Delårsrapport augusti 2017
Äldreomsorgsnämnden
Innehållsförteckning
1 Verksamhet ... 3
1.1 Uppföljning av uppdrag ... 3
1.2 Viktiga och intressanta händelser ... 6
2 Måluppföljning ... 7
2.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv .... 7
3
Följetal ... 11
3.1 Äldreomsorgsnämndens följetal ... 11
4 Uppföljning av internkontroll ... 12
5
Ekonomi ... 13
5.1 Driftredovisning... 13
5.2 Investeringsredovisning ... 15
1 Verksamhet
1.1 Uppföljning av uppdrag
Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög
grad Delvis I låg grad Inte alls
Vård och omsorg om äldre X
Kommunal hälso- och sjukvård X
Nämnden har kunnat tillgodose medborgarnas behov av äldreomsorg i form av äldreboende inom rimlig tid och hemtjänsten har utfört beviljade insatser.
Hälso- och sjukvården har patienterna som är inskrivna där fått de insatser som motsvarar behovet. Delegeringar har blivit kontrollerade och utförda enligt föreskrifterna och avvikelser har blivit omhändertagna och åtgärdade snabbt. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) arbetar kontinuerligt med kontroller och
förbättringar inom området.
Vård och omsorg om äldre Hemtjänst
Hemtjänsten fortsätter att öka i tidsomfattning. Under januari till juli har ökningen varit 5% i jämförelse med samma period föregående år. Extern hemtjänst, som är en relativ liten del av verksamheten, motsvarar ungefär 7% av den totala volymen. Det är ungefär samma nivå på den externa hemtjänsten som föregående år. I och med att det sker en volymökning inom hemtjänsten har antalet anställningar ökat inom den del som sker i egen regi.
Vård- och omsorgsboende
Inom äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden har beläggningen under årets första
månader varit varierande. Inledningsvis var det brist på platser inom såväl våra boenden som på korttiden. I februari och mars har lediga platser inom våra boenden ökat igen.
Enheterna arbetar aktivt med att skapa meningsfulla aktiviteter för brukarna samt att skapa en god boendemiljö. Allt fler enheter arbetar med sociala medier och digitala läsplattor för att göra närstående delaktiga i vad som händer på boendet.
Verksamheten har gjort flera vård och omsorgsmätningar för att veta skillnaden i vårdtyngd mellan de olika boendena, detta har i sin tur genererat bättre genomförandeplaner och BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) eftersom detta ligger till grund för vård- och omsorgsmätningen.
Två äldreboenden har påbörjat arbetet att införa Laps-Cares planeringsverktyg. Verktyget har under flera år används inom hemtjänsten och ska nu prövas även på boendena.
Efter en inventering av madrassbeståndet på våra boenden har vi fått göra en investering på drygt hundra nya madrasser. Denna investering har tagit en stor del av hjälpmedelsbudgeten i anspråk.
Anhörigstöd
Handläggarna förmedlar anhörigstöd. Under sommarmånaderna har anhörigstöd fått kontakt med ett 15 tal nya familjer samtidigt som ungefär samma antal har avslutats pga. att de flyttat till boende eller avlidit. Till och med juli månad var antal avlösningstimmar i snitt 460 / månad. Behovet beräknas vara 3,5 årsarbetare för att klara avlösningen.
Dagträffen är permanentad. Den besöks idag av ett 30-tal personer. De trivs och ansöker om fler dagar att vara här. En tredjedel har fler än en dag. Det innebär att det åter igen finns en kö på ett tiotal personer.
Arbetet med våra rutiner fortsätter. Nu diskuteras om vi kan ta in fler personer vissa dagar för att minska kön. Beslut finns om att ha 8 gäster, men lokal- och personalmässigt kan
dagträffen ha upp till 10 personer uppskattningsvis.
Frivilligverksamheten har inbjudit frivilliga att hålla sommaraktiviteter. De har ordnat fester
och gjort utflykter. Buss har hyrts för att boendena ska kunna göra utflykter. Den har dock inte använts så flitigt. Frivilligcentraler med gym i Öxabäck, Sätila, Fritsla och Kinna har varit stängda över sommaren efter miljö-inspektionen i våras. Nu efter sommaren börjar deltagarna på ”gymmen” höra av sej om när det startar upp igen. I Sätila behöver vi en ny lokal. I Kinna sker en omfattande renovering av lokalen. I Öxabäck och Fritsla hoppas vi kunna få till rutiner och ansvariga frivilliga för att starta upp så snart som möjligt.
Demensvården
BPSD börjar bli ett verktyg som är bra att använda för kvalitetsuppföljning av hur personer med demenssjukdom mår samt som stöd för uppföljning och utveckling av demensvården.
Numera kopplas BPSD arbetet även till vårdtyngds-mätningar på boendena. Samverkan med Närhälsan för en tydligare vårdkedja inom demensvården efterfrågas.
Bemanningsenheten
Bemanningsenheten rekryterar och samordnar alla timvikarier inom socialförvaltningens vård- och omsorgsboenden, hemtjänst, funktionshinderverksamhet, socialpsykiatri, personlig
assistans och flyktingverksamhet. Sommarrekryteringen började redan i november då verksamhetens sommarportal på Marks Kommuns hemsida öppnades. I Markbladet har förvaltningen annonserat varje vecka från veckorna före årsskiftet fram t.o.m juni månad.
Övriga media som förvaltningen kontinuerligt annonserat i är Annonsmarknad och i
Platsbanken. Förvaltningen har representerats vid rekryteringsträffar, tex STARK dagarna.
Semesterrekryteringen har varit svårare än tidigare år men alla semestervikariat blev tillsatta och enligt verksamheterna är man i det stora hela nöjda med sina vikarier. En enkät kommer att skickas ut under hösten till såväl verksamhet som vikarier.
Handläggarenheten
Handläggarenheten har lyckats anställa flera handläggare till enheten och är därmed fulltaliga.
Under årets tre första månader har det varit i genomsnitt 13 ansökningar per månad till vård- och omsorgsboende och sammanlagt under perioden har 8 ansökningar fått avslag. Vid varje hembesök delas en synpunktsbroschyr ut där brukaren kan anonymt uppge sin upplevelse av mötet.
Diagrammet nedan beskriver hur resultatet av inkomna svar under perioden maj-augusti.
Grön = Mycket bra, Blå = Bra, Gul = Mindre bra
Bostadsanpassning
Bostadsanpassningen har under de första halvåret sett en minskning av ansökningarna med 8 % jämfört med samma period förra året. Åtgärder som trösklar, stödhandtag,
iordningställande av duschutrymme har minskat. Däremot ökar antalet ansökningar för installation av hiss och hygienrum. Så även om antalet ansökningar har minskat så ökar andelen kostnadskrävande ansökningar. Inom verksamheten försöker man att återanvända så mycket som är möjligt, hissar, garage till elrullstol, ramper och dörröppnare tas tillbaka när möjligheten ges.
Korttiden
April, maj o juni har varit mycket "lugna" månader för korttidsverksamheten. Många som beviljas korttid kommer inte - "avbrott i processen" från sjukhusets sida. From juli har det blivit en mer normal beläggning.
Medarbetarna har varit på stroke- och smärtföreläsningar för att öka kompetensen inom dessa områden.
Kommunal hälso- och sjukvård
Sammanslagningen av den kommunala rehabilitering och den kommunal hälso- och
sjukvården som genomfördes i slutet av 2016 benämns numera som kommunal hemsjukvård.
Den administrativa delen av verksamheten är placerad i gamla samrehabs lokaler i Skene lasarett. Arbetet med kartläggning av processer, mål samt planering av verksamheten har pågått sedan årets början och verksamheten ser samordningsvinster och även att samarbetet runt patienterna har blivit bättre.
Dokumentation av processerna inom kommunala hemsjukvården pågår och granskning av 80 journaler har genomförts. Där har förbättringsområden identifierats som
dokumentationsgruppen kommer att arbeta vidare med.
Nattfastemätning är genomförd på våra boenden under v 10. Resultatet visar att 58% av alla brukare på vård och omsorgsboende har en nattfasta mindre än 11 timmar som den nationella rekommendationen är. Detta är en klar förbättring jämfört med tidigare mätning och en ny uppföljande mätning kommer att genomföras under hösten.
Äldreomsorgen har deltagit i nationell punktprevalensmätning av följsamhet till basala
hygienrutiner och klädregler, mätningen gjordes under v 13–14. Resultatet av denna mätning visar att 62% efterlever alla åtta steg som ingår i hygienrutinerna. Resultatet är likvärdigt med 2016. Arbetet med att införa hygienkörkort är påbörjat (en checklista för HSL-personal,
webbutbildning).
Händelseanalys av läkemedelsavvikelser är genomförd på de enheter som har visat en ökning av antalet läkemedelsavvikelser. Ansvarig för händelseanalysen var apotekare från Apoteket AB och med på analysen var enhetschefer, ansvariga sjuksköterskor och omvårdnadspersonal.
Det har identifierats ett behov av lokala läkemedelsrutiner vilket kommer att arbetas fram i respektive grupper under året.
Arbete med analys av avvikelser sker kontinuerligt. En särskild uppmärksamhet riktas mot avvikelser som handlar om fall och läkemedel. Antalet avvikelser inom dessa områden har ökat något mot samma period föregående år.
5 allvarliga avvikelser har utretts och ytterligare 3 är under utredning, varav en Lex Maria är upprättad och inskickad.
Införandet av ICF (internationell klassifikation av funktioner) och KVÅ (klassifikation av vårdåtgärder, nytt nationellt sätt att dokumentera) har genomförts för
sjuksköterskeorganisationen under mars månad.
1.2 Viktiga och intressanta händelser
Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv
Under årets första månader har flera influensautbrott utbrutit på äldreomsorgens vård- och omsorgsboenden.
Äldreomsorgen har förstärkt sin verksamhet inom några viktiga områden.
• Vård- och omsorgsboendet Kullabyn i Torestorp har utökats med en boendeplats. Den är utformad så att man nu även kan ta emot de som önskar om ett parboende.
• Dagverksamhet för somatiskt sjuka har övergått till en permanent verksamhet vilket ökar tryggheten för de brukare som har behov av denna verksamhet.
• Den öppna verksamheten som tillhandahåller gym har haft inspektion från
Miljökontoret. De brister som påpekades har medfört att det under sommaren har varit stängt på våra gym för renovering och upprättande av fungerande rutiner.
Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv
Äldreomsorgen har i år intensifierat arbetet med att rekrytera sommarvikarier. Trots detta har upplevelsen i år varit att det är svårare än föregående år att locka nya medarbetare till våra sommarvikariat. Anledningen anses vara ett lägre antal ungdomar och ökad konkurrens från andra arbetsgivare samt att vikarierna inte sällan vill vara lediga själva under delar av sommaren.
Äldreomsorgen har hjälpt till att omplacera medarbetare från asylverksamheten som under detta år har en arbetsbrist.
Handläggarenheten har nu en fulltalig bemanning och har även minskat sjukfrånvaron på enheten.
Äldreomsorgen har gjort flera vårdtyngdsmätningar med ett verktyg som heter
Junkermodellen. Medarbetarna har förtroende för metoden och den kan hjälpa oss i framtiden att fördela resurser och analysera resultat.
2 Måluppföljning
Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp.
Strategiska områden/Förutsättningar/Utgångspunkter:
2.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv
Kommungemensamma mål:
All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga
Nämndens mål:
All hjälp utformas efter individuella behov och med delaktighet från brukare och anhöriga
Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos
2017 Mål 2017 Andel brukare i hemtjänsten med aktuell
genomförandeplan 74 80 70 >= 95%
Andel brukare i vård- och omsorgsboende
med aktuell genomförandeplan 92 99 93 >= 95%
Andel brukare i hemtjänsten som varit
delaktiga i att utforma sin genomförandeplan 100 67 >= 95%
Andel brukare i vård- och omsorgsboende som varit delaktiga i att utforma sin
genomförandeplan 100 100 >= 95%
Uppgiften om delaktighet mäts inte längre i socialstyrelsens undersökning. Vi kommer genomföra en undersökning i slutet på 2017 för att få ett mätresultat.
Andel brukare i hemtjänsten med aktuell genomförandeplan
Vi kommer inte komma upp till målet på 95% i hemtjänsten. Arbete görs för att förbättra vårt resultat i form av både utbildningsinsatser och uppföljningar. Arbetet med kollegial granskning är igång och det finns riktade insatser för just social dokumentation. Måltalet är högt uppsatt då det stora brukarantalet gör det svårt att göra prioriteringar att just aktualitet ska prioriteras utifrån datum. Vi har satt en prioritet att innehållet ska förbättras inte datumet i första hand.
Andel brukare i vård- och omsorgsboende med aktuell genomförandeplan
Under året har omsättningen på boende varit något större och genomförandeplan görs först efter att brukaren har bott några veckor. Detta för att kontaktpersonen skall ha lärt känna brukaren vilket ger en bättre genomförandeplan. Då mätningarna gjorts har en del inte fått sin genomförandeplan ännu vilket gör att målet på 95% blir mycket svårt att nå.
Nämndens mål:
Anhöriga ska stödjas i sitt omhändertagande av sina vårdbehövande närstående
Anhörigstödet har under året haft olika aktiviteter för anhöriga och man har i snitt kontakt med 80 tal familjer under en månad. Arbetet med att ha anhörigombud på alla enheter fortsätter med utbildningsinsatser för nya ombud.
Under året så har avlösningstimmarna för anhöriga legat på en relativt jämn nivå med ett medel på 406 timmar per månad.
Kommungemensamma mål:
Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet
Nämndens mål:
Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet
Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos
2017 Mål 2017
Nöjda brukare, hemtjänst 93 91 91 >= 90%
Nöjda brukare, särskilt boende äldreomsorg 85 82 82 >= 90%
Siffrorna kommer från mätningen för 2016 finns ännu inget resultat för 2017.
Nämndens mål:
Arbetet ska ske i samarbete med interna och externa aktörer
Det genomförs regelbundna möten i ledningsgruppen för lokal närvårdssamverkan. I nuläget arbetar man med hur vi ska arbeta med det nya hälso- och sjukvårdsavtalet. Nya rutiner behöver utarbetas och implementeras. Man arbetar också med en ökad samsyn av arbetet med Samordnad individuell plan (SIP). För kommunens del så är det MAS som är representant i detta arbetet.
Samordnade individuella planer har börjat att implementerats i verksamheten och använts alltmer. Vid planeringen så deltar kommunen, primärvården och andra aktörer tillsammans med enskilda brukare samt eventuella anhöriga. Under den första delen av året så har 10 SIP:ar genomförts inom äldreomsorgen.
På vård och omsorgsboendena pågår ett arbete med hur frivilligverksamhetens insatser ska kunna utvecklas.
Nämndens mål:
Verksamheten baseras på brukares erfarenheter, yrkesverksammas praktik och bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap (EBP)
Under den första delen 2017 har boendeenheterna arbetat med att förbättra brukarnas måltids och boendemiljö. Detta mål togs fram då brukarundersökningen visade att det kunde
förbättras. Genom de åtgärder som gjorts så hoppas vi att mätningarna visar på förbättringar under nästkommande år.
Frågan arbetas med på de husmöten som sker tillsammans med Teknik och serviceförvaltningen.
Nämndens mål:
Barnkonventionen beaktas i alla verksamheter
Under hösten så kommer vi att utforma rutiner för orosanmälan.
Det finns också med i riktlinjerna för palliativ vård som ska implementeras i verksamheten.
Där kommer barnperspektivet in både i rollen som närstående och som patient. Detta arbete sker genom en utsedd arbetsgrupp under hösten 2017 för att fortsätta implementeras i verksamheterna under 2018.
Nämndens mål:
Varje person där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården
Verksamheten arbetar med att lägga in resultat i de olika kvalitetsregistren som finns. Med Senior alert har det dock varit problem i registret så det har inte kunnat gå att föras i systemet utan det finns bara på papper. Det kommer dock att överföras under september månad av en utsedd personal.
Det har genomförts kvalitetsgranskningar av verksamheten tillsammans med apotekare för att se över läkemedelshanteringen. Förändringar och förbättringar har därefter genomförts för att säkra hanteringen ytterligare. En ny läkemedelsrutin arbetas fram just nu och blir
förhoppningsvis klar under hösten.
Arbetet med risk och händelseanalyser av avvikelser har genomförts och kommer att fortsätta under hösten.
Ny rutin för läkemedelsdelegeringar implementeras med start i september månad. Den är antagen av ledningsgruppen.
Nämndens mål:
En värdig och kunskapsbaserad vård ska ges vid livets slut
Nya riktlinjer har kommit för palliativ vård. En utsedd arbetsgrupp arbetar för att ta fram rutiner och arbetssätt som sedan ska implementeras i verksamheten. Detta arbete kommer att pågå både under 2017 och 2018.
Nämndens mål:
Samarbetet med högskolor och universitet ska öka
Under året så tar vi emot sjuksköterskestudenter i den omfattning som högskolan har behov av. Antalet brukar vara cirka 10 per termin både studenter i sjuksköterske- och
distriktssköterskeutbildningen.
Ett arbete pågår också med Marks gymnasieskola för att öka samarbetet. Vi har exempelvis personal som är där och utbildar i social dokumentation både inom gymnasiet och
vuxenutbildningen.
Samarbetet sker både med programråd där både skolan och kommunen kan komma med förslag på hur utbildningen kan möta behoven som finns i verksamheterna.
Vi har varit på STARK dagarna för att visa upp verksamheten och försöka rekrytera personal som både är tillsvidareanställd och vikarier. Det är en arbetsmarknadsmässa som anordnas av Borås högskola.
Vi har första eleverna som genomgår validering på Lindängs vård- och omsorgsboende.
Nämndens mål:
Verksamheten ska präglas av delaktighet för medarbetare och ha en god bemanningsprocess
En utsedd arbetsgrupp har arbetat fram och omarbetat rutiner för rekrytering och introduktion.
Kommungemensamma mål:
Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning
Nämndens mål:
Arbetet ska ha en rehabiliterande och förebyggande inriktning
Utifrån personalperspektivet så har ett samarbete med personalenhetens medarbetare som ska arbeta med rehabiliteringsplan upprättats. Informationsmöten och träffar har inplanerats och/eller genomförts med alla enheter. Detta i syfte att ta fram en strategi för hur vi fortsatt
ska arbeta med rehabiliterande förhållningssätt på verksamhetsnivå, enhetsnivå och individnivå.
Utifrån brukarperspektivet så fortsätter arbetet med BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) och Senior alert. Mätningarna av BPSD tas upp på ledningsgruppen under våren och hösten för att följa upp resultatet. Rehab fortsätter tillsammans med
enheterna att arbeta efter ett rehabiliterande och förebyggande förhållningssätt för brukarna.
3 Följetal
Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling.
3.1 Äldreomsorgsnämndens följetal
Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017
Särskilt boende SoL, antal pers. 304 304 303 304
Hemtjänst i ordinärt boende,
antal pers. 1 186 1 165 1 165 1 214
Hemsjukvård, antal personer 985 966 983 1 055
Särskilt boende SoL, antal pers.
Antal boende i särskilt boende har legat stabilt på ca 300 platser sedan 2014. Det finns i dagsläget ca 5 lediga platser och därmed har vi ingen kö. Behovet kan komma att ändras snabbt.
Hemtjänst i ordinärt boende, antal pers.
Det finns en ökning när det gäller hemtjänst med ca 50 personer sedan 2016. En del av denna ökning utförs av LOV företag. Fler väljer att bo kvar hemma trots stort behov av insatser.
Hemsjukvård, antal personer
Hemsjukvården har ökat med 72 personer sedan 2016. Bland de som är inskrivna har många ett mycket stort behov av sjukvårdande insatser.
4 Uppföljning av internkontroll
Internkontroll syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och följer lagar, föreskrifter och riktlinjer. Nämnder och styrelser har ansvar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska rapportera om sitt arbete med internkontroll.
Årets internkontrollarbete
Äldreomsorgsnämnden arbetar med att utveckla den interna kontrollen av verksamheten.
Sedan 2011 används COSO-modellen, som kommunen beslutat att använda sig av. Arbetet har resulterat i en utvecklad månatlig uppföljning av nämndens verksamhet, personal och ekonomi där ett flertal nyckeltal följs under året. En genomarbetad plan för intern kontroll har tagits fram och inför 2017 har flera nya kontrollområden införts. Planens granskningsområden är ekonomi, personal, administration, verkställighet inom äldreomsorg, hälso- och
sjukvårdslagen och kvalitetsuppföljning. Resultatet av årets internkontrollplan redovisas i samband med nämndens årsrapport.
Äldreomsorgsnämndens främsta verktyg för att säkerställa en god intern kontroll är det ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter som fastställdes 2012. Under året har detta utvecklingsarbete fortsatt vad gäller uppbyggnad och innehåll. Ledningssystemet visualiseras i KLOK-boken, kvalitetsledning och kunskapsbank.
5 Ekonomi
Avsnittet ekonomi innehåller ekonomisk uppföljning av årets åtta första månader samt en prognos för helåret.
5.1 Driftredovisning Tabell periodrapport
Driftredovisning
(belopp i tkr) Utfall 2016
Utfall 31/8 2016
Utfall 31/8 2017
Prognos
2017 Budget
2017 Budget-
avvikelse
Intäkter 62 400 41 600 42 400 61 200 59 200 2 000
Personalkostnader -364 200 -240 700 -267 600 -393 500 -389 000 -4 500
Övriga kostnader -109 200 -69 200 -74 400 -114 400 -116 900 2 500
Nettokostnader -411 000 -268 300 -299 600 -446 700 -446 700 0 Fördelning på huvudverksamhet, netto
Ledning, central adm,
nämnd -38 400 -24 300 -27 300 -44 500 -47 000 2 500
Äldreomsorg -372 600 -244 000 -272 300 -402 200 -399 700 -2 500
Nettokostnader -411 000 -268 300 -299 600 -446 700 -446 700 0
Analys av driftredovisning
Periodutfall
Periodens utfall i förhållande till föregående år
Äldreomsorgsnämndens nettokostnader under årets två första tertial uppgår till 299,7 mnkr, vilket är 31,3 mnkr (12 %) högre än motsvarande period föregående år. Av innevarande års budget har 67 % förbrukats under perioden. Motsvarande siffra 2016 var 64 %.
Kostnadsslag
Intäkterna uppgår till 42,4 mnkr och är 0,9 mnkr (2 %) högre än motsvarande period 2016. I intäkterna ingår uppbokning av retroaktiv återsökning av momsstatsbidrag för 2015-2017 som tidigare inte har återsökts. För 2017 uppgår beloppet till 1310 000 kr och för 2015-2016 392 000 kr.
Personalkostnaderna uppgår till 267,6 mnkr och är 26,9 miljoner eller 11 % högre än motsvarande period föregående år. Ungefär hälften av de ökade lönekostnaderna är hänförliga till månadslöner. En förklaring är den ökade bemanningen som gjordes i slutet av 2016 och har varit kvar under perioden. Även utökningen av verksamhet genom att kommunal rehab tillkommit är en förklaring till de ökade lönekostnaderna. Årets förväntade löneökning för avtalet med Kommunal är uppbokat efter information från personalenheten och ingår i resultatet tom augusti, men betalas ut först i oktober. Årets kostnader för sjuklön ligger 0,9 mnkr eller 25 % högre än motsvarande period 2016. En bidragande orsak till de höga
sjukkostnaderna var det stora utbrottet av influensa i början av året. Kostnaden för semesterlöner är 2,8 mnkr (11 %) högre 2017 i förhållande till motsvarande period 2016.
Övriga kostnader har i jämförelse mellan 2016 och 2017 ökat med 5,3 mnkr (7,8 %) för perioden. Kostnaden för köpt huvudverksamhet har ökat med 1,4 mnkr (13 %). Ökningen är främst hänförlig till färdtjänst. Kostnaden för bostadsanpassning har ökat med 0,4 mnkr (30
%). Ansökningarna om bostadsanpassning minskar men andelen kostnadskrävande
ansökningar ökar. Kostnaden för trygghetslarm har ökat med 0,6 mnkr vilket är en fördubbling av kostnaden i förhållande till 2016. Ökningen beror på utbytet från analoga till digitala larm.
Även kostnader för labmaterial och kostnadsfria förbrukningsartiklar har ökat.
Verksamhet
Nettokostnaderna för äldreomsorg utom hemtjänst uppgår för perioden till 179,9 mnkr vilket är en ökning med 20,7 mnkr (13 %) i förhållande till samma period föregående år. Av
ökningen utgör 7,9 mnkr kommunal rehab som inte ingick i verksamheten föregående år.
Kostnaderna för vård- och omsorgsboende har ökat med 10,1 mnkr (11 %). Nettokostnaden för färdtjänsten har ökat med 1,3 mnkr.
Nettokostnaderna för hemtjänsten uppgår för perioden till 92,3 mnkr vilket är en ökning med 7,4 mnkr (9 %). En orsak är att tidomfattningen fortsätter att öka.
Utfall jämfört med budget
Utfallet för hela äldreomsorgsnämndens verksamhet följer budget för perioden.
Kostnadsslag
Intäkterna för perioden är 3 mnkr högre än budget. 1 mnkr än hänförligt till taxor och avgifter och 0,6 mnkr till taxa för matdistribution. Den största delen av överskottet är hänförligt till hemtjänsten och är en följd av den ökade tidsomfattningen. Särskild
momsersättning har återsökts retroaktivt för 2015 och 2016. Dessutom har återsökning av tidigare ej återsökt ersättning för 2017 gjorts. Totalt för perioden uppgår särskild
momsersättning till 1 mnkr varav 0,5 mnkr avser retroaktivt återsökt belopp. För 2017 har 7,8 mnkr i villkorade statsbidrag erhållits avsett för ökad bemanning inom äldreomsorgen. För perioden uppgår statsbidraget till 5,8 mnkr vilket är 0,2 mnkr högre än budgeterat. Dessa bidrag skall återbetalas till Socialstyrelsen om medlen inte använts såsom avsett vid årets slut.
Avseende personalkostnader ligger kostnaderna för perioden 6,6 mnkr (2,5 %) högre än budget. Av beloppet avser 1,4 mnkr kostnader för OB-storhelg. OB-storhelg är budgeterat i jämna tolftedelar. Årsbudget är på 4,4 mnkr och utfallet tom augusti är 4,4 mnkr. Eftersom det inte kommer att betalas ut något mer OB-storhelg under resterande månader kommer utfallet på helår hamna på 4,4 mnkr. Underskottet avseende OB-storhelg kommer därför att hämtas hem under resterande månader. Nettokostnaden för sjuklöner är 2,5 mnkr (125 %) högre än budget. Även semesterlönen är högre än budgeterat, 2,5 mnkr (10 %).
Semesterlönen är periodiserad utifrån utfallet 2016 men uttaget av semester i år följer inte samma mönster som förra året.
Övriga kostnader är 3,6 mnkr lägre än budget. Bland övriga kostnader är det främst följande poster som visar en större avvikelse mot budget:
• kostnaden för bostadsanpassningen är 1,6 mnkr lägre
• kostnader för larm, 1,3 mnkr högre
• budgetreserv, 1,7 mnkr Verksamhet
Ser man per verksamheter visar både äldreomsorg utom hemtjänst och hemtjänst ett underskott i förhållande till budget. Nettokostnaderna för vård och omsorgsboende är 4,8 mnkr högre än budget och för hemtjänsten är motsvarande belopp 1,5 mnkr. Underskottet för vård och omsorgsboende är hänförligt till personalkostnader och beror till största del på den överanställning som funnits i verksamheten. Även i hemtjänsten beror underskottet i
förhållande till budget på personalkostnader. eftersom hemtjänsten fortsätter att öka i tidsomfattning. Kostnaden för bostadsanpassningen är 1,6 mnkr lägre än budgeterat.
Helårsprognos
Äldreomsorgsnämndens prognos för nettokostnaderna för helåret 2017 är 446,7 mnkr vilket innebär en budget i balans.
Årsprognosen per huvudverksamhet är ett underskott om 2,5 mnkr för äldreomsorgen och ett överskott om 2,5 mnkr för ledning, centralförvaltning och nämnd.
Prognosen för intäkterna är att de för helåret kommer att uppgå till 61,2 mnkr, vilket innebär ett överskott om 2 mnkr. Intäkterna efter årets två första tertial ligger 3 mnkr högre än
budget men förväntas minska något under resterande månader bland annat eftersom försäljning av plats till funktionshinder avslutas. För 2017 har nämnden erhållit 7,8 mnkr i villkorade statsbidrag avsedda för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Dessa bidrag skall återbetalas till Socialstyrelsen om medlen inte använts såsom avsett vid årets slut. Bidraget
finns med i budget och har periodiserats jämnt över året. Bedömningen är att hela bidraget kommer att utnyttjas. I intäkterna för perioden till och med augusti ingår retroaktivt återsökt men ej ännu utbetalad särskild momsersättning med 0,5 mnk för 2015-2017. Bedömningen är att utbetalning kommer att ske.
Personalkostnaderna prognostiseras att uppgå till 393,5 mnkr vid årets slut, vilket innebär ett underskott om 4,5 mnkr. En del av underskottet tom augusti på 6,6 mnkr kommer att hämtas hem eftersom budgeten för OB-storhelg är fördelat på jämna tolftedelar och det under resterande månader inte kommer att betalas ut något OB-storhelg. Den överanställning som funnits inom äldreomsorgen från 2016 håller på och fasas ut och innebär att
personalkostnaderna kommer att minska.
Prognosen för övriga kostnader är att dessa kommer att uppgå till 114,4 mnkr på helår, vilket innebär ett överskott i förhållande till budget med 2,5 mnkr. Överskottet är hänförligt till budgetreserven vilken kommer att tas i anspråk för att täcka upp underskottet för
personalkostnader. Kostnader för inhyrd personal avser främst handläggarenheten. Då
handläggarenheten nu har rekryterat förväntas kostnaden för inhyrd personal inte att vara så stor under resterande del av året som under årets första åtta månader.
Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag har budgeterats till 5 mnkr vilket är det samma som föregående år. Trenden är att antalet ansökning minskar samtidigt som ansökningar för större anpassningar ökar. Prognosen är att bostadsanpassning på helår kommer att gå enligt budget. Prognosen är försiktigt lagd med tanke på osäkerhet på antal ansökningar och storlek på dessa.
5.2 Investeringsredovisning Investeringsredovisning period
Investeringsprojekt Budget 2017 Utfall 31/8 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017
Inventarier 1 700 800 1 200 500
Summa 1 700 800 1 200 500
Analys
Analys investeringsredovisning
En inköp anses vara en investering om det som har anskaffats har ett betydande värde och en nyttjandeperiod på minst tre år. Gränsen för vad som anses vara ett betydande värde har i Marks kommun höjts till två prisbasbelopp från tidigare ett halvt prisbasbelopp. Förändringen gäller från den 1 april år 2017. Äldreomsorgsnämndens investeringsplan innehåller vanligen inventarier till särskilda boenden och övriga verksamheter där beloppen oftast inte uppgår till två basbelopp, varför hela investeringsbudgeten inte kommer att nyttjas.
