Vem är populär i klassen? En jämförande studie av hur pojkar och flickor i årskurs tre ser på status

LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Vem är populär i klassen?

En jämförande studie av hur pojkar och flickor i årskurs tre ser på status

Who Is Popular in the Class?

A Comparative Study of How Boys and Girls in Elementary School Look at Status

Frida Bergkvist

Suzanne Vennberger

Barndoms- och ungdomsvetenskap 210 p Handledare: Caroline Ljungberg

3

Abstract

Bergkvist, Frida & Vennberger, Suzanne (2010). Vem är populär i klassen - en jämförande

studie av hur pojkar och flickor i årskurs tre ser på status. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.

Detta examensarbete handlar om faktorer hos skolbarn i årskurs tre som ger hög status/popularitet i den egna klassen. Syftet är att skapa en bild av hur elever ser på popularitet och status samt belysa vad som gör att vissa elever anses ha högre status bland klasskamraterna än andra. I syftet ingår också att ta reda på om det finns skillnader mellan pojkars och flickors syn på hög status. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad eller vilka faktorer ger elever hög status/popularitet i skolklassen? Finns det skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög status/popularitet och i så fall vilka är då dessa skillnader? Undersökningen är genomförd i två klasser i årskurs tre. För att besvara frågeställningarna har vi använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har observerat eleverna i skolmiljön, genomfört en enkätundersökning, samt intervjuat åtta elever. Med hjälp av tidigare forskning kring barns sociala liv och personligheter, sociometri, biologi samt genusforskning ser vi att resultatet av vår undersökning gett följande kategorier: många

kompisar i klassen, vara en bra kompis, utseendets roll och att ha fina saker samt många

begåvningar leder till hög status. Resultatet pekar även på att det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Dessa skillnader rör sig om egenskaper som kan karakteriseras som traditionella könsroller.

4

Förord

Under studiens genomförande har vi både arbetat enskilt och gemensamt. Studiens syfte och frågeställningar har vi utvecklat tillsammans. Frida Bergkvist har skrivit utkastet till avsnittet om tidigare forskning. Suzanne Vennberger har skrivit utkastet till avsnittet om metodval. Utkasten har vi sedan bearbetat och utvecklat ihop. Vi har sammanställt enkät- och intervjufrågor gemensamt. Insamlingen av empirin har vi genomfört var för sig i respektive klass, vilken vi sedan analyserat tillsammans. Resultat och analys samt diskussion och reflektion har vi producerat i ett nära samarbete.

Vi vill tacka de elever och klasslärare som ställt upp och gjort det möjligt för oss att genomföra studien. Ett tack går även till vår handledare Caroline Ljungberg för god rådgivning.

5

Innehållsförteckning

2 Teoretisk förankring och forskningsöversikt 10

2.1 Begreppsbeskrivning 10

2.2 Tidigare forskning 11

2.2.1 Historik 11

2.2.2 Social gemenskap 12

2.2.3 Sociometri 13

2.2.4 Socialt och biologiskt kön 14

2.2.5 Personlighet och status 17

3 Metod 19

3.1 Metodval 19

3.1.1 Kombinerad kvalitativ och kvantitativ forskning 19

3.2 Datainsamlingsmetoder 20

3.3 Urval 22

3.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet 22

3.5 Genomförande 24 3.5.1 Enkätundersökning 24 3.5.2 Intervjuundersökning 25 3.5.3 Observationsundersökning 25 3.6 Forskningsetiska överväganden 25 3.7 Analysbeskrivning 26

6

4 Resultat och analys 28

4.1 Faktorer som ger hög status/popularitet i skolklassen 31

4.1.1 Många kompisar i klassen 31

4.1.2 Vara en bra kompis 32

4.1.3 Utseendets roll och att ha fina saker 33

4.1.4 Många begåvningar 34

4.2 Skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor

hög status/popularitet i skolklassen 34

4.2.1 Könssegregering 34

4.2.2 Traditionella könsroller 35

4.3 Sammanfattning och slutsatser 36

5 Diskussion och kritisk reflektion 39

5.1 Metod- och resultatdiskussion 39

Referenser 43 Bilagor 45 Bilaga 1. Enkät Bilaga 2. Intervjufrågor Bilaga 3. Missiv Bilaga 4. Missiv

7

1 Inledning

I detta kapitel beskrivs vad uppsatsen ska behandla, varför ämnet är intressant för oss samt ämnets relevans för yrkesgrupper inom skolan. Syftet med arbetet förklaras och våra olika frågeställningar formuleras.

1.1 Introduktion

Vi vill framförallt ur ett elevperspektiv begränsat till en skolkontext, undersöka vad som gör att vissa elever anses ha högre status i skolklassen än andra. Utifrån detta har vi gjort en jämförelse av eventuella skillnader mellan pojkar och flickor, det vill säga status ur ett genusperspektiv.

Intresset för ämnesområdet grundar sig i vår egen uppväxt. Tidvis har vi frågat oss varför vissa av våra klasskamrater varit mer populära än andra. Vad beror detta på? Under utbildningens gång har vi läst om elever med låg status, vilka mekanismer som ligger bakom och hur vi kan bemöta problemet. Däremot saknar vi kunskap om hur den sociala hierarkin skapas och vilka orsaker som styr vilka som blir populära och får hög status. Vi tycker att det är mest relevant att undersöka ämnet ur barnens eget perspektiv, då det är deras tankar vi är nyfikna på. Vuxenperspektivet står vi själva för. Ämnet kan även vara något tabubelagt vilket också är en anledning till att vi upplever det intressant och spännande.

Skolan bär ett tydligt ansvar att främja elevernas trygghet och självkänsla.

Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära […] Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. (Lärarens handbok, 2005:11)

Det kan anses omoraliskt att behandla barn olika beroende på var i hierarkin de befinner sig, men det är viktigt att känna till att det faktiskt kan förhålla sig så (Shaffer, 1994:556). För att pedagogen skall kunna fullfölja sitt uppdrag att skapa en avspänd och trivsam atmosfär i skolan, krävs forskning och kunskap rörande alla positioner och roller inom den sociala gemenskapen. Med hjälp av vår undersökning tror vi oss kunna bidra med ny kunskap om

8

elevers sociala relationer. Med studien hoppas vi även kunna ringa in faktorer som gör att en elev får hög status och använda oss av denna kunskap i samtal med elever för att understryka vikten av kamratskap och gemenskap. FN:s konvention om barns rättigheter grundlägger till stor del samhällets barnsyn och dagens läroplaner (Barnkonventionen, 1998:3). I andra artikeln kan vi läsa följande: ”alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras” (a.a:47). Genom att påpeka betydelsen av etik, allas lika värde och jämlikhet oavsett kön, tillsammans med vår nya lärdom, kan vi förhoppningsvis medverka till att lärarens arbete utvecklas och att hon/han får djupare förståelse för varje individ och dess situation. Vår studie är även intressant för människor som kommer i kontakt med barn utanför skolans värld. En medvetenhet om hur barns statushierarkier fungerar i olika sammanhang är viktig för att kunna stötta barnen i deras kamratrelationer. Barn lägger ner mycket energi på att bli accepterade i kamratgruppen, något som vuxna kan ha svårt att förstå (Arnér & Tellgren, 2006:39). I förlängningen är vår förhoppning att ökad kunskap inom problemområdet skall komma att gagna såväl barn och ungdomar som föräldrar och andra vuxna i deras kommande relationsskapande. Vi menar att det saknas svensk forskning inom området och att vi genom vår undersökning kanske kan lämna ett litet bidrag.

1.2 Syfte

Syftet är att skapa en bild av hur elever ser på popularitet och status samt belysa vad som gör att vissa elever anses ha högre status bland klasskamraterna än andra. I syftet ingår också att undersöka likheter/skillnader mellan pojkar och flickor i detta hänseende. Vi vill undersöka detta då vi tror att genom fördjupad kännedom om barn, på ett annat plan än deras teoretiska kunskaper, kan vi skapa oss en bild av deras sociala liv. Vi anser att frågan är relevant att undersöka då pedagogen förväntas bemöta varje individ med stor förståelse och inlevelse.

1.3 Frågeställningar

För att precisera syftet har vi följande frågor som utgångspunkt:

Vad eller vilka faktorer ger elever hög status/popularitet i skolklassen?

Finns det skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög status/popularitet och i så fall vilka är då dessa skillnader?

9

1.4 Disposition

Arbetet är strukturerat i fem kapitel. Första kapitlet inleds med en introduktion och bakgrund till ämnesområdet. Därefter beskrivs syftet med ämnesvalet vilket konkretiseras med hjälp av våra frågeställningar. Andra kapitlet innehåller begreppsbeskrivningar väsentliga för arbetet samt en diskussion kring tidigare forskning i ämnet. I tredje kapitlet presenteras metodval relevanta för undersökningen samt genomförandet av studien. Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet diskuteras. Här presenteras också urvalsgrupperna och forskningsetiska överväganden. I kapitel fyra presenteras de empiriska resultaten och en analys förs utifrån tidigare forskning. Det femte och sista kapitlet innehåller en kritisk diskussion och reflektion kring metodval och resultat.

10

2 Teoretisk förankring och forskningsöversikt

I detta kapitel ges först en beskrivning av de viktigaste begreppen i arbetet. Därefter redogör vi för tidigare forskning och teori inom ämnesområdet.

2.1 Begreppsbeskrivning

I det här avsnittet förtydligas begrepp som är centrala i studien. Våra huvudsakliga begrepp är; status, populär, hierarki, social och genus.

Status betyder ”ställning, socialt anseende” (Svenska Akademin, 2006:903). Latinets ord status är perfekt particip av verbet stare, att stå. Status beskriver ett tillstånd eller någons ställning i en grupp. Det är omgivningen som tillskriver en person en viss status, som kan leda till makt, uppskattning och respekt (Söderqvist Tralau, 2009:41). Begreppet status ingår i vår huvudfrågeställning, där vi syftar på de elever som i den sociala hierarkin står högt i rang.

Populär står för ”allmänt omtyckt” (Svenska Akademin, 2006:701) och kommer från latinets

popularis, folklig (Nationalencyklopedin, 2009). Begreppet populär ingår i vår huvudfrågeställning och det används främst i kontakten med eleverna, då ordet känns mindre abstrakt än begreppet status och närmare elevernas eget vokabulär. I denna studie växlar vi mellan begreppen hög status och popularitet och likställer dessa. Är man populär i gruppen får man hög status eller omvänt.

Begreppet hierarki beskrivs kortfattat enligt följande ”system med noggrant genomförd rangordning” (Svenska Akademin, 2006:335). Det svenska ordet härstammar från grekiska

hieros, helig, och arkhein, vara främst (Nationalencyklopedin, 2009). Begreppet används i mening av över- och underordning inom den sociala gemenskapen. Eleverna skapar dessa hierarkier bland annat genom att jämföra sig med varandra, vem som är bäst på vad inom olika områden (Schellerup Nielsen, 2006).

Ordet social betyder ”samhällelig; välanpassad till samhällets krav; sällskaplig” (Svenska Akademin, 2006:875). Det svenska ordet kommer från latinets socialis, sällskaplig och är besläktat med socius, kamrat (Nationalencyklopedin, 2009). I vår studie används ordet i

11

kombination med andra begrepp: social status, sociala hierarkier, social gemenskap, socialisering. Med socialisering menas att en individ anpassar eller tillägnar sig mönster och normer, specifika för ett samhälle eller en viss grupp (Evenshaug & Hallen, 2001).

Genus är ett begrepp som uppstod på 1980-talet och syftar på det sociala könet. Med socialt kön menar man de beteenden hos flickor och pojkar som anses vara en social konstruktion (alltså att det som anses som könsspecifika egenskaper är formade av det omgivande samhället) snarare än biologiska skillnader (Olofsson, 2007:118). Genusperspektivet synliggör vilka normer och förväntningar som styr flickor och pojkars beteende i olika situationer (Volk, 2006:7).

2.2 Tidigare forskning

I detta avsnitt ger vi en redogörelse för vad vi funnit mest relevant när vi sökt efter tidigare forskning och grundläggande teorier inom ämnesområdet. Avsnittet inleds med en kort historik över hur forskning kring barns relationer sett ut under 1900-talet. Detta för att tydliggöra var i forskningen vi ansluter oss. Därefter redogör vi för vilken roll social gemenskap spelar i barns liv. Vidare behandlas sociometri, en forskningsmetod som kartlägger elevgruppens sociala mönster och hierarkier. Under socialt och biologiskt kön tar vi upp människans biologiska arv och hur flickor och pojkar socialiseras. Avslutningsvis tittar vi på forskning som rör personlighet och status.

2.2.1 Historik

Jonsdottir (2007) har gjort en sammanställning av forskning kring barns vänskapsrelationer under 1900-talet. Det är intressant att notera hur sent denna forskning kom igång med tanke på hur viktiga man anser att barns sociala relationer är. Jonsdottir sträcker sig så långt som till att man försummat att studera detta. I början av det förra seklet gjordes undersökningar på hur barns vänskap utvecklar självkänsla och lekinnehåll (Ladd, 1989 i Jonsdottir, 2007:48). Efter 1930 och framåt kom en period då forskningen inriktades mer på barns relationer till vuxna i dess nära omgivning. I psykoanalysens spår ansågs relationen mellan mor och barn som den allra mest betydelsefulla för barnets utveckling. I samband med barnomsorgens kraftiga utbyggnad i samhället under 1970-talet ökade intresset för forskning av barns relationer till jämnåriga kamrater igen (Tallberg Broman, 1994 i Jonsdottir, 2007:49). Från 1970-talet och fram till idag har forskarna sökt svar på bland annat följande; Vilka barn får vara med? Hur

12

påverkar barnens möten dess utveckling? Fokus har bland annat varit på vilka barn som inkluderas och vilka som exkluderas. 2000-talets studier utgår i större utsträckning från barnens perspektiv och undersöker hur barnen själva ser på sina vänskapsrelationer, hur relationerna påverkar dem och vad barn upplever som viktigast i sin värld (Jonsdottir, 2007:49). Odelfors (1996:211) har ur barnens synvinkel konstaterat att de allra viktigaste villkoren i barnens liv är att få delta i lekar med andra barn. Vår studie ansluter sig till dagens forskning, det vill säga att även vi vill försöka utgå från barnens perspektiv så långt det är möjligt.

2.2.2 Social gemenskap

Det sker dramatiska förändringar i barnens liv under skoltidens första år. I större utsträckning än tidigare ställs förväntningar från omgivningen på att barnen i skolan skall delta i det sociala spelet på ett kontrollerat och behärskat sätt (Nilzon, 1999:22). Människan är i grunden en social varelse, som genom kommunikation med andra människor skapar sin identitet. Det är i samspelet med våra medmänniskor som vi kan se oss själva och tillvaron blir därmed meningsfull för oss (Ihrskog, 2006:42). Mening skapas genom att identiteten prövas, bekräftas och ömsesidighet uppstår. Respons från andra barn och övriga omgivningen påverkar i stor utsträckning självbilden och i förlängningen självkänslan hos individen (Poulsen, 1995:142). Denna process pågår ständigt i unga människors liv och förutsätter att det finns kompisar att interagera med (Ihrskog, 2006:139). Lekens betydelse för barns utveckling kan inte nog poängteras enligt Knutsdotter Olofsson (2003). När barn leker till synes enkla lekar med sina kompisar, är det en mängd förmågor de utvecklar. I låtsasleken övas tanken och fantasin genom den föreställningsvärld som byggs upp. Dessutom kan känslor som rädslor och aggressivitet prövas, bearbetas och bemästras på lekens plan. Språket utvecklas automatiskt genom den kommunikativa variationen barnen tvingas till. Färdigheter i social kompetens är både en förutsättning för och en konsekvens av lek. Utan ömsesidighet och turtagande tar leken abrupt slut (Knutsdotter Olofsson, 2003:130-135). ”Leken är social, emotionell och kognitiv samtidigt” (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003:52).

En annan förespråkare för lek är den ryske utvecklingspsykologen Vygotskij. Han ser barnets kognitiva utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv, där samhällets normer och värderingar lärs in genom att barnet ingår i sociala sammanhang (Evenshaug & Hallen, 2001:135). Vygotskijs teorier grundar sig på att samspel med andra gör det möjligt för individen att

13

utvecklas inom den så kallade proximala utvecklingszonen. Det vill säga att det är i avståndet mellan någon som kan mer och någon som kan mindre som utveckling kan ske (Hwang & Nilsson 2003:20; Strandberg, 2006:51). Samspel med likbördiga, jämngamla kamrater är dock lika viktigt som social träning med betydligt äldre människor, vuxna. Dessa olika typer av vänskapsrelationer kompletterar varandra och utvecklar barnets mångfasetterade sociala kompetens (Rubin, 1981:29). Upplevelse av grupptillhörighet är en annan positiv effekt av vänskapsförhållanden. Utöver en individuell kompisrelation ger gruppen erfarenheter i kollektivt deltagande, inkludering, exludering och organisatoriska ställningstaganden (Bjerrum Nielsen & Rudberg, 1991:159).

När ungdomar mellan 16 och 19 år fick svara på vad som ger livet mest mening, i en undersökning som gjorts av Ungdomsstyrelsen, blev ”vänner” det vanligaste svaret. Barnombudsmannens så kallade barnråd där barn mellan 6 och 13 år diskuterar kompisar ger följande rapport:

Sammanfattningsvis har de yngsta barnen beskrivit en bra kompis som någon som är snäll, bryr sig och som man leker och har roligt med. Kompisen kan också trösta om man är ledsen. (Barnombudsmannen, 2004:38)

Enligt Ihrskog (2006) lägger barn och ungdomar olika betydelse i begreppen vän, kamrat och kompis. En vän är ett uttryck för en person som på avstånd kan vara en vän för livet. Kamrater kan det finnas många av inom ett kollektiv, som till exempel klasskamrater. Ordet kompis står för dem som ingår i särskilda nära relationer. Definitionen enligt Ihrskogs informanter lyder: ”kompisar är inte ´taskiga´ mot varandra, de är snälla och generösa, givmilda, hjälpsamma och de vill andra väl” (Ihrskog, 2006:157).

Det är alltså av yttersta vikt att barn bygger upp goda vänskapsband med jämnåriga kompisar i en social gemenskap. Men är många kompisar detsamma som hög status? Kanske kan vår undersökning anknyta till denna fråga.

2.2.3 Sociometri

När man vill ta reda på elevers rangordning och popularitet inom en grupp används metoden sociometri som är en undersökning av nätverkmönster (Jonsdottir, 2007; Schjellerup Nielsen, 2006). Genom att låta informanterna göra nomineringar av sina klasskamrater i form av

14

kategorierna vän och icke-vän, kan forskaren utarbeta ett sociogram över vänskapsrelationerna i gruppen. Det finns olika modeller för hur man arbetar med den här typen av frågor. Avgörande är informanternas ålder och hur väl bevandrade de är med begreppen, vän eller icke-vän till exempel. Det finns en risk att forskaren väcker fientliga känslor i gruppen med den här typen av undersökningar. Därför bör kartläggningar av detta slag göras med stor försiktighet. Schjellerup Nielsen (2006) observerade under arbetets gång att hennes informanter inte blev förvånade eller illa berörda när hon ställde denna typ av frågor. Att föra samtal kring det sociala samspelet i gruppen verkade eleverna vara vana vid. Det framgår även att eleverna uppfattar vänskap höra ihop med popularitet. När eleverna nominerat tre vänner och tre icke-vänner, framgår i ett sociogram att många icke ömsesidiga nomineringar samlas kring vissa elever. De elever som är mest populära har klasskamrater som uppger dem som sin vän medan den populära eleven inte i sin tur uppgett vederbörande som sin vän. Runt de populära eleverna samlas alltså många obekräftade vänner. Principen för sociometrisk forskning är intressant för vår studie därför att den visar hur väl medveten varje enskild elev är om vilka som är deras vänner eller inte. Kanske visar också denna typ av nätverksmönster vilka klasskamrater som har hög status eller låg status när det gäller vänskapsrelationer (Schjellerup Nielsen, 2006:63).

2.2.4 Socialt och biologiskt kön

Varför uppstår hierarkier, rangordning och statustävlan i sociala sammanhang? Enligt biologiforskningen är beteendet lika naturligt för människor som för andra däggdjur. Det är en fråga om artens överlevnad. De sociala djuren har ett behov av rangordning för att bättre kunna undvika konflikter inom gruppen. Desto mer till exempel föda det finns tillgång till, desto mindre behov av hierarkier (Sjölander, 2004:68-74; Söderqvist Tralau, 2009:38). I vår undersökning är vi nyfikna på om vi kan se skillnader mellan vad som ger flickor respektive pojkar status i skolklassen. Det finns olika förklaringar till hur sociala olikheter mellan könen har uppkommit. Orsaksförklaringarna pendlar mellan arv och miljö eller en kombination av båda. Detta är en grundläggande frågeställning inom forskningen (Sandquist, 1998:19; Sjölander, 2004:68-74).

När det gäller det sociala könets ursprung, finns det mängder av litteratur som beskriver ämnets olika ståndpunkter. I kommunförbundets bok med titeln Visst görs vi olika skriver

15

författaren ”Vi föds inte till kvinnor eller män, vi blir det” (Schen i Sandquist, 1998:19). Där menar man att vägen mot pojke eller flicka startar genom fostran redan vid födelseögonblicket. Vårt biologiska kön tillskriver oss redan då vissa egenskaper och färdigheter, vilka påverkar hur vi kommer att behandlas av omgivningen resten av våra liv. En alternativ tolkning av hur människan bildar kön är den som läkaren Karl-Erik Fichtelius och biologen Lars Wilsson lägger fram. De menar att en mängd forskningsresultat visar på medfödda skillnader mellan pojkars och flickors hjärnfunktioner. Under fosterstadiet påverkar bland annat testosteronet hjärnhalvornas olika utveckling, vilket får till följd att generella olikheter mellan könens förmågor uppstår. Nyfödda flickor har exempelvis större hudkänslighet och är mer kontaktsökande än pojkarna, medan de nyfödda pojkarna redan uppvisar större muskelstyrka än flickorna (Fichtelius & Wilsson, 1999:80-81). Vanligast är dock att de sociokulturella- och biologiska förhållningssätten får samspela i synen på könsskillnadernas uppkomst (Olofsson, 2007:9).

Inom den klassiska utvecklingspsykologin kallas perioden mellan cirka sex till tolv år för latensåldern. Det är en period då barnens liv blir mer utåtriktat, verklighetsförankrat och många varaktiga intressen och aktiviteter grundläggs (Bjerrum Nielsen & Rudberg, 1991:147-148). Könssegregationen ökar i åldern åtta till tolv år på grund av deras olika sysselsättning, men också för att pojkar och flickor har olika syn på social samvaro i den här åldern (a.a. 164-166). Pojkar avgränsar sig i större utsträckning än flickor från det motsatta könet i sin strävan att tydliggöra sin egen könstillhörighet (Olofsson, 2007:46). Evenshaug och Hallen (2001:284-286) vill betona att likheterna mellan könen är fler än olikheterna. De menar att de allra mest könsstereotypa omdömena har sin grund i kulturella myter. De betonar också att både män och kvinnor förväntas att anta olika roller och beteendemönster, något som även små barn är medvetna om. Män/pojkar förväntas exempelvis vara dominanta och kvinnor/flickor förväntas vara samarbetsvilliga. Flickor är också försiktigare, osäkrare och tar färre risker än pojkar som är mer fysiskt aktiva och fientliga. Dessa ”stereotypa uppfattningarna om kön har en tendens att skapa självuppfyllande profetior som underblåser de psykologiska skillnaderna” (a.a:285). Innebörden av vänskapsband och allmän könssegregation uppfyller samma psykologiska funktion för båda könen. Men vid närmare undersökning är det stor skillnad på hur och vad pojkar och flickor leker (Bjerrum Nielsen & Rudberg, 1991:165).

16

Vanligt är att man ser flickor gruppera sig parvis i större utsträckning än pojkar. Flickornas kompisrelationer är ofta mer personliga och känslomässigt laddade (Nilzon, 1999:23; Rithander, 1991:22-23). Bästisen som man bara behöver byta en blick med för att förstå vad hon menar är något som är viktigare i flickornas relationer. Genom dessa nära väninneförhållanden får flickorna möjlighet att utveckla sociala och kommunikativa nyanser som pojkarna ofta går miste om (Bjerrum Nielsen & Rudberg, 1991:171; Rubin, 1981:93). Pojkarnas vänskapsband är mer aktivitetsorienterade än känsloorienterade, dessutom präglas de större pojkgrupperna i större utsträckning av styrkemätning och hierarkier (Brodin & Hylander, 1997:98; Nilzon, 1999:23). Grupptillhörigheten är viktigare än förtroliga vänskapsrelationer för pojkarna. Kollektiva aktiviteter präglar pojkarnas organisation i olika gäng, där det ofta gäller att visa sig lojal med en stark ledare (Bjerrum Nielsen & Rudberg, 1991:172). Enligt Hetles studie av pojkar på sommarkoloni, är det vitt skilda saker som ger status bland flickor och pojkar. För flickor är det utseende och individuell säkerhet i relationsskapande som ger status. I en pojkgrupp kan det vara saker som ”mod att uppsöka faror, duktighet i idrott, bra förmåga att organisera lekar, kombination av muskler, intelligens och charm” (Bjerrum Nielsen & Rudberg, 1991:174). Fagrell har undersökt hur barn i 7-9 årsåldern beskriver män och kvinnor utifrån bilder. Kvinnan på bilden beskrevs främst efter sina utseendemässiga attribut såsom örhängen, skor och läppstift. Mannen däremot beskrevs efter sina fysiska egenskaper, till exempel att han var lång, stark och muskulös (Olofsson, 2007:90).

Odelfors (1996) har undersökt hur villkoren ser ut för pojkars och flickors kommunikation i förskola och skola. Liksom många andra forskare på området bekräftar hon att pojkarna hörs och syns mer i verksamheten och får därmed mer bekräftelse än flickorna från personalen. Dessutom ser skolans krav på lydnad och anpassning olika ut för pojkar och flickor. Pojkarna utmanar oftare lärarens regler som ett sätt att testa sin mentala styrka gentemot omgivningen. De underhåller även gärna med historier och vitsigheter inför klasskamraterna för att få uppmärksamhet. Flickorna accepterar lättare skolans ramverk och berättar också vad de upplevt, men de bygger snarare vidare på vad pojkarna sagt, än att tillföra något eget och nytt (Odelfors, 1996:17).

17

2.2.5 Personlighet och status

I tidigare svensk forskning har vi hittat mängder av kartläggningar över hur barns nära relationer ser ut. Dessa beskriver i första hand hur avgörande vänskap och social kompetens är för barns utveckling. Vi har emellertid funnit mycket lite svensk forskning som behandlar vår fråga, det vill säga vad det är som gör att vissa elever i skolan får högre status än andra. I en rad amerikanska studier har man däremot intresserat sig för detta och man kategoriserar också vilka personlighetsdrag hos barn som bidrar till att placera in dem i den sociala hierarkin. De avvisade elevernas temperament domineras av två ytterligheter; de som håller sig undan och uppvisar ett udda socialt beteende samt de som är utåtagerande och som ofta tolkar andra elevers kontakter som fientliga. Barnen som man kallar för de ignorerade, utgörs ofta av de blyga och tystlåtna eleverna. Slutligen har man hos de populära eleverna sett följande gemensamma personlighetsdrag; lugn, utåtriktning och hjälpsamhet. Dessa barn är också bra på konfliktlösning och därmed kan de undvika att skaffa sig ovänner. Sammanfattningsvis kan sägas att många olika positiva egenskaper ger status (Shaffer, 1994:556).

En annan orsak till elevers position på rangskalan är deras fysiska förutsättningar (Shaffer, 1994:556). Redan så tidigt som vid några månaders ålder lär sig barn skilja mellan mer attraktiva anletsdrag och mindre attraktiva drag. Studier visar att vid ungefär ett års ålder föredrar barn att interagera med främmande människor med ett attraktivt yttre jämfört med ett mindre attraktivt yttre. Denna aspekt har visat sig spela in då barn väljer nya kompisar. Dessutom får de mer attraktiva barnen i större utsträckning positiv förstärkning av de vuxna i barnens omgivning. De beskrivs ofta som vänligare och smartare av såväl barn som vuxna. Detta bidrar ytterligare till att differentiera de populära från de mindre populära. Det har visat sig att även kroppsstorleken spelar in i elevernas jakt på status. De atletiska eleverna står socialt högre i kurs än de mycket smala eller rundare klasskamraterna. De egenskaper som barnen förknippar med en atletisk kropp är bland annat modig, stark, hjälpsam och fin. Detta har man kartlagt genom att visa bilder på olika kroppstyper och sedan låtit barnen säga adjektiv de tycker passar in på de olika bilderna (a.a:554–555). Men det är inte självklart att en begåvad och intelligent pojke eller flicka med ett attraktivt yttre blir populär. De måste också vara socialt begåvade (a.a:556). Vi upplever detta ämne till viss del tabubelagt, då det kan anses omoraliskt att behandla barn olika med hänsyn till deras utseende. Det är dock viktigt att känna till att det kan förhålla sig så.

18

Rastaktiviteter eller testmoment i klassrummet är andra bidragande orsaker till de hierarkier som skapas av eleverna. Det är många gånger i elevernas vardag som de får tillfälle att jämföra varandras färdigheter med varandra. Tävlingsmomentet smyger sig in trots att uppgiften inte var tänkt så från lärarens sida (Schjellerup Nielsen, 2006:51). Vilka personlighetsdrag, temperament, utseenden, begåvningar eller kunskaper som bidrar till elevernas status hoppas vi kunna se något av i vår undersökning.

19

3 Metod

I detta kapitel framställs val och motiv för metoderna i undersökningen. Vidare presenteras undersökningsgrupperna, genomförandet av undersökningen samt forskningsetiska överväganden.

3.1 Metodval

Då syftet med studien är att få fram hur elever tänker kring ett visst område, kan den sägas vara explorativ. En sådan undersökning kännetecknas av att den är utforskande, det vill säga, forskaren saknar kunskap om området i fråga och försöker ta reda på mer. Den explorativa undersökningen kännetecknas vidare av att man kan använda sig av olika tekniker för att skaffa information (Patel & Davidsson, 2003:12–13). Vi har valt att kombinera tre olika tekniker; observationer, enkäter och intervjuer.

3.1.1 Kombinerad kvalitativ och kvantitativ forskning

Studien är en kombination av kvantitativt och kvalitativt inriktad forskning. Kvantitativ forskning är en forskningsmetod som sysslar med ”hårda data”, det vill säga sådant som kan vägas, mätas och räknas och där resultatet idealt sätt är oberoende av vem som gör undersökningen. I vårt fall räknar vi till exempel svar på enkätfrågor. I kvalitativ forskning försöker forskaren skapa en djupare förståelse av fenomen eller skeende som inte går att nå genom en kvantitativ undersökning. Kvalitativa data är unika, så till vida att två personer kan uppleva samma fenomen helt olika. Inom kvalitativ forskning försöker man förstå det unika, den enskilda meningen i till exempel en upplevelse (Kvale, 1997:34-35, Patel & Davidsson 2003:14). Kvalitativa data erhåller vi i vår studie genom intervjuer och observationer. Genom att kombinera dessa tre forskningsmetoder tror vi oss kunna få säkrare svar på våra frågor. Kvalitativ forskning har sin grund i bland annat hermeneutiken. Hermeneutik betyder läran om tolkning och uppfattning av diskurser (Nationalencyklopedin, 2009). Ordet diskurs betyder talad eller skriven kommunikation, det vill säga språk, tänkande och förhållningssätt inom särskilda discipliner, till exempel pedagogisk eller medicinsk diskurs (Winther Jørgensen & Phillips, 2000:7). Hermeneutiken är en vetenskaplig inriktning som intresserar

20

sig för studier och tolkningar av människans handlingar, vilka förstås genom språket. Detta är en vetenskap som vanligen tillämpas inom human- och samhällsvetenskap. För att tydliggöra detta kan man säga att människan skaffar kunskap och förståelse av andra människor genom språket. Hermeneutisk forskning innebär även att forskaren försöker se till helheten och inte delen när det gäller forskningsproblemet (Patel & Davidsson, 2003:28-30). En svaghet inom den kvalitativa forskningen är att resultaten är svåra att kontrollera och oftast inte går att upprepa. Med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod kan man tillvarata inriktningarnas olika förtjänster och på så vis öka generaliserbarheten.

3.2 Datainsamlingsmetoder

Vår undersökning grundar sig på empiri som vi samlat in i form av enkäter, intervjuer och observationer om elevernas statushierarkier. Ordet empiri betyder ”kunskap grundad på erfarenhet” (Svenska Akademin, 2006:168). Den empiriska vetenskapen karakteriseras just av att den är baserad på erfarenhet som skaffats genom iakttagelser av verkligheten. Empirisk forskning kritiseras ibland för att de observationer som görs tolkas olika beroende på vem som utför den. Forskaren väljer utifrån tidigare erfarenheter, vad han/hon fokuserar på, därför kan resultatet se olika ut beroende på vem som observerar (Patel & Davidsson, 2003:18). Såväl enkäter som intervjuer är olika slags tekniker som bygger på att införskaffa upplysningar genom frågor (Patel & Davidsson, 2003:69). Dessa metoder hjälper oss att få elevernas perspektiv. Enkätfrågor ingår i studien och vi tror att de kan ge oss konkreta svar och en uppfattning om till exempel egenskaper som är vanligt förekommande hos populära personer. Enkäter ger ett material som kan bearbetas kvantitativt vilket är av vikt för oss då studien delvis är jämförande. En enkätundersökning är bra att använda när man vill nå många människor, vilket vi vill. En nackdel med denna typ av undersökning är att informanternas svar påverkas av de alternativ vi ger, vilket kan leda till att vi inte får ett personligt och genuint svar. Undersökningsmetoden tenderar även att ge ytliga upplysningar (a.a:69).

När vi sammanställde enkäten (se bilaga 1) ville vi hitta frågor som kunde ge oss svar på frågeställningarna utan att våra egna åsikter speglades alltför mycket i dem, till exempel genom vårt ordval. Frågorna formulerades med ett för eleverna lättförståeligt språk, för att vi ville få ett så ärligt och korrekt svar som möjligt. Enkäten börjar med neutrala och något enklare frågor om ålder, kön och intressen. Senare övergår den till mer specifika frågor om

21

popularitet. Det finns frågor med både fasta och öppna svarsalternativ. Frågorna som rör pojkars respektive flickors status är utformade med en rad alternativa personlighetsdrag där eleven skall ringa in dem som mest överensstämmer med en populär klasskamrat. Alternativen skall inte rangordnas och eleven får välja hur många svarsalternativ den vill. Våra tolkningar av observationerna (se nedan) tillsammans med svaren från enkäterna ligger till grund för intervjuernas utformning. För att få en fördjupad förståelse av enkät- och observationsstudierna kompletterade vi dessa med ett antal intervjuer. En av fördelarna med intervjuer är att vi genom följdfrågor kan få mer uttömmande svar. Dessutom ser vi den intervjuades kroppsspråk och kan tolka olika signaler. Intervjuer ger kvalitativa data som handlar om förståelse, mening och upplevelser. En nackdel med intervjuer är att de är tidskrävande, vilket för oss innebär att vi enbart kan intervjua ett fåtal elever (Bell, 2007:158). Det finns en risk att barn i samtal med vuxna upplever den vuxne som överlägsen positionsmässigt. Detta kan leda till att barnet ger den vuxne de svar som barnet tror att han/hon vill höra (Arnér & Tellgren, 2006:120).

Genom observationer har vi tolkat elevernas handlingar för att skapa oss en uppfattning om rådande statushierarkier i klasserna. Till skillnad från de andra två metodvalen är man vid en observation inte beroende av individens förmåga att komma ihåg och återberätta på ett sätt som gör att mottagaren av informationen förstår upplysningen korrekt. Observationsmetoden är i synnerhet lämplig för att skaffa information gällande beteenden och händelser i olika situationer som till exempel relationer mellan elever (Patel & Davidsson, 2003:87).

Vår observationsmetod kan benämnas osystematisk och delvis deltagande. En osystematisk observation kännetecknas av att de situationer som ska observeras inte är givna och den används ofta i syfte att skaffa mycket information om ett specifikt problemområde (Patel & Davidsson, 2003:94). Anledningen till att vi valt detta tillvägagångssätt är att det i stort sett är omöjligt att säga när statusskillnaderna i klassen ska visa sig. Deltagande observation innebär att observatören på olika vis är delaktig i de observerades vardag, t.ex. genom att lyssna och via samtal försöka förstå individerna (Bell, 2007:189). Att studera elever som vi känner sedan tidigare kan ha både för- och nackdelar. En fördel kan vara att vi inte behöver förlita oss på enstaka händelser eller försöka lära känna eleverna på kort tid för att förstå och tolka deras ord och handlingar. En nackdel kan vara att det är svårt att se objektivt på olika situationer och individer och våra kunskaper kan påverka vår observation (Bell, 2007:190).

22

Man rekommenderar att observationer ska göras tillsammans med någon annan för att minska risken för feltolkningar (Bell, 2007:188). Vi har ändå valt att observera ensamma, dels för att vår observation till största delen kommer att ligga till grund för våra enkät- och intervjufrågor, dels för att vi inte haft tid och möjlighet att observera tillsammans under en längre tid i de två skolklasserna.

3.3 Urval

Vi har valt att genomföra vår undersökning i två skolklasser i årskurs tre. Den ena klassen går i skola i ett mindre samhälle utanför en större sydsvensk stad och området består mestadels av villabebyggelse. Vi har gett denna klass det fingerade namnet Granen. I Granens klass går huvudsakligen elever med svenskt ursprung. Den andra klassen går i en skola i ett område som kan betecknas som en förort till en medelstor stad i södra Sverige. Området domineras av höghusbebyggelse. Denna klass har vi gett det fingerade namnet Kotten. I Kottens klass går mestadels elever med annat ursprung än svenskt. I empirin fann vi inga tydliga skillnader gällande den kulturella aspekten, vilket är anledningen till att detta ej diskuteras i resultatet. Granens klass består av 21 elever, 12 flickor och 9 pojkar. Kottens klass består av 16 elever, 5 flickor och 11 pojkar. Eleverna är mellan nio och tio år. Eftersom vi båda studerar till pedagoger för grundskolans tidigare år ville vi undersöka just den åldersgruppen. Att vi valde årskurs tre beror till viss del på att eleverna har lärt känna varandra under sina tre år i skolan och kommit underfund med sin egen och andras positioner i klassen. Det är även en förutsättning för undersökningens genomförande att eleverna uppnått en viss mognad. Vi är intresserade av att kunna föra en konversation på ett abstrakt plan. Eleverna förväntas dessutom delta aktivt och svara på frågor både i form av enkäter och intervjuer. Orsaken till att valet föll på klasserna Granen och Kotten är att vi båda två under en längre tid arbetat i dessa klasser och lärt känna eleverna väl. Detta tror vi är en viktig förutsättning för att eleverna ska kunna känna sig trygga i vår närhet och inte vara rädda för att säga sin mening.

3.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Reliabilitet är många gånger aktuellt vid en kvantitativ undersökning och kan sägas vara ett mått som mäter tillförlitligheten av ett tillvägagångssätt för inhämtning av information. För att exempelvis ett test ska anses vara reliabelt skall resultatet vara detsamma vid en upprepning av testet oavsett vem som utför det (Bryman, 2004:43). I denna studie används enkät- och

23

intervjuundersökningar vilka grundar sig på elevers åsikter. När det kommer till människors uppfattningar om saker och ting bör man vara medveten om att åsikter är föränderliga. Av den anledningen skulle vår undersökning kunna ge ett annat resultat om den genomförs vid ett annat tillfälle eller av någon annan trots att samma instrument används (Bell, 2007:117). Vid kvalitativa studier som till exempel vår intervjuundersökning talar man om pålitlighet istället för reliabilitet. Detta innebär att studien är genomförd på ett korrekt sätt med en fullständig och noggrann beskrivning av forskningsprocessens olika faser (Bryman, 2004:260-261). Detta har vi försökt att tydliggöra så noggrant som möjligt och vinnlagt oss om att det finns en röd tråd som går att följa genom studiens olika delar.

Validitet handlar om huruvida ett mått mäter rätt saker eller inte, till exempel om frågorna i ett frågeformulär är utformade så att de kan leda till att studiens syfte besvaras. Vidare handlar det om ifall resultatet som undersökningen gett kan vara ett underlag för de tolkningar som görs (Bell, 2007:118). De frågor vi utarbetat till enkäten och till intervjuerna är utformade för att kunna ge svar på vårt syfte och våra frågeställningar. För att försäkra oss om att vi skulle fråga om rätt saker använde vi observationsmaterialet som grund vid utformningen av enkätfrågorna. För att få en uppfattning om vi med hjälp av våra frågor skulle kunna nå syftet så har vi också diskuterat frågorna med respektive klasslärare.

Generaliserbarhet handlar i vårt fall om huruvida resultatet av studien kan generaliseras till andra än just den grupp elever vi undersökt. Frågan är om vårt resultat är representativt för alla elever i årskurs tre. Enligt sannolikhetsteorin är resultatet ”representativt för den population som ligger till grund för urvalsprocessen” (Bryman, 2004:93). Då vårt urval inte är slumpmässigt och informanterna få till antalet kan vi med andra ord inte generalisera utöver eleverna som ingår i studien. En annan form av generalisering är naturalistisk generalisering, som handlar om att den som läser materialet känner igen sig och i och med detta kan generalisera till sig själv och sina erfarenheter (Kvale, 1997:210). Detta är den enda form av generalisering som är möjlig när det gäller vår studie med tanke på dess begränsade omfång.

24

3.5 Genomförande

I detta avsnitt beskrivs hur vi gick till väga vid genomförandet av enkät, intervju- och observationsstudierna.

3.5.1 Enkätundersökning

När vi sammanställt ett första utkast av enkäten gjorde vi ett pilottest. Vi lät fyra barn från den närmsta vänskapskretsen besvara frågorna. Anledningen till detta var att se hur formuleringarna fungerade och om frågor kunde misstolkas. När pilottestet var genomfört frågade vi barnen om hur de uppfattat enkäten och därefter reviderades den något (Bell, 2007:149–150). Ett av barnen tyckte att instruktionerna var oklara, därför förtydligades dessa. Vi utökade även svarsalternativen då vi upptäckte att pilotgruppen utan svårigheter svarade på frågorna.

Innan vi påbörjade enkätundersökningen besökte vi först klasserna där vi pratade med både klasslärarna och eleverna för att förklara vad studien skulle handla om. Därefter delade vi ut ett personligt brev, ett så kallat missiv (se bilaga 3 och 4) till eleverna. I missivet beskrev vi syftet med undersökningen och frågade efter föräldrarnas medgivande för barnens deltagande. Eleverna fick en vecka på sig att återkomma med ett medgivande på svarstalongen. Om barnet inte skulle delta skulle ingen lapp lämnas in. När veckan gått besökte vi skolorna igen för att genomföra enkätundersökningen. I klassen Granen hade 15 av 21 svarstalonger kommit in. Av dessa 15 elever var ett barn frånvarande och ett barn ville inte vara med. I klassen Kotten hade 8 av 16 svarstalonger kommit in, alla 8 elever var närvarande och deltog. Vid genomförandet samlade vi de elever som skulle delta i ett separat rum. I möjligaste mån fick de sitta utspritt i rummet för att undvika samarbete och eventuell diskussion kring frågorna. De tre första frågorna på enkäten besvarade vi tillsammans med eleverna för att förtydliga hur de skulle gå till väga. Det tog cirka 30 minuter för eleverna att besvara frågorna. I klassen Granen deltog 13 elever, 7 pojkar och 6 flickor. I klassen Kotten deltog 8 elever, 4 pojkar och 4 flickor. Bortfallet ligger på drygt hälften i vardera klass. En del elever valde att inte vara med trots att de hade möjlighet. En del elever, som vi enligt våra observationer uppfattat ha lägre status, valde att inte delta. Resten av bortfallet beror på att föräldrarna beslöt att barnen ej fick vara med. Svaren enkäterna gav oss har vi sammanställt i diagram, därefter har vi analyserat resultatet.

25

3.5.2 Intervjuundersökning

Två pojkar och två flickor från varje skolklass valdes ut till intervjuerna, totalt åtta elever. Våra observationer gav oss en bild av hur statushierarkierna såg ut i de olika klasserna. Utifrån den vetskapen valde vi de elever som skulle intervjuas. För att få en variation valde vi att intervjua elever som vi uppfattade hade hög respektive något lägre status. Andra inklusionskriterier som vi utgick ifrån var elever som vi upplevde som öppna, lätta att prata med och elever som kände förtroende för oss. Intervjuerna skedde enskilt, då det handlar om hur den enskilda individen tänker kring ett visst ämne (Doverberg & Pramling Samuelsson, 2006:29). För övrigt ville vi inte att eleverna skulle påverka varandra att svara på ett visst sätt. Intervjufrågorna (se bilaga 2) kan dessutom uppfattas vara av känslig karaktär och eleverna kan uppleva det lättare att besvara dem enskilt. Av denna anledning valde vi också att avstå från ljudupptagning och förde istället noggranna noteringar. Efter utskrift lästes materialet noggrant igenom för att ringa in uttalande som vi uppfattade som centrala för vårt syfte och våra frågeställningar. Varje intervju tog cirka 20 minuter och genomfördes i ett rum i anslutning till klassrummet. Det bör tilläggas att vi utförde intervjuerna var och en på egen hand. Svaren från enkäterna ligger delvis till grund för intervjufrågorna. Likt enkätfrågorna började vi med att ställa neutrala frågor och sedan gick vi mer in på djupet. Beroende på svaren vi fick från eleverna utvecklades sedan frågorna.

3.5.3 Observationsundersökning

Vi bestämde oss tidigt för att vi skulle observera skolklasserna. Vi har i cirka tre års tid praktiserat och arbetat som pedagoger i respektive klass och har lärt känna eleverna väl. Under fyra veckor observerade vi eleverna i våra olika klasser, såväl i klassrummet som på rasterna. Viktigt att tillägga är att observationerna skedde i samband med vår undervisning. Framförallt tittade vi på relationer eleverna emellan, individernas olika egenskaper och vilka som lekte/arbetade med vilka för att skapa oss en bild av vilka statushierarkier som råder i klasserna. Anteckningar fördes inte dagligen, utan enbart vid enstaka tillfällen.

3.6 Forskningsetiska överväganden

Det finns fyra huvudkrav när det gäller att skydda deltagare i en forskningsundersökning: informations, samtyckes, konfidentialitets- och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002:6). Informationskravet innebär att undersökningspersonerna ska få korrekt information om forskningens syfte. Deltagandet är frivilligt och deltagaren har rätt att avbryta sin medverkan

26

när den vill. Samtyckeskravet innebär att deltagarna ska ge sitt godkännande för undersökningen. Om barnen som deltar i undersökningen är under 15 år och undersökningen är av etisk känslig karaktär skall samtycke erhållas från vårdnadshavare (Vetenskapsrådet, 2002:9). Konfidentialitetskravet innebär att alla deltagare ges konfidentialitet och att utomstående ej ska ha möjlighet att identifiera undersökningsdeltagarna (a.a:12). Nyttjandekravet innebär att insamlade uppgifter enbart får användas i forskningssyfte (a.a:14). För att överhuvudtaget ha möjlighet att genomföra vår undersökning var vi beroende av vårdnadshavarnas godkännande av sitt barns deltagande. Därför skickade vi ut missiv (se bilaga 3 och 4), där vi förklarade syftet med undersökningen. Vi förklarade vikten av deras barns deltagande, hur informationen skulle behandlas och att alla elever garanterades konfidentialitet. Vi förklarade även att om de under undersökningens gång inte ville att barnen skulle delta hade de möjlighet att ändra sig. Vårdnadshavarna fick utifrån detta besluta om deras barn fick vara med.

Vi pratade även med alla elever om undersökningen och betonade särskilt att deltagandet var frivilligt samt att de inte behövde skriva sina namn på enkäterna. Vi är medvetna om att vissa av frågorna i enkäterna kan upplevas närgångna och privata. Deltagarna ska känna sig säkra på att uppgifterna de lämnar stannar hos oss. Detta kan vara viktigt för elevernas beslut att delta eller inte. Om de vet att ingen annan än vi kommer att läsa materialet kan de känna sig tryggare och därför svara så sanningsenligt som möjligt. Att känna en sådan trygghet för oss är viktigt för att kunna skapa en verklighetstrogen bild av forskningsområdet (Patel & Davidsson, 2003).

Vid intervjuerna tyckte vi också att det var viktigt att försöka känna av stämningen. När vi märkte att eleverna tyckte det var roligt och var öppna med sina svar kände vi att vi kunde ställa djupare frågor. När vi märkte att någon elev kände sig obekväm tog vi det lite försiktigare och lät dem ta det i sin takt.

3.7 Analysbeskrivning

Varje undersökning innebär att man försöker tolka och förstå den erhållna informationen. Även kvantitativa resultat måste tolkas och sättas in i ett sammanhang. Detta har vi försökt att göra genom att gemensamt sammanställa den empiri vi samlat in i form av enkäter, intervjuer

27

och observationer. Kvantitativ data i form av enkätsvar redovisas i stapeldiagram (se sidorna 29-30) något som är lämpligt när man systematiserar material av denna typ i syfte att urskilja mönster (Patel & Davidsson, 2003:112-113). De två klassernas svar redovisas inte separat utan vi har ställt samman dem. Från början hade vi hoppats på att göra en separat redovisning för att ha möjligheten att jämföra de båda klasserna med varandra. Då informanterna blev få, bortfallet relativt högt och skillnaderna mellan de två klasserna tillika var marginell, kändes detta inte meningsfullt. Vi valde istället att ställa samman de båda klassernas svar i en gemensam redovisning. Som tidigare nämnts fick eleverna ringa in flera olika egenskaper hos en eller flera populära klasskamrater. Antalet inringade alternativ har förts in i liggande stapeldiagram för att ge en så klar bild som möjligt av informanternas svar. I diagrammen redovisas pojkarnas och flickornas svar intill varandra för att tydliggöra likheter och skillnader.

Vi har följt Patel och Davidssons (2003:21) rekommendationer av analys när det gäller kvalitativa data såsom intervju- och observationsempiri. Som de föreslår har vi läst igenom intervjumaterialet upprepade gånger i syfte att urskilja olika uppfattningar som vi sedan kategoriserat och gemensamt sammanställt. Samma intervjufrågor ställdes till alla deltagande elever vilket underlättade analysprocessen. Observationsmaterialet har vi också diskuterat med varandra och gemensamma iakttagelser låg dels som underlag för enkätformuläret, dels som tolkningshjälp vid bearbetningen av intervjuerna. De resultat vi fann har vi till sist försökt förstå och tolka i ljuset av forskningen kring social gemenskap, genusrelaterade skillnader och personlighet som vi i vår forskningsgenomgång funnit relevant.

28

4 Resultat och analys

I detta kapitel görs en analys av det empiriska materialet kopplat till teori och tidigare forskning utifrån syfte och frågeställningar. Syftet med denna studie var att skapa en bild av hur elever ser på popularitet och ta reda på vilka faktorer som ger hög status i skolklassen samt se om det fanns eventuella skillnader mellan pojkar och flickor. Först redovisas resultatet från enkätundersökningen i form av diagram. Därefter analyseras detta resultat tillsammans med intervju- och observationsresultaten i förhållande till tidigare teori och forskning. Avslutningsvis ges en kortfattad sammanfattning av resultatet och de slutsatser vi kunnat dra.

På nästkommande sidor presenteras diagrammen. Det första diagrammet visar vilka egenskaper pojkar respektive flickor tycker stämmer in på den mest populära pojken i klassen (diagram 1). Det andra diagrammet visar vilka egenskaper pojkar respektive flickor tycker stämmer in på den mest populära flickan i klassen (diagram 2).

29

Diagram 1. Liggande stapeldiagram som visar vilka egenskaper pojkarna och flickorna anser att den mest populäre pojken/pojkarna har.

0 2 4 6 8 10 12

Bra på idrott Har fina saker Har fina kläder Har många kompisar i klassen Har en bästis i klassen Har många leksaker Söt/snygg Smal Stark Tuff Duktig i skolan Blyg Pratar mycket Räcker upp handen ofta Rolig Rättvis Omtänksam Ärlig Kaxig Modig Artig Snäll Bestämmande

Antal flickor som svarat: 10 Antal pojkar som svarat: 11

E g e n sk a p e r

Den mest populära pojken i klassen

Flickor Pojkar

30

Diagram 2. Liggande stapeldiagram som visar vilka egenskaper pojkarna och flickorna anser att den mest populära flickan/flickorna har.

0 2 4 6 8 10 12

Bra på idrott Har fina saker Har fina kläder Har många kompisar i klassen Har en bästis i klassen Har många leksaker Söt/snygg Smal Stark Tuff Duktig i skolan Blyg Pratar mycket Räcker upp handen ofta Rolig Rättvis Omtänksam Ärlig Kaxig Modig Artig Snäll Bestämmande

Antal flickor som svarat: 10 Antal pojkar som svarat: 11

E g e n sk a p e r

Den mest populära flickan i klassen

Flickor Pojkar

31

4.1 Faktorer som ger hög status/popularitet i skolklassen

Vi har delat in informanternas uppgifter i fyra övergripande kategorier vilka sammanfattar de viktigaste egenskaperna och faktorerna hos elever med hög status. Kategorierna är många kompisar i klassen, vara en bra kompis, utseendets roll och att ha fina saker samt många begåvningar.

4.1.1 Många kompisar i klassen

På intervjufrågan som handlade om hur informanterna tror att den populära pojken/flickan blev populär, har vi fått skiftande svar. En flicka uttrycker sig på följande sätt på frågan om den mest populära flickan: ”0,0 aning om det” fast hon för övrigt i samtalet bland annat beskriver att det är kompisarna runt personen som successivt byggt upp statusen. En annan flicka berättar: ”jag vet inte riktigt hur de har gjort, det händer inte pang”. Flera elever uttrycker att vem som blir populär är en slump, trots att de kan ge många exempel och har idéer om vad detta kan bero på.

När vi tittar på enkäten finner vi att det mest frekventa svaret på frågan vad som kännetecknar en populär person är att den har många kompisar i klassen. I flera undersökningar utförda med barnperspektiv, konstateras att det allra viktigaste villkoret i barnens liv är att få dela det med kompisar (Barnombudsmannen, 2004:38; Knutsdotter Olofsson, 2003:130-135; Odelfors, 1996:211). Ihrskog (2006) belyser vikten av kommunikation med sin omgivning för människans identitetsskapande. Denna process pågår ständigt och förutsätter att det finns kompisar att interagera med (Ihrskog, 2006:42,139). Även självkänslan utvecklas genom respons från andra individer (Poulsen, 1995:142). Resultatet av vår enkätstudie bekräftar dessa grundläggande behov hos eleverna.

Är en klasskamrat populär för att den har många vänner, eller har han/hon många vänner för att den är populär? Under intervjuerna frågade vi informanterna om de kunde förklara sambandet, men det var svårt för dem att reda ut. På intervjufrågan om vad ordet populär betyder för dem, svarade de intervjuade eleverna likartat: ”nästan alla tycker om en, alla vill vara med en, många kompisar”. Sociometrisk kartläggning med hjälp av nätverksmönster visar hur många kompisar varje elev i klassen har och utifrån dessa uppgifter dras slutsatsen om vem som är populär (Jonsdottir, 2007; Schjellerup Nielsen, 2006). I vår studie uttrycker informanterna samma syn på popularitet. Vid intervjuerna ställde vi även frågan om det är

32

viktigt att vara populär? Här går informanternas uppfattningar isär. Att det är viktigt med kompisar samtyckte alla till, däremot var det flera intervjuade elever som uppgav att det inte är särskilt viktigt att vara populär. De uttryckte till och med att det kan finnas nackdelar med att vara populär. Skälet var bland annat att: ”det är inte viktigt, kan nog vara rätt så jobbigt, alla kommer efter en när man vill vara ensam” och ”det kan nog bli lite jobbigt att va populär, man får inte vara ifred när man vill tänka”. Kanske hänger dessa uttalanden ihop med nätverksmönstren inom sociometrin (Schjellerup Nielsen, 2006:63). De icke ömsesidiga uppgifterna som samlas kring de populära eleverna kanske leder till att en person med hög status känner sig ”jagad” av de icke bekräftade vännerna. Det finns en diskrepans mellan informanternas uppgifter när det gäller sambandet mellan att vilja ha många vänner och önskan att vara populär. Vi upplever att när våra frågorna övergår från konkret till abstrakt nivå blir sambanden svåra för eleverna att urskilja. Att vilja vara populär är möjligen en omoralisk strävan i deras värld och inte något de klart vill uttala inför en vuxen. Det kan vara så att eleven svarar på ett sätt som den tror att vuxna vill att de skall svara (Arnér & Tellgren, 2006:120). En av flickorna säger: ”jag är inte avundsjuk på henne, men jag känner mig lite arg på henne”.

4.1.2 Vara en bra kompis

Nästintill alla informanter i enkäten är överens om att personer med hög status kännetecknas av egenskapen snäll. Alla flickor och pojkar uppger att den populära pojken är snäll, det är endast fyra pojkar som inte anser att den populära flickan är snäll. Lika enigt svarade de intervjuade eleverna. Deras definition av en populär person med många kompisar är att den är snäll, omtänksam och hjälpsam. Det är liknande personlighetsdrag som anses främja hög status enligt Shaffer (1994:556). En pojke förklarade begreppet snäll med orden: ”att vara schyst, att bry sig om ganska många”. Ett annat citat som belyser samma känsla: ”om nån trillar kanske han tröstar och ge presenter kan man nog”. De påpekar även att man inte ska vara dum eller retas. En flicka uttrycker följande: ”man ska inte va tramsig för att bli populär, inte komma med dåliga kommentarer och inte göra katapulten med linjalen”. Generellt kategoriserar barn även i andra undersökningar en bra kompis som snäll, hjälpsam, generös och omtänksam (Barnombudsmannen, 2004:38; Ihrskog, 2006:157).

När vi tittar på resultatet från enkätundersökningen är det endast två informanter som gett högstatuseleverna epitetet kaxig. En flicka kommenterade kaxighet på följande vis: ”man behöver inte säga att man är bäst”. Under intervjuerna framkom dessutom att en persons inre

33

egenskaper är viktigare än dennes yttre fasad. En pojke sa om den mest populära pojken ”han spelar tuff” och en annan sa ”man behöver inte spela cool för andra”.

4.1.3 Utseendets roll och att ha fina saker

I enkätundersökningen var det endast ett fåtal som kommenterade pojkarnas och flickornas utseende söt/snygg. Sex stycken pojkar och flickor har bekräftat den mest populära flickan som söt/snygg, medan två flickor anser att motsvarande pojke har ett fördelaktigt yttre. Av intervjuerna framgick det att flera elever som ansågs ha hög status också uppfattades vara söta/snygga. På intervjufrågan om hur pojkar/flickor tror att den flicka som är mest populär blev det, sa en flicka: ”alla gillar henne och vill leka med henne. Hon är söt och har många kompisar”. En annan uttryckte att: ” det är säkert utseendet och sånt” och en tredje sa: ”man måste va fin, söt och ha fina kläder”. Följande citat från en pojke ger en annan bild: ”utseendet är inte alltid så viktigt” och en flicka uttrycker detsamma: ”inte så viktigt att va fin, man kan va fin men man behöver inte”. Ungefär hälften av pojkarna och flickorna i enkätundersökningen uppgav att flickan med hög status är smal. Bjerrum, Nielsen, & Rudberg (1991:174) påpekar att för flickor är det bland annat utseende som ger status. Enligt Shaffer (1994:556) spelar barnens fysiska förutsättningar roll när det gäller status. De så kallade mer attraktiva barnen favoriseras när barn bygger relationer med varandra. Shaffer framhåller även att det inte räcker med ett tilltalande yttre för att få status, det är även andra viktiga personlighetsdrag som spelar in. Vi ansluter oss till samma slutsats. Det är många egenskaper som samverkar i statusbyggandet, utseendet är en av beståndsdelarna.

Enligt enkäten kommenterar inte någon elev om eleverna med hög status har många leksaker. Däremot är det tre flickor och fem pojkar som anser att den populära flickan har fina saker. Nio pojkar och alla flickor uppger att den populära pojken har fina saker. Är då en elev populär för att den har fina saker? Vi har observerat att det vid speciella aktiviteter i skolan, som till exempel utflykter, kan förekomma vissa statussymboler i elevernas utrustning. Det kan röra sig om en moderiktig ryggsäck, en särskild typ av vattenflaska eller ett nytt förstoringsglas. Elevernas samtal kretsar mycket kring dessa attribut upplever vi.

34

4.1.4 Många begåvningar

Över hälften av alla informanter i enkätundersökningen uppger att duktig i skolan och räcker

upp handen ofta är egenskaper som stämmer överens med både populära pojkar och flickor. Vid intervjuerna framgick det att en populär pojke/flicka bör vara bra på mycket, exempelvis duktig i skolan. En pojke uppger att pojken med hög status är populär ”för att han är bra på mycket till exempel matte och svenska och rolig att leka med” och ett annat citat delar uppfattningen ”om man är bra på mycket, har fina kläder och kan mycket”. På intervjufrågan varför tror du att högstatus pojken/flickan blivit populär utrycker sig en flicka så här: ”för att dom är bättre. Bättre på många saker till exempel matte, läsa, skriva”. En pojke påpekar särskilt att det är viktigt att vara begåvad utöver skolämnena, exempelvis kan den populäre pojken ”komma på bra och roliga lekar”. I likhet med Shaffer (1994:556) framgår att det är många olika begåvningar som krävs för att få hög status. Det kan till exempel vara skilda egenskaper som lugn, utåtriktning, hjälpsamhet och social begåvning som har betydelse. Det stora antalet egenskaper informanterna valt att ringa in i enkätundersökningen bekräftar också detta. En flicka uttrycker sig följande angående bra självförtroende: ”om man själv tror att man är bra och så” och fortsätter, ”om man vill någonting men tror att man inte kan det så kan man inte”.

4.2 Skillnader mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög

status/popularitet i skolklassen

I detta avsnitt redogör vi för de mest påtagliga skillnaderna mellan vad som ger pojkar respektive flickor hög status. Två skilda kategorier har utmönstrats; könssegregering och traditionella könsroller, vilka sammanfattar de huvudsakliga olikheterna.

4.2.1 Könssegregering

Genom att studera diagrammen kan vi se att pojkarna beskriver pojkarna med betydligt fler egenskaper än vad de beskriver flickorna. Exempelvis säger pojkarna att högstatuspojken har fina kläder, men de kommenterar inte flickans kläder. Detta kan bottna i olika orsaker. En anledning kan vara att de anser att hon inte har fina kläder. Det kan även bero på andra orsaker. Enligt våra observationer leker eleverna med personer av samma kön och därför kan det vara så att de inte bildat sig en tydlig uppfattning. Vi upptäckte också att pojkar endast leker med pojkar och flickor endast leker med flickor utanför skoltiden. Under skoltid ser det något annorlunda ut, då kan det ibland hända att de leker tillsammans. Bjerrum Nielsen och

35

Rudberg (1991:164-166) säger att denna typ av könssegregering är vanlig i åldrarna åtta till tolv år. Detta beror på att de har olika intressen och att de har olika syn på social samvaro. Forskning visar också att pojkar i större utsträckning än flickor tar avstånd från det andra könet för att tydliggöra sin egen könstillhörighet (Olofsson, 2007:46). Detta kan vara en anledning till att pojkarna inte kunnat bilda sig en tydlig uppfattning om flickorna. Av observationerna utläser vi detta beteende som att det i deras ålder anses vara tabu att kommentera det andra könet i positiv bemärkelse, framförallt gällande utseende. Dessa tolkningar grundar sig bland annat på kommentarer uttryckta med nedvärderande ton av det motsatta könet. Detta kunde handla om exempelvis pojkar som pratade om att de absolut inte var kär i någon flicka.

Genom observationer har vi också märkt att flickorna oftast leker två och två och pojkarna oftast leker i grupp. Via enkätundersökningen kan vi utläsa av informanternas svar att flickan med hög status har en bästis, detta stämmer inte lika väl överens med pojken med hög status. Enligt Nilzon (1999:23) och Rithander (1991:22-23) är detta fenomen vanligt förekommande och beror på att pojkar anser det viktigare att tillhöra en grupp än att ha en nära relation. Flickorna lägger istället större vikt vid att utveckla kommunikativa och nära sociala relationer (Bjerrum Nielsen & Rudberg, 1991:171, Rubin, 1981:93).

4.2.2 Traditionella könsroller

Tidigare forskning inom området visar att det finns stora skillnader i vad som ger pojkar respektive flickor hög status. Detta har vi också lagt märke till i vår studie. De största skillnaderna vi kan se mellan hur klasskamrater uppfattar pojken/pojkarna och flickan/flickorna med högst status i klassen/klasserna är att både pojkar och flickor anser att pojken är bestämmande vilket ingen anser att flickan är. I intervjun med pojkarna var det en som uppgav, gällande innebörden av popularitet, att om man är populär ”kan man bestämma mycket”. En annan pojke talade också om detta, han sa ”att man känner sig mer som att man bestämmer i klassen, andra kanske också tänker så”. I en intervju med en av flickorna uttryckte hon sig med följande ord ”man måste säga ifrån men man ska inte bestämma” när hon får frågan om hur en flicka ska vara för att vara populär. En annan flicka säger att ”man ska absolut inte bestämma”. Detta stämmer överens med Odelfors (1996:19) undersökning av villkoren för barns kommunikation i skolan. Hon menar att pojkar hörs och syns betydligt mer i verksamheten och de testar ofta sin mentala styrka gentemot omgivningen. Flickorna