En asbestsnodd från Ångermanland för upphängning av lerkärl Linder-Rissen, Astrid Fornvännen 45-50 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1972_045 Ingår i: samla.raa.se

En asbestsnodd från Ångermanland för upphängning av lerkärl Linder-Rissen, Astrid

Fornvännen 45-50

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1972_045

Ingår i: samla.raa.se

Smärre meddelanden 45

Bild 1. Skärvor av asbestkeramik från olika norrländska stenäldersboplatser. I flera av dem är hål borrade nära mynningsranden. Observera de starkt koniska hälen i kärl- fragmentet nederst t. h. samt deras placering pä ömse sidor om cn spricka. Foto Nils Lagergren. — Sherds of asbestos pottery from various Norrlandic Stone Age settlement sites. In several of them are holes drillcd near the rim. Note the inarkcdly conical holes in the vessel fragment at the bottom on the right anel their position on either side of a crack.

En asbestsnodd från Ångermanland för upphängning av lerkärl

I ett flertal k ä r l f r a g m e n t av n o r r l ä n d s k asbestkeramik förekommer smä r u n d a häl, b o r r a d e g e n o m godset frän kärlens utsidor. H ä l e n är i regel svagt koniska.

Vid k a n t e n av de b o r r a d e h å l e n är godsets yta pä kärlväggens insida ofta spjälkad, s a n n o l i k t e n följd av a t t b o r r n i n g e n - t r y c k e t skett frän väggens utsida. Fä kärl av asbestkeramik h a r k u n n a t r e k o n s t r u e r a s frän m y n n i n g till b o t t e n , m e n hålens p l a c e r i n g i kärlväggen k a n ä n d å bestämmas i det ö v e r v ä g a n d e a n t a l e t fragment.

Vid g e n o m g å n g av all asbestkeramik p å Statens historiska m u s e u m fram till 1965 ärs nyförvärv n o t e r a d e jag 89 b o r r a d e h ä l .

Av dessa är 56 st. b o r r a d e n ä g o n eller n å g r a cm n e d a n f ö r m y n n i n g s r a n d e n och 4 st. ( = 2 par) är i det e n a fallet placerade m i t t p ä kärlväggen och i det a n d r a fallet p ä kärlväggens n e d r e del.

Dessa h å l p a r återfinns p ä tvä kärl, som k u n n a t r e k o n s t r u e r a s h e l t (»Laisan- k r u k a n » S H M 26029 och lilla k r u k a n frän Kultsjön S H M 25252). De övriga 29 hälens p l a c e r i n g ä r oviss.

1

Här liar ej medräknats de runda hål, som på den stora »Kultsjö-krukan» (SHM

23704 och VL.M 3374) skurits ut i kärlets vägg och botten i samband med lagning

av det förtunnade godset. Se A. Bagge, Nya märkliga stenåldersfynd från Västerbottens

lappmarker. Västerbotten 1943.

46 Smärre meddelanden

Bild 2. Asbestkeramik frän boplats 662 på Lappvallen vid sjön Varris i Vilhelmina soc- ken, Lappland. De borrade hälen består här av cn grupp pä tre stycken, fördelade på båda sidor om brottstället. Foto Nils Lagergren. — Asbestos pottery from settlement site 662 at Lappvallen on Lake Varris in Vilhelmina parish, Lappland. T h e drilled holes here consists ot a group of three distributed on either side of the place of fracture.

Av allt att d ö m a f ö r e k o m m e r de b o r r a d e h ä l e n mestadels parvis m e d nägra cm:s m e l l a n r u m och pä h ä d a sidor o m en spricka i kärlväggen (bild 1 och 2).

N å g o n g ä n g u p p t r ä d e r h ä l e n i g r u p p e r o m tre. T v å häl är d å b o r r a d e strax u n d e r v a r a n d r a och ett tredje vid sidan o m (bild 2).

B o r r a d e häl f ö r e k o m m e r i n o m olika typer av stenälderskeramik och o m n ä m n s vanligtvis i d e n arkeologiska l i t t e r a t u r e n säsom r e p a r a t i o n s h ä l , a n t i n g e n de är placerade n ä r a kärlets m y n n i n g eller pä dess b u k . »De h ä l som u p p t r ä d e r pä nägra kärlfragment frän t. ex. K o l m a h a a r a , J ä k ä r l ä och K o m s i n k a n g a s (pl. 13:0, 14, 44: a) h a r å s t a d k o m m i t s g e n o m b o r r n i n g och u t g ö r r e p a r a t i o n s h ä l som place- rats p ä bägge sidor o m e n spricka i kärlväggen, ett förfarande som förekommer även i n o m a n n a n stenälderskeramik.»

»Av fem små h å l p å kärlets buk, n ä r a brottstället, k a n m a n sluta sig till a t t kärlet i tiden spruckit varefter m a n repare- rat det g e n o m att b o r r a häl pä bägge sidor o m sprickan. G e n o m hålet h a r m a n stuckit n å g o n l ä m p l i g rot eller sena och sedan p å nytt a n v ä n t kärlet för u p p b e - v a r i n g av nägot fast ä m n e . Samma förfaringssätt h a r iakttagits a n n o r s t ä d e s i F i n l a n d . »

År 1964 undersöktes u n d e r l e d n i n g av fil. k a n d . Elisabeth Allard, Riksanti- kvarieämbetet, e n fångstboplats p å L e m n ä s e t vid Lesjön i Rörströmsälven, B o d u m s socken, Å n g e r m a n l a n d (boplats S 104, S H M 27962). Boplatsen utgjordes av e n kretsformad vall, u p p b y g g d till stor del av s k ö r b r ä n d sten och a n n a t avfall.

1 d e n n a kokstensvall påträffades förutom b r ä n d a och o b r ä n d a d j u r b e n ett syn- nerligen rikt och m å n g s k i f t a n d e fyndmaterial av sten. D ä r fanns pil- och spjut-

2

T . Edgren, Jäkärlägruppcn, en västfinsk kulturgrupp under yngre stenålder, s. 108.

Finska Fornminnesföreningens Tidskrift 64. Helsingfors 1966.

8

M. Huurrc, Arkeologiska undersökningar i Suoinussalmi, s. 61. Finskt Museum 1958.

Helsingfors 1959.

Bild 3 och 4. Skärva av asbeslkeramik med bevarad snodd av serpentinasbest (chrysotil). T . v. utsidan, t . h . insidan Foto Nils Lagergren. — Sbcrd of asbestos pottery with preserved cord of serpentine asbestos (chrysotile). Left at the outside, right at the inside.

spetsar av kvartsit, flinta och skiffer, h u n d r a t a l s skrapor av samma bergarter, d o l k a r och h ä n g e n av skiffer, mejslar o d i k l u b b o r . Även en del b e n f ö r e m å l så- som rörformiga smä p ä r l o r förekom. Av asbestkeramik u p p h i t t a d e s ca 680 skärvor.

Främst h a r b o p l a t s e n kanske blivit k ä n d g e n o m de tvä fragmentariska skiffer- spetsarna med inristade mansfigurer och b j ö r n h u v u d s k u l p t u r e n av sandsten.

Vid n ä r m a r e g e n o m g å n g av asbestkeramiken påträffades en o o r n e r a d 4 m m tjock mynningsskärva (storlek: 4 x 3 cm) m e d b o r r a t häl 1,5 cm u n d e r mynnings- raiielen. E n snodd, t r ä d d g e n o m hålet, fanns b e v a r a d (bild 3-5). S n o d d e n , som n u är mycket mjuk och skör samt delvis sammanpressad, iir S-tvinnad och h a r trätts in g e n o m hålet tre eventuellt lyra gånger, så a t t två (eller tre) öglor h a r bildats.

Skärvan m e d s n o d d e n h a r b e h a n d l a t s m e d e n s a m m a n s ä t t n i n g av modocoll, polyglykol och b o n o m o l d på Historiska museets textilavdelning, dä m a n för- moclat, att s n o d d e n varit gjord av » h a m p a e. cl.».

Vid b e a r b e t n i n g av d e n n o r r l ä n d s k a asbestkeramiken h a r jag granskat skärvan m e d d e n b e v a r a d e s n o d d e n särskilt noga. Det föreföll m i g nämligen orimligt, att m a n till kokkärl — vilket asbestkeramiken s a n n o l i k t till största d e l e n utgörs av

— skulle h a a n v ä n t ett o r d i n ä r t organiskt s p ä n a d s m a t e r i a l . D e t t a skulle ej ha m o t s t å t t eld eller stark v ä r m e ö v e r h u v u d taget. Dessutom är d e t föga troligt, att en s n o d d av organiskt m a t e r i a l skulle ha bevarats i d e n o r m a l t kalkfattiga j o r d a r n a i N o r r l a n d . Då jag synade s n o d d e n n ä r m a r e u n d e r m i k r o s k o p , stod d e t klart fiir mig, att d e n säsom jag förmodat mäste vara gjord av asbest. E n analys av m a t e r i a l e t i säväl k e r a m i k s k ä r v a n som i s n o d d e n utfördes därefter av docent Diego Carlström vid I n s t i t u t i o n e n fiir medicinsk fysik vid Karolinska institutet.

* E. Allard och L. Cederschiöld, Några intressanta fynd från Lemnäsct. Tillväxten 1968.

Statens historiska museum och Kungl. Myntkabinettet. Stockholm 1968.

5

A. Lineier, C 14-dalcring av norrländsk asbestkeramik. Fornvännen 1966, b. 3. Stock-

holm 1966.

48 Smärre meddelanden

Bild. 5. Rekonstruktion av keramikskär- van med snodden bild. 3-4. Teckning Bengt Handel. — Reconstruction ot pot- tery shcrd with the cord, Figs. 3-4.

»En inledande polarisationsmikroskopisk undersökning av fibermaterialet i den S-tvinnade snodden visade omedelbart att den uteslutande bestod av asbestmine- ral.

Röntgendiffraktionsundersökning:

1. Små mängder representativt material frän den tvinnade snodden gav diffrak- tionsmönster som till alla delar överensstämde med det frän serpentin. Asbest- formen av serpentin, vilken benämns chrysotil (krysotil) är som bekant den lämp- ligaste för textila ändamål p. g. a. sin gentemot amfibolitasbest större smidighet.

Resultat: Snodden består av serpentinasbest, Mg

Si.,0-(OH)

.

2. En liten fiberbunt som fri preparerats från krukskärvan gav ett diffraktions- mönster dominerat av antofyllit-linjer. Därtill förefanns linjer från kvarts och lermineral. Asbesten i keramiken överensstämmer därvid med den tidigare analy- serade keramiken frän boplats 18784-18, Valbo socken, Märtsbo.

Resultat: Asbest från krukskärvan består av en amfibolitasbest i form av antolyllit, (MgFe)

Si

0

(OH)

.» (Carlström).

Analysresultatet är ur flera synpunkter intressant. Olika sorters asbest har använts i skärvan och i snodden. Sannolikt har redan krukmakaren haft god kännedom om materialets skilda egenskaper, då h a n / h o n valt att använda den smidigare chrysotilen för tillverkning av snodden.

Hiir vill jag endast som en parentes omnämna, att jag pä en byggnadsplats (husbygge) för ett är sedan hittade bortslängda stumpar av asbestsnöre. Detta bestod av sex S-tvinnade snoddar, vilka i sin tur tvinnats samman till ett centi- metertjockt mjukt snöre. Vid förfrågan hos Skandinaviska Eternit AB fick jag den upplysningen, att man tidigare tillverkat s. k. tätningssnören av asbest att a nv ii udas i huvudsak vid överlappning av takskivor. Dessa snören lades i skar- varna främst för att hälla vätan ute. Dessutom hade de fördelen att vara elcl- hiirdiga. Tillverkningen av sädana asbestsnören upphörde för 5—6 är sedan. De har ersatts av ett tätningsmaterial av skumplast.

Analysresultatet kan även tala för att borrade häl i stenålderskeramik ej ute-

Smärre meddelanden 49

slutande mäste ses som reparationshäl. De hål, som i den norrländska asbest- keramiken är att finna strax under mynningsranden — alltsä det stiirsta anta- let — kan enligt min mening ha haft en annan funktion. De har borrats med tanke på upphängning av kärlet. Genom hälen har en eldhärdig och hållfast snodd av asbest dragits tre eller fyra gånger, såsom i skärvan frän Lemnäset, och en flerdubbel stark ögla har bildats. Genom sådana öglor, placerade tvä och tvä mitt emot varandra på båda sidor om kärlets mynning, har man liill kunnat trä en hank, gjord kanske av ytterligare ett asbestsnöre, eller kanske av järn?

Kärlet har dä kunnat hänga direkt över den öppna elden.

Den största påfrestningen på ett kärl är vid upphängniiigspunkterna, och det iir därför helt naturligt, att keramiken spruckit där, mellan »upphängnings- hälen». Dä tvä hål borrats strax under varandra har snodden säkerligen surrats mellan dessa, och en större yta har därigenom stått emot påfrestningen, dä kärlet hängt. En nötning i godset förekommer otta mellan sådana häl (Bild 2).

Däremot förekommer inte i något fall nötning i godset mellan hål pä olika sidor om en spricka.

Om hålen under mynningsranden borrats i och för upphängning av kärlet, vilket här antagits, är således sprickan mellan hälen en sekundär företeelse.

Snören av asbest bör även vid lagning av kokkärl ha varit ett utomordentligt material. Kärlen kan tack vare det eldhärcliga materialet i bästa fall ha kvar den ursprungliga funktionen.

Den bevarade snodden av serpentinasbest i keramikskärvan frän Lemnäset är hittills den enda i sitt slag.

Anm.

Ett geologiskt-arkeologiskt samarbete angående asbesten pågår sedan våren 1970 mellan i:e statsgeologen Nils B. Svensson (Norrlandsfondens mineralundersök- ning, Luleå; sysselsatt med prospektering på industrimineral inom fondens verk- samhetsområde), docent Sten Andersson (Avd. för kemi, Lunds Tekniska Hög- skola) och fil. lic. A. Linder-Rissén. Fiir detta vetenskapliga samarbete har Norr- landsfonden beviljat anslag. En s. k. arkeologisk prospektering pä asbest inom Norrland utförs. Fynd av räasbest och den asbest, som använts i den förhistoriska norrländska keramiken, undersöks med röntgenmetodik. Eventuellt kommer man pä så sätt att kunna lösa frägan om asbestens ursprungsområde, om den brutits inom eller utanför Norrlands gränser. Om det förstnämnda kan påvisas, finns det en möjlighet att via geologiska kartor gå in pä lämpliga bergarter och pro- spektera pä asbest. Detta kan leda fram till upptäckten av en asbestfyncligbet (gruva). Resultatet av den mineralogiska undersökningen kommer att publiceras tillsammans med en arkeologisk redogörelse.

Astrid Linder-Rissén

Summary

In Norrlandic asbestos pottery, small drilled holes occur. Most of these are placed immediately below the rim. They appear mostly in pairs at intervals of several centimetres and on either sides of a crack in the vessel wall (Fig. 1). Some-

4 — 711681 Fornvännen H . I, 1972

50 Smärre meddelanden

times they occur in groups of three (Fig. 2). Drilled holes are found in different types of Stone Age pottery. They are generally referred to as repair holes. From a rich settlement site 011 the promontory called Lemnäset 011 Lake Lesjön in Bodum parish, Ångermanland, where among other thing about 680 sherds of asbestos pottery were found, there comes a rim sherd, 4 mm thick, with drilled hole and preserved cord (Figs. 3—5). The cord is S-twined and bas been passed three or four times through the hole in such a way that loops have been formed.

It was first presumed tbat the cord was made of hemp. The author considered it unlikely that an ordinary organic yam material would have been used for a cooking vessel. One would also have expected it to have been destroyed in the lime-poor soils of northern Sweden. In a röntgen diffraction examination the cord was found to be made of serpentine asbestos (chry;otile). The asbestos in the jar sherd consisted of anlophyllite.

The author presumes that the maker of the jar himself bad a good knowledge of materials, as there was chosen for the cord the smoother chrysotile which is most suitable for textile purposes. She, moreover, considers that the holes below the mouth rim in the Norrlandic asbestos pottery are not repair holes but are intended for suspending the vessels. Through loops of iron-hard asbestos twine it would easily have been possible to thread a handle, even one made of asbestos, or iron? The author further points out that the greatest strain 011 a vessel occurs at the suspension points and that it is quite natural that the vessel should crack just at that point. If the holes were drilled for suspension, lhe crack between the holes is a secondary phenomenon. Asbestos twine would also have been a good material for mending cooking vessels. The cord in the pottery sherd from Lemnäset is the only one of its kind known.

Vattentornet, Svennetornet, Fångetornet och de kungliga bostadsbyggnaderna i Kalmar Slott.

Ett tillrättaläggande.

I en tryckt skrift, Konungskapellel i Kalmar slott (Göteborg 1970) har Harald

Åkerlund framställt en rad fantasifulla hypoteser med åtföljande rekonstruk-

tioner av vissa lokaliteter m. m. i Kalmar slott. Om dem, och om innehållet i

övrigt, anser jag det onödigt att yttra mig, med ett undantag. Åkerlund (Å) påslår

nämligen att jag givit tvä av slottets torn felaktiga namn och det finner jag vara

allvarligt, ty fiir slottets byggnadshistoria är en rätt kunskap om tornens namn av-

grundläggande betydelse. Om de namn jag visat atl tornen hade under 1500-talet

är felaktiga, blir byggnadshistorien till stora delar felaktig, ty de lokaliseringar

man fär i handlingarna hänföra sig i stor utsträckning till tornen, [ag har därför

ansett mig böra avvisa detta felaktiga påstående, ty om det lämnades opåtalal

kunde det komma att välla oreda i begreppen. Namnfrägan iir nämligen kompli-