Musikens påverkan på patienters ångest/oro under pågående undersökningar: en litteraturstudie

(1)

E X A M E N S A R B E T E

Musikens påverkan på patienters ångest/oro under pågående undersökningar

En litteraturstudie

Susanne Fors

Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Röntgensjuksköterska Institutionen för Hälsovetenskap

Avdelningen för Omvårdnad

2006:54 HV - ISSN: 1404-5516 - ISRN: LTU-HV-EX--06/54--SE

(2)

Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad

Musikens påverkan på patienters ångest/oro under pågående under- sökningar - En litteraturstudie

The influence of music on patient’s anxiety during examinations - A literature study

Susanne Fors

Kurs: Examensarbete 10p omvårdnad C Vårterminen 2006

Röntgensjuksköterskeprogrammet 120p Handledare: Stefan Sävenstedt

(3)

(4)

Musikens påverkan på patienters ångest/oro under pågående under- sökningar - en litteraturstudie

Susanne Fors

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Abstrakt

Patienter som ska genomgå en undersökning känner ofta oro och ångest inför detta. Ett sätt att reducera oron och ångesten kan vara att låta patienten lyssna på musik under undersökningar som på något sätt kan vara ångestladdade för patienterna. Studier i ämnet har visat på god effekt av musik. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka musikens påverkan på patienters ångest/oro under pågående undersökningar. Litteraturöversikten baserades på tre frågeställningar som utvecklats från syftet; reducerar musik ångest/oro hos patienter under pågående undersökningar, påverkar musiken övervakningsparamet- rar som pulsfrekvens och blodtryck hos patienterna, och påverkar musiken patienternas till ett minskat intag av lugnande och smärtstillande läkemedelsanvändning före och under undersökningen? Studien omfattade tretton artiklar som granskades utifrån dessa tre frågeställningar. Resultatet i litteraturstudien visade att musik har god effekt vid pågående undersökningar. Evidensstyrkan för de tre frågeställ- ningarna var 1-2. Musik är en billig och enkel intervention och kan användas enskilt eller som komplement inom vården där behovet finns.

Nyckelord: Musik, ångest, fysiologiskt, övervakningsparametrar, läkemedel, effekt, evidensbaserad, systematisk

(5)

Musik och olika former av ljud påverkar oss och vår kropp på olika sätt. Musik och musiklyssning har länge använts som ett terapiredskap för patienter inom medicinen (Tsuchiya et al., 2003, s.941). Musik är vida använt inom många sammanhang för att öka välbefinnande, minska stress och distrahera patienter från obehagliga upplevelser. Dessutom påverkar musiken kroppen fysiologiskt på ett gynnsamt sätt och är en mycket billig behandlingsform (Kem- per & Danhauer, 2005, s.283).

Den typ av musik som bör användas är avslappnande musik med lugna rytmer (Yung et al., 2002, s.353). Det är allmänt känt att puls och blodtryck som fysiologiska faktorer kan påver- kas av musik (Tsuchiya et al., 2003, s.941). Pulsfrekvensen och blodtrycket sjunker och and- ningen blir lugnare vid lyssnandet av lugn musik. Musik påverkar även hjärnan att utsöndra endorfiner som även brukar kallas för kroppens eget morfin. På så sätt kan musik underlätta och skapa en fridfull atmosfär (Almerud & Petersson, 2003, s.22).

Musik som spelas i specifikt tempo kan förändra patienters hjärtfrekvens och kan bidra till lättnad från ångest och minskning av blodtrycket, arytmier och panik attacker. Patienter som genomgår kirurgiska procedurer har ofta erfarenhet av ångest/oro. Även mindre kirurgiska procedurer kan framkalla ångest/oro för patienter och det har visat sig att musik ger reducering av ångest vid dessa ingrepp (Lee et al., 2004, s.297-298). Effekten av musik visar stora individuella variationer och det har undersökts hur musik kan användas specifikt i kliniska si- tuationer (Myskja & Linbaek, 2000a, s.1182).

Musikterapi och musikmedicin har i efterkrigstiden mött ett stigande intresse i medicinska miljöer och har används i ökande antal institutioner och medicinska specialiteter. Detta har emellertid inte reflekterat en allmän enighet om att musik bör ingå systematiskt i hälso- och sjukvårdens verksamhet. Det har heller inte hittills blivit formulerat en klar enighet om vad musik kan uträtta i ett behandlingsförlopp om indikationer och kontraindikationer för använ- dandet av musik eller om vilken musik typ som bör användas (Myskja & Lindbaek, 2000b, s.1187).

Patienter som lyssnar på musik hör mindre störande ljud från omgivningen, vilket antyder att musik ser till att vara tillräckligt avledande eller maskerande av oväntade ljud. Musik kan även nå patienterna på djupet och förvandla ångest och stress till avkoppling och helande (Cunningham et al., 1997, s.674,681).

(6)

Den analgetiska effekten av sång och musik har varit observerad och beskriven långt tillbaka i de tidigast kända skrifter som handlar om musiken och dess verkningar. Den antagna smärt- stillande verkan av musik är det mest omtalade och undersökta temat i studien. I klinisk medicin har musik visat sig ha smärtlindrande och ångestdämpande egenskaper som blivit använd- bara, både vid diagnostiska procedurer och terapeutiska ingrepp, samt i pre-, peri-, och postoperativa faser (Myskja & Lindbaek, 2000b, s.1186-1189).

Begreppet ångest betecknar obehagliga symtom som liknar upplevelserna av och reaktionerna på skräck och fruktan. Ångest som enskilt symtom är mycket vanligt och kan finnas normalt och kännetecknas då av att den är mild och kortvarig samt att den uppfattas som förståelig med tanke på den situation personen befinner sig i (Knorring & Hedin, 2005/2006, s.776). Till ångest räknas den olust, ängslan eller det fysiska obehag med hjärtlappning, fjärilar i magen som alla är bekanta med och som inte allvarligt inkräktar på funktionsnivån. Ångest är inte i sig något sjukligt, det är en del av det mänskliga livets betingelser, förmågan att känna ångest är en av våra viktigaste skyddsfunktioner i tillvaron och avgörande för vår överlevnad (Cull- berg, 1993, s.42).

Musik har använts med framgång för att lugna patienter inom ett flertal vårdområden men da- tasökningar visar att det inte finns någon litteraturöversikt som utforskat användningen av musik i samband med undersökningar. Med detta som bakgrund var det övergripande syftet med studien att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva musikens påverkan på patienters ångest/oro under pågående undersökningar.

(7)

Metod

Studien gjordes enligt en metod för systematiskt evidensbaserad litteraturöversikt.

Granskningen gjordes i sju steg: (1) Specificering av fråga/problem, (2) Specificering av in- klusions kriterier, (3) Litteratursökning, (4) Bedömning och urval av funna artiklar, (5) Artik- larna bedömdes enligt ett protokoll innehållande resultatkriterier och karakteristiska, (6) Re- sultatet av analysen tolkades som resultat, (7) Resultaten sammanfattades med diskussionen (Goodman, 1993).

Specificering av fråga/problem

Med utgångspunkt från det övergripandet syftet formulerades frågeställningar enligt Flem- mings tabell, (tabell 1) Counterinvention som begrepp har författaren avstått från för att möj- liggöra andra typer av studier som tillexempel studier med kvalitativa metoder i framtiden (Willman & Stoltz, 2002, s.54-55). Frågeställningarna baserades på en inledande övergripan- de sökning som gav en orientering om den aktuella vetenskapliga litteraturen inom området.

Tabell 1 Flemmings tabell Situation/

Undersökningsgrupp

Intervention (åtgärd)

Effekt

Vuxna patienter under pågående medicinska undersökningar

Musik 1. Reducerad ångest/oro under pågående undersökningar enligt skattningsskalor.

2. Lägre pulsfrekvens och blodtryck.

3. Minskat intag av lugnade och smärt- stillande läkemedel före och under un- dersökningen?

Frågeställningar formulerade enligt Flemmings tabell:

1. Reducerar musik ångest/oro hos patienterna under pågående undersökningar?

2. Påverkar musiken övervakningsparametrar som puls och blodtryck hos patienterna?

3. Påverkar musiken patienterna till minskat intag av lugnande och smärtstillande läke- medelsanvändning före och under undersökningen?

(8)

Specificering av inklusionskriterier

Inklusionskriterier för denna litteraturstudie var studier med vuxna patienter som genomgått undersökningar där musik fanns som intervention. Studierna var kvantitativa, företrädesvis RCT och CT studier.

Litteratursökning

Ur frågeställningarna utvecklades sökord som användes vid litteratursökningen. Sökningen gjordes hemifrån via Sociomedicinska Biblioteket vid Luleå Tekniska Universitet, institutionen för hälsovetenskap via deras databaser.

Databaser som användes var: The Cochrane Library, Medline, Academic Search, CINAHL.

Sökningen gjordes i CINAL med Thesaurus termer och i Medline med MeSH -termer. Även manuell sökning skedde via tidskrifter i databaser för tidskriftsamlingar och valda artiklars re- ferenslistor studerades och gav uppslag till ytterligare artiklar av värde. Sökorden som an- vändes var: music, anxiety, stress, during, reduction, treatment, therapy*, physiologic*, effect, relaxation och sedation, enskilt och i kombinationer med varandra. Sökningarna begränsades till norska, svenska och engelskspråkiga artiklar. Inga begränsningar i utgivnings tid gjordes för att få fram så mycket information som möjligt inom området. Sökorden music och anxiety ingick i alla kombinationer. Trunkering (*) användes för att få bredare träffar. De flesta träf- farna med enskilda sökord eller i kombination med varandra hittades i databasen Medline, där användes MeSH- termerna. Tabell 2 visar resultaten från sökträffarna. Sökningarna utfördes även i de andra utvalda databaserna, men samma artiklar återkom.

Tabell 2 Träffar vid databassökning och i enskilda tidskrifter

Sökmotor Sökord Träffar Antal valda

artiklar

Medline Music, Anxiety 386 0

Medline Music Anxiety Reduction 45 1

Medline music effect anxiety 89 2

Medline music effect anxiety sedation 7 3

Medline music therapy* anxiety relaxation 59 2

(9)

Fortsättning på tabell 2 Träffar vid databassökning och i enskilda tidskrifter

Sökmotor Sökord Träffar Antal valda ar-

tiklar Medline music therapy*, relaxation, anxiety treat-

ment stress during

18 1 Medline music therapy* physiologic* effect anxi-

ety

13 2 Tidskrift Ra-

diology

music anxiety 6 1

Tidskrift Ra- diography

music anxiety 1 1

Urvalet gjordes sedan genom att läsa igenom alla titlarna och de som ansågs vara relevanta för syftet och frågeställningarna lästes abstraktet igenom. De artiklar som i detta läge bedömdes som relevanta och fanns i fulltext, skrevs ut direkt, övriga studier beställdes och kopierades via Sociomedicinska Biblioteket vid Luleå Tekniska Universitet, institutionen för hälsoveten- skap.

Det sattes en tidsbegränsning för litteratursökningen som anpassades till rapportens färdigstäl- lande. Detta medförde att tiden för sökning av artiklar begränsades och var inte påverkbar.

Det begränsade mängden av studier.

Totalt 31 artiklar lästes igenom med tanke på relevans till syftet och frågeställningar. Av dessa 31 artiklar sorterades 18 bort, de motsvarade inte syftet, frågeställningarna och inklusionsk- riterierna. Kvarvarande 13 artiklar granskades enligt granskningsmall. Alla 13 artiklarna var kvantitativa, så granskningsmall för kvantitativa artiklar användes enligt Willman & Stoltz (2002). De artiklar som ansågs relevanta, bedömdes med hänsyn till studiernas vetenskapliga kvalitet. Granskningsområden som ingick vid kvalitetsbedömningen av studierna med kvantitativ metod var forskningsmetod, patientkaraktäristiska, inklusionskriterier och exklusionskri- terier, urvalsförfarande, randomiseringsförfarande, bortfallsstorlek, adekvata statistiska metoder, validitet och reliabilitet, generaliserbarhet och etiskt resonemang (Willman & Stoltz, 2002, s.120-121).

Bedömning och urval av funna artiklar

En kvalitetsbedömning av de valda artiklarna genomfördes först. Efter detta graderades studierna utifrån bevisvärde, från högt till medelhögt och lågt (tabell 3). Detta avspeglade studiernas pålitlighet när det gällde att besvara de aktuella frågeställningarna. I denna studie använ-

(10)

des bara kvantitativa artiklar. Valet av bedömningstabell inspirerades av SBU och Britton (2005). Det fanns flera varianter av andra liknade bedömningsmallar, men eftersom det bara användes kvantitativa artiklar passade deras bedömningsmall bäst in (Britton, 2005, s.4414).

Se tabell fem, bilaga 1 översiktstabell av de tretton granskade studierna. Viktiga kriterier var studier där forskaren intresserades av effekten, att den var randomiserad, att grupperna var lika i utgångsläget, att 80 % av patienterna blev inkluderade i försöken (Britton, 2005).

Tabell 3 kriterier för bevisvärde och användbarhet (Britton, 2005, s.4414).

Hög bevisvärde Medelhögt bevisvärde Låg bevisvärde

Tillräckligt stor studie, lämplig studie typ, väl genomförd och analyserad.

Kan vara en stor, randomiserad kontrollerad studie (RCT) när det gäller utvär- dering av en behandlingsform. För övriga områden:

Uppfyller väl på förhand uppställda kriterier.

Behandlingseffekter: Kan vara stora studier med kontroller från andra geografiska områ- den, matchade grupper eller liknande. För övriga områden:

Uppfyller delvis på förhand uppställda kriterier.

Skall ej ligga som enda grund för slutsatser, t ex studier med selekterade kontroller (retrospektiv jämförelse mellan patientgrupper som fått respektive inte fått en viss behandling), stora bortfall eller andra osäkerheter. För öv- riga områden: Uppfyller då- ligt på förhand uppställda kriterier.

Resultatet av analysen tolkades som resultat

De analyserade artiklarna var ganska lika i sin natur och hanterade samma problematik. Me- toderna i artiklarna visade möjligheterna att angripa problemområdet på flera olika sätt. Musi- kens effekt vid ångest/oro bland patienter under pågående undersökningar analyserades ut- ifrån de tre frågeställningarna. Frågeställningarna omformulerades till påståenden och evidensstyrkan för att påståendena var sannavärderades enligt Brittons (2005) definition för gradering av slutsatsernas för evidensstyrka (tabell 4) (Jämför Stoltz, Udén & Willman 2004).

Denna analys gjordes endast av författaren själv, så varje artikel granskades utifrån samma förutsättningar och begränsningar.

(11)

Tabell 4 Gradering av evidensstyrka för slutsatser 1: Starkt

Vetenskapligt underlag

2: Måttligt starkt vetenskapligt underlag

3: Begränsat vetenskapligt underlag

4: Otillräckligt v tenskapligt underlag

e-

Minst två studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt

En studie med högt be- visvärde plus minst två med medelhögt bevis- värde

Minst två studier med medelhögt bevisvärde

Resultaten sammanfattade med diskussionen

Till grund för denna resultatvisning ligger en analys av 13 studier som presenteras i tabell 6 bilaga 1. Artiklarna var kvantitativa studier som bedömdes kunna utvärdera musik som intervention under pågående undersökningar. Resultatet redovisas utifrån tre påstående som var grunden för evidensgraderingen. I tabell 5 visas en översikt av de analyserade studierna med kvalitetsbedömning, bevisvärde och den sammanlagda evidensstyrkan av de studier som rela- terar till samma påstående.

Tabell 5 Översikt av analys med evidensstyrk, kvalitet och bevisvärde Påstående Evidens

styrka

Referenser Kvalitet Bevisvärde

Musiken reducerar ångest/oro has patienter under pågående undersökningar

1 Agwu & Okoye (2006), Andrada et al. (2004), Bamton & Draper (1997), Bugbee et al.

(2005),Chan et al.

(2003), Domar et al.

(2005), Harikumar et al.

(2006),Lee at al. (2002), Palakanis et al. (1994), Schneider et al. (2001), Smolen et al. (2002), Thorgaard et al. (2003)

Bra Bra Medel Bra Bra Medel Medel Bra Medel Bra Bra Bra

Högt Högt Medelhögt Högt Högt Högt Medelhögt Högt Medelhögt Medelhögt Medelhögt Högt Patienterna påverkas fysiolo-

giskt av musiken

2 Agwu & Okoye (2006) Palakanis et al. (1994) Schneider et al. (2001) Smolen et al. (2002)

Bra Bra Medel Medel

Högt Medelhögt Medelhögt Medelhögt Musiken leder till ett minskat

behov av lugnade och smärt- stillande läkemedel före och under undersökningen

2 Harikumar et al. (2006) Koch et al. (1998) Lee at al. (2002) Smolen et al. (2002)

Medel Medel Bra Medel

Medelhögt Medelhögt Högt Medelhögt

(12)

Musiken reducerar ångest/oro hos patienter under pågående undersökningar

Evidensstyrkan för påståendet baseras på tolv studier där kvaliteten och bevisvärdet var över- vägande bra/högt. Detta bedömdes som ett bra underlag med relativt många studier (tabell 5).

Sju artiklar beskriver resultat från patienter som genomgick endoskopiska undersökningar.

Resultatet visar att musiken reducerar ångest/oro för patienterna under dessa pågående under- sökningar. Evidensstyrka värderades som stark (1) för att påståendet att musik reducerar oro/ångest vid pågående undersökning är sant.

Andrada et al. (2004) kom fram till att lyssna på musik under pågående coloskopi undersök- ning minskar nivån av ångest/oro. Patienterna som var 118 till antalet genomgick undersök- ningen utan ångestlindrande läkemedel. Av de i som deltog musikinterventionsgruppen, öns- kade 90 % lyssna på musik igen vid en eventuell andra undersökning. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen före undersökningens start enligt skattningsskalan (STAI). Efter undersökningen noterades att det fanns sjunkande nivå i skalan för båda grupperna. Den var signifikant högre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen (p<0, 013). Totalt 91,5 % av interventionsgruppen och 82,1 % av kontrollgruppen skulle vilja höra musik om de skulle behöva genomgå en undersökning igen. Bara 10 % patienter föredrog att inte höra musik under undersökningen.

Lee et al. (2002) jämförde tre grupper som genomgick coloskopi undersökning; Grupp 1 PCS (patient kontrollerad sedering) + musik, grupp 2 PCS och grupp 3 enbart musik. Ångest/oro nivån var lägre i grupp 1 jämfört med grupp 2 och 3 (p=0, 05). I grupp 3 var 78 % villiga att göra samma undersökning med samma form av intervention, (p=0.04).

Chan et al. (2003) studerade 220 kvinnliga patienter som fick musik som intervention när de skulle genomgå en coloskopiundersökning. Ingen signifikant statistisk skillnad mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp kunde påvisas före undersökningen. Skattningsskalor (STAI, VAS) användes, interventionsgruppen visade på signifikant lägre ångestnivåer efter under- sökningen (p=0, 002) än kontrollgruppen. Även patienter med låg initial ångestnivå visade på en sänkning i skattningsskalorna om de lyssnade på musik under undersökningen.

Harikumar et al. (2006) visade att musik som används under pågående coloskopiundersökning visar sig kunna lindra ångest/oro och öka patienternas tolerans under undersökningen. Obe- hagsnivån var signifikant lägre för musikgruppen (p=0.001) Likvärdiga andelar av patienter i

(13)

båda grupperna var villiga att göra om undersökningen en gång till med användande av samma intervention.

Smolen et al. (2002) visade i sin undersökning att gruppen som fick musik som intervention vid coloskopi undersökning visade på en minskning i deras ångestnivå mellan de två mät- punkterna (inskrivning och utskrivning) jämfört med kontrollgruppen, detta gjordes med en skattningsskala (SAS).

I en annan studie av Bamton & Draper (1997) användes VAS-skala för att mäta patienternas ångestnivå före gastrointestinal endoskopisk undersökning samt för att mäta hur väl de tolere- rade obehaget under själva undersökningen. Det visade sig att patienter med hög VAS- skala poäng före undersökningen inte hade signifikant lägre tolerans under själva undersökningen.

Detta var oberoende om de tillhörde musikinterventionsgrupp eller kontrollgrupp. En signifikant större andel av patienterna i kontrollgruppen upplevde undersökningen som minst sagt obehaglig. I interventionsgruppen sa 82 % att de skulle vilja höra musik igen om de skulle ut- föra en undersökning till. Författarna ansåg att kombinationen sedering och musik ökar tole- ransen under de endoskopiska undersökningarna.

Palakanis et al. (1994) fann signifikant skillnad mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp när det gällde ångest/oro under en flexibel sigmoideumskopiundersökning, interventionsgruppen hade mindre ångest/oro efter undersökningen än kontrollgruppen, (p<0.002) De visade sig att i musikgruppen tyckte 88 % att de blev hjälpta av musik. I kontrollgruppen ansåg 44 % att om de fått höra musik under deras undersökning hade det hjälpt till att minska deras ång- est/oro.

En studie gjordes med gynekologiska patienter av Agwu & Okoye (2006). Där jämfördes patienter i en musikinterventionsgrupp och en kontrollgrupp under hysterosalpingografiunder- sökningar (HSG). Den studien visade enligt en skattningsskala (STAI) en signifikant skillnad mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp under undersökningens gång, (p<0.05). Musiken hjälpte patienterna i interventionsgruppen att acceptera och medverka i undersökningen på ett bättre sätt.

Två av studierna gjordes på en mammografiavdelning, den ena undersökningen av Domar et al. (2005) undersökte 150 kvinnor under pågående mammografi undersökning. Där var ut-

(14)

gångsvärdena när det gäller ångest/oro så låga att det skulle vara svårt att se någon effekt av en intervention. Tre grupper jämfördes; Grupp 1 avslappningsgrupp, grupp 2 musikgrupp och grupp 3 var kontrollgrupp. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde påvisas. Dock visade det sig att vita kvinnor hade en högre ångestnivåer än kvinnor av annan ras och äldre kvinnor hade lägre ångestnivåer än yngre kvinnor efter genomgången mammografi.

I den andra studien som var gjord av Bugbee et al. (2005) användes skattningsskalor (STAI, VAS) tillsammans vid deras undersökning gällande nålbiopsier i bröst. Där jämfördes musik som avslappningsteknik med läkemedelsbehandling. Signifikant ökad ångest/oro innan under- sökningen kunde visas i alla tre grupperna, jämfört med normal nivå 35,12 (p<.0001). Ingen signifikant skillnad mellan de tre grupperna kunde påvisas innan undersökningen. Grupp 3, (läkemedelsgrupp) visade på signifikant reducering av ångest/oro 44 % före och under pågå- ende undersökning och signifikant reducering under undersökningen jämfört med grupp 1 (P=.01), (kontrollgrupp) som visade på 15 % ökning av ångest/oro nivån under undersökning- en. Grupp 2 (musikgrupp) visade på 8 % reducering av ångest/oro nivån under undersökning.

Två av studierna gjordes i en invasiv undersökningsmiljö. Den första av Schneider et al.

(2001) undersökte musik som intervention under angiografiundersökning. Efter angiografin tyckte 93,3 % i en musikinterventionsgrupp att musiken hade hjälpt dem att kunna slappna av vid undersökningen. Ungefär 70 % av patienterna relaterade den avslappnande effekten av musik till en distraktion från den stressande undersökningen.

I den andra studien av Thorgaard et al. (2003) studerade patienter som genomgick invasiv un- dersökning på ett coronarlaboratorium. Där fann 91 % av patienterna i musikinterventions grupp ljudet i undersökningsrummet väldigt behaglig jämfört med 56 % i kontrollgruppen. I kontrollgruppen hade 34 % velat lyssna på musik, 82 % var väldigt nöjda med musik i interventionsgruppen, 68 % tyckte att musiken var viktig för att känna välbehag. Musiken gjorde så att de kände sig mindre nervösa, mer avslappnade och säkra.

Patienterna påverkas fysiologiskt av musiken

Resultaten för detta påstående baserades på en analys av fyra studier. Granskningen av kvaliteten visade på två bra studier och två som var medel på grund av för få deltagare. Bevisvär- det visade på en studie med högt bevisvärde och tre med ett medelhögt bevisvärde (tabell 6).

Evidensstyrka värderades till medel (2) för att detta påstående skulle vara sant.

(15)

Två av studierna gjordes på patienter som genomgick endoskopiska undersökningar. Den för- sta var gjord av Smolen et al. (2002) som visade att för patienterna som genomgick en colo- skopiundersökning fanns det en signifikant skillnad jämfört med kontrollgruppen när det gäll- de testerna på pulsfrekvens och blodtryck. Det uppmättes signifikant lägre pulsfrekvens och blodtryck vid utskrivningen hos interventionsgruppen än hos kontrollgruppen.

I den andra studienav Palakanis et al. (1994) framkom att musikinterventionsgruppen hade lägre blodtryck och pulsfrekvens efter en flexibel sigmoideumskopi än kontrollgruppen. Kon- trollgruppen hade lägre värden före undersökningen gällande blodtryck och pulsfrekvens, men dessa tenderade att stiga med tiden, indikerande en ökande ångestnivå med högre blodtyck och pulsfrekvens som följd. Det var signifikant mindre variationer i pulsfrekvens (p<0.03) samt lägre blodtryck (p< 0,001) i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.

En av studierna gjordes i en invasiv undersökningsmiljö. I en tysk studie av Schneider et al.

(2001) hade patienterna i en interventionsgrupp högre blodtryck innan undersökningen än kontrollgruppen, med musik som intervention under pågående angiografi undersökning, såg forskarna att blodtrycket blev signifikant lägre för patienter i interventionsgruppen, i kontroll gruppen sågs inte någon skillnad. Det fanns ingen signifikant skillnad i någon av grupperna när det gällde pulsfrekvens. Även vid mätpunkter efter utförda undersökningar har interven- tionsgrupper visat på sänkta parametervärden.

En studie gjordes på gynekologiska patienter av Agwu & Okoye (2006) där jämfördes 100 patienter som skulle genomgå en hysterosalpingografi (HSG). Patienterna delades in i en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. För 31 patienter (62 %) i interventionsgruppen noterades en sänkning i blodtrycket men 37 patienter (74 %) i kontrollgruppen visade på ett ökat blodtryck under undersökningen. Pulsfrekvensen reducerades för 28 patienter (56 %) i interventionsgruppen men hos 32 patienter (64 %) i kontrollgruppen noterades en ökad pulsfrekvens under undersökningen.

Musiken leder till minskat behov av lugnade och smärtstillande läkemedel före och un- der undersökningen

Resultaten för detta påstående baserades på en analys av fyra studier där kvaliteten visade på en bra studie och två som bedömdes som medel på grund av för få deltagare. Bevisvärdet vi-

(16)

sade på en studie med högt bevisvärde och tre med ett medelhögt bevisvärde (tabell 6). Evi- densstyrkan för att detta påstående var sant värderades till medel (2).

Tre studier gjordes på patienter som genomgick endoskopiska undersökningar, den första stu- dien involverande 165 patienter som genomgick coloskopi undersökning. Tre grupper jämför- des: grupp 1, PCS + musik, grupp 2 PCS och i grupp 3 Musik. Dosen av propofol i grupp 1 var signifikant lägre än i grupp 2 (p=0, 02). 87 % i grupp 1 var villiga att göra om undersök- ningen med samma sedering vid förfrågan direkt efter undersökningen att jämföra med 67 % i grupp 2 samt 78 % i grupp 3. Förutom detta krävde ungefär hälften av alla patienter i grupp 3 (53 %) ingen läkemedels behandling alls i motsats till patienterna i grupp 1 och 2 som nästan alla mottog läkemedelsbehandling (95 % respektive 98 %) Lee et al. (2002).

Även Smolen et al. (2002) kunde visa på att kontrollgruppen mottog större dos av läkemedel (p<0.05) under pågående coloskopi än musikgruppen. Det kunde visas att musikgruppen var mer avslappnad, hade mindre ångest och därför kunde läkaren utföra undersökningen på kortare tid med lägre dos av sederande läkemedel för patienterna.

En nyligen utförd RCT studie innehållande 78 patienter som genomgick en coloskopi under- sökning visade på att lyssna på musik under själva undersökningen hjälper till att minska behovet av sedativa läkemedel. Interventionsgruppen förbrukade signifikant mindre doser av lä- kemedel (p= 0.007) än i kontrollgruppen. Musik minskar obehagliga upplevelser under en i många fall obehaglig undersökning och hjälper på så sätt till att reducera dosen av sedativa läkemedel (Harikumar et al., 2006).

En studie gjordes på urologiska patienter där Koch et al. (1998) delade in sin studie i två olika faser. I en av faserna undersöktes den sederande effekten av musik. De trettiofem patienter som ingick i denna fas genomgick urologiska kirurgiska ingrepp. De var indelade i två grupper där de i den ena gruppen fick lyssna på sin favoritmusik och den andra gruppen fungerade som kontrollgrupp. Patienterna var smärtlindrade med spinalanestesi och tillgång till intrave- nöst läkemedel för sedering fanns. Resultatet visade att patienterna i musikgruppen behövde betydligt mindre mängd läkemedel än de i kontrollgruppen (p<0.001). I fas två undersöktes 43 patienter som genomgick lithotripsibehandling som indelades i interventions och kontrollgrupp. Även resultatet i fas två visade på signifikant mindre läkemedels doser i interventionsgruppen jämfört med kontroll gruppen, (p<0.005).

(17)

Diskussion

På grund av studiens inriktning på att söka evidens för en omvårdnadsintervention är diskussionen av resultaten indelad i en separat metod- och resultatdiskussion.

Metoddiskussion

Trovärdigheten av resultaten litteraturöversikten gynnas av ett rigoröst, systematiskt och strukturerat tillvägagångssätt enligt Goodman (1993). Studierna har noggrant granskats och översatts för att undvika feltolkningar. Arbetet har varit tidskrävande. Trovärdigheten begrän- sas av att studien har genomförts av en ensam författare med begränsad erfarenhet av sådana studier och det kan vara svårt att granska och bedöma materialet rätt. Alla studier var kvantitativa och randomiserade och med lågt bortfall, det gjorde att kvalitén var övervägande bra.

Metodvalet var systematiskt evidensbaserad litteraturöversikt, denna metod var den mest an- vändbara för denna studie för att kunna få svar på syftet och det tre frågeställningarna.

Alla tretton studier använde sig av olika mätinstrument. Exempel på skattningsskalor var ANOVA, STAI, och VAS. Studierna är globala, dock är ingen utförd i Sverige. Till begräns- ningarna i studien kan läggas att de i så stor utsträckning använde skattningsskalor, det vill säga att patienterna väljer själva hur och i vilken nivå de vill lägga sig.

Studien inleddes med litteratursökning. Alla träffar finns redovisade i tabell 2, alla titlarna läs- tes och de som bedömdes vara relevanta för syftet och frågeställningarna lästes abstractet igenom. De studier som var relevanta för syftet och frågeställningarna valde ut. De vetenskapliga studier som ligger till grund för resultatet har kritiskt granskats. Alla studier har granskats med en gemensam mall för kvantitativa studier enligt Willman & Stoltz (2002). Endast RCT studier användes i studien vilket höjer kvalitén i litteraturöversikten. Varför musik skulle fungera som intervention har inte undersökts inte heller vilken musiktyp eller vem som väljer vilken musik som spelas upp.

Studierna visar på att musik har en positiv effekt på patienternas ångest/oro, läkemedelsintag och fysiologiska parametrar. När det gäller vem som väljer ut musiken i de tretton studierna, så visade det sig att självvald musik av patienterna användes i sex av studierna där ett musik- utbud som fanns tillgängligt på avdelningen och som användes under undersökningen (Schne- ider et al., 2001; Smolen et al., 2002; Palakanis et al., 1994; Lee et al., 2002; Haikumar et al.,

(18)

2006; Bamton & Draper, 1997). Valet av egen musik hemifrån användes i fyra av studierna (Koch et al., 1998; Domar et al., 2005; Chan et al., 2003; Agwu & Okoye, 2006). Och i tre av studierna gjorda av (Bugbee et al., 2005; Andrada et al., 2004; Thorgaard et al., 2003), där valdes musik ut av vårdpersonalen. Det har kanske inte så stor betydelse vem som väljer musik, men strävan bör vara att patienterna själva ska få välja sin egen musik.

Studien är avgränsad till att påvisa om musik som intervention hjälper mot ångest och oro vid undersökningar i allmänhet och kan inte särskilja effekten av musik vid olika specifika under- sökningar. De tretton utvalda studierna som ligger till grund för resultatet är utförda i olika delar i världen. Det visar på att effekten av musik inte är begränsad till olika kulturella grupper eller sammanhang. Det styrker evidensargumentationen och ger en förhoppning att Sveri- ge kan ta del av musik som intervention.

Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturöversikt se musikens påverkan på patienters ångest/oro under pågående undersökningar genom att få svar på de tre fråge- ställningarna.

Musik används som stämningshöjare eller som avslappnande medium utanför sjukvården.

Tänk dig en dans utan musik eller en bilresa utan radio, dansen och bilresan kan bli tråkiga och långdragna. Så om musiken kan bidra till att de som inte är sjuka känner större tillfred- ställelse i sin miljö borde då inte patienter i en sjukvårdsmiljö/situation ha en likartad god effekt av musiken?

Som ett exempel kan förlossningar tas. Många kvinnor vill inte ha läkemedel eller andra inva- siva smärtstillande metoder under förlossningsarbetet. Musik som intervention kan till exempel jämföras med användandet av akupunktur som smärtlindring under förlossningar (Smith et al., 2003).

Som ett non-invasivt terapeutiskt verktyg har musik visat sig kunna minska ångest och smär- ta; öka känslan av avslappning; stärka immunsystemet; och sänka blodtryck, puls och and- ningsfrekvens. Lyssnandet på musik tros leda till en frisättning av endorfiner, kroppens eget opioid associerad till smärtlindring och välbefinnande (McCaffrey & Locsin, 2002, s.71)

(19)

Resultatet från de granskade artiklarna visar att musik är bra som intervention. Patienterna upplevde musiken som distraktion från störande ljud och hjälpte dem till att fokusera på annat än just själva undersökningen. Det resulterade förutom lägre nivåer av ångest/oro samt blodtryck och pulsfrekvens även minskat intag av lugnade och smärtstillande läkemedel före och under undersökningen.

Resultatet för påståendet att musiken reducerar ångest/oro hos patienter under pågående un- dersökningar åskådliggörs i tolv av tretton studier. Dessa påvisar att musik reducerar ång- est/oro signifikant när de jämför med en interventionsgrupp och kontrollgrupper. Detta är även visat i andra studier så som Haun et al. (2001) i sin studie visade på att patienter som mottog musik som intervention visade på signifikant reducerade ångest/oro nivåer.

Vidare när det gäller resultatet för den andra frågeställningen; påverkas patienterna fysiologiskt av musiken åskådliggörs i fyra av tretton studier. Granskningen visar på att interven- tionsgrupperna kunde uppvisa signifikanta reduceringar av både pulsfrekvens och blodtryck.

En studie av Allen et al. (2001) visar att det hos flera undersökta patienter som lyssnade på musik i sedering har det noterats en reducering av pulsfrekvens och blodtryck bland de patienter som lyssnat på musik jämfört med de patienter som inte hade lyssnat på musik.

Den sista frågeställningen; Leder musiken till ett minskat behov av lugnande och smärt- stillande läkemedel före och under undersökningen åskådliggörs i fyra av tretton studier. Där har musiken en viktig del i att kunna minska behovet av sederande/smärtlindrande läkemedel.

Utgången i de studier som ingår visar alla på minskad mängd av farmaka. Det är visat i tidiga- re studier att effekten är påvisbar även i ett perioperativt perspektiv till exempel visade Nils- son et al. (2003) på ett minskat behov av smärtstillande läkemedel postoperativt hos patienter som genomgick enklare kirurgiska ingrepp.

Enligt Dunn (2004) visar det sig att musik hjälper även patienter postoperativt. Patienters erfarenhet talar för att lyssna på musik postoperativt som positiv och som ett hjälpmedel för att distrahera och ett ökande välbefinnande. Musiklyssning kan fungera som både komplement och alternativ till att reducera ångest/oro och farmakologisk behandling i samband med un- dersökningar som har tendens att vara ångestladdade för patienter på ett eller annat sätt. Ett ännu bättre alternativ kan vara att patienterna själva redan i kallelsen till sin undersökning får önska och ta med sin egen musik att höra på under sin undersökning.

(20)

Ett viktigt val för patienterna skulle kunna vara om de fick välja musik själva enligt en lista eller att ta med egen musik hemifrån, det skulle kunna ge större tillfredställelse och bättre effekt av musiken som intervention. Det visar sig i en studie av O’Sullivan (1991) & Rogers (1995) som skriver att det personliga och individuella musikvalet har en påverkan för hur reaktionerna blir för musiken. De visar att ångestdämpande musik, är lämplig att använda. Mu- siken är stilla, varlig, utan skiftningar i volymen och ljudvågornas rörelser är jämna. En mu- siktakt på 70-80 slag per minut påminner om hjärtats egen rytm och har en lugnande effekt.

Snabbare takt är spänningshöjande. Höga toner ökar spänningstillståndet och låga toner ger en avspändhet och lugnande effekt. Hög volym, större än 130 decibel orsakar smärta. Instrumen- talmusik är mer rogivande än vokalmusik. Detta för att inte fokusera sig vid texten utan låta sig följa med rytmiskt och ge utlopp för sina fantasier med hjälp av musikstycket.

Intensivvårdspatienter som fått lyssna på musik kan få en sänkning av pulsfrekvens och blodtryck. Denna effekt kan även ses hos patienter som vårdas nedsövda i respirator (Uppdike, 1990 & Heitz, 1992), så när det gäller musikens effekt på patienternas fysiologiska parametrar kan detta påvisa att musik är mycket användbart vare sig patienterna är vakna, lätt sederade eller djupt nersövda. Detta betyder att musik är mycket bra enskilt eller som komplement för alla patienter som är villiga att höra på musik under sin sjukhusvistelse

Slutsatser

Alla patienter som skall genomgå någon slags undersökning, behandling eller operativa ingrepp kommer att uppleva olika grader av ångest/oro inför detta. Musik som intervention kan reducera ångest/oro. Den är billig och har ett enkelt sätt att administrera samt kan reducera den ångest/oro som patienterna kan uppleva. Även förbrukning av smärtstillande och sederande läkemedel kan reduceras. Fysiologiskt kan ses en reducering av blodtryck och pulsfrekvens. Med musikens hjälp kan patienterna även uppleva en tillfredställelse, avslappning och välbefinnande i den situation den befinner sig i och musiken har även en positiv påverkan på patientens postoperativa vård.

Det är viktigt att ta till sig den kunskap som finns inom ämnet. I Sverige liksom i många andra länder kan det fortfarande vara så att sjuksköterskor inte i tillräcklig hög grad tillämpar om- vårdnadsforskningens resultat i den kliniska verksamheten trots att sjuksköterskor har en lag- stadgad skyldighet att grunda sina åtgärder enligt vetenskap och beprövad erfarenhet (SOSFS,

(21)

1993). Det kan vara viktigt att som röntgensjuksköterska ha kunskap om musikens betydelse för patienten som en del i den individuella omvårdnaden som är specifik för varje enskild patient.

Det är också viktigt att patienterna får information om att de får höra musik om de önskar och att vi som röntgensjuksköterskor förklarar för patienterna vilka positiva egenskaper musik har och hur den kan vara till hjälp för dem. McCaffrey & Locsin (2002) skriver att musik påver- kar personer på många olika sätt och den terapeutiska effekten av musik förstärks när patienten har blivit informerad och förberedd om att musik finns tillgänglig och kommer att använ- das.

Om patientens välbefinnande ska optimeras så bör han/hon beredas möjlighet att inte känna ångest/oro. Det första mötet kan vara viktigt och likväl den information patienten får. Här kan det etableras en kontakt som följer genom undersökningen. En välinformerad patient kan kän- na igen sig och bli mer trygg i sin situation. Detta kan leda till att patienten känner sig bemött som en individ på lika villkor och det skapas värdefulla band mellan röntgensjuksköterskan och patienten. Får sedan patienten slappna av med hjälp av musik under undersökningen kan risken att känna ångest/oro minska.

Litteraturstudier visar att det finns undersökningar där interventionen fungerar och kanske kan inspirera andra inom sjukvården att använda denna intervention i större grad än vad som görs i dag. Denna litteraturstudie har bidragit till ökad kunskap om musikens användbarhet under pågående undersökningar och hur musiken påverkar patienterna.

Fortsatta studier inom ämnet bör göras, kanske mer kvalitativa studier så att vi får mer subjek- tiva upplevelser från patienterna om hur de upplever musiken under undersökningen. Min önskan med denna litteraturstudie är att väcka läsarens intresse och att den kan inspirera till användandet av denna intervention i större utsträckning.

(22)

Referenser

Artiklar markerade med * är med i studien

*Agw, K.K., & Okoye, I.J. (2005). The effect of music on the anxiety levels of patients un- dergoing hysterosalpingography. Radiography: 1-4 (article in press)

Allen, K., Golden, L.H., Izzo, J.L.J., Ching, M.I., Forrest, A., Niles, C.R., Nilswander, P.R.,

& Barlow, J.C. (2001). Normalization of hypertensive responses during ambulatory surgical stress by perioperative music. Psychosomatic Medicine 63:487-492.

Almerud, S., & Petersson, K. (2003). Music therapy – a complementary treatment for me- chanically ventilated intensive care patients. Intensive and critical care nursing 19: 21-30.

*Andrada, L-C.J.M., Vidal, A.A., Aguilar-Tablada, C.T., Reina, G.I., Silva, L., Guinaldo, R.A., De la Rosa, L.J., Cibaja, H.I., Almo, F.A., & Roldan, B.A. (2004). Anxiety during the performance of colonoscopies: modification using music therapy. European Journal of Gas- troenterology & Hepatology 16:1381–1386.

*Bamton, P., & Draper, B.B. (1997). Effect of relaxation music on patient tolerance of gastro- intestinal endoscopic procedures. Journal of clinical gastroenterology, 25(1): 343-345

Britton, M. (2005). Evidensbaserad medicin. [WWW document]. URL http://www.sbu.se/

*Bugbee, M.E., Wellish, D.K., Arnott, I.M., Maxwell, J.R., Kirsch, D.L., Sayre, J.W., & Bas- set, L.W. (2005). Breast Core-Needle Biopsy: Clinical Trial of Relaxation Technique versus Medication versus No Intervention for Anxiety Reduction. Radiology 234: 73-78

*Chan, Y.M., Lee, P.W.H., Ngan, H.Y.S. & Wong L.C. (2003). The use of music to reduce anxiety for patients undergoing colposcopy: a randomized trial. Gynaecologic oncology 91, 213-217.

Cullberg, J. (1993). Dynamisk psykiatri. Stockholm, Natur och Kultur.

Cunningham, M. F., Monson, B., & Bookbinder, M. (1997). Introducing a music program in the perioperative area. Association of Operating Room Nurses Journal 66(4): 674-682.

*Domar, A.D., Eyvazzadeh, A., Allen, A., Roman, K., Wolf, R., Orav, J., Albright, N., &

Baum, J. (2005). Relaxation techniques for reducing pain and anxiety during screening mam- mography. American journal of roentgenology 184: 445-447.

Dunn, K. (2004). Music and the reduction of post-operative pain. Nursing Standard 18, 36, 33-39.

Goodman, C. (1993). Literature searching and evidence interpretation for assessing health care practices. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU).

(23)

*Harikumar, R., Mehroof, R.P.A., Harish, K., Sunil, K.K., Sandesh K, Syed, A., & Varghese, T. (2006). Listening to music decreases need for sedative medication during colonoscopy: A randomized, controlled trial. Indian Journal of gastroenterology 25(1): 3-5.

Heitz, I., Symreng, T., & Scamman, F. (1992). Effect of music therapy in the postanesthesia care. Journal of Post Anaesthesia nursing 7(1):22-31.

Haun, M., Mainous, R.O., & Looney, S.W. (2001). Effect of music on anxiety of women awaiting breast biopsy. Behavioral Medicine 27: 127-132.

Kemper, K.J., & Danhauer, S.C. (2005). Music as Therapy. Southern Medical Journal 98 (3):

282-288.

Knorring, L., & Hedin, K. (2005/2006). Ångest och oro. Läkemedelsboken, 776-785. Apote- ket AB. Internetlänk:

http://www.apoteket.se/apoteket/jsp/polopoly.jsp?d=3043&a=7827#Psyk

*Koch, M.E., Kain, Z.N., Ayoub,C., Rosenbaum, S.H. (1998). The sedative and analgesic sparing effect of music. Anesthesiology 89(2): 300-306.

Lee, D., Henderson, A., & Shum, D. (2004). The effect of music on preprocedure anxiety in Hong Kong Chinese day patients. Journal of Clinical Nursing, 13, 297-303.

*Lee, D.W.H., Chan, K-W., Poon, C-M., Ko, C-W., Chan, K-H., Sin, K-S., Sze, T-S., &

Chan, A.C.W. (2002). Relaxation music decreases the dose of patient-controlled sedation dur- ing colonoscopy: a prospective randomized controlled trial. Gastrointestinal endoscopy 55:33-36.

McCaffrey, R., & Locsin, R.C. (2002). Music listening as a nursing intervention: a symphony of practice. Holistic nursing practice 16 (3): 70-77.

Myskja, A., & Lindbaek, M. (2000a). Hvordan virker musikk på menneskekroppen?.

Tidsskrift for Den norske Laegeforeningen 120: 1182-1185

Myskja, A., & Lindbaek, M. (2000b). Eksempler på bruk av musikk i klinisk medisin.

Tidsskrift for Den norske Laegeforeningen 120: 1186-1190

Nilsson, U., Rawal, N., & Unosson, M. (2003). A comparison of intraoperative or postopera- tive exposure to music - a controlled trial of the effects on postoperative pain. Anaesthesia 58(7): 699-703.

O’Sullivan, R.J. (1991). A musical road to recovery: music in intensive care. Intensive Care Nursing 7(3):160-163.

*Palakanis, K.C., DeNobile, J.W., Sweeney, W.B., & Blankenship, C.L. (1994). Effects of Music therapy on state anxiety in patients undergoing flexible sigmoidoscopy. Diseases of the Colon and Rectum 37(5): 478-81.

Rodgers, L. (1995). Music for surgery. Advances: The Journal of the Institute for the Ad- vancement of Health 11(3):49-57.

(24)

SBU (Statens beredning för utvärdering av medicinska rapporter). (2006). [WWW document].

URL http://www.sbu.se/www/index.asp

*Scneider, N., Schedlowski, M., Schurmeyer, T.H., & Becker, H. (2001). Stress reduction through music in patients undergoing cerebral angiography. Neuroradiology 43: 472-476.

Smith, C.A., Collins, C.T., Cyna, A.M., & Crowther, C.A. (2003). Complementary and alter- native therapies for pain management in labor. The Cochrane database of systematic reviews 2: 1-27

*Smolen, D., Topp, R., & Singer, L. (2002). The effect of self-selected music during colono- scopy on anxiety, heart rate, and blood pressure. Applied Nursing Research 15(3): 126-136 SOSFS 1993:17. Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården [WWW document]. URL http://www.sos.se/sosfs/1993_17/1993_17.htm

Stoltz, P., Udén, G., & Willman, A. (2004). Support for family cares who care for an elderly person at home – a systematic literature review. Scandinavian Journal for Caring Sciences 18, 111-119

*Thorgaard, B., Henriksen-Bröndstedt, B., Pedersbaek, G,. & Thomsen, I. (2004). Specially selected music in the cardiac laboratory—an important tool for improvement of the wellbeing of patients. European journal of cardiovascular nursing 3: 21-26

Tsushia, M., Asada, A., Ryo, K., Noda, K., Hashino, T., Sato, Y., Sato, E.F., & Inoue, M.

(2003). Relaxing intraoperative natural sound blunts haemodynamic change at the emergence from propofol general anaesthesia and increases the acceptability of anaesthesia to the patient.

Acta Anaesthesiologica Scandinavica 47(8): 939-3.

Updike, P. (1990). Music Therapy Results for ICU Patients. Dimension of Critical Care Nurs- ing 9(1):39-45.

Willman, A., & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Yung, P.M.B., Chui-Kam, S., French, P., & Chan, T.M.F. (2002). A controlled trial of music and preoperative anxiety in Chinese men undergoing transutheral resection of the prostate.

Journal of advanced nursing, 39(4):352-3

(25)

Bilaga 1 Översiktstabell 5 kvalitetsbedömning och bevisvärde av de 13 utvalda artiklarna, (SBU, 2006)

Författare År, Land [Referenser]

Syfte Urval

(Bortfall)

Analysmetod Instrument

Huvudfynd Typ av studie

Kvalitet Bevisvärde

Agwu & Okoye (2006) Nigeria [20]

För att avgöra effekten av musik på patienters ångest/oro nivå under pågående hysterosalpingografi (HSG) un- dersökning.

n=100 I=50 K=50 (0)

z-test för att se signifikant skillnad mellan de två grupperna när det gäller ång- est/oro nivån. De mätte blodtryck och puls under undersökningen och jämförde det med värdena före undersökningen. De an- vände sig av skattningsskalor State-Trait Anxiety Inventory Test (STAI)

Jämfördes patienter i en I-grupp och en K-grupp där det enligt en skattningsskala (STAI) visade sig en signifikant skillnad mellan grupperna under under- sökningens gång, (p<0.05). Musiken hjälpte patienterna i I-gruppen att acceptera och medverka i under- sökningen på ett bättre sätt. För 31 patienter (62 %) i I-gruppen noterades en sänkning i blodtrycket, men 37 patienter (74 %) av patienterna i K-gruppen visade på ett ökat blodtryck under undersökningen. Puls- frekvensen reducerades för 28 patienter (56 %) i I- gruppen men hos 32 patienter (64 %) i K-gruppen noterades en ökad pulsfrekvens under undersökning- en.

Kvantitativ RCT studie Bra

Högt bevisvärde

Andrada et al.

(2004) Spanien [39]

Var att fastställa ångestdämpande effekten av att lyssna till musik under colonskopi

118 I=63 K=55 (3)

De använde sig av skattningsskalor (STAI) som patienterna fick fylla i före och efter undersökningen.

Kvantitativa variabler visade beräkna me- deltalet av standardavvikelse. Jämförelse av kvantitativa variabler användes av student t- test. Jämförelse av storlek av kvalitativa variabler användes chi-squared test och Fi- scher's exact test eller Yates´ correction

De kom fram till att lyssna på musik under pågående coloskopi undersökning minskar nivån av ångest/oro.

Patienter genomgår undersökningen utan ångestlind- rande läkemedel. 90 % av de i I-gruppen, önskar att lyssna på musik igen vid en andra undersökning.

Högt bevisvärde

Bamton & Draper (1997) Australien [14]

Var att undersöka effekten av avslappnande musik på patienternas tolerans under gastrointesti- nala endoskopiska undersökning- ar.

59 I=28 K=31 (0)

Frågeformulär med VAS-skala (visual an- loge scale) användes för att se ångest/oro före och efter undersökningen.

Mann-Whitney test användes baserad på frågeformuläret, för att se toleransnivån mellan grupperna när det gäller ångest/oro

De använde VAS skala för att mäta patienternas tole- ransnivå före, under och villigheten att genomgå un- dersökningen. 82 % i I-gruppen var det hög tolerans och de var villiga att göra om undersökningen .Kombinationen med sedering och musik är ett bra val. Användandet av musik och sedering bevisar att patienterna har högre tolerans och kan samarbeta bättre under undersökningens gång

Kvantitativ RCT studie Medel

Medelhögt bevisvär- de (få deltagare)

I = Interventionsgrupp; K = Korntrollgrupp; RCT = Randomiserad kontrollerad studie

(26)

Fortsättning på översiktstabell 5 kvalitetsbedömning och bevisvärde av de 13 utvalda artiklarna, (SBU, 2006) Författare

År, Land [Referenser]

Syfte Urval

(Bortfall)

Bugbee et al.

(2005) USA [20]

De ville utvärde- ra effekten av ångestdämpande läkemedel mot avslappningstek- niker för reducering av ångest/oro för kvinnor som genomgår bröst nåls biopsi.

n=143 grupp 1 = 48 patienter grupp 2= 47 patienter grupp 3= 48 patienter (9)

Skattningsskalor (STAI) användes i fråge- formulär före och efter undersökningen för att kunna se förändringar i ångest/oro nivån.

Även VAS skalor använder före, under och efter undersökningen för att får ett mått på ångest/oro.

Grupp 1 (vanlig undersökning) = 44,63. Grupp 2 (re- laxationsgruppen) = 45,74. Grupp 3 (medicinerings- gruppen) = 49,1. Signifikant upphöjd ångest/oro i alla tre grupperna, jämfört med normal nivå 35,12 (p<.0001) ingen signifikant skillnad mellan de tre grupperna.

Grupp 3, rapporterades signifikant reducering av ångest/oro (-44 %) jämfört mellan före och under pågående undersökning.(P =.02) och signifikant reducering under undersökningen jämfört med grupp 1 (+15 %) och grupp 2 (-8 %) (P=.02). Kvinnorna i alla tre grupperna rapporterades signifikant reducering av ångest/oro jämfört med nivåerna före under- sökningen till nivåerna minskade 24 timmar efteråt (P<.0001). Det fanns ingen signifikant skillnad (P=.95) i 24 timmars postproceduren av ångest/oro mellan de tre grupperna.

Högt bevisvärde

Chan et al.

(2003) China [31]

De ville undersö- ka vikten av musik på kvinnors ångest/oro och uppfattning på smärta under coloskopi under- sökningen

220 I=112 K=108 (8)

VAS skala för att mäta smärta och STAI skala för att mäta ångest/oro nivån.

Student t-test, Mann-Whitney U test, X2 test, för att kunna lämpligt kunna jämföra de två grupperna.

I-gruppen hade mindre smärta under undersökning- en.

Mindre ångest/oro direkt efter undersökningen visa- des sig i båda grupperna.

Högt bevisvärde

Domar et al.

(2005) USA [11]

Var att fastställa om relaxations- tekniker reducerar subjektiv ång- est/oro under mammografi screening.

150 1=50 2=47 3=46 (7)

Skattningsskalor (STAI, MPQ och Likert scale) användes i form av frågeformulär före och efter undersökningen

Chi-square test, Kruskal-Wallis test,

Tre grupper jämfördes ;1= avslappningsgrupp, 2= Musikgrupp, 3=kontrollgrupp.

Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde påvisas. Dock visade det sig att vita kvinnor hade en högre ångestnivåer än kvinnor av annan ras och äldre kvinnor hade lägre ångest nivåer än yngre kvinnor efter genomgången mammografi.

Högt bevisvärde

(27)

Syfte Urval

(Bortfall)

Harikumar et al.

(2006) Indien [12]

Var att se om musik minskar intag av midazo- lam och hjälpa till att göra un- dersökningen mer behaglig och accepterad under coloskopi undersökningen.

78 I=38 K=40 (0)

Blodtryck och puls togs under undersök- ningen och efter undersökningen

VAS skala användes efter undersökningen för att se hur obehags nivån hade varit under undersökningen.

I-gruppen tog signifikant mindre läkemedel än K- gruppen (p=0.007) Smärt nivån var lika för båda grupperna, men obehags nivån var signifikant lägre för I-gruppen (p=0.001) Patienterna i båda grupperna var villiga att göra om undersökningen en gång till.

Musik hjälper till att reducera dosen av sedativa lä- kemedel och minskar obehagliga upplevelser under coloskopi undersökningen.

Medelhögt bevisvär- de

Koch et al.

(1998) USA [14]

Fas 1

Genom två RCT studier undersöka hur musiken på- verkar efterfrå- gan av sedativa läkemedel hos patienter med spinalanalgetika under urologiska ingrepp

Fas2

Om patienter som lyssnar på musik under lithotripsi behandling behöver mindre opioider än kontrollgruppen

Fas 1 n=35 I=19 K=15 (1)

Fas 2 n= 43 I=21 K=22 (0)

Mätning av blodtryck och puls.

Skattningsskalor (STAI, VAS)

I fas 1 behövdes betydligt mindre sedering hos I- gruppen jämfört med K-gruppen.

I fas 2 efterfrågades mindre smärtstillande hos de patienter I-gruppen än K-gruppen.

Delade in sin studie i två olika faser.

I en av faserna undersöktes den sederande effekten av musik. De trettiofem patienter som ingick i denna studie genomgick urologiska kirurgiska ingrepp. De var indelade i två grupper I-grupp och K-grupp. Pati- enterna var smärtlindrade med spinalanestesi och tillgång till intravenöst läkemedel för sedering fanns.

Resultatet visade att patienterna i I-gruppen behövde betydligt mindre mängd läkemedel än de i K- gruppen, (p<0.001). I fas två undersöktes 43 patienter indelade i en I och K-grupp. Även resultatet i fas två visade på signifikant mindre läkemedels doser i I-gruppen jämfört med K-gruppen, (p<0.005).

Medelhögt bevisvär- de (få deltagare i varje fas)

(28)

Syfte Urval

(Bortfall)

Lee et al.

(2002) Kina [9]

Att testa hypote- sen att musik minskar dosen av sedativa läkeme- del under coloskopi undersök- ningen.

Och kombinationen av musik och patientkontrolle- rad sedering (PCS) ökar patients acceptans av undersökningen.

165 1= 55 patienter 2= 55 patienter 3= 55 patienter (0)

Pearson chi-test t-test

Kruskal-Wallis test Turkey test ANOVA

Tre grupper jämfördes; 1= PCS + musik, 2= PCS, 3 Musik. Dosen av L-m i grupp 1 var signifikant lägre än i grupp 2 (p=0, 02). 87 % i grupp 1 var villiga att göra om undersökningen med samma sedering vid förfrågan direkt efter undersökningen att jämföra med 67 % i grupp 2 samt 78 % i grupp 3. Ungefär hälften i grupp 3 (53 %) ingen läkemedels behandling alls jämfört med grupp 1 och 2 som nästan alla mottog L-m behandling (95 % respektive 98 %)

Högt bevisvärde

Palakanis et al.

(1994) USA [29]

Att undersöka ef- fektiviteten av musikterapi för minska ång- est/oro nivån för patienter som ge- nomgår en flexibel sigmoideumskopi

50 I=25 K=25 (0)

Ångest/oro inventerades med skattningsskalor (STAI) både före och efter undersök- ningen, som innefattade blodtryck och puls Beskrivande statistik för demografisk data använde Kruskal-Wallis envägs analys

I-gruppen hade lägre blodtryck & puls efter under- sökningen än kontroll gruppen. K-gruppen hade läg- re värden före undersökningen gällande blodtryck och puls, men dessa tenderade att stiga med tiden, indikerande en ökande ångestnivå med högre blod- tyck och puls som följd. Det var signifikant mindre variationer i puls (p<0.03) samt lägre blodtryck (p<

0,001) i I-gruppen jämfört med K-gruppen

Schneider et al.

(2001) Tyskland [1

8]

Om det fanns nå- gon skillnad mellan I-gruppen och K-gruppen, om musiken hade re- ducerande inver- kan på stress på patienter som genomgick en cerebral angiografi.

n=30 I=15 K=15 (0)

Blodtryck och puls togs var femte minut au- tomatiskt. Cortisol (stresshormoner) mättes fyra gånger genom en intravenöskateter, 1:

före uppläggning av patient, 2: före lokal- bedövning, 3: direkt efter start av ingreppet, 4: direkt vid avslut

Skattningsskalor (STAI) användes före och efter för att se nivån på ångest/oro

All analys framförs med användning av t-test, variant analys och med Pearson corre- lation.

Efter angiografin tyckte 93,3 % i I-grupp att musiken hade hjälpt dem att kunna slappna av vid undersök- ningen. Ungefär 70 % av patienterna relaterade den avslappnande effekten av musik till en distraktion från den stressfulla undersökningen. Patienterna i I- grupp hade högre blodtryck innan undersökningen än K-gruppen, med musik som intervention såg man att blodtrycket blev signifikant lägre för patienter i I- gruppen, i K-gruppen såg man inte någon skillnad.

Det fanns ingen signifikant skillnad i någon av grupperna när det gällde puls.

Medelhögt bevisvär- de ( få deltagare)

(29)

Syfte Urval

(Bortfall)

Smolen et al.

(2002) USA [28]

Var att undersöka effekten av musikterapi via självrapporterade och fysiologiska tecken av ång- est/oro bland patienter som ge- nomgår coloskopi undersökning

n=32 I=16 K=16 (0)

ANOVA t-tester

STAI (skattningsskalor)

I-gruppen vid en endoskopisk undersökning visade på en minskning i deras ångestnivå mellan de två mätpunkterna (inskrivning och utskrivning) jämfört med K-gruppen, detta gjordes med en skattningsskala (SAS)

Det fanns signifikanta skillnader mellan de två grupperna när det gällde testerna på puls och blodtryck, det uppmättes signifikant lägre puls och blodtryck vid utskrivningen hos I-gruppen än hos K-gruppen.

Det kunde visa på att K-gruppen mottog större dos av läkemedel (p<0.05) under pågående undersökning än I-gruppen. Det kunde visas att I-gruppen var mer avslappnad, hade mindre ångest och därför kunde lä- karen utföra undersökningen på kortare tid med lägre dos av sederande läkemedel för patienterna.

Thorgaard et al.

(2003) Danmark [15]

Att undersöka effekten av special vald musikljuds miljö av känslan av välbefinnande av vuxna, lätt sederande patienter på ett hjärtkateter laboratorium som genomgår invasiv under- sökning.

193 I=99 K=94 (0)

Frågeformulär efter undersökningen, detta för att det gjorde undersökningarna i två olika undersökningsrum ett med musik i rummet och ett utan musik, patienterna fick inte veta något om studien före utan fick frågeformulär efteråt.

I I-gruppen tyckte 91 % av patienterna att ljudet i undersöknings rummet väldigt behaglig jämfört med 56 % i kontrollgruppen. 34 % i K-gruppen hade velat lyssna på musik, 82 % var väldigt nöjda med musik i I-gruppen. 68 % tyckte att musiken var viktig för att känna välbehag. Musiken gjorde så att de kände sig mindre nervösa, mer avslappnade och säkra.

Högt bevisvärde

I = Interventionsgrupp; K = Kontrollgrupp; RCT = Randomiserad kontrollerad studie