Arsredovlsning 1999

Arsredovlsning o 1999

Innehäll

l.sammandr:t!J '*

tcorc.ernrrt$

rböimt~

Mis$1btl

₁

vblon

Dd'l var~tl'lgaf

Vlii'derihgar peqr ul I!U

genwns.am rtktning

OrdfOrM~deofrl

Koncernens fmansieringsanalys

Moderbolagets resultatrakn1 ng

Moderbolagets balansräkning

Moderbolagets finansieringsanalys

redovisningen Fl~pper '1.

Förslag till vinstdisposition f-GfP.Klcning~ong 26

Revisionsberattelse

'31

~~ 32 EMrgt 33

Mat~

O(

h 34

1linil~~tiOTI

Aktier och aktieagare

Ledningsgrupp Koncernstruktur

governance Produktlonskapacitet

4maj 3

augusti

2 november

Delårsrapport

10ntiWI·-ItiD

Defårsrappolt ;anuari~JUII JatJI.

Deldrsrappolt jonuari-septenlb.,

~onu

ÅrsredoVIsningen

och

delårsrapportema

pubhceras pl eng1:~•~. ~~ll

och svenska. Årsredovtsnmgen fmns

oc~ på

tyska.

!':oncerrvns

mUjn- redovtSning

publiceras på engelska, finska,

svenska

r-ch

tyslca.

Årsredovisningen

och m1ljoredovismngen distni>ueras C¹

J

^samtliga

aklleagare.

De

tryckta

delårsrapporterna

l:an

b:;stallas från Stora

Enso

(se omslagets fhk). Den

finanYeila

tnformatlonen publiceras också på investerarstdoma på Stofa

Enses hemsida

~

lntc:net www.storoenso.com

Tekniska definitioner Utrakning av nyckeltal

Information

till aktieagarna

Efterfrågan på papperoch

kartongvarfortsatt~tark

under 1999. Årets inledning var svag men så val eftrrfiJ.gan som

pri~r

forbattrades succeS81vt från april till årets slut.

Priserna var dock fortfarande relativt låga for finpapper, torpackningskartong och furuvaror. Massarorelsen

Nettoomsattningen okade med 1,4% till 10 636 MEUR

<;Om

ett

resultat av hojda priser och okade leveransvoly- mer. Helårsresultatet blev vasentligt battre an 1998. Ror- elseresultatet uppgick till 1.418 MEUR. dvs 13,3% av omsattningen, och resultatet fore skatt och minoritets-

Synergivinstema uppgtck till 113 MEUR och översteg danned måltt 50 MEUR for 1999 med mer an 100%.

~ynergierna

var

~torst

mom produktområdena journal- papper, finpapper och. travaror och. uppkom främst inom inköp och lagtstik samt genom intern benchmarking.

Under året realiserades ca 30 MEUR av produktivitets- programmet.

-

Nettoomsattning, MEUR Rorelseresultat, MEUR

RoreiSEresultat,

%

av omsattning

visade ett starkt resultat.

Ut~iktema

for år 2000 ar goda tack vare

fo~tt ekonom~k

tillvaxt som kommer att gynnsamt påverka efterfrågan på sl\ogsindustriproduk- ter.

intressen till 1.151 MEUR. l r6relseresultatet ingår

engångspo~ter

med 103 Mf.UR.

Resultatet per aktie blev 0,99 EUR. Fareslagen utdel- nmg ar 0,40 BUR per akt1e, Vllket innebår att utdelmng- ens andel av resultatet bbr 40%.

Avkastningen på sysselsatt kapital var 12,3%.

Koncernen.-; mäl ar U% over en konjunk-turcykel.

Skuldsåttningsgraden var 0,90 jamfort med koncernmå- let < 1,0. Stora Enso har också satt wm mål att investe- ringar i anlåggningar inte skall overst4,>a avskrivningsni- vån. Investeringarna uppgick till 7 40 Mf.UR, dvs 16%

lagrean avskrivningarna på 885 MEUR.

)\1'9') lenA

10636 10490

l 418

719

13,3 6,9

Resultat fore

~katt

och minoritetsintressen, MEUR 1 151 339

Årets nettoresultat, MEUR 752 191

lnvestenng;u 1 anlaggnmgar, MEUR 740 896

investeringar,

%

av omsattning 7,0 8,5

Rantebarande nettoskuld, MEUR 5524

5

820

Sysselsatt kapital, MEUR 11679 11 365

Avkastmng på sysselsatt kap1tal (ROCE),

%

12,3 6,2

Skuldsattningsgrad, ggr 0,90 1,05

Resultat per aktie, EUR 0,99 0,25

Utdelmng per aktte, EUR 0,40• 0,35

Egetkapnalperaktie,EUR 7,84 6,93

Borsvarde, MEUR

13209 5

801

Leveran~er

av papper och kartong, milJoner ton 12,0 11,8

Leveramer av travaror, miljoner m' 4,6 2,8

Medeltal anstalida 40226 40987

" forestagen utdelning

Produkter

Obestruket superkalandrerat (SC), obestru·

ket maskinglättat (MF), lättviktigt bestruket (LWC), mediumviktigt bestruket (MWC), tungviktigt bestruket (HWC) och maskin·

glättat bestruket (MFC) papper.

Används till tidskrifter, reklamtryck, kataloger och direktreklam.

Produkter

Tidningspapper i standard· och specialkvaliteter.

Används till tidningar, tidningsbilagor, flygblad och telefonkataloger.

Produkter

Bestruket finpapper (grafiskt papper) och obestruket finpapper (kontorspapper).

Används till böcker av hög kvalitet, dokumenttryckpapper och reklamtryck.

Produkter

Kartong för konsumentförpackningar, containerboard, wellpapp, hylskartong och hylsor, kraft. och laminatpapper.

Produkter

Sågade trävaror och vidareförädlade trä- produkter.

Används i snickeri·, möbel-och byggnads- industrin.

Produkter

Nordisk blekt sulfatmassa av barrved (N BSK) respektive löwed (N BH K), blekt sulfatmassa av eukalyptus {BEKP), avsvärtad returmassa (DIP), fluffmassa.

Används till olika sorters papper och kar·

tong. Fluffmassa används i hygienprodukter.

Marknadsposition

Världens näst största tillverkare av journalpapper

Huvudmarknader: Europa och Nordamerika Marknadsandel: ca 25% i Europa och 15%globalt

Total produktionskapacitet 3,2 miljoner ton

Marknadsposition

Världens näst största tillverkare av tidnings- papper J standard-och spedalkvaliteter Huvudmarknad: Europa

Marknadsandel: ca 25% i Europa och 7% globalt

Total produktionskapacitet: 3,3 miljonerton

Marknadsposition

Världens tredje största finpapperstillverkare Huvudmarknader: Europa och Asien Marknadsandel: 13% i Europa och 4% globalt

Total produktionskapacitet: 3,2 miljoner ton

Marknadsposition

En av världens ledande tillverkare av kartong för konsumentförpackningar

stora Enses kartong ingår i mer än 40% av alla aseptiska vätskeförpackningar i världen Viktigaste marknader. Europa och Asien Produktionskapacitet: 3,6 miljoner ton för- packningspapper och kartong

Marknadsposition

Världens näst största tillverkare av sågade barrträprodukter

Huvudmarknader: Europa, Nordafrika, Nordamerika och Asien

Kapacitet för sågade trävaror:

5,3 miljoner m'

Marknadsposition

Stora Enses marknadsmassa omfattar alla större kvaliteter

Huvudmarknad: Europa

Nettomassabalansen uppgår till 0,5 miljoner ton

..

,..

Resurser

Totalt 12 tillverkningsenheter, belägna i Finland (4), Sverige (1), Tyskland (4), Belgien (1 ), Frankrike {l) och Kanada (1)

Resurser

Totalt 9 tillverkningsenheter, belägna 1 Finland (3), Sverige (2), Tyskland (2), Belgien {1) och Kanada (1)

35% av råvaran utgörs av returfiber

Resurser

6 tillverkningsenheter för grafiskt papper, belägna i Finland (2), Sverige (2), Tyskland (1 ) och Kina {1 )

4 tillverkningsenheter för kontorspapper, belägna i Finland (2), Sverige (l) och Nederländerna (l)

19,9%-ig ägarandel i Advance Agro samt marknadsföringsavtal avseende företagets , produktion

.

Resurser

33 tillverkningsenheter för förpacknings- kartong, belägna i Finland (12), Sverlge (7), Tyskland (2), Barbadas (1 ), Estland (1 ), Frankrike (1 ), Lettland (1 ), lita u en (1 ), Malaysia {1 ), Polen (1 ), Ryssland (l), Spanien (2) och UK (2)

Resurser

19 sägverk och l O vidareförädlingsenheter Tillverkningsenheter för nordiska furu- och granvaror i Finland (8) och Sverige ( 4) Tillverkningsenheter för centraleuropeiska trävaror i Osterrike ( 4) och Tjeckien (2) En vidareförädlingsenhet i Nederländerna 33,4%-ig ägarandel i ett sågverk i Estland

Resurser

Totalt l 1 tillverkningsenheter, belägna i Finland (5), Sverige (4), Tyskland (l) och Portugal (l)

DLdfuLaafleoLd ________ ^~----~--~

1999 var forsta året for det nya Stora Enso.

Den nya koncernens start kunde

knapp~t

ha blivit mera fram- gångsrik. Den svåra samgåendeprocessen genomfordes tämligen

~midigt, produkti:~oi­

te~programmen

fort- löpte lyckosamt och fon'alltade synergier overträffades betyd- ligt. Därtill bidrog

gynn~ma

marknadsvillkor till ett mycket starkt resul- tat for stora f.nso det forsta året som ett enat företag.

Det ar mycket gladjande att det starka resultatet också återspeglats i en kraftig uppgång for Stora Enso<J alme- kurs. Vår ambition att Stora Enso skulle bli investeramas farstahandsval inom

~kogsindu~tnn

kunde inte ha fått en battre start.

under året har styrelsen fattat ett antal viktiga beslut angål!nde stora Ensos strategiska inriktning:

Koncernen skall fokusera på tre kamområden: tryck- papper, finpapper och forpackningskartong, stodda av

~gade

travaror och

ma~sa.

Investeringarna skall vara

toku~erade

och

~elektlVa.

Tutgångar utanfor kamverksamheten skall antingen avyttras eller

driv~

med maximalt kassaftode och där- efter laggas ner.

Stora

En~

skall fortsätta att delta i den fon·antade framtida konsohderingsprocessen inom den inter- nationella skogsindustrin.

For Stora f..nsos framtida umockling ar det nodvandigt att koncernen kan attrahera ungdomar M>m medarbetare i olika delar av världen. Följaktligen måste vi se till att mte bara erbjuda spannande karriarmojhgheter utan också konkurrenslo.raftig kompensation.

For cirka 200 ledande befattnmgshavare introduce- rade Stora Enso under 1999 ett kompensationsprogram, bestående av en baslon, en kortsiktig kontantbonus och ett långsiktigt framtidsorienterat optlonsprogram.

Programmet infordes efter noggranna overvåganden for att overensstämma med mtemationell praxis. Presenta- tionen av programmet skedde emellertid på ett mindre genomtaokt satt, vilket orsakade missförstånd och nega·

tiva reaktioner utanfor koncernen. Vi beklagar detta och kommer att förbättra informationen om koncernens ersattningspollcy.

På styrelsens vagnar vill jag uttrycka vårt vanna tack till koncernchef Jukka Harmala och vice koncernchef BJom Hagglund for att de på ett så utomordentligt satt bidragit ttll den nya koncernens framgartgsrika forsta verksamhetsår.

Styrelsen vill också rikta ett tack till samtliga anstalida och tillledningen i Stora Enso for deras goda insatser for att skapa ett enat foretag trots kulturella skillnader for- knippade med samgåendet

slutligen VillJag tacka mina kolleger i stora Fnsos sty- relse for deras stora insatser och stod under det gångna året.

Helsingfors den 10 februari 2000

Ckles Dahlbäck

· i

i

I fråga om tillv erk- ningskapaåtet är Stora Ensa världens näst stör- sta skogsindustrikon- cern med en ledande ställning inom många av sina kärnverksam- heter. Viktigare än koncernens storlek är dock dess strategiska inriktning. Vi avser att fokusera verksamheten på tillverkning av tryckpapper, finpapper och förpackningskartong med stöd av sågade trävaror och massa. Vi kanuner att bygga en finansiellt stark kon- cern genom avyttring av icke-kämverksamheter, min- skad skuldsättning och genom att uppnå betydande synergieffekter. Koncernen skall också växa med bibe- hållen lönsamhet

i

en kontinuerlig tillväxtprocess inrik- tad på affärer som skapar reella värden. Vi kommer att fortsätta investera i anläggningstillgångar, dock på en nivå som inte överstiger avskrivningarna.

Under det första året har organisationen presterat väl och visat goda resultat kvartal efter kvartal. Vi har . knappast förlorat några kunder. De beräknade synergi- vinsterna för 1999 har fördubblats trots att synergieffek- ter inledningsvis tenderar att realiseras något långsam- mare. Givetvis har koncernen gynnats av den allmänna förbättringen av marknadsläget. Produktivitetsprogram- met fortsätter att löpa enligt plan. Under 1999 realise- rades 30 MEUR inom programmet.

Sedan hösten 1999 har den modifierade strategin implementerats. I enlighet med strategin har vi fortsatt att avyttra icke-kämverksamheter. Under 1999 frigjordes kapital motsvarande mer än 200 MEUR. Vidare under- tecknades i januari 2000 en avsiktsförklaring avseende försäljning av huvuddelen av koncernens krafttillgångar utanför tillverkningsenheterna för 1.850 MEUR. Om- kring hälften av dessa intäkter kommer att användas till amortering av skulder. Härigenom sjunker skuldsätt- ningsgraden till klart under 1,0.

Under året började vi implementera vår visions- och värderingsprocess. Den är tänkt att vara en pågående pro- cess och är ett sätt att skapa ett gemensamt tankesätt i ett globalt företag. Gemensamma värderingar

i

alla delar av organisationen är av stor betydelse vid genomföran- det av visionen att bli världens främsta skogsindustri- koncern.

Visionen kräver innovativa ideer om hur koncernen skall ledas. För att betona vikten av detta och för att stöd- ja utvecklingen fortsätter vårt TQM-program Excellence 2005. Kärnan i processen är självutvärdering, där affärs- enheterna identifierar sin aktuella situation, var de är starka och var det finns utrymme för förbättringar. jag tror mycket på denna fonn av intern eftertanke och kon- tinuerlig förbättring. Det är vi själva som kommer fram till resultaten, grundat på vårt sätt att arbeta. Samtidigt är målet att skapa motivation och utvecklingsprogram för våra anställda.

Framför oss har vi ett antal tydliga prindper för hur verksamheten skall bedrivas för att skapa aktieägarvärde.

Vi skall fortsätta att vara ett kundfokuserat företag som ger god service och vi skall förbättra prestationerna genom att optimera användningen av befintliga till- gångar, uppnå synergieffekter och minska kostnaderna.

Tillväxtmöjligheter skall tillvaratas genom förvärv och vi skall samtidigt sträva efter finansiell styrka och flexibilitet.

skogsindustrins fortsatta framgång är i stor utsträck- ning beroende av hur branschen som helhet uppträder - kan huvudaktörerna göra marknaden mindre volatil genom en mer disdplinerad pris- och investeringspoli- tik? Den pågående konsolideringen i branschen är en utmärkt plattfonn för en sådan utveckling.

Under Stora Ensas första år som ett enat företag har vi uppnått m ycket mer än vi inledningsvis förväntade. Jag

är övertygad om att vi är på god väg att uppfylla vår vision.

Helsingfors den 10 februari 2000 Jukka Härrnälä

tTOI.A UIIO .\lSill)O.,IINI!IIIG 19951

7

Koncer növersikt

Utdrag ur koncernens strategi publicerad den 20 augusti 1999

För att uppfylla sin vision att bli världens ledande skogs- industriföretag när det g'äller att möta kundernas behov, att verka på ett miljömässigt uthålligt sätt och att skapa aktieägarvärde har Stora Enso utvecklat en strategi för att genomföra detta.

Stora Ensos primära uppgift är att säkerställa värde- skapande för aktieägarna och lönsamhet i den löpande verksamheten genom s}-nergier, produktivitetsförbätt- ringsprogram och noggrant utvalda investeringar. Den höga tekniska nivån på befintliga och prioriterade till- gångar

i

kärnverksamheterna måste bibehållas, medan tillgångar utanför kärnverksamheten kommer att antingen avyttras, om möjlighet finns, eller drivas med maximalt kassaflöde och därefter läggas ner. Med värde- tillväxt för aktieägarna som huvudkriterium skall kon- cernen öka sin marknadsnärvaro genom lönsam expan- sion inom utvalda områden.

Stora Ensos årliga omsättningstillväxt måste överstiga marknadstillväxten och motsvara den ökning som upp- nås i övriga stora skogsindustriföretag. Tillväxt kräver fortlöpande förbättring av det ekonomiska resultatet och ett positivt kassaflöde. Syftet är att uppnå lägre kost- nader per enhet, synergifördelar och därigenom aktie- ägarvärde. Tillväxten skall i huvudsak ske genom fusio- ner och förvärv samt främst finansieras genom kassaflö- de från rörelsen samt avyttringar.

För att säkra framtida tillväxt och lönsamhet krävs en omstrukturering av tillgångarna. Därför kommer kon- cernen att fokusera på tre kärnområden: tryckpapper (tidnings- och journalpapper), finpapper och förpack- ningskartong.

Koncernen har moderna maskiner för de flesta pap- pers- och kartongkvaliteter, och det föreligger inget omedelbart behov att bygga ny kapadtet för att förse de europeiska marknaderna med befintligt produktsorti- ment. Avkastningskravet på investeringar, ink! ombygg- nader, ligger på över 13%, även om vissa projekt, som t ex miljöinvesteringar, inte måste uppfylla detta krav.

Investeringarna i anläggningar bör inte överstiga avskrivningarna. Drygt hälften av de årliga investering- arna i anläggningar kommer att vara koncentrerade till några få projekt som har till syfte att säkerställa kost- nadseffektivitet och kvalitet. R esten kommer att använ- das till underhållsinvesteringar.

Koncernens tillväxt- och globaliseringsstrategi genomförs successivt och de möjligheter som erbjuds inom följande marknader och produktområde.> kom- mer att utnyttjas.

8

^{STOIA UUO ÅUS11DOVt.Uflt<IQ 19!l9}

För tidnings- och journalpapper fokuserar stora F.nso huvudsakligen på Europa. Nordamerika är emellertid den största marknaden för dessa produkter och konsoli- deringsprocessen väntas accelerera där. Genom bruket i Port Hawkesbury i Kanada finns Stora Enso redan på den nordamerikanska marknaden och har

därig~om

möj- lighet att noggrant följa utvecklingen och eVentuellt också delta

i

konsolideringsprocessen.

Inom finpappersområdet är behovet av ytterligare konsolidering särskilt stort, och den europeiska om- struktureringen väntas därför fortsätta. Den största kon- swntionstillväxten kommer dock att ske

i

Asien, som gynnas av snabb tillväxt i ekonomi och befolkning samt tiligång till snabbväxande skogsråvara till rimligt pris.

Stora Enso finns redan i Asien genom sitt majoritets- ägande i finpappersbruket Suzhou Papyrus i Kina och genom minoritetsintresset i Advance Agro i Thailand.

Koncernen studerar för närvarande möjligheterna att delta i konsolideringsprocessen i både Eu;opa och Asien.

Stora Ensos verksamhet för förpackningskartong kommer att växa inom den befintliga produktportföl- jen. Kartong för konsumentförpackningar fortsätter att vara kämområdet. Inom området wellpapp och well- papplådor fortsätter koncernen sin Östersjöstrategi och ökar sin närvaro i Ryssland. Stora Enso kommer att aktivt delta i den pågående konsolideringsprocessen avseende kartong i Europa. Inom kraftpapper fortsätter nuvarande avyttringsstrategi.

Stora Enso skall intensifiera forskning och utveckling avseende förbättring av pappers- och kartongkvaliteter samt tillämpad forskning men överlåta åt utomstående skogsforskningsinstitut och leverantörer att utf öra mer- parten av den grundläggande forskningen och teknik- utvecklingen.

Stora Enso använder traditionell nordisk kort- och J ångfiberråvara, kortfiber från snabbväxande och uthåll- liga subtropiska plantager samt returfiber. Modem och ef fektivt driven massa- och trävarutillverkning stödjer koncernens fiberstrategi. Sågverksrörelsen stärker Stora Ensos fiberförsörjning i Kontinentaleuropa, Ryssland·

och Baltikum. Massarörelsens uppgift är att betjäna interna kunder samt externa samarbetspartners.

Koncernen kommer att ställa om en del av sin nordiska

massatillverkning för utökad intern användning. Syftet

med Veracelprojektet är att integrera konk'Uirenskraftig

eukalyptusmassa från södra halvklotet i koncernens

fiberförsörjning. Veracelprojektet skall utvecklas ytterli-

gare. Uppförandet av en massafabrik kommer inte att

påbörjas förrän projektet har omstrukturerats. Det indo-

nesiska beskogningsprojektet har tills vidare stoppats.

Genomförandet av strategin pågår

Under 1999 har stora Enso successivt genomfört den offentliggjorda strategin. I början av året avyttrades till- gångarna och verksamheten i Tervakoski Oy i Finland och pappersbruket Dalum i Danmark. Koncernen har också avyttrat aktieinnehavet Teollisuuden Sähkönmyynti och innehavet av C-aktier i Pohjolan Voima (PVO) samt ägandet i det finska rederiet Transfennica. I januari 2000 såldes huvudkontorsbygg- naden i Stockholm. I januari 2000 undertecknade kon- cernen ett Letter of Intent avseende försäljning av huvuddelen av de krafttillgångar som inte ligger i anslutning till bruken. Affären väntas kunna slutföras under våren efter godkännande av konkurrensmyndig- heterna. Det kapital som frigörs genom dessa transak- tioner uppgår till ca 2,2 miljarder EUR. Som tidigare avi- serats avser koncernen fortfarande att sälja aktieinneha- vet i PVO samt Grovöns bruk i Sverige.

1 000 ton

Tidningspapper

se

(o bestruket journalpapper) Bestruket journalpapper Bestruket finpapper O bestruket fin papper Containerboard Förpackningskartong Befolkning, miljoner

Västeuropa

9,5 2,8 5,8 6,5 9,1 18,1 7,6 729

Förbrukning per capita, kg 190,9

Källa: EMGE, Fad and Price Book 2000, faakko Pöyry, PPIInt, och RISI

Stora Ensosleveranser

Stora Ensos hemmamarknad är Europa, som svarar för 83% av omsättningen. Försäljningens fördelning per marknad framgår under avsnittet Marknads- och för- säljningsorganisation.

Efterfrågan på skogsindustriprodukter förbättrades successivt under året. Goda tillväxttal redovisades fram- för allt avseende finpapper.

Stora Ensos totala leveranser av pappers- och kar- tongprodukter ökade med ca 2%. En stor del av förän- dringen är hänförbar till ökad produktion av journal- papper

i

Port Hawkesbury och av finpapper i Uleåborg.

Leveranserna av marknadsmassa ökade med ca 2%.

Leveranserna av sågade trävaror var betydligt högre till följd av förvärvet av Schweighofcr år 1998.

Marknad

Västeuropa är stora Ensos huvudmarknad, men de flesta skogsindustriprodukter är globala och efterfrågas i alla världsdelar. Nedanstående tabell visar den totala kon- sumtionen av pappers- och kartongprodukter fö rdelad per marknadsområde. Befolkningstillväxten är en av de viktigaste faktorerna som påverkar den framtida försälj- ningen och konsumtionsnivån i olika områden. BNP- utvecklingen brukar också traditionellt vara en av de ledande indikatorerna för utvecklingen avseende pap- per och kartong.

Marknaden påverkas också av den omstrukture- ringsprocess som sker inom kundbasen med globala kunder som resultat. Detta ökar behovet av kostnadsef- fektivitet och ökad servicenivå.

Asien (inkl

Nordamerika Latinamerika Afrika Oceanien)

12,8 2,0 0,5 10

2,5 0,1 0,1 0,5

5,3 0,4 0,1 2,6

5,0 0,7 0,2 6,4

14,0 2,5 0,8 14,9

31,3 5,8 1,1 30,7

9,6 1,5 0,4 10,3

305 504 749 3,615

326,5 34,5 5,5 26,3

Förändr

1 OOOton 1997 1998 1999 %

journalpapper 2 230 2 560 2 756 +8

Tidningspapper 3 022 3 086 3 122 +l

Finpapper 2 524 2 743 2 912 +6

Förpackningskartong 3 281 3 130 3 196 +2

Specialpapper 234 239 10

Papper och kartong totalt 11 292 11 758 11 995 +2 Sågade trävaror, 1 000 m' 2 520 2 764 4637 +68

Marknadsmassa 2 127 l 964 2 001 +2

Wellpapp, miljoner m' 343 339 355 +5

~1'011A lNlO ~~~l~F.T>OVI3loiiNG 1999

9

Nettoomsättning och resultat

Koncernens nettoomsättning ökade med 1,4% till 10.636 MEUR (10.490). Exklusive avyttrade verksam- heter var ökningen 5,2%. De avyttrade verksamheterna var finpappersenheterna i Dalum, Danmark, och

Tervakoski, Finland, under 1999 samt Tekniska kontors- papper under 1998.

Valutornas påverkan har varit begränsade till följd av att de flesta länder i Europa har låst sina valutor mot EUR.

Avkastning på

Nettoomsättning Rörelseresultat operativt kapital

MEUR 1999 1998 1997 1999 1998 1997 1999 1998 1997

journalpapper 1 950,4 1 851,8 1 475,8 287,7 276,3 85,9 13,9 14,2 4,6

Tidningspapper 1 641,8 1 693,7 1 534,1 299,1 302,9 192,0 19,9 19,4 12,2

Finpapper 2 163,2 2 003,8 1 813,5 195,2 191,6 144,0 8,6 8,6 6,5

Förpackningskartong 2 341,5 2 396,9 2 485,5 187,9 209,3 234,9 8,0 8,8 9,4

Grossister 787,2 830,3 800,4 1,1 2,0 5,4 0,6 1,0 2,6

Trävaror 1 140,0 733,9 722,2 40,2 11,1 51,0 9,3 3,3 18,6

Marknadsmassa 957,8 846,6 958,7 94,9 9,7 29,4 8,1 0,8 2,2

5kog 1 630,3 l 645,8 l 616,8 141,1 111,0 111,2 10,2 7,9 8,0

Övrigt -2 153,9 -2104,7 - 2 081,6 -32,8 -32,4 -13,9

Löpande verksamhet, totalt 10 458,3 9 898,1 9 325,4 1 214,4 1 081,5 839,9 10,4 9,4 7,3

Avyttrade enheter 24,7 399,4 415,8 -1,6 -6,4 4,7

Verksamheter under avveckling, Energi 506,0 481,2 530,3 102,7 114,5 123,8 7,3 8,2 8,6 Intern försäljning, Energi - 353,3 -289,1 -273,4

Fusionskostnader och

avsättning för omstrukturering -447,0

jämförelsestörande poster 102,6 -24,0 -52,0

Totalt 10 635,7 10 489,6 9 998,1 1 418,1 718,6 916,4 10,8 5,5 7,1

Resultat före skatt Nettoomsättning och rörelseresultat Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) och minoritetsintressen

MEUR ^%

21

MEUR % %

12000 18 20 1400

10000 ____!i 18

15

...MQ9_ ____J1

12

_@QQ_ _ _ 9

9

...i.QQQ_ _ _ 6

6

.1..QQQ_ _ _ 3 3

o ^o

95 96 97 98 99 95 96 97 98 99

Nettoomsättning Mål >l 3 % över en konjunkturcykel Resultat före skatt och minoritetsintressen

Rörelseresultat, %av omsättning ^% av omsättning

10

^{37 01A ENSO Ålill!IDOVIINING 1 9 9 9}

• •

Årets räntenetto var 302 MEUR, 2,8% av omsättning- en. Det är 49 MEUR lägre än föregående år och återspe- glar nedgången i det allmänna ränteläget och den min- skade nettoskulden. Resultatet från _valutakursföränd- ringar uppgick till32 MEUR (-30). Utdelningsintäkterna var4 MEUR.

Resultatet före skatt och minoritetsintressen var 1.15 l MEUR, 812 MEUR högre än föregående år och 329 MEUR högre än föregående års justerade resultat före skatt och minoritetsintressen.

Om koncernens resultaträkning för 1999 beskrivs utan kraftrörelsen under försäljning, minskar nettoomsätt- ningen med 506 till10.130 MEUR. Rörelseresultatet för- ändras till 1.267 MEUR och finansnettot förbättras med 56 MEUR till211 MEUR.

MEUR

Nettoomsättning Rörelsens kostnader Avskrivningar enligt plan Rörelseresultat Finansnetto

Resultat före skatt och mi norltetsi n tressen Skatter

Minoritetsintressen Periodens resultat Resultat per aktie

1999 Koncernen totalt 10 636 -8 333

-885 1 418 -267

1 151 -395 -4 752 0,99

1999 1998 exkl Koncernen Energi totalt 10 130 10 490 -7 993 -8 620

-870 -1 151 1 267 719 -211 - 379

1 056 339 -368 -148

-4 o

684 191 0,25

1998 exkl Energi 10 018 -8 263

- 1 146 609 - 324

285 - 133

o

152

Synergivinsterna uppgick totalt till 113 MEUR under året, mer än dubbelt så mycket som ursprungligen beräknats, vilket innebär att koncernen ökat hastighe- ten i samgåendeprocessen med målet att uppnå totala synergier om 300 MEUR. Synergiema var störst inom journalpapper, finpapper och trävaror och realiserades främst inom inköp och logistik, försäljning och admi- nistration samt genom effektiviseringar i produktionen.

Nedanstående tabell visar hur synergierna väntas påverka resultatet de kommande åren.

MEUR

Uppskattning, juni 1998 Prognos, januari 1 999 Utfall

1999

50 113

2000

72 170

2001

145 240

2002

217 300

Synergieffekterna uppstod inom följande huvud- områden:

Utfall Beräknat

MEUR 1999 1998

Produktionssamordning 19 13

Inköp och logistik 51 13

l nvesteringar och kapacitetskontroll 5

Försäljning och administration 26 6

l ntern bench marki ng 16 13

113 50

Produktivitetsprogrammet löpte enligt plan och ca 30 MEUR realiserades under året.

Nyckeltal överenstämmer med finansiella mål

Avkastningen på sysselsatt kapital var 12,3%.

Koncernens mål är 13% över en konjunkturcykel.

skuldsättningsgraden var 0,90 jämfört med koncernmå-

let < 1,0. Stora Enso har också satt som mål att investe-

ringar

i

anläggningar inte skall överstiga avskrivningsni- vån. Investeringarna uppgick till 740 MEUR, dvs 16%

lägre än avskrivningarna på 885 MEUR.

1996 1997 1998 1999 Mål Avkastning på syssel-

satt kapital, % 7,8 8,0 6,2* 12,3 13,0 Skuldsättn ingsgrad 1,01 1,05 1,05 0,90 <1,0

• justerat för avsättningar och jämförelsestörande poster var avkastningen 7 0,2%

SHJ1A 1.1'1150 ÅRSRl.OOVUNING 1999

11

Genomsnittlig kostnad för totalt kapital (WACC) Den vägda genomsnittliga kostnaden för kapital, eng- elsk förkortning WACC, varierar över tiden beroende på marknads- och koncernrelaterade faktorer. Marknads- relaterade faktorer omfattar bland annat ränteläge och allmän bedömning av risk och dess pris. Koncern- relaterade faktorer utgörs bland annat av affärsrisk och kapitalstruktur. Då alla investerare h ar sin personliga bedömning av risk och dess pris är det viktigt att komma ihåg att det inte finns en enda uppfattning om rätt aktiekurs eller WACC. Nedanstående är ett sätt att beräkna WACC, tillämpligt för utvärdering av stora Ensos resultat.

Kostnaden för kapital kan fastställas genom att addera 4% riskpremie till den långfristiga riskfria räntan som är

ca 5%, vilket ger en kostnad på 9% för totalt kapital efter skatt. Med en skattesats på ca 30% innebär detta en kostnad på 13% för kapital före skatL Lånekosmaden kan fastställas genom att ta genomsnittet på stora Ensos aktuella låneportfölj, vilket ger S,S%.

skuldsättningsgraden efter försäljningen av krafttill- gångar, utbetalning av utdelning och eventuellt återköp av S% av de egna aktierna har uppskattats till ca 0,8.

Detta motsvarar 55% vikt för kapital och minoritet och 45% vikt för räntebärande nettoskuld av totalt sysselsatt kapital. Genom detta beräkningssätt blir WACC ca 9%, vilket kan jämföras med avkastningen på sysselsatt kapi- tal. Stora Enso har ett avkastningskrav på 13%, vilket väl överstiger WACC. Detta återspeglar koncernens mål att skapa värde för aktieägarna.

Investeringar i anläggningar

och avskrivningar Räntebärande nettoskuld Eget kapital per aktie

MEUR % MEUR % EUR

~1~6~00~---=16 ~6~5~00~---~10=0 ~9~0~---

95 96 97 98 99

Investeringar

• Avskrivningar

Investeringar, % av omsättning

*)exkl engångsnedskrivningar på 260 MEUR

Sysselsatt kapital

MEUR 12500

95 ^{96 97} 98 99

5500

1500

95 96

97

98 99

Räntebärande nettoskuld

%av omsättning

Avkastning på eget kapital (ROE)

%

~

80

60

40

----~---~ 95 96 97 98 99

95

soliditet

'la

~ (l

95

96 97

96 97 98 99

MEUR

Anläggningstiligångar Rörelsekapital Operativt kapital skatteskuld Sysselsatt kapital

Eget kapital Minoritetsintressen Räntebärande nettoskuld Finansiering

skuldsättningsgrad

Det egna kapirnlet uppgick till 5.953 MEUR (5.293), vilket motsvarar 7,84 EUR (6,93) per aktie.

I den räntebärande nettoskulden som uppgick till 5.524 MEUR (5.820) ingår pensionsskulder uppgående till 576 MEUR (570). Nettoskulden påverkades under åtet av minskade investeringsutbernlningar och det positiva resultatet samt av ökat rörelsekapitalbehov till följd av ökad försäljning i slutet av året och av en för- stärkt SEK gentemot EUR. Vid årsskiftet fanns outnytt- jade kreditlöften uppgående till2.616 MEUR.

Det operativa kassaöverskottet under året var 2.027 MEUR, jämfört med 2.152 MEUR föregående år.

Kassaflödet minus investeringar var 1.425 MEUR, en ökning med 516 MEUR jämfört med föregående åt.

1999-12-31 Koncernen totalt 11 779 1 575 13 354 -1 675 11 679

5 953 202 5 524 11 679

0,90

Operativt kapital

MEUR %

Finland 4 630,5 34,7

Sverige 4 877,4 36,5

Tyskland 1 583 3 11,9

Kanada 659,1 4,9

Frankrike 336,3 2,5

Portugal 232,9 1,7

Kina 205,3 1,5

Österrike 168,4 1,3

Övriga 660,2 4,9

Totalt 13 353,4 100,0

1999-12-31 1998-12-31 exkl

Energi

lO 319 l 561 11880 -1 594 10286

5 589 196 4 501 10 286

Sku ldsättn t ngsgrad

% 14

95 96 Beräknat 0,8 år 2000

Nettoskatteskuld

MEUR %

338,7 20,2 918,8 54,9 377,5 22,5 4,5 0,3 2,7 0,2 23,3 1,4

o

0,0 8,5 0,5 0,7 0,0 1674,7 100,0

Koncernen totalt 11 549 1 317 12866 -1 501

11 365

5 266 279 5 820 11 365

1,05

97 98

1997-12-31 exkl Energi

lO 172 l 327 11 499 -1 412 lO 087

4 944 273 4 870 lO 087

99

Sysselsatt kapital

MEUR %

4 291,8 36,7 3 958,6 33,9

1

205,8 10,3 654,6 5,6 333,6 2,9 209,6 1,8 205,3 1,8 159,9 1,4 659,5 5,6 11 678,7 100,0

li.t'ORA. ltlfSO A•UIOOVUMIMG 1999

13

Koncernen Kassaflöde Omräkning av Effekt pl

MEUR exkl Energi Energi k.oncemen utländska bolag ba.lansrlikningen

Rörelseresultat justeringar

Förändring l rörelsekapital Kassaflöde före investeringar Investeringar

Ftifvärv

Avyttring av anläggningstillgångar Andra förändringar i anläggningskapital Operativt kassaflöde

Finansnetto skatter Utdelning

Andra förändringar l eget kapital Förändring i räntebärande nettoskuld

Risker och resultatpåverkande faktorer

Den allmänna ekonomiska utvecklingen

i

världen och på respektive marknad är den övergripande faktor som har störst påverkan på all affärsverksamhet. Här beskrivs inte den ekonomiska utvecklingens komponenter i stort utan sammanfattad till ett antal variabler som har direkt påverkan på stora Ensos resultatutveckling och som kan kvantifieras.

Pris- och votympåverkan

Koncernens lönsamhet är känslig för förändringar i för- säljningspriser och leveransvolymer . Utbud och efterfrå- gan påverkar konkurrensen och skapar svängningar

i

både priser och volymer.

Känslighetsanalysen i tabellen n edan visar hur de större produktområdena påverkar rörelseresultatet av en femprocentig förändring av försäljningspris respektive volym. En prisförändring har störst resultatpåverkan.

) " \ 1 1 ~~lo ¹" l l •'1

1 l \•• .. l ' l ¹ '' I l l ' • oot' ' '

+l· S% förändr

MEUR Pris Volym

journalpapper 100 50

Tidningspapper 80 40

Finpapper 120 50

Förpackningskartong 130 60

Sågade trävaror 60 10

14

^{HOI4 INI O} ÅJr.•UrOOVISNl~c l ~99

1 267 151 1 418 1 418

811 -33 778 778

-87 -82 -169 -49 -218

1 991 36 2027 -49 1 978

-717 -23 -740 -740

-113 -113 -113

179 72 251 251

- 512 -512

1 340 85 1425 - 561 864

-208

-56

-264 -264

-269 -42 - 311 91 -220

-269 -269 -269

2 2 183 185

596

-13 583 -287

296

Olika kostnadskomponenters påverkan

Resultatet påverkas av priser och volymer för de olika kostnadskomponenterna i koncernen. De större rörliga kostnadskomponenterna är transporter och försälj- ningskommissioner, motsvarande ca 10% av omsätt- ningen, ved och timmer svarar för 12%, kemikalier och fyllmedel för ca 10% samt energi ca 7%.

Bland kostnadskomponenterna av fast natur motsva- rar personalkostnaden ca 17% av omsättningen.

Avskrivningarna motsvarar ca 8%. En lönekostnad- sökning på 3% inn ebär att koncernens totala kostnader ökar med ca 50 MEUR.

Valvtapåverkan

En stor del av koncernens produkter säljs på andra marknader än där de tillverkas vilket medför en valuta- risk. Försäljningens och rörelsens kostnaders fördelning per valuta framgår av tabell nedan.

'.,111 l ' l

,.,.,,fr

1

Valuta Nettoomsättning Rörelsekostnad

MEUR Belopp % Belopp %

EUR

5 800 55 2 800 58

SEK

^{900 8 900 19}

GBP l 300 12 100 2

USD

1 700 16 700 14

CAD 100 l 200 4

ÖVriga 800 8 100 3

f _·'·

Transaktionsrisk är risken att Stora Ensas resultat för- ändras till följd av valutaförändringar.

Stora Ensa täcker upptill 6 månaders flöden utanför euro-området med undantag för GBP och USD. Dessa undantag motsvarar en betydande exponering för kon- cernen och kan därför täckas för en period upp till 12 månaders flöden. Av tabellen nedan framgår vilka valu- tasäkringar som fanns vid årsskiftet och hur de gäller över tiden.

- .' l • • ~ • ' ' ' l l ' • 1 l • • • • l • 1 • ,. , ,

Säktat belopp

Mindre än Mellan Valuta Totalt 6månod.,. 6-12 månad~r

EUR 9,8 9,8 0,0

SEK 1,2 1,0 0,2

GBP 453,4 317,4 136,0

USD 519,8 293,8 226,0

CAD 3,7 2,1 1,6

AUD 9,3 7,7 1,6

CHF 3,8 1,9 1,9

DKK 4,8 4,4 0,4

JPY 15,6 8,2 7,4

NOK 4,8 4,8 0,0

Totalt 1,026,2 6S1,1 37S,1

Operativt Räntebärande kapital nettoskuld

MEUR 1999 1998 1999 1998

EUR 7 327,6 7 387,2 1 896,5 2 757,2

SEK 4 877,4 4 259,6 2 660,7 2 358,6

USD/CAD 689,6 545,0 810,2 687,6

CNY

205,3 159,7 0,0 0,0

G8P 98,4 119,5 14,1 -42,0

ÖVriga 155,2 395,6 142,1 21,2

Totalt 13 3S3,4 12866,S

s

^523,6

s

^782,6

Omräkningsrisk är risken att värdet av Stora Ensas nettotillgångar (eget kapital) förändras till följd av valu- taförändringar.

För att minimera denna risk sker koncernbolagens lånefinansiering så långt det är möjligt i respektive lokal valuta. Något säkring av nettotillgångarna sker inte efter- som huvuddelen av dessa ligger inom euro-området.

Ny valuta - euro

Koncernen redovisar och rapporterar från årsskiftet 1998/99 i EUR.

Bland kunderna är det i huvudsak de större multina- tionella företagen som använder EUR som handelsvaluta.

Kostnaden för övergången till EUR har varit begränsad.

Andra risker

Brand, olycksfall, maskinhaverier, transporter etc kan innebära avbrott och skador. Inom risk management- området har rutiner för att identifiera risker samt t a fram åtgärder för att undvika och minimera risker utarbetats.

Huvuddelen av koncernens operativa kapital består av anläggningar. En framtida teknikutveckling kan påverka dess framtida värde. En utveckling som påver- kar användningen av papper och kartong har också stor betydelse. För att bevaka och ta del av utvecklingen utnyttjas interna forsknings- och utvecklingsresurser.

Koncernens kundkrediter är självfinansierade, varför uteblivna betalningar innebär förluster. För att minime- ra denna risk sker därför löpande kreditprövning och uppföljning av kundernas ställning. Interna kreditbetyg upprättas för samtliga kunder.

Att leverantörer kan fullgöra sina åtaganden avseen- de kvalitet, miljöhänsyn och leveranstider är av väsent- lig betydelse såväl för effektiv produktion som vid investeringar. För att säkerställa detta sker löpande kon- troll och utvärderingar av såväl leverantörer som pro- dukter, transportsätt och övriga tjänster.

!T-informationssystem är av stor betydelse för de flesta rutiner och processer. Ett betydande säkerhetsar- bete görs löpande inom koncernen för att säkerställa !T- stödet. För att åstadkomrna anpassning till senaste utveckling används modem metodik och teknik. För närvarande pågår utrullning av ett nytt orderbehand- lingssystem som bl a har till uppgift att förenkla sälj ad- ministrationen. Projekt med syfte att ytterligare anpassa Stora Enso till elektronisk handel har initierats.

Koncernens projekt avseende anpassning till det nya millenniet var framgångsrikt. Inga störningar uppstod vid årsskiftet. Viss beredskap kvarstår för att åtgärda eventuella fördröjda effekter.

!T-tekniken kan även medföra påverkan på utveck-

lingen för koncernens produkter. T ex kan elektronisk

handel via Internet innebära förändringar i konsumtio-

nen av vissa papperssorteL Den nya tekniken bevakas av

projektgrupper speciellt avdelade för dessa frågor.

Finansieringen och finansieringskostnaden

För att minska risken att omfinansiera låneportföljen samt att uppta nya lån till rimlig ränta har stora Enso kontrakterade kreditlöften. Dessa krediter täcker det pla- nerade behovet samt upplåning via alla utestående kommersiella företagscertifikat

Den genomsnittliga löptiden för utestående lån och kreditlöften skall uppgå till minst 3-5 år. Koncernen har som målsättning att förlänga löptiden ytterligare till 7- 10 år. En målsättning är också att ytterligare diversifiera källoma för upplåning och öka utnyttjandet av låneka- pitalmarknaden för finansieringen. För närvarande upp- går den genomsnittliga löptiden för Stora Ensos låne- portfölj till ca fyra år.

För att minska risken att avkastning på sysselsatt kapi- tal inte kan kompenseras med reducerad räntekostnad för dess finansiering eftersträvas kortfristig räntebind- ning. Ränteutvecklingen tenderar att följa konjunktu- ren. Målsättningen är att 60- 80 % av låneportföljen skall ha kortare räntebindning än ett år. För närvarande löper 29% av stora Ensos låneportfölj med kort ränte- bindning.

För att stödja och underlätta externa långivares bedömning av bolaget filUls kreditbetyg utfärdade av kreditvärderingsinstitut. Stora Enso erhöll från Moody's Investors Services den 4 februari 1999 betyget Baal för långfristig upplåning och P-2 för kortfristig upplåning.

Från standard & Poor's erhölls den 4 mars 1999 betyget BBB+ för långfristig upplåning och A-2/K-2 för kort- fristig upplåning i det interna finansbolaget. Från båda kreditvärderama bedöms betygen vara med stabil utsikt.

Investeringar i anläggningar

Koncernens målsättning att reducera investeringarna till i nivå med avskrivningarna infriades under året.

Investeringar i anläggningar uppgick till 740 MEUR (885). Investeringarnas fördelning per produktområde under de senaste åren framgår av tabell nedan.

De enskilt största investeringarna under de senaste åren, tillika tillväxtprojekt, var nya pappersmaskiner i Uleåborg, Finland, och Port Hawkesbury, Kanada, samt en ny kartongmaskin

i

Skoghall, Sverige. Huvuddelen av investeringarna avser produktivitets- och kvalitets- höjande projekt. De största investeringsprojekten behandlas i produktområdesbeskrivningama.

MEUR 1997 1998 1999

Journalpapper

323 220 102

Tidningspapper

98 104

72

Finpapper

282 130 11 3

Förpackningskartong

215 212 233

Grossister

10 12 7

sågade trävaror

20 34 51

Marknadsmassa

108 96 103

Skog

21 22 14

Energi

20 19 11

ÖVrigt

37 47 34

Totalt

1134 896 740

Avskrivningar enligt plan

816 891° 885

• exkl engångsnedskrivning på 260 MEUR

t

t }

MEUR 1999 1998 1997 1996 199S

Omsättning lO 636 10 490 9 998 9 510 10 583

Förändring från föregående år % 1,4 4,9 5,1 - 10,1 10,8

Export och utländsk verksamhet % 93,1 93,3 92,8 92,4 92,6

löner och lönebikostnader 1 754 1 805 1 737 1 688 l 660

%av omsättning % 16,5 17,2 17,4 17,8 15,7

Avskrivningar och värdejusteringar 885 1 151 830 767 721

Rörelseresultat 1 418 719 916 843 l 796

% av omsättning % 13,3 6,9 9,2 8,9 17,0

Rörelseresultat före engångsposter 1 315 1 190 968 847 1 765

%av omsättningen % 12,4 11,3 9,7 8,9 16,7

Finansiella intäkter och kostnader 267 379 280 280 395

% av omsättningen % 2,5 3,6 2,8 2,9 3,7

Kursd ilierenser 32 -30 23 -2 -20

Resultat före skatt och minoritetsposter l 151 339 636 563 l 401

% av omsättning ^% 10,8 3,2 6,4 5,9 13,2

Skatter 394 148 206 183 361

Periodens resultat 752 191 409 369 1 007

Utdelning • 304 268 254 231 176

Investeringar i anläggningar 740 896 l 134 l 364 894

% av omsättning % 7,0 8,5 11,3 14,3 8,4

FoU- kostnader 84 80 79 72 68

%av omsättning % 0,8 0,8 0,8 0,8 0,6

1999 1998 1997 1996 1995

Anläggningstillgångar 1 T 901 11 695 11 864 11 034 10 634

Omsättningstillgångar 4133 3 718 3 690 3 535 4 030

Summa tillgångar 16034 1S 413 1S 554 14569 14 664

Eget kapital

s

953 5 226 5 513 5 285 5 058

Minoritetsin tressen 202 279 272 196 190

Räntebärande nettoskuld 6 345 6 557 6 565 6 166 6 266

Rörelseskulder 1 781 1 799 1 691 1 538 1 644

Skattesku l der 1 753 1 523 1 512 1 384 l 506

Summa eget kapital och skulder 16 034 15 413 15 554 14569 14664

Sysselsatt kapital vid årets slut 11 679 11 365 11 875 11 015 10 667

Operativt kapital vid årets slut 13 353 12 866 13 375 12 384 12 156

Räntebärande nettoskuld 5 524 ⁵ 820 6 090 ⁵ 534 5 419

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) % 12,3 6,2 8,0 7,8 17,2

Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)

före engångsposter % 11,4 10,2 8,5 7,8 16,9

Avkastning på eget kapital (ROE) % 12,9 3,4** 7,6 7,1 22,1

soliditet % 38,4 36,0 37,2 37,6 35,8

skuldsättningsgrad 0,90 1,05 1,05 1,01 1,03

Medeltal anställda 40 226 40 987 40 301 41 810 44 917

.

7 999 års utdelning är styrelsens förslag till bolagsstämman

7 998, 7 991, 7 996 och 1995 års siffror är Enso Oyj:s och Stora Kopparbergs Bergslags AB:s sammanlagda utdelningar.

•• 19 98: justerat 1 O, 6

!TOJ.A J.N30 ÅR5Rl 0 0 V f .INING 1999

17

- - - -

(}···~~tt••t•lll'tl•l\f'f"..·•'''''·'~'•lfol'\l, fr••···•''4'tfiJ:•,.rlr.•!t:: '-"'·•':,,, • ._,.,

Nettoomsättning 1998, MEUR 1/98 11/98 111/98 IV/98 1998

journalpapper 420,8 448,1 474,4 508,5 1 851,8

Tidningspapper 409,7 411,4 439,0 433,6 1 693.7

Finpapper 549,0 494,7 478,3 481,8 2 003,8

Förpackningskartong 638,3 642,8 576,6 539,2 2 396,9

Grossister 227,3 208,5 190,6 203,9 830,3

Trävaror 167,3 183,7 169,6 213,3 733,9

Marknadsmassa 238,3 230,6 202,2 175,5 846,6

Skog 443,2 414.7 386,9 401,0 l 645,8

ÖVrigt -568,1 - 530,2 -518,2 - 488,2 -2 104,7

Löpande verksamhet, totalt 2525,8 2 504,3 2 399,4 2 468,6 9 898,1

Avyttrade enheter 107,4 100,1 94,7 97,2 399,4

Verksamhet under aweckling, Energi 145,5 113,6 106,1 l 16,0 481,2

{l

Intern försäljning, Energi -85,5 -69,7 - 62,4 -71,5 -289,1

Totalt 2 693,2 2 648,3 2 537,8 2 610,3 10 489,6

Nettoomsättning 1999, MEUR 1/99 11/99 111/99 IV/99 1999

Journalpapper 436,5 482,0 493,6 538,3 l 950,4

Tidningspapper 410,6 389,1 410,5 431,6 l 641,8

t

Flnpapper 525,8 518,5 522,5 ^596,4 2163,2

Förpackningskartong 564,8 595,4 576,9 ^{604,4 2 341,5}

Grossister 205,7 192,8 181,7 207,0 787,2

Trävaror 247,8 306,3 294,6 ^291,3 1 140,0

Marknadsmassa 208,3 223,8 253,2 272,5 957,8

Skog 423,1 407,3 372,7 427,2 1 630,3

Övrigt -482,5 - 448,3 -503,6 -719,5 -2 l 53,9

Löpande verksamhet, totalt 2 540,1 2 666,9 2 602,1 2 649,2 lO 458,3

Avyttrade enheter 24,7 24,7

Verksamhet under aweckling, Energi 150,5 117,9 100,9 136,7 506,0

intern försäljning, Energi -100,6 - 79,3 -78,7 -94,7 -353,3

Totalt 2614,7 2 705,5 2624,3 2 691,2 10 635,7

Rörelseresultat 1998, MEUR 1/98 11/98 111/98 IV/98 1998

Journalpapper 63,9 51,2 80,7 80,5 276,3

Tidningspapper 63,6 67,2 97,0 75,1 302,9

Flnpapper 70,5 52,1 38,5 30,5 191,6

Förpackningskartong 74,5 61,7 65,0 8,1 209,3

Grossister 3,3 -0,7 0,0 -0,6 2,0

Trävaror -2,2 2,5 5,4 5,4 11,1

f

Marknadsmassa 8,8 14,2 7,4 -20,7 9,7

Skog 28,8 27,4 23,6 31,2 111,0

'

Övrigt -10,7 -3,8 -7,8 -10,1 - 32,4

Löpande verksamhet, totalt 300,5 271,8 309,8 199,4 1 081,5

Avyttrade enheter 3,9 0,2 -7,2 - 3,3 - 6,4

Verksamhet under aweckling, Energi Kostnader för samgåendet och avsättning för omstruktureringar 37,4 26,5 19,9 -4430,7 7,0 -447,0 114,5

{j

Jämförelsestörande poster 17,4 -41,4 - 24,0

Totalt 341,8 315,9 322,5 -261,6 718,6

Rörelseresultat 1999, MEUR 1/99 11/99 111/99 IV/99 1999

Journalpapper 59,3 73,4 78,7 76,3 287.7

Tidningspapper 73,6 62,0 86,6 76,9 299,1

Finpapper 41,6 40,9 44,0 68,7 195,2

Förpackningskartong 46,8 42,4 54,7 44,0 187,9

Grossister 0,5 -0,9 0,5 1,0 1 '1

Trävaror 5,0 14,5 10,4 10,3 40,2

Marknadsmassa -4,1 12,5 36,8 49,7 94,9

Skog 25,8 35,9 33,6 45,8 141,1

Övrigt -6,0 -3,4 -22,1 -1,3 -32,8

Löpande verksamhet, totalt 242,5 277,3 323,2 371,4 l 214,4

Avyttrade enheter -1,6 -1,6

Verksamhet under aweckling, Energi 40,0 22,1 12,3 28,3 102,7

Kostnader för samgåendet och avsättning för omstruktureringar

Jämförelsestörande poster 24,5 0,0 0,0 78,1 102,6

Totalt 305,4 299,4 335,5 477,8 1 418,1

18

^{p oaA lJUD} Åll'lllDOVIUIIMO 1999

Leveran5er 1998, 1 000 ton 1/98 11/98 111/98 IV/98 1998

journalpapper 579 615 659 708 2 560

Tidningspapper 755 743 802 786 3 086

Finpapper 701 684 647 710 2 743

Förpackningskartong 808 824 755 743 3130

Specialpapper 60 59 60 61 239

Totalt 2902 2 925 2 923 3 008 11 758

Trävaror, 1 000 m' 622 688 580 874 2 764

Marknadsmassa, l 000 ton 517 480 495 472 1 964

Wellpapp, miljoner m' 86 90 81 82 339

Leveranser 1999, 1 000 ton 1/99 11/99 111/99 IV/99 1999

journalpapper 616 674 702 765 2 756

Tidningspapper 779 744 787 812 3 122

Finpapper 740 719 693 760 2 912

Förpackningskartong 782 824 804 787 3 196

Specialpapper 10 lO

Totalt 2 927 2 961 2 985 3 123 11 995

Trävaror, l 000 m' 1 035 l 240 1 131 l 231 4 637

Marknadsmassa, l 000 ton 531 487 505 479 2 001

Wellpapp, miljoner m' 87 80 87 102 355

HO.IA .&:HO ÅISUDOVISNlNG 15199

19

5rora [mos strategi at att folw~cra pu IIU\Orondt:. popperskvofltetet ocl pö au ut\cchla V.'dordomdladt produl<rCJ pa hu uclmarkllatl wo i Erm.JfJfl ocll Nordamerika. Dc 11 Hrat.'- gl!tkn lwvtJdlrmktmug a

^(lr

alt\ ato d

¹¹

lf\Uantor om lwntJemn foretlrar gt'fiOm cJtlttbJU·

da 11 g ro pi'()(/ u tkvalltet o 11 optmml .s "ICe M(J(ct ar att Ii rböttro ko)tttadseffekt/1 •t et el'

OCIJ alf ~trcrl1gare optimera anlaggn ngsstrukUIIeJt Tif/~mtmCJj/tglu!t.erna finm framll i Europa oclr Nordamfri/m

Nyckelfaktorer under 1999

• En gemensam ny och högpresterande organisation skapades

• Produktiviteten och kvaliteten förbättrades i Port Hawkesbury

• Ombyggnader i Maxau och Kabel ökade konkurrenskrotten

Marknad

Efterfrågan på reklammaterial och dänned på journal- papper var god under perioden tack vare den gynn- samma konjunkturen i Västeuropa och Nordamerika.

Marknaden föt abestruket papper {SC) utvecklades mycket positivt under året och efterfrågan ökade med

20

^{STOIA I.N"O .\lSlJ.DCl}\"II.N!NG 15199

5% i Europa och Nordamerika. Prisnivån var stabil i Europa men sjönk något i Nordamerika. Efterfrågan på bestruket papper (LWC) var svag under första halvåret men återhämtade sig efter sommaren och var stark un- der

i

synnerhet fjärde kvartalet. Marknaden ökade med 2% i Eumpa, medan den var oförändrad

i

Nordamerika.

Priserna sjönk med 4% respektive 7%. LWC-sektorn drabbades

i

viss utsträckning av de små prisskillnaderna mellan LWC, SC och finpapper.

Under 1999 tillkom ca 400.000 ton ny kapacitet för abestruket/bestruket journalpapper p å marknaden, främst genom uppgradering av befintlig produktion.

&·, ,

~·:

{;

·Resultat och synergieffekter

Omsättningen ökade med 5% till 1.950,4 MEUR till

, följd av större leveransvolymer, framför allt från Port

· Hawkesbury. Rörelseresultatet uppgick till287,7 MEUR, 4% högre än föregående år. Avkastningen på operativt kapital var 13,9%.

SC-maskinen i Port Hawkesbury producerade papper av A-kvalitet avsett för den nordamerikanska markna- den. I augusti byggdes kalandrarna och TMP-linjen.om, varigenom produktkvaliteten ytterligare stabiliserades och förbättrades.

Kostnadsstrukturen var i stort sett oförändrad jämfört med fö regående år. De ökade massapriserna påverkade rörelseresultatet med 5%, Inklusive valutaeffekter, men detta kompenserades delvis av kostnadsminskningar på andra områden.

Synergieffekterna överträffade förväntningarna och uppgick till 19 MEUR. Synergiema inom journalpapper stod för 17% av de totala synergieffekterna och upp- nåddes främst genom skalfördelar i inköpsverksamhe- ten och genom tillämpning av jämförelser mellan bru- ken ("best practice").

Fakta, journalpapper

Nettoomsattning, MEUR l 851,8 1950,4 Rorefseresultat, MEUR 276,3 287,7

Rorelseresultat,

%

14,9 14,8

Operativt kapital, MEUR 2 025,2 2125,5 Avkastning pä operatiVt kapital,

%

lnvestenngar, MEUR Medeltal anstalida

se, MF

LWC, MWC, HWC, MFC Tapetpapper

Totalt

DEM/t 2000

1800 ~

i

voo

95 Kalla PPI

96

919 1116 1 594 1 593 47 48 2 560 2 756

97

14,2 219,9 4 887

13,9 102.2 4745

1 320 1 805 50 3 175

- LWC offset 60

g

SCroto 60g

---

98 99

Leveranser

Leveranserna av bestruket journalpapper uppgick till 1.540.000 ton, en ökning med 3% jämfört med föregå- ende år. Leveranserna av abestruket papper ö kade med l 5% tilll.ll6.000 ton. Kapadtetsutnyttjandet i de euro- peiska bruken var 94%.

Nya projekt och strukturförändringar

Investeringar i anläggningar uppgick totalt till 102 MEUR. Bland större investeringru: under 1999 märks ombyggnad av pappersmaskin 8 i Maxau (34 MEUR) och pappersmaskin s i Kabel (15 MEUR) m ed syfte att förbättra produktivitet och kvalitet.

Utsikter för 2000

Marknaden väntas vara fortsatt gynnsam på grund av det för närvarande goda ekonomiska klimatet. Den höga efterfrågan kommer att bestå och priserna förvän- tas i stort sett ligga på samma nivå som under fjärde kvartalet 1999. Ny kapad tet inom SC- och LWC-seg- menten väntas inte påverka marknadsbalansen under år 2000 i någo n större omfattning.

UPM-Kymmenf .

Storo Ensa

l l

l

^l

^l

My~osl<

l i ' '

l

^{l .}

^l

o,,

^Papei

Hamd1~--! i ^l ! .

NOISkeSk~ot !

l

l

l

! i

.

i

. Abttrbt Conso/odatec1 ______

i _____ J_ __ _j ________ _

1 ^{! _ __ ! __} ji

i

ton

!

1 000 000 , 2 000 000

·-·---~---1---~---....L.---

Killa Joalcko Po)IIY

Sloia fnso J j

UPM-/Cymmenf

l

Abttrbo Consoltdoterl

!

Myllyl:osl o

l

¹

Notlkt Sko.J

i

Haond/P~ l

Consolidated Pape~r-

j

o,, Pelp(r.

1 , .

j

Butn,,... •

l i ;

"' • ' ' l '

Champon lnt . ____

j _ __ L _ . . .

^{. L . . -}

l _ _ ^j

~~-~~~!. .. ______ --· i ~~-~---__11

⁵⁰⁰⁰⁰⁰

~

Kalla )aaki<O Poyry

Nord~ropa

• Kontmentaleuropa Nordammka

• Ovr:go

Stom E mc• s suaregi ar atl optm1era tJW•lfJandcl a ^fl berrävarom c-gt mkaper- all afJvun da n}rfiiJcr

1

procluleter dår den d(apar mervarde gctJom ~rna jpccwl/a L9MSI<apct och arr

anvondo ~ wrliiJcr till 5tandordkvalltctc:r av tldnlnglpappa T~II(J n pa morlrnodr.n gar

mot met tmdomhlsanpossadc lpt.'Cialkvalltetcr. Trllval<tmojlfglldana finru l Europa ocll

Nordamt rika

Nyckelfaktorer under 1999

• Ökad produktivitet motverkade en marginell prisnedgång

• Ökade volymer av specialkvaliteter

Marknad

Under 1999 präglades den europeiska tidningspappers- marknaden av god efterfrågan och relativt stabila priser.

Efterfrågan i Europa steg med ca 4%. Priserna sjönk något i början av året men var därefter stabila. Exporten från Kanada till Europa uppgick till 750.000 ton, en ökning med 24% jämfört med 1998.

Den nordamerikanska marknaden var mer volatil.

ÖVerutbud gjorde att priserna försvagades successivt fram till sommaren men därefter började marknaden

22

^{STOlA lto'$0} ÅUl!DO"IJNING 1999

återhämta sig. Efterfrågan ökade med 2% till följd av ökade annonsvolymer.

I Asien ökade konsumtionen mest i de länder som drabbades värst av krisen 1997-98. Detta fick till följd att de asiatiska länd emas export minskade och att importen ökade mot slutet av året.

Kapaciteten ökade endast marginellt under året. I Europa togs två nya tidningspappersmaskiner l bruk samtidigt som kapacitet uppgraderades för produktion med högre förädlingsvärde.

Resultat och synet"gieffekter

Omsättningen minskade med 3% till1.641,8 MEUR till följd av smärre prissänkningar

i

början av året.

Rörelseresultatet uppgick tlll299,1 MEUR, samma nivå

•

t)

som föregående år. Prisnedgången k9mpenserades ge- nom förbättrad produktivitet. Avkastningen på operativt : kapital var 19,9%.

Kostnadsstrukturen var oförändrad jämfört med före- gående år utom

i

fråga om returpapper där det genom- snittliga marknadspriset steg med över 20%. Avreg - leringen av elmarknadema gav sänkta elpriser i Kontinentaleuropa, framför allt i Tyskland.

Synergieffekterna realiserades som planerat och upp- gick till lO MEUR efter första året. Synergierna inom tid- ningspapper utgjorde 9% av de totala synergieffekterna och uppnåddes främst genom omfördelning av produk- tion mellan bruken. Synergieffekterna realiseras enligt plan.

Leveranser

På grund av god efterfrågan i Ewopa låg leveranserna av tidningspapper på ungefår samma nivå som föregående år, dvs 3.122.000 ton. Kapacitetsutnyttjandet i bruken var 95%.

Nya projekt och strukturförändringar

Investeringarna i anläggningar uppgick till 72 MEUR.

Större projekt omfattade bland annat ny softkalander till pappersmaskin 2 i Varkaus för förbättring av katalog- papperets kvalitet. I Hylte och Kvarnsveden kommer in-

fal<ta, Tidningspopper

!'!ei.l.:rr..wtt.mng,

Md;R 693_1 1 641,8

11oi'?.!ser<'.sult:i., iYi::.UR

302,9 299,1

R orelseresufta·(,

%

17,9 18,2

0per!ltrv~ ~ t·.~E;jR t 5~1,2

1454,8 A vkasming på

oper~:',r.rt k~..al, % ^19,~

19,9

ln'lt'Sterhgar ,

MEt.:~

103,8

72,3

Medet'.a!

anstålida

s ⁶⁵¹

⁵⁵⁶⁴

Tidmngspapper 3 086 3122

3 295

DEM/t

1 2SO - T1dn1ngspapper 4S g

1200 1150 1100 1 050 1000

9s

96 97 98 99

Kalla PPI

vesteringar på sammanlagt 10 MEUR att göras senare under 2000 för att rationalisera logistikkedjan. Bland större projekt som beslutades under 1999 märks blek- ningsanläggning för mekanisk massa i Anjala (8 MEUR) samt investeringar i pappersmaskin l i Anjala och pap- persmaskin 3 i Langerbrugge för att avhjälpa kapacitets- begränsningar (sammanlagt 15 MEUR). De senare kommer att leda till produktionsökningar på nära 30.000 ton per år. Dessutom fattades beslut om att in- vestera 28 MEUR

i

förbättring av avloppsreningsanlägg - ningen i Hylte Bruk.

Utsikter f ör 2000

Den goda marknadsbalansen i Europa väntas bestå. Viss ny kapacitet kommer att tas i drift men samtidigt kommer kunderna att gå över till mer förädlade kvalite- ter. Sammantaget väntas tidningspapperskapaciteten

i

Europa öka med ca l%. Tidningspapperskonsumtionen väntas stiga med ca 2% till följd av den ekonomiska till- växten och ökade annonsvolymer.

Genom den växande lokala konsumtionen i Asien kommer de inhemska leveranserna att öka och export- möjligheter öppnas för andra tillverkare. I Nordamerika kommer dessutom marknadsbalansen att förbättras genom att maskiner tas ur drift.

AMtbJ

ConsohdoteJ~~~~~~~~~~~~~-

Storo fns<, •

DEM/t 450

Bowoter Donohu~

m..._

m_

150 7~

95 Kalla CE.Pl

"""' Jaakilo Poyfy

----

96 97 98 99

Nvrdeuropo

• Konrmentalruropo Nordamerika

• Ovnga