Inventering och bestämning av cystnematoder i stråsäd i Västergötland
Västra Rapport 1_2020 Ulf Axelson och Henrik Stadig
En allvarlig och vanlig skadegörare på stråsäd är cystnematoder. Angreppen är lätta att förbise eftersom direkta symptom ovan jord inte visar sig i form av angrepp på blad. Symptomen kan lätt förväxlas med torkskador och näringsbrist. Vid kraftigare angrepp kan cystnematoder ge stora skördesänkningar. Eftersom angrepp och skör- desänkning kan förekomma utan synliga skador fi nns ett stort behov att göra en kartläggning av hur vanligt det är med cystnematoder, att höja medvetandet hos lantbrukare och rådgivare om förekomsten av cystnematoder.
Sortmaterialet med nematodresistens är begränsat. Det är därför av största vikt att kunskapen om förekomst av nematoder blir bättre, både för att lantbrukaren skall kunna ha en odlingsstrategi, samt för att kunna utöka utbudet av lämpligt utsäde.
Målet med projektet är att kunna ge en beskrivning av nuläget vad gäller förekomsten av cystnematoder i stråsäd i Västra Sverige. Under åren 1985 - 1987 genomfördes en liknande inventering i Skaraborg med avseende på cystnematoder. Projektet 85 - 87 visade på att det förekom nematoder i 73 % av provtagna fält. Inventeringen 2018 - 2019 gav resultatet med förekomst i 56 % av provtagna fält.
En slutsats av projektet är att det är mycket viktigt att som lantbrukare och rådgivare vara medveten om nema- todproblematiken. Provtagning av nematoder, planering av växtföljder samt att gårdar med tidigare angrepp i möjligaste mån använder resistenta sorter är viktiga åtgärder för att hålla nematodpopulationen på en rimlig nivå.
Provtagning och sammanställning är gjord av Ulf Axelson och bearbetning av kartmaterial har utförts av Henrik Stadig. Projektet är fi nansierat av Sparbanksstiftelsen Skaraborg.
Foto: Karl-Arne Hedene.
Bakgrund
I Sverige förekommer att antal cystnematoder, Heterodera spp, som kan ge skador på stråsäd.
Första gången cystnematod på stråsäd omnämns var 1897 (Kjellgren). Den vanligaste är Heterodera avenae som utifrån resistensegenskaper hos spannmål delas upp i två patotyper, ras 1 och ras 2 (Wåhlstedt, 1967). Numera benämns ras 1/ras 2 som Ha 11/ Ha 12 (Andersson &
Ireholm, 1995). Förutom H. avenae förekommer även Heterodera filipjevi (tidigare benämnd
”Gotland väst”) som även den är av stor ekonomisk betydelse (Andersson, 1973; Videgård 1973; Ireholm 1990, 1994; Holgado et al., 2004; Andersson 2018))
H. avenae förekommer mer eller mindre i hela landet men är av störst betydelse i Sydsverige, Öland och Västergötland och H. filipjevi förekommer främst på Gotland, Öland och delar av Västergötland (Andersson & Ireholm, 1995).
De två övriga kända arterna i Sverige är Heterodera hordecalis och Heterodera bifenestra, vilka främst förekommer i Sydsverige, men i mer begränsad omfattning (Andersson & Ireholm, 1995; Andersson 2018))
Värdväxter för Heterodera spp finns enbart i gräsfamiljen. För H. avenae ger havre störst uppförökning följt av vårvete och korn. Höstvete ger en lägre uppförökning men kan hålla kvar höga populationstätheter. Höstråg är en dålig värdväxt för H. avenae (Andersson & Ireholm, 1995) (Andersson, 2018). Även vallgräsen är sämre värdväxter än stråsäden, men kan hålla kvar populationstätheten. När det gäller H.filipjevi är höstråg en bättre värdväxt än havre (Andersson & Ireholm, 1995).
H. hordecalis är vanlig på lätta jordar i södra Sverige. För H. hordecalis är korn och råg goda värdväxter och havre och vete dåliga. Korn kan skadas svårt vid höga tätheter av H.hordecalis Vad gäller effekt på skörden blir det generellt större förluster vid angrepp av vanlig havrecystnematod H. avenae än H. filipjevji och H.hordecalis
Havre och vårvete är känsligast, korn och höstvete är mer toleranta (tabell 1). Skadetröskeln verkar var lika för spannmålslagen, men det är vid högre tätheter som skillnaden i skador visar sig (Andersson, 2018).
Tabell 1. Genomsnittliga skördeförluster vid olika tätheter av vanlig havrecystnematod Heterodera avenae (Andersson & Ireholm, 1995)
Ägg.larver /g jord
Skördeförlust i % Havre (mottaglig och
resistent) och vårvete
Korn (mottaglig) och höstvete
Korn (resistent) 1 2-5 0 0 3 5-10 2-5 0 10 15-25 5-10 0 30 25-40 10-15 2-5
Ett år med torr väderlek på försommaren ger ofta tydliga symptom. Detta eftersom nematoder ger ett kraftigt försvagat rotsystem och grödan blir mycket torkkänslig. Angreppen visar sig ofta fläckvis i fält som mycket dålig gröda och typiskt är också rikligt med ogräs, eftersom grödan har dålig konkurrensförmåga. Vid midsommartid syns de vita honorna som knappnålsstora vita ”prickar” på rötterna. Den vita färgen blir efterhand mer brunaktig (Andersson, 2018). Kläckningen börjar redan på hösten, så höstsäd kan bli kraftigt angripna
under hösten. Höstvete angripen på hösten får smala och nivåvis förgrenade rötter. Generellt kan sägas att angrepp under 10 % ofta ger mer diffusa skador så för att upptäcka nematoderna måste plantor dras upp med rötterna för att hitta angreppen.
Strategin för att bekämpa stråsädescystnematoder är att ha en genomtänkt växtföljd med icke värdväxter och/eller resistenta sorter. Eftersom äggkläckningen sker mer eller mindre spontant varje år reduceras populationen när en icke värdväxt eller resistent sort odlas (Andersson, 2018).
Av de vanligaste kommersiella kornsorterna har i dagsläget tolv sorter resistens mot H. avenae och endast en sort både mot H. aveanae och H. filipjevi. När det gäller havre är två sorter resistenta mot H. filipjevi och en sort mot både H.aveanae och H. filipjevi (Svampar och insekter 2020, Jordbruksverket).
Eftersom det är olika ursprung för resistenskällor i korn respektive havre så uppför sig sorterna lite olika. Resistens korn ger en fullständig resistens, medan resistent havre kan bibehålla en viss population av nematoder på ca 0,5 - 1 ägg/larver per g jord (Andersson 2018). Resistent havre får också samma skördesänkning som mottaglig havre medan resistent korn tål höga tätheter utan att skadas (tabell 1)
Detta visar på det stora behovet att veta hur förhållandet är på det enskilda fältet för att välja rätt strategi vid planering av växtföljden. Eftersom utbudet av utsäde ofta är begränsat är det givetvis ännu viktigare att veta om och vilken ras av nematod som förekommer.
Under åren 1985-1987 genomfördes på Hushållningssällskapet Skaraborg en inventering av stråsädescystnematoder i Västergötland (Axelson, 1987). Sammantaget konstaterades förekomst av nematoder i 123 av 168 prov (tabell 2). I många fall var inte lantbrukaren medveten och att det fanns nematoder i hans fält! Totalt togs det prover på 91 gårdar och det hittades nematoder på 61 st. dvs 67 %.
Tabell 2. Förekomst av nematoder vid inventering i Skaraborg 1985 - 1986 (n=168)
Område Skara-Lidköping-
Vara
Falköping-Tidaholm Totalt Prov med förekomst
av nematoder 58 st 65 st 123 st (73%) Prov med mer än 1
ägg/gram jord 35 st 30 st 65 st (39%)
Gårdar med
nematoder 29 st 32 st 61 st (67%)
För att bestämma förekomst av stråsädescystnematoder i jordprov är den hittills mest använda metoden manuell bestämning genom morfologiska skillnader hos cystor och ägg. Metoden är tidskrävande och kräver specifika kunskaper (Waeyenberge et al. 2009).
Ett sätt att förenkla analysmetoden skulle vara att använda modern qDNA teknik. Metoden används i andra sammanhang för bestämning av jordburna patogener och skadegörare exempelvis för klumprotsjuka, Plasmodiophora brassicae ( Wallenhammar et. al 2016)
Bestämning av förekomst baserad på DNA med kvantitiv DNA-teknik är en enkel och elegant möjlig lösning för att beräkna typ och antalet nematoder i ett jordprov (Toumi, 2015).
Material och Metoder
I detta projekt har det 2018–2019 tagits 48 respektive 51 jordprover, totalt 99 prov.
Huvuddelen av proverna är 2018 tagna i området Falköping -Tidaholm- Skövde (tabell 5) och 2019 i området Vara-Grästorp- Lidköping (tabell 6). Av de 99 proverna är ca 70 prover slumpmässigt tagna, och resterande är tagna på fält där lantbrukaren varit medveten om förekomst av nematoder. Proverna är tagna under oktober och november då cystorna släppt äggen. Varje prov består av ca 40 stick med jordborr jämnt fördelat över fältet eller del av fältet till 20–25 cm djup.
Proverna 2018-2019 togs i huvudsak i samma område som i undersökningen 1985-1986 för att få en jämförelse av utvecklingen. I resultatredovisningen kommer därför i en del tabeller resultaten från bägge undersökningarna att jämföras
Proverna är slammades på Nematodlabbet Alnarp (hushallningssallskapet.se/tjanster- produkter/nematodlaboratoriet) med en s.k. Seinhorst elutriator. Vid analysen 2018 artbestämdes även nematoderna på Nematodlabbet på Alnarp. Vid analysen 2019 utfördes den första delen med slamning på nematodlabbet och cystorna plockades och skickade till RobaLab (https://www.robalab.nl/) i Holland för artbestämning.
Resultat och diskussion.
Av de 99 proverna tagna 2018 och 2019 har det påvisats nematoder i 56 prov, dvs 56 % (tabell 3 och figur 1).
Figur 1. Provpunkter med förekomst av nematoder 2018 och 2019 oavsett art.
Skadetröskeln för havre och vårvete är satt till 1 ägg/larver per gram jord (tabell 1) och det ger risk för skördesänkning i 33 av de 99 proven. Om skadetröskel för korn och höstvete används med 3 ägg/larver per gram jord skulle det ge skördesänkning i 22 av de 99 proverna (tabell 4).
Figur 2. Provpunkter med förekomst av nematoder 2018 och 2019, fördelade på art.
Figur 2 visar fördelningen mellan arter i de analyserade proverna. Resultatet visar att H. avenae är vanligast men att de andra arterna kan förekomma i princip överallt. Detta visar att det är viktigt att göra en noggrann bestämning av art för att få rätt resistensegenskaper i grödor som odlas.
Nytt för provtagningen 2019 är att det förekommer även H. Hordecalis (figur 2). Denna nematod har tidigare inte påträffats i Västergötland utan främst i Skåne, Halland, Blekinge, Gotland och nordöstra Småland (Andersson, 2018). Till skillnad från H. Avenae och H. filipjevi, är havre och vete dåliga värdväxter för H. Hordecalis som föredrar korn och råg. Högre populationer av Hordecalis får då lösas genom att inte odla korn tills population är på hanterbar nivå.
Tidigare har det hävdats att havrecystnemtoder trivs bäst på lätta jordar. Enligt Andersson (2018) finns det inga belägg för detta och det går inte heller att visa i detta projekt (diagram 1 och 2).
Diagram 1. Samband med nematodpopulation och lerhalt. Data hämtade från undersökning 1985-1987 och 2018-2019. Lerhalten är hämtad från SGU, Digitala åkermarkskartan https://www.sgu.se/en/sok/?q=DSMS
Diagram 2. Samband med nematodpopulation oavsett art och lerhalt. Data hämtade från undersökning 2018-2019. Lerhalten är hämtad från SGU, Digitala åkermarkskartan https://www.sgu.se/en/sok/?q=DSMS
I tabell 3 redovisas en jämförelse mellan undersökningen 1985-1987 och 2018-2019. Det är något lägre antal angripna fält både vad gäller generell förekomst och även fält med tätheter som kan ge skördeminskning i havre, men det är ändå så att i över hälften (56%) av undersökta fält 2018-2019 finns det nematoder (tabell 4.)
y = 0,1017x + 7,868 R² = 0,0037
0 10 20 30 40 50 60 70 80
0 10 20 30 40 50
Ägg/ gram jord
Lerhalt %
Prov med > 1 ägg/gram jord oavsett art, alla år
y = 0,1154x + 6,7104 R² = 0,0096
0,00 10,00 20,00 30,00 40,00 50,00 60,00 70,00
0 10 20 30 40 50
Ägg / gram jord
Lerhalt %
Prov med > 1 ägg/ gram jord oavsett art 2018‐2019
Tabell 3. Förekomst av nematoder oavsett art vid inventering i Skaraborg 1985-1987 (n=168) och vid inventering i Skaraborg 2018-2019 (n=99).
Område 1985-1987 2018-2019
Prov med förekomst
av nematoder 123 st (73%) 56 st (56%) Prov med mer än 1
ägg/gram jord
65 st (39%) 33 st (33 %)
Tabell 4. Förekomst av nematoder vid inventering i Skaraborg oavsett art 2018–2019 (n=99).
Ägg/g jord 2018 2019 totalt Andel %
0 19 24 43
>0-0,9 12 11 23 23
1-2,9 9 2 11 11
3-9,9 6 6 12 12
10-29,9 2 6 8 8
=>30 - 2 2 2
Eftersom höstvete är en god värdväxt för både H. Avenae och H. Filipjevi är det en stor brist att det saknas kunskap och information kring resistensegenskaper i höstvete. I spannmålsdominerade områden är det vanligt med växtföljder som domineras av höstvete med havre som avbrottsgröda. Det finns dessutom ingen nu aktuell grynhavre med heltäckande resistens vilket också komplicera strategin för att hålla nere nematodpopultionen. Det skulle därför vara mycket värdefullt med kunskaper om eventuell resistens i höstvete.
Nyttan för näringen med projektet
Med de skördeförluster som nematoderna ger utan att ge direkta synbara symptom, är det totalt sett stora ekonomiska värden det handlar om för svenskt lantbruk.
Målet med projektet är öka kunskapen kring förekomst och skadebild av Heterodera spp..
Förutom direkta skördeförluster ger angreppen större ogräsproblem och dåligt utnyttjande av tillförd växtnäring. Om det är så att det förekommer nematoder i ca 30 % av fälten, med en täthet på mellan 1-3 ägg/g jord ger detta en beräknad skördeförlust enbart på havrearealen i Västra Götaland på mellan 2,9 och 7,4 miljoner kronor. Eftersom inte alla prover är slumpmässigt utvalda kan det var en något hög siffra i beräkningen men det visar trots det på stora värden för lantbruket!
Tabell 5. Skördeförlust i kronor räknat på en täthet av 1 ägg/g jord i havreareal i V. Götaland enligt SCB, Jordbruksmarkens användning 2020.
Ägg/g
jord Skörd
kg/ha Skördeförlust
i % Skördeförslut
i kg/ha Antal ha havre i V Götaland
Nematoder i 30 % av fälten
Förlust vid spannmålspris 1,50 kr
1-2,9 5000 2-5 100-250 kg 66000 ha 19800 ha 2,9-7,4 milj kr
Referenser:
Andersson, S. 1973. En sannolikt ny cystnematod på stråsäd. Växtskyddsnotiser 37, 74-76.
Andersson, S. 1982. Population Dynamics and Control of Heterodera Avenae- A Review wiyh some Original Results EPPO 1982: 463-475.1982: 463-475
Andersson, S. & Ireholm, A., 1995. Cystnematoder på stråsäd, SLU info. Faktablad om växtskydd 74 J.
Andersson, S. (2018). Nematoder som växtskadegörare. Atremi AB.ISBN978-91-7527-214-6 Axelson, U. 1987. Havrecystnematod – en av våra vanligaste skadegörare på stråsäd.
Hushållningssällskapet Tidning nr 1, 1987.
Holgado, R. Överland,J.I. 2003. Grön kunskap 7 (22) 122-138
Holgado, R., Rowe, J.,Andersson, S., Magnusson, C., (2004). Electrophoresis and biotest studies on some populations of cereal cyst nematode, Heterodera spp. Nematology 6, 857- 865.
Ireholm, A, 1990. Patotyper av stråsädescystnematoder, Heterodera spp., i Sverige- Resultat från patotyptester utförda 1981-1988. Växtskydssrapporter, Jordbruk 58.
Ireholm, A. 1994. Characterization of pathotypes of cereal cyst nematodes, Heterodera spp.
in Sweden. Nematologica, 40, 399-411.
Kjellgren, A.G. 1897. Nematoder på havfre. Lantmannen 9, 210-212.
Rivoal, R & Coll, R. 1993 Nematode Pests of Cereals. Plant Parasitic Nematodes in Temperate Agriculture. CAB international, University Press, Cambridge, UK: 259-303.
Stoen, M. 1963. Havrenematode, Heterodera Avenae, og anndre cystedanndea nematoder i monokultur av korn. Nordiske jordbruksforkrers forening- kongressen Helsingfors, suppl8:
pp.390
Stoen, M. 1963. Havrenematode, Heterodera Avenae, og anndre cystedanndea nematoder i monokultur av korn. Nordiske jordbruksforkrers forening- kongressen Helsingfors, suppl8:
pp.390
Toumi, F,. Wayenberge, L., Viaene, N et ., 2015. Development of qPCR assays for quantitative detection of Heterodera avenae and H. latipons. European Journal of Plant Pathology, Volume 143, Issue 2, pp 305-316.
Wallenhammar, A-C., Hansson, F., Gunnarsson, A., Jonsson, A. 2016.
Quantification of Plasmodiophora brassicae Using a DNA-Based Soil Test
Facilitates SustainablOilseed Rape Production. Plants. Doi:10.3390/plants.5020021 Wayenberge et al., 2009. Molecular identification of Heterodera spp., an overview of fifteen years of research. Proceeding of the first workshop of international cereal cyst nematodes initiative, 21-23 October 2009 (pp. 109-114), Atalya, Turkey: CIMMYT.
Wåhlstedt, I. 1967. Havrecystnematod och sortresistens. Sveriges Utsädesförenings Tidskrift 77, 177-241.
Svampar och insekter 2020. https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/be17.html SCB , Jordbruksmarkens användning 2020. https://www.scb.se/hitta‐statistik/statistik‐efter‐
amne/jord‐och‐skogsbruk‐fiske/jordbrukets‐struktur/jordbruksmarkens‐anvandning/
Tabellbilaga
År H Avenae ägg/g H Filipjevi ägg/g H Hordecalis ägg/g Totalt
1 2018 0,0 0,0 0,0
2 2018 0,0 0,0 0,0
3 2018 0,0 0,0 0,0
4 2018 0,1 0,0 0,1
5 2018 1,6 0,0 1,6
6 2018 0,0 0,0
7 2018 0,0 0,0 0,0
8 2018 0,0 0,0 0,0
9 2018 0,3 0,0 0,3
10 2018 0,0 0,0 0,0
11 2018 0,0 0,0 0,0
12 2018 1,7 0,0 1,7
13 2018 0,0 0,0 0,0
14 2018 0,0 0,0 0,0
15 2018 0,0 0,0 0,0
16 2018 0,0 0,0 0,0
17 2018 0,0 0,0 0,0
18 2018 0,0 0,0 0,0
19 2018 2,6 0,0 2,6
20 2018 0,1 0,0 0,1
21 2018 3,7 0,0 3,7
22 2018 0,9 0,0 0,9
23 2018 3,0 0,0 3,0
24 2018 12,2 0,0 12,2
25 2018 1,9 0,0 1,9
26 2018 0,0 0,0 0,0
27 2018 0,8 0,6 1,4
28 2018 0,0 0,0 0,0
29 2018 1,2 0,0 1,2
30 2018 4,9 0,0 4,9
31 2018 0,0 0,0 0,0
32 2018 0,0 0,0 0,0
33 2018 0,0 0,0 0,0
34 2018 0,6 0,0 0,6
35 2018 0,0 0,0 0,0
36 2018 0,7 0,0 0,7
37 2018 1,3 0,0 1,3
38 2018 3,8 0,0 3,8
39 2018 0,0 0,1 0,1
40 2018 5,3 0,0 5,3
41 2018 2,4 0,0 2,4
42 2018 0,2 0,0 0,2
43 2018 25,2 0,0 25,2
44 2018 2,2 1,2 3,4
45 2018 0,7 0,8 1,5
46 2018 0,0 0,0 0,0
47 2018 0,0 0,0 0,0
48 2018 0,2 0,0 0,2
Tabell 5. Antal ägg per gram jord i proverna från 2018
Tabell 6. Antal ägg per gram jord i proverna från 2019
nr År H Avenae ägg/g H Filipjevi ägg/g H Hordecalis ägg/g Totalt
1 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
2 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
3 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
4 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
5 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
6 2019 3,4 0,0 0,0 3,4
7 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
8 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
10 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
11 2019 0,1 0,0 0,0 0,1
12 2019 0,1 0,0 0,0 0,1
13 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
14 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
15 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
16 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
17 2019 0,1 0,0 0,0 0,1
19 2019 6,8 1,0 1,9 9,7
20 2019 51,8 0,0 5,8 57,6
21 2019 6,8 0,0 0,8 7,6
22 2019 0,1 0,0 0,0 0,1
23 2019 17,4 0,0 0,0 17,4
24 2019 7,3 2,1 1,0 10,5
25 2019 12,6 0,0 0,0 12,6
26 2019 5,1 7,6 0,0 12,7
27 2019 3,7 0,4 0,0 4,1
29 2019 27,2 0,0 0,0 27,2
30 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
31 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
32 2019 3,2 0,0 0,0 3,2
33 2019 1,0 0,5 0,0 1,6
34 2019 0,3 0,3 0,0 0,7
35 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
36 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
37 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
38 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
39 2019 0,3 0,0 0,0 0,3
40 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
41 2019 70,0 0,0 0,0 70,0
42 2019 3,1 0,0 1,2 4,3
43 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
44 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
45 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
46 2019 0,9 0,0 0,0 0,9
47 2019 20,9 0,0 2,3 23,3
48 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
49 2019 0,1 0,0 0,0 0,1
50 2019 0,3 0,0 0,0 0,3
51 2019 0,4 0,0 0,0 0,4
52 2019 0,0 0,0 0,0 0,0
53 2019 0,2 0,0 0,0 0,2
54 2019 1,0 0,0 0,0 1,0
Vi har kompetens inom lantbruk, landsbygd och miljö. Vi bedriver försöks- och utvecklings- verksamhet vilket bidrar till att vi alltid kan ge våra kunder den senaste kunskapen. Vår rådgivning är fristående, det vill säga helt fri från kommersiella och partipolitiska intressen.
