek eftersom jag endast hade lösa idéer om vad jag faktiskt skulle göra med ljuden jag samlade in. Trots det så var det övergripande intrycket att även den här processen blev kämpig från ett produktionsperspektiv, även om själva låtskrivandet kändes enklare än det gjorde under arbetet med ”Sad Love Song”.

Både ”Sad Love Song” och ”White Lie” låter enligt mig snarlikt den typ av musik jag gör i vanliga fall även när jag inte använder mig av utommusikaliska ljud. Trots att jag använde mig av en stor mängd nya ljud och nya tekniker under

produktionerna upplever jag inte att slutprodukterna lät nämnvärt annorlunda än den musik jag gör i vanliga fall.

Till skillnad mot de två föregående låtarna kändes arbetet med låt tre, ”Bye Bye”, helt annorlunda. Trots att jag till stor del hade ett liknande tillvägagångssätt gav sättet jag använde mig av de utommusikaliska ljuden en helt annan kreativ stimulans och jag kände att hela processen gick betydligt smidigare än de tidigare

två. Skillnaden i ”Bye Bye” var att jag började med att utgå ifrån de utommusikaliska ljuden genom att jag gjorde ett beat helt baserat på de

utommusikaliska ljuden innan jag lade någon form av instrumentation över det. Det gjorde att jag redan från början hade en stor mängd av de utommusikaliska ljuden på plats, och jag behövde i princip aldrig kämpa för att få in dem i mixen på samma sätt som under de föregående två produktionerna.

Även sättet jag använde vissa av ljuden kändes kul och gav mig idéer för fortsättningen på produktionen. I de tidigare två produktionerna hade jag nästan uteslutande använt mig av de utommusikaliska ljuden som perkussiva ljud, med undantag för basljudet i ”Sad Love Song”. Under arbetet med ”Bye Bye” gjorde jag tidigt i processen tonala instrument av två utommusikaliska ljud (en rakmaskin och en fläkt utomhus, se bilaga 1) vilket gjorde att jag kunde arbeta med dem från början och ge dem sina egna platser i produktionen. Jag redigerade dem förvisso, melodierna och rytmerna förändrades under processens gång, men i och med att jag hade dem på plats från första början innebar det att det kändes betydligt enklare att arbeta med dem som tydliga byggstenar. Ljuden i de tidigare två produktionerna blev snarare till detaljer eller utfyllnad där jag kunde få in dem.

Även under arbetet med ”Bye Bye” hade jag en inspirationskälla som inte alls hanterar många utommusikaliska ljud, men den här gången kändes det inte som en distraktion på samma sätt som det gjorde under de tidigare två produktionerna.

Detta eftersom min låt redan från början hade fått lite av ett eget ID genom den stora mängden utommusikaliska ljud. Det kändes därför aldrig som att jag fastnade i inspirationskällan, eftersom att min produktion redan från början kändes distinkt i jämförelse med den.

Till skillnad från de färdiga produktionerna av ”Sad Love Song” och ”White Lie”, upplever jag den färdiga produktionen av ”Bye Bye” som en typ av låt jag i vanliga fall inte hade skapat. Både ljuden jag använde mig av och den genre som låten slutade i känns som nya saker för mig. Många av idéerna och besluten jag tog under arbetsprocessen med låten är sådana idéer som jag inte hade fått i vanliga fall om produktionen hade skapats på ett för mig mer traditionellt sätt.

Frantzich anser att de utommusikaliska ljudens främsta funktion blev en rytmisk funktion, och att det var i den funktionen de passade bäst. På ett sätt kan jag hålla med, men jag skulle vilja påstå att det är en förenkling av svaret. Jag håller med om att utommusikaliska ljud passar bra som rytm i form av perkussiva ljud. Men jag skulle inte vilja påstå att det är där de får störst effekt. Att använda ljuden i

perkussiva funktioner kändes under min undersökning som det självklara och enkla valet, och de passade absolut in där. Men det jag märkte under min process med

”Bye Bye” var att jag fick ut betydligt mer på ett kreativt plan när jag pushade ljuden till funktioner som de kanske inte självklart hade en plats som. Rakmaskinen och fläkten som blev till tonala ljud är monotona i sin originalform, och hade därför kunnat bli avfärdade som ej passande för melodier. Men när jag tillät mig själv att försöka få in dem där de inte naturligt passade in var de gånger då jag fick som mest ut av dem, och då de fick den mest intressanta funktionen i produktionerna.

Slutsatsen man kan dra är att för min del hade sättet jag använde mig av ljuden på en stor betydelse för om de hjälpte min kreativitet och process eller om de skadade den och gjorde den svårare. I processen där jag lät de utommusikaliska ljuden stå för vad de är, och agera roller som viktiga byggstenar i hela produktionens grund kändes det som att jag på ett mycket sömlöst sätt kunde använda mig av dem i produktionen. De bidrog till att jag fick ett eget sound på min produktion och att min kreativitet kunde arbeta ohindrat. De gånger då jag började på en låt med mindre tanke om exakt hur jag skulle använda mig av de utommusikaliska ljuden blev jag mer stjälpt av dem när det väl blev dags att få in dem i produktionen. Detta eftersom jag inte hade tänkt på vad de faktiskt skulle ha för roll i musiken, utan istället gav jag dem roller som var mindre viktiga för helheten.

6.3 Redigering

När det kommer till vad jag behövde göra med de inspelade ljuden för att de på ett enkelt sätt skulle fungera i ett produktionssyfte blev jag själv förvånad över hur pass lite det kändes som att jag behövde redigera de allra flesta ljuden för att de skulle fungera på ett bra sätt. Innan jag satte igång med det praktiska arbetet trodde jag att jag skulle behöva arbeta hårt med filerna för att göra dem användbara. Jag antog att det skulle finnas mycket bakgrundsljud som skulle vara svårt att få bort ur

inspelningarna, och jag trodde att det skulle vara svårt att hitta funktioner för många av ljuden. Jag märkte dock snabbt att så inte var fallet när jag väl satte igång med produktionerna.

Den klart största majoriteten av de utommusikaliska ljuden redigerade jag knappt alls. Jag använde EQ och kompression på de allra flesta ljuden, men behövde väldigt sällan arbeta mycket med det för att få dem till att bli användbara. De ljud som krävde att de mycket tydligt slog igenom resten av instrumenteringen, såsom soffkudden som användes som kicktrumma i produktion tre, ”Bye Bye”, krävde mycket arbete. Just det ljudet krävde att jag gav det en stor mängd EQ-boost i det låga registret för att få fram de frekvenser som traditionellt hörs i en kick-trumma.

Det behövde också en stor mängd kompression för att få fram det attackrika, slagkraftiga ljudet som en trumma ofta ger. Övriga perkussiva ljud kunde ofta användas med endast små redigeringar med EQ och kompression.

De ljud jag använde en sampler för behövde aningen mer redigering än de som användes som perkussiva ljud. Dels för att jag behövde arbeta fram en tydlig ton i ljuden om det inte fanns i originalinspelningarna, men även för att det var

nödvändigt att hitta bra ställen i ljudfilerna där de kunde loopa på ett sömlöst sätt för att ljuden inte skulle dö ut i förtid när jag spelade längre noter. Det

ventilationssystem som jag använde som bas testade jag både under första produktionen, ”Sad Love Song”, men sedan även under den tredje produktionen,

”Bye Bye”. Skillnaden mellan dem var att jag i ”Bye Bye” redigerade ljudet mindre och tillät mer av det originella frekvensspektrat ligga kvar. Personligen upplevde jag då att det tillförde mer till produktionen, eftersom det då i större mån lät som sitt eget ljud snarare än en vanlig sub-bas som hade kunnat skapas med en

mjukvarusynth, vilket var fallet i ”Sad Love Song”. Rakmaskinen och fläkten som användes som synthar i ”Bye Bye” krävde en del arbete för att få dem att inte låta lika vassa som originalljuden gör. Detta löstes med en stor mängd EQ i det höga

mellanregistret samt diskanten i bägge ljuden. Dessa frekvenser sänktes i bägge ljuden för att försöka mjuka upp dem och göra dem mer användbara i ett

musikaliskt syfte. Trots att jag upplever det som att jag kunde få bort det vassaste i bägge ljuden kände jag att de inte skulle låta särskilt bra om de stod för sig själva, utan jag behövde backa upp dem med mjukvarusynthar för att de verkligen skulle kunna tillföra något till mixen. De blev då främst en typ av karaktärsljud som tillförde lite dist och aggressivitet till hela ackordpaketet. Personligen upplevde jag att jag var tvungen att blanda dem med ”vanliga” mjukvarusynthar enligt mina egna avgränsningar, eftersom att jag annars hade blivit tvungen att redigera de

utommusikaliska ljuden jag använde till den grad att det inte hade gått att känna igen dem.

6.4 Brister i metoden

Jag kan identifiera ett antal brister i min egen metod och utförande som innebär att jag möjligtvis fick ett annat resultat än jag hade förutsett innan jag satte igång.

Mycket av det som inspirerade mig att göra undersökningen kom från videos och specifika produktionsdetaljer jag hade fått höra om från etablerade producenter.

Inom ramen för arbetet tog jag dessa tekniker och idéer och drog dem till sin spets. I alla tre fallen tog jag idéerna och teknikerna mycket längre än de gjordes i de förlagor som inspirerade mig till att göra arbetet. I några av de exemplen jag nämnt i arbetet; till exempel i ”bad guy” av Billie Eilish och ”I Lost A Friend” av

FINNEAS, har det tydligt framgått att producenten har använt sig av

utommusikaliska ljud i produktionssyfte på vissa ställen i låtarna. Det som bör noteras är att i bägge fallen har endast ett utommusikaliskt ljud använts som en funktion i vardera låt. Till skillnad mot det, har jag i mitt arbete med mening försökt att hitta sätt att få in många olika utommusikaliska ljud i många olika funktioner.

Där jag i mitt arbete försökt undersöka hur en mängd olika utommusikaliska ljud kan påverka mig själv och mina produktioner, har de produktionerna jag haft som inspirationskälla troligtvis inte byggts med de utommusikaliska ljuden i fokus. Detta har gjort att mitt arbete troligtvis har ställt högre krav på de utommusikaliska ljuden och dess funktion än de produktioner som inspirerat det. Trots att detta kan ha försvårat mitt arbete så upplever jag det inte som en tillräckligt stor brist för att anse att undersökningen inte varit givande. Även om min undersökning drog tekniken till sin spets tror jag att det i det här fallet kan ha varit nödvändigt för att verkligen testa metoden. Risken finns att det hade varit svårare att läsa av något tydligt resultat av undersökningen om jag inte gett stort fokus till den teknik jag valde att undersöka.

Det är även möjligt att de avgränsningar jag satte för mitt arbete hämmade min kreativitet och mitt arbetssätt. Om jag hade tillåtit mig själv att redigera de utommusikaliska ljuden till en högre grad, hade jag kanske dels kunnat upptäcka fler användningsområden för de ljud jag valde att använda, men också haft en enklare produktions-process där jag inte hade behövt kämpa lika mycket för att få in de ljuden jag använde.

En faktor som heller inte går att utesluta är att jag under den tredje produktionen kan ha hamnat i ett humör och generellt mående som tillät mig själv att vara mer kreativ oberoende av den påverkan de utommusikaliska ljuden gav mig. Även när jag

producerar förutsättningslöst utanför det arbete jag gjort här, kan jag känna att jag ibland har lättare för att producera och vara kreativ än andra gånger. Detta är för mig helt naturligt och ingenting som nödvändigtvis måste ske som en konsekvens av utomstående faktorer. Med det sagt behöver inte detta innebära att resultatet av min undersökning inte är trovärdigt. För att säkerställa resultatet bättre hade jag möjligtvis behövt göra ytterligare en eller två produktioner där jag fortsatt testade den metod jag använde under ”Bye Bye” men med små förändringar. Under den tidsram jag hade för detta arbete var det dock inte möjligt och jag upplever ändå att de tre produktioner jag gjorde var tillräckligt utförliga för att jag ska kunna utläsa en tydlig skillnad i mitt eget tankesätt under varje produktion. När jag ställer dessa skillnader i tankesätt i jämförelse med skillnaderna jag hade i metod under de olika produktionerna tycker jag ändå att jag kan se en logisk koppling mellan dem, även om en generell skillnad i mående kan ha påverkat.

6.5 Fortsatt forskning

Om fortsatt forskning ska göras på ämnet tycker jag att det skulle vara intressant med en längre forskningsperiod för att minska risken att några utomstående faktorer påverkar min kreativitet olika under den tiden då olika metoder testas. Det kan också vara relevant att göra samma undersökning igen med samma metoder under samma mängd tid för att se om resultatet blir snarlikt oavsett när undersökningen görs. Detta skulle också kunna bidra till att utesluta några brister baserat på generellt mående.

Det hade också varit intressant att göra om undersökningen, med målet att hamna närmare de exempel som inspirerade arbetet. Möjligheten finns att min kreativitet och mitt arbetssätt hade påverkats på andra sätt om jag, istället för att försöka använda en mängd olika utommusikaliska ljud i varje produktion, hade fokuserat på ett eller två utommusikaliska ljud per produktion. Då hade jag kunnat undersöka mer i detalj vad jag behövt göra med specifika ljud för att få dem att skina i en fullskalig produktion.

7. Slutsats

Slutsatsen av mitt arbete är att min kreativitet påverkas på olika sätt beroende på hur jag använder de utommusikaliska ljuden i mina produktioner. De gånger då jag påbörjade en produktion utan någon riktig tanke på hur jag skulle använda mig av de utommusikaliska ljuden upplevde jag negativa konsekvenser. Användandet av dem gjorde det snarare svårare för mig att vara kreativ och arbeta på ett effektivt sätt än att de hjälpte mig. Jag kunde på ett enkelt sätt få in enstaka utommusikaliska ljud på vissa ställen, men jag upplevde det som svårt att på ett sömlöst sätt ge dem en betydande roll i produktionen utan att behöva tvinga mig till beslut som jag kanske inte hade tagit i vanliga fall. I slutändan upplevde jag dessutom att låtarna som helhet lät snarlikt de låtarna jag gör i vanliga fall utan att använda mig av utommusikaliska ljud. Under den produktionen då jag började med de

utommusikaliska ljuden fick jag en motsatt upplevelse av hur de påverkade min egen kreativitet. Där kändes det istället som att min kreativitet stimulerades av den grund jag lade med utommusikaliska ljud, och jag kände själv hur jag fick många nya idéer och tänkte i banor kring produktionen jag inte brukar hamna i annars.

Ljuden i sig behövde i allmänhet inte redigeras mycket för att fungera som musikaliska komponenter i produktionerna. I majoriteten av fallen räckte det med små redigeringar med hjälp av EQ och kompression. I de fall då ljuden skulle spelas på ett keyboard, och därav förändras i pitch så att de kunde spela melodier, behövde de en större mängd redigering än de gånger då de fick stå för perkussiva roller. Dels för att det var viktigare att klippa bort bakgrundsljud för att få fram en klar ton i dem, men även för att jag var tvungen att loopa dem på ett sätt så att det inte hördes tydliga brytningspunkter i dem när jag spelade längre noter.

Det verkar alltså som att de utommusikaliska ljuden stimulerar min kreativitet på ett positivt sätt när de ges en tydlig roll i produktionen där de får stå för vad de är. Men när jag försöker använda dem i produktioner där jag inte har en tydlig tanke om vad de har för poäng ger de en motsatt effekt.

Referenslista

The Tonight Show Starring Jimmy Fallon, Finneas Reveals Everyday Sounds Hidden in ”Bury a Friend” and ”Bad Guy”, [video], YouTube, 4:e februari 2020, https://youtu.be/I-zeJRjP6xA?t=231, hämtad: 7:e mars 2021.

Pitchfork, FINNEAS Explains How He Builds Songs for Billie Eilish | Critical Breakthroughs | Pitchfork, [video], YouTube, 22:a april 2020, https://youtu.be/

FsSkRjgjFvU?t=571, hämtad: 7:e mars 2021.

Seth Everman, how to create billie eilish’s ”bad guy”, [video], YouTube, 13:e april 2019, https://youtu.be/VSPuRXkUWoU?t=27, hämtad: 8:e mars 2021.

Frantzich, Lovisa Leona. Från flum till produkt: Popmusik med sound healing och ASMR. Växjö: 2020

Bilaga 1: Register över utommusikaliska ljud

Låt 1: ”Sad Love Song”

- Ventilationssystem inomhus. Ljudet lades in i en sampler. Används som ensam bas i andra versen, och i kombination med ett instrumentalt basljud i andra refrängen.

- En dator som startas. Används i början av låten innan pianot kommer in som ambiens.

- Vind i stadsmiljö. Används i första pre-chorus som ambiens.

- Rinnande vatten. Ljudet laddades ner från Splice. Används mellan första refrängen och andra versen som ambiens.

- Glas som krossas. Två olika versioner av glaskross användes. Båda laddades ner från Splice. Används på flertalet ställen i stycket som ett sorts crash-ljud som ersättning för en cymbal. Används i kombination med ljudet av någon som skriker. Första gången är när andra versen börjar.

- Ett skrik. Ljudet laddades ner från Splice. Se ovan.

- Vattendroppar ur ett stuprör. Används som ambiens i andra versen.

- Lampknapp. Används som perkussion i kombination med trummorna från andra versen till slutet.

- Dörren på en mikrovågsugn som stängs. Används i kombination med virveln i trummorna som ett enhetligt virvel-ljud. Från och med andra versen.

- ”Gå”-signalen på ett övergångsställe. Används som sextondels-perkussion i andra pre-chorus, samt mer uppbrutet i andra refrängen.

Låt 2: ”White Lie”

- En läskburk som öppnas. Används i första versen och i sticket i kombination med ett ljud av någon som knäpper med fingrarna, samt ljudet av mig själv som hoppar ner i en snödriva.

- Ett hopp i en snödriva. Se ovan.

- Glas som krossas. Ljudet laddades ner från Splice. Används på flertalet ställen i stycket som ett sorts crash-ljud som ersättning för en cymbal.

- Ljudet av en spray-deodorant. Används från och med andra versen som ett perkussivt ljud med liknande funktion som en öppen hi-hat i ett vanligt trumset.

- Ett skrik. Ljudet laddades ner från Splice. Används i kombination med ljudet av glas som krossas i början av andra och tredje refrängen.

- Ljudet av braständare som tänds. Ljudet används baklänges i andra och tredje refrängen som en sorts sweep som leder upp till den klockan som ligger på en konstant ton och spelar halvnoter.

- ”Vänta”-ljudet vid ett övergångsställe. Används som ett slags perkussivt ljud som spelar fjärdedelar i sticket i kombination med ljudet av vindrutetorkare på en bil. Spelar sextondelar i tredje refrängen.

- Vindrutetorkare på en bil. Ljudet laddades ner från Splice. Se ovan.

- Knapp-ljudet på ett övergångsställe. Ljudet används varannan takt i sticket och tredje refrängen med en slags klock-funktion. Används även baklänges som en sorts sweep in till anslaget på det spår som spelar det åt original-hållet.

Låt 3: ”Bye Bye”

- Ljudet av en rakmaskin. Ljudet lades in i en sampler och har sedan använts som ett pad-liknande instrument både i verser och refräng.

- Ljudet av en fläkt utomhus. Ljudet lades in i en sampler och har sedan använts som ett pad-liknande instrument i refrängerna.

- Ventilationssystem inomhus. Ljudet lades in i en sampler och har sedan använts som sub-bas genom hela låten.

- Glas som krossas. Ljudet laddades ner från Splice. Används på flertalet ställen i stycket som ett sorts crash-ljud som ersättning för en cymbal.

- Soffkudde som slås mot soffdynan. Används som en kick-trumma genom hela låten. Används i kombination med en elektronisk kick på låg volym.

- Steg på asfalt. Används som en del av trumkittet.

- Tändstickor som tänds. Används som en del av trumkittet.

- Stor mängd tändstickor som tänds samtidigt. Används som en del av trumkittet.

- Braständare som tänds. Används som en del av trumkittet.

- Ljudet av någon som blåser ut tändstickor. Används som en del av trumkittet.

- En kontakt som stoppas in i ett vägguttag. Används som en del av trumkittet.

- En party-smällare. Används som en del av trumkittet.

- En läskburk som öppnas. Används som en del av trumkittet.

- Ljudet av en kassa-scanner i en mataffär. Används som en del av trumkittet från och med andra refrängen.

- Ljudet av en vattenkran. Används som en del av trumkittet.

- Ljudet av någon som tar en sup från en läskburk. Används som en del av trumkittet.

- Ljudet av en kniv som plockas upp från en köksbänk. Används som en del av trumkittet.

- Ljudet av en parfymspray. Används som en del av trumkittet.

- Ljudet av en ballong som blåses upp. Används som en sorts swell på flera ställen i låten. Första gången är precis innan första refrängen.

Bilaga 2: Klingande bilaga

https://soundcloud.com/mtskntz/sets/examensarbete/s-IK0rzZL2Lw2