Sjuksköterskeprogrammet
Kommunikation över kommunikationsbarriärer
En litteraturöversikt
Författare:
Handledare:
Nicholas Mackenzie
Erik Veszelei
Examensarbete vårdvetenskap, 15 hp
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, 2021
Birgitta Jakobsson Larsson
Christine Leo Swenne
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Utifrån ett sjuksköterskeperspektiv är kommunikation, och därigenom skapande av förståelse och mening, en grundläggande del av omvårdnadsarbetet. Att som sjuksköterska utveckla en positiv sjuksköterska-patientrelation är av fundamental vikt för säkerställandet av god omvårdnad. Effektiv kommunikation leder till högre patienttillfredsställelse, högre patientdelaktighet och förbättrade hälsoresultat.
Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient kan påverkas negativt av
kommunikationsbarriärer. Sjuksköterskans roll är att minimera de negativa konsekvenserna av existerande kommunikationsbarriärer genom att använda de metoder som ger bäst förutsättningar för god kommunikation i den givna situationen. Det finns ett behov att identifiera vilka barriärer för kommunikation som sjuksköterskor upplever samt hur sjuksköterskor kan övervinna dessa problem.
Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskan upplever kommunikationen mellan patient och sjuksköterska då det föreligger kommunikationsbarriärer samt vilka åtgärder för att överbrygga kommunikationsbarriärer sjuksköterskan har erfarenhet av.
Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Litteratursökningen innefattade databaserna Pubmed, Psycinfo och CINAHL. Resultatet baserades på tio originalartiklar med kvalitativ ansats som var publicerade mellan 2012 till 2019.
Resultat: Under resultatanalysen identifierades två teman: Kommunikationsbarriärer samt Åtgärder och/eller metoder att överbrygga kommunikationsbarriärer. Inom varje tema identifierades kategorier och/eller underkategorier. Tolv kategorier av
kommunikationsbarriärer har identifierats och sjuksköterskans upplevelse av dessa har beskrivits. Fem olika strategier och metoder som etableras av sjuksköterskorna har identifierats, att spendera tid på kommunikation, att använda tolk, att kommunicera via närstående, kunskap och utveckling samt kommunikativa strategier.
Slutsats: Studien förser sjuksköterskan med kunskap om kommunikationsbarriärer och redskap för att motverka ineffektiv kommunikation. Samtidigt rekommenderas vidare forskning för att stärka klinisk omvårdnad.
ABSTRACT
Background: From a nursing perspective communication is an integral part of nursing. Nurses need to establish a positive nurse-patient relationship to ensure good nursing practice. Effective communication leads to higher patient satisfaction, higher patient participation and a better health outcome.
The communication between nurse and patient can be negatively impacted by
communications barriers. The nurse’s role is to minimize the negative consequences of existing communication barriers by using methods best adapted for the specific situation. There is a need to identify the barriers for effective communication that nurses experience and methods to overcome these communication barriers.
Aim: The aim of this study was to investigate how nurses experience the communication between patients and nurses while communication barriers exist as well as to investigate how nurses experience efforts to overcome communication barriers.
Method: Literature review with a descriptive design. The literature search encompassed three databases: Pubmed, Psycinfo and CINAHL. The results were based on ten original articles using a qualitative approach, published between 2012 and 2019.
Results: During the data analysis two themes were identified: Communication barriers and Measures and methods to overcome communication barriers. These two subject categories were subsequently divided into categories and/or sub-categories. This study has identified twelve communication barriers faced by nurses in their daily work and the nurse’s perceptions in this context. Five different categories relating to strategies and methods to overcome
communication barriers, as perceived by the nurses, were identified.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ... 2 ABSTRACT ... 3 INTRODUKTION ... 1 Teoretisk referensram ... 3 Problemformulering ... 4 Syfte ... 5 Frågeställningar ... 5 METOD ... 5 Design ... 5 Sökstrategi ... 5Bearbetning och analys ... 6
Kvalitetsanalys ... 6 Resultatanalys ... 7 Forskningsetiska överväganden ... 7 RESULTAT ... 7 Kommunikationsbarriärer ... 8 Sjuksköterska-patient relation ... 9 Yttre barriärer ... 11 Interpersonella barriärer ... 12 Inre barriärer ... 13
Åtgärder och/eller metoder att överbrygga kommunikationsbarriärer ... 15
1
INTRODUKTION
Om kommunikation har det skrivits att det är en aktivitet som alla vet vad det är men som ingen kan definiera på ett tillfredsställande sätt (Fiske & Jenkins, 2011). Om man trots detta försöker närmare beskriva innebörden av begreppet skulle man kunna börja med begreppets ursprung. Ordet kommunikation kommer från latinets communicare vilket betyder något som görs gemensamt. Kommunikation som begrepp kan definieras som en överföring av
information (Nationalencyklopedin, 2000). Således kan kommunikation beskrivas som en överföring av information mellan två eller fler parter. Dock är begreppet mer komplext än så och en kortfattad definition fångar inte begreppets hela betydelse. För att tydligare ringa in begreppet, med dessa olika innebörder, finns olika modeller som beskriver kommunikation mer uttömmande. En kommunikationsmodell är en förenklad beskrivning av
kommunikationsprocessen vilken identifierar de olika element som är involverade i
kommunikationsprocessen samt relationen mellan dessa element (Dimbleby & Burton, 2002). Två exempel på kommunikationsmodeller är överföringsmodellen samt den dialogiska
modellen. Överföringsmodellen fokuserar på kommunikation som en transport av information mellan en sändare och en mottagare. I grunden ses kommunikation i överföringsmodellen som en linjär process där en sändare väljer en kanal via vilken
information skickas till en mottagare. Informationen som skickas via den valda kanalen kan på sin väg mellan sändare och mottagare störas av brus. Detta brus stör och/eller hindrar budskapet och kan vara externt, med vilket avses att bruset har sitt ursprung utanför sändare eller mottagare, eller internt, det vill säga bruset orsakas av någonting inom sändaren eller mottagaren. (Shannon & Weaver, 1998). Den dialogiska modellen fokuserar istället på kommunikation som en interaktion mellan personer där det genom kommunikationen skapas förståelse och mening (Baggens & Sandén, 2019). När kommunikation definierats ur ett omvårdnadsperspektiv, där relationen sjuksköterska-patient står i centrum, har även känslor lyfts fram – överförandet av känslor, erkännande av dessa känslor samt återkoppling som visar att känslorna tagits emot (Sheppard, 1993).
säkerställandet av god omvårdnad (McCabe, 2004). Exempelvis har forskning tydligt visat att det som av patienter upplevs som bra kommunikation leder till högre patienttillfredsställelse, högre patientdelaktighet och förbättrade hälsoresultat (Lloyd, Bor, & Noble, 2019). När sjuksköterskan istället saknar insikt i hur viktig en positiv sjuksköterska-patientrelation är för omvårdnaden kan det exempelvis leda till att sjuksköterskan inte hörsammar vilken
omvårdnad en patient önskar. Detta kan i sin tur leda till en negativ
sjuksköterska-patientrelation och därmed försämrad omvårdnad och patientupplevelse (McCabe, 2004). För sjuksköterskan är kommunikation således en central komponent i omvårdnadsarbetet. För att ytterligare understryka detta resonemang kan nämnas att forskning i USA har visat att dålig kommunikation är den huvudsakliga orsaken till allvarliga, oväntade patientskador (Ellison, 2015). Detta kommer i förlängningen att påtagligt belasta samhället i form av lidande och ekonomiska konsekvenser.
Sjuksköterskan inom hälso- och sjukvården möter många olika patienter och patientgrupper, alla med sina olika förutsättningar, förmågor och utmaningar. Bland dessa patienter och patientgrupper finns individer som är kommunikationssvaga och därmed, i mötet med
sjuksköterskan, kommer att kommunicera med vissa hinder vilket kommer att påverka utfallet av kommunikationen. Kommunikationssvaga patienter upplever kommunikation som
utmanande i olika sammanhang och situationer. De kan ha svårt att uttrycka sina önskemål, behov och synpunkter. Därtill kan de ha svårt att ta in den information som kommuniceras vid traditionell kommunikation med sjuksköterskan (Stans, Dalemans, Roentgen, Smeets, & Beurskens, 2018). Den bakomliggande etiologin i dessa fall är mångfacetterad; patienterna kan exempelvis vara kommunikationssvaga relaterat till skador i hjärnan vid till exempel stroke vilka orsakat afasi, dysartri och/eller talapraxi (Stans m.fl., 2018). Andra
En av sjuksköterskans kärnkompetenser är personcentrerad omvårdnad. Målet med personcentrerad omvårdnad är att bedriva vård där patienten sätts i centrum. Den värdemässiga grunden till begreppet utgörs av respekt för individen, individens rätt till självbestämmande, respekt och förståelse. Ett centralt begrepp inom den personcentrerade omvårdnaden är vara i relation med vilket avses de mellanmänskliga processer och relationer som stödjer utvecklandet av relationer som har terapeutisk nytta (McCance & McCormack, 2013). Kommunikation, från latinets communicare, något som görs gemensamt, är en mellanmänsklig process och således ett fenomen nära kopplat till begreppet vara i relation och följaktligen även nära kopplat till den personcentrerade omvårdnaden. Kommunikation är således starkt kopplat till sjuksköterskans kärnkompetens – personcentrerad vård.
Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient kan påverkas negativt av
kommunikationsbarriärer (Hurtig, Alper, & Berkowitz, 2018). Sjuksköterskans roll, i detta vittomfattande sammanhang och med personcentrerad omvårdnad som kärnkompetens, är att minimera de negativa konsekvenserna av existerande kommunikationsbarriärer genom att använda de metoder som ger bäst förutsättningar för god kommunikation i den givna situationen samt ger bäst grogrund för en god sjuksköterska-patientrelation och för att långsiktigt främja hälsa och förebygga ohälsa. Detta område kommer att studeras i denna uppsats.
Teoretisk referensram
Som teoretisk referensram till denna uppsats kommer Josephine G. Paterson och Loretta T. Zderads Humanistic Nursing Theory att användas. Ett av denna omvårdnadsteoris
medvetenhet om sina egna erfarenheter. Den intersubjektiva verkligheten upplevs i det som Paterson och Zderad kallar ”the between” – det som är emellan. Den intersubjektiva
verkligheten kan förstås som relationen subjekt-till-subjekt (O´Connor, 1993).
Humanistic Nursing Theory definierar omvårdnad som en levd erfarenhet människor emellan.
Omvårdnad ses som en relation där patient och sjuksköterska är engagerade i en dialog. Paterson och Zderad använder begreppet dialog ur ett existentiellt perspektiv och som en specifik form av intersubjektiv relation, en relation där interaktionen syftar till att stärka välmående och existentiell utveckling. Vidare förtydligar Paterson och Zderad termen som att den kan förstås som att en person ser den andra personen som en unik individ och därmed ingår en relation med denna. Omvårdnad kan därmed ses som ett dialogiskt läge av varande i en intersubjektiv situation (Paterson & Zderad, 1988). Med sitt primära fokus på relationen mellan sjuksköterska och patient ligger styrkan i Humanistic Nursing Theory inom de två metaparadigmen människa och omvårdnad.
Paterson och Zderads Humanistic Nursing Theory har i den kliniska verksamheten
exempelvis implementerats inom palliativ omvårdnad. Med sitt fokus på relationen och det existentiella, och Paterson och Zderads tilltro till att människor har en inneboende kapacitet att välja hur de reagerar på de olika situationer de ställs inför, har teorin anammats av vissa verksamma inom detta ämnesområde (Wu & Volker, 2012).
Med teorins fokus på dialogen, relationen och det intersubjektiva bilder Humanistic Nursing
Theory en stadig stomme till detta uppsatsarbete.
Problemformulering
Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient kan i många fall påverkas negativt av kommunikationsbarriärer. Med kommunikationsbarriärer avses hinder för kommunikation, exempelvis patofysiologiska hinder i form av afasi, dysartri och/eller talapraxi men även språkliga hinder i form av fackspråksanvändning eller kunskaper i det svenska språket samt generella hinder såsom tidsbegränsningar. Sjuksköterskan ansvarar för att, trots möjliga kommunikationsbarriärer, etablera och upprätthålla en god kommunikation mellan
Syfte
Syftet var att undersöka hur sjuksköterskan upplever kommunikationen mellan patienter inom somatisk vård och sjuksköterskan då det föreligger kommunikationsbarriärer samt
sjuksköterskans erfarenheter av metoder för att överbrygga kommunikationsbarriärer.
Frågeställningar
• Vilka kommunikationsbarriärer påverkade sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen med patienten och hur upplevdes dessa av sjuksköterskan? • Vilka åtgärder och/eller metoder för att överbrygga kommunikationsbarriärer har
sjuksköterskor erfarenhet av?
METOD
Design
En deskriptiv design är lämplig inom omvårdnadsforskning när syftet är identifiera, beskriva, utforska eller att förklara ett fenomen (Polit & Beck, 2012). En kvalitativ ansats anses vara lämplig då frågeställningen är att undersöka patienters upplevelser i en vårdsituation
(Forsberg & Wengström, 2010). Eftersom syftet var att undersöka en upplevelse ansågs den kvalitativa ansatsen lämplig då kvantitativ forskning inte behandlar denna typ av fördjupande beskrivning. Då syftet med denna uppsats var att identifiera, jämföra och utvärdera befintlig forskning inom området tillämpades litteraturstudie som metod för detta arbete. Enligt Forsberg & Wengström (2010) innebär en litteraturstudie att det genomförs en sökning, kritisk granskning samt sammanställning av litteraturen inom valt ämne.
Sökstrategi
Sökning skedde i vetenskapliga databaser tillgängliga via Uppsala Universitet som omfattas av PubMed, CINAHL samt PsycInfo. Eftersom en litteraturstudie endast bör avhandla vetenskapliga tidskriftsartiklar samt liknande vetenskapliga rapporter (Forsberg &
Wengström, 2010). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) förespråkar att inkludera minst tre databaser för att uppnå tillräcklig datamättnad inom ramen för denna design (SBU, 2020). För att precisera, bredda och begränsa sökningens utfall tillämpades MeSH-termer (Medical Subject Headings) i söksträngen i kombination med booleska
databassökningar genom att indexera och katalogisera söktermer. Sökningar med en
indexerad MeSH-term medför ett större antal sökresultat. Booleska operatorer är exempel på logiska operatorer som kan användas för sökningar i databaser. De tre vanligaste operatorerna är AND, OR och NOT. En sökning med operatorn AND besvarar en sökning med att enbart inkludera resultat där båda termer förekommer. Sökningar med operatorn OR genererar ett sökresultat där antingen den ena eller den andra termen återfinns. Den sista operatorn NOT exkluderar en term från ett sökresultat (Forsberg & Wengström, 2010; Polit & Beck, 2012; SBU, 2020).
Följande kriterier följer SBU:s handboks rekommendationer om avgränsning för kvalitativa studier (SBU, 2020).
Inklusionskriterier: Alla referee-granskade kvalitativa originalartiklar inom definierad söksträng. Publicerade efter år 2012. Studierna ska vara författade på engelska. Tillgång till fulltext genom open access eller universitetsbiblioteket.
Exklusionskriterier: Studier utan diskussion kring etiska resonemang, alternativt saknar etiskt tillstånd. Studier som inte svarar till litteraturöversiktens syfte. Låg vetenskaplig kvalité på studien. Studier med populationer som ej är relevanta för grundutbildade sjuksköterskor, exempelvis patienter på intensivvårdsavdelning.
Sökprocessen dokumenteras noggrant för att eftersträva transparens samt vidare stärka den vetenskapliga kvalitén på arbetet (SBU, 2020).
För en sammanställning av sökningar, se Bilaga 2, Tabell 1. Bearbetning och analys
En överskådlig inledande granskning av titlarna från sökresultaten låg till grund för vilka artiklar som valdes ut för närmare analys. De utvalda artiklarna granskades sedan för att bedöma om dessa kunde besvara syftet. Både inklusionskriterier och exklusionskriterier tillämpades på denna överblick för vidare bedömning av vilka artiklar som skulle kvalitetsgranskas.
Kvalitetsanalys
etablerade metoderna för kvalitetsgranskning av kvalitativa studier (SBU, 2020). Se bilaga 2, tabell 1
Resultatanalys
Resultatanalysen utfördes enligt Forsberg & Wengströms (2010) analysmetod där författarna lyfter ut delar av resultat relevanta för studiens syfte. Följande resultat har sedan
kategoriserats i teman och kategorier. Resultatanalysen presenterades i form av en tabell, se bilaga 3, tabell 2. och resultatet sammanfattades sedan i löpande text med målet att skapa en total syntes av resultatet utifrån syfte och frågeställningar (Forsberg & Wengström, 2010). Forskningsetiska överväganden
Av samtliga artiklar som låg till grund för resultatet av detta arbete krävdes en diskussion kring etiska resonemang, alternativt innehav av ett etiskt tillstånd i enighet med Lag (SFS 2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor eller motsvarande lagstiftning (Polit & Beck, 2012).
Under arbetets genomförande förväntas att inga personliga värderingar eller förförståelse har betydelse för urvalet av artiklar som inkluderas i det slutgiltiga resultatet. De resultat som framkommit genom den redovisade sökstrategin och den efterföljande analysen presenteras objektivt, samt inga relevanta resultat har exkluderats. Den egna förförståelsen för området förväntas att inte påverka objektiviteten för resultatet av denna litteraturstudie (Forsberg & Wengström, 2010; Polit & Beck, 2012).
RESULTAT
Resultatet baserade sig på tio kvalitativa originalartiklar. Urvalet i respektive originalartikel varierade från sex sjuksköterskor och upp till 57 sjuksköterskor från Storbritanien, USA, Ghana, Australien, Singapore, Iran, Irland och Turkiet. För en översiktligt presentation av samtliga inkluderade originalartiklar se bilaga 3, tabell 2. I resultatanalysen identifierades två teman: Kommunikationsbarriärer samt Åtgärder och/eller metoder att överbrygga
Kommunikationsbarriärer Sjuksköterska-patient relation Patientens inställning Sjuksköterskans inställning Viljan att kommunicera Yttre bariärrer Tidsbarriärer Resursbrister Miljön Arbetsmiljö Vårdmiljö Interpersonella barriärer Anhöriga Språkbarriärer Inre barriärer Sjukdoms och smärta Religion & kultur Kunskap Kommunikationsbarriärer Kommunikationsbarriärer
Vilka kommunikationsbarriärer påverkade sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen med patienten och hur upplevdes dessa av sjuksköterskans?
Figur 1. Tematisk översikt av kommunikationsbarriärer
Sjuksköterska-patient relation
Sjuksköterskor uppgav att de i vissa situationer upplevde att patienter uppvisade en inställning till sjuksköterskan och dennes yrkesutövning som negativt påverkade kommunikationen. Sjuksköterskorna från en studie noterade att patienterna inte accepterade sjuksköterskornas kunskap inom medicin och höll tillbaka på information när de kommunicerade med
sjuksköterskan, information som patienterna endast förmedlade direkt till doktorerna. Detta upplevdes av sjuksköterskorna som en barriär för kommunikation (Tay, Ang, & Hegney, 2012). På motsvarande vis upplevdes att det uppstod en kommunikationsbarriär när sjuksköterskan uppvisade en inställning där denne inte visade patienten uppmärksamhet, tålamod eller när sjuksköterskan upplevdes vara sträng. Detta fick till följd att patienten inte ville kommunicera med sjuksköterskan (Shafipour, Mohammad, & Ahmadi, 2014).
Missnöjdhet med omvårdnaden var något som vissa sjuksköterskor ansåg var den dominerade barriären mot effektiv kommunikation (Amoah m.fl., 2019). Denna missnöjdhet från
patientens sida upplevdes av vissa sjuksköterskor som en medveten inställning vilken patienter intog, inte för att de var missnöjda med omvårdnaden utan som en metod för att skynda på den omvårdnad de önskade få ombesörjd (Tay m.fl., 2012).
Ytterligare en upplevelse av hur patientens inställning kunde påverka kommunikationen som beskrevs av sjuksköterskor var hur patienter, som varit länge på sjukhuset och därmed blivit insatta i omvårdnaden samt patienter med hög bildningsnivå, ansåg sig veta mer om
omvårdnadsåtgärder än sjuksköterskan och följaktligen inte lyssnade ordentligt när
sjuksköterskan försökte kommunicera (Amoah m.fl., 2019). Vidare beskrevs i en studie hur vissa yngre patienter hade inställningen att de förstod allt som kommunicerades till dom av sjuksköterskan medan sjuksköterskan uppfattade det som att patienten inte förstod
kommunikationen (Amoah m.fl., 2019). Både dessa exempel illustrerar hur patientens inställning av sjuksköterskan uppfattas som en kommunikationsbarriär.
förmodat kommunikationsbarriärer då sjuksköterskan på förhand utgår från att patienten inte kommer att intellektuellt förstå vad som kommuniceras (Hemsley, Balandin, & Worrall, 2012).
Vidare identifierades sjuksköterskans inställning till patienten som medmänniska och dennes värde som person som en påverkande faktor avseende kommunikation. En sjuksköterska noterade hur vissa sjuksköterskor saknade denna inställning och saknade respekt för patienten på så sätt att de behandlade patienten som någon som enbart skulle utsättas för vissa
procedurer och därför inte tog sig tid för kommunikation (Hemsley m.fl., 2012). I motsats till denna upplevelse står den där det beskrivs hur sjuksköterskans vilja att kommunicera i vissa situationer framstod som en påtaglig drivkraft och som en avgörande faktor i att
kommunikation genomfördes trots barriärer. Denna drivkraft till trots angav erfarna sjuksköterskor verksamma inom pediatrisk palliativvård/vård i livets slutskede att de upplevde inre, emotionella barriärer i form av rädsla och osäkerhet kring att säga de rätta sakerna (Montgomery, Sawin, & Hendricks-Ferguson, 2017).
Sjuksköterskors inställning till det ämne som skulle kommuniceras upplevdes även i vissa fall hindra kommunikationen. Sådana situationer som beskrevs var då sjuksköterskan upplevde sig vara oförmögen att svara på patientens frågor eller då något pessimistiskt besked skulle kommuniceras. Även sjuksköterskans inställning till kategorier som död och sexualitet upplevdes hindra kommunikation mellan sjuksköterska och patient (Tay m.fl., 2012). Samtidigt upplevde sjuksköterskorna att avsaknad av vilja att kommunicera resulterade i försämrad kommunikation (Shafipour m.fl., 2014). I en studie uppgav sjuksköterskor hur deras vilja att kommunicera påverkades negativt av de kommunikationssvårigheter de upplevde i arbete. Kommunikationsbarriärer ledde till utmattning och en sviktande
självkänsla vilket i sin tur urholkade deras vilja att kommunicera (Citak, Toruner, & Gunes, 2013).
Sjuksköterskans inställning, patientens inställning och parternas vilja att kommunicera illustrerar hur relationen mellan sjuksköterska och patient påtagligt påverkar
Yttre barriärer
Tid som en barriär för kommunikation var något som sjuksköterskor upplevde inverkade på mötet med alla patienter, såväl de patienter som var obehindrade i sin kommunikation som de som hade komplicerade kommunikationsbehov. Även om tidsbegränsningar hindrade
kommunikation med alla patientgrupper ansåg tillfrågade sjuksköterskor att det hade större negativ effekt på kommunikation med patienter med komplicerade kommunikationsbehov då begränsningar i tid även hindrade sjuksköterskor från att lägga den extra tid på
kommunikation med denna patientgrupp som de ansåg krävs (Hemsley m.fl., 2012).
Resursbrist är en annan form av tidsbrist, eller ett annat sätt att uttrycka tidsbrist, och detta var något som upplevdes av vissa respondenter. Exempelvis uppgavs bristen på tillgängliga sjuksköterskor vara en barriär för effektiv kommunikation då man upplevde att detta hindrade sjuksköterskor från att kommunicera med patienter alternativt kommunicera på ett ineffektivt sätt (Amoah m.fl., 2019; Shafipour m.fl., 2014).
Sjuksköterskor som kommunicerade med patienter med annat modersmål upplevde att när de inte hade tillgång till tolkar alternativt bristande kunskap om hur man använder sig av tolkar så uppstod det en kommunikationsbarriär. Sjuksköterskorna upplevde att när patienterna inte lämnade förhandsbesked om behovet av en tolk så uppstod en kommunikationsbarriär. Även bristande rutiner angående hur man kontaktar tolkar uppgavs vara en barriär. Vidare
identifierades kostnaden av tolkning som en barriär (Pendergrass, Nemeth, Newman, Jenkins, & Jones, 2017). Dessa upplevelser kan alla sägas vara uttryck för kommunikationsbarriärer i form av resursbrister.
Upplevda brister i arbetsmiljön kan sägas vara ytterligare en form av resursbrist och kategorier som relaterar till arbetsmiljön och dess påverkan på kommunikationen har identifierats. En framträdande barriär för effektiv kommunikation upplevdes av sjuksköterskorna att vara missnöje med arbetet. Sjuksköterskorna upplevde att
arbetsbelastningen, den stressiga arbetsmiljön och bristen på yrkesskickliga sjuksköterskor dessutom leder till missnöje med sitt arbete och vidare till försämrad kommunikation med patienterna (Shafipour m.fl., 2014).
När sjukhusledningen och verksamhetscheferna inte uppmuntrade sjuksköterskorna att arbeta med holistisk omvårdnad alternativt när sjuksköterskorna enbart fokuserade på
försiktiga med sina ord och formuleringar för att upprätthålla sjukhusets image, vilket orsakar ytterligare en kommunikationsbarriär mellan sjuksköterska och patient (Tay m.fl., 2012). Sjuksköterskorna upplevde att patienternas anpassning till en ny vårdmiljö hindrade
patienterna från att kommunicera effektivt. Sjuksköterskorna uppfattade även höga ljudnivåer som en barriär för effektiv kommunikation och en fysisk miljö som överlag inte befrämjade kommunikation sågs som en kommunikationsbarriär (Amoah m.fl., 2019).
Tidsbarriärer, resursbrister och miljön utgör de yttre barriärer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten.
Interpersonella barriärer
Sjuksköterskor upplevde att anhörigas inställning, beteende och uppförande på olika sätt kunde bidra till uppkomst av kommunikationsbarriär. Bland annat skedde detta då anhöriga negativt påverkade sjuksköterskornas förmåga att kommunicera effektivt med sina patienter genom att störa sjuksköterskan i sitt arbete eller genom att delta i konversationer mellan sjuksköterska och patient (Amoah m.fl., 2019; Shafipour m.fl., 2014). Ett annat exempel var då konflikter uppstod mellan sjuksköterskan och anhöriga vilket resulterade i försämrad kommunikation (Citak m.fl., 2013). Sjuksköterskorna identifierade även en barriär för kommunikation när anhöriga distraherar sjuksköterskan från att samtala med patienten (Coleman & Angosta, 2017).
Språkbarriärerna som beskrivs i de undersökta studierna var sådana kommunikationsbarriärer som uppstår då de kommunicerande personerna inte har samma modersmål samt då den ena parten har talsvårigheter vilka leder till att denne använder teckenspråk för att kommunicera. Ett antal studier identifierade att språkbarriärer mellan patient och sjuksköterska upplevdes av sjuksköterskorna vara ett hinder för effektiv kommunikation (Ali & Watson, 2018; Amoah m.fl., 2019; Coleman & Angosta, 2017; McCarthy m.fl., 2013; Pendergrass m.fl., 2017; Shafipour m.fl., 2014; Tay m.fl., 2012). Språkbarriärer i form av att sjuksköterska och patient hade olika modersmål uppgavs i flera studier vara en kommunikationsbarriär. I dessa
situationer upplevdes kommunikationen av sjuksköterskan som ansträngd och begränsad (McCarthy m.fl., 2013). Den språkliga kommunikationsbarriären kunde vidare upplevas som ett hinder i skapandet av en sjuksköterska-patient relation (Amoah m.fl., 2019).
kommunikationsbarriärer återkom anhöriga som en potentiellt kommunikationsbarriär i situationer där anhöriga användes som informella tolkar. I dessa situationer upplevde sjuksköterskorna att informationen stundtals inte överfördes till patienten i helhet. De informella tolkarna valde ibland att utelämna information, alternativt så besatt tolkarna inte tillräcklig kunskap, vilket skapade en barriär för effektiv kommunikation (Ali & Watson, 2018; McCarthy, Cassidy, Graham, & Tuohy, 2013).
Språkbarriärer upplevdes som den huvudsakliga kommunikationsbarriären av sjuksköterskor som vårdade döva patienter. Detta beskrevs bero på att sjuksköterskorna inte kände att de behärskade teckenspråk eller endast hade rudimentära kunskaper i teckenspråk.
Sjuksköterskor upplevde en oro inför denna bristande kommunikation och uttryckte farhågor att det kunde hindra god omvårdnad (Pendergrass m.fl., 2017).
Interpersonella barriärer visade sig vara konsekvenser av språkliga skillnader mellan parterna samt när kommunikationen medlades via en tredje part, anhöriga.
Inre barriärer
Patientens sjukdomstillstånd upplevdes av sjuksköterskorna som något som kunde påverka kommunikationen. Sjuksköterskorna identifierade försämrad kommunikation hos patienter inom cancervården vid tre specifika sjukdomsstadier, det initiala stadiet vid diagnos,
ytterligare vid eventuellt återfall och slutligen vid övergången till palliativ vård (Citak m.fl., 2013; Tay m.fl., 2012). Vidare upplevde sjuksköterskor att kommunikationen försämrades när patienterna var påverkade av smärta. I dessa fall kunde smärtan vara en så pass påtaglig barriär att sjuksköterskorna upplevde att patienterna inte ville kommunicera alls och om kommunikation trots detta inleddes från sjuksköterskans sida så reagerade patienten endast med ilska (Amoah m.fl., 2019). Smärtan var även en barriär för användningen av tolkar (Ali & Watson, 2018).
möjligheterna till kommunikation då vissa patienter inte önskade bli vårdade av det motsatta könet (Amoah m.fl., 2019). Därtill upplevde sjuksköterskor att patienters och närståendes religiösa tro hindrade kommunikationen och följaktligen patientens omvårdnad genom att den religiösa tron hindrade mottaglighet för medicinsk information och planering, exempelvis då patient och närstående inte ville bland sig i Guds plan (Montgomery m.fl., 2017).
Kunskapsbrist hos sjuksköterskor upplevdes påverka kommunikationen negativt vilket beskrevs i flera studier. Denna kunskapsbrist avsåg dels kunskap inom kommunikation som tema dels kunskap inom det tema som kommunicerades. Sjuksköterskorna upplevde att otillräcklig kunskap i kommunikation var en kommunikationsbarriär (Amoah m.fl., 2019). I vissa specifika situationer, såsom vid kritiska perioder under vård vid livets slutskede, beskrev sjuksköterskor att de, trots hög erfarenhetsnivå, inte kunde hitta de rätta orden och inte kände sig trygga i sin kommunikationskompetens (Citak m.fl., 2013; Montgomery m.fl., 2017). Vidare beskrevs hur den begränsade tiden med patienten gjorde det svårt för dessa
sjuksköterskor att behålla den kommunikationskompetens de hade (Montgomery m.fl., 2017). Jämfört med kunskapsbrist hos sjuksköterskan förkom inte kunskapsbrist hos patienten lika ofta i resultatet. Dock upplevdes, enligt sjuksköterskor i en studie, kunskapsnivån hos patienterna påverka kommunikationen negativt. I detta fall upplevdes den uppkomna kommunikationsbarriären ha uppstått då patientens kunskapsnivå förändrats till det sämre i samband med åldersrelaterade kognitiva försämringar (Amoah m.fl., 2019).
Förutom sjuksköterskors egna kunskapsbrister samt kunskapsnivån hos patienter upplevde sjuksköterskor att i de fall då tolkar inte besatt tillräcklig kunskap om medicinskt fackspråk förelåg det en risk för att missförstånd kunde uppstå. Problemet uppmärksammades både vid nyttjandet av informella såväl som vid auktoriserade tolkar (Ali & Watson, 2018; McCarthy m.fl., 2013). Vidare ansåg sjuksköterskorna att de saknade kunskap i hur man effektivt använder sig av en tolk (McCarthy m.fl., 2013).
Åtgärder och/eller metoder att överbrygga kommunikationsbarriärer
Åtgärder och/eller metoder att överbrygga kommunikationsbarriärer Vilka åtgärder och/eller metoder för att överbrygga kommunikationsbarriärer har sjuksköterskorna erfarenhet av?
Figur 2. Tematisk översikt av metoder och åtgärder
Inom temat Åtgärder och/eller metoder att överbrygga kommunikationsbarriärer tog studierna bland annat upp sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera via tolk. Den tolkande personen kunde vara både en formell tolk eller en informell tolk, exempelvis en närstående (McCarthy m.fl., 2013). Närstående används ibland som en metod att ta sig förbi kommunikationsbarriärer utan att där förelåg ett behov av tolk. I dessa fall var den närstående den samtalspartner som sjuksköterskan föredrog att kommunicera med då patienten var hindrad i sin kommunikation av andra skäl än olika modersmål. Att kommunicera via närstående sågs i dessa fall inte av alla som positivt och det skäl som lyftes fram var att sjuksköterskor som föredrog att kommunicera via närstående försenade
informationsinsamling och omvårdnad relaterad till patienten (Hemsley m.fl., 2012).
Åtgärder och/eller metoder att överbrygga
kommunikations-barriärer
Att spendera tid på kommunikation
Att använda tolk
Precis som att kommunicera via närstående kan användandet av tolk vara en metod att överbrygga en kommunikationsbarriär. Sjuksköterskor som vårdade döva patienter upplevde att användandet av tolk var något som bidrog till en förbättrad kommunikation över den befintliga kommunikationsbarriären. Dessa sjuksköterskor föredrog användandet av tolk framför andra strategier gentemot denna patientgrupp, såsom att försöka läsa patientens läppar eller att skriva ner kommunikationen på papper (Pendergrass m.fl., 2017).
I andra situationer framställdes dock alternativa metoder för kommunikation, såsom att skriva ner kommunikationen, som något positivt. Sjuksköterskorna beskrev i dessa fall olika kreativa strategier för att förenkla och underlätta kommunikationen. Återkommande strategier
sjuksköterskorna tillämpade var exempelvis att gestikulera, förenkla språket och att skriva på lappar (McCarthy m.fl., 2013; Pendergrass m.fl., 2017).
Att spendera mera tid på att kommunicera identifierades i en studie som en främjande åtgärd för effektiv kommunikation. Sjuksköterskorna uppmärksammade att det inte är en garanti för effektiv kommunikation, samtidigt upplevde sjuksköterskorna att interaktionerna med
patienterna var positiva när de hade möjlighet att spendera mer tid på kommunikationen. När sjuksköterskorna tog sig tid för att kommunicera märkte de att kommunikationen blev lättare under en längre tid, i takt med att sjuksköterskorna bekantade sig med sina patienter. Vidare ansåg sjuksköterskorna i denna studie att insikten och tilltron till värdet av det som
kommunicerades bidrog till att man tog sig mer tid för kommunikationen (Hemsley m.fl., 2012). Värdet och nyttan i att ta sig tid för kommunikation, trots att det föreligger
kommunikationsbarriär i form av tidsbrist, underströks i en annan studie. I denna studie beskrev respondenten hur hen hade tagit tillfället i akt då en liten tidsmässig möjlighet för kommunikation uppstod och kommunicerat med patient och närstående. Respondenten beskrev vidare hur detta fått avgörande betydelse för patientens vård (Montgomery m.fl., 2017).
DISKUSSION
Under resultatanalysen identifierades två teman: Kommunikationsbarriärer samt Åtgärder och/eller metoder att överbrygga kommunikationsbarriärer. Inom temat
Kommunikationsbarriärer identifierades fem övergripande kategorier som belyser vilka kommunikationsbarriärer sjuksköterskorna upplevde; sjuksköterska-patient relation, miljön, yttre barriärer, interpersonella barriärer och inre barriärer. Inom temat Åtgärder och/eller metoder att överbrygga kommunikationsbarriärer identifierades fem kategorier; att spendera tid på kommunikation, att använda tolk, att kommunicera via närstående, kunskap och utveckling samt kommunikativa strategier såsom att gestikulera, förenkla språket eller att skriva på lappar.
Resultatdiskussion
Sjuksköterska-patient relation
Relationen mellan sjuksköterska och patient är en central del i omvårdnadsarbetet och av avgörande betydelse för patienttillfredsställelse och hälsoresultat (McCabe, 2004). Tidigare forskning har visat att patienter ser relationen till sjuksköterskan som viktig för upplevd patienttillfredsställelse (Prip m.fl., 2018; Rchaidia, Dierckx de Casterlé, De Blaeser, & Gastmans, 2009). Sjuksköterska-patientrelationen skapas till övervägande del genom kommunikation (Fleischer m.fl., 2009), något som bekräftats i studier där patienter betonat den relationella aspekten av kommunikation (Prip m.fl., 2018). På samhällsnivå är
kommunikationen mellan sjuksköterska och patient av påtaglig betydelse. Forskning har visat att icke-fungerande kommunikation är en huvudsaklig bakomliggande orsak till allvarliga, oväntade patientskador och att dessa skador kan leda till livslångt lidande för patient och närstående samt till ökade kostnader för samhället (Ellison, 2015). Därav följer att det finns en påtaglig relevans i att undersöka vad som i kommunikationen uppfattas som en barriär mot positiv kommunikation samt utvecklandet av relationen mellan sjuksköterska och därmed stärkandet av upplevd patienttillfredsställelse och hälsoresultat.
I de studier som analyserats framkom flera faktorer som upplevdes påverka relationen mellan sjuksköterska och patient negativt och därmed av respondenterna upplevdes som
kommunikationshandling, i dessa fall patienten, inte tar emot informationen, vad än den bakomliggande orsaken är, så misslyckas kommunikationen. Kommunikationens innehåll kan, medvetet eller omedvetet, blockeras av mottagaren av flera orsaker såsom exempelvis deras attityd, inställning och värderingar (Dimbleby & Burton, 2002).
I resultatet ovan framkom även att sjuksköterskans inställning påverkade kommunikationen. Ett flertal orsaker identifierades med det gemensamma att någon faktor inneboende hos sjuksköterskan negativt påverkade kommunikationen mellan sjuksköterska och patient och därmed även deras relation. Då man resonerar utifrån Paterson och Zderad (1988) och deras omvårdnadsteoris existentiella fokus på individens möjligheter att välja blir det tydligt att sjuksköterskor bör kunna vara medvetna om deras möjlighet att kunna välja att inta en inställning där man i högre grad väljer en kommunikationsstrategi där relationen mellan sjuksköterska och patient stärks. Sjuksköterskan utför sitt arbete i en praktisk verklighet där sjuksköterskan som individ bär med sig sin historia och sin bakgrund men individen är inte enbart sin historia utan även det som hen, genom sina framtida val, kan bli. Och ett val är en respons till en situation (Paterson & Zderad, 1988). I den situation som sjuksköterskan befinner sig i då hen står inför att kommunicera med en patient har sjuksköterskan ett val och hen har därmed möjligheten att påverka hur situation kommer att utvecklas.
Denna betoning av sjuksköterskans valmöjlighet kan även knytas till den makt som sjuksköterskan har i form av sin yrkesroll. Denna maktsituation har i tidigare forskning analyserats och det har bland annat visat sig att patienter antar en passiv roll där de ger upp sin makt och lägger den i händerna på hälso- och sjukvårdspersonal (Shattell, 2004). Andra studier har dock visat att patienter använder förhandlingsstrategier för att behålla en del av sin makt, dock utan att bli jämställda med personalen (Shattell, 2004).
autonomi (International Council of Nurses, 2014), välja att kommunicera på ett sätt som stärker sjuksköterska-patient relationen snarare än att använda sin makt på ett sådant sätt att den försvagar relationen. Samtidigt visar resultaten på att patientens inställning även påverkar upplevelsen av kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Här spelar individuella, miljömässiga och kulturella dimensioner alla en roll i hur kommunikation och relationen kommer att upplevas av sjuksköterskan och sjuksköterskans hantering av detta kommer att vara avgörande för hur kommunikationen utvecklas.
Yttre barriärer
Kommunikationsbarriärer i form av tids – och resursbrist identifierades av respondenter i flera studier (Amoah m.fl., 2019; Hemsley m.fl., 2012; Pendergrass m.fl., 2017; Shafipour m.fl., 2014). De upplevda kommunikationsbarriärerna inom kategorin miljö var dels
konkreta/fysiska, dels psykologiska (Amoah m.fl., 2019; Shafipour m.fl., 2014; Tay m.fl., 2012). Trots olikartade specifika bakomliggande faktorer kan den övergripande orsaken påstås vara gemensam – otillräcklig tid för kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Paterson och Zderad (1988) beskriver humanistisk omvårdnad som ett fenomen där möts individer i en intersubjektiv transaktion. Fenomenet omvårdnad är en dialog. De som deltar i dialogen är båda präglade av tid – mätbar tid men även upplevd tid. Med den upplevda tiden avses hur individen själv uppfattar tiden och i detta sammanhang relaterat till den upplevda tiden kopplat till omvårdnaden. Paterson och Zderad (1988) skriver vidare att när
omvårdnadskommunikation är genuint intersubjektiv uppstår en slags synkronicitet vilket blir märkbart i sjuksköterskans varande med öppenhet tillgänglighet och närvaro med patienten. Synkroniciteten antyder att sjuksköterska och patient delar inte bara mätbar tid utan även upplevd tid. Om sjuksköterskans inre klocka, på grund av exempelvis stress, går betydligt snabbare än patientens – om sjuksköterskans upplevda tid inte alls stämmer överens med patientens – kommer detta inverka negativt på omvårdnaden då någon synkronicitet inte kommer att uppstå och därmed, följaktligen, ingen genuin omvårdnadsdialog.
Interpersonella barriärer
I denna kategori togs anhöriga och språkhinder upp som kommunikationsbarriärer. Anhöriga kan, enligt Shannon och Weaver (1998), definieras som ett externt brus medan språkhinder kan definieras som interna brus. Både det externa och det interna bruset stör i detta
sammanhang kommunikationen mellan sjuksköterska och patient och därmed också
relationen dem emellan. Ett centralt begrepp inom den personcentrerade omvårdnaden är vara
i relation med vilket avses de mellanmänskliga processer och relationer som stödjer
utvecklandet av relationer som har terapeutisk nytta (McCance & McCormack, 2013). När det uppstår hinder måste sjuksköterskan navigera runt dessa för att jobba mot en patientcentrerad omvårdnad. Ett första steg i att finna vägar runt kommunikationsbarriärer är att identifiera hindren och hur de uppfattas och upplevs av sjuksköterskan.
Enligt Paterson och Zderad (1988) påverkas dialogen mellan sjuksköterska och patient av dessas övriga mellanmänskliga förhållanden. Vidare beskriver de hur sjuksköterskan, för att på djupet existera i det intersubjektiva med patienten, så måste sjuksköterskan uppleva patients omgivning tillsammans med denne.
Inre barriärer
I sjuksköterskans roll ingår att kommunicera med patienter på ett sådant sätt så att patienten kan ta till sig den information som kommuniceras. Tidigare forskning har visat på vikten av att vårdpersonal besitter kompetens och kunskap inom kommunikation (Prip m.fl., 2018). Sjuksköterskans utmaning består i att kommunicera denna ibland komplexa information till en mångfacetterad patientgrupp och för att lyckas måste därför kommunikationen
individanpassas (Parnell, 2015). Som beskrivits i detta avsnitt upplever sjuksköterskor olika inre barriärer som står i vägen för detta mål. Patientens sjukdomstillstånd och relaterade sinnestillstånd upplevdes hindra kommunikationen. Andra bakomliggande faktorer som av respondenterna upplevdes som kommunikationsbarriärer var patienternas religiösa och kulturella bakgrund samt olika nivåer av kunskapsbrist hos både sjuksköterskor och patienter (Ali & Watson, 2018; Amoah m.fl., 2019; Citak m.fl., 2013; Montgomery m.fl., 2017; Shafipour m.fl., 2014; Tay m.fl., 2012). Resultatet ligger i linje med tidigare forskning (Alshammari, Duff, & Guilhermino, 2019). Resultatet visar tydligt på några av de utmaningar sjuksköterskan står inför för att lyckas kommunicera effektiv med patienten; sjuksköterskan måste i varje kommunikativt möte anpassa kommunikationen utifrån individuellt
förutsättningar (Ellison, 2015). En patient-centrerad omvårdnad är således centralt för att kommunikationen ska nå ett positivt resultat, särskilt då de kommunikationsbarriärer som nämnts påverkar kommunikationen, då detta hjälper sjuksköterskan att inta en individuellt anpassad och avvägd hållning till kommunikationen med den enskilde patienten (Parnell, 2015).
Åtgärder och/eller metoder att överbrygga kommunikationsbarriärer
Sjuksköterskor beskrev hur de i vissa situationer tog sig mer tid med patienten som en metod att navigera förbi kommunikationsbarriärer (Hemsley m.fl., 2012; Montgomery m.fl., 2017). I dessa studier beskrev respondenterna att de upplevde i huvudsak positiva effekter av
användandet av denna strategi men det faktum att sjuksköterskor upplevt brist på tid med patienten som ett påtagligt hinder för kommunikation (Amoah m.fl., 2019; Hemsley m.fl., 2012; Pendergrass m.fl., 2017; Shafipour m.fl., 2014) visar på svårigheten av att använda denna strategi. Om tids- och resursbrist är ett faktum i den praktiska verksamheten så kommer det att vara en stor utmaning för sjuksköterskan att spendera mera tid hos patienten som en metod att överbrygga kommunikationsbarriärer.
Kunskap och utveckling med exempelvis vidareutbildning för att bygga på personalens kompetens inom kommunikation har uppgetts av respondenter som en möjlig åtgärd för att överbrygga kommunikationsbarriärer (Citak m.fl., 2013). Sjuksköterskeutbildningen är en avgörande faktor för effektiv kommunikation (Fleischer m.fl., 2009). Tidigare forskning har visat att vidareutbildning kan leda till förbättrad kommunikation då det föreligger
kommunikationsbarriärer men har även visat på utmaningen i att hitta rätt form av utbildning i en given situation. Att genomföra kompetensutveckling genom att ge personal skriftligt material ger inte lika stor positiv effekt som lärarledd, praktisk undervisning (Machiels, Metzelthin, Hamers, & Zwakhalen, 2017). Således är det viktigt att analysera situationen med målet att identifiera bästa utbildningsmetod innan en insats genomförs.
Sjuksköterskorna upplevde användningen av tolkar som ett framgångsrikt sätt att kommunicera över språkbarriärer, samtidigt som sjuksköterskorna identifierade stora utmaningar med att använda tolkar. Tidigare forskning har visat att liknande resursbrister såsom tillgängligheten av tolkar och ökad arbetsbelastning utgör hinder för effektiv
Att kommunicera via närstående var en metod som uppgavs användas i vissa situationer men som upplevdes av vissa som mer positivt och av andra som mer negativt (Hemsley m.fl., 2012). Relationen mellan sjuksköterska och patient och den kommunikation som sker dem emellan utvecklas och utförs inte i ett vakuum (Paterson & Zderad, 1988). Tvärtom sker dessa moment i och påverkas av den komplexa, kaotiska och tidvis konfliktfyllda omgivning vilken är livet självt (O´Connor, 1993). Således färgas och påverkas kommunikationen mellan patient och sjuksköterska alltid av patientens övriga interpersonella relationer. I sin
omvårdnad bör sjuksköterskan vara öppen för att patienten lever och existerar med en mängd olika relationer (Paterson & Zderad, 1988). Medveten om detta och med en insikt i patientens relationer och hur dessa påverkar patienten finns förutsättningar för att kommunicera eller, om så är fallet, inte kommunicera via närstående som en metod att överbrygga
kommunikationsbarriärer.
De kommunikativa strategier som identifierades var att gestikulera, förenkla språket och att skriva på lappar (McCarthy m.fl., 2013; Pendergrass m.fl., 2017). Studier har visat att träning i kommunikation för omvårdnadspersonal kan resultera i förbättrad upplevd kommunikation men att det samtidigt är svårt att utifrån ingående studier dra generella och övergripande slutsatser kring vilka insatser och metoder som fungerar i vilka situationer (Machiels m.fl., 2017). Intressant nog nämnde ingen av respondenterna att de använde beröring som metod att överbrygga kommunikationsbarriärer vilket stämmer väl överens med tidigare forskning som visat att beröring sällan används på ett medvetet sätt av vårdpersonal (Fleischer m.fl., 2009).
Metoddiskussion
Design
Valet att genomföra en litteraturstudie grundar sig i att försöka sammanfatta befintlig forskning så att läsaren enkelt kan skapa sig en bredare förståelse för området. Inom kvalitativ forskning är en litteraturstudie det högsta steget i den så kallade
ökad risk att författarnas bias korrumperar resultatet och sänker verifierbarheten.
Sammanräknat dessa förhållanden ansågs en kvalitativ litteraturstudie som den lämpligaste metoden för att besvara syftet.
Sökstrategi
Den tillämpade sökstrategin syftade till att infånga alla relevanta artiklar som hade potential att besvara arbetets syfte. Samtidigt lades stor vikt i att dokumentera hur sökningarna genomfördes för att andra ska kunna återskapa litteratursökningen och därmed stärka tillförlitligheten.
Den främsta begränsningen som uppdagades var bristen på tid. De databaser som
inkluderades ansågs innehålla det bredaste underlaget för omvårdnadsforskning, men för att uppnå ännu större datamättnad är det önskvärt att inkludera flera databaser som försäkran att sökstrategin inte exkluderar relevanta studier. Bristen på tid förhindrade ytterligare
genomsökningar av databaser.
De inklusions- och exklusionskriterier som låg till grund för litteratursökningen syftade till att öka trovärdigheten och att öka relevansen för syftet. Ett av de inklusionskriterier som
tillämpades syftade till att fastställa en god vetenskaplig kvalitet genom att enbart inkludera referee-granskade originalartiklar. Publiceringsdatum för artikeln ansågs relevant för att endast granska ny forskning, då äldre forskning kan skapa ett felaktigt perspektiv på hur kommunikationen används idag inom sjukvården och påverka giltigheten. Genom att
inkludera artiklar tillgängliga via Uppsala universitet sänktes tillförlitligheten, i ett försök att motverka detta inkluderades även artiklar tillgängliga via open access. Diskussion uppstod om specialistsjuksköterskans sätt att kommunicera påfallande skiljer sig från den grundutbildade sjuksköterskan. Även om den specialistutbildade sjuksköterskans kommunikation inte skiljer sig från den grundutbildade identifierades externa faktorer som eventuellt kunde påverka resultatet, exempelvis den högteknologiska intensivvårdsmiljön. Efter reflektion beslutades tillämpningen av ett exklusionskriterium för att säkerställa relevansen för grundutbildade sjuksköterskor.
Inga begränsningar i sökning avseende studiernas geografiska placering gjordes i detta arbete. Detta var ett medvetet val då det ansågs bidra till att bredda studiens resultat och
likheter inom en etnisk grupp och/eller mellan olika etniska grupper men även uppvisa påtagliga skillnader mellan olika etniska grupper (Zhao, Esposito, & Wang, 2010). Då syftet har varit att identifiera specifika upplevelser och lyfta fram dessa genom en sammanfattande syntes har generaliserbarhet inte intagit en central roll i arbetet vilket även stämmer in i den kvalitativa ansatsen. De möjliga kulturella skillnader som de ingående studierna uppvisar utgör således en utmaning men även en berikning av den analys som genomförts.
Det lades stor vikt i att enbart presentera originalartiklar som diskuterade ett etiskt resonemang för att garantera att de fyra etiska principerna övervägts.
Kvalitetsanalys
Kvalitetsanalysen som iordningställdes med hjälp av CASP-checklista som rekommenderat av SBU. Checklistan betraktades som lätt att följa, med tydligt syfte över vad som granskades vid varje enskild fråga. Särskilt användbart för granskningen var de tips som återgavs intill varje fråga. Den största nackdelen med checklistan var att det inte fanns ett system för att tolka hur många ja respektive nej som krävdes för att uppnå hög, medel samt låg kvalitet på det granskade materialet. Efter diskussion beslutades det att för att uppnå hög kvalitet måste artikeln uppfylla samtliga kriterier, för medelnivå krävdes åtta uppfylla kriterier och allting lägre än åtta ansågs ha låg kvalitet. Detta medförde ytterligare risk för att införa ett oönskat bias men i avsaknad av tydliga riktlinjer ansågs det strikta kriterierna lämpliga i ett försök att stärka kvalitén på litteraturstudien.
Resultatanalys
Resultatanalysen upplevdes som en flexibel process där en djupare förståelse för materialet uppnåddes först efter fyra genomgångar. Under arbetet med kategoriseringen reviderades samtliga teman och kategorier ett flertal gånger för att bäst presentera de fynd som utgjorde resultatet. Efter att resultatanalysen var avslutad genomfördes en sista genomläsning, denna gång gemensamt, för att säkerställa att inget resultat utelämnats. Den slutgiltiga
genomläsningen resulterade i att ytterligare fynd identifierades efter diskussion och processen upprepades tills det ansågs att datamättnad var uppnådd.
Indelningen i teman och kategorier kan alltid vara föremål för revision och det upplevdes som en relativt dynamisk process där kategorier ändrades, separerades och slogs ihop under
processen gång. Kategorisering är ett ämne i sig och föremål för diskussion i den forskning där kategorisering är en del av resultatet. Som exempel kan tas de två
kommunikationsbarriär eller som två separata? Detta är en fråga som behandlas i
kommunikationsforskningen och där olika författare valt olika kategoriseringar (Dimbleby & Burton, 2002). I denna studie har de slagits ihop i en och samma kategori.
Trovärdighet
I ett antal av artiklarna förekommer sjukvårdssystem som är vinstdrivande, där
sjuksköterskorna uppfattade sin roll som inte bara en vårdgivare utan också en inriktning på att bedriva en vinstinriktad ekonomisk verksamhet. Vilka konsekvenser detta kan medföra för kommunikationen mellan patient och sjuksköterska är inte tillräckligt klarlagt och därmed minskar studiens resultat överförbarheten till svensk hälso- och sjukvård.
I egenskap av att författarna inte har tidigare erfarenhet av att framställa kvalitativa forskningsresultat enligt redovisad metod förekommer en risk att metoden inte tillämpas korrekt. Samtidigt har den transparens som eftersträvats varit ett försök att öka
tillförlitligheten och giltigheten.
Författarnas förförståelse
Författarna hade erfarenheter inom svensk sjukvård både som patient och som vårdgivare. Det finns en risk för att författarnas befattning som vårdgivare riskerar att inverka på
förförståelsen för hur sjuksköterskor kommunicerar. Det föreligger även en risk att författarnas förförståelse utifrån patientperspektivet kan ha påverkat resultatet för litteraturstudien, trots att ett systematiskt förhållningssätt har tillämpats för att undvika förförståelsens påverkan på resultatet.
Klinisk relevans
Det publiceras många kvalitativa studier inom vårdvetenskap men för att resultaten från alla dessa studier ska komma det praktiska omvårdnadsarbetet till godo och för att man ska nå en fördjupad förståelse av de fenomen som studeras måste resultaten analyseras, syntetiseras och tolkas utifrån ett större sammanhang samt presenteras i ett tillgängligt format (Sandelowski, Docherty, & Emden, 1997). Detta är den grundläggande motivationen bakom genomförandet av en litteraturstudie.
Genom att utföra denna litteraturstudie var förhoppningen att identifiera hur
vägledning av studiens resultat kan sjuksköterskan förses med redskap i arbetet att utveckla en positiv sjuksköterska-patientkommunikation. Detta är viktigt för säkerställandet av god omvårdnad samt i strävan efter högre patienttillfredsställelse, högre patientdelaktighet och förbättrade hälsoresultat. Vidare forskning rekommenderas för att skapa en bredare förståelse för hur båda parter upplever kommunikationen mellan patient och sjuksköterska.
Slutsats
Studien förser sjuksköterskan med kunskap om kommunikationsbarriärer och redskap för att motverka ineffektiv kommunikation. Samtidigt rekommenderas vidare forskning för att stärka klinisk omvårdnad.
SJÄLVSTÄNDIGHETSDEKLARATION
REFERENSLISTA
* =Artiklar inkluderade i resultatet
*Ali, P. A., & Watson, R. (2018). Language barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses’ perspectives. Journal of Clinical
Nursing, 27(5–6), e1152–e1160. https://doi.org/10.1111/jocn.14204
Alshammari, M., Duff, J., & Guilhermino, M. (2019). Barriers to nurse-patient
communication in Saudi Arabia: An integrative review. BMC Nursing, 18, 61. https://doi.org/10.1186/s12912-019-0385-4
*Amoah, V. M. K., Anokye, R., Boakye, D. S., Acheampong, E., Budu-Ainooson, A., Okyere, E., … Afriyie, J. O. (2019). A qualitative assessment of perceived barriers to effective therapeutic communication among nurses and patients. BMC Nursing, 18, 4. https://doi.org/10.1186/s12912-019-0328-0
Baggens, C., & Sandén, I. (2019). Kommunikativa handlingar. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.),
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (3 uppl., s. 585–624). Lund:
Studentlitteratur.
Beukelman, D. R., & Light, J. C. (2020). People Who Require Augmentative and Alternative Communication. I D. R. Beukelman & J. C. Light (Red.), Augmentative & Alternative
Communication: Supporting Children and Adults with Complex Communication
Needs (5:e uppl., s. 19–195). Baltimore: Brooks Publishing.
*Citak, E. A., Toruner, E. K., & Gunes, N. B. (2013). Exploring communication difficulties in pediatric hematology: Oncology nurses. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention:
APJCP, 14(9), 5477–5482. https://doi.org/10.7314/apjcp.2013.14.9.5477
proficiency: A silent shift. Journal of Clinical Nursing, 26(5–6), 678–689. https://doi.org/10.1111/jocn.13567
Critical Appraisal Skills Programme. (2018). CASP Qualitative Studies Checklist. Hämtad från https://casp-uk.net/wp-content/uploads/2018/03/CASP-Qualitative-Checklist-2018_fillable_form.pdf
Dimbleby, R., & Burton, G. (2002). More than words: An introduction to communication. I
More Than Words (3rd ed.). London: Routledge.
https://doi.org/10.4324/9780203010747
Ellison, D. (2015). Communication Skills. Nursing Clinics of North America, 50(1), 45–57. https://doi.org/10.1016/j.cnur.2014.10.004
Fiske, J., & Jenkins, H. (2011). Introduction to communication studies (3rd ed.). London: Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203837382
Fleischer, S., Berg, A., Zimmermann, M., Wüste, K., & Behrens, J. (2009). Nurse-patient interaction and communication: A systematic literature review. Journal of Public
Health, 17(5), 339–353. https://doi.org/10.1007/s10389-008-0238-1
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2010). Att göra systematiska litteraturstudier (2:a uppl.). Stockholm: Natur Kultur.
Hadziabdic, E., Heikkilä, K., Albin, B., & Hjelm, K. (2011). Problems and consequences in the use of professional interpreters: Qualitative analysis of incidents from primary healthcare. Nursing Inquiry, 18(3), 253–261. https://doi.org/10.1111/j.1440-1800.2011.00542.x
*Hemsley, B., Balandin, S., & Worrall, L. (2012). Nursing the patient with complex
communication needs: Time as a barrier and a facilitator to successful communication in hospital. Journal of Advanced Nursing, 68(1), 116–126.
Hurtig, R. R., Alper, R. M., & Berkowitz, B. (2018). The Cost of Not Addressing the Communication Barriers Faced by Hospitalized Patients. Perspectives of the ASHA
Special Interest Groups, 3(12), 99–112. https://doi.org/10.1044/persp3.SIG12.99
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Lloyd, M., Bor, R., & Noble, L. (2019). Clinical Communication Skills for Medicine (4. ed.). Edinburgh: Elsevier.
Machiels, M., Metzelthin, S. F., Hamers, J. P. H., & Zwakhalen, S. M. G. (2017).
Interventions to improve communication between people with dementia and nursing staff during daily nursing care: A systematic review. International Journal of Nursing
Studies, 66, 37–46. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2016.11.017
McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: An exploration of patients’ experiences.
Journal of Clinical Nursing, 13(1), 41–49.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.00817.x
McCance, T., & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 81–109). Stockholm: Liber.
*McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M. M., & Tuohy, D. (2013). Conversations through barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing (Mark Allen
Publishing), 22(6), 335–339. https://doi.org/10.12968/bjon.2013.22.6.335
*Montgomery, K. E., Sawin, K. J., & Hendricks-Ferguson, V. (2017). Communication During Palliative Care and End of Life: Perceptions of Experienced Pediatric Oncology Nurses. Cancer Nursing, 40(2), E47–E57.
https://doi.org/10.1097/NCC.0000000000000363
O´Connor, N. (1993). Paterson and Zderad: Humanistic nursing theory. Newbury Park, Calif.: Sage.
Parnell, T. A. (2015). Health literacy in nursing: Providing person-centered care. New York, NY: Springer Publishing.
Paterson, J. G., & Zderad, L. T. (1988). Humanistic Nursing Theory. New York: National League for Nursing.
*Pendergrass, K. M., Nemeth, L., Newman, S. D., Jenkins, C. M., & Jones, E. G. (2017). Nurse practitioner perceptions of barriers and facilitators in providing health care for deaf American Sign Language users: A qualitative socio-ecological approach. Journal
of the American Association of Nurse Practitioners, 29(6), 316–323.
https://doi.org/10.1002/2327-6924.12461
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice (9:e uppl.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Prip, A., Møller, K. A., Nielsen, D. L., Jarden, M., Olsen, M.-H., & Danielsen, A. K. (2018). The Patient–Healthcare Professional Relationship and Communication in the
Oncology Outpatient Setting: A Systematic Review. Cancer Nursing, 41(5), E11–E22. https://doi.org/10.1097/NCC.0000000000000533
Rchaidia, L., Dierckx de Casterlé, B., De Blaeser, L., & Gastmans, C. (2009). Cancer
Patients’ Perceptions of the Good Nurse: A Literature Review. Nursing Ethics, 16(5), 528–542. https://doi.org/10.1177/0969733009106647
Sandelowski, M., Docherty, S., & Emden, C. (1997). Qualitative metasynthesis: Issues and techniques. Research in Nursing & Health, 20(4), 365–371.
SBU. (2020). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten:
En metodbok (3:e uppl.). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social
SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 *Shafipour, V., Mohammad, E., & Ahmadi, F. (2014). Barriers to nurse-patient
communication in cardiac surgery wards: A qualitative study. Global Journal of
Health Science, 6(6), 234–244. https://doi.org/10.5539/gjhs.v6n6p234
Shannon, C. E., & Weaver, W. (1998). The mathematical theory of communication. Urbana: University of Illinois Press.
Shattell, M. (2004). Nurse-patient interaction: A review of the literature. Journal of Clinical
Nursing, 13(6), 714–722. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.00965.x
Sheppard, M. (1993). Client satisfaction, extended intervention and interpersonal skills in community mental health. Journal of Advanced Nursing, 18, 246–259.
Socialstyrelsen. (2015). Att mötas i hälso och sjukvård: Ett utbildningsmaterial för reflektion
om bemötande och jämlika villkor. Stockholm: Socialstyrelsen.
Stans, S. E. A., Dalemans, R. J. P., Roentgen, U. R., Smeets, H. W. H., & Beurskens, A. J. H. M. (2018). Who said dialogue conversations are easy? The communication between communication vulnerable people and health-care professionals: A qualitative study.
Health Expectations, 21(5), 848–857. https://doi.org/10.1111/hex.12679
*Tay, L. H., Ang, E., & Hegney, D. (2012). Nurses’ perceptions of the barriers in effective communication with inpatient cancer adults in Singapore. Journal of Clinical Nursing,
21(17–18), 2647–2658. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03977.x
Wu, H.-L., & Volker, D. L. (2012). Humanistic Nursing Theory: Application to hospice and palliative care. Journal of Advanced Nursing, 68(2), 471–479.
Zhao, M., Esposito, N., & Wang, K. (2010). Cultural Beliefs and Attitudes Toward Health and Health Care Among Asian-Born Women in the United States. Journal of
Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing, 39(4), 370–385.
BILAGOR
38 Bilaga 2. Tabell 1. Sökningar
Databas Söksträng Filter Antal
träffar Antal lästa abstract Artiklar lästa i helhet Kvalitets-granskade artiklar PubMed 23/11– 2020
(Communication Barriers) AND (Communication) AND (Nurse-patient communication) AND ((nursing) OR (Nurse) OR (nursing staff)) AND (qualitative) NOT (intensive*) Abstract Fulltext English 269 37 14 10 CINAHL 23/11– 2020
(Communication Barriers) AND (Communication) AND (Nurse-patient communication) AND ((nursing) OR (Nurse) OR (nursing staff)) AND (qualitative) NOT (intensive*)
Linked Full text Abstract Publicerad efter år 2012 15 6 3 0 PsycInfo 23/11– 2020
Bilaga 3. Tabell 2. Sammanställning av artiklar (Författare,
År), Land
Titel Syfte/frågeställningar Metod Urval Resultat Kvalitet
(Ali & Watson, 2018),
Storbritannien
Language
barriers and their impact on provision of care to patients with limited English proficiency: Nurses' perspectives Att utforska sjuksköterskors perspektiv av
språkbarriärer och deras påverkan på försörjning av vård till patienter med begränsade engelskkunskaper. Kvalitativ deskriptiv ansats med hjälp av enskilda intervjuer och fokusgrupper. 57 sjuksköterskor som arbetar på avdelningar och mottagningar på brittiska sjukhus som erbjuder akutsjukvård. Sjuksköterskorna upplevde att språkbarriären är den största kommunikations-barriären när man vårdar patienter med begränsade engelskkunskaper.
Sjuksköterskorna upplevde att språkbarriärerna kan resultera i att patienter inte förstår vad sjuksköterskorna önskar förmedla.
Sjuksköterskorna ansåg att tolkar var till stor hjälp för att överkomma
språkbarriärer, men att tolkning kommer med sina begränsningar. Främst tillgängligheten och oförmågan att boka tolkar på udda tider. Hög (Pendergrass m.fl., 2017), USA Nurse practitioner perceptions of barriers and facilitators in providing health care for deaf
Att utforska
kommunikationsbarriärer och medel som
underlättar
kommunikation mellan sjuksköterskor och döva patienter, från Kvalitativ deskriptiv ansats med hjälp av telefonintervjuer. Tio praktiserande specialistsjuksköters kor från olika kliniker i Missisipi, USA.
Sex barriärer identifierades: Att inte kunna teckenspråk, att inte ha en tolk
närvarande,s liten eller ingen erfarenhet av att kommunicera med döva, tillgången till en tolk, ingen
