Plats och tid Kommunhuset, Vara kl. 08.00-12.30
Beslutande Per Gunnarsson (M)
Ingemar Rogbrant (C), ordf.
Carl-Uno Olsson (S)
Övriga deltagande Pia Bäckdal, ekonom § 13-15
Linda Carlson, utredningssekr.§ 15, 16 Sefik Ahmetbasic, kultur- o fritidskons.
Nina Schmidt, bildningschef Inger Gustafsson, sekreterare
§ 21
Justerare Carl-Uno Olsson
Justeringens plats och tid Bildningsförvaltningen 2010-02-12 kl. 8.15
Under-
skrifter Sekreterare Paragrafer 13-23
Inger Gustafsson
Ordförande
Ingemar Rogbrant
Justerare
Carl-Uno Olsson
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Vara kommun, Bildningsnämndens arbetsutskott
Sammanträdesdatum 2010-02-05
Datum för anslagets upp-
sättande 2010-02-12 Datum för anslagets
nedtagande 2010-03-06
Förvaringsplats för proto-
kollet Bildningsförvaltningen
Underskrift
Innehållsförteckning
Bokslut och internkontroll 2009 ... 2
Intern kontrollplan 2010 ... 3
Policy för godkännande och rätt till bidrag för enskild verksamhet och pedagogisk omsorg ... 5
Lokaler för Räfsan ... 6
Lagmansgymnasiets framtida utbud av program och inriktningar ... 7
Yttrande angående revisorernas översiktliga granskning av särskolan (obligatoriska) ... 18
Yttrande angående revisorernas granskning av bildningsnämndens insatser för barn med särskilda behov ... 19
Yttrande angående revisorernas granskning av bildningsnämndens rutiner för att förebygga kränkande behandling ... 20
Riktlinjer för bidrag till samlingslokaler ... 22
Information ... 23
Kurser och konferenser ... 24
AU § 13
Bokslut och internkontroll 2009
Förslag till beslut
Bokslut 2009 och årsredovisning samt internkontroll godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen.
_________
Beredning
Ekonom Pia Bäckdal presenterar upprättat bokslut för bildningsnämnden. To- talt visar bokslutet ett överskott på 108 tkr. Vid genomgången av textmaterialet görs några redaktionella ändringar.
Internkontroll för 2009 presenteras.
_________
AU § 14
Intern kontrollplan 2010
Förslag till beslut
Bildningsnämnden beslutar anta föreslagen intern kontrollplan för år 2010.
Bilaga _________
Bakgrund
Kommunfullmäktige antog den 10 maj 1999, § 26, reglemente för intern kon- troll. Av § 6 framgår följande:
Intern kontrollplan och uppföljning av intern kontroll
Kommunstyrelsen ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen gällande samtliga verksamheter med uppdrag till respektive nämnd att följa antagen plan. Resultatet av uppföljningen av den interna kon- trollen ska rapporteras till kommunstyrelsen.
Av § 7 framgår följande:
Nämndens rapporteringsskyldighet
Respektive nämnd ska, i samband med årsredovisningens upprättande, rap- portera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen.
Ekonomiavdelningen har arbetat fram en plan för uppföljning av internkon- troll som omfattar gemensamma avstämningsmoment för styrelser och nämn- der. Planen fastställs av kommunstyrelsen och ska gälla under ett år. Planen ska förutom de gemensamma uppföljningsmomenten även kompletteras med nämndsspecifika moment.
Styrelser och nämnder ska som grund för internkontrollen göra en riskbedöm- ning enligt den skala som anges nedan. Riskbedömningen ska grundas på den skada en avvikelse kan ge i form av bristande service, anseende, ekonomisk förlust etc. I huvudsak ska internkontrollen koncentreras till områden och ruti- ner som har en riskbedömning inom intervallet 3 –5. Övriga områden kan självfallet kontrolleras men ges en lägre tonvikt och regelbundenhet i kontroll- planen.
Beskrivning
Den interna kontrollplanen över ekonomiska transaktioner är en del i Vara kommuns internkontroll.
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll.
Förvaltningscheferna ansvarar var och en inom sin förvaltning för att den interna kontrollplanen följs och att avrapportering sker till kommunstyrel- sen.
Ekonom på ekonomiavdelningen ska löpande under året följa upp att den interna kontrollplanen följs. Ekonomen kan även själv utföra valda kon- trollmoment.
Kommunstyrelsen kan även föreslå att någon ytterligare av de i KF § 26/99 föreslagna redovisningskontrollerna (väsentlighets- och riskbedöm- ning) ska ske under året.
Varje nämnd ska upprätta nämndspecifika kontrollplaner. Där kan även ytterligare nämndspecifika kontrollmoment ingå.
Alla upptäckta felaktigheter ska påpekas för den berörda befattningshava- ren snarast möjligt samt rapporteras till förvaltningschefen.
Avrapportering över varje nämnds interna kontroll ska ske skriftligt till kommunstyrelsen i samband med årsredovisningen.
Internkontrollplan ska minst omfatta följande punkter:
Vilka rutiner och kontrollmoment ska följas upp.
Vem ansvarar för att uppföljningen blir gjord.
Omfattningen på uppföljningen.
Till vem uppföljningen rapporteras.
Riskbedömning på en femgradig skala enligt nedan:
1 = Försumbart 2 = Ofarligt 3 = Betydande 4 = Allvarligt
5 = Mycket allvarligt _________
AU § 15
Policy för godkännande och rätt till bidrag för enskild verksamhet och pedagogisk omsorg
Förslag till beslut
Bildningsnämnden antar policy för godkännande och rätt till bidrag för enskild verksamhet och pedagogisk omsorg
_________
Bakgrund
Riksdagen har under 2009 fattat beslut om att införa barnomsorgspeng. Beslu- tet medför nya bestämmelser bl.a. om kommunens godkännande av verksam- het i enskild regi samt kommunens skyldighet att betala bidrag.
Beredning
Förslag till policy för villkor och rutiner för godkännande och rätt till bidrag för enskild förskoleverksamhet och/eller skolbarnomsorg samt pedagogisk omsorg presenteras.
Förslaget har presenterats för de enskilda verksamheter som bedrivs i kommu- nen idag.
_________
AU § 16
Lokaler för Räfsan
Beslut
Utredningen presenteras för beslut i mars.
_________
Beredning
Utredningssekreterare Linda Carlson redovisar hur utredningsarbetet fortlöpt.
Förslaget har presenterats för personal och föräldraförening som har möjlighet att lämna synpunkter.
Arbetsutskottet diskuterar kring utredningen.
__________
AU § 17 Dnr 2009/51 612
Lagmansgymnasiets framtida utbud av pro- gram och inriktningar
Förslag till beslut
Följande program har inte nyintag från och med läsåret 2010/11:
Handels- och Administrationsprogrammet Hotell- och Restaurangprogrammet
Följande inriktningar har inte nyintag från och med läsåret 2010/11:
Estetiska programmet, dansinriktningen
Barn- och Fritidsprogrammet, fritidsinriktningen
Fordonsprogrammet, inriktningarna personbil och maskin Naturvetenskapsprogrammet, miljöinriktningen
Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktningarna kultur och språk Teknikprogrammet, inriktningen el och automation
Lagmansgymnasiet kommer fortsatt att erbjuda följande utbildningar:
BF Barn och Fritidsprogrammet, med inriktningen pedagogisk- och social verksamhet
BP Byggprogrammet, inriktning husbyggnad
EL Elprogrammet, med inriktningarna elteknik och automation ES Estetprogrammet, med inriktningen musik
FP Fordonsprogrammet, med inriktningen transport
IP Industriprogrammet, med inriktningarna CNC och plåt och svets NV Naturvetenskapsprogrammet, med inriktningarna matematik
och datavetenskap, och naturvetenskap
SP Samhällsprogrammet, med inriktningarna ekonomi och samhälls- vetenskap
TE Teknikprogrammet, med inriktningarna industriell produktion och datorteknik
IV Individuella programmet
GYS Gymnasiesärskola Teknik college Generalklausul
Oavsett nämndens beslut eller gymnasieledningens planering är det elevens val som avgör utbudet gällande skolans faktiska kurser och inriktningar.
Vid ett för lågt visat intresse riskerar programmet eller inriktningen att ifråga- sättas varje år efter att gymnasievalet är avslutat.
_________
Sammanfattning
Tjänstemannaförslaget är grundat på en utredning som Kess Simmasgård, SENATOR, tillsammans med ledning och medarbetare på Lagmansgymnasiet genomfört. Arbetet startade den 8 november med ett informationsmöte till- sammans med samtliga medarbetare. Det inre interna arbetet pågår fortsatt kring vidare utveckling, däremot är konsultens uppdrag avslutat och rapport levererad.
Arbetets målsättning har varit total transpararens, regelbunden information och möjlighet till delaktighet i processerna för medarbetare och fackliga organi- sationer.
Förslaget till beslut är en nödvändig anpassning av verksamheten till framti- dens stora minskning av elevunderlaget.
Konsekvenserna av förslaget innebär att enskilda medarbetare påverkas gäl- lande möjligheter till vidare anställning. 11,5 lärartjänster kommer att påverkas de närmsta tre åren, utöver detta även 1,3 tjänster övrig personal. Arbetet som startats på Lagmansgymnasiet ”gör ont” för många och är inte lätt för arbets- gruppen att gå igenom. Att försöka måla upp en positiv framtidsvision för fler- talet medan några av kollegorna enligt förslaget inte kommer att vara en del av denna framtid är ett svårt uppdrag. Förvaltningschefen delar utredarens åsikt om att det trots detta svåra, idag finns en engagerad personalgrupp och ledning som är beredd att ta tag i utvecklingsfrågorna med kraft och energi och genom- föra de förändringar som utredningen föreslår.
En brist, viktig att kommentera, gällande utredningen som till stor del beror på tidsram och förvaltningschefens ekonomiska ram till konsulten har varit möj- ligheter för elever att medverka i önskad utsträckning. I slutfasen har engage- rade elever som på ett föredömligt sätt själva tagit initiativ till möten och möj- lighet till påverkan varit aktiva i syn på verksamheten på Lagmansgymnasiet och deras önskemål kring framtiden. Deras medverkan i det viktiga framtida utvecklingsarbete som Lagmansgymnasiet startat är en självklarhet och en till- gång. Glädjande är att föreslagna utvecklingsförändringar på den inre organi- sationen stämmer väl överens med elevernas tankar kring förbättringar på sko- lan.
Utredningen innehåller antaganden och prognoser som kan ifrågasättas. Detta är inte unikt då prognoser är kvalificerade gissningar. Det viktigaste som skett genom processen kring utredningen är att en ”nybyggnadsprocess” (elev på Lagman som döpt fenomenet) tagit fart på Lagmansgymnasiet. En process som kommer att leda till att Lagmansgymnasiet kommer att bli en gymnasie- skola i framkant.
Skolan och dagens samhälle står inför enorma utmaningar, utveckling idag sker otroligt snabbt. Inom bildningsnämndens uppdrag ingår det att vara så redo som det är möjligt att möta framtidens krav på bildning. Bildningsnämnden måste bli bäst på att utnyttja de möjligheter den ”nya världen” ger. Frågor kring vilka krav som kommer att ställas på framtidens medarbetare måste analyseras mer än tidigare och det kräver nytänk om hur våra verksamheter skall organise- ras. Satsningar på ny teknologi, nytänk kring organisation och pedagogik, en ökad grad av omvärldsbevakning samt kompetensutveckling för medarbetarna är viktiga framgångsfaktorer.
Hög kvalité på skola, barnomsorg och ett kulturellt aktivt liv är viktiga fram- gångsfaktorer för att en kommun skall vara attraktiv för nyinflyttning och för att behålla sina nuvarande invånare.
En förutsättning utöver engagemang från elever, medarbetare och chefer för att Lagmansgymnasiet skall lyckas med sina intentioner är att medel till investe- ringar och utveckling finns att tillgå.
Citat av utredarens inledningsord:
”Vara har på flera områden förvånat landets alla kommuner genom satsningar som inte mångdubbelt så stora kommuner skulle våga ge sig på. Mitt råd, visa på nytt att ni kan, ta upp konkurrensen med omgivande gymnasier, låt era ele- ver få uppleva den bästa av alla starter i livet låt de anställda få visa att de kan, - Lagmansgymnasiet en modern gymnasieskola
Bakgrund
Lagmansgymnasiet har, som övriga gymnasieskolor i Sverige, en enorm utma- ning framför sig då det gäller att genomföra de stora strukturella förändringar som krävs för att anpassa organisationen till den demografiska minskning av elevantal som sker de närmaste 15 åren i riket och i Vara. Från och med läsåret 2015 fram till 2024 hamnar elevantalet i Vara enligt uppskattad prognos utefter dagens trend på ca 450 elever (idag 700 elever). Gymnasiet har idag ett stort utbud bestående av 11 program jämte det individuella programmet. Till skill- nad mot merparten av små kommuner med gymnasieskolor har Lagmansgym- nasiet flertalet av sina elever i yrkesförberedande program. Näringslivet i Vara är aktiva i samverkan och värnar om yrkesprogrammen vilket är en styrka.
Gymnasiet prognostiserade i oktober 2009 ett underskott på 3.9 miljoner (gymnasiets totala budget ca 63 miljoner), i bokslutet blev underskottet 2.2 miljoner. Underskottet beror till stor del på att eleverna ht 2009 i större ut- sträckning än prognostiserat valt att läsa på andra gymnasieskolor samt att några av skolans program idag inte får tillräckligt med sökande för att organi- sera gruppstorlekar som bär kostnaderna
Bildningschefen anlitade konsultfirman SENATOR i oktober för att arbeta med två uppdrag kring Lagmansgymnasiet.
1. möta utmaningen i det minskade elevantalet i ett längre perspektiv med bibehållen god kvalité
2. i det korta perspektivet få gymnasiet att komma i ekonomisk balans senast inför 2011 med bibehållen god kvalité
Uppdraget har utmynnat i en rapport med förslag på förändringar och möjliga strategier för att möta framtiden som en attraktiv och modern gymnasieskola i framkant.
Utredningsarbetets upplägg samt sammanfattning av resul- tat
(fullständiga uppgifter och tabeller finns i utredning samt i Skop rapport 2008)
Projektgrupp
Utredningen gällande uppdraget att säkerställa att gymnasiet har ekonomisk balans med bibehållen kvalité har bedrivits som ett projekt, med bildnings- chefen som uppdragsgivare, Kess Simmasgård från SENATOR som projektle- dare samt Thomas Larsson som sakkunnig och en arbetsgrupp bestående av gymnasierektor och de två biträdande rektorerna.
Elevprognos
Tabell 1, Prognos, elevutvecklingen på Lagmansgymnasiet
** SCB:s befolkningsstatistik
*** LG:s egna data 63% av kommunens 16-åringar väljer LG
****LG:s egna data 37% externa antagna LG, med prognostiserad proport- ionerlig befolkningsminskning med samma tal som i Vara
***** Inberäknat prognostiserat avhopp beräknat på senaste årens avhopp c:a 6%
Prognosen tar inte hänsyn till inflyttning eller avflyttning från kommu- nen. OBS det finns olika data i olika databanker, ex SCB, Skolverket och kommunen, utredningen har för det mesta använt sig av kommunen och SCB:s uppgifter.
Kalender- år
Folkbok- förda 16-åringar
Antagna LG folkbok- förda i Vara
Antagna LG externer
Summa antagna höstterm.
2003 246 170 99 269
2004 221 172 94 266
2005 240 183 110 293
2006 267 182 92 274
2007 255 160 71 231
2008 243 177 107 284
2009 239* 151 83 234
PROGNOS Läsår Prognos antal
elever*****
2010 212** 134*** 78**** 212 09/10 (231+284+234)=749, 749-701=
48 elever=6%
2011 189 119 70 189 10/11 (212+234+284)-6%=686 elever
2012 179 113 66 179 11/12 (189+212+234)-6%=597
2013 156 98 58 156 12/13 (179+189+212)-6%=545
2014 165 104 61 165 13/14 (156+179+189)-6%=493
2015 164 103 61 164 14/15 (165+156+179)-6%=470
2016 136 86 50 136 15/16 (164+165+156)-6%=456
16/17 (136+164+165)-6%=428
Tabell 2
0 100 200 300 400 500 600 700 800
lå 09/10
lå 12/13
lå 15/16
lå 18/19
lå 21/22
lå 24/25
Elever i gymnasieålder lå 2009/10-2025/26 (antal födda i kommunen)
år 3 år 2 år 1
Enkät och intervju av elever
För att få ett nuläge genomförde konsulten intervju med två elever från varje program samtliga från årskurs två (två grupper a 10 elever i en timme, ej IV- programmet) De fick även svara på en enkät. Med största respekt för att grup- pen vare sig var representativt utvald eller att antalet elever kan representera gruppens numerär eller att tiden som ställdes till förfogande var tillräcklig, gör att man inte kan dra några långtgående slutsatser av deras reaktion och svar.
Resultatet har dock väckt viktiga diskussioner då det finns svar som återkom- mer både hos medarbetare och hos elever och även kan kopplas till SKOP- rapporten som genomfördes 2008 hos samtliga elever (finns tillgänglig på hem- sidan). Krea- och projektgruppen har haft nytta av resultaten i sitt arbete.
Sammanfattningsvis kan utläsas att elever upplever brist på inflytande över sin skolsituation och gentemot ledning. Tydligt i SKOP rapporten är också upple- velsen av brist på inflytande över sitt eget lärande och möjlighet till att använda IT som verktyg i skolarbete. En samstämmig kritik finns kring uppehållsmöj- ligheter och ett ”dåligt” schema med mycket håltimmar. Lagmansgymnasiet borde enligt både elever och lärare bli bättre på marknadsföring. Överlag skall sägas att eleverna är nöjda med sin utbildning på Lagmansgymnasiet och kan tänka sig att rekommendera skolan till andra.
Enkät personal
Enkäten besvarades av 92 personer, möjlighet till öppna kommentarer fanns.
Utredaren konstaterar att svaren i de olika frågeställningarna är lägre än vid tidigare genomförda enkäter på andra skolor. (se utredning)
Enkätsvaren visar på ett stort engagemang och framtida ansvarstagande från de anställdas sida. Enkätsvaren visar på att det finns en tydlig kritik mot ledningen vilket framgår av såväl statistikdelen som de medföljande kommentarerna.
Utredaren har valt att kategorisera svaren i ett antal punkter där ett antal finns utvalda här.
Synpunkter på marknadsföringen
Kritik mot dagens marknadsföring. Ett modernare nytänk med användning av andra media upplevs nödvändigt för att konkurrera med övriga gymnasiesko- lor. Citat: ”Vi måste bli duktigare på att synas och höras i olika medier och lyfta fram det vi är bra på”
Synpunkter på gymnasieledningen
En röd tråd som genomsyrar de flesta svaren är att man efterfrågar ett tydligare ledarskap. Många medarbetare vill tydligare veta ”vart man ska” och efterfrågar ett klimat som kännetecknas av utveckling och nytänk.
Behovet av en Vi-anda
Flera frågar efter en bättre ”Vi-känsla” och en tydligare vision för Lagmans- gymnasiet, vart är vi på väg?
Synpunkter på scheman och inre miljön
Schemaläggningen bör ses över, det är för mycket/många håltimmar. Ele- verna har för få ”lokaler” att använda under icke lektionstid. (kommentar från fc jmf med elevenkät)
Synpunkter på programutbudet
Alla är överens om att man måste göra något åt programutbudet. Det finns många kommentarer kring vikten av att minska antal program och de val- möjligheter som finns idag.
Synpunkter på kontakterna med grundskolan uppfattas av många som ett område att utveckla.
Synpunkter på samspelet med omvärlden
Önskemål om att utveckla och förbättra samarbetet med näringslivet
Jämförelse av resultat på Lagmansgymnasiet med Hultsfred och Vim- merby
Andelen slutbetyg läsåret 08/09 behöriga till högskola är väsentligt lägre i Vara än i jämförelse kommunerna
Yrkesprogrammens resultat är lägre i Vara än i jämförelsekommuner
Andelen slutbetyg behöriga till högskola har minskat från läsåret 04/05 till läsåret 08/09,
Jämförelse av elevers val
Vara borde i jämförelse med andra kommuner behålla fler av kommunens ungdomar. En utmaning för Lagmansgymnasiet är attraktionskraften från större städer exempelvis Lidköping. Det är också viktigt att förstå att elever vill ”pröva sina vingar” i en större stad.
Resultat
Vid genomgång av elevers val och elevers resultat samt en prognos av elev- underlaget inför framtiden blev resultatet att Lagmansgymnasiet måste:
Anpassa utbudet till den förväntade efterfrågan såväl närsiktigt som långsiktigt,
Öka efterfrågan i första hand från kommunens egna elever (63% av kommunens elever väljer Lagmansgymnasiet) och i andra hand, avtalskommunernas elever och i tredje hand övriga kommuners elever.
Förbättra elevernas studieresultat.
Motiv till de föreslagna förändringarna är:
Handels- och administrationsprogrammet
Programmet har haft ett ojämnt/lågt söktryck under senare år. Det är svårt att hitta lokalt anknutna APU-platser. Den tidigare satsningen på programmet (NyaHandelsgymnasiet) har ej blivit vad som var tänkt. Förhoppningen är att de eleverna nu väljer något av våra andra program ex BF och SP.
Hotell- och restaurangprogrammet
Programmet har liksom HP haft ett ojämnt söktryck under senare år. Det är svårt att hitta lokalt anknutna APU-platser och APU platser i andra städer medför stora kostnader.
Estetiska programmet
Inriktning dans föreslås upphöra
Få elever, vilket medför höga personalkostnader.
Barn- och fritidsprogrammet, inriktning fritid
Minskat elevintresse för inriktningen.
Fordonsprogrammet, inriktning maskin/personbil
Marknaden bedöms som sviktande och problem finns med att skaffa APU- platser. Elevintresset har varit ojämnt.
Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning kultur respektive språk
Minskat elevintresse för inriktningarna.
Teknikprogrammet, inriktning el och automation
Minskat elevintresse för inriktningen.
Tabell 3, elevutvecklingen i de berörda programmen och inriktningarna
När det gäller inriktningar på BF, SP och NV gäller dessa från 2006 eftersom inriktning väljs först till åk2. Källa: Gymnasiekontoret
Kreagrupp
I syftet att arbeta med utveckling och för att öka attraktiviteten på Lagmans- gymnasiet inrättades en sk Kreagrupp (krativitetsgrupp), deltagare var åtta medarbetare på Lagmansgymnasiet samt en representant från grundskolan.
Uppdraget var frånkopplat förslaget gällande vilka program och inriktningar som skulle föreslås läggas ned med hänsyn till medarbetarna.
Kreagruppens uppdrag:
Uppdraget är att utveckla strukturer och rutiner syftande till att öka elevtriv- seln och elevupplevelsen av ökat engagemang för deras sak. Syftet är att åstadkomma att flera elever väljer Lagmansgymnasiet .
Ledord:
Kreativ vardag för eleverna, arbetslag, hemvist, tematiskt arbete, infärgning.
Program 2006 2007 2008 2009
HR 8 16 12
HP 23 27 13
ES Dans 8 5 4
TE el och automation 7 4 5
FP maskin - 3 4
FP personbil 10 3 10
BF fritidsinriktningen 7 7 - NV miljöinriktningen - - - SP kulturinriktningen - 3 - SP språkinriktningen 12 3 -
Resultat och framtida utvecklingsinriktning Lagmansgymna- siet
Lagmansgymnasiet skall vara en modern gymnasieskola som ligger i utveckl- ingens framkant, IT skall vara ett verktyg som används av både elever och lä- rare. Såväl anställda som elever ska ha fri tillgång till en sladdlös internetupp- koppling på skolan (samtliga lokaler) Elever och lärare skall ha tillgång till en egen bärbar dator. Elever, lärare och vårdnadshavare använder aktivt samt får information om undervisningen via en lärplattform, det kan gälla den enskildes studieplanering, närvaro och frånvaro, dokumentation från lektioner, lärarens planering m m.
Andra inriktningstankar som det kommer att arbetas vidare med inom organi- sationen i olika utvecklingsgrupper:
Att skapa en ny organisation med tre större arbetslag. Idén är att de flesta som jobbar kring tre program sitter tillsammans och att samverkan sker mellan pro- grammen. Ett studieinriktat och två yrkesinriktade program tillsammans. Målet är att få in alla program i huvudbyggnaden för att stärka Vi-känslan, men också för att spara hyreskostnader. Skolans inre organisation, ska även kännetecknas av att gymnasieledningen med ökad tydlighet styr verksamheten mot uppsatta mål.
Elevmedverkan i skolans inre arbete mer än idag (påverkan på sin egen inlär- ning) är en självklarhet.
Eleverna ingår i de föreslagna ”utvecklingsgrupper” som ska leda arbe- tet framåt
Elevpåverkan på den fysiska inre miljön genomförs genom att elev- grupperingar arbetar i projekt tillsammans med lärare
Elevrådet blir mer delaktigt i skolans frågor
Att den schemalagda undervisningen ska genomföras under 4 dagar/vecka, den femte dagen ska vara en resursdag för elever och lärare, dagen kan använ- das till temadagar, idrottsdagar, utvecklingssamtal men även vissa gånger till eget arbete på valfri plats m.m.
Att utveckla marknadsföringen genom att bland annat involvera elever på Lagmansgymnasiet mer i Öppet Hus och på besök i skolor. Att ha informat- ionsmöten i årskurs åtta. Att se över marknadsföringsmaterialet och använda de medierna som är lämpligast för att passa målgruppen.
Att förbättra övergången från år 9 med ett ”CV” samtal i syfte att stärka den enskilda elevens förutsättningar att få en positiv utveckling som elev på Lag- mansgymnasiet.
Utveckla elevernas första tid på Lagmansgymnasiet genom ett program i den nya klassen i syfte att de nya eleverna snabbt ska lära känna varandra samt tri- vas. Nya elever får en fadder från åk 3, särskilt program ska utarbetas. Föräld- rar bjuds in till åhörarvecka under hösten
Lagmansgymnasiets program med yrkesinriktning ska vara välförankrade i or- tens näringsliv, kännetecken ska vara att det är enkelt att ordna lokala praktik- platser för alla
Samspelet mellan lärare, elev och företagare som erbjuder praktikplats ska vara tydligare centrerat på elevens behov, exempelvis ska avslutningssamtal ske mel- lan parterna
Facklig förankring
Arbetet kring utredningen har kontinuerligt redovisats och diskuterats på ordi- narie samverkansmöten sedan i oktober men även under två extrainsatta mö- ten.
Konsekvensbeskrivning som krävs enligt arbetmiljölagen kommer att redovisas den 8 februari för samverkan.
Slutlig samverkan sker den 22 februari.
_________
Arbetsutskottets behandling
Arbetsutskottet diskuterar förslaget och konstaterar att inför beslut i nämnden behövs ytterligare kalkyler på kostnadsbesparingar per år för de program och inriktningar som läggs ner.
_________
AU § 18 Dnr 2009.61 617
Yttrande angående revisorernas översiktliga granskning av särskolan (obligatoriska)
Förslag till beslut
Bildningsnämnden avger följande yttrande:
Förvaltningen har i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att öka inklude- ringen av särskolans elever. Redovisning sker på nämnden i maj. Då inbjuds också ansvarig rektor och specialpedagog för att beskriva verksamhetens mål och upplägg och svara på frågor om densamma.
Förvaltningen ansvarar för att det finns resurser till handledning och att perso- nalen får adekvat kompetensutveckling/stöd.
_________
Bakgrund
Kommunens revisorer har genomfört en översiktlig granskning av kommunens särskola. Syftet med granskningen har varit att granska om bildningsnämnden säkerställt att den obligatoriska särskolan organiserats så att den definierade målgruppen tillförsäkras en utbildning som motsvarar kraven i gällande lag- stiftning samt att verksamheten bedrivs i övrigt på ett ändamålsenligt sätt.
Revisorerna bedömer att särskolan organiserats så att målgruppen tillförsäkras en utbildning som motsvarar kraven i gällande lagstiftning samt att verksam- heten bedrivs på ett i övrigt ändamålsenligt sätt. Det finns dock anledning för bildningsnämnden att ta initiativ till en ökad grad av inkludering av särskolans elever.
Revisorerna bedömer vidare att nämnden med utgångspunkt i ett ansvarsper- spektiv öka sin kunskap om särskolan samt att möjliggöra extern handledning där så bedöms nödvändigt.
_________
AU § 19 Dnr 2009.60 611
Yttrande angående revisorernas granskning av bildningsnämndens insatser för barn med särskilda behov
Förslag till beslut
Bildningsnämnden avger följande yttrande:
Chefen för elevhälsan redovisar på varje septembernämnd, med start 2010, både muntligt och skriftligt, insatser samt utvärdering av arbetet kring barn med särskilda behov både utifrån elevhälsan och IRMA. Vid samma tillfälle redogör rektor på Alléskolan för skolans organisation runt elever i behov av särskilt stöd och utvärdering av densamma.
I förvaltningen pågår ett arbete kring att utveckla en kvalitetsredovisning som ska kunna ses som ett elevhälsobokslut. År 2010 är elevhälsans utvecklingsom- råde Att öka elevernas närvaro i skolan. Detta är en fortsättning på det goda arbete för att förebygga, ej sjukdomsrelaterad, frånvaro som pågår under led- ning av medicinskt ansvarig skolsköterska som handlar om att tidigt upptäcka och agera snabbt vid hög frånvaro.
_________
Bakgrund
Kommunens revisorer har genomfört en granskning av nämndens arbete med barn i behov av särskilt stöd. Syftet med granskningen har varit att bedöma om bildningsnämnden organiserat verksamheten så att kraven i gällande lagstift- ning uppfylls. Av rapporten framgår4 att det finns goda förutsättningar för förvaltningsövergripande samarbete avseende arbetet med elever i behov av särskilt stöd.
Revisorerna bedömer dock att det finns anledning för bildningsnämnden att särskilt följa utvecklingen för elever som placerats i så kallad LAPS-grupp samt att ta initiativ till en övergripande utvärdering av arbetet med elever i behov av särskilt stöd
_________
AU § 20 Dnr 2009.67 620
Yttrande angående revisorernas granskning av bildningsnämndens rutiner för att före- bygga kränkande behandling
Förslag till beslut
Bildningsnämnden avger följande yttrande:
Bildningschefen har utsett en arbetsgrupp bestående av utvecklingsledare och tre rektorer som har uppdraget att föreslå en arbetsmodell som kvalitetssäkrar likabehandlingsplanerna i kommunen så att de är utformade enligt gällande lagar och krav.
Arbetsgruppen skall även föreslå rutiner för att säkerställa att samtliga anställda har tillräcklig information kring lagstiftningen och känner till hur arbetet för att förebygga och förhindra kränkningar sker på respektive enhet och inom för- valtningen som helhet. Gruppen skall föreslå rutiner för rapportering och sammanställning av ärenden, som är kopplade till planen, till förvaltning och till ansvarig nämnd. Rutiner för handläggning på förvaltningsnivå av ärenden som blivit anmälda till Skolinspektionen måste också utarbetas och kvalitets- säkras.
Den jurist som kommer att anställas på förvaltningen granskar förslaget ur ett juridiskt perspektiv. Arbetet kan dock inte vänta tills denne är på plats utan har redan startat.
Förslag kommer att presenteras för nämnden under försommaren. Nämnden fastställer därefter uppföljningsrutiner för att säkerställa att samtliga verksam- heter bedriver verksamhet i enlighet med skollagens 14 a kapitel om kränkande behandling samt diskrimineringslagen.
Bakgrund
Kommunens revisorer har genomfört en översiktlig granskning av bildnings- nämndens rutiner för att förebygga kränkande behandling.
Revisionen ställde frågan: Har ansvarig nämnd säkerställt att grundskolan be- driver verksamhet i enlighet med skollagens 14 a kapitel om kränkande be- handling samt diskrimineringslagen.
Revisionen fann att samtliga enheter har en likabehandlingsplan men att kvali- tén är ojämn. Däremot har inte ansvarig nämnd säkerställt att grundskolan bedriver verksamhet i enlighet med skollagens 14 a kapitel om kränkande be- handling samt diskrimineringslagen.
Revisorn menar att mot bakgrund av att lagstiftningen är relativt ny finns an- ledning att hysa viss förståelse för att bildningsnämnden inte agerat i frågan,
varför det inte finns anledning att överväga revisionell kritik men det finns anledning till att uppmana bildningsnämnden till initiativ i frågan.
Från 1 januari 2009 finns två lagar som skyddar barn vid kränkningar, trakasse- rier och diskriminering: skollagens 14 a kapitel samt diskrimineringslagen. Lag- stiftningen innebär att likabehandlingsplan skall upprättas på varje enhet. Siff- ror från Skolinspektionen visar att 9 av 10 skolor saknar eller brister i sina lika- behandlingsplaner. I media rapporteras om ersättningar och skadestånd från kommuner till enskilda barn med anledning av kränkande behandling, trakasse- rier och diskriminering.
_________
AU § 21
Riktlinjer för bidrag till samlingslokaler
Beslut
Arbetet med ändring av riktlinjer för bidrag till samlingslokaler fortsätter inför budget 2011, utifrån diskussionerna i arbetsutskottet.
_________
Bakgrund
I samband med strukturella förändringar år 2003/2004 gjordes en inventering över antal samlingslokaler i Vara kommun. Det visade sig med facit i hand att det finns 55 ”samlingslokaler” av olika slag, allt från församlingshem och byg- degårdar till idrottsföreningar (varav 24 är bygdegårdar).
I samband med inventeringen gjordes också en bidragsutredning gällande driftsbidrag till samlingslokaler. Man tittade också på hur mycket bygdegårdar- na användes/hyrdes ut osv (nedan kallat aktivitetstillfällen). Uthyrningen och användningen i egen regi varierade stort, allt från 8 – 164 aktivitetstillfällen.
Ett par förslag till bidragsändring arbetades fram där tanken var att minska driftsbidraget och istället premiera de samlingslokaler som har fler än 50 aktivi- tetstillfällen/år. Premieringen skulle ske genom att lämna aktivitetsbidrag mot- svarande den minskning som sker i driftsbidrag.
Det skulle dessutom ge balans i vår bidragsbudget ”alltid nollsummespel”.
Det har i alla år varit problem att få upprustningsbidragsbudgeten att räcka till.
Många föreningar ansöker om bidrag och det är ofta relativt höga investeringar det handlar om. Behovet av upprustning av samlingslokaler och egna anlägg- ningar är stort. Många föreningar vill bland annat byta värmesystem vilket är bra både ur miljö och ur ekonomisk synvinkel. Både kommunen och förening- arna vinner på det.
Det som går att spara in på driftsbidraget enligt ena förslaget skulle kunna läg- gas till upprustningsbudgeten för att lösa en del av ovan nämnda problem.
_________
AU § 22
Information
Följande information lämnas
- Möte med kommunstyrelsens arbetsutskott kring dokumentet Vara i kris.
- Ekonomimöte med enhetschefer - Styrgrupp bibliotek/konsthus _________
AU § 23
Kurser och konferenser
Beslut
Nämndens ledamöter ges möjlighet att delta i konferensen.
_________
Följande konferensinbjudan föreligger:
1. LÄR DIG DEN VÄRLD SOM VÅRA UNGA KALLAR VARDAG!
Internet som riskmiljö – Hur kan vi skydda våra ungdomar?
Tid: 2010-03-02 Plats: Vara
Arrangör: Folkhälsorådet _________
