• No results found

REV kurs

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "REV kurs"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Trafikverkets bildspel REV kurs

Hösten 2021

(2)

Mål med Trafikverkets bidragsgivning

• Boende i glesbygd ska underlättas

• Skapa tillgänglighet för näringslivet

• Allmänheten ska ha tillgång till områden för rekreations- och fritidsaktiviteter

• Det vägkapital som är nedlagt i det enskilda statsbidragsvägnätet ska säkras

• Trafiksäkerheten och miljöintressen ska beaktas och tas tillvara

(3)

Villkor för statsbidrag

enligt bidragsförordningen

• Vägen ska ha en viss längd

• Vägen ska tillgodose ett visst transportbehov

• Vägen ska vara ändamålsenlig

• Väghållningskostnaderna ska vara rimliga

• Väghållningen ska vara ordnad i någon form av organisation

(Förordning 1989:891 och VVFS 1990:4)

(4)

Bidragsberättigade organisationsformer

• Samfällighetsföreningar

• Frivillig överenskommelse (Ska hållas uppdaterad)

• Ensam väghållare

(5)

Bidragsmodell årligt driftbidrag

• En marknadsundersökning har lett fram till en à-prislista.

• Gemensamma driftkostnader för hela landet.

Klimatzon Slitlager Trafikklass

Låg

under 25 fordon/dygn

Mellan

25–125 fordon/dygn

Hög

mer än 125 fordon/dygn

(6)

Vägkategori A, D och F – 60% i bidrag

(7)

Bebyggelseområde Fritidsområde

Vägkategori B och E – 30% i bidrag

(8)

Genomfartsväg

Vägkategorier C – 80% i bidrag

(9)

Tillsyn/omprövning av årligt driftbidrag

Vägdeklaration skickas ut till alla omprövningsvägar.

Väghållare gör ev. ändringar och återsänder via post eller e-tjänst.

Tillsyn/omprövning utförs, i normalfallet utan att väghållaren deltar.

Protokoll sänds till väghållaren.

Åtgärda ev. anmärkningar.

Trafikverket skickar ut beslut om högst 5 års fortsatt bidragsrätt

• Tillsyn genomförs för att kontrollera att utbetalt bidrag använts på rätt sätt.

• Omprövning syftar framåt. Finns förutsättningarna för fortsatt bidragsrätt

(10)

Grusning

En grusväg behöver underhållsgrusas av flera anledningar.

• Tjockleken på slitlagret har blivit otillräcklig bör vara minst 5 cm.

• Slitlagret har fått fel sammansättning,

exempelvis att finmaterial har dammat bort

• Vägbanan bör vara fuktig när den grusas,

nytt material blandas då lättare med det befintliga slitlagret.

• Lämplig tidpunkt är på våren eller tidig höst.

(11)

Hyvling

• Formar vägbanan så att den får rätt lutning i sidled (tvärfall och skevning).

• Grusmaterialet blandas vid hyvlingen,

slitlagergruset får en homogenare sammansättning.

• Vägen blir mera välbunden och slitlagerytan hålls jämn.

• Vägbanan bör vara lagom fuktig då den hyvlas för bästa resultat.

(12)

Dammbindning

• Minskar den sanitära olägenheten av vägdamm

• Binder slitlagret

• Bör utföras så snart tjälen har släppt på våren

• Det finns olika metoder och produkter för att binda vägdamm – som ger likvärdigt resultat.

(13)

Röjning och kantslåtter

• Ökad upptorkning

• Förbättrad sikt

(14)

Röjning/Kantslåtter

Väghållaren ansvarar för att vägarna röjs regelbundet.

• Behöver utföras av trafiksäkerhetsskäl och för att inte hindra vattenavrinning och upptorkning

• Det är viktigt att röja regelbundet för att ta bort växtlighet som hindrar sikten i till exempel kurvor

• Glöm inte att röja kring vägräcken, trummor och broar

(15)

Dikning/dikesrensning

Nydikning och återställning av igensatta diken.

Diken ska:

• Samla upp och leda bort det vatten som rinner av vägbanan

• Leda bort vatten från terrängen omkring vägen, så att det inte rinner ut på vägen

• Bidra till att torka upp och dränera vägen. Större dikesdjup ger en bättre dränerad väg

(16)

Reparation av

beläggningsskador

Beläggningsskador

• Potthål

• Krackeleringar

• Sprickor

• Sättningar

• Kanthäng

(17)

Bro

Huvudinspektion

• Utförs vart 6 år

• inspektionsprotokoll sänds till väghållaren.

Bärighetsklassning

Trafikverket utför och bekostar en bärighetsklassning per bro.

Utredare informerar väghållare och skickar ut info om

utmärkning.

Väghållare kan söka bidrag för utmärkning genom särskilt driftbidrag.

Brostöd

Rådgivning/tekniskt stöd gällande byggnadsverk på det enskilda vägnätet.

Kontakta er utredare på TRV TRV:s åtagande för broar på bidragsberättigade enskilda vägar

(18)

Eftersatt brounderhåll

(19)

Särskilt driftbidrag

Kan sökas för åtgärder som inte ingår i det årliga bidraget ex.

• Trummor med diameter 500 mm och större.

• Förstärkning av vägsträcka med bärlagergrus och slitlager.

• Väg i ny sträckning.

• Vägräcken eller annan trafiksäkerhetsåtgärd.

• Beläggning till vägar i trafikklass hög.

• Nybyggnad eller reparation av bro.

Kostnaden för arbetet bör inte understiga 5000 kronor (exklusive moms)

Ansökan ska beviljas innan åtgärden påbörjas.

Bidrag beviljas i mån av tillgång på ekonomiska medel och angelägenhetsgrad.

Trafikverkets region fastställer bidragsunderlaget och beslutar om bidrag. Bidraget betalas ut när arbetet är utfört, godkänt och avstämt mot fakturakopia.

(20)

Trummor med diameter 500 mm och större

• Viktigt att samråda med Länsstyrelsen vid vattenverksamhet.

• Anpassa in och utlopp för att skapa passage för fisk och andra smådjur genom trumman.

(21)

Förstärkning av vägsträcka

För att en förstärkning av vägsträcka ska vara bidragsberättigad krävs minst, 10–15 cm packat bärlagergrus minst 7 cm packat slitlagergrus.

Bidrag till slitlagret beviljas enbart för den sträcka som bärlagerförstärks.

(22)

Väg i ny sträckning

(23)

Beläggning

Bidrag för beläggning beviljas endast till vägar i trafikklass hög.

(24)

Nybyggnad bro

Bro = diameter större än 2 meter i största spannet.

Trafikverkets krav

Anmälan/ansökan ska vid behov göras till berörd Länsstyrelse om vattenverksamhet.

Styrande dokument:

Allmänna Krav Bro TRVINFRA – 00226

Krav Brobyggnad TRVINFRA - 00227 vid nybyggnation Krav Bro underhåll TRVINFRA - 00228 vid upprustning

(25)

Ledningsarbete inom enskilda vägar

Utbyggnad av bredbandsnätet Vädersäkring av elnätet

Förläggning av ny ledning eller arbete på en befintlig ledning inom det enskilda vägområdet ska utföras enligt avtal mellan vägens ägare och ledningsägare.

Det finns en broschyr med utförligare information på Enskilda vägars webb.

(26)

Extremväder och klimatanpassning

Större nederbördsmängder ger översvämningar, höga vattenflöden, skred och ras.

• Dimensionera rätt

• Inspektera ofta

(27)

Krav på samråd med länsstyrelsen

• Krav om samråd enligt (MB) Miljöbalken

• Åtgärder och väsentligt kan komma att ändra naturmiljön

• Ny- och ombyggnad av väg

• Nydikning

• Vattenverksamhet (trummor, broar)

• Fornlämningar

(28)

Exempel på biotoper som är skyddade.

• Alléer (lövträd planterade i en enkel eller dubbel rad och består av minst fem träd längs en väg)

• Odlingsrösen i jordbruksmark

• Småvatten och våtmarker

• Stenmurar

(29)

Farthinder på enskilda vägar

• Vägens ägare beslutar om att anlägga farthinder på sin väg.

• Beslutet tas på en årsstämma och styrelsen verkställer beslutet.

• På vägar med statsbidrag bör väghållaren samråda med Trafikverket så att hindrets utformning och utmärkning följer gällande rekommendationer, annars kan rätten till bidrag påverkas.

• Väghållaren kan behöva samråda med post, räddningstjänst och kollektivtrafik.

(30)

Utmärkning av farthinder

A9. Varning för farthinder

Samtliga farthinder skall utmärkas med sidomarkeringsskärmar.

(31)

Utmärkning av farthinder

Områden eller vägsträckor där flera farthinder anlagts för att hastigheten inte ska överstiga 30 km/tim kan utmärkas med vägmärke E.11 rekommenderad lägre hasighet

Kräver fysiska åtgärder eller i kombination med varningsmärken.

Finns med flera hastighetsgränser.

(32)

Farthinder på enskilda vägar

Så här får det inte se ut!

(33)

Vägmärken enskilda vägar

Inom tättbebyggt område

Beslutas, sätts upp och underhålls av kommunen.

Kräver lokal trafikföreskrift.

Utanför tättbebyggt område

Beslutas av Länsstyrelsen. Sätts upp och underhålls av väghållningsmyndigheten.

(34)

Vägmärken enskilda vägar

Beslutas, bekostas, sätts upp och underhålls av väghållare.

Erhålls statligt bidrag ska uppsättningen av något av ovanstående märken alltid rapporteras till Trafikverket.

Kan påverka statliga bidraget.

Kräver fysiska åtgärder eller i kombination med varningsmärken.

(35)

Vägmärken enskilda vägar

Bekostas, sätts upp och underhålls av innehavaren av järnväg eller spårväg.

Bekostas, sätts upp och underhålls av väghållningsmyndigheten.

(Trafikverkets region eller kommunen)

(36)

En vägvisare vid allmän väg där Trafikverket är väghållare bekostas, sätts upp och underhålls av Trafikverket. Önskas ytterligare vägvisning från allmänväg görs ansökan hos Trafikverket. Vägvisningen bekostas av väghållaren.

Vid allmän väg där kommunen är väghållare beslutar kommunen.

Vägvisning inne på enskild väg bekostas, sätts upp och underhålls av väghållaren.

Vägmärken enskilda vägar

(37)

Begränsad vikt på fordon fordonståg Märke C 21 VMF (normalstorlek)

Med tilläggstavla (stilstorlek 80/60 mm)

Vägmärken enskilda vägar

(38)

https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/vag/Enskilda-vagar/

(39)
(40)
(41)
(42)

Tack!

Uppdatera era kontaktuppgifter

hos Trafikverket

References

Related documents

Trafikverkets nya regler för Vägutformning (ersätter VGU) är utskickade till berörda för granskning.. Väg- och gatuutformning handlar om metoder och kriterier för hur man väljer

Ett förslag från operatörerna är att operatören ansöker om bygglov för en högre mast som kan inneha fler basstationer och om de andra operatörerna inte nyttjar möjligheten

Då Postterminalen är en stor och komplex organisation finns det många steg ner i organisationen innan informationen från ledningen når fram till medarbetarna.. Postterminalen

Detta är något som också framkommit i vårt resultat, där vissa pedagoger påvisat att läsningen endast används för att tillfredsställa elevernas intresse samt att det ska ge

Märke A40, varning för annan fara, med tilläggstavla T22, text, med angivelsen Spår eller Spårområde ska sättas upp vid korsning med järnväg där tåg inte framförs med högre

Vid upprepning av förbuds-, påbuds- eller anvisningsmärke efter korsning ska märket sättas upp högst 25 meter efter korsningen inom tättbebyggt område och högst 100 meter efter

På vägar med VR ≥80 km/tim där Vid risk- eller skyddsobjekt finns inom vägens skyddsavstånd enligt kapitel Allmänt*, ska räcke minst uppfylla krav för kapacitetsklass H2..

De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:087, Råd för vägar och gators utformning, version 2, (VGU),